
4 minute read
Lyckad satsning på sjöfartsforskning
Fler projekt och större volym, men inte bara det utan också bredare forskning och fler olika finansiärer – VTI:s sjöfartsforskning står stark och har tagit stora steg framåt de senaste åren. Och det kommer mera, lovar forskaren som startade alltsammans.
Inge Vierth, som drog ingång VTI:s satsning på sjöfartsforskning, har skrivit ut två A4 med diagram. Ett från 2021 då hon presenterade forskningen inom sjöfartsområdet på ett personalmöte och ett som visar läget i dag. Väldigt mycket har hänt, det är uppenbart.
– Titta här, så här har den externa finansieringen ökat, säger hon och pekar på ett diagram som visar att det har startats projekt för nästan 20 miljoner 2024 jämfört med fem miljoner 2019 och bara någon enstaka 2011.
– Men inte bara det. Lika viktigt är att vi fått fler finansiärer, även om Trafikverket fortfarande finansierar hälften av vår forskning. Sådan diversifiering är alltid bra.
2025 arbetar ett tiotal VTI:are på ett eller annat sätt, på hel eller deltid, med sjöfartsforskning.
Kompetensen finns inte minst inom nationalekonomi, transportekonomi med koppling till godstransporter och hamnar, beteendevetenskap, logistik, trafikanalys, miljö och säkerhet. På VTI finns också stor kunskap om bland annat simulatorer, miljöfrågor och utformning av styrmedel – kompetens som kan komma till nytta inom sjöfartsforskningen.
En sökning i DiVA, Digitala vetenskapliga arkivet, visar att VTI forskarna mellan 2011 och 2025 skrev 66 rapporter och 27 vetenskapliga artiklar inom sjöfartsområdet. För närvarande pågår cirka 17 projekt inom området, antalet varierar lite beroende på hur definitionen görs.
Satsningen på sjöfartsforskning inleddes 2019, då Inge Vierth fick det övergripande ansvaret. Tidigare hade hon som national- och företagsekonom mest arbetat med godstransporter, som ju är en viktig del av sjöfarten.
– En stor styrka är att VTI har så stor tvärvetenskaplig bredd. En annan styrka är att vi är ett oberoende forskningsinstitut, säger hon och beskriver miljö, klimat, arbetsmiljö och säkerhet som viktiga forskningsfrågor just nu. När det gäller framtiden är hon lite mer förtegen (lite material måste sparas till krönikan på sista sidan i den här tidningen). Men färdigforskat är det inte. Mycket återstår att göra och får VTI bara finansiering finns alla möjligheter att forskningen kan öka ytterligare.
– På många sätt ligger sjöfarten efter vägtrafiken, inte minst när det gäller miljö- och klimatfrågor. För att bara ta ett exempel så används fortfarande nästan uteslutande traditionella fossila drivmedel. Många problem återstår och det kommer att krävas forskning, säger hon och listar några frågor som kan bli extra viktiga kommande år.
– Utsläpp till vatten, säkerhet, resiliens, tillämpning av ny teknik, underlag till både internationella regleringar och för lokala och nationella satsningar. Hur ska till exempel Mälaren, som är dricksvattentäkt för drygt två miljoner människor, användas för framtida sjötransporter? Och kompetensförsörjningen. Sjöfarten är ju speciell på det sättet att de anställda bor ombord på sin arbetsplats.
Ett exempel på pågående sjöfartsprojekt, och ett arbete som Inge Vierth själv leder, är SEAS, där VTI samarbetar med SMHI, Chalmers tekniska högskola, Umeå universitet, World Maritime University och Sjöfartsverket. Målet är att utveckla metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser för sjötransporter så att de håller samma kvalitet som de samhällsekonomiska analyser som görs för väg- och järnvägstransporter.
Arbetet bygger bland annat på systematisk användning av AIS-data*. Position, kurs och fart hämtas från samma system som används för fartygets navigation; normalt en GPS/DGPS- mottagare. Varje datapunkt, för varje fartyg, registreras var tionde sekund och används av forskarna bland annat för att beskriva hur olika fartygsrörelser påverkar utsläppen till luft och vatten, buller och säkerhet.
– Forskarvärlden har inte tillgång till denna typ av heltäckande data för de andra trafikslagen. Det blir enorma mängder data vilket är både en möjlighet och en utmaning. Uppgiften blir bland annat att aggregera data på ett relevant sätt, kombinera med andra dataset och att göra analyser, säger Inge Vierth.
SEAS står för Samhällsekonomiska analyser för sjötransporter. Det drygt treåriga projektet har kommit ungefär halvvägs och finansieras till 100 procent ur Trafikverkets sjöfartsportfölj med totalt 8,6 miljoner kronor. Initiativet togs från början av generaldirektörerna för Sjöfartsverket och VTI inom ramen för myndigheternas samarbetsavtal.
* AIS Automatic Identification System
MER INFORMATION
Inge Vierth, inge.vierth@vti.se
Text: Mikael Sönne
Foto: Fotograf Satu AB/VTI