Två VTI-projekt kan leda till mer transporter på vatten

Godstransporter på inre vattenvägar är en underutnyttjad resurs, liksom kollektivtrafik med båt. VTI undersöker nu möjligheterna att öka både gods-­ och persontransporter på vatten i Stockholm.

Trots en lång historia av vattenburen persontrafik sker idag en mycket liten del av det kollektiva resandet i Sverige med båt. Vattenvägarna är helt enkelt en underutnyttjad resurs, även om Stockholm är ett litet undantag med fem dieseldrivna personfärjelinjer.

I projektet Vattenkoll: Flexibel vattenburen kollektivtrafik – en förstudie undersöker VTI därför möjligheterna att öka Stockholms vattenburna persontrafik och minska utsläppen med hjälp av eldrivna färjor. Projektledare är Henrik Sjöstrand, senior utredare inom området transportekonomi.

– Ett problem är att de båtar som trafikerar Stockholms vatten i dag är relativt stora. De tar runt 200 passagerare men har en beläggningsgrad på bara omkring 20 procent. Det gör utsläppen per personkilometer ungefär tio gånger högre än för bussar, säger Henrik Sjöstrand.

Projektets mål är att ta fram underlag för möjligheterna att ersätta dagens dieseldrivna färjor med mindre batteridrivna färjor, som delvis kan operera som beställningstrafik. Tillsammans med VTI deltar två utvecklare av elbåtssystem, Candela och Cstrider, i arbetet. Studien sker dock till största delen med datasimuleringar av hur trafik på både befintliga och tänkta båtlinjer kan utvecklas om eldrivna färjor används.

– Med hjälp av en ny, egenutvecklad simuleringsmodell – WUM – kan vi till exempel studera reseflöden utifrån hur parametrar som kön, boende och inkomst påverkar val av trafikslag och resandet med kollektivtrafik. Fördelen med WUM-modellen, jämfört med andra, är att den är mycket mer dynamisk och kan simulera resande under en dag.

Projektet som genomförs på uppdrag av Trafikverket ska även utreda effekterna av båtsystemen Candela och Cstrider på kollektivtrafiken i allmänhet. Till exempel belastningen på väg-­ och järnvägsnätet i Stockholmsområdet. Studien ska också kunna utgöra underlag för samhällsekonomiska analyser av vattenburen kollektivtrafik på andra ställen än i huvudstaden.

– Om vi känner till kostnaderna och nyttorna så kan vi säga om det är ekonomiskt lönsamt med eldrivna färjor. Sedan kan det bli svårare på områden där det inte riktigt går att jämföra, till exempel när mindre eldrivna båtar, som förväntas gå i beställningstrafik, ersätter dagens linjebundna båtar.

En utmaning är enligt Henrik Sjöstrand också att elfärjorna kanske inte kan utnyttjas hela tiden. Troligen kommer de tidvis att ligga vid kaj.

– Det är något vi måste fundera på. Vad kan det finnas för alternativa användningsområden för båtarna när efterfrågan på resor är låg?

Att de båda elbåtsföretagen ingår i projektet är positivt eftersom de kan bidra med värdefull input till simuleringarna, menar han. Kopplat till projektet finns även en referensgrupp där bland andra Region Stockholm, Stockholms stad och transportföretagen Transdev och Torghatten ingår.

Henrik Sjöstrand projektleder även en VTI-­studie som handlar om godstransporter med inlandssjöfart. Trots flera utredningar under senare årtionden, om hur svensk inlandssjöfart kan utvecklas, har godstransporterna på inre vattenvägar inte ökat. Det kan bero på att sjöfarten betalar för höga avgifter, jämfört med motsvarande godstransporter på väg.

– Vi tittar på om ett hinder är att inlandssjöfarten är överinternaliserad. Det vill säga missgynnas av avgifter som är högre än de externa kostnaderna.

Alla trafikslag ska betala för sina externa kostnader, till exempel utsläpp. Detta kallas internalisering. Internaliserings-graden är ett mått på hur stor del av de externa kostnaderna en transportör betalar och i fallet med inlandssjöfarten kan det vara så att det handlar om en överinternalisering.

Att transportera gods på floder, sjöar och vattendrag är till exempel stort i övriga Europa och borde, enligt Henrik Sjöstrand, kunna fungera även i Sverige.

– Men ingen granskning har hittills, vad jag känner till, djupdykt i det här med internaliseringsgrad. Vår teori är att till exempel lotskostnader, skatter och andra avgifter är för höga, jämfört med de externa kostnaderna för väg- och järnvägstransporter.

Projektet ska även analysera hur jämförelsen mellan de olika transportslagen påverkas av i hur stor utsträckning de övergår till alternativa bränslen, elektrifieras eller blir mer energieffektiva.

MER INFORMATION

Henrik Sjöstrand, henrik.sjostrand@vti.se

Text: Johan Granath/Redakta

Foto: Candela