Hållbarhet en viktig framtidsfråga för sjöfarten

Sverige är i allt väsentligt en ö, men kunskapen om sjöfarten är låg bland medborgare och politiker. I framtiden är både möjligheter och utmaningar stora. Det säger Sjöfartsverkets nya generaldirektör som också flaggar för en ny inriktning för verkets forskning och innovation.

Hårda vindar, så skriver Erik Eklund i inledningen till Sjöfartsverkets årsredovisning för 2024. Det gäller inte minst myndighetens egen verksamhet som gick back 600 miljoner kronor. Nu väntar hårda besparingar med minskad sjömätning, en isbrytare som läggs i malpåse och kraftigt minskad administration.

Men det gäller också sjöfarten i stort. Sverige har en av Europas längsta kuststräckor och 90 procent av alla varor till och från landet transporteras sjövägen. Samtidigt har godshanteringen i hamnarna sjunkit till den lägsta nivån på 20 år och anlöpen i hamn har minskat än mer – från 100 000 till 67 000 årligen.

Orsaken är delvis positiv – fartygen är större och lasten packas bättre – men pandemi och ett oroligt världsläge har också påverkat. Därtill kommer den bristande förståelsen, och kanske intresset, för sjöfarten som transportslag. Vad beror den på?

– Hamnarna byggs om, blir större och placeras allt längre från stadskärnorna och efter varvskrisen finns inga riktigt stora företag kvar. Sjöfarten har blivit osynlig i samhället. Dessutom har sjömännen blivit så mycket färre att få svenskar känner någon som jobbar på sjön, konstaterar Erik Eklund.

Samtidigt finns, förstås, många styrkor. Sjöfarten levererar i det tysta. Jämfört med vägar och järnvägar är kapaciteten stor och kan utan större problem byggas ut i framtiden. Generellt sett är sjötransporter dessutom mycket energieffektiva.

– Hållbarhet är en stor framtidsfråga, där det sker väldigt mycket utveckling. Traditionellt har sjöfartsbranschen varit väldigt konservativ, men nu har både forskning och utveckling verkligen blommat upp, säger Erik Eklund och pekar på Sjöfartsverkets eget miljöarbete med bland annat eldrivna lotsbåtar.

Apropå forskning så har generaldirektören, som tillträdde i juni 2024, redan beslutat om en ny inriktning. Fokus ska inte längre vara långsiktiga, övergripande projekt för hela branschen, utan mer täcka Sjöfartsverkets egna behov.

– Självklart tar vi ansvar för de projekt vi redan arbetar med och det kan säkert bli många samarbeten också i framtiden. Men generellt ska vi lägga kraften på sådant som vi verkligen kommer att använda, inte bara visa att något går att använda.

Några exempel på prioriterade projekt är digitala sjökort, navigationsstöd från land, digitaliserade farleder, ruttdelning och smarta anlöp till hamn. Studier av systemet med farledsavgifter, som finansierar större delen av Sjöfartsverkets verksamhet, kommer också vara fortsatt viktiga.

MER INFORMATION

Erik Eklund, erik.eklund@sjofartsverket.se

Text: Mikael Sönne

Foto: Emelie Asplund/Sjöfartsverket