6551 Kartaautomatiskt genererad via SGUs kartvisare (http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/
6550 6551 6552
650 651 2022-04-08 12:59:56
6552 649
Huvudkontor/Head Office: Box 670
Besök/Visit Villavägen 18 SE-751 28 Uppsala, Sweden
Tonalit-granodiorit; metamorf intrusivoch ytbergart,1,92-1,87 miljarder år
Tel: +46(0) 18 17 90 00 Fax: +46(0) 18 17 92 10 E-post: sgu@sgu.se www.sgu.se
Vacka; metamorf intrusiv- och ytbergart,1,92-1,87 miljarder år Granodiorit-granit; metamorf intrusivoch ytbergart,1,92-1,87 miljarder år
Dacit-ryolit; metamorf intrusiv- och ytbergart,1,92-1,87 miljarder år
6550
Detta är en utskrift från kartvisaren Berggrund 1:50 000-1:250 000. Syftet med kartvisaren är att ge underlag för analyser samband med prospektering,översiktsplanering,geotermisk enrgiutvinning.
Berggrundskartan är en tvådimensionell modell av berggrundens överyta som beskriver viktiga egenskaper hos identi erade geologiska enheter, deras geometri, det material som bygger upp enheterna och geologiska händelser som de genomgått. I berggrundskartan ingår även berggrundens strukturer och deras egenskaper. .
Berggrundskartan bygger på geologiska fältobservationer i kombination med tolkning av analysresultat och geofysiska data.
SGUs kartvisare BERGGRUND 1:50 0001:250 000
Detta är en utskrift från kartvisaren Berggrund 1:50 000-1:250 000. Syftet med kartvisaren är att ge underlag för analyser samband med prospektering,översiktsplanering,geotermisk enrgiutvinning.
Berggrundskartan är en tvådimensionell modell av berggrundens överyta som beskriver viktiga egenskaper hos identi erade geologiska enheter, deras geometri, det material som bygger upp enheterna och geologiska händelser som de genomgått.
berggrundskartan ingår även berggrundens strukturer och deras egenskaper.
Berggrundskartan bygger på geologiska fältobservationer kombination med tolkning av analysresultat och geofysiska data.
Skala 1:50000
Granit; intrusivbergart, ställvis metamorf och migmatit, 1,82-1,74 miljarder år
Kvarsarenit; metamorf intrusiv- och ytbergart,1,92-1,87 miljarder år
Hela detta geologiska område är av samma ålder. Detta betyder att berggrunden är mycket stabil, och det förekommer ingen aktiv tektonisk aktivit i form av vulkan utbrott, eller jordbävningar.
Området där Mora Park befinner sig idag har formats genom tidernas lopp av vattendragen, som rinner från Vällingen, via Kallfors, Ogan och Vattgruvsmossen bortom Snorp. Dessa tre huvudsakliga vattendrag förenas norr om Mora Park, och flyter förbi fastigheten form av Moraå, ut till Ytterjärna.
Mora Park ligger på utkanten av Järna, på gränsområdet mellan industri-, bostadsområde, jordbruksfastigheter, och naturområden.
Tätorts-utvecklingen har främst skett på andra sidan Moraå, vilket är gynnsamt för tryggheten och lugnet som råder, och endast avbryts då ett tåg susar förbi.
2022-04-08 12:59:56 Kartaautomatiskt genererad via SGUs kartvisare (http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/ kartvisare/index.html) Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor/Head Office: Box 670 Besök/Visit Villavägen 18 SE-751 28 Uppsala, Sweden Tel: +46(0) 18 17 90 00 Fax: +46(0) 18 17 92 10 E-post: sgu@sgu.se www.sgu.se Topografiskt underlag: Ur GSD-Vägkartan. © Lantmäteriet. Rutnät svart anger koordinater Sweref99TM Skala 1:50000 6550 6551 6552 6553 6554 6555 6550 6551 6552 6553 6554 6555 643 644 645 646 647 648 649 650 651 643 644 645 646 647 648 649 650 651 500 1000 1500m Vatten Land Vattendrag Väg Järnväg Kraftledning Mora Park Karta från https://apps.sgu.se/kartvisare/ N Grusväg Järnväg Fastighetsgräns Asfaltsväg Hus Äng Grönyta Parkområde Vatten Skala 1:4 000, SWEREF 99 TM, RH 2000. N 6551572 0 200 400 600m N N Skala 1:4 000, SWEREF TM, RH 2000. 6552624 200 400 600m
Mora Park ligger på en höjd mellan 24-41 m.ö.h. Lägsta området ligger längs Moraå, och parkeringen vid Morastrand. På kartan finns ett svart streck mellan punkt A och B, som har en distans på ca 240 meter. Nedan syns skärningen av samma område, vilket synliggör den böljande terrängen.
Mora Park området har till stor del utformats genom tiderna av Moraå.
I området förekommer det berg, morän, vittringsjord, och lera, vilket är typiskt flodbanker i Sverige. Mänsklig verksamhet har primärt ändrat på jordmånen vid vägar och byggnader, men i jämförelse med industriområdet på åns andra sida, har jordmånen bevarats relativt naturlig.
Kartaautomatiskt genererad via SGUs kartvisare (http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/ kartvisare/index.html)
Kartaautomatiskt genererad via SGUs kartvisare (http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/ kartvisare/index.html)
2022-04-08 12:25:46
2022-04-08 12:25:46
Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor/Head Office: Box 670 Besök/Visit Villavägen 18
Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor/Head Office: Box 670 Besök/Visit Villavägen 18 SE-751 28 Uppsala, Sweden Tel: +46(0) 18 17 90 00 Fax: +46(0) 18 17 92 10
Ett grundläggande problem i dagens Mora Park är logistiken. Trafiken rör sig primärt längs huvudvägen (markerad i lila) från Mölnbovägen genom, och in på Mora Park området. Det centrala vägskälet (markerad i ljusröd) skapar problem inom Mora Parks verksamhet, eftersom den inte är dimensionerad för att användas som i dess nuvarande kapacitet. I denna design har detta vägskäl modifierats genom att skapa ett s.k. shared space område. Detta område expanderats genom att avlägsna verkstaden, och ändra uppfarten till parkeringplatserna och Morakulle. Ytterligare har sophuset också flyttats och utvecklats till en återvinningspaviljon (mera om detta senare), samt verkstaden återskapats på en ny plats. Shared space området har även expanderats in på Åvillans och Morastrands trädgård, för att skapa en buffer innan vägendirekta farled.
Omgående etapper
Kan påbörjas omedelbart enlighet med diagrammen på s. 15 Kräver förhandling med vägförening. Modifikationerna kan ske olika etapper.
Primärt budgetmässiga, men också lov från kommunen beroende på hur mycket som önskas utveckla.
Utvecklingen av shared space området påverkar den förbipasserande trafiken, så väl som Mora Parks verksamhet. Det vore logistiskt smart att skapa en detaljerad plan, förankra den med alla relevanta parter, och utföra vägmodifikationerna i ett svep. Hur stora modifikationerna är, beror på vilken utformning och material shared space området kommer att ha.
Kräver bygglov, geologiskundersökning, arkitektonisk planering, samt upphandling av byggfirma
Beroende på den geologiska undersökning kan byggnadernas karaktär komma att förändras mycket. Beroden på hur utförligt shared space modifieringen görs, kan det vara lönt att vara väl förberedd för att fortsätta på t.ex. grävning av grunderna för den nya återvinningspaviljongen, samt den nya verkstaden. Beronde på vilka modifikationer som görs i terrängen kan det också krävas stödmurar, samt VVS.
Kräver budgetering, men kan påbörjas med enkla steg. T.ex. kan en stig markeras, mindre naturliga trappsteg anläggas med stock och sten, och speciellt vinter tid, då det ligger snö på marken kunde en trappa byggas av snö, som en lek för eleverna.
Den huvudsakliga utmaningen med trappan är höjdskillnaden i terrängen, som ligger på ca 10 m på en distans av 30 m. Beroende på hur etablerad trappan skall vara kommer det behövas en ordentlig budget för att bygga den. Den kostnaden är antagligen inte lönsam, om inte användningen av den rutten ökar mycket pga t.ex. mera parkeringsplatser eller utrymme för lek.
En verksamhet som Mora Park genererar mycket avfall av olika slag. Sopbilen hämtar vissa sorters avfall, andra måste föras till återvinningscentral. Det är logistiskt lönsamt att sortering är lätt tillgänglig och centralt beläget. Byggnaden kan konstrueras med målet att uppnå flera hållbarhetsmål. På det viset, får något som kan upplevas som en oattraktiv plats, ett ökat värde. Exempelvis kan strukturen omringas av spaljéer, med klättrande växter, som gynnar biologiska mångfalden, och doftar gott. Solpaneler kan läggas på taket, och möjligtvis kopplas till elbils-laddstationen. Byggnaden kan måhända sänka ner i terrängen för att vara mindre synlig, utnyttja jorden som termiska massa och fungera enligt passiv solvärme principen.
Tekniska detaljer:
Area: 45 m2 golv, 65 m
Mått: 10 m längd, 6 m bredd
Rymmer:
6 st 660 liter kärl (ex. 2 plast, 2 papp, 2 blandat)
6 st 370 liter kärl (ex. färgat glas, ofärgat glas, metall, kompost, elektronik, farligt avfall)
2 st 185 liter kärl (ex. sånt som kanske nån har användning för, och sånt som inte passar in i annat kärl)
Återvinning är generellt en kritisk funktion inom skolverksamhet. Det bildas mycket stora mängder av olika material, som bör komma till rätta, vare sig det handlar om avfallsplats, återvinningscentral, eller lokal verkstad, där materialet kan repareras eller finna ny funktion. På kartan har olika platser identifierats som möjlig placering för Mora Parks återvinningspaviljong, alltså platsen där personalen kan sortera allt från skatter till skräp. Återvinningspaviljongen bör placeras central, så att personalen från de olika utspridda lokalerna alla kan lätt leverera material av olika slag för återvinning. Paviljongen kräver även lätt tillgänglig för stora fordon, som sopbilen, utan att skapa trafikstopp, eller svårigheter för skolverksamhetens flöde. Paviljongen behöver vara säkrad, så att obehöriga inte kan komma åt innehållet, och det behöver finnas plats för att sortera allt och lite till.
#1
• Nuvarande position
• Central placering
• God tillgänglighet för alla parter
#2
#3
#4
Fördelar:
• Väldigt centralt
• Ganska lätt tillgänglighet för fordon
• Mycket synlig
Fördelar:
• Gott om utrymme för att skapa en intressant struktur
Fördelar:
• Ganska centralt
• Konkurerar inte med någon annan plats
3 1 4
• Existerande rutiner
• Ganska synlig
• Nära parkeringsplatsen
• Väldigt nära nuvarande placering
• Nära parkeringsplats
• Möjligt att ha flera ingångar
2
Nackdelar:
• Otillräcklig i nuvarande kondition
• Stora träd kan skapa problem
• Sluttande terräng och väg
• Sopbilen måste backa upp
• Påverkar gräsmattan
• Sopbil kan välja i vilken riktning den kör efter tömningen
• God tillgänglighet för sopbil
• Inte alls synlig
• Kan integreras med parkeringplats och trappa
• Okej tillgänglighet för sopbil
• Gott om plats
• Mindre synlig
Nackdelar:
• Stora träd kan orsaka problem
• Möjligtvis för centralt
Nackdelar:
• Mindre centralt
• Nära Moraå
• Kräver lovansökan från Kommunen
• Mycket träd och sluttande terräng
• Påverkar möjligheten för lek i sluttningen
Nackdelar:
• Kräver att Mora Park får köpa fastigheten
• På andra sidan bilvägen
• Inte nära parkeringsplats
• Sopbilen måste backa in
• Kan orsaka trafikstopp
Växternas karaktär och art varierar, enlighet med landskapets böljande karaktär, och vädersträck. Tack vare den omkringliggande skogen, kullen i mitten, samt upphöjda järnväg, är platsen ganska skyddad från vind. Mycket av parkområdena ligger på en sydsluttning, där det redan växer fina ekar, tallar, björkar, en ståtlig asp, några granar, hassel längs vägen, och deras naturliga marktäckande vegetation, med lite gräsytor här och där. Detta område, som inte markerats på kartan, är redan ett vackert och naturligt område, som kanske endast behöver en skötselsplan, om inte nya platser vill skapas, t.ex. med hjälp av natursten, och dödved. Denna analys fokuserar främst på de andra områden, som norrsluttningen, och den leriga ängen till väst, så att även dessa områden får blomstra fram. Detta kan ske med tanke på den ständigt pågående klimatförändringen, samt ökade behov av lokal producerad mat.
Linnea Andersdotter Rundgren, utbildad in om ekologi, ekosystemsåterhämtning, och skogsträdgårdsodling har inventerat Mora Parks parkområden, juni 2022. Då hittade hon följande växter, de ungefärliga områden markera på kartan. Linnea föreslår också olika utvecklingspotential inom samma områden. Nummer sex och sju förblev lite osäkra, eftersom platserna möjligtvis utvecklas mera infrastrukturellt. Trädgårdarna uteslöts från denna inventering, eftersom denna analys handlar primärt om parkområdena.
Existerande
1. Norrsluttning med lågväxande hassel, ek, björk, rönn, blåbär, liljekonvalj, vitsippor.
2. Brant med lönn och tall, lite ormbunkar
3. Jordgubbar, hallon 4. Björnbär, rallarros, gråbo, grodblad, lupiner, vallört, målla.
5. Mycket vallört
6. Mycket lupiner, skuggigt, körsbärsträd
7. Brant, nära torpet, norrsluttande.
8. Mycket lupin, ek, njörk, gran
9. Slyområde, asp, ek, björk
1. Varför lågvuxet jämförelse med vägkant? Låt växtligheten växa. Ympa in storfruktig hassel och sötrönn, skörda rönnskott.
Plantera in hosta, strutbräken, stensöta
2. Förlänga häcken längs vägkanten, plantera in mera ormbunkar, terassering med vinbär, rabarber, aronia.
3. Amerikanska blåbär, blåbärstry, jordgubbar, hallon, lind, sälg.
4. Direktplantering av lägre skogsträdgård, samt främja existerande växter. Plantera in havtorn, bison buske, diverse (låga) fruktträd, eller fruktbärande buskar, perenna grönsaker (mångårig köksträdgård). Kanske klibbal, som pionjär.
5. Klibbal, och högre fruktträd, som päron, äpple, körsbär.
6. Bra potential för utvidgning av parkeringsplats, kan också låta växa vilt tills vidare.
7. Framtida trädgård åt nystyckad lott? Skuggföredragande växter.
Valnötsträd: https://blombergsblommandeberg.blogspot.com
Aprikosträd: https://se.dreamstime.com
X. Möjligtvis en vildkaprifol
8. Experimentell klimatanalogsträdgård med, valnöt, aprikos, äpple, vinbär, och humle (inspirerat från Södra Kirgizistan).
9. Beroende på byggnation, antingen ungskogs etablering av skogsträdgård, eller liten ornamental trädgård som kompletterar byggnaderna, som klematis, kaprifol, murgröna, stockros
X. Ta sticklingar, och kultivera?
Blåbärstry: https://naturochtradgard.se
Bisonbuske: http://luirig.altervista.org
Kaprifol: https://www.plantagen.se
Stockrosor: https://www.impecta.se
