Wermlandus 2, årgång 65 by Wermlandus

WERMLANDUS

W ERMLANDUS 2 | Å RGÅNG 65 Skatter och rikedomar

INNEHÅLL

3: Redaktionen

4: Kuratorernas uppslag

6: En riktig Melleruds

8: Stor stipendieguide

Skatter och

rikedomar

Med friska vårvindar anländer som vanligt årets andra nummer av Wermlandus. Nu kanske ni undrar vad som menas med temat skatter och rikedomar, och antar kanske att huvudfokuset kommer ligga på pengar. Nåväl, jag tänker inte sitta och förneka att det förekommer ett par otroliga inslag som berör ämnet, däribland en analys av matpriserna och en stipendieguide som är perfekt att spara till höstens ansökningsperiod!

Min uppmaning till er är att se er omkring, inte bara men kanske framförallt på nationen. Självklart på de vackra tavlorna, och min favoritskulptur Rådjurskid, men också allt annat som gör det till den speciella platsen det är. Kaffebryggaren som kokar kaffe åt alla som hänger i läsesalen, stora salen där det skålas, dansas och skrålas, och bommen som vi säkrar dörren med varje kväll.

20: Skattmästarreportage 22: Krönika om vänskap

23: Kulturarv med BKN

24: Matlådespecial

26: Livet i läsesalen

27: Möt 2Q electus

28: Foton från tefat

30: Information om landskapet

Utöver detta ges möjligheten att bland annat bekanta sig med kulturskatter från nationen och Dalsland, en skattmästare, och en vinkel på vänskap. Halva (?) redaktionen har varit på pubrunda och hela redaktionen har slitit dag och natt i månader för att producera innehåll. Men det är inte bara vi som har slitit, wow så många insändare vi har fått! Endast två blev refuserade, och det på grund av otydligt budskap (budskapet i fråga: din mamma) så tveka inte på att skicka in en själv till nästa nummer.

Allt detta men framförallt den otroliga skaran människor som rör sig i byggnaderna, med nationen som enda men överraskande starka gemensamma punkt. Titta på alltsammans, andas in alla skatter, och känn dig rik.

Anna Fisshatzion, Redaktör

W ERMLANDUS 2 | Å RGÅNG 65 REDAKTÖR,

Anna Fisshatzion REDAKTIONSSEKRETERARE Sara Larsson Vera Hallberg Disa Bäckström Felix Nykvist GÄSTSKRIBENT Mio Tastas Viktorsson ILLUSTRATIONER Sara Larsson

LAYOUT

ursäkt

Anslag 14: Wermlandus genom tiderna 16: Foton från våren

av matpriser

10: Redaktionen testar 11: Mio ber om

12:

18: Undersökning

Felix Nykvist

59.865797, 17.581777

REDAKTIONEN

tipsar om smultronställen

Sara Larsson Stadsskogens största gran, den är mäktigare än man tror!

Disa Bäckström

Ulva kvarn eller klipporna i Länna, två ställen med fina barndomsminnen.

Vera Hallberg

En uteservering, vilken som helst. En kopp kaffe eller ett glas öl i solen är allt man behöver i livet.

Anna Fisshatzion

Tropiska växthuset, det är dessutom gratis inträde för studenter.

OMSLAGSFOTO

Foto: Felix Nykvist Värmlänningar på väg mot vinst

TRYCKERI

Fyris Tryck AB

ANSVARIG UTGIVARE

Martin Källberg 070-330 06 32

KONTAKT wermlandus@varmlandsnation.se

R e daktionssekreterare

Redaktionssek reterar

Redaktionssekreterare R e d a ktionssekreterare

e Redaktör

ERMLANDUS 2 | Å RGÅNG 65

Kuratorerna har ordet

Våren! Äntligen är den här, och som vi har längtat. När det här numret av Wermlandus kommer ut har nationen precis tagit sig igenom den kanske intensivaste perioden på hela våre n; valborg och som kronan på verket, eller kanske den mer timida pricken

Jag kan såklart inte tala för någon annan än mig själv, men oj vad den här terminen har gått fort. Det är obegripligt att terminen är slut om bara en dryg månad. Med det så vill jag verkligen rikta ett enormt stort tack till alla er: medlemmar,

ämbetsmän, seniorer och hedersledamöter. Värmlands är inte Värmlands utan er. Utan er så stannar våra älskade verksamheter.

Nu när våren som sagt äntligen är här så vill jag också tipsa om ett par saker för att maxa våren nu när jag fått lite mer fria tyglar i min spalt:

1. Ta dig ut på en skogsutflykt. Som orienterare och därmed skogsmulle så tycker jag att alla borde vara ute lite mer. Packa en matsäck, ta med dig en kompis (eller tre) och ta bussen eller cykeln till Lunsen eller Hågadalen och gå en liten tur. Balsam för själen.

2. Grönt är skönt.

På samma tema som ovan: har man inte energi att ta sig ut i skogen för att njuta av våren, så får man ta med sig våren in. Köp en bunt tulpaner, plocka vitsippor, eller ta in lite andra kvistar (helst på lagligt vis) och sätt i en vas inne. Allt blir snyggare med en växt.

3. Fortsätt hänga på nationen.

Det finns få saker som är så härligt på våren som att inleda en valfri eftermiddag i solen på Wermlandskällarn’s uteservering. Den här våren är självklart inget undantag och så snart vädret tillåter så hoppas jag se er alla i vår härliga trädgård. Glöm inte SPF, även vårsolen kan bränna!

Norna Molin

Klubb Söderbom efter ämbetsmannamiddagen, 00:52.

- Sam, för tusan! Dag ska hålla tal. Vinden. Nu.

Jag lämnar 1Q-baren och mina åtaganden därvid, tar min öl, och närmast löper upp till skattmästarkontoret. Samlat där var en skara nyfikna själar. Det som ska hända nu är att Dag – Söderlund alltså, inte proinspektorn – ska hålla sitt egna Trätälja-tal från höstterminen -72. I sina händer håller den f.d. skattmästaren Trätälja-pärmen, uppbläddrat till första sidan av hans tal.

- Hur blev nu denne man egentligen till?, inleder han noggrant, och åskådarna tystnar. Därefter följer, på fyra sidor skrivna på Dags gamla Remington-skrivmaskin, ett komiskt och stundom tekniskt argument. Det första steget är att Dag fått nys om ett nytt

Foto: Felix Nykvist Foto: Felix Nykvist

2Q

Nu är den här. Sommaren. Så är det. Sommaren börjar efter valborg. Ett enormt firande för att göra sig av med grus, damm och snöslask. Ett superfirande för att välkomna pollen, mygg och solbränna. Men firandet slutar inte efter valborg. Nej. Vi har precis fått avnjuta en fin majmiddag där salen fylldes av studentmössor, och snart står vi i trädgården under fördrinken till vårbalen och minglar med nya och gamla vänner. Till sist får vi säga adjö till den här terminen med en varm, ljus och livlig sommargask. Tänk vad terminen går. Tänk vad året går.

Ett år som kurator har inneburit mycket för mig. Det har inneburit mycket arbete och slit, ibland fler festliga kvällar än vanliga, och framför allt väldigt många minnen. Under året har vi fått vara med om nationens första proinspektorskiftesbal. Och vilken succé det blev! Fantastiska tal,

underhållning, suverän mat och dryck med egna etiketter, vänner från hela Norden. Ja, det finns många minnen från den kvällen. Men, det var inte det enda. Utöver det extraordinära, var de ordinarie tillställningar fantastiskt väl genomförda. En älggask med många skratt och mycket dans såg en ny hedersledamot installeras med en stort kortege. En installation som efterföljdes av vackra ord om vänskap och relationer, men

hem, både för den studerande, men kanske ännu viktigare för den arbetande. Att nationen kan bjuda in och öppna upp sig för den som vill minnas hur det var, och även för att finna nya minnen är något som gör mig rörd. Nationen finns med en för hela livet.

rön bland de samtida Trätälja-forskarna gällande Olof Trätäljas uppkomst. Men de säger inget rakt ut, och det enda svar Dag fått när han ställt dem till svars är ”de vette fåglarna”. Via ett lingvistiskt argument härleder Dag att ‘FÅGLARNA VET DET’, alltså att fåglarna vet Olofs tillkomst.

Vilka fåglar rör det sig då om? Att det skulle vara småfåglar vore orimligt. Nej, Dag är ”övertygad om att vi i detta fall har att göra med stora fåglar.” Och att de skulle röra sig om de ”dumma och virriga” tamhönsen vore fasansfullt. Med diverse motiveringar utesluts även orrarna, tjädrarna, svanarna, och ugglorna, för att sedan landa i att det måste vara örnarna vi söker.

Dag tar en paus.

- Vad är det här för skräp? säger han och försöker avsluta talet.

- Nej fortsätt, vi vill höra! utbrister vi.

Han återgår med en omsorgsfullt uppläst berättelse om en sommardag med bonden Lars Eriksson. Lars ligger på en äng utanför Karlskoga, bredvid sina sex getter som blivit trötta och långsamma i sina rörelser av det frodiga sommarbetet, och beskådar de ”vackra, så vackra” molnen. ”Poetiskt”, kommenterar Dag sarkastiskt. Plötsligt dyker två örnar upp över horisonten med en liten gosse mellan klorna. När de flugit så att de är precis över bonden släpper de den lilla ungen som landar oskadd i Lars famn. Den fattiga bonden tar in barnet i sitt hem. En tid senare, när konungen Ingjald Illråde är på besök, ger Lars sin enda värdefulla egendom som gåva till konungen: den underlige gossen.

Kungen Ingjald tar gladeligen emot gossen och sade att barnet skulle bli härskare över Värmland. ”Nu jävlar”, utbrister Dag,

då det blivit tydligt att det lilla barnet var Olof. Inne på slutklämmen av sitt fjärde A4 börjar argumenten bli slarviga. Dag menar att de två örnarna med största sannolikhet har berövat Olof på hemfärden från deras semester på Sacre Coeur, och att Olof således är skåning. Men detta rättfärdigas inte i större detalj än i precis den formuleringen.

Om man har varit aktiv en tid vet man bestämt vem Dag Söderlund är, men vi vet lite om ”hur denne man egentligen blev till”. Inte är han skåning i alla fall, det vet vi. Men mer efterforskningar krävs, och något säger mig att sådana undersökningar fördelaktligen börjar i det högra hörnet på Palermo.

Milton Scholder Samuel Jonsson Foto: Florence Stadelmann

Drömmen om en riktig Melleruds

Våffelspecial. En halvspecial serverad i våffla är en klassiker sedan 60-talet i Mellerud. Enligt sägnen uppkom den när en korvkiosk i staden hade slut på korvbröd och började sälja sin korv i våffla istället. Det blev en succé.

Våffelspecialen togs in i såväl gatukökens menyer som i mellerudarnas hjärtan.

Jag kände ett sug efter denna delikatess, så för att ta reda på vilka gatukök som nu erbjuder en våffelspecial ringde jag till medborgarkontoret i Mellerud.

”Hej, det är Malin på medborgarkontoret i Mellerud”, ljöd det ur telefonen när signalerna kommit fram.

”Hej Malin, jag tänkte fråga dig om du vet om man kan få tag på en våffelspecial?”, frågade jag.

”Åh ja, det tror jag säkert, men jag vet faktiskt inte riktigt var. Vänta ett ögonblick så ska jag kolla upp”, fick jag som svar.

Hon kollade upp och det hon kunde få fram var Börsens Bar och gatukök. Till min förtret fanns inte längre våffelspecialen på menyn.

”Vi har slutat sälja den sedan november månad förra året. Nu satsar vi mer på att bli en restaurang. Våffelspecialen är gatuköksmat och fick därmed ryka”, svarade Marco i telefon när jag ringde till Börsens.

Marco fortsatte att berätta om tiderna med våffelspecialen och sa att den sålde bra. Man gjorde våffelspecialer till både mellerudarna själva, turister och förbipasserande.

Jakten på våffelspecialen fick gå vidare. Jag har lyxen att ha Kjell-Ove Ström från Dalsland som ingift morbror, så jag hörde med honom. Han var osäker på om Melleruds klassikern gick att få tag på längre. Kanske är det så att våffelspecialens tid i gatuköken är förbi? Till tröst är att den lever vidare på mellerudarnas köksbord och i deras minnen. Går man in på Facebook kan man hitta grupper som ”Vi som växt upp i Mellerud”. Där finns flera inlägg om historier från och bilder på måltiden.

Jag har själv fått äran att smaka våffelspecialen på ett släktkalas. Jag frågade om receptet, och fick det skickat till mig på messenger. Så varför inte ge sig ut i köket och laga en våffla med korv i, och ta del av den dalsländska matkulturen?

Kjell-Oves recept!

Den ultimata våffelspecialen består av:

– En våffla gjord av ”lite matigare smet”

– En (eller två!?) kokt eller grillad korv + senap o lite ketchup

– Två kulor riktigt potatismos

– Räk eller legymsallad på ena moskulan, jordgubbs- eller hallonsylt på den andra

Bon appétit!

”Denna varianten har jag fått av en lite äldre komps ”f.d. hippie” uppvuxen under slutet på 70. och början på 80-talet.”

Vera Hallberg Redaktionssekreterare

DEN STORA STIPENDIEGUIDEN

Din ultimata guide till guldet från nationens stipendier!

Varje termin delar nationen ut stipendier värde flera miljoner kronor till studenter i Uppsala, och hjälper på så sätt medlemmar att klara av studentekonomin. Men ibland kan det upplevas klurigt att hitta rätt i stipendievärlden: hur gör jag? Vad finns det för stipendier?

Kan jag få hjälp med min stipendieansökning? Oroa dig inte, Wermlandus kommer nu till undsättning med en efterlängtad guide om nationens stipendier.

Hur mycket pengar delas ut?

Under 2023 delade nationen ut stipendier till ett värde av cirka 4 miljoner kronor. I år förväntas summan stiga till cirka 5,3 miljoner. Nationen delar därutöver, via Uppsala universitet, årligen ut stipendier till ett värde av runt en halv miljon kronor, där antalet stipendier varierar beroende på vad som utlyses av universitetet.

Hur söker jag?

Två gånger per termin utlyses stipendier. Informtion publiceras på nationens sociala medier och hemsida när ansökningen öppnar. På hemsidan finns en blankett som ska fyllas i för att kunna söka stipendier, blanketten finns även att hämta ut på Söderbomska huset. På blanketten ska exempelvis information om personliga uppgifter, vad för stipendier som söks och studieinformation, stå med. Det går att söka flera stipendier på samma gång men detta ska då förtydligas. Om det uppstår oklarheter eller frågor finns det alltid hjälp att få. Skicka ett mail till stipendiesekreterarna eller delta i workshops som anordnas av dem.

När blanketten innehåller all information, är dubbelkollad och avcheckad, lämnas den in i en svart brevlåda precis innanför entrén på Bommen. Glöm inte heller att lämna in registreringsintyg och resultatintyg, de två dokumenten laddas ner från Ladok.

Kort och gott:

- Skriv ut blanketten eller hämta en på Bommen.

- Fyll i all viktig information.

- Be om hjälp om det behövs!

- Dubbelkolla så alla uppgifter stämmer.

- Lämna in på Bommen.

Svårare än så är det inte!

Vad finns det för stipendier?

Det finns en rad olika stipendier att söka. De flesta sträcker sig över flera terminer medan några betalas ut som ett engångsbelopp. Utöver stipendier för utbildning, finns det exempelvis både stipendier för bostad och för engagemang inom nationen. I listan intill står namn på de stipendier som kommer att utlysas under hösten, med reservation för ändring. För att söka behöver vissa krav uppfyllas, kraven kommer att specificeras vidare på nationens hemsida samt med information om antal och belopp.

Tips! Missa inte Uddeholms resestipendium. Ett stipendium om till exempel studier eller forskning ska bedrivas på annan plats. Perfekt om man ska på praktik eller utbyte i ett annat land!

Vad händer under hösten?

I början av terminen sker en första utlysning av stipendier samt bevakning av stipendier. Runt mitten av terminen sker ytterligare en utlysning. Workshops hålls på sista ansökningsdagen där man kan få svar på funderingar och se till att ansökan är rätt och riktig. Inga datum är ännu satta för

hösten men uppdateringar publiceras som vanligt på sociala medier och nationens hemsida.

Bevakning av stipendier

Den som har fått stipendium som sträcker sig över flera terminer ska bevaka sitt stipendium. Bevakning går ut på att man visar att studier sköts och kriterierna fortfarande uppfylls, så att man bibehåller stipendiet de kommande terminer som det sträcker sig över. Om inte det sker kommer stipendiet att utlysas igen. Så om du har stipendier att bevaka, håll koll på hemsidan och sociala medier i början av hösten.

Stipendiesekreterarna tipsar!

Läs checklistan i blanketten och följ vad som står angående godkända personbevis. Sök stipendier! Det tar inte mer än 30 minuter att skriva ihop en ansökan. Det värsta utfallet är att man inte får ett stipendium och det bästa är att få ett rejält ekonomiskt stöd för att klara av sina studier.

Stipendiesekreterarna Sara Svenda och Erik Lillrank går att nå via stipsek@varmlandnation.se

STIPENDIEGUIDEN

Höstens stipendier kan komma att ändras beroende på hur många som bevakar, så håll koll under hösten vilka som utlyses.

Sara Larsson Redaktionssekreterare

REDAK TIONEN RECEN SERAR:

Redaktionen hade bestämt sig för en pubrunda efter påsk. Påsken verkade dock ha tagit hårt på somliga av oss för nu, när dagen var kommen, var det bara tre som kunde dyka upp. Disa, Vera och Felix inleder kvällen på Wermlandskällar’n. Disa köar ute i aprilregnet i en kvart. Tre tjejer står framför henne med varsitt paraply, men Disa får *bittert stå blöt och kall utanför paraplyfesten. Inte ens hennes redaktionskamrater har anlänt. I väntan inser hon surt att hon i vanlig ordning glömt sin fysiska legitimation och får anförtro sig åt teknisk utveckling och Bank-ID.

Väl inne i den gedigna källarens varma atmosfär slår hon sig ner vid ett bord och inväntar resten. Vera kommer strax därefter men det ska dröja dryga timmen innan Felix anländer till nationen. Vid den tidpunkten har vi tyvärr redan hunnit tömma våra tallrikar och även druckit upp hälften av pubrundans första öl. Tur att källar’n ändå är så mysig att stämningen är på topp. Värmlands utbud då? Tre olika öl på tapp och den billigaste för 36 kronor.

Vi lämnar hemmapuben. Ute möts vi av solen. Det känns som vår när vi går mot vårt nästa stopp: Gästrike-Hälsinge nation. Tyvärr är det mörkt och ännu mer tyvärr stängt när vi kommer dit. Promenaden får bära vidare mot Östgöta nation. Där är det livat. De har jazzkväll och fullbokat. FAN tänker vi och tar oss mot Västgöta nation. Ölkällaren Djäknen är öppen och vi

PUBRUNDA

är tillbaka i en gedigen tegelstenskällare. FANtastiskt. Det är gulligt och fint. Mysig stämning med doft av vedugnsbakad pizza. Ett perfekt dejtingställe. Och det märker vi, för de enda platserna som finns är bredvid en högst trolig första dejt. Där slår vi oss ned med en ofiltrerad Melleruds och en Underground IPA. Nationen erbjuder totalt tre olika fatöl varav den billigaste för 35 kronor.

Två öl in! Det går bra ända tills vi på vårt nästa stopp Orvars krog blir nekade för att de inte godtog legitimering via Bank-ID. Jahopp, säger vi och stegar mot Gotlands nation. Det är stängt. Jahopp, säger vi igen, spatserar tillbaka över ån och till Smålands nation. Ånej, det är också fullt. Inte ens lite försök till nepotism från Felix lyckades fixa oss ett bord.

Jahopp, säger vi en tredje gång och går till Göteborgs nation. Det ska visa sig vara ett toppen utfall för här kostar ölen bara TJUGOSEX kronor! Är det ens lagligt? Det vet vi inte. Men vi vet att vi gillar det. Vi gillar även stämningen och Vera gillar tavlorna som finns över Haga respektive en spårvagn. Felix påstår då att Göteborgs nation äger en spårvagn men Vera tycker att det låter som ett Göteborgsskämt… Så alla göteborgare: vad är egentligen sanningshalten i detta påstående? Hur som haver erbjöd nationen fyra olika öl på tapp varav hela två kranar var Pripps Blå, det kan man förstå när den som sagt går för ynka 26 riksdaler. De e ju gött änna!

Dags för kvällens sista pub: Kalmars! Det outtalade konceptet att bara dricka öl på fat glöms bort och vi ber bartendern langa upp de tre konstigaste ölsorterna de har. Det blir en påsköl, en suröl med smak av aprikos och en limited edition pale ale från Mikkeller. Vi slår oss ner i soffan inne i Slickerboa osäkra på vad dess namn syftar på. Oavsett är det lilla rummet mysigt, lite ”förskolekänsla” och med väggarna beklädda av affischer från golv till tak. Även denna nationspub erbjuder god stämning med fyra för oss outforskade öl på fat. Billigaste ölen kan du köpa för runt 35 kronor (vi glömde skriva ner det). Last-call ropas ut i lokalen och vår redaktionen-testar-pubrunda är slut.

Vi själva förstår inte riktigt vad det är som har testats. Det ni precis har läst var egentligen menat att bli en recension av de olika nationernas fatöl. Ni fick en dagboksanteckning istället. Det vi kommer fram till är i alla fall att man behöver planera sin pubrunda och inte glömma fysisk legitimation.

Vera Hallberg och Disa Bäckström Redaktionssekreterare

RÄTTELSE FRÅN FÖRRA NUMRET

I förra numret av Wermlandus (nr 1 årgång 65) skrev jag att höstterminens sista landskap även var Mikael Ingemyrs sista landskap. Det utan att specificera ”i egenskap av landskapsordförande”.

Jag förstår att många därför har tolkat ”sista landskap” på ett mer definitivt sätt. Till exempel att Mikael Ingemyr ska dö eller, ännu värre, träda ur nationen.

Detta är givetvis inte sant. Jag kan lyckligen meddela att Mikael Ingemyr ännu är vid liv, värmlänning och kommer fortsätta vara det ena så länge han är det andra.

Min röst är stark och när jag talar lyssnar nationen och tar mina ord för sanning. Denna makt har jag alltså missbrukat genom att sprida lögner. Jag gör avbön, tar avstånd och avgår som gästskribent för Wermlandus nr 1 årgång 65. Om jag varit en större man hade jag dessutom avlägsnat mig och gått i exil i skam. Men jag är inte en större man.

Jag ber om ursäkt till nationen i allmänhet och Ingemyr i synnerhet. Jag hoppas att han kan förlåta mig, i alla fall innan han faktiskt dör. Efter det får väl saken anses överspelad.

Mio Tastas Viktorsson Gästskribent

SYJUNTAN

Va?! Kan söndagsfikat bli ännu mysigare? Ja, det kan det! Joina oss i Syslay för kreativt bakishäng på söndagar runt klockan 13 i läsesalen. Vi fikar, pratar, myser och stickar/ virkar/broderar/syr etc etc, allt kreativt utlopp är välkommet! Alla är välkomna till vårt goa tanthäng – nybörjare såväl som erfarna, hoppas vi ses!

- Syslay

SPEXFÖRENINGEN

Hören, alla spexdivor! Spexföreningen vill förvalta just DITT teatraliska geni för att liva upp långa sittningar!

Vi behöver spex- och tokfantaster som solar i rampljuset, filosoferar kring manus och shoppar roliga hattar.

Häng med! Din spexkarriär i Uppsala börjar här!

Kontakt: linus.hogberg@hotmail.com

- Värmländska akademien

VILL DU ENGAGERA DIG?

Under slutet av terminerna brukar det vara svårt att hitta personal till verksamheterna; klubben, uthyrningar och puben.

Vill man jobba ett pass kan man skicka ett mail till 3q@varmlandsnation.se eller gå med i någon av Facebookgrupperna där alla lediga pass publiceras.

- Bar- och köksstyrka Värmlands nation (klubb och pub)

- Rental workers at Värmlands nation (uthyrningar)

IDROTTSFÖRENINGEN

Är du sugen på att få en paus från plugget och motionera med ett härligt gäng? Vi har lösningen!

Skogsstjärna IF är Värmlands nations nystartade idrottsförening som erbjuder en rad olika fysiska aktiviteter. Vi har både återkommande aktiviteter och större idrottsevenemang som Nations Cup där vi tävlar med andra nationer.

Varje måndag anordnar vi löpning, som har varit mycket uppskattat, särskilt nu när våren smyger på.

Vi kör också cirkelfys i stora salen varje fredag för den som vill ha lite mer intensiv träning. Nu i maj har vi också stora planer på diverse evenemang som kommer annonseras på vår instagram @skogsstjärna_if. In och följ för mer information!

Alla är välkomna att delta och det krävs ingen tidigare erfarenhet av idrott. Hoppas vi ses på nästa evenemang!

- Skogsstjärna IF

LYSSNA PÅ PODD V

Denna termin är det hovmästarna emerita Hedda och Elin som tagit över nationspodden! In och lyssna på live-reportaget från Tefat, eller varför inte kärleksavsnittet från 14 februari? En klassiker vid det här laget!

KREV S A M H E T V E R K S A M H E T V E R K S A M H E T V E R K S A M H E T V E R K S A M H E T V E R K S A M H E T

VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERK S A M H E T V E R K S A M H E T V E R K S A M H E T V E R K S A M H E T V E R K V E R K S A M H E T V E R K S A M TEH

VERKSAMHET

VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET 12 Här hittar

du insändare, meddelanden och notiser!

REGION VÄRMLAND

LÄGGER NER

REHABBASSÄNGER

Region Värmlands besparingar har lett till att rehabbassängerna på sjukhusen i Värmland har stängts ned 1 april 2024. Ljuset över de tre bassängerna i Karlstad, Arvika och Torsby har släckts och planeras inte att lysa inom någon framtid. Region Värmlands besparingar ledde till att patienter vars enda möjlighet till rörelse av kroppen försvann. Så illa är det för vissa.

Rehabbassängerna är varmare än vanliga vilket kan ge patienter med tex reumatoid artrit smärtlindring.

Vid träning i vatten väger patienten betydligt mindre vilket gör att träningen är skonsam mot muskler och leder och möjliggör rörelse.

Annat som politikerna inte tänker på är att omklädningsrum och allt runt omkring måste vara anpassat vilket badhusen inte är försedda med. I hur många badhus har man sett ett lift som kan hissa upp och ned en patient?

Beslutet drabbar oerhört många och en lösning för patienterna finns inte. Debatten är i full gång och än vet vi inte hur det blir, men en sak är säker: människor kommer att lida på grund av nedläggningen!

- Madeleine Alenvret fysioterapeutstudent och ämbetsman

UPPDATERA SÅNGBOKEN

Sångboken är en bok som sprider glädje och lycka. Varför inte göra sångboken mer inkluderande för alla könen? Jag tror på en sångbok som inte bara inkluderar det manliga könet, utan även det kvinnliga. Ta in fler inkluderande sånger till den nya sångboken. Samhället utvecklas och det bör sångboken göra med….

- Anonym

MEDDELANDE TILL ALLA HUSTOMTAR

Kära hustomtar! Bommen besegras de flesta av dagar och faller ned med en hård duns. Segerropen skriar genom ämbetsmannachatten och vinstkaffet och frukost serveras av vår eminente JT.

Låt inte denna bom komma och låta stå emellan oss hustomtar! Fortsätt med ert goda och hederliga slit, jag höjer kaffekoppen

- Tippande och tappande hälsningar, ST (Midnatt råder)

GAMMAL OST

Göm en gammal ost i nationshuset… då kommer det hända grejer

- Anonym ostälskare

KORSORDSKLUBB SÖKES

Jag har med glädje noterat att korsordet är på uppsving bland nationens ämbetsmän. I samma veva är ju också nationens föreningar, såsom spex och sport, på frammarsch. Kanske är det dags för Värmlands korsordsklubb att bildas?

- Korsordslösar’n

Vad har du på hjärtat? Skicka din insändare till wermlandus@varmlandsnation.se

I N S Ä N D A R E I N S Ä N D A R E ERADNÄSNI ERADNÄSNI ERADNÄSNI ERADNÄSNI ERADNÄSNI ERADNÄSNI NI S Ä N D A R E I N S Ä N D A R E I N S Ä N D A R E I N S Ä N D A R E I N S Ä N D A R E I N S Ä N D A R E I N S Ä N D A R E I N S Ä N D A R E I N S Ä N DARE INSÄNDARE INSÄNDARE INSÄNDARE INSÄNDARE INSÄNDARE INSÄNDA R E I N S Ä N D A R E I N S Ä N D A R E N S Ä N D A R E I N S Ä N D A R E INSÄNDARE INSÄNDARE INS 13

WERMLANDUS

Året är 1960, Sveriges första kvinnliga präster vigs. Cypern blir självständigt från Storbritannien och fluortanten började besöka, eller hemsöka svenska skolelever. Men årets kanske största händelse måste givetvis vara den första utgåvan av Värmlands nations tidning!

Eller nja, så storslagna var kanske inte de första numren av tidningen som då gick under det enkla namnet Nationsbladet, vilket inte var mer än ett kontaktblad för kuratelet och ämbetsmän till övriga ämbetsmän. Efter några utgåvor bytte tidningen namn och blev Pst utefter dåvarande länsbokstäver för hembygden. (För den som inte kan vår historia, eller orkar googla, så ingick länsbokstaven i bilregistret fram till 1973) Efter ytterligare några nummer förklarades det i mars 1961 att ”Wermlandus är den klassiska benämningen på en student från Värmland och Dal”, och tidningen fick sitt nuvarande namn. På den tiden bestod tidningen inte av mer än ett enkelt, blygsamt A5-blad. Men formatet, likaså tidningen, har genom åren vuxit sig större och sedan 2008 har tidningen givits ut i färgtryck.

Hur har då vår kära tidning sett ut genom åren? Jo formatet som kontaktblad och allmän anslagstavla levde vidare i många år. I 1973 års första utgåva går det bland annat att läsa uppmaningar från dåvarande förste kurator Tomas Persson. Att han föregående termin fick lov att skicka ut kravbrev till cirka 200 medlemmar och att den som ville lämna nationen måste meddela detta till expeditionen. Vidare meddelar 1Q att ”Medlemsantalet sjunker och för närvarande har nationen 1025 medlemmar (d.v.s under höstterminen betalande). Om den dystra utvecklingen

WERMLANDUS 65 ÅR!

fortsätter måste nationens nuvarande ekonomiska förhållanden omprövas.” Till sist lämnar 1Q några kortfattade önskemål: ”Parkera inte framför ingången till Söderbomska!” och ”respektera mottagningstiderna!”. I denna utgåva går det även att hitta uppmaningar till att läsa UNT, titta på nationens anslagstavla, att äta gott på Orvar’s krog (som då inhystes i lokalerna för nuvarande Wermlandskällar’n). Resultaten från de öppna phyllebomästerskapen i kortspelet whist presenterades, och slutligen fastlogs det från klubbmästeriet att fredagsdanserna naturligtvis kommer att vara kvar.

29 år senare, i 2002 års första upplaga så har tidningen förändrats en hel del, syftet som anslagstavla har till stor del fått lämna utrymme till en 1Q-krönika, och en annan krönika om hur det är att vara en finlandssvensk student i Uppsala (tröttsamt att behöva förklara att jo, man pratar även svenska i Finland, fast att svenska killar har sin charm ändå). I upplagan går det även att läsa om hur Wermlandus testar och recenserar olika bilar i jakten på den ultimata studentbilen. Men tidningens ursprungliga syfte lever i viss grad vidare på bland annat en sida där nationens olika föreningar såsom fotoföreningen, idrottsföreningen och nationsradion får tillfälle att presentera sig för läsarna.

Trots sin föränderliga karaktär så är och förblir Wermlandus vad den alltid varit; ett kommunikationsmedel tryckt på papper (snälla låt oss fortsätta trycka papperstidning för alltid), skapat för våra medlemmar – och en av nationens alla tidskapslar.

Bilprovning, någonting för ”redaktionen testar” i höst?

Felix Nykvist Redaktionssekreterare

Foton från våren

Foto: Florence Stadelmann

uppsalas billigaste mataffär

Bankkontot skriker! Samvetet skriker! Kan du snälla bli lite mer ekonomisk?

Tillhör du också den skara av individer som för det mesta impulshandlar baserat på magkänsla på Folkes Livs?

Eller den kategorin som varje år dagarna innan det nya året säger till dig själv ”i år ska jag allt bli lite mer ekonomisk”? Men hur mycket skiljer det sig egentligen butikerna emellan? För att ta reda på det har jag varit runt till en handfull matbutiker i studentnära områden och jämfört sex varor som inte allt för sällan står på inköpslistan hos en student.

Nocco

Hemköp Svava C: 23:95 kr (+ 1 kr pant)

· ICA Luthagens Livs: 21:95 kr (+ 1 kr pant)

· ICA Folkes Livs: 23:90 kr (+ 1 kr pant)

· ICA Supermarket Väst: 23:90 kr (+ 1 kr pant)

· ICA Nära Hörnan: 22:95 kr (+1 kr pant)

Snabbnudlar från Samyang Ramen

· Hemköp Svava C: 7:95 kr

· ICA Luthagens Livs: 4:95 kr

· ICA Folkes Livs: 7:90 kr

Lösviktsgodis

· Hemköp 99 kr/kg

· ICA Luthagens Livs 89:95 kr/kg

· ICA Folkes Livs 109 kr/kg

· ICA Supermarket Väst 99 kr/kg

· ICA Nära Hörnan: 109 kr/kg

· ICA Supermarket Väst: 6:90 kr

· ICA Nära Hörnan: 6:95 kr

Billys Pan Pizza

· Hemköp Svava C: 16:95 kr

· ICA Luthagens Livs: 15:50 kr

· ICA Folkes Livs: 17:90 kr

· ICA Supermarket Väst: 15:90 kr

· ICA Nära Hörnan: 17:95 kr

Oatly Ikaffe

· Hemköp Svava C: 21:95 kr

· ICA Luthagens Livs: 20:95 kr

· ICA Folkes Livs: 23:90 kr

· ICA Supermarket Väst: 20:90 kr

· ICA Nära Hörnan: 22:95 kr

Mutti Körsbärstomater

· Hemköp Svava C: 23:50 kr

· ICA Luthagens Livs: 21:50 kr

· ICA Folkes Livs: 22:90 kr

· ICA Supermarket Väst: 21:90 kr

· ICA Nära Hörnan: saknar denna vara :(

Intressant om ni frågar mig! Har dock hört att även tid är pengar så ibland får man kanske låta bankkonto och samvete tjuta utan tröst. Till sist kan det vara av vikt att nämna att samtliga av dessa exempel är styckepris utan att ha tagit hänsyn till vare sig reducerade priser eller mängdrabatter. Priserna är inhämtade under vecka 15 och jag avsäger mig allt ansvar för eventuell inflation.

Disa Bäckström Redaktionssekreterare

Vad vet skattmästaren om skatter?

Ni som är bekanta med nationen har säkert stött på skattmästare Johan Hammarberg någon gång, antingen på någon sittning eller omkringspringandes i huset tillsammans med andre kuratorn när brandlarmet ska testas. Men vem är egentligen skattmästaren? Och är skattmästaren verkligen en mästare på skatter? Jo, följ med mig till Segerstedthuset där jag har intervjuat honom i sitt naturliga habitat för att stilla er nyfikenhet.

Vad gör en skattmästare (förutom att testa brandlarm och hålla tal till flaggstången)?

Till att börja med så är vi faktiskt tre skattmästare. Cecilia Danckwardt-Lillieström som är skattmästare för fonderna och redovisning, Patrik Hesselius som är skattmästare för bostäderna, och jag, som är skattmästare för fastigheterna. Min uppgift är att se till att fastigheterna finns kvar, underhålls, repareras, byggs ut eller byggs om – om det behövs. Sen sitter vi skattmästare även med i styrelsen där vi bidrar med den kompetens vi har. Jag då främst med det som är fastighetsrelaterat. Jag är även jurist och bidrar med kunskap

därifrån, samt att jag sitter i diverse stiftelser och utskott inom nationen.

Hur kom det sig att du blev skattmästare? Jag kom ursprungligen till nationen vårterminen 1998, sen var jag andra kurator 1999-2000. Efter det satt jag i dåvarande förvaltningsnämnden i ett par år innan jag hade ett uppehåll från nationen i sju år. Senare var jag på en mottagning hemma hos inspektorn där jag blev tillfrågad om att ställa upp som skattmästare. Jag behövde väl inte fundera så länge, utan tyckte det var viktigt och trodde att jag hade den kunskap som behövdes. Min fru Erika

tyckte även att det var en bra idé då hon varit väldigt aktiv i många år. Historien jag berättade på den första flaggstångsbegravningen är faktiskt sann. Lars Burman kom fram till mig och sa ”jag har hört att du ska bli skattmästare för fastigheterna, du vet om att du isåfall även är ansvarig för flaggstången va? Du vet väl skillnaden mellan en flagga och en fana?” Och när jag svarat rätt på det så var det okej att ställa upp.

De flesta har nog endast sett dig inom sfären för Värmlands nation, existerar du även utanför nationens gränser?

Jag brukar säga att jag har två heltidsjobb, till

Reportage 20

Foto: Felix Nykvist

Johan Hammarberg

Första ämbete: ledamot i stipendienämnden.

Nuvarande ämbete: Skattmästare för fastigheterna sedan 2016.

Favoritmat: Surf’n turf, det bästa av två världar ;)

vardags är jag universitetsjurist, sedan har jag även lite undervisning, men främst jobbar jag med avtal för universitet. Sedan så har jag även ett privatliv, och där finns min sambo Erika samt två barn plus en katt.

Är din favoritbok Skattkammarön?

Haha nej, men det borde det vara såklart.

Du har inte läst Skattkammarön?

Jo det har jag men det var länge sedan, i grundskolan eller gymnasiet. Jag borde nog läsa om den, det känns som en bok som skulle uppskattas bättre i vuxen ålder. Är den min favoritbok? Nej, men den kanske skulle kunna bli.

Vilken är då din favoritbok?

Jag har ganska så dåligt minne gällande böcker och

filmer, jag kan se om filmer fast jag har sett dom redan. En fantastisk bokserie är Liftarens guide till galaxen, den är ganska så galen men tilltalande samtidigt. Annars är det en mer modern trilogi, 1793, 1794 och 1795 av Niklas Natt och Dag.

Vad är nationens största skatt?

Jag hade nästan gissat att den frågan skulle komma. Om jag ska börja med det jag verkligen tycker är nationens största skatt så är det dess historia. Vi har funnits sedan 1660, det är många människor och många händelser som byggts på den historia vi har. Det är en skatt som jag kan tycka att vi är skyldiga att bevara på ett sätt.

Som student är det lätt att tycka att nationen är här och nu, och är till för oss här och nu. Men nationen är lika mycket till för tidigare

”

Nationen är lika mycket till för tidigare och kommande generationer, därför måste saker bevaras ”

och kommande generationer, därför måste saker bevaras. Om man ska gå in på något mer materiellt måste jag säga nationshuset, det är byggt för nationsverksamhet, ritat av Ragnar Östberg.

Sedan finns det en gömd skatt på nationen som inte är så lätt att se idag, och det är ju Geijersalen. När jag var student, vilket nu var ett tag sedan, så var det finrummet. Det stod jättefina möbler där som nu står undanstoppade i ett rum på Söderbommen. Det användes som ett mottagningsrum om man fick finare gäster och även som groggbänk efter sittningar. Sen finns det många små skatter som vi inte har på nationen, jag tänker till exempel på Geijers dryckeshorn som står på Gustavianum.

Vad är din största skatt?

Det är nog ganska så enkelt, mina barn.

Enligt Nationalencyklopedin är skatt ”en lagstadgad inbetalning till det allmänna utan direkt motprestation”, skulle du säga att den definitionen passar in på dina barn?

Nej, det gör det inte. Det finns nog flera definitioner av skatt på NE, men det är väl klart att även barn kostar pengar, och ibland så kan man nog ifrågasätta motprestationen lite grann. Men när du nämnde det så har vi på nationen en väldigt speciell relation till skatter. Vi betalar inte skatt faktiskt, vi är befriade från skatt enligt lag. Vi är även momsredovisningsbefriade, vi betalar moms men behöver inte redovisa.

Vad tycker du om 1990 års skattereform?

Oj, den har jag ingen direkt åsikt om faktiskt. Inte ens grovt insatt i vad den betydde, nu var jag förvisso både född och några år gammal, men jag tänkte inte så mycket på skattereformer på den tiden. Det är mycket inom juridiken som jag jobbar med då svaret är ganska så ofta ”om jag ska svara på det skulle jag behöva läsa på”.

Felix Nykvist Redaktionssekreterare

Reportage 21

Bilderna är hämtade ur nationsarkivet. Johan var andre kurator år 1999 –2000.

Tidsbegränsad vänskap, evig bekantskap

Våren lurar i luften samtidigt som kylan tränger igenom mitt något för tunna val av jacka. Jag sitter på cykeln på väg hem till mina föräldrar. Till mitt barndomshem och det område där jag växte upp. Det område där även de flesta av mina första vänner tillbringade sin uppväxt. En bit fram på trottoaren promenerar en tjej som bakifrån ser ut att vara jämngammal med mig. Insikten att det skulle kunna vara en av dessa barndomsvänner är det första som slår mig. Det andra är en svärm av blandade känslor, med anledning av att det stannade vid just barndomsvänner. Efter att jag passerat henne tänker jag på hur lite våra liv överlappar varandras idag. Hur lite vi interagerar men hur mycket vi trots detta vet om varandra. Frågan jag ställer mig är om vi borde tacka eller klandra sociala medier?

Förr antar jag att relationer tämligen enkelt fick rinna ut i sanden. Fridfullt dö ut i tystnad utan en massa kvarlämnade vaga anknytningar. Den enda kopplingen som levde kvar var minnena av vänskapen. Med sociala mediers utveckling är det inte riktigt fallet längre. Idag binder vi inte bara abstrakta band utan även konkreta. Vi blir vänner på Facebook, börjar följa varandra på Instagram och bara för att vänskapen kommit till ända gör inte längre kännedomen om den andres liv det. Allt beror naturligtvis på hur aktiv internetanvändare man är men oavsett kommer vi att i olika stor omfattning uppdateras om hur tidigare bekantskaper väljer att forma sina liv. Vi informeras om eventuella flyttar och nya partners, om hur de skaffar gemensamma husdjur, möjligtvis till och med barn. Vi ser bilder från senaste semestern publiceras och följer deras karriär genom Linkedin som uppmärksammat deras profil baserad på kontaktlistan.

Idag binder vi inte bara abstrakta band utan även konkreta.

” ”Detta kommer oundvikligen att väcka känslor. Alla möjliga känslor. Återigen beroende på vem man själv är, vem barndomsvännen är, hur relationen såg ut och anledningen till att vänskapen inte bestod. Positiva känslor som nyfikenhet om hur deras liv utvecklats, vilken utbildning de till slut valde och hur det blev med den där långresan som det tjatades om. Lycka över att de allt flyttade till sin drömstad och empati när sjukdom drabbar familjen. Emellertid kan även negativa känslor frodas. Avundsjuka över bibehållna vänskapskretsar du själv inte längre är en del av. Sorg över att planerna på att skaffa barn i samma ålder aldrig kommer att bli av och sorg över att inte längre stå på någon gästlista för potentiella framtida bröllop.

Sammantaget är jag kluven. Kluven över huruvida det gör oss gott eller ont. Sanningen är nog ganska uppenbar egentligen, att det är helt situationsberoende. Min känsla angående att jag på håll och på obestämd tid kan komma att bli åskådare till mina barndomsvänners liv är svår att sätta fingret på. Likt mycket annat i livet är jag duktig på att se lycka i det som blev, men också en oerhörd sorg i det som inte blev. Om det gör mig gott eller ont låter jag därför vara osagt, tiden får utvisa. Som Håkan Nesser så ofta skriver, ”den som lever får se”. Således blir vi nog tvungna att både tacka och klandra sociala medier för denna tillgång och eventuella börda.

Disa Bäckström Redaktionssekreterare

Nationens kulturskatter

Biblioteks- och kulturarvsnämnden förvaltar nationens arkiv, konstinventarie och bibliotek. Utöver detta anordnar de olika projekt som konstutställningar, bokklubbar och kulturkvällar. Här delar tre representanter med sig av några skatter.

Nationens antikvarie

Elsa Ingvarsson, nyexaminerad fysioterapeut

Detta är en tavla målad av Bengt Olson, en konstnär från Kristinehamn. I sitt konstnäskap är han mest känd för sin abstrakta konst med kompositioner i olika färger, främst i violetta och gröna toner. Jag gillar den här tavlan för dess fäger som ger den ett monumentalt uttryck.

Nationens arkivarie

Hedda Schultz, historikerstudent

Detta är karikatyrer som användes till detalj-dekoration under Vårbalen 1925, vilket snart är 100 år sedan. Jag tycker det är väldigt fina detaljer, både talang och humor bevisas genom skisserna. Dessutom berättar karikatyrerna att nationen alltid har varit rolig, och alltid haft det där lilla extra. På skissen till vänster ser ni ”Nalle Wierhström” och den till höger visar ”’Fisken’ (Frisell)”.

Nationens bibliotekarie

Samuel Brunnsgård, pol kand-student

Jag har från bibilioteket valt boken med kanske den svagaste Värmlandskopplingen, nämligen Den vedervärdige mannen från Säffle av Maj Sjöwall och Per Wahlöö (1971). För den obekante är detta den sjunde delen av de tio ursprungliga böckerna om poliskommisarie Martin Beck, som kom ut mellan 1965 och 1975. Jag valde den eftersom den, utöver det lustiga namnet, tillsammans med de övriga böckerna om Beck utgör en underskattad skildring av den period då folkhemmet på många sätt nådde sin kulmen och den tidsanda som då rådde. Utöver det kan jag också starkt rekommendera filmatiseringen av boken från 1976, Mannen på taket, regisserad av Bo Widerberg, med bland andra Carl-Gustaf Lindstedt och Sven Wollter i huvudrollerna.

Anna Fisshatzion Redaktör

Matlådespecial

Klockan slår tolv. Det är folkfest. Alla har samlats. Kön är lång. Vad är det som firas? Jo, matlådelunchen!

Som nybliven ingenjörsstudent nästan chockerades jag av lunchkulturen. Mikrorummen finns i varje vrå, utrustade med en fondvägg av ett tjugotal mikrovågsugnar. Matlådevärmarna bildar en orkester när de öppnas, stängs, brummar och tjuter. Kdink, brmmm, pling pling, ghdunk låter symfonin, och sen en hand som söker plastlådan med matresterna från igår. Fingrarna petar försiktigt på lådans utkant för att se om den är varm nog att äta, eller så rycks de hastigt bort igen för att lådan blivit svinhet och fingerspetsarna har fått brännskador. På något sätt lyckas man i alla fall ta med sig sin mat till ett bord för att njuta av den ”nedpackade-matsäck-som-värmts-i-låda-lunchen”. Det är en ritual som alla ägnar sig åt. Kön blir lång till mikrovågsugnarna där alla spänt står och väntar på att få sin mat värmd under mackapärernas orkester. Kdink, brmmm, pling plinh, ghdiunk, aj! (där brände sig någon på fingrarna (stackarn)).

Det är onekligen en trevlig stund: matlåderuschen klockan tolv, dessutom är det ekonomiskt och smidigt. Man behöver inte springa till Hemköp, eller köpa en jättedyr kafélunch. Planerad lunch gör en rik! Så brukar tipsen låta, för sällan hörs tips om matlådor för dess goda smak. Just därför ska jag ta en titt på matlådematens kulinariska egenskaper. Eller ja, nu vet jag inte riktigt om det är så det kan beskrivas. Men matlådor undersöktes, se bilder och kommentarer nedan. Du får tips till din nästa matlådelagning eller lite tröst för att din lite ledsna matlåda kanske ändå kan kännas gourmet i jämförelse. Det finns ju trots allt olika grader i helvetet (förlåt torra makaroner med bränd falukorv utan ketchup).

Husmanskosten

Den ambitiösa matlådan. Riktigt klassisk hemlagad och trevlig mat. Denna mat är så välgjord att till och med att den kalla salladen eller såsen förvaras i en påse eller låda vid sidan. Och även om matlådan ibland har sina olika temperaturer på grund av mikrons bristande förmåga att värma jämnt, så kan man med denna strategi uppnå fina kontraster i smakpaletten.

Den populäraste rätten. Här finns exempel på wok och stekt ris. Kanske har att göra med att det är enkelt att få gott för ja, det är otroligt. Sött, syrligt och salt och det gör sig så bra värmt mikron.

Asiatiska hopkoket 24

Pastarätten

En klassiker. Går bra att värma. Mättar. Enkelt att svänga ihop hemma.

Fort och billigt

Här hittas ofta snart-CSN-mat. På bilden ser du ett exempel på alla skafferiets pastaslattar som kokats och serveras med stekt falukorv. Ketchupen? Ja, den var slut och CSN kommer först imorgon så makaronerna fick lämnas utan.

Grytan

Allt som finns i kylen kokas ihop. Serveras med någon kolhydrat. Kanske en grönsak från frysen också. Jättebra. Jättesmidigt. Jättegott.

Vera Hallberg Redaktionssekreterare

Livet i läsesalen

Sara Larsson Redaktionssekreterare

INTERVJU MED 2Q ELECTUS

Under terminens första landskap blev Carl Graae vald till andre kurator (2Q), det vill säga ekonomiansvarig heltidare, för läsåret HT24/VT25. Vi möts en strålande tisdagsmorgon vid picknickbordet utanför Rackarbo. Med sig har han en kanna citronvatten och två små glas, proffsigt!

Hej Carl, hur mår du?

– Jag mår bra, det har lagt sig efter fredagens sångbokssexa och jag är redo för veckans aktiviteter, det vill säga ärtmiddagen där jag ska sånganföra.

Sångbokssexan där du ersatte den vanliga pyttipannan med musslor, berätta!

– Det var kul! Det är lite av en tradition att sånganföraren anordnar en sexa. Jag har lagat musslor till 30 personer tidigare, men eftersom vi lagade det till 70 personer tog en hel del tid. Kanske aningen överambitiöst. Det här har inte riktigt kommit ut till allmänheten, men fyra dagar innan sexan fick vi veta att musslorna inte kunde levereras. Jag ringde runt i hela Uppsala och otroligt nog var lyxrestaurangen Hambergs de enda som kunde erbjuda ett budgetvänligt pris. Vi fick hämta dem i Stockholm, men de var jättesnälla och jag rekommenderar alla att gå dit. Det enda tråkiga var att jag bara hann sjunga en sång, och då råkade jag ta alldeles för hög ton...

Snart är din tid som sånganförare slut, hur kommer det sig att du sökte till 2Q? – Jag har funderat på det ganska länge. Jag jobbade som ekonomiassistent förra året och höll på med liknande uppgifter, men tyckte att redovisningen var svår. Som 2Q håller man på med det mycket vilket eggade mig till att söka. Jag förlorade ju valet förra året, men det var bara att söka igen. Det tycker jag alla ska göra!

Vad ser du mest fram emot med ditt år som heltidare?

– Jag har haft väldigt roligt som ämbetsman. Det ska bli givande att bidra till att återskapa det för andra, fler

måste få ha lika kul som jag har haft det! Och så förstås ser jag fram emot att bli bättre på redovisning.

Bland materiella ting, vad tycker du är det finaste vi har på nationen?

– Stora salen! Det är min arbetsplats som sånganförare. Det är min skatt! Jag tycker att det är jätteroligt att få springa runt där.

Jag förklarar i förbifarten att temat för det här numret är ”skatter och rikedomar” och Carl spinner entusiastiskt vidare på tråden:

– Nationen i sig är verkligen en skatt att finna, det är därför det är så kul att vara här. Då pratar jag inte om att man kan få stipendier och lön eller att ha roligt med vänner och dricka vin. Det är också skatter såklart, men utöver det är nationen en gammal skattkista full av hemligheter, som ryktet om att halva puben egentligen är igenmurad.

Intervjun lider mot sitt slut så avslutningsvis, vad ska du göra idag? – Idag kommer några hem till mig för att planera spex, det ska bli kul!

Ålder: 27 år

Pluggar: Ekonomi

Hemort: Köpenhamn, Abisko och Grönland, men främst Mörsil utanför Åre.

Aktiv sedan: VT21

Ämbeten: F.d. barvärd, ledamot i stipendienämnden och i reccekommittén, fanbärare och lördagsstädare. Just nu sånganförare och aktiv i spexföreningen.