
2 minute read
Svenska hamnar behöver metoder för klimatanpassning
Svenska hamnar har långt kvar i det viktiga arbetet med klimatanpassning. VTI driver ett projekt där man vill hitta ett dynamiskt och långsiktigt arbetssätt som hamnar kan använda för att avgöra när de ska sätta in åtgärder.
Att göra hamnar resilienta för klimatförändringar är mycket viktigt eftersom de har stor betydelse som infrastrukturnoder. Men det finns stora osäkerheter vad gäller klimatförändringarnas omfattning och tid. Hamnar är känsliga för multipla väderhändelser, som till exempel starka vindar i kombination med ovanligt högt vattenstånd, men risken för sådana händelser är svårbedömd.
Klimatanpassning av hamnar kan exempelvis handla om fysiska åtgärder som att höja kajer för att möta ett stigande hav, men också att ha beredskap för extrem värme som kan påverka de anställda. En svårighet är att veta när man ska sätta in åtgärderna. En del kan göras på relativt kort sikt men ofta behöver man arbeta med tidsspann på 50–200 år.
VTI driver tillsammans med SMHI och Göteborgs hamn projektet Navigera i framtiden: Mot ett fossilfritt och resilient transportsystem – hamnens roll och klimatanpassning till extrema väderhändelser. Målet är att hitta ett dynamiskt arbetssätt där man kan ha långa tidsperspektiv och samtidigt vara öppen för att ny kunskap kan tillkomma.
– Det vi har sett så här långt indikerar att svenska hamnar inte har kommit särskilt långt i arbetet med klimatanpassning. På en del håll har hamnarna börjat göra utredningar och sårbarhetsanalyser men det är långt kvar innan de kan börja formulera strategier och åtgärder, säger Gunnel Göransson, forskningsledare på VTI.
Internationellt är det intressant att studera länder som Japan och Nederländerna. I Japan har man arbetat mycket med hur man ska hantera extremväder och i Nederländerna har man länge arbetat med frågor kring stigande hav.
– Men hittills har våra litteraturstudier inte gett så mycket, de strategier vi har hittat är ganska allmängiltiga. Det kan bero på att man ogärna vill publicera uppgifter om hamnars sårbarheter, den typen av information kan vara känslig.
Projektet, som finansieras av Energimyndigheten, startade under våren 2024 och ska pågå i tre år. I det fortsatta arbetet ska forskarna bland annat göra intervjuer med flera svenska hamnar och aktörer som är verksamma i hamnarna.
– Vi vill veta hur de ser på behoven av klimatanpassning och om man kan hitta gemensamma lösningar, säger Gunnel Göransson.
Bildtext: Göteborgs hamn.
MER INFORMATION
Gunnel Göransson, gunnel.goransson@vti.se
Text: Johan Sievers/Redakta
Foto: Bengt Hultqvist/Mostphotos.com