Landskapsplanering Stiftelsen Mora Park

MORA PARK

Utredning av utemiljö, park och trädgård Hösten 2022

Av: Peter Tallberg Tallbergström Design

Drönarbild tagen 7 april 2022

Bergarter

Mora Park området präglas av Tonalit-granodiorit, som är del av den svekokarelska orogenen, vilken uppstod nästan 2 miljarder år sedan. I närområdet finns det även andra bergarter, listade nedan, som också uppkommit under ungefär samma tidsperiod. Graniten anses vara lite yngre än de andra bergarterna, men primärt är hela detta geologiska område av samma ålder.

Om kartan

Detta är en utskrift från kartvisaren Berggrund 1:50 000-1:250 000. Syftet med kartvisaren är att ge underlag för analyser i samband med prospektering,översiktsplanering,geotermisk enrgiutvinning.

Om kartan

Detta är en utskrift från kartvisaren Berggrund 1:50 000-1:250 000. Syftet med kartvisaren är att ge underlag för analyser i samband med prospektering,översiktsplanering,geotermisk enrgiutvinning.

Detta betyder att berggrunden är mycket stabil, och det förekommer ingen aktiv tektonisk aktivitet i form av vulkan utbrott, eller jordbävningar. De lila strecken är s.k. diabas, vilket är en mörk magmatisk bergart, som bildas i sprickor av äldre berg. Det förekommer även en del formlinjer för tektonisk foliation, dock är de inte utsatta på denna karta, eftersom det försvårar läsbarheten.

Berggrundskartan är en tvådimensionell modell av berggrundens överyta som beskriver viktiga egenskaper hos identi erade geologiska enheter, deras geometri, det material som bygger upp enheterna och geologiska händelser som de genomgått. I berggrundskartan ingår även berggrundens strukturer och deras egenskaper. .

Tonalit-granodiorit; metamorf intrusivoch ytbergart,1,92-1,87 miljarder år

Berggrundskartan är en tvådimensionell modell av berggrundens överyta som beskriver viktiga egenskaper hos identi erade geologiska enheter, deras geometri, det material som bygger upp enheterna och geologiska händelser som de genomgått. I berggrundskartan ingår även berggrundens strukturer och deras egenskaper. .

N 3

Berggrundskartan bygger på geologiska fältobservationer i kombination med tolkning av analysresultat och geofysiska data.

Dacit-ryolit; metamorf intrusiv- och ytbergart,1,92-1,87 miljarder år Granit; intrusivbergart, ställvis metamorf och migmatit, 1,82-1,74 miljarder år

Berggrundskartan bygger på geologiska fältobservationer i kombination med tolkning av analysresultat och geofysiska data.

Läs mer om kartvisaren på www.sgu.se. undersökning (SGU)

Topografiskt underlag: Ur GSD-Vägkartan.

Lantmäteriet.

För mera information kolla bilaga 1 eller besök nätsidan: https://apps.sgu.se/kartvisare/ 5850 5665 5795

i svart anger koordinater i Sweref99TM

Topografiskt underlag: Ur GSD-Vägkartan. © Lantmäteriet. Rutnät i svart anger koordinater i Sweref99TM Skala

Läs mer om kartvisaren på www.sgu.se.

Vattendrag

Området där Mora Park befinner sig idag har formats genom tidernas lopp av vattendragen, som rinner från Vällingen, via Kallfors, Ogan och Vattgruvsmossen bortom Snorp. Dessa tre huvudsakliga vattendrag förenas norr om Mora Park, och flyter förbi fastigheten i form av Moraå, ut till Ytterjärna. Grundvattenskapaciteten är inte märkvärdig i varken berggrund eller jordmån.* Dock bidrar det massiva avrinningsområdet till en god trygghet i mån om vattenförsörjning, om Mora Park får lov att utnyttja den. För tillfället hindrar den s.k. vattentrappan fisk för att ta sig upp i vattendraget förbi Mora Park, men det finns planer på att ändra den, för att möjliggöra fiskvandringen.

*För mera information kolla bilaga 2 Mora Park

Vatten Land Vattendrag Väg Järnväg Kraftledning

N 5

1:25 000–1:100 000

Om kartan

6552

Om kartan

Detta är en utskrift från kartvisaren Jordarter 1:25 000–1:100 000. Syftet är att ge underlag för analyser av grundvattenförhållanden, spridning av föroreningar i mark och grundvatten, markstabilitet, erosion, byggbarhet, naturvärden och andra markrelaterade frågor. Kartvisaren innehåller information om jordart (grundlager, underliggande lager, tunt eller osammanhängande ytlager), landform, blockighet i markytan, linjeobjekt och punktobjekt. Informationen i kartan kan med fördel användas för framställning av olika tematiska produkter, till exempel grundvattnets sårbarhet, markens genomsläpplighet, erosionskänslighet och skredrisker.

Läs mer om kartvisaren på www.sgu.se

Mora Park området har till stor del utformats genom tiderna av Moraå. Mänsklig verksamhet har primärt ändrat på jordmånen vid vägar och byggnader, men i jämförelse med industriområdet på åns andra sida, har jordmånen bevarats relativt naturlig. I området förekommer det berg, morän, vittringsjord, och lera, vilket är typiskt flodbanker i Sverige. Förhållandena mellan berg, vittringsjord, morän och lera är också typiskt med tanke på potioneringen i relation till Moraås avrinningområden.

Om kartan

Kartan tagen

Topografiskt underlag: Ur GSD-Vägkartan. © Lantmäteriet. Rutnät i svart anger koordinater i Sweref99TM Skala 1:10000 6552 646 050100150200250m

Topografiskt underlag: Ur GSD-Vägkartan. © Lantmäteriet.

Rutnät i svart anger koordinater i Sweref99TM

Berg

sand-grus

Glacial

Detta är en utskrift från kartvisaren Jordarter 1:25 000–1:100 000. Syftet är att ge underlag för analyser av grundvattenförhållanden, spridning av föroreningar i mark och grundvatten, markstabilitet, erosion, byggbarhet, naturvärden och andra markrelaterade frågor. Kartvisaren innehåller information om jordart (grundlager, underliggande lager, tunt eller osammanhängande ytlager), landform, blockighet i markytan, linjeobjekt och punktobjekt. Informationen i kartan kan med fördel användas för framställning av olika tematiska produkter, till exempel grundvattnets sårbarhet, markens genomsläpplighet, erosionskänslighet och skredrisker. Läs mer om kartvisaren på www.sgu.se

A 7

+26 +29 +34 +21 +39

Designad fastighetskarta

Ett grundläggande problem i dagens Mora Park är logistiken. Trafiken rör sig primärt längs huvudvägen (markerad i lila) från Mölnbovägen genom, och in på Mora Park området. Detta består av privatpersoner, personal, elever, boende, samt större fordon, som sopbilar, traktorer, lastbilar mm. Det centrala vägskälet (markerad i ljusröd) skapar problem inom Mora Parks verksamhet, eftersom den inte är dimensionerad för att användas som i dess nuvarande kapacitet. I denna design har detta vägskäl modifierats genom att skapa ett s.k. shared space område. I jämförelse med kartorna (s. 8 och 11) har nu detta område expanderats genom att avlägsna verkstaden, och ändra uppfarten till parkeringplatserna och Morakulle. Ytterligare har sophuset också flyttats och utvecklats till en återvinningspaviljon X (mera om detta på s. 23-26), samt verkstaden återskapats på en ny plats Y. Detta öppnar upp mera möjligheter för taxi-bussar att smidigare lämna och hämta elever, sopbilen att slippa backa in på området, och personalen att komma fram till parkeringsplatserna. Shared space området har även expanderats in på Åvillans och Morastrands trädgård, för att skapa en buffer innan vägens direkta farled.

D C

1 2 A B E

Topografisk-undersökningsområde:

Siffrorna (ljusrött) markerar positionen för lasern

Laserposition 1: ---------------------------------------------

A = 377 cm ---------------------------------------------

B = 318,5 cm ---------------------------------------------

C = 225 cm ---------------------------------------------

D = 62 cm

Laserposition 2:

D = 358 cm

E = 203 cm

Höjd på lasern = 92,5 cm

Lasermätningen bekräftar topografikurvorna anvisade på s. 7-8. Detta betyder att höjdskillnaden mellan punkt A och D är ca 3 meter i nuvarande terräng. Skillnaden mellan A och E är ca 4,7 meter. Och skillanden mellan A och 2 är ca 5,8 meter. För mera information kolla bilaga 4.

Detta betyder att ifall uppfarten till parkeringsplatserna och Morakulla ändras enligt designen på s. 12-14 vore det lönsamt att reda ut ifall höjden som ligger mellan laserposition 1 och 2 kan sänkas. Om så är fallet, kunde terrängen jämnas ut, och uppfarten flyttas, vilket gör sluttningen 40% flackare från vägen till parkeringen och vidare upp mot bruna huset.

Dessutom är detta område av högt intresse för att utveckla återvinningspaviljongen, vilket betyder att en modifiering i detta någorlunda avgränsade område kunde möjliggöra såväl en bättre uppfart, och en smidigare sopsortering, och eventuellt även plats för en ny verkstad. Utmaningen ligger i att det betyder att ett mycket centralt område för verksamheten behöver avgränsas under etableringsfasen.

Ifall en geologisk undersökning visar att det går att gräva ner ca 3 meter djupt, och på så sätt sänka återvinningspaviljongen in i terrängen, kunde denna väsentliga facilitet placeras väldigt centralt, byggas in med stödmurar för terrängskillnaden, och för mesta delen endast synas som ett tak. Väggarna kunde delvis vara eller bekläs med spaljéer för blommande växter, som kaprifol och klematis. På taket kunde solpaneler anläggas, och det kunde finnas ett överhäng under vilket elever kunde vänta på sin skjuts vid regnväder. Se perspektivskiss på sida 14 och 24.

Drönarbild tagen 7 april 2022

Shared space område (vägskälet)

Nuvarande område består av en grusväg, som korsar till två olika mindre grusvägar, samt ett vändplan. På vändplanet finns en lite verkstad, och därifrån går även fyra gångvägar i olika riktningar. På andra sidan bilvägen finns tre olika trädgårdar, med hus, som omsluts av ett staket. Grindarna öppnar rakt ut på bilvägen. Grönytorna består främst av gräs, några högre träd (asp, björk, ek, och tall), några mindre träd (hassel, äpple, tuja), och några rosenbuskar.

Detta område kunde utvecklas t.ex. enligt följande fyra (fem) faser, Fas 1: Flytta staketet in mot trädgårdarna, för att skapa en bufferzon. Fas 2: Avlägsning av det lilla grönområdet i mitten av vändplanet. Fas 3: Etablering av shared space område Fas 4: Modifiering av uppfartsvägen. (Fas 5: Avlägsning av verkstaden).

Observera den möjliga placeringen av återvinningspaviljongen (röd prickad hexagon), på diagram fas 4+5, och synlig på nästa sida.

Drönarbild tagen 7 april 2022

SÖDERBYHAGE

Nuvarande område består av en stor grönyta, en semi använd parkeringsplats, en skuggig grusplan i nordlig riktning bakom omsorgshuset, och bil-, samt gångvägar. Detta område kunde utvecklas t.ex. enligt följande tre faser, för att såväl förbättre nuvarande läge, samt expandera såväl parkeringsmöjligheterna, och trädgården, samt skapa smidigare logistik, och mera trygghet för boende och personal. Enligt jordmånsanalysen (s. 5) består detta område av sand-grus, vilket lämpar sig mycket bättre för parkeringsyta, än lera.

Fas 1: Optimering av existerande parkeringsplats, samt avstängning av sidovägen ner till Söderbyhage.

Fas 2: Expandering av parkeringsplats, etablering av uppfart, och anläggning av trädgård.

Fas 3: Expandering av parkeringsplats, och utökning av trädgårdsplan, vid behov.

Observera den möjliga placeringen av återvinningspaviljongen (röd streckad linje), på kartbilden (s. 16). Mera om detta på s. 23.

Drönarbild tagen 7 april 2022

Beroende på utvecklingen av Söderbyhage parkeringsområde, kan det uppkomma ett ökat behov för en direkt passage upp till Mora Kulle. I dagsläget är detta dock ingen högtrafickerad rutt, eftersom ytterst få av de som använder dessa parkeringsplatser rör sig upp till Mora Kulle, och speciellt till just huvudentrén. Därför är denna utredning och design gjord mest som ett underlag för den eventuella möjligheten, att det uppstår ett märkant ökat behov av en direkt rutt mellan Söderbyhages parkeringsområde och huvudentrén av Mora Kulle.

Utmaningen med denna trappuppgång är att höjdskillnaden mellan de olika planen ligger på ca 10 m, på en distans av endast 30 m. Genom att zick-zack’a upp kan distansen fördubblas, till över 60 m, vilket förminskar lutningsgraden rejält.

Skapandet av en trappuppgång mellan dessa områden kräver en seriös budget, speciellt om den skall vara säker, och estetiskt passande sluttningens karaktär.

Det finns dock vissa tillvägagångssätt, som kan underlätta etableringen av denna trappuppgång. Eftersom det inte för tillfället finns ett högt behov av att utveckla denna rutt, kunde t.ex. följa upplägg följas:

Fas 1: Lekplats. Det unika med just detta område för Mora Park, är att den består av en mycket brant backe. Om detta kan vävas in i en eller olika lekar, kunde detta område börja nvändas mer av eleverna. Då är det möjligt att vissa rutter upp och ner trampas fram. Dessutom kan behovet för denna trappuppgång dramatiskt öka, ifall den kan användas av såväl personal, som elever, och givetvis besökare. Flaggleken kunde t.ex. vara en lämplig lek för platsen, och vintertid vore detta säkerligen en spännande pulkabacke.

Fas 2: Utveckling av de primära rutterna, som trampats upp av eleverna. Detta kan göras med enkla verktyg, som röjssåg och spade. Då skapas en typisk stig, med kanske en sten eller stock, här och där som naturligt trappsteg. Detta är dock inte någon markerad eller underhållen väg, utan endast för de som väljer en intensiv genväg, över den lugnt stigande omvägen.

Fas 3: Om behovet för en ordentlig väg uppstår kan stigen fungera som underlag för att skapa en ordentlig trappuppgång. Alternativt kanske nya tankar och ideér har fötts under stigens tid, och då kan en ny design få ta över. Den mest naturliga rutten vore att zick-zack’a upp, som markerat i orange på kartan (s. 22). Genom att skapa två olika sträckor med trappsteg, kunde resten av stigen förbli som en sluttande stig. Dock kommer denna trappuppgång alltid vara utmanande att underhålla vintertid, och kanske det vore bäst att helt enkelt avråda från att använda den under de halkiga månaderna av året.

Observera den möjliga expanderingen av parkeringplatser, och placeringen av återvinningspaviljongen (röd streckad linje), på kartbilden (s. 22)

Drönarbild tagen 7 april 2022

ÅTERVINNINGSPAVILJONGEN

Återvinning är generellt en kritisk funktion inom skolverksamhet. Det bildas mycket stora mängder av olika material, som bör komma till rätta, vare sig det handlar om avfallsplats, återvinningscentral, eller lokal verkstad, där materialet kan repareras eller finna ny funktion. På kartan har olika platser identifierats som möjlig placering av Mora Parks återvinningspaviljong, alltså platsen där personalen kan sortera allt från skatter till skräp. Återvinningspaviljongen bör placeras centralt, så att personalen från de olika utspridda lokalerna lätt kan leverera material av olika slag för återvinning. Paviljongen kräver även lätt tillgänglig för stora fordon, som sopbilen, utan att skapa trafikstopp, eller svårigheter för skolverksamhetens flöde. Paviljongen behöver vara säkrad, så att obehöriga inte kan komma åt innehållet, och det behöver finnas plats för att sortera allt och lite till.

#1

Lista på placeringar samt deras för- och nackdelar:

#2

Fördelar:

• Nuvarande position

• Central placering

• God tillgänglighet för alla parter

• Existerande rutiner

• Ganska synlig

• Nära parkeringsplatsen

Fördelar:

• Väldigt centralt

• Ganska lätt tillgänglighet för fordon

• Mycket synlig

• Väldigt nära nuvarande placering

• Nära parkeringsplats

• Möjligt att ha flera

• ingångar

Nackdelar:

• Otillräcklig i nuvarande kondition

• Stora träd kan skapa problem

• Sluttande terräng och väg

• Påverkar gräsmattan

• Sopbilen måste backa upp

• Sopbil kan välja i vilken riktning den kör efter tömningen

#3 Fördelar:

• Gott om utrymme för att skapa en intressant struktur

• God tillgänglighet för sopbil

• Inte alls synlig

• Kan integreras med parkeringplats och trappa Nackdelar:

• Mindre centralt

• Nära Moraå

• Kräver lovansökan från Kommunen

Nackdelar:

• Stora träd kan orsaka problem

• Möjligtvis för centralt

• Mycket träd och sluttande terräng

• Påverkar möjligheten för lek i sluttningen

#4

Fördelar:

• Ganska centralt

• Konkurerar inte med någon annan plats

• Okej tillgänglighet för sopbil

• Gott om plats

• Mindre synlig

Nackdelar:

• Kräver att Mora Park köper fastigheten

• På andra sidan bilvägen

• Inte nära parkerings- plats

• Sopbilen måste backa in

• Kan orsaka trafikstopp

3D skiss av återvinningspaviljongen

Design av återvinningspaviljongen

En verksamhet som Mora Park genererar mycket avfall av olika slag. Sopbilen hämtar vissa sorters avfall, andra måste föras till återvinningscentral. Det är logistiskt lönsamt att sortering är lätt tillgänglig och centralt beläget. Byggnaden kan konstrueras med målet att uppnå flera hållbarhetsmål. På det viset, får något som kan upplevas som en oattraktiv plats, ett ökat värde. Exempelvis kan strukturen omringas av spaljéer, med klättrande växter, som gynnar biologiska mångfalden, och doftar gott. Solpaneler kan läggas på taket, och möjligtvis kopplas till laddstationen för elbilar. Byggnaden kan måhända sänkas ner i terrängen för att vara mindre synlig, utnyttja jorden som termiska massa och fungera enligt passiv solvärme principen. Mer om detta i bilaga 4.

Kolla perspektivskissen på s. 14 och 24 för att se hur paviljongen kunde placeras i det föreslagna området.

Tekniska detaljer:

Rymmer: 6 st 660 liter kärl (ex. 2 plast, 2 papp, 2 blandat) 6 st 370 liter kärl (ex. färgat glas, ofärgat glas, metall, kompost, elektronik, farligt avfall)

2 st 185 liter kärl (ex. sånt som kanske nån har användning för, och sånt som inte passar in i annat kärl)

VÄXTRIKEDOMEN

Växternas karaktär och art varierar, i enlighet med landskapets böljande karaktär, och vädersträck. Tack vare den omkringliggande skogen, kullen i mitten, samt upphöjda järnväg, är platsen ganska skyddad från vind. Mycket av parkområdena ligger på en sydsluttning, där det redan växer fina ekar, tallar, björkar, en ståtlig asp, några granar, hassel längs vägen, och deras naturliga marktäckande vegetation, med lite gräsytor här och där. Detta område, som inte markerats på kartan, är redan ett vackert och naturligt område, som kanske endast behöver en skötselsplan, om inte nya platser vill skapas, t.ex. med hjälp av natursten, och dödved. Denna analys fokuserar främst på de andra områden, som norrsluttningen, och den leriga ängen till väst, så att även dessa områden får blomstra fram. Detta kan ske med tanke på den ständigt pågående klimatförändringen, samt ökade behov av lokal producerad mat.

Inventering och utveckling

Linnea Andersdotter Rundgren, utbildad inom ekologi, ekosystemsåterhämtning, och skogsträdgårdsodling har inventerat Mora Parks parkområden, juni 2022. Då hittade hon följande växter, i de ungefärliga områden markera på kartan. Linnea föreslår också olika utvecklingspotential inom samma områden. Nummer sex och sju förblev lite osäkra, eftersom platserna möjligtvis utvecklas mera infrastrukturellt.

Trädgårdarna uteslöts från denna inventering, eftersom denna analys handlar primärt om parkområdena.

Potential

1. Varför lågvuxet i jämförelse med vägkant? Låt växtligheten växa. Ympa in storfruktig hassel och sötrönn, skörda rönnskott. Plantera in hosta, strutbräken, stensöta

2. Förläng häcken längs vägkanten, plantera in mera ormbunkar, terassering med vinbär, rabarber, aronia.

3. Amerikanska blåbär, blåbärstry, jordgubbar, hallon, lind, sälg.

Bilder av olika växtarter

Existerande

1. Norrsluttning med lågväxande hassel, ek, björk, rönn, blåbär, liljekonvalj, vitsippor.

2. Brant med lönn och tall, lite ormbunkar

3. Jordgubbar, hallon

4. Björnbär, rallarros, gråbo, grodblad, lupiner, vallört, målla.

5. Mycket vallört

6. Mycket lupiner, skuggigt, körsbärsträd

7. Brant, nära torpet, norrsluttande.

8. Mycket lupin, ek, njörk, gran

9. Slyområde, asp, ek, björk

X. Möjligtvis en vildkaprifol

4. Direktplantering av lägra skogsträdgård, samt främja existerande växter. plantera in havtorn, bison buske, diverse (låga) fruktträd, eller fruktbärande buskar, perenna grönsaker (mångårig köksträdgård). Kanske klibbal, som pionjär.

5. Klibbal, och högre fruktträd, som päron, äpple, körsbär.

6. Bra potential för utvidgning av parkeringplats, kan också låta växa vilt tills vidare.

7. Framtida trädgård åt nystyckad lott? Skuggföredragande växter.

8. Experimentell klimatanalogsträdgård med, valnöt, aprikos, äpple, vinbär, och humle (inspirerat från Södra Kirgizistan).

9. Beroende på byggnation, antingen ungskogs etablering av skogsträdgård, eller liten ornamental trädgård som kompletterar byggnaderna, som klematis, kaprifol, murgröna, stockros

X. Ta sticklingar, och kultivera?

PRIORITETSKARTA

DENNA UTREDNING LÄGGER TRAFIK-PROBLEMATIKEN I CENTRUM, OCH BYGGER UTIFRÅN DET FLERA LAGER AV BIOLOGISK MÅNGFALD, MÖJLIGHETER FÖR LEK, OCH ETT RAMVERK AV TRYGGHET.

Problemlösning

Områdesindelning

Prioriteter Tidsram Begränsingar Anpassning

1. Söderbyhage

Omgående etapper Kan påbörjas omedelbart i enlighet med diagrammen på s. 15

2. Shared space

Kräver förhandling med Vägförening. Modifikationerna kan ske i olika etapper.

Primärt budgetmässiga, men också lov från kommunen beroende på hur mycket som önskas utveckla. Utvecklingen av shared space området påverkar den förbipasserande trafiken, så väl som Mora Parks verksamhet. Det vore logistiskt smart att skapa en detaljerad plan, förankra den med alla relevanta parter, och utföra vägmodifikationerna i ett svep. Hur stora modifikationerna är, beror på vilken utformning och material shared space området kommer att ha.

3. Nya byggnader

Kräver bygglov, geologiskundersökning, arkitektonisk planering, samt upphandling av byggfirma

Beroende på den geologiska undersökning kan byggnadernas karaktär komma att förändras mycket. Beroden på hur utförligt shared space modifieringen görs, kan det vara lönt att vara väl förberedd för att fortsätta på t.ex. grävning av grunderna för den nya återvinningspaviljongen, samt den nya verkstaden. Beronde på vilka modifikationer som görs i terrängen kan det också krävas stödmurar, samt VVS.

4. Trappan

Kräver budgetering, men kan påbörjas med enkla steg. T.ex. kan en stig markeras, mindre naturliga trappsteg anläggas med stock och sten, och speciellt vinter tid, då det ligger snö på marken kunde en trappa byggas av snö, som en lek för eleverna.

Den huvudsakliga utmaningen med trappan är höjdskillnaden i terrängen, som ligger på ca 10 m på en distans av 30 m. Beroende på hur etablerad trappan skall vara kommer det behövas en ordentlig budget för att bygga den. Den kostnaden är antagligen inte lönsam, om inte användningen av den rutten ökar mycket pga t.ex. mera parkeringsplatser eller utrymme för lek.