Synapsis nr 1 2019 by Synapsis

Läkarprogrammets tidning | Nr. 1 Mars 2019 | Årgång 21

Om högkänslig Vinnarbidrag Tips: I hörlurarna personlighet sida 9 sida 12

sida 20

SYNAPSIS

LED ARE Jag håller andan medan jag trycker på skicka. En blå ruta med en vit bock i. Meddelande levererat. Jag genomgår en inre, ångestfylld kris. Vad har jag gjort? Svårartad ångest. Jag väntar och väntar och väntar med de inre kvalen vinande i själen. Ger upp, innan det till sist kommer ett svar: ”Ja visst, när kan du ses?” Ibland måste man våga lite. Kasta sig ut genom möjligheternas dörrar, fastän det tar emot. Våga testa det där som skrämmer, om det så bara är ett nytt pålägg på frukostmackan. Gå på det där mötet, festen, dejten. Testa ridning/klättring/improvisationsteater/kör eller något helt annat. En sådan utmaning innebär till exempel mitt nya uppdrag som chefredaktör. Det är med skräckblandad och förväntansfull förtjusning jag axlar denna roll. Jag minns

fortfarande mitt första redaktionsmöte som ung T1:a. Osäkerheten, men också längtan efter sammanhang och mening. Att förenas med liknande, exhibitionistiska själar med en stark vilja att få skriva och bli läst. Att bli publicerad. Bästa läsare! I 2019 års första nummer kan ni bland annat läsa om cancer, sjukhusserier, högkänslig personlighet och en dejt som inte alls går som den ska. Att skriva är att utelämna sig själv något – men också att kasta sig genom möjlighetens dörr, möjligheten till att inspirera och väcka tankar hos andra. Trevlig läsning!

Matilda Häggström Chefredaktör

SYNAPSIS I DETTA NUMMER

Axel Kockum om "Den nya sjukdomen"

10 04 | Seriefrossa

Seriefrossa

Vinnarbidrag

Den nya sjukdomen

En text om HSP

Visa från Dalälven

Att överleva i en kulvert

Tips: I hörlurarna

Vad som är viktigt

Kåseri: Slamkryparsnubbe

Poesi

Avslutningsvis

Johanna Bungerfeldt guidar

09 | End of Erasmus

Vinnarbidrag i Tidningkonventets novelltävling

18 | Att överleva i en kulvert Kåseri av Matilda Häggström

25 | Vad som är viktigt

Krönika av Elin Forsgren

REDAKTION synapsistidning@gmail.com

ILLUSTRATÖRER Eyla Mohlin

CHEFREDAKTÖR Matilda Häggström

OMSLAGSBILD Eyla Mohlin

ANSVARIG UTGIVARE Johanna Bungerfeldt

TEXTREDAKTÖRER Johanna Bungerfeldt Matilda Häggström Sofia Sundin Axel Kockum

BILDREDAKTÖR Eyla Mohlin LAYOUT Eyla Mohlin Matilda Häggström

SKRIBENTER Johanna Bungerfeldt Axel Kockum Sofia Sundin Anton Ericsson Eyla Mohlin Elin Forsgren Matilda Häggström

UTGES AV Föreningen Synapsis KONTAKT Synapsis Akademiska sjukhuset Ing. 14, Medicinarcentrum UAS bv 751 85 UPPSALA TRYCK: Exaktaprinting 2019 För åsikterna i tidningen står respektive skribent. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

S | GUIDE

SERIEFROSSA EN GUIDE TILL LÄKARNA SOM ÄGER TV-SKÄRMEN TEXT: JOHANNA BUNGERFELDT

4 | Synapsis

GUIDE| S

Vi älskar att hata dem. Vi ser på dem i smyg efter en lång dag på kliniken, vi hånar dem under fikapauserna och bränner av säsonger i abstinens under sommaren. Vi vet att verkligheten inte på något sätt liknar fiktionen och blir provocerade av patienter och vänner som tror att vi spenderar vårt liv på Cityakuten. Men vem av oss har inte drömt oss bort och önskat att vi kunde bli nästa Dr. House eller finna vår Dr. McDreamy? De första sjukhusserierna (eng. medical dramas) kom redan på tidigt 50-tal men är idag populärare än någonsin. För vissa en inblick i sjukvården, för andra en undanflykt från vardagen, för många en avskydd genre. Seriefrossa eller -abstinens, måndagsångest eller sömnbrist: oavsett åkomma kan läkarna på vita duken hjälpa dig. Här följer en guide till ett litet urval av sjukhusserier som allmänbildningen (och vi i redaktionen) kräver att ni har sett.

Synapsis | 5

S | GUIDE

The Mindy project (2012) Mindy Kaling (känd från amerikanska The Office) jobbar på en mindre mottagning i New York som gynekolog och förlossningsläkare. Hon har problem både på jobbet och på hemmaplan, främst av romantisk karaktär. Kollegorna är precis lika konstiga och skrattretande som hon och brister gärna ut i sång och dans. Mysfaktorn är på topp i denna något oklara komediserie. Underhållning: 3/5 Medicinsk realism: 2/5 Sång och dans: 2/5

Grey´s anatomy (2005) Ni vet hur stelt det blir om man råkar haffa sin handledare och sen dyker hen bara upp på morgonronden dagen efter och låtsas som om ingenting har hänt? Ja, aldrig har arbetet på sjukhus varit lika dramatiskt, saftigt och relationsrikt som i denna klassiska TV-serie. Men om ni undrar hur realistiska morgonronderna egentligen är får jag varmt rekommendera Dr. Mike’s Youtubeanalyser av avsnitten (sök på Dr Mike Grey's anatomy) − de är nästan roligare än serien i sig själv. Grey´s anatomy är en ordlek med boktiteln Gray´s anatomy (som många av er nog själva har i bokhyllan) och Meredith Grey, protagonistens namn. Om Gray´s anatomy vore lite mer som Grey´s anatomy vore den mycket roligare att läsa, det kan garanteras. Underhållning: 5/5 Medicinsk realism: 2/5 Sång och dans: 1/5 (håll ut i drygt fem säsonger för ett helt musikalavsnitt)

Skärgårdsdoktorn (1997) Svepande vyer över skärgårdsön och en idyllisk solnedgång över havet. Förväntningarna ligger i luften i första episoden av Skärgårdsdoktorn. Han är till en början en besvikelse för de flesta i sin omgivning, för det är inte lätt att komma som ny till en okänd plats och tvingas visa sig värdig. Serien präglas av svensk realism men tyvärr även stråk av förlegad rasism. Det gör skärgårdsdoktorn till en vid det här laget en ganska daterad och gammeldags serie (hittas lättast på SVT öppet arkiv), men som fortfarande har en liten gnutta charm. Man var nog inte så bortskämd med serier förr, helt enkelt. Underhållning: 2/5 Medicinsk realism: 2/5 Sång och dans: 0

6 | Synapsis

GUIDE| S

Scrubs (2001) John Dorian (”JD”) står oroligt och räknar ner sekunderna till sitt första jourpass som nybliven läkare på Sacred Heart Hospital i USA. Hans ångest är påtaglig och igenkänningsfaktorn är hög. Den tokroliga sjukhuskomedin Scrubs är mest känd för sina uppenbart surrealistiska inslag (som rullstolsracing i korridorerna och koreograferade danser i rondsalarna) men har också realistiska ögonblick som driver historien framåt. Fokus läggs framför allt på känslostormarna som de unga läkarna ställs inför, inte de medicinska fallen, och allt förpackas i färgglada skämtsamma karameller till avsnitt. Namnet Scrubs syftar självklart på de sjukhuskläder som karaktärerna bär, men kan också vara ett lite nedvärderande ord för en nykläckt läkare. Underhållningsvärde: 5/5 Medicinsk realism: 2/5 Sång och dans: 3/5

House (2004) När medicinska fall ska göras så spännande som möjligt, då samlar man ihop ett gäng amerikanska skådisar som får spela experter på alla medicinska områden samtidigt. På sitt sjukhus får de bara in extremt konstiga och livshotande fall. (Var jobbar Dr. House egentligen − det måste vara ett sjukt läskigt ställe?!) Det finns ingen bättre serie än flerfaldigt prisbelönade House om man vill dra ihop ett gäng vänner och leka ”gissa diagnosen”. (Ha gärna med minst en färdig specialistläkare också, det kan behövas.) Världens mest sedda TV-serie 2008 har också refererats till på minst en föreläsning på läkarprogrammet. Underhållning: 4/5 Medicinsk realism: 4/5 Sång och dans: 0

Synapsis | 7

S | GUIDE

Barnmorskan i East End/Call the Midwife (2012) Denna omåttligt populära BBC-produktion utspelar sig i efterkrigstidens dystra och nedgångna London. Vi får följa en grupp barnmorskor som med hjälp av cykel och apostlahästar gör hembesök hos fattiga och utsatta familjer i behov av vård, medicin och vänliga ord. Detta hjärtevärmande brittiska kostymdrama är till bredden fyllt av söta bebisar och goda budskap. Vill du återfå ditt hopp för mänskligheten och samtidigt studera påfallande realistiska förlossningsscener är detta serien för dig. Underhållning: 4/5 Medicinsk realism: 3/5 Sång och dans: 1/5 (Nunnor som sjunger)

Doktorn kan komma/The Flying Doctors (1986) Ursprungligen en australiensisk miniserie i tre delar som slutligen resulterade i nio säsonger om den lilla läkarstationen i Coopers Crossing i Australien. Läkarna driver här The Royal Flying Doctor Service, en tjänst för att med hjälp av små flygplan nå ut med nödvändig sjukvård till befolkningen i avlägsna och isolerande områden. Det är svårt att säga om det är det energiska och färgglada introt, de härliga 80-talsfrisyrerna eller de små flygplanen, men det är lätt att fastna för pilot-avsnittet (pun intended) av denna serie, trots att bildkvaliteten är i det närmaste fruktansvärd. Retro, definitivt. Underhållning: 3/5 Medicinsk realism: 3/5 Sång och dans: 0 (åtminstone inte i början)

Syrror (2016) Om denna serie var ett försök att locka fler att utbilda sig till sjuksköterskor var det antagligen fel väg att gå. Sjuksköterskorna flänger runt mellan ambulanshelikoptern, akuten och operation (mycket) oftare än de spritar händerna, läkarna är fruktansvärt osympatiska och den medicinska faktagranskningen verkar ha varit obefintlig inför produktionen. Att denna svenska TV4-serie aldrig blev någon större hit är helt förståeligt. Underhållning: 1/5 Medicinsk realism: 1/5 Sång och dans: 0

8 | Synapsis

NOVELLTÄVLING| S

Vinnare av Tidningkonventets novelltävling 2018 TEXT: ALEXANDER MAXIA

END OF ERASMUS Our last and best 'Uppsala party'

It was one of the last days of term back when I was an exchange student. Rix FM in my Rackarberget corridor kitchen, blasted ‘Euphoria’ regularly and that was also the feeling that in those months gradually built up as the days got longer. Amongst the Erasmus community we felt bitter sweet as it was our last few weeks together in Uppsala, after many months living in a new city we really loved. It was an odd feeling in which you do the utmost you can to make the most of the little time remaining embracing everything and everyone along the way. That Friday night, many wanted to go to Värmlands club, instead I insisted that we should go to ÖG, which amongst internationals was known for the waffle buffet but not much else. In those months I worked a lot in Östgöta’s fika, taking an average of two shifts a week. By doing so I made Swedish friends and felt part of the workers community, it was my second home. The evening started with pre-drinks in the garden, all the people I used to hang-out with were there. We drank, laughed and enjoyed the evening sun knowing we would most likely never see each other again. After the drinking a quick pre-departure coffee and off, to the nation! As gratitude to my loyalty to the nation, they granted me a guest list; however they did not specify how many friends I could bring so I brought 25. I honestly did not think of the consequences and the great thing is that there were none. 21 year old me was unable to detect passive-aggression or subtle disapproval and only four years later did I find out the club boss was mad at me. Innocence and ignorance are blissful. The DJ played all the hits that had been the soundtrack to our Erasmus experience and everyone was so cheerful. I don’t remember much after that but photos and friends told me I had a great time. Once the club was over I walked back to Rackarberget in the 2 am morning light, it was a surreal feeling. The levels of freedom and wildness experienced that night to date remain unbeaten. Would the same sensation have been possible today? Maybe not. The knowledge that we Erasmus students had that we were going to leave Uppsala life behind us made us most appreciate every instant of it without thinking too much. Ultimately friendship and spontaneity made my best day in Uppsala.

Synapsis | 9

S | R EFLEKTION

DEN NYA SJUKDOMEN TEXT: AXEL KOCKUM

När jag var liten brukade min mamma varna mig för cancer: att stå för nära mikrovågsugnen var farligt. Liksom att vända kläder med tryck ut- och in, att äta från uppvärmda plastbehållare, besprutningsmedel i mat och den syntetiska lukten som en nyinköpt dator gav ifrån sig när den sattes igång och fläktarna sattes på.

av bröstcancer beskrivet av den grekiske historikern Herodotos, i en utläggning om den drabbade drottningen av Persien. Det äldsta fallet av human cancer som dissekerats fram av en nutida paleopatolog återfanns i en mumie från Egyptens 400-tal, som bar spår av magcancer.

Skälen till cancers forntida sällsynthet Det här är tidiga minnen och min mam- anger Mukherjee som två. Framförallt ma har nog slappnat av en del i den här beror den nutida ökningen på den ökade frågan. Hursomhelst så fick dessa erfar- medellivslängden. Risken för att drabbenheter mig att associera cancer med mo- as av cancer ökar starkt med ålder, och derniteten. För vad var allt där som kunde som Mukherjee uttrycker det, ”cancer orsaka sjukdomen om inte innovationer blir vanlig i ett samhälle först när andra som gjorts inom de närmsta årtiondena sjukdomar försvunnit”. Det andra skälet eller åtminstone det närmsta seklet? Mot- är ökad kunskap och diagnostiseringsvikten, det preventiva, återfanns istället förmåga. Fram till mitten av 1800-talet hos det av människan minst skapade, som beskrevs till exempel leukemi som en ekologisk mat och naturmaterial. ”varbildning i blodet”, och snarare som en infektionssjukdom med okänd patogen. Jag läser Lidandets konung: historien om cancer, som är en bok skriven av Kanske till följd av att ha blivit vanligden indisk-amerikanske onkologen are har också cancer i vår nutid fått en och forskaren Siddhartha Mukherjee. särställning som sjukdom. I sitt resone”Vi har”, som han skriver, ”en tendens att mang kring detta hänvisar Mukherjee till tänka på cancer som en ’modern’ sjuk- den amerikanska filosofen Susan Sontag dom”. och hennes bok Illness as Metaphor, som Sontag skrev i syfte att visa på att sjukHan fortsätter med att i den äldre medicin- domar ofta omgärdas av kulturella ”metahistorien är fallexemplen på cancer faktiskt forer”, som helst borde lämnas. få. Under större delen av människans historia var cancer en sällsynt sjukdom. Enligt Sontag innehar cancer en Några exempel från forntiden och antiken särställning som 1900-talets sjukdom finns: första gången som cancer dyker upp (boken utgavs 1977), medan denna i skrift är i en papyrus som anses bygga på ställning under 1800-talet istället inneImhoteps verk, en egyptisk läkare som lev- hades av tuberkulos. Enligt henne sågs de omkring 2625 f.Kr. I den finns en kort tuberkulos under 1800-talets romantik utläggning om vad som skulle kunna vara som mystisk, och på sätt och vis lockande. bröstcancer. Lite senare finns ett annat fall Orsakerna var bland annat sjukdomens

10 | Synapsis

REFLEKTION | S

okända och mystiska etiologi och dess svårbotbarhet. Tuberkulos var ”passionens sjukdom”, vars feber var som ”en inre förbrännelse”. Den var visserligen associerad med fattigdom, men det ansågs också att ett visst mått av själsligt svårmod, som då var ideal, var nödvändigt för att ådra sig sjukdomen. Om cancer skriver Sontag att den historiskt sett länge ansågs förklarad av Galenos modell, den antike läkare vars tankar dominerade den europiska medicinen från medeltiden till 1800-talet. Galenos, som verkade inom den humoralpatologiska traditionen, förklarade att cancertumörer var lokala överskott av kroppens svarta galla. En riskfaktor för sjukdomen var att ha ett systemiskt överskott, det vill säga, att vara en melankoliker (ordet melankoli kommer från grekiskans melan-, svart, och khole, galla). Som Galenos uttryckte det: ”Melankoliska kvinnor får lättare bröstcancer än sangviniska.” Sontags syn på cancerns metaforiska nutida roll är komplex. Hon skriver allmänt att sjukdomar historiskt ofta använts för att visa på samhällens felaktigheter. Som exempel tar hon pesten, som under medeltiden skylldes på samhällets allmänna omoral. Om pesten hade ett samband med synd och världslighet gentemot kristlighet, har cancer snarare ett samband med urban civilisation gentemot det naturliga. ”Cancer”, skriver hon, ”är en metafor för det som är det mest rasande energiska; och dessa energier utgör den yttersta förolämpningen mot naturens ordning.” Hon fortsätter detta resonemang med

att cancer symboliserar den skadade eko-sfärens revolt, att den är ”naturens hämnd på en skruvad teknokratisk värld”. Cancerns metafor är förkastandet av staden, av abnorm tillväxt och uppskruvade begär. De livsstilsfaktorer som allmänt sågs som cancerframkallande, under hennes amerikanska 70-tal, identifierar hon som cigaretter, hårfärg, bacon, sackarin, hormonfödda kycklingar, besprutningsmedel, lågsvavel-kol och strålning från mikrovågsugnar, teveapparater och självlysande klockvisare. Så vad blir min avslutande kommentar kring det här? Om det ligger något i rädslan för att det nya kommer att ge oss cancer gissar jag är en fråga som inte går att besvara – vem vet hur stor andel av nya syntetiska kemikalier och tekniska uppfinningar som är carcinogena eller inte i det långa loppet? Själv tycker jag att de mest spännande perspektiv på tumörsjukdomar som jag lärt mig om hittills är de som togs upp under kursen Integration 1. Hur risken för mutationer vid celldelning kan ses som en avvägning mot det biologiska åldrandets hastighet och att cancer, liksom många andra sjukdomar, ofta återfinns i den del av livet som historiskt legat bortom fortplantning och levnad. ■ Böcker från texten: Lidandets konung: historien om cancer av Siddhartha Mukherjee (2014) Illness as Metaphor av Susan Sontag (1979)

Synapsis | 11

Bland orkidéer, amygdala och starka intryck En text om högkänslig personlighet TEXT: SOFIA SUNDIN

12 | Synapsis

| S

i människor är hemskt förtjusta i att dela in varandra i olika grupper. På gott och ont delar vi glatt in vår omvärld i svenskar och finländare, preklinare och klinare, de som handlar på ICA och de som handlar på Coop. Som om det inte skulle räcka med att klassificera medmänniskorna utifrån deras yttre karaktäristika, har det på senare tid blivit alltmer populärt att även dela in dem efter vad som finns på insidan. Kanske är det en motreaktion mot samhällets tendens att lägga stor vikt vid ytligheter. Resultatet är i vilket fall att olika personlighetstester och liknande poppar upp som svampar ur jorden, och precis som med svampar gäller det att veta vad det är man har plockat innan man stoppar dem i middagsgrytan. För att tala klarspråk: Många personlighetstester är inte mycket bättre än horoskop, och har ingen vetenskaplig förankring överhuvudtaget (även om de såklart kan fylla ett syfte som underhållning).

Som läkarstudent och som allmänt intresserad av mänskligt beteende tänkte jag att det borde finnas forskning på det här, men till en början var mitt letande efter sådan förgäves. Jag fick 16Personalities (baserat på Jungs teorier om psykologiska typer och Myers-Briggstestet) sågat av den föreläsande personlighetsforskaren på termin 8. Strax därefter följde insikten om att det helt saknas vetenskaplig grund till färgprofilerna i Omgiven av idioter. Slutligen stötte jag på begreppet högkänslig personlighet. Eftersom både veckotidningar, Expressen och diverse bloggare tagit upp begreppet i entusiastiska ordalag kände jag mig något tveksam till dess vetenskapliga förankring. Men hör och häpna, till skillnad från ESFJ och DISC-profiler finns det faktiskt en veten-

"Om de däremot får växa i en kruka inomhus med rätt mängd vatten, växtnäring och sol kommer de blomma fantastiskt vackert..."

skaplig bakgrund till högkänslig personlighet. Det visade sig att en Elaine N. Aron, psykolog och filosofie doktor, har forskat på högkänslighet sedan 1991. Hon har myntat begreppet högkänslig personlighet och skrivit diverse vetenskapliga artiklar om ämnet, och även gett ut böcker om högkänslig personlighet riktade till allmänheten1. Den vetenskapliga termen för högkänslig personlighet är sensorisk bearbetningskänslighet (SPS på engelska). Till skillnad från ADHD, autismspektrumstörning och andra psykiatriska termer rörande beteende är SPS inte en sjukdomsdiagnos utan ett personlighetsdrag, som cirka 15-20 % av befolkningen har2. SPS verkar vara ärftligt till viss del, och troligen är det flera gener som samverkar för att ge fenotypen3. En populär metafor för att beskriva högkänslighet är orkidé-maskroshypotesen. Där motsvarar orkidéerna den del av befolkningen som är högkänslig, medan maskrosorna är resten. De flesta känner till hur maskrosor växer: De slår rot i sprickor i asfalten lika lätt som i noggrant skötta rabatter. I dessa vitt skilda miljöer blommar maskrosor och verkar trivas bra. Men ingen kan säga att maskrosor blommar lika vackert som orkidéer.

Orkidéerna däremot skulle snart vissna och dö om någon fick för sig att försöka plantera dem i en spricka i asfalten. Om de däremot får växa i en kruka inomhus med rätt mängd vatten, växtnäring och sol kommer de blomma fantastiskt vackert, mycket vackrare än någon maskros någonsin kan göra3. Precis som blommetaforen beskriver, handlar SPS om hur miljöfaktorer påverkar de som har det personlighetsdraget. Maskrosorna, det vill säga de personer i befolkningen som inte har SPS, kan såklart även de till viss del påverkas av sin miljö, men de klarar sig oftast ganska bra oavsett omgivningsfaktorer. Där skiljer de sig från orkidéerna, det vill säga personerna med SPS. Om en person med SPS upplever negativa erfarenheter som en otrygg miljö eller liknande, är risken större att de utvecklar stressrelaterade sjukdomar, psykiska störningar och psykosociala problem jämfört med ”maskrosorna”. Om en person med SPS däremot får en trygg miljö, bra stöd från skola och föräldrar etc. kommer de dra större nytta av detta än ”maskrosorna” och blir högpresterande och högutbildade individer i högre grad än maskrosorna. Få saker här i livet är svartvita, och så är även fallet med SPS. Nyare forskning visar att SPS liksom autism är ett spektrum snarare än ett ”antingen eller”. Mitt

Synapsis | 13

emellan orkidéerna och maskrosorna återfinns nämligen tulpanerna, som är ett mellanting mellan orkidéer och maskrosor. Där orkidéerna är högkänsliga och maskrosorna lågkänsliga faller tulpanerna snarare under kategorin medelkänsliga. På en neurofysiologisk nivå har personer med SPS en högre aktivitet i hjärnområden relaterade till miljöstimuli och sociala och emotionella stimuli. Bland annat amygdala, hippocampus, prefrontalcortex, sensoriska cortex och insula har ökad aktivitet; alltså områden i hjärnan som styr emotioner, minne, kognitiv processning och kontroll, sensoriska intryck och empati. Utöver ökad emotionalitet och empati antas detta påvisa djup bearbetning av information, samt ökad uppmärksamhet på miljöfaktorer3. Hur vet man då att en person har SPS, eller på vanlig svenska är en högkänslig person? Jo, det är här det klassiska frågeformuläret à la valfri veckotidning kommer in i bilden. Elaine Aron har nämligen utarbetat ett test med 23 frågor som ska besvaras med ja eller nej. Frågorna rör hur man reagerar på olika sorters intryck, känslighet för andra människors sinnesstämningar, samvetsgrannhet och inställning till förändringar. Om man svarar ja på tolv eller fler av dessa frågor menar Aron att man förmodligen är en

högkänslig person, men lägger samtidigt in en brasklapp om att inget psykologiskt test är hundraprocentigt säkert eller något man ska basera sitt liv på. Även om mer forskning på SPS krävs, kan man alltså konstatera att det verkar ha en vetenskaplig förankring. Min egen, icke vetenskapligt underbyggda reflektion är att det rimligtvis borde finnas en viss överrepresentation av högkänsliga personer bland läkarstudenter. Vi är ju en högpresterande samling individer, som på gruppnivå troligen har en god empatisk förmåga eftersom vi valt det människovårdande yrket läkare. Om du tycker dig känna igen dig, finns testet att göra här intill. Jaha, nu har du precis fått ytterligare en möjlighet att dela in människor i olika grupper. Till skillnad från klassificeringen preklinare och klinare finns det dock en ytterligare poäng i att veta om att det finns högkänsliga personer här i världen. Om du är en orkidé kan det vara skönt att veta att du inte är ensam. Om du är en maskros kan det vara bra att förstå att andra människor kan fungera på ett annorlunda sätt än du själv gör. Och om inte annat kan du när ämnet högkänslig personlighet dyker upp i samtalet vara trygg i att du inte är omgiven av idioter. ■

1. About Dr. Elaine Aron – The Highly Sensitive Person [Internet]. [citerad 01 februari 2019]. https://hsperson.com/about-dr-elaine-aron/ 2. SFH - Sveriges förening för högkänsliga > FORSKNING > Forskning om högkänslighet [Internet]. [citerad 01 februari 2019]. https://www.hspforeningen.se/forskning/forskning-omhogkanslighet/ 3. Sensory Processing Sensitivity in the context of Environmental Sensitivity: A critical review and development of research agenda - ScienceDirect [Internet]. [citerad 01 februari 2019]. https://www-sciencedirect-com.ezproxy.its.uu.se/science/article/pii/ S0149763418306250?via%3Dihub

14 | Synapsis

ÄR DU HÖGKÄNSLIG?

TEST| S

Modifierat utifrån underlag från www. hsperson.se Svara ja eller nej i enlighet med hur du känner. Svara ja, också om det stämmer något sånär. Svara nej om det inte stämmer särskilt bra eller inte alls. Se på nästa sida hur testet skall tolkas.

JA NEJ Jag lägger märke till detaljer i min omgivning Andra människors sinnesstämningar påverkar mig Jag är känslig för smärta Vissa dagar när det händer mycket runt mig har jag behov av att dra mig undan till en tyst mörk plats för att få vara ifred och vila Jag är särskilt känslig för effekterna av koffein Jag blir lätt överväldigad av sådant som skarpa ljud, starka dofter, grova textilier och sirener i närheten Jag har ett rikt och invecklat inre liv Oljud får mig att må dåligt Konst och musik berör mig djupt Jag är en samvetsgrann person Jag blir lätt förskräckt och hoppar ofta till Jag blir nervös när jag ska göra många saker på kort tid När människor inte trivs i sin fysiska miljö vet jag för det mesta hur detta ska åtgärdas så att det blir mer behagligt (som att ändra belysningen eller föreslå en annan sittplats) Jag blir irriterad när man vill få mig att göra flera saker samtidigt Jag anstränger mig särskilt för att inte begå misstag eller glömma saker Fortsättning på nästa sida... Synapsis | 15

S | TEST

Forts.

JA NEJ

Jag är noga med att undvika våldsamma filmer och teveprogram Jag blir uppjagad när mycket försiggår runt omkring mig Jag reagerar starkt på hungerskänslor - de påverkar mitt humör och min koncentrationsförmåga Förändringar i mitt liv bringar mig ur jämvikt Jag förnimmer och uppskattar fina och subtila dofter, smaker, ljud och konstverk Jag lägger stor vikt vid att undvika situationer som gör mig upprörd eller överväldigad och inrättar mitt liv därefter När jag måste tävla mot någon eller utföra något under iakttagande blir jag nervös eller osäker och presterar mycket sämre än jag annars skulle ha gjort Som barn betraktades jag som känslig eller blyg av mina föräldrar eller lärare

Så tolkar du testet: Svarar du ja på tolv eller fler av frågorna är du förmodligen en högkänslig person. Men inget psykologiskt test kan ge ett sådant tillförlitligt resultat att du bör basera ditt liv på det. Du kanske har svarat ja på endast en, eller ett par, av frågorna, men om dessa ja stämmer oerhört bra kan det också vara befogat att du kallar dig högkänslig. Om du tror dig vara högkänslig kan du läsa vidare på: www.hsperson.se.

16 | Synapsis

POESI| S

Visa från Dalälven Jag var placerad i Falun, mitt i terminen Ensam och sliten, en sur form på minen Dagarna på lasarettet, kvällarna på Tinder Få matchade med mig, trots små söta kinder Till slut matchar Dalkulla, 20 till åren Passar bra med dejt nu, lagom till våren. ”Har nog större biceps än dig” kom först i texten ”Vi hittar på något kul sen löser vi resten” Fåglarna sjöng och jag satt ute vid älven, Vad gör man i Falun, finns det liv på kvällen? Bestämde öl på Churchills, kl 20 samma kväll Det var fullt när vi kom, för mig var det en skräll Jaha, vad går vi nu? Finns det andra pubar? ”Jo men visst gör det det” men där sitter mest gubbar Vi löste det med glass, köpt ifrån ICA Gick ner till älven, ”Här brukar jag fika” ”Det är så lugnt just här, trots nära staden” ”Hit går jag oftast själv, när jag vill släppa dagen” Glassen tog slut just som solen gick ner, Blev mycket skratt, en del stoj men sen det som sker Hon började sjunga för mig där vid älven så mjukt En visa från förr som hon lärt sig förut När visan var klar blev det ytterligare en Vänta, är det på riktigt eller drömmer jag än? Solen var borta och än var det kyliga nätter Vi satt trots vi frös om både händer och fötter När klockan slog 23 stod vi på bussterminalen När bussen körde runt hörnet pirrade magen Jag vände mig mot henne men hann knappt byta sida Förrän jag kände en stark arm runt om min midja Hon drog bak håret, tittade mot mig och sen Kysste hon mina läppar, om och om igen ”Jag har större biceps än dig tack för en trevlig kväll” Blev sista orden innan jag på perrongen var själv.

Synapsis | 17

S | K ÅSERI

IS YOUR FRIEND Att överleva i en kulvert

TEXT: MATILDA HÄGGSTRÖM

Det är sannerligen inte lätt att vara en utplacerad läkarstudent. Frågorna är många, svaren få. Men vänta, hjälp finns att få i form av vår vän Google. Vad gjorde den ensamma läkarstudenten tiden innan internet? Slog upp saker i en bok förmodligen. Hah.

7:20 ”Ing 1 Hudiksvalls sjukhus”

10:35 : ”Porfyri narkos”

12:27: ”Nationsguiden”

Fan vad kallt det är, jag förfryser ju fingrarna. Vart ska jag nu då? Måste träffa sekreteraren 07:30, har verkligen inte tid att leta runt och varför har jag ett sådant icke existerande lokalsinne?

Får jag ens sitta och googla saker under en operation? Tycker de att jag är den mest slackeriga studenten någonsin? Hoppas de inte tror jag är inne på facebook. Jag vill ju faktiskt bara lära mig saker. Men hur ska de veta? Får försöka utstråla intellektuella vibbar av att ”här surfas det minsann bara i jakt på kunskap.”

Tänk vad mycket jag ska göra när jag kommer tillbaka till civilisationen. Åh, Uppsala, jag saknar dig så <3

07:36 ”Centraloperation Hudiksvalls sjukhus” Visst skulle jag träffa sekreteraren här i foajén 07.30? Stod det inte så i mailet? Varför är ingen här? Eller ska jag direkt till Centralop? Börjar ifrågasätta allt jag någonsin trott mig veta. 10:34 : ”Remifentanil” Jaha, det var det som hette Ultiva. 10:35 : ”Normal tidalvolym” Jag borde verkligen kunna detta utantill.

18 | Synapsis

11:53 : ”Internetmedicin” Dags att kolla upp alla de där diagnoserna läkarna svängde sig med när jag välvilligt nickade som att jag förstod.

10:37 : ”Red heart snapchat meaning” 11:00: ”TIVA”, ”TCI”, ”PTA”, ”EDA”, ”ERCP”, ”AAA”, ”EVAR”, ”TAVI”.

15:16: ”Hur mycket kaffe kan man dricka per dag?”

Vem tyckte det var en bra idé med en triljon förkortningar? Varför finns det olika förkortningar för samma sak?

Kan man överdosera? Kanske var den sjätte koppen den sista droppen. Kaffedroppen. ”… Granskningen konstaterar, och bekräftar resultaten från tidigare granskningar, att människor inte upplever några negativa hälsoeffekter av koffeinkonsumtion under 400 mg/dag. Det motsvarar fyra koppar kaffe. Svensken dricker i snitt 3,2 koppar per dag”. Fan.

KÅSERI| S

16:00: ”Att överleva i en kulvert” Åter vilse. Nu har jag vandrat runt i kulvertjäveln i 15 minuter. Vart ska jag? Vem är jag? Jag kommer dö här nere. Det är så mycket jag inte hunnit göra än. Jag är för ung. Ack, grymma kulvertöde! Nästa utplacering packar jag trangiaköket och sovsäck! Om jag överlever fram till dess, vill säga. 16:20 : ”Kasköplan 5” Ja, jag vet att jag var där i morse. Ja, jag vet att jag hittade till sjukhuset. Ja, jag vet att det borde vara samma väg tillbaka. Men jag överlevde i alla fall kulverten!

17:45 : ”Billig god middag enkel” ”Veganska köttbullar i gräddsås med kokt potatis. Auberginerullar med fetaost i tomatsås och sallad. Kycklingsallad.” Vad är detta för gourmetrecept? Var är alla enkla nudelrecept?

18:02: ”Att göra i Hudiksvall”

19.47: ”Netflix”

22:04: ”Ing 1 Hudiksvalls sjukhus”

Nedslående resultat. Men hej, det finns något slags Mulle Meck-museum/lekplats och det är alltid något. Antar jag.

Vet och

Ja, jag vet vad ni tänker. ”Du var där i morse”. Men tänk om den flyttat på sig imorgon. Fundera på det.

19:30 : ”Studentportalen”

19:40: ”Tropiska resmål”

22:06: ”YouTube avslappnande musik”

Mm dags att vara en duktig student och plugga lite. Totalt fokus. Inga distraktionsmoment.

Sardinien kanske vore något. Eller Malta. Kanarieöarna. Grekland. Jag tar vad som helst.

God natt! Imorgon en ny dag med nya googlingar. ■

ni, det har varit en lång hård dag. Sluta döma mig.

Synapsis | 19

S | TIPS

VAD JAG LYSSNAR PÅ NÄR JAG ÄR UTE OCH GÅR TEXT: EYLA MOHLIN

20 | Synapsis

TIPS| S

Medicinrelaterat Emergency Medicine Cases (EmCases) är en kanadensisk podcast som vidrör en uppsjö ämnen inom framförallt akutmedicin. Avsnitten är timmeslånga, tempot relativt långsamt, men avsnitten är lärorika och framförallt relevanta. På hemsidan finns sammanfattningar av avsnitten, repetitionsvideos och quiz – dedikerad FOAMed (Free Open Access Meducation) med andra ord! Tipsar även om att lyssna på Best cases ever-serien – kortare avsnitt på omkring 10 minuter där läkare från olika specialiteter berättar om svåra och kluriga fall. Om du föredrar amerikansk konitomi med kulspetspenna föreslår jag EMCrit (med Scott Weingart). Avsnitten ligger på under halvtimmen, och vidrör framförallt akutmedicin som överbryggar mot intensivvård. Förmodligen inte lika relevant för gemene läkarstudent, men lättlyssnat, ibland provocerande och speciellt roligt för den som är intresserad av akutmedicin. Ska du bara lyssna på ett avsnitt föreslår jag avsnitt 196: Having a vomit salad.

This is going to hurt: Secret diaries of a junior doctor är en bok skriven av den brittiske f.d. gynobstetrikern Adam Kay. Boken fungerar ypperligt som ljudbok, återges då av Adam själv, och finns bl.a. på Storytel och Audible. This is going to hurt är full av svart humor och lika svarta ångestgap. Igenkänningspotentialen slår i taket. Andra medicinrelaterade podcasts att lyssna på: Ronden Podcast (ungefär lika nostalgiskt som att dricka Oboy och äta Skogaholmslimpa vid det här laget – men har du inte lyssnat innan så har du en podcast-skatt att avnjuta), AT-läkarna (har hört gott om avsnitten rörande vätsketerapi) och så självklart Kandidatpodden (Uppsala läkarprograms alldeles egna podcast). Även The Resus Room (där diskussionen kring ett antal lästa artiklar i ett specifikt ämne står i fokus) och ACCRAC (Anesthesia and Critical Care Reviews and Commentary – för den anestesi-intresserade, obs för dålig ljudkvalité!).

Tänkvärt This American Life är ett amerikanskt radioprogram som började sändas redan 1995. Varje vecka släpps ett timmeslångt avsnitt som behandlar ett specifikt tema - i centrum människan och hennes historier. Podcasten är välgjord och välproducerad, med tyngdpunkten i narrativet. Kritik mot programmet handlar ofta om att avsnitten tycks marineras i må-bra-glitter, något som jag till viss del håller med om. Den amerikanska drömmen är alltjämt närvarande. Revisionist History med Malcolm Gladwell (potentiellt den behagligaste radiorösten i historien) är navelskådande journalistik med guldkant. Att befinna sig i Gladwells värld är som att befinna sig i ett Venn-diagram där båda cirklarna överlappar. Obs! Obskyra referenser! Känsliga lyssnare varnas. Annat i samma anda: Serial, S-Town Kaliber i P1, P3 Dokumentär med risk för att slå in öppna podcast-dörrar och Spanarna i P1 med risk för åldras tjugo år i förtid.

Med fötterna mot asfalten, gruset, snömodden. Oändliga kulvertgolv. Löpbandet. Den korta sträckan mellan lägenheten och mataffären. Hörlurarna är skydd mot omvärlden.

Synapsis | 21

S | K RÖNIKA

Vad som är viktigt TEXT: ELIN FORSGREN

Snart halvvägs genom läkarprogrammet har jag insett att jag ändå lärt mig ganska mycket. En del om blodtrycksmediciner, en del om cellcykeln och en del om muskelfästen och benutskott. Något annat som jag fått ännu mer inpräntat, är hur viktig vården är. Hur vi gör skillnad. Hur vi med bra diagnostik på akuten, korrekt handläggning och en hjälpande hand på en trött axel kan betyda så enormt mycket för både den enskilda människan och för den samhällsapparat vi verkar inom. Hur vi kan vaccinera bort dödliga sjukdomar, bota cancer och remittera folk med brustna hjärtan till en KBT-terapeut. Är det därför jag ibland kan känna en slags förvåning inför människor som inte vill ha vård? Som antingen inte söker den, eller när de väl sökt den inte dyker upp på planerade återbesök eller avstår behandling som skulle kunna ge dem bättre livskvalitet, i alla fall ur vårdens synvinkel. Varför, tänker jag, kan man avsäga sig något som vi alla behöver – trygg och säker vård? Jag upplever att jag hitintills inte fått svar på de här frågorna under utbildningen. Jag tänker att det måste finnas fler exempel än Jehovas vittnen som inte vill ha blodtransfusioner. Det måste väl finnas andra (och kanske vanligare) svar på varför folk uteblir från besök, struntar i primärpreventiva åtgärder eller avstår behandlingar än religiösa motsättningar, bristande beslutsförmåga eller negativ inställning till sjukvården. Det måste väl egentligen finnas många anledningar att strunta i oss, att strunta i sjukvården? Men vad kan det då vara? Det får mig att tänka såhär: om vi inte är så viktiga som vi tror? Att vi trots våra insatser inte gör tillräckligt? Eller att vi gör för mycket? För vi blir drillande och kanske till och med indoktrinerade i att alltid hjälpa, alltid se sig själv som resurs, och att det svåraste för oss – efter f lera år av studier, ännu f ler år av heltidsslit – acceptera att vår kompetens inte önskas. För det finns så många frågor vi inte kan svara på. Varför vissa dör unga, vad som gör att några drabbas av sjukdom och andra inte, vad som bestämmer liv och vad som bestämmer död. Självklart utgår mycket av den medicinska vetenskapen på att besvara dessa frågor, men vilken betydelse har det för ”alla där

22 | Synapsis

hemma i stugorna”, så att säga? ”Enormt!” tänker ni som läser detta. ”Tänk allt vaccin, alla behandlingar, alla operationer, all omvårdnad!” Och ja, jag håller med men tänk om vi nu vänder på resonemangen och ser det från ett annat perspektiv: I många människors liv är sjukvård och sjukdom något som passerar i periferin, eller i alla fall något som man helst önskar inte ska krypa sig för nära inpå. Kanske kommer man ihåg tiden man var på sjukhuset och låg inne för en infektion eller för en operation. Kanske kommer man ihåg sitt besök på vårdcentralen. Men man kommer inte alltid ihåg just vården som det viktiga. De kanske skedde livsavgörande händelser, både bra och dåliga. Det jag tänker att det viktiga i livet händer och att vi i vården ibland får vara med, och att det är viktigt för oss – men att vi inte är primärt viktiga. Jag menar att livet alltid har hänt och alltid är otroligt betydelsefullt för människan. Det jag tror händer idag är att vi i sjukvården tar en del händelser, som födelse och död, och lägger det i våra händer, tar hand om det och vårdar – och därmed gör oss själv viktiga, kanske till och med viktigare än vad vi egentligen är. För många är de vardagliga bestyren och värderingar mycket mer påtagliga än var de är för oss inom sjukvården. Att mata katten, att cykla snabbt och odödligt, att älska (och kanske hata) förbehållslöst, att uthärda lidandet och förlösas av glädje – att det är sånt som gör att uppsöka sjukvård – även vid behov – nedprioriteras. Vad som är viktigt i vårt kommande yrke kommer såklart till stor del vara viktigt för de vi ämnar hjälpa. Men vad är det då som är viktigt för mig? Är det att alltid ha en fast läkarkontakt, ha kort kö till vårdcentralen och få en snabb och korrekt bedömning vid ett akutbesök? Ja, absolut. Men vad som kanske är ännu viktigare är att få leva ett liv där mitt liv känns viktigt för mig, oavsett om jag behöver vara sjuk eller inte, och där min vardag känns viktigare och roligare än ett återbesök eller en provtagning. ■

KÅSERI| S

SLAMKRYPARSNUBBE MED SOLGLASÖGON TEXT: SOFIA SUNDIN

”Tack för att du kom och räd- ätit katt när han var i Peru en gång. sig så nära mig att det blev obekvämt.” inte ett ämne ”Så han satte sig i princip dikt an mot dade mig! Alltså jag måste verk- ”Således ville penetrera vidare?” dig? Snubben verkar ju inte helt adekvat.” ligen få ventilera ordentligt nu.” du ”Inte det minsta! När han satt sådär tätt ”Jag hörde när du ringde att du inte är ”Nej, det hela kändes obekvämt så jag intill mig började han prata om hur han samlade på hårstrån, som han sedan i ditt habitualtillstånd. Vad har hänt?” försökte byta samtalsämne. Han fortsatte dock fråga om Missie och sa att katter är använder för att göra abstrakta skulpsom mörast att äta när de är unga, precis turer. Jag hade tydligen tappat ett hår”Jag var nyss på den konstigaste dejten som hon är. När han började prata om strå på soffryggen, som han lade i en någonsin. Du som är läkarstudent kanske den bästa kryddningen av kattkött ursäk- plastpåse och sen stoppade ner i fickan. kan förklara vad det var för fel på honom? Tror du att han kan vara sjuk på något sätt?” tade jag mig och flydde in på toaletten. ”En fullkomligt indicerad manöver!” ”Tack för ditt bidrag”, sa han.” ”Berätta mer!” ”Ytterligare en röd flagga.” ”Han verkade helt normal och trevlig när ”Ja, det var verkligen droppen. När han vi pratade på Tinder, så vi bestämde att gick för att köpa sin tredje latte ringde jag vi skulle ta en fika ikväll. När jag kom dig för att bli räddad. Jag sa till honom till kafé Linné väntade han utanför, och att en kompis behövde akut hjälp med en han hade på sig en superflott kostym grej, och sen sprang jag i princip därifrån.” och solglasögon. Först blev jag imponerad, men sen när vi gick in behöll han ”Dejten låter verkligen som en solglasögonen på. Genom hela fikan! katastrof med fulminant förlopp!” Det är ju februari! Jag hade ingen aning om ifall han såg mig i ögonen eller inte!” ”Ja usch, nu känner jag mig avskräckt från ”Sådant kan de facto få en att dra öronen åt sig.” ”Jag ville förstås lämna katastrofdejten så fler Tinderdejter ett bra tag framöver.” fort jag kunde. Grejen var att jag hade sagt att jag inte hade några andra planer ”Det kan jag förstå. Vilken slamkrypare ”Eller hur! Och när hans latte kom ikväll, så det fanns ingen självklar ursäkt.” till snubbe som verkar trevlig i chathällde han en massa peppar i den och ten, men sen visar sig vara så obehaglig.” svepte i ett drag. Sen beställde han en till och gjorde samma sak med den!” ”Började han ånyo prata om att äta katter när du kom ut igen?” ”Slamkrypare och fulminant och adekvat – vilka konstiga begrepp du börjat slänga dig ”Hmm, det finns väl som helst ingen evidens för att det ska vara en god kombination? ”Nej, ännu värre! När jag kom tillbaka med sen du började på läkarprogrammet!” Fast det är ju oftast bra att ha högt i tak.” till bordet hade min stol på något mystiskt sätt försvunnit, så jag var tvun- ”Jaså? Jag har ingen aning om vad du menar. gen att sätta mig bredvid honom i sof- Men inför nästa dejt är det nog bäst att du ”Ja precis. Jag tänkte ändå att jag borde fan. Snubben verkade inte förstå det här har en ursäkt redo i profylaktiskt syfte .” ■ ge honom en chans, och började prata med personal space heller, för han satte om min katt. Då sa han att han hade

"SÅLEDES INTE ETT ÄMNE DU VILLE PENETRERA VIDARE?"

Synapsis | 23

S | POESI

Hemolys TEXT: JOHANNA BUNGERFELDT

Jag faller sönder inombords. Mina beståndsdelar virvlar bort till en fraktion av den jag var. Innan ni var här. Kvarlämnad. Tappar andan en kort stund, blir anaerob och förlorar min grund. Utan er blöder jag, mättad av minnen.

24 | Synapsis

POESI| S

Gravitation TEXT: JOHANNA BUNGERFELDT

En ensam torraka på fjället blöder genom saven. En ensam val simmar i haven. En ensam människa försvunnen i staden. En ensam student krackelerar under kraven. En ensam planet sjunker ner i rymden. Vad är det som ger jorden den tyngden?

Synapsis | 25

SYNAPSIS SÖKER SKRIBENTER ILLUSTRATÖRER LAYOUTARE Vill du vara med och skapa en av Uppsalas bästa studenttidningar? Skicka ett mail till synapsistidning@gmail.com, eller kom på nästa möte!

26 | Synapsis

AVSLUTNINGSVIS| S

Akutrummet, lysrörsljuset, golvet där snömodden blandas med kroppsvätskor. Jag halkar fram mot EKG-maskinen, fiskar upp änden av remsan. Över det rödrutiga pappret böljar den elektriska aktiviteten, den tycks förändras, ST-höjningar försvinner, QT-tiden förlängs, komplexen övergår i rytmiska svängningar för att sedan försvinna. Jag spjärnar med knäna mot akutbritsens madrass, lägger min tyngd över raka armar, överextenderade armbågar, under mina händer krossas bröstkorgen, lukten av blod, och varma, våta organ. Jag vaknar, flämtandes, skrikandes, gråtandes i sängen, i sovrummet, på Rackarbergsgatan.

Eyla Mohlin Synapsis | 27