Sjöfarten måste ha en beredskap för svarta svanar

Med klimatförändringarna följer en förändrad vädersituation, och politiskt är oron i världen större än på mycket länge. Effekterna är många. Bland annat påverkas sjöfarten och försörjningskedjorna sjöfarten betjänar.

Projektet ROLAND, Återkommande störningars långsiktiga påverkan på linjesjöfart och försörjningskedjor, ska studera hur olika former av störningar kan påverka framför allt svensk sjöfart och hur effekten av dem kan minskas.

– Det är nödvändigt att förstå störningarna, vad de beror på, samt utveckla mer kunskap och större kompetens när det gäller temat störningar, säger senior forskare Martin Svanberg.

Han är anställd på VTI sedan november förra året och kommer närmast från RISE. Ämnet störningar i sjöfarten har han studerat sedan 2017. En strejk i hamnen i Göteborg fångade då hans uppmärksamhet, och sedan kom pandemin.

– Med den uppstod en enorm kapacitetsbrist, säger Martin Svanberg. Det blev till exempel svårt att få tag på containrar, och fick man tag på dem var de väldigt dyra. Plötsligt kostade det bortåt 20 000 dollar att transportera en container från Asien och hit, i stället för som tidigare 2 000 dollar.

Och vi kommer nog alla ihåg Ever Given, det enorma fartyget som i mars 2021 ställde sig på tvären i Suezkanalen och blockerade all trafik i mer än en vecka, vilket fick stora konsekvenser för handeln över hela världen.

Det finns ett begrepp för det oväntade som används även i sjöfartssammanhang, och det är att man stöter på en svart svan.

– Det anspelar på att du känner till att det finns svarta svanar, men du spanar inte efter dem eftersom de är så ovanliga. Däremot måste du ha en beredskap för dem och andra händelser som kan störa dina försörjningskedjor.

Pandemin är enligt Martin Svanberg definitivt en svart svan. Kriget i Ukraina likaså. Det som hände med Ever Given är kanske mer av en ovanlig händelse.

– Eftersom vi har mött åtminstone två svarta svanar de senaste åren har företagen kunnat öva på det oväntade. Många gör dock misstaget att inte dokumentera hur de arbetar vid de här tillfällena, konstaterar Martin Svanberg. De säger ”vi kommer ihåg hur vi ska göra”, men kunskap är knuten till människor och människor flyttar på sig.

Åtgärder som vidtas kan delas in i proaktiva och reaktiva. Är du proaktiv har du en beredskap. Att till exempel kunna öka lagerhållningen från två veckor till fyra kan vara en proaktiv åtgärd. En reaktiv åtgärd vidtas när krisen är ett faktum. Det kan vara att flyga hem varor i stället för att låta dem ta sjövägen, vilket kanske fungerar för mobiltelefoner men inte för grillar.

Projektet inleddes vid årsskiftet och pågår till och med augusti 2028. Trafikverket är uppdragsgivare och Göteborgs universitet är koordinator.

MER INFORMATION

Martin Svanberg, martin.svanberg@vti.se

Text: Catarina Gisby/Redakta

Foto: Lars Johansson-StockAdobe.com