RISE IVF
Förbehandling med zinkfosfat i 5000 gångers förstoring.
Tunnfilmsförbehandling för fordonsindustrin Hur står sig tunnfilmsbehandlingar baserade på zirkoniumoxid (ZrO) gentemot de klassiska ytbehandlingar med zinkfosfat som används idag som korrosionsskydd inom fordonsindustrin? Skikten har varit i fokus som korrosionsskydd inom fordonsindustrin under de senaste 10–15 åren. Under den här tiden har ett antal projekt drivits, vilka har ökat kunskapen och kompetensen inom området bland annat kring analys- och verifieringsmetoder, prestanda på olika substrat och kompatibiliteten till olika färgsystem.
I
ntresset för tunnfilmsförbehandlingar är stort då efterfrågan på mer miljövänliga produktionsprocesser ökar. Möjlighet till multimetallkompatibilitet och minskade mängder avfall är parametrar som ytterligare bidrar till intresset för byte av förbehandlingssystemen. Denna aspekt kommer att bli ännu viktigare då viktreduktion på fordon är ett fokusområde vilket leder till att kombinationer av olika lättviktsmaterial måste kunna skyddas och då gärna med endast ett och samma ytbehandlingssystem. Ett korrosionsskydds primära syfte är att skydda det underliggande substratet från korrosionsangrepp under produktens användning. Ett bra korrosionsskydd, som består av både förbehandlings- och färgskikt tillsammans, är beroende av god vidhäftning till substratet, och mellan de skikt som det är uppbyggt av, och det under lång tid för att klara korrosions30
skyddet. Det är även viktigt att utseendet på produkten i form av ytfinish inte påverkas av varken förbehandlingen i sig eller av någon korrosionspåverkan. Måleriet är den del av fordonsindustrin som har den högsta konsumtionen av energi, kemikalier och vatten och samtidigt producerar stora mängder avfall samt utsläpp till miljön. Att minimera miljöpåverkan genom förbättringar i denna del av fordonsproduktionen är därför mycket viktigt. Dagens förbehandlingssystem, zinkfosfat, har en hög energiförbrukning och bildar en stor mängd avfall, i synnerhet vid behandling av aluminium. Under 2019 startades forskningsprojektet ImpThin, en implementeringsstudie av tunnfilmsförbehandlingar, där forskningsinstitutet RISE och IVL svenska miljöinstitutet tillsammans med fordonsindustrin och leverantörer tittar närmare på tunn-
