Sibbo landskapsanalys

MA-94.1114 Maisema-arkkitehtuurin perusteet 2012 Hangelby K204310 Peter Tallberg 352266

1

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Innehållsförteckning Sida - Rubrik

3 - Förord , Startpunkt och mål 4 - Grundkarta 5 - Analysens innehåll samt översikt av södra Sibbo 6 - Allmänt om Sibbo 7 - Påhittad minnes karta av Sibbesborg 8-9 - Landskaps formationer 10-11 - Jordmåns typer 12 - Skärningar 13 - Växtlighet 14-15 - Vatten och vattendelare 16-18 - Landskaps struktur och utrymmen 19-20 - Klimat förhållanden 21 - Flygbild 22 - Landskaps kultur historia 23-24 - Landskapets byggbarhet 25 -Det Finska landskapet och de Finska landskapsområdena

2

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Förord Landskaps analysen av södra Sibbo, kartblad 204310, är gjord på hösten 2012.

Analysen är gjord för Aalto Universitetets kurs ’maisemaarkkitehtuurin perusteet 1’ Detta arbete är gjord av landskaps arkitektur studerande Peter Tallberg Otnäs, 29.11.2012 Peter Tallberg

Startpunkt och mål Analysen är gjord med hjälp av grundkartbladet 204310 (från 1978), jordmånskartan (från 1949) samt material vi fått från skolan. Snitten och texterna är baserade för största delen på jordmånskartan. Det bör nämnas att detta är en över 60 år gammal karta och den stämmer inte fullständigt med nyare kartor.

Internet sidor och artiklar är följande: -www.geo.fi -www.sipoo.fi -www.maanmittauslaitos.fi -www.ymparisto.fi Mera detaljerade källor finns i slutet på denna analys.

3

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Sibbo - Grundkarta - 1: 40 000

N

4

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Analysens innehåll I denna landskaps analys presenteras området generelt samt dess position först. Dessutom behandlas landskapets levande samt icke-levande komponenter, så som; Klimat, höjdförhållanden, jordmån, berggrund, grund-, och ytvatten samt naturliga faktorer.

Vegetationen och kulturhistoria behandlas också. Växelverkan mellan landskapet och invånarna i sammanhang med samhälls struktur och natur-skyddsområden analyseras med.

Mål Analysens mål är att ge läsaren en inblick i södra Sibbos förflutna, nutid och framtid, samt att förklara varför samhället är uppbyggt på just detta sätt.

Översikt av södra Sibbo Området hör till Sibbo kommun, som ligger i Östra Nyland i Södra Finlands län mitt emellan Borgå och Helsingfors. Gamla Borgå vägen går rakt i genom Södra Sibbos centrum Söderkulla.

Området, kartblad 204310, består av både fastland och skärgård. Genom området rinner Sibbo å i nordväst-sydöstlig riktning. Jordbruk och skogiga kullar upptar största delen av fastlandet. Ett tiotal sjöar befinner sig även i området.

Under vikinga tiden 800-1050 e.Kr. fiskade Ester vid den nyländska kusten. Ungefär samtidigt började tavaster göra fiske- och jaktfärder söderut. Sibbo å var en bra färdväg ut till Finska viken och tavasterna togs sig ner dit för att bedriva handel med folk som seglade österut.

På 1200- och 1300 talet var det befolkningsöverskott i Svealand i Sverige. Detta ledde till att flera svenska nybyggare seglade till Sibbo, eftersom strömmingfisket i skärgåden var mycket lönsam. De byggde upp bosättningar vid Sibbo å och dess fruktbara stränder. Det fanns redan då en liten finsktalande bosättning som troligen kom från Tavastland. Tavasterna idkade svedjebruk och slog sig därför ner i de skogsrika områden i de östra, nordöstra och sydvästra delarna av Sibbo. En del Ester flyttade också till Sibbo. [1]

[1]http://www.sipoo.fi/se/om_sibbo/historia

5

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Söderkulla, Sibbo 204310 Till den södra delen av Sibbo kommun hör det både fastland och skärgård. Landsområdets topografi består för största delen av skog och åkrar, med små höjdskillnader. I skärgården finns det en mängd av öar, vars storlek varier i stor grad. Farleder ut till den yttre skärgården och öppna havet finns det rikligt av.

Jordmånen består för det mesta av morän. I de gamla urskogarna har organiskt material har brutits ned av sig själv och bildat ett humuslager på moränen.

Sibbo har en massa sjöar, kärr, myrar, åar och såklart havsstrand. Sibbo å har sin början norr om Paipis och rinner söderut genom hela Sibbo. Den har sin mynning i Eriksnäs.

Vatten kvaliteten i Sibbo är mycket bra.

Fast Sibbo är i direkt kontakt med havet har vi ändå i stort sätt fastlandsklimat. Östersjön är skyddad av de andra Nordiska länderna, vilket resulterar i att vi inte får något ordentligt havsklimat. Dock kan det förekomma lokala havsklimat zoner. Alla fyra årstiderna förekommer mycket uppenbart.

Sibbo är täckt av fina gröna gamla urskogar.

Sibboborna har alltid varit i nära kontakt med naturen och den uppskattas stort. Största delen av skogarna är uppbyggda av tallar, granar och björkar. Dock finns det andra träd slag också. En stor del av Sibbo bekläds även av åkrar.

Majoriteten av Sibboborna har en gång varit bönder, skogs huggare eller fiskare. Nuförtiden gäller detta kanske inte mera, men växelverkan mellan man och natur är fortfarande stark. Vi Sibbobor är väl lite speciella i stadsbornas ögon, men vi trivs som vi är och det är väl huvudsaken. Hemväxt, hemgjort, hembakat och hembränt blandat ihop med modern teknologi, infrastruktur och arkitektur är ungefär receptet på Sibbos kultursoppa.

Landskapet är vackert hur än du vänder och svänger på det. Så länge man kan uppskatta det man ser omkring sig i vardagen också och inte bli blind för skönheten och ta det för givet.

Egen bild

6

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Påhittad vikinga karta av Sibbesborg. Eriksnäs och Kalkstrand syns också.

7

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Sibbo - Landskaps formationer och byggnader - K204310 - 1: 40 000 Byggnader

Hรถjdkurvor

Vatten

N

Peter Tallberg 352266 Maisema arkkitehtuurin perusteet 1 Hรถsten 2012 8

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Landskaps formationer Landskapet är varierande. Det finns en mängd höjdskillnader, men de ligger bara mellan 0-50 m.ö.h. Den högsta toppen är Galthagen och den ligger på 56,5 m.ö.h. Den lägsta punkten ligger på ca 20 m.u.h. utanför Löparö i Kalkbruksfjärden. Landskapet består av gröna kullar täckta av skog och åkrar som slingrar sig runt dem. Ett par större åar rinner genom området. Åkrarna har till stor del blivit byggda längs med åarna eftersom jordmånen är mycket bättre där. Den stora mängden kullar bildar också en mängd bäckar som rinner ner olika sluttningar och bildar så småning om lite större älvar, som i sin tur rinner ut till antingen Sibbo å, något kärr eller havet. Sibbo å rinner längs med en brottzon i nordväst-sydöstlig riktning ända från norr om Sibbo till Sibbo viken. Ån har fört med sig näringsrika ämnen hela vägen söderut, vilket bidragit till de goda åkermarkerna längs med Söderkullavägen. Från Boxby ligger det ett kärrområde som även rinner längs med en brottzon i nordväst-sydöstlig riktning. Löparö och Kitö har också bildat när en brottzon gått genom kusten i öst-västlig riktning. Mellan fastlandet och öarna bildades Siverfjärdet och Insjön.

gas på någon visst ställe var någon kulle skulle ge skydd för sol och vind. Nya vägar har byggts och fastän man tagit i beaktande åkermarkerna har det inte varit möjligt att förvara alla orörda. Sedan år 2004 har Tasby området börjat byggas upp. År 2011 hölls det en tävling för Sibbesborg eko-bostadsområdet, som WSP Finland Oy vann med förslaget Nourish.

Enligt planen skall detta nya samhälle vara färdigt byggt år 2050 och bige bostäder för 60 000 personer samt 22 000 nya arbets platser.

Ingmans fabrik ligger uppe på en kulle vid Massbyvägen och omringas av en mycket tätskog. Troligtvis är den byggd just på detta ställe för att den täta skogen ska gömma den och så vida förstör inte fabriken det vackra skogiga landskapet. Nestes raffinaderi ligger i sköldvik, var det finns bra havs-, tågs- och vägförbindelser. I Kalkstrand finns det en kalkgruva och fabrik. Även där är havs förbindelsen mycket bra.

Berggrunden är för största delen uppbyggd av granit, fältspat och gnejs. Granit är en magmatisk djupbergsart, som bildats när magman i mantelytan genomgått en långsam avkylningsprocess, och den vanligaste bergarten på den kontinentala jordskårpan. Granit består av kiseldioxidrika mineral som fältspat och kvarts, samt mindre mängder av t.ex. glimmer, hornblände och pyroxen. Gnejs är en metamorf bergart, som består av fältspat, kvarts och glimmer. Bergarten bildas genom omvandling av en ursprunglig bergart. De ursprungliga bergarterna kan ha varit antingen ortognejs, alltså en magmatisk bergart, eller paragnejs, en sedimentär bergart. De omvandlas under hög temperatur samt tryck. Fastän innehållsvis båda bergarter verkar mycket lika skiljer de sig nog från varandra. Gnejs har en parallellstruktur som är dels skiffrighet, som upstått när glimmerfjällen ordnas parallellt i lagerindelningen.

Landskapet har alltså starkt påverkat hur samhället är uppbyggt. Åkrarna kan bara ha placerats på de frodiga områden längs med åarna och kärren. Husen har blivit uppbyggda vid den mest ideala platsen intill åkern, oftast i någon skyddad skogsdunge. Vägarna har byggt längs med kanterna på åkrarna. Under de senaste 2030 åren har dock jordbrukar kulturen minskat i Sibbo. Fortfarande drivs de åkrar som funnits, men nya bostadsområden har vuxit upp i skogarna runt kullarna. Vissa bostadsområden är byggda upp i halvcirklar, som går från söder runt östra sidan på en kulle till norr. För största delen är skogen så tät att husen inte behövs byg-

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4d/Norrkulla-S%C3%B6derkulla_insj%C3%B6_2010.jpg

9

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Jordmåns typer För 12 000 år sedan började istäcket från senaste istiden att smälta och dra sig norrut. Stora delar av Sibbo låg ännu under vatten för 8000 år sedan. Jordmånen är för det mesta uppbyggd av humus, morän och grus där istäcket inte slipat berggrunden fram.

Stenar, sand och silt plockades upp av den förflyttande ismassan och transporterades söderut. När isen började smälta lämnades allt detta kvar och bildade den moräna jordmån som finns idag.

Det finns också humus, som bildats av gamla döda växter, i de gamla urskogarna samt torv och lera i kärren. Flera jättekast, alttså stora stenar som inte hör hemma var de ligger, finns i Sibboskogar. De står ståtliga men ensamma här och där i de gamla urskogarna.

De kala bergsknallarna ligger för största delen runt 25 till 50 m.ö.h. Några få stiger över 50 meter. Morän finns egentligen från havsytan ända upp till 40 meters höjden. Sanden och leran ligger på ca noll till tio meters höjd.

Största delen av områden med näringsrikare jordmån är jordbruk.

De finns en sandgrop i Eriksnäs, två vid Söderkullavägen nära Molnträsk, en i Nickby och en stor norr om Ryssmossen. Kärren ligger mest sydöst om Box. De fyra största är Stormossen, Fågelmossen, Ryssmossen och Sundsmansmossen. Högst sannolikt befinner de sig just där för att vatten rinner norrifrån söderut mot havet mellan kullarna men hamnar stanna upp pga. vägar, kullar och fabrikerna.

Jordmånen har mest påverkat landskapet i form av var åkrarna har blivit uppbyggda. Runt om växer det grön och tät skog på kullarna var de flesta husen är byggda. Detta göra att det ser ut som om det finns bara skog och åkrar i Sibbo om man bara kör förbi.

I verkligeheten dock ligger det en massa hus gömda i skogens skydd. www.geo.fi

10

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Sibbo - Jordmün - K204310 - 1: 40 000 Morän Berg Sand Grus

Torv

Lera

Sandig lera Tung lera

Gyttja

Vatten

11

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Skärnings bilder på tre olika ställen i Sibbo 90m 80 m 70 m 60 m 50 m 40 m 30 m 20 m 10 m 0m -10 m -20 m

500 m

1000 m

1500 m

2000 m

2500 m

80m 70m 60m 50m 40m 30m 20m 10m 0m 500 m

1000 m

1500 m

2000 m

2500 m

Byggnader

Höjdkurvor

Vatten

Morän Sand

Grus

Lera

Gyttja

Berggrund

40 m 30 m 20 m 10 m 0m -10 m -20 m -30 m -40 m

500 m

1000 m 1500 m

12

2000 m

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Växtlighet

Hemiarktisk

Sibbo är fortfarande ett mycket glest bebyggt samhälle. De gamla bosättningarna längs med kusten byggdes av fiskare och de på inlandet av jordbrukare i skogsbrynet vid deras åkrar. På senare tider har nya bostadsområden byggts, som Galthags området, Tasby, Eriksnäs och nu planeras det stora Sibbesborg området för upp till 60 000 personer.

Nordborealisk Mellanborealisk Sydborealisk Hemiborealisk

Skogen dominerar dock fortfarande landskapet idag. Sibbos landskap består för det mesta av skogs beklädda kullar, sjöar, åkrar och skärgård. Söderkulla centrum är nästan det enda bostadsområde som blivit ett större öppet område. Alla de andra bostadsområdena har blivit smart placerat i skogens skydd. Alltså kan det verka som om Sibbo bara är en enda stor skog ifall man kör förbi snabbt och inte vänder in på några små vägar.

Skogen och dess vård betyder mycket för en Sibbo bo. Vi har blivit lärda sen vi var unga att ta vara på och respektera naturen. Jag tror at det är en stor orsak till varför landskapet fortfarande består till stor grad av skog. Dessutom är flera områden skyddade, och tillhör kommunen.

Finlands fem klimatzoner. (www.ilmatieteenlaitos.fi)

Byggnadslov är inte heller det lättaste att få igen i Sibbo. Sibbesborg planerna för upp till 60 000 personer kommer att vara en radikal förändring i landskapet.

Jordmånen består för det mesta av morän med humuslager. Växtligheten består för det mesta av barrskog, som tallar och granar. Det finns också en stor del lövskog, som björkar, alar, lundar och ekar etc. Lavar och ris täcker marken och svampar finns det rikligt av. Åkrar finns det mycket av längs med åarna där jordmånen är ideal. Det finns tillräckligt mycket skogsområden för att inte behöva några specifika fågelskydds områden. Naturskydds- och natura områden finns det några av, som t.ex. runt Molnträsk och kärren i Box.

Årlig karta över medel temperaturen samt nederbörden. http://www.cartinafinland.fi/sv/imagebank/image/34/34791/Hindsby+-+Sibbo+storskogs+naturskyddsomr%E5de+34791.jpg

13

(www.ilmatieteenlaitos.fi)

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Vatten och vattendelare Sibbo är ett gammalt fiske och jordbrukar samhälle. Kommunen ligger på kusten till Finska viken och flera åar har sitt delta där.

Fiskarna har bosatt sig vid kusten och på öarna i skärgården för att ha bra tillgänglighet till fiskevattnen.

Jordbrukarna har igen bosatt sig längs med åarna var jordmånen är idealast. Längs med Sibbo å ligger det även grundvattens områden, vilket bidrar till den näringsrika jordmånen. Bevattningen av åkrarna är även lättare efterom överlopps vattnet flöder bra genom jordmånen och ner till åarna. Eftersom höjdskillnaderna i terrängen varierar mycket, delas också vattnet av s.k. vattendelare.

Vattendelare är förhöjningar i terrängen som bestämmer vattnets flödesriktning. Alltså är en kulle, varifrån vattnet rinner åt olika håll ner från, en vattendelare. Vanligtvis talar man om vattendelare i lite större skala, som Salpausselkä, men i princip är varje kulle i terrängen en liten vattendelare.

I Eriksnäs vid den lilla bryggan ligger en källa. Några kärr källor hittades inte. Åarnas och landskapets riktning visar den kraftiga brottzonen som går genom Sibbo i nordväst-sydöstlig riktning. Bergsgrunden är för det mesta gnejs och granit kombinationer.

Vägarna är byggde längs med kanten på tomtarna, alltså går de runt varje åker kant. Detta gör de gamla vägarna mycket kurviga.

Sibbesborg och andra gamla bosättningar är byggda vid den dåtida havskusten, men idag är de flera kilometer från havet eftersom vatten nivån sjunkit pga. landsförhöjning.

De nya bostads områden är byggda uppe på högra kullar i skogen och de nya vägarna har dragits rakt, som Borgå motorväg. Än så länge har dock Sibbo byggts ut ganska minimalt, alltså har intenaturen förstörts för mycket.

http://www.utvecklas.com/images/healing_flod.jpg

14

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Sibbo - Vatten och vattendelare - K204310 - 1: 40 000 Byggnader

Höjdkurvor

Vatten

Vattendelare

Skogs kärr

Öppet kärr

Moss

Svårt överskridbart öppet kärr Grundvatten

Peter Tallberg 352266 Maisema arkkitehtuurin perusteet 1 Hösten 2012

15

N

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Landskapsstruktur Sibbo är ett glest bebott område. Det finns mycket skog och höjdskillnader. Området var först bebott av fiskare och bönder. Alltså är de äldre bostads områden placerade längs med kusten och runt åker områden. Industri områden, som Neste Oils raffinerad, är placerade på antingen områden var det finns de råmaterial som behövs eller på ideala platser var trafikförbindelsen är som bäst. De nya bostadsområden som har byggts upp ligger runt de knutpunkter som bildats av terrängen och den gamla bosättningen.

Eftersom det finns så mycket skog och åker areal varierar landskapsstruktur stort.

Vissa områden är total igen vuxna och man skulle aldrig tro att de bor människor i närheten. Åkrarna är förstås stora stora öppna fält. Största delen av kullarnas toppar är s.k. berg i dagen, alltså öppna, kala bergstoppar. Dessutom bidrar havskusten och sjöarna med stora öppna områden. Där kan landskapsstrukturen förändra snabbt från skog o berg till vatten. Längs med åarna varierar strukturen även mycket. Åkrarna är byggde längs med åarna på de ställen med ideala höjdskillnader samt jordmån. Dock växer det tät skog där var man inte kunnat göra åkrar. Vissa områden längs med Sibbo å påminner om värsta mangrove skogar.

Storleken på åkrarna variera stort, allt beror på landskapsstrukturen. Man måste ta jordmån och höjdskillnader i beaktande och därför finns det både små åker remsor som går genom en tät skog längs med någon å, samt stora öppna åkerområden. Söderkulla centrum är ett mycket öppet område. Det omringas av åkrar och de torg, butiker samt höghus man byggt öppnar området. Nevas Golf bana ligger också i Box skogar och golfbanor är ju alltid mycket öppna områden. Dock är den beläget mitt i skogen, alltså omringas fairwayen av skog.

http://www.mikabruun.com/mika%20bruun/blogi/36A4E670-DA70-4809-B7E3-561592A1D681_files/sipoo_P1010272.png

Landskaps utrymmen Landskapet är riktat i en nordväst-sydöstlig riktning. Alltså går majoriteten av ryggarna samt åarna i denna riktning. Höjdskillnaderna är stora och ligger tätt intill varandra, alltså bildas det stora ryggar med små dalar i mellan dem. I Box kärrområden är det dock mest lågland.

Bostadsområden är för det mesta placerade på de högre områdena, antingen på toppen eller på sluttningarna. Över Sibbos skogiga silhuettstiger vissa landsmärken. Vatten tornet (nummer 2 på kartan) och radiomasten (nummer 1 på kartan) uppe på Galthagen syns mycket lång, och Sibbesborg (nummer 3 på kartan) står mitt på en åker. http://photo.digitalfinland.net/20070728_3_sipoo_IMG_0177.jpg

16

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Sibbo - Landskaps struktur - K204310 - 1: 40 000 Byggnader

1

2

Höjdkurvor

Vatten 3

Öppet landskap

Halvslutet landskap

Slutet landskap

Betydande strukturs gräns Viktig utsiktslinje Landmärke

Peter Tallberg 352266 Maisema arkkitehtuurin perusteet 1 Hösten 2012 17

N

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Sibbo - Landskaps utrymmen - K204310 - 1: 40 000 Byggnader

Hรถjdkurvor

Vatten

Dal

Mellan skede

Rygg

Floddal

Byggnader

Knutpunkt

Peter Tallberg 352266 Maisema arkkitehtuurin perusteet 1 18

Hรถsten 2012

N

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Klimat

Vindrosor

Områdets årliga medeltemperatur är ca 4.1-5 grader Celsius och den årliga nederbörden är 600-700 mm. Vegetationens växtsäsong varar ca 6 månader. Finland ligger på lågtrycks området mellan kräftans vändkrets och nordpolen, detta betyder att det uppstår störningar i vädret. Lufttryck och vindförhållanden varierar kraftigt speciellt under vintern. Området har två olika vindrosor, en för fastlandet och en för skärgården. Det blåser oftast från sydväst.

I Sibbo är de blåsigare på hösten och vintern. På våren och sommaren förekommer det en ganska konstant sydvästlig vind. Vindriktningen är oftast mellan syd och väst, men vinden vrider allt eftersom lågtryck och högtryck passerar, så även andra vindriktningar är relativt vanliga. Under vår och sommar förekommer dessutom sjöbris runt landets kuster med sin dygnsrytm i vindhastighet och vindriktning.

Sibbos årliga vindförhållanden för fastlandet

Sibbos årliga vindförhallnden för skärgården

I Kalkbruksfjärden bildas en kraftig vindtunnel som fortsätter norrut med Sibbo å. Samma fenomen uppstår även i Simsalöfjärden, Gloet samt Siverfjärden. Från Storörsbottnet bildas det också en vindtunnel som går med Immersbyvägen i nordnordöstlig riktning. Mindre vindtunnlar uppstår även vid de längre åarna och öppna träskområden i Box.

1 - Lugnt

< 1 m/s

2 - Svag vind

1-4 m/s

3 - Medelmåttig vind

4-8 m/s

4 - Frisk vind

8-14 m/s

5 - Kraftig vind eller storm > 14 m/s

Vid vissa lägre åkerområden och över sjöar bildas det kalla luft sjöar, var den kalla luften inte kan röra sig eftersom området är omringat av högre områden.

Eftersom samhället har blivit uppbyggt av fiskare och jordbrukare ligger bostadsområden för det mesta vid kusten eller åkrar. Vissa områden vid kusten är mycket ogynnsamma eftersom de inte är skyddade emot den kraftiga sydvästliga vinden. De gynnsammare bostadsområden vid kusten ligger på den nordliga och nordöstliga sidan av öar, eller på kustområden som ligger i relativt bra vindskydd av en annan ö. Somliga gynnsamma bostadsområden ligger även på kusten på den norra slutningen av en kulle.

Skogen är i regel ganska tät vid kusten vilket hjälper mot vind och väder.

Jordbrukarna har placerat sina hus vid kanten av åkrarna på ett högre område, oftast i skogsbrynet, som skydd för vind och väder. Jordmånen är även bättre där, eftersom den består huvudsakligen av morän.

På våren uppstår det på fastlandet mest sydvästliga, sydliga och sydöstliga vindar.

Nordöstliga, nordliga och nordvästliga vindar förekommer även till en viss grad, medan östliga och västliga vindar är rätt få. I skärgården förekommer det överlägset mest kraftiga sydvästliga vindar. Det blåser också en del från öst och nordöst.

Höstvindarna är även huvudsakligen sydväst-, väst-, och nordvästliga, men sydliga vindar uppstår även på fastlandet. I skärgården har de sydvästliga vindarna avtagit lite och de sydöstliga, sydliga, östliga och nordöstliga vindarna börjat uppkomma kraftigare. Till skillnad från våren och sommaren har dock vindhastigheten ökat märkbart.

Själva byggnaderna och annan mänsklig aktivitet har inte påverkat vindförhållandena i desto större grad, förutom på torg områden och vid åkrarna.

Husen är relativt små egnahems hus byggda i skogens skydd. Men ute på åkrarna blåser det såklart mera än förut. Åkerområden har nog varit förut lågland också, vilket betyder är vindförhållandena har förändrats relativt lite. På torg områden dock, som Söderkulla torg, var det byggts några höghus med ett öppet, platt torgområde i mitten har det bildts små, men kraftiga vindtunnlar.

Det finns nog rikligt med skogsområden kvar för framtida bosättning. Tasby-området som byggs för tillfället är relativt bra skyddat av skogen, fast än det ligger uppe på en ganska hög kulle. Så klart finns detta skydd bara så länge som de inte skär ner skogen allt för kraftigt. Sibbesborg projektet ligger vid Sibbo ås delta vilket är mycket utsatt för vind, alltså måste man ta klimatförhållande i beaktande vid planeringen.

På sommaren vänder sig vinden mera österut, alltså förekommer det mera sydväst-, väst-, samt nordvästliga vindar på fastlandet. Detta märks även i skärgården. Den starka östliga vinden avtar lite o de västligavindarna växer. Den sydvästliga vinden är fortfarande överlägset kraftigast.

19

På vintern har vindarnas kraft på fastlandet ökat ganska jämt för alla riktningar. Den sydliga vinden har dock blivit kraftigare än den sydvästliga. I skärgården har vindhastigheten även ökat ganska jämnt, förutom att den nordvästliga vinden har avtagit och den nordöstliga vinden vuxit.

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Sibbo - Klimat förhållande - K204310 - 1: 40 000 Byggnader

Höjdkurvor

Vatten

Gynnsamt bostadsområde

Ogynnsamt bostadsområde

Kall lufts sjö

Vind tunnel

Peter Tallberg 352266 Maisema arkkitehtuurin perusteet 1 Höst 2012

20

N

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Flygbild av Sibbo

http://maps.google.fi/maps?oe=utf-8&rls=org.mozilla:en-US:official&client=firefox-a&q=sipoo&um=1&ie=UTF-8&hq=&hnear=0x469204bea9ef5293:0x400b551554bbfb0,Sipoo&gl=fi&sa=X&ei=zlW3UN K2Dojh4QTToICYDQ&ved=0CEYQ8gEwAw

21

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Landskaps kulturhistoria Löparö gård Löparö gård, som ligger i skärgården, skiljer sig från resten av Nylands herrgårdar i både placering, odlingsareal samt byggnadsstruktur.

Herrgården ligger i den inre skärgården mellan Löparö och Kitö i det smala sundets västra kust på en hög, skogbeväxt kulle. Herrgårdens åkerareal är mycket liten jämfört med andra herrgårdar.

Löparö gård bildades av två hus på 1650-talet. Löparös nuvarande huvudbyggnad byggdes på 1800-talet. Gården restaurerades till dess nuvarande skick efter att gården brann år 1887. Det tillverkades kalk, krut och förvarings material på gården. Spår av salpeterugnar från 1500- talet har hittats på gården.

http://upplandia.se/res/Lanna/lannaloparogardarna.jpg

Sibbesborg Namnet Sibbesborg har en lång historia. Enligt sägnen var det vikingen Sibbe som lät uppföra borgen, där av namnet på den och även hela kommunen. Sibbesborg hör till de bäst bevarade av det svenska rikets borgplatser från senare hälften av 1300-talet.

Huvudsakligen använde man trä och tegel som byggmaterial, och idag återstår bara några jordvallar som vittnar om borgens existens. Borgområdet har bevarats så gott som orört efter att borgen övergavs. På grund av landhöjningen är den forna klippön numera omgiven av odlad åkermark sedan århundraden tillbaka. Havsviken har dragit sig tillbaka omkring en kilometer.

http://yhteiso.luontoon. fi/assets/galleryimages/_ resampled/ croppedimage425318SipoonkorpiilmakuvaHindsbyByabckenIsmo-Tuormaa002.jpg

Den exakta tidpunkten då Sibbesborg byggdes vet man inte än. Dock har man för tillfället förkastat alla teorier om vikingar och danska korsfarare. De föremål man hittat på området syftar på att borgen nog byggdes på slutet av 1300-talet. Ifall detta stämmer kan man tänka sig att det möjligtvis varit Bo Jonsson Grip och Jacob Abrahamsson, som härskade Borgå under den tiden, som lät uppbygga borgen. Sibbesborg är också en god kandidat för det Wartholm som i mitten av 1390-talet förkommer i två dokument.

Hindsby Hindsby är strukturellt väl bevarat. Byn är placerat på en mycket dominerande plats vid dalen av Sibbo å. Byn byggdes av Svenska immigranter under början på medeltiden.

Hindsby är en av äldsta byarna i Sibbo ådal. Principen av att bygga bostäderna på byvägens norra sida samt gårdsbyggnaderna på södra sidan fortsätter även idag. Placeringen av bostäder, byns struktur och odlingslandskapet öppna ytors uppbyggnad har, med mycket små modifieringar, förmodligen varit densamma sedan medeltiden. De flesta av husen i byn är från slutet på 1800-talet.

http://www.sipoo.fi/easydata/customers/sipoo/files/2011_keke/matkailu/sibbesborg.jpg

22

Hindsby är en av de äldsta byarna alltså en av sockens 14 moderbyar. Byn nämns skriftligt för första gången år 1425. Hovgård representerar en gammal och i byn sällsynt frälsegård från medeltiden. Hovgård stod redan på 1600-talet utanför bytomten på sin nuvarande plats ovanom denna.

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Sibbo - Landskapets byggbarhet - K204310 - 1: 40 000 Byggnader

Höjdkurvor

Vatten

Bra byggnads plats

Dålig byggnads plats

Pågående bygge

Sibbesborg planerad

Skyddat område

Peter Tallberg 352266 Maisema arkkitehtuurin perusteet 1 Hösten 2012 23

N

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Landskapets byggbarhet Majoriteten av bostäderna i södra Sibbo är byggda på bra lägen. Jordmånen består för det mesta av morän och berggrunden är nära ytan. Visserligen finns det mycket höjdskillnader i terrängen, men än så länge har byggnaderna blivit placerade på vettiga platser.

Ute i skärgården finns det vissa dåliga områden som blivit uppbyggda. Dock är de inte dåliga pga. jordmånen, utan pga. klimatförhållanden (se s. 1819 - klimat förhållanden).

Vissa områden har redan eller håller på att byggas ut (markerade med gul färg på kartan) och det stora Sibbesborg området har planerats http://www.kolumbus.fi/nils.rostedt/231-18.jpg ganska långt (markerad med orange färg på kartan). Detta betyder att om 40-50 år kommer landskapet i Sibbo, i varje fall runt Söderkulla, se mycket annorlunda ut.

Dock finns det ännu mycket skogs områden kvar, vilka kunde vara bra bostadsområden, i varje fall om man bara tar jordmånen i beaktande. Personligen tycker jag att man inte skall bygga ut Sibbo skogar, men möjligheten existerar. De bra områdena är markerade med grön färg på kartan.

www.maps.googlw.fi

Majoriteten av de mark områden var jordmånen ät mjukare, som lera, torv, sand o gyttja är redan i användning. Åkrarna är placerade ut längs med åarna och sandgroparna grävs ut. Ute i Box kärr kan man inte bygga hus pga. den dåliga jordmånen. Alla de dåliga områdena är markerade med röd färg på kartan.

http://koti.mbnet.fi/isaarela/lappi05/suo1.jpg

24

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Det Finska landskapet och de Finska landskapsområdena På kusten av den Finska viken förekommer det typiskt mycket höjdskillnader med skogs bevuxna kullar och berg i dagen. Olika skärgårds områden hör möjligtvis till områdets mest speciella egenskaper.

Landskapet är mycket varierande, som orsakas av berggrunden, jordmånen samt havets inverkan på naturen. Skärgårdens inre öar är bevuxna med släta bergs knallar, som blivit slipade av istäcket från istiden, medan de yttre öarna är bara berg som sticker upp ur vattnet. Växtligheten är trots det ansträngande klimatet relativt riklig. Det finns rikligt med lundar, speciellt i västra delarna. Österut får öarna mångfacetterade formationer. Stenhögar och jättekast förekommer på dem även. På fastlandet är bosättningen centrerad längs med åarna. På öarna är bosättningen mera hopad. Livnäringen består av jordbruk, trädgårdsskötsel, fiske, boskapsskötsel och olika ärenden angående sjöfart. Den svenska befolkningens antal är större längs med kusten än i inlandet, vilket märks så väl i kulturen samt byggnader och trädgårdar.

Sibbo är ett klockrent exempel på ett typiskt Finländskt kustområde. Allting från bosättning, livnäring, landskap samt kultur stämmer överens med den ”typiska” beskrivningen på ett Finländskt kustområde.

Sibbo är ett av de få ställen som ligger nära större städer, som Helsingfors och Borgå, men fortfarande är totalt landsbyggd. Vad som händer i framtiden med t.ex. Sibbesborg planerna vet man inte än, man får helt enkelt vänta och se.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/db/Kayakers-in-Sipoo-archipelago_FI-EU_2007-Aug-10_by-RAM.jpg

25

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby

Källor: -www.geo.fi -www.sipoo.fi -www.maanmittauslaitos.fi -www.ymparisto.fi -www.wikipedia.fi -www.kulttuuriymparisto.nba.fi -http://www.sipoo.fi/se/om_sibbo/historia -http://www.sipoo.fi/easydata/customers/sipoo/files/2011_keke/yleiskaavat/g17_ehdotus/001_g17_maisemaselvitys_20022012.pdf -http://www.ymparisto.fi/default.asp?node=685&lan=fi -https://helda.helsinki.fi/handle/10138/29082 Pärm bild: -http://2.bp.blogspot.com/-wODzpvZ8_cU/Tkgk7vl1BBI/AAAAAAAAFo8/T_L_xVVZ7JA/s1600/Sipoo.jpg

26

Peter Tallberg 352266 - K204310 Hangelby