Swedavias flygplats Luleå Airport får en ny konstnärlig gestaltning i avgångshallen. Bakom det nya konstverket står den regionala konstnärsduon Johanna
kraft ur duodji, Norrbottens natur och från samisk mytologi. Tanken är att erbjuda resenärerna en unik konstupplevelse som speglar regionens identitet. Läs mer på sidan 11.
Den 6 november 2025 släpper PostNord årets julfrimärken med temat ”Julstök” – en hyllning till de traditioner, dofter och stunder som gör julen speciell. Årets frimärken är illustrerade av Amanda Berglund. – När jag var liten stod valet mellan att bli konstnär eller brevbärare – nu känns det som cirkeln sluts, säger hon. Amanda Berglund, som har arbetat för internationella tidningar som The New Yorker och The New York Times, beskriver uppdraget som något
hon drömt om sedan barndomen. Hon är uppvuxen i Orsa och numera verksam som illustratör och grafisk designer i Malmö.
– Jag har alltid velat göra frimärken sedan jag var liten. Att få bidra med illustrationer till svenskarnas julhälsningar känns både stort och lite overkligt, säger Amanda Berglund.
Motiven visar klassiska julförberedelser. Från pepparkaksbak och julpyssel till doften av glögg och tända ljus. Amanda
har målat varje motiv för hand med gouache, en täckande akvarellteknik som ger en varm och mjuk känsla. – Arbetet med frimärkena var som att lägga ett pussel i miniatyr, där varje detalj måste fungera i det lilla formatet och samtidigt förmedla värme och julstämning, berättar hon.
För Amanda, som själv älskar att skriva och skicka julkort, är uppdraget också personligt. – När jag var liten stod valet mellan att bli konstnär eller brevbärare – nu
känns det som cirkeln sluts. Jag får vara lite av båda, säger hon. Kristina Olofsdotter, chef för frimärken på PostNord, berättar att årets motiv för tankarna till både nostalgi och gemenskap.
REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com
POSTADRESS
Jokkmokk Gratistidning c/o Luleå Gratistidning
Hermelinsgatan 1, 972 34 Luleå
Boka: boka@gratistidning.com
Manus: annons@gratistidning.com
Tipsa: tipsa@gratistidning.com
Webb: jokkmokk.gratistidning.com
Boka annons eller frågor - välkommen att kontakta oss!
- kan du lita på ger effekt hög räckvidd
Beredskap alla dagar 7-22
Interna dokument som Reuters tagit del av visar att omkring 10 procent av Metas intäkter – motsvarande cirka 16 miljarder dollar under 2024 – kom från bedrägeriannonser och olaglig reklam på Facebook och Instagram. Det handlar om investeringsbedrägerier, bluffhandel, olaglig spelreklam och läkemedelsförsäljning.
En vanlig dag visas enligt uppskattningar upp till 15 miljarder bedrägeriannonser på Metas plattformar. Företaget tar bara bort annonser som med 95 procents säkerhet bedöms som bedrägerier. Övriga får fortsätta visas – till ett högre pris – i syfte att ”avskräcka” bedragarna.
Meta beräknas kunna drabbas av böter på omkring en miljard dollar, men intäkterna från dessa annonser är många gånger högre.
En talesperson hävdar att siffrorna är ”överdrivna” men anger ingen alternativ siffra.
Risk för annonsörer och varumärken
Att synas i samma flöden som bluffannonser innebär betydande varumärkesrisker. Företag och organisationer som annonserar på dessa plattformar kan – utan egen skuld – hamna bredvid eller i samma kategori som bedrägeriinnehåll. Det riskerar att skada förtroendet, trovärdigheten och konsumenternas upplevelse av varumärket.
Fenomenet är inte unikt för Meta – även Youtube och andra globala plattformar har haft liknande problem, ofta med AI-genererade deepfakes där kända personer används för att lura konsumenter.
Allt fler marknadsförare ifrågasätter nu hur hållbart det är att lägga sina annonsbudgetar i miljöer där bedrägerier, falskt innehåll och otydlig ansvarsfördelning är en del av affärsmodellen
Källa: Reuters
REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com
Behöver du någon att prata med?
Att få dela sina tankar med någon kan göra skillnad.
Jourhavande präst lyssnar, och det som sägs stannar mellan er. Du kontaktar
Jourhavande präst via telefon, digitalt brev eller chatt. Mer info på www.svenskakyrkan.se
RI N G JOURH AVANDE MEDMÄNNISKA
08 – 702 16 80
Vi finns till för dig som behöver någon att tala med, någon som lyssnar. Du kan tala om problem i familjen, på arbetet, om ensamhet, sjukdom Det finns inget som oroar dig som du inte kan tala om.
Swisha för fred!
Swish: 123 900 26 68 cancerforskningsfonden.se
Bg: 900-2668Tel: 090-206 38 20
Fläskpannkaka det tycker jag om. Om jag får säga det själv är jag ganska bra på att göra fläskpannkaka. De flesta har ju en maträtt som de känner sig trygg med. Jag tror att domarpanelen i Sveriges mästerkock eller Tina Nordström och Tareq Taylor skulle kunna ge mig en tummen upp när de smakat min fläskpanka.
Ja, det låter väl lite skrytigt när jag skriver det här men jag har min privata domare alltså min hustru, när hon tar en liten smakbit av det jag åstadkommit på tallriken, då rör hon runt lite med gaffeln, tar en liten tugga och små tuggar en stund sen fäster hon blicken på mig och säger, jo, det här smakar riktig bra, du kan få fem poäng för den här rätten.
tjänstbesök. En ny start. Vi får möjlighet att börja om.
Domsöndagens tema handlar om att Jesus kommer igen. Han kommer för att tiden då har tagit slut. Då handlar det om att vi ska bedömas hur våra liv har varit.
Jag vet att jag kommer att bedömas utifrån hur jag har levt mitt liv. Mitt liv har varit både upp och ner, det liknar lite det som jag presterat i köket. Ibland har jag lyckats med min fläskpanka men ibland har det varit rena katastrofen.
När Gud Fader öppnar boken kommer mitt liv att blottläggas, skam och elände kommer att visa sig i hans bok. Men då händer det något i himlen, Jesus ställer sig framför mig inför Fadern och säger, Nej, ingen skuld eller skam ska falla över min son som jag har köpt fri. Skulden är betald,
Men jag måste ju säga att laga mat inte är min bästa gren i detta liv, min hustrus mat är ju så mycket bättre än det jag lyckas åstadkomma. Varför jag skriver om mat är för att det är ju det vi bedömer varje dag, vare sig vi äter hemma eller borta så gör vi en bedömning av det vi äter
STÖD KAMPEN MOT PROSTATACANCER
SWISHA DITT BIDRAG IDAG
10 17
Men mat är ju för de allra flesta en hjärtesak, vi pratar om det vi har på tallriken och tar bilder på det vi äter och skickar det vidare på Facebook, TikTok, SMS, Viber, WhatsApp eller andra sociala medier för att dela med andra. Maten är en hjärtesak för många.
När du kommer på besök till den nybyggda kyrka jag går till så ser du en grön skylt till höger i foajén där det står hjärtstartare. Man möts alltså av en grön skylt med orden hjärtstartare. Det är likadant i de flesta kyrkorna i det här landet att det finns en hjärtstartare nära till hands om det skulle behövas.
Jag tycker att det är som en hälsning från himlen, när jag läser den gröna skylten. I denna lokal finns en hjärtstartare. Tänk att få kliva in i kyrkan och få hjälp till att starta om hjärtat. En ny start. Det är ju det som händer vid varje Guds-
Paulus skriver i Romarbrevet 3:23 ”Alla har syndat och gått miste om härligheten.” Det han vill belysa är, att inför Gud är vi alla lika skyldiga, men det som jag tycker är så underbart med denna söndag, det är att jag får i mitt skrivande en möjlighet att måla upp Guds gränslösa kärlek till oss, att i Jesus är vi alla benådade, alla vi som vill ha med honom att göra, vi kan gå fria.
Därför ropas det från tronsalen över dig och mig att; ”Det finns ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus.” Han, Domaren startar upp ditt och mitt hjärta och ropar till oss, ni är fria från skam, skuld, anklagelser och vanära, den totala förlåtelsen, glädjen har jag Jesus gett till dig. Han vill att vi ska få visshet om att han har friköpt och renat oss i från all fördömelse. Han, Jesus är vår hjärtstartare.
En skön helg önskar jag dig. Allt gott Gösta Degerman
Under det senaste året har Jokkmokk Iron Mines AB löpande publicerat annonser i Jokkmokk gratistidning för att marknadsföra sina planer på en gruva i Gállok. Vi ser ett behov att komplettera med senaste status gällande bland annat Unescos hållning om världsarvet Laponia och bolagets finansiella situation.
I juli riktade Unescos världsarvskom‐mitté skarp kritik mot gruvplanerna i Gállok. Bland annat uppmanade Une‐sco staten att inte ge något miljötill‐stånd på grund av de oåterkalleliga skador en gruva skulle innebära på världsar vet. Unesco poängterade att bolagets föreslagna åtgärder inte är tillräckliga för att motverka de bety‐dande negativa effekterna från en gruva.
Om bolagets planer på en gruva blir verklighet finns det en stor risk att Laponia kommer att förlora sin sta‐tus som världsarv. Detta skulle få omfattande konsekvenser, inte minst riskerar kommunen att drab‐bas hårt ekonomiskt.
Bolaget påstår i sin annons i augusti att Unescos ”slutsatser [är] grunda‐de på ofullständig och felaktig infor‐mation”. Vi har tagit del av bolagets svar till ansvarig myndighet och kan konstatera att de anmärker på små
detaljer utan att bemöta Unescos övergripande budskap.
”Vi anser att gruvan är ett hot mot världsarvet och delar Unescos oro.”
Inte bara en gruva
Samtidigt som bolaget säger sig respektera världsar vet så vet vi att de sedan tidigare haft långtgående pla‐ner på ytterligare gruvverksamhet både inom och i anslutning till Lapo‐nia. Bland annat har bolaget pro‐spekterat efter uran cirka 10 km från världsar vets gränser och tagit fram en konceptstudie för en titangruva inne i själva Laponia.
I kommunikation till sina investerare i maj 2025 uppger bolaget att de be‐dömer att fyndigheter söder om den nuvarande bearbetningskoncessio‐nen kan förlänga verksamheten med ytterligare några år. Uppenbarligen slutar inte planerna vid bara en gru‐va. Drömmer de fortfarande om ett ”mining district” i vår kommun?
Vi ser en tydlig skillnad mellan hur bolaget kommunicerar med sina in‐vesterare jämfört med vad vi fått läsa i bolagets annonser till det lokala samhället. Hur går bolagets planer på att öppna fler gruvor ihop med de‐
ras kommunikation till lokalsamhäl‐let om minimerad och begränsad miljöpåverkan?
Kapital saknas I förra numret av gratistidningen framkommer att bolaget inte kan slutföra sin tillståndsansökan utan kompletterande finansiering. Årsredovisningarna visar också att bolaget har svårt att locka till sig kapital. I de tre senaste revisionsberättel‐sena står skrivet att bristen på kapi‐tal kan leda till ”betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta sin verksamhet”
Hur ska bolaget kunna lämna de ga‐rantier på ekonomisk säkerhet som krävs för bland annat efterbehandling i tillståndsprövningen utan likvi‐da medel? Med tanke på att bolaget har svårt att locka investerare och inte har råd att fortsätta sina planer utan ytterligare externt kapital, kan man undra i vilket skick de kommer att lämna platsen vid en eventuell konkurs i fall de skulle påbörja sina planer.
Avvattning och omlastning i Vaikijaur
Bolaget planerar att transpor tera en slurry med järnmalm via en pipeline till en omlastningscentral utanför Vaikijaur. Där vill de bygga en avvatt‐ningsanläggning för slurryn. Vi ser
stora risker kopplat till omlastnings‐centralen. Vad händer när slurryn läcker ut? Kan bolaget garantera att ingen damning sker från omlast‐ningscentralen?
Ingen tidplan
När vi har varit i kontakt med bolaget har de inte kunnat svara på när i tiden de planerar lämna in sin tillståndsan‐sökan. Inga närboendemöten har skett sedan i våras och bolagets egen tidplan har tyst löpt ut för länge sedan. Osäkerheten sliter på sam‐hället.
Bolaget har hittills inte publicerat nå‐gon genomförbarhetsstudie och där‐med inte heller kunnat visa att det är motiverat att bryta någon malm. Bo‐laget har uppgett att de behöver utfö‐ra ytterligare provborrningar för att kunna slutföra sin genomförbarhets‐studie, något de enligt uppgift dock avvaktar med.
Vi uppmanar Jokkmokk Iron Mines AB att följa Unescos krav och skynd‐samt lägga ned sina planer på en gruva i Gállok. Vi tror på en framtid i Jokkmokk utan en gruva. Vi vill se näringar som bygger på ett hållbart nyttjande av de gemensamma natur‐resurserna och som visar respekt för dagens och framtida generationer. Naturskyddsföreningen i Jokkmokk
Scanna här för mer information
TIPSA OSS: tips@gratistidning.com
BUSINESS COWI har vunnit uppdraget att göra en förstudie för den planerade vätgasledningen Nordic Hydrogen Route (NHR) runt Bottenviken. Projektet är ett samarbete mellan svenska Nordion Energi H2 AB och den finska stamnätsoperatören Gasgrid Finland. Ledningen planeras att på sikt bli upp till 1400 kilometer lång, med den första delsträckan i kommersiell drift från och med tidigt 2030-tal.
Vill ni synas på Business-sidorna i Norrbotten?
Kontakta din lokala Gratistidning!
Monica Stubé Norrbotten Gratistidning 070-515 80 07 monica.stube@ gratistidning.com
− Nordic Hydrogen Route har potential att spela en nyckelroll för grön omställning och ökad försörjningstrygghet, inte bara i Bottenviken utan i hela Norden. Vi är stolta över att COWIs expertis bidrar till den utvecklingen. Det är ett komplext projekt som passar oss bra eftersom det krävs samverkan mellan många olika kompetensområden, säger Christian Eek, Divisionschef för Buildings & Industry på Teknikkonsultbolaget COWI.
Planen för Nordic Hydrogen Route är att utveckla och realisera en storskalig vätgasinfrastruktur av en total längd upp till 1 400 kilometer från Örnsköldsvik till Vasa i Finland, inklusive en anslutande vätgasledning mellan Luleå och Kiruna. Syftet med NHR är att utveckla ett gasledningssystem som kostnadseffektivt kan transportera fossilfri vätgas – från producenter till existerande men också nya industrier – som alla behöver stora mängder vätgas för sin framtida produktion av olika fossilfria produkter.
Nordion Energi
ansvarar för en cirka 500 kilometer lång sträcka av ledningen i Sverige fram till den finska gränsen i Haparanda, och för sträckan från Luleå till Kiruna som är cirka 400 kilometer lång. COWIs uppdrag är att undersöka de tekniska förutsättningarna för att anlägga dessa ledningar och vilka kostnader det kommer att innebära. Studien kommer
sedan ligga som en viktig grund för ett investeringsbeslut från Nordion Energi.
COWI har nyligen utfört en liknande studie i Danmark på uppdrag av Energinet som planerar Danish Hydrogen Backbone, vätgasledningar som ska gå från norra Jylland till Tyskland. Erfarenheter från det projektet kommer att användas i uppdraget för Nordion. Främst är det COWIs kompetens inom
Läs mer på sca.com/skogsbruksplan eller kontakta din lokala virkesköpare.
Jonna Gustafsson Luleå älvdal/Jokkmokk 076-126 71 36
Anders Larsson Luleå älvdal 070-559 36 69
mekanik och processindustri samt infrastruktur och geoteknik som kommer till användning i förstudien.
Förstudien ska levereras till Nordion i slutet av mars 2026. ■
Geoteknisk undersökning på Björkholmsberget, november 2024.
Gruvindustrin har länge förknippats med smuts, buller och ogästvänliga arbetsmiljöer. Historiskt sett har industrin bidragit till höga utsläpp till luft och vatten, samtidigt som arbetsförhållandena ofta varit svåra och riskfyllda. Men mycket har förändrats.
Gruvbranschen har under många år haft en positiv utveckling och är idag bland de säkraste arbetsplatserna inom svensk industri. Ett av de stora svenska gruvbolagen har inte haft ett enda dödsfall på nästan två decennier. Även miljöarbetet har tagit stora kliv framåt. Vattenrening och elektrifierade fordon är bara några exempel på hur gruvindustrin leder omställningen mot en mer hållbar framtid.
Historisk påverkan
Men vilka är de största utsläppskällorna inom gruvindustrin som bidrar till klimatförändring? Innan malmen kan anrikas till värdefulla mineral måste den lossas från omgivande berg genom sprängning. Det är en process som frigör betydande utsläpp av kväveoxider och koldioxid, vilka båda bidrar till ett varmare klimat. Traditionella transporter av
stora mängder bergmaterial eller slutprodukter med dieseldrivna fordon är också en stor utsläppskälla av växthusgaser. Slutligen krävs mycket energi för att krossa malmen och anrika det till en färdig slutprodukt. Beroende på vilken energikälla som används lokalt kan denna process bidra till betydande utsläpp.
”Mycket har förändrats. Det pågår en omfattande omställning inom gruvindustrin”
En gruvnäring i förändring Så hur kommer morgondagens gruvor att se ut? Kommer dieseltruckar fortfarande vara relevanta för att flytta bergmassor? Är kväveoxider från sprängningar en absolut nödvändighet? Nej, det pågar en omfattande omställning inom gruvindustrin. Ett tydligt exempel är övergången till kvävefria sprängmedel – en teknik som redan används i vissa svenska gruvor. Den nya typen av sprängmedel eliminerar utsläpp av skadliga växthusgaser och minskar klimatavtrycket med upp till 90 % jämfört med konven-
tionella sprängmedel. Elektrifiering av transporter är en annan viktig trend. Batteridrivna fordon börjar ersätta dieseldrivna alternativ, vilket leder till tystare och utsläppsfria transporter.
Mot minskad påverkan På Jokkmokk Iron lägger vi stort fokus på teknikutveckling och optimering av vår framtida verksamhet. Att välja bort lastbilstransporter till förmån för en pumpledning mellan Kallak och Inlandsbanan möjliggör både utsläppsfria transporter och energieffektiv drift. Vi utvärderar även alternativa transportlösningar inom industriområdet, där elektrifierade alternativ jämförs med konventionella metoder och fossil drift. Närheten till vattenkraft ger goda möjligheter att säkra klimatsmart elförsörjning för Kallakprojektet.
Ansvarsfull och attraktiv Sammantaget rör sig både svensk gruvindustri i stort, och Kallakprojektet i synnerhet, mot en fossilfri framtid. En utveckling som krossar gamla myter om en passiv och smutsig gruvnäring och istället befäster en ny sanning om ansvarsfull materialförsörjning och en bransch
i framkant som skapar attraktiva arbetsplatser. Är du nyfiken att se hur det är att jobba i en gruva? Gå in på TV3 och sök efter realityshowen Gruvan som utspelar sig hos våra branschkollegor i Aitik, Malmberget och Kiruna. Mycket sevärt!
Du kan vara med och bidra Medan projektet oavbrutet rör sig framåt, återstår mycket arbete för att förverkliga en hållbar verksamhet vid Kallak. Vår förändringsresa fortsätter och vi vill därför höra om du är intresserad att vara en del av vår utveckling eller ser möjliga sätt för oss att bidra till en ännu bättre Jokkmokk. Har du frågor eller förslag är du varmt välkommen att höra av dig till oss på info@jokkmokkiron.se.
Dmytro Siergieiev
Projektchef, Jokkmokk Iron
BOSTAD Villan fortsätter att vara svenskarnas mest eftertraktade boendeform trots en längre period av omvärldsoro och en avvaktande bostadsmarknad. Enligt Svensk Fastighetsförmedlings mäklarpanel Bostadsutsikten uppger drygt 80 procent av mäklarna att intresset är störst för villor.
När mäklarna fick frågan ”Vilken boendeform är mest efterfrågad just nu – radhus/kedjehus, villa eller bostadsrätt?” svarade en klar majoritet (83,56% av mäklarna) att villan är i topp.
– Det stämmer väl över-
ens med marknadsutvecklingen. I september såg vi ett tydligt minskat utbud av villor, medan antalet bostadsrätter också sjönk – men ligger något högre än samma tid i fjol. För villor får vi gå tillbaka till september 2021 för att hitta en högre försäljningsnivå än i år. Många som länge har avvaktat ser nu en mer stabil marknad och ett oförändrat ränteläge –och då vågar man ta steget mot husdrömmen som är stark hos många, menar Erik Wikander, vd Svensk Fastighetsförmedling.
Parallellt med det stora villaintresset märks en
tydlig förändring i hur hushållen tänker kring sitt boende. Svensk Fastighetsförmedlings årliga trendrapport visar att var tionde svensk överväger att hyra ut en del av sitt hem för att stärka ekonomin. Samtidigt uppger nästan nio av tio att de har en buffert för oförutsedda utgifter.
– Bostaden är inte längre bara ett hem – den blir alltmer ett ekonomiskt verktyg. Fler hushåll planerar långsiktigt och anpassar sig efter nya ekonomiska förutsättningar, säger Erik Wikander, vd Svensk Fastighetsförmedling.
Under det kommande året väntas flera faktorer som kan påverka bostadsmarknaden positivt. När ränte- och skattesänkningar successivt får genomslag i hushållens ekonomi –tillsammans med ett lättat amorteringskrav och ett höjt bolånetak under 2026 – kan fler flyttplaner väckas till liv. Även den planerade sänkningen av matmomsen och justeringarna i jobbskatteavdraget väntas stärka
Enligt Svensk Fastighetsförmedlings mäklarpanel Bostadsutsikten uppger drygt 80 procent av mäklarna att intresset är störst för villor. Foto: Svensk Fastighetsförmedling
bygglovsreformen i kraft, som ska göra det enklare att bygga till och förändra småhus. Reformen ger husägare större frihet att genomföra tillbyggnader utan bygglov – något som kan ge ytterligare fart åt villamarknaden. – Om det blir enklare att bygga till eller anpassa sitt hem tror vi att ännu fler får upp ögonen för villaboendet. Faktum är att det i jämförelse byggts alldeles för få villor i landet de senaste 15 åren, säger Erik Wikander vd Svensk Fastighetsförmedling.
Enligt Bostadsutsikten är intresset för bostadsrätter
är den mest efterfrågade boendeformen. Radhus och kedjehus lockar ännu färre, med drygt 5 procent. – Man ska nog tolka siffrorna som ett nuläge - för i grunden är bostadsrättsmarknaden stark och intressant för de flesta i Sverige, men vi ser fortsatt en viss tröghet i försäljningen av mindre lägenheter som bromsar upp flyttkedjorna. Tendensen är dock att vi nu ser fler budgivare i affärerna. Marknaden befinner sig helt klart i ett trendskifte, säger Erik Wikander, vd Svensk Fastighetsförmedling. n
Vi har just nu 21 st olika Bernina maskiner i vår butiksutställning och att vi därmed är övre Norrlands största symaskinsbutik med just Bernina symaskiner/overlockmaskiner/långarmsmaskiner.
ÅRETS NYHET BERNINA B990 Mekintegrerad söm- regulator och ett förbätt- rat användargränssnitt!
Tel: 0920-25 70 21, 070-649 08 28 Martin, 070-311 56 06 Ingegerd
Linvägen 15, Gammelstad
Öppet mån-fre kl 12-17:30
E-post: info@berninanorrland.se www.berninanorrland.se
Den enda symaskinstillverkaren som finns kvar i Europa Vi utför reparation och service på symaskiner
Tipsa oss: tips@gratistidning.com
MOTOR Folksam har tillsammans med Stiftelsen Chalmers Industriteknik tidigare genomfört en undersökning som visat att det finns en stor okunskap om hur bilbältet ska användas under en graviditet och att hela 40 procent av alla gravida använder bältet fel. Nu har Nationella Trafiksäkerhetsförbundet (NTF) tagit initiativ till att ta fram en nationell rekommendation för bältesanvändning under graviditet.
– Det är viktigt att vi hjälps åt att sprida information om hur gravida ska använda bilbältet på ett korrekt sätt, speciellt med tanke på att målgruppen gravida hela tiden förnyas. Vi är också glada över att vår forskning mynnar ut i en nationell rekommendation som syftar till att öka kunskapen och på så sätt också bidra till en ökad trafiksäkerhet, säger Helena Stigson, trafiksäkerhetsforskare på Folksam.
4 av 10 gravida använder bilbältet felaktigt Folksams studie visade att
majoriteten av kvinnorna (84 procent) använder bilen varje dag eller några gånger i veckan. Det innebär att gravida ofta utsätter sig för en förhöjd risk att skadas då felanvändningen är stor. Endast en tredjedel av kvinnorna hade fått eller aktivt sökt information om hur bilbältet ska användas under graviditeten och även bland dessa kvinnor använde var tredje bältet fel. Felanvändningen var betydligt högre i gruppen som inte fått någon information. I denna grupp använde 42 procent bältet felaktigt. Detta visar att det är viktigt att sprida rätt kunskap till gravida. – Säkerhetsbältet är det absolut viktigaste skyddssystemet och minskar risken att omkomma vid en kollision i personbil med ca 50 procent, så även för gravida. Som gravid är det extra viktigt att tänka på hur du sätter på dig bältet så att både du och det ofödda barnet skyddas optimalt säger Helena Stigson, trafiksäkerhetsforskare på Folksam. Folksam har tillsammans med Chalmers
Mätdata från bilar ger aktuell status på vägen, om den är hal eller inte, och Trafikverket använder det för både uppföljning, analys och erfarenhetsåterföring. Det är ett bra verktyg för ökad framkomlighet och säkerhet, framför allt på större vägar. Från 1 oktober till 30 april har Trafikverkets vinterorganisation beredskap dygnet runt. Ett nytt verktyg är insamling av information om väglaget från några av de största fordonstillverkarna av vanliga personbilar. – Vi får regelbunden information över aktuell status på vägen, det är ett objektivt mätresultat och vi kan följa upp de insatser som gjorts i form av snöröjning och halkbekämpning. Vi kan lättare utvärdera vilken effekt olika insatser haft och det medför att vägarna blir mer framkomliga och säkrare under vintern, säger Annika Canaki, avdelningschef, Trafikverket. Informationen kan användas för att utvärdera störningar på ett systematiskt sätt. Bättre erfarenhetsåterföring ger en förbättrad vinterväghållning.
Industriteknik även gjort en kartläggning och krocktest av så kallade komfortprodukter som marknadsförs som komplement till bilens bältessystem. Kartläggningen visade att det inte finns någon säkerhetsaspekt hos dessa och att man helt bör undvika den sortens produkter – vilket också den nya rekommendationen lyfter upp
Den nationella rekommendationen kommer att spridas i flera olika kanaler för att nå ut till målgruppen gravida. Förutom via webb och sociala kanaler är förhoppningen att även mödravårdscentraler och andra aktörer som möter blivande mammor ska hjälpa till att sprida den. ■
Väder är lokalt och temperaturen på vägens yta kan skifta snabbt, det innebär stora variationer i väglag. Foto: Jonas Fältman
Från 3000 till 300 miljoner mätningar av vinterväglaget Tekniken har hög täckningsgrad på de högtrafikerade vägarna och även det mindre vägnätet får ofta några mätningar per dygn. Historiskt har ca 3 000 mätningar av väglaget registreras per säsong men med denna teknik utökas det till över 300 miljoner mätningar under en vinter. – Vi har 108 driftområden över hela landet och alla entreprenörer som är kontrakterade att sköta
vinterväghållningen har också tillgång till samma data, den kvalitetssäkrar det arbete de utför, fortsätter Annika Canaki. Fordonsdata inom vinterväghållning är resultatet av många års utveckling tillsammans med branschen, universitet och fordonstillverkare.
Källa: Trafikverket
Läs hela artikeln här:
Bland de rätta
lösningarna drar vi en vinnare:
Vinst: 1 trisslott (Värde 30 kr)
Vinnaren redovisas i Jokkmokk Gratistidning vecka 51.
OBS! Lämnas in senast fredagen den 12/12 kl. 08.00.
Välkommen till oss eller skicka hela korsordet till: Jokkmokk Gratistidning Hermelinsgatan 1 972 34 LULEÅ
Märk kuvertet ”KORSORD 47”
Maila in ert korsordssvar på: korsord@gratistidning.com
Du måste vara minst 18 år för att tävla.
Namn:
Adress:
Våga istället välja nyfikenhet, för att återta livet.
KRÖNIKA
Tina Persson
Är det därför, jag ofta är nyfiken i en strut?
I slutet av oktober hade jag förmånen att ta del av Arbetsmiljödagen i norr. Innehållet i föreläsningarna ”kolsyrade” mina tankar rejält. Det som jag började fundera över det var
Är det pga all stress och psykisk ohälsa, som vi inte orkar vara nyfikna?
Är det för att utvecklingen snurrar på allt fortare, som vi inte hinner att vara nyfikna?
Är det tom så att vi kämpar för att återta kontrollen. För att hitta strukturerna, som vi hade före pandemin? Istället för att vara nyfikna?
Är det därför vi är där vi är idag?
Våga istället välja nyfikenhet, för att återta livet.
Att återta livet efter pandemi och allt annat som hela tiden skakar om oss?
Snälla kan vi inte bara få gå tillbaka till 2019, innan allt hände?
Jag har sagt det många gånger förr och jag skriver det igen. Pandemin var något som hände alla, precis alla på hela jordklotet. Å, ingen forskning fanns eller finns, hur vi återtar livet efter just denna pandemi.
Ingen eller inte många i vårt avlånga land, har upplevt det som vi har varit med om. Så hur ska vi återta livet? Hur ska vi komma tillbaka på banan igen?
Mitt förslag är att ta vara på det vi har precis mitt framför vår näsa, men där jag kan se att vi istället krymper möjligheterna. Varför?
Det var under föreläsningarna, som frågan poppade upp i mina tankar. Är det pga stress och rädsla, som gör att vi begränsar oss istället för att vara nyfikna?
Jag tänker att det finns otroligt många chefer och ledare, som hade bra verktyg innan pandemin. Tack vare sina utbildningar, men nu?
Skulle det kunna vara så att dina anställda har gått om dig? Tack vare erfarenheter och där de återtagit livet, något som du inte hunnit göra än eller förstått?
Att återta livet är inte självklart, utan här försöker många enbart kliva på tåget och köra vidare. Men hur bra på en skala av sunt förnuft är det?
Säg att något stort har hänt i livet, som en utbrändhet eller en cancerresa. Då är det inte bara att kliva på tåget och köra på som vanligt igen. Här behövs och krävs det ett stort arbete.
Samma sak gäller för samtliga på detta jordklot efter pandemin, men vad har många gjort?
Nu kör vi bara på, det löser sig och så kör vi rakt in i väggen. Det är absolut inte ditt fel, utan alla andras inklusive samhället. Inte alls din uppgift att börja lyssna inåt, och återta ditt liv.
Varför ska du det?
Idag är det många verksamheter som går på knäna. Det är många som skyller på chefen eller ledningen eller på politikerna.
Det är enbart alla andras fel, så tänkt om som jag sa till en tidigare coachkund efter 1,5 samtal. Ok, nu vet vi båda vilken idiot din sambo är. Ska vi nu börja se hur vi kan stärka upp ditt självledarskap istället?
Idag går allt i en rasande fart, så du behöver själv sätta ner foten. Det är enbart du som kan bromsa in ditt liv, för att sedan återta livet och skapa ditt välmående.
Det spelar ingen roll hur många krönikor, coachsamtal och föreläsningar du lyssnar på. Om du fortsätter köra på som du gör idag eller hur?
Trampade jag dig på tårna nu?
Bra! För det är först när du inser och förstår, som du kan göra en förändring eller bara fortsätta gnälla eller hur?
I dagens samhälle är det fler företagare med mig, som vill vara med och vända skutan. Vi är så otroligt många och vi vet att vi kan bidra, men där verksamheter sitter fast i sin fyrkantighet.
Vi blir inte godkända, trots att fler verksamheter inser vad vi kan bidra med. Därför är det dags att tänka nytt genom att bli nyfikna.
Vi kan inte vänta på att forskningen ska tala om, det många av oss redan vet. Så ska du vänta ända till dess eller vågar du och verksamheten, prova redan nu?
Jag vet att jag trycker på mångas mentala triggerpunkter med mitt sätt att uttrycka mig, men jag hoppas att allt fler ska inse och förstå. Att jag gör den enbart med omtänksamhet och kärlek.
Nyfikenhet, något som kommer att ge oss välmående för både kropp, knopp och själ. Nyfikenhet för att få verksamheter och samhälle att börja blomstra?
Dags att byta stress mot nyfikenhet? Låt livet bli hållbart!
Din mentala hälsoinspiratör
Tina Persson
Swedavias flygplats Luleå Airport får en ny konstnärlig gestaltning i avgångshallen. Bakom det nya konstverket står den regionala konstnärsduon Johanna Minde och Katarina Spik Skum. Konstnärerna hämtar kraft ur duodji, Norrbottens natur och från samisk mytologi. Tanken är att erbjuda resenärerna en unik konstupplevelse som speglar regionens identitet.
– Konstprojektet är ett fantastiskt sätt att lyfta fram den kulturella rikedom som finns i vår region på. Genom konstnärsduons egna uttryck får vi en gestaltning som inte bara förgyller avgångshallen, utan också berättar något om Norrbottens själ. Vi ser fram emot att välkomna resenärer till en miljö som förenar konst, kultur och natur, säger Stefan Sandberg, flygstationschef Luleå Airport, Swedavia. – Att få uppdraget att skapa konst till Luleå Airport är både spännande och meningsfullt. Det känns fantastiskt att vår konst får ta plats där och att den samiska historien och samtiden lyfts fram i Norrbotten – det är viktigt för oss, säger konstnärerna, Katarina Spik Skum och Johanna Minde.
– Konst och kultur är viktigt för att skapa attraktiva och levande miljöer. Vi ser det här projektet som ett sätt att lyfta fram Norrbottens unika identitet och skapa en positiv upplevelse för
Luleå Airport får en ny konstnärlig gestaltning i avgångshallen. Foto: Swedavia
alla som bor i och besöker regionen, säger Sofie Driberg, kommunikationsansvarig vid Länsförsäkringar Norrbotten.
Gestaltningen beräknas stå klar i december 2025 och kommer att bidra till en miljö som speglar regionens natur och kulturarv.
Fakta
Johanna Minde är duojár och arkitekt, utbildad vid Samernas utbildningscentrum och Kungliga Tekniska Högskolan. Hon arbetar i gränslandet mellan det rumsliga och det taktila, där traditionell duodji möter samtida arkitektur. Johanna har rötter i den markasamiska kulturen och är uppvuxen i Luleå, med band till både Bottenviken och den norska ishavskusten.
Katarina Spik Skum är textilkonstnär och duojár med en masterexamen i duodje från Sámi allaskuvla. Hon har under många år arbetat med
konstnärliga gestaltningar i offentliga miljöer, där duodje utvecklas till nya uttryck och sammanhang. Katarina har sin bakgrund i den lulesamiska kulturen i Jokkmokks kommun och ett nära förhållande till renskötsel och samisk tradition.
Swedavia och Länsförsäkringar
Norrbotten har gemensamt initierat ett konstprojekt med syftet att berika flygplatsens miljö genom en ny konstnärlig gestaltning. Efter en urvalsprocess ledd av en sakkunnig jury med representanter från båda parter har uppdraget tilldelats konstnärsduon Johanna Minde och Katarina Spik Skum. Projektet genomförs i samarbete med Resurscentrum för konst, som bidrar med expertis och processledning.
Källa: Swedavia
REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com
105 000 ex BOKA NU!
Var med och annonsera i Jokkmokk- och Norrbotten
Gratistidnings ”Tema Jokkmokks Marknad” som kommer ut veckan innan marknaden kör igång.
Utgivning: Vecka 4, 2026
Upplaga: 105 000 exemplar - Norrbotten. Delas ut till hushållen. Även de som tackar NEJ TILL REKLAM.
Bokningsstopp: 14 januari 2026. Mer info: jokkmokk.gratistidning.com
Hälsningar från en glad Monica Stubé från Jokkmokk Gratistidning på marknadsbesök från tidigare. #jokkmokksmarknad #jokkmokkgratistidning 5-7 FEBRUARI 2026
JokkmokkGratistidning Det bästa lokala räckviddsmediet
Kontakta mig
Tel: 070-515 80 07
E-post: monica.stube@gratistidning.com