Synapsis nr 3-4 2022

Läkarprogrammets tidning | Nr. 3-4 November 2022 | Årgång 24

Quiz: Vilket organ är du? sidan 9

En obser vationsstudie sidan 26

Reportage: Kärlek är en zoonos sidan 14

SYNAPSIS

LED ARE Bästa läsare, Som många andra började jag läkarprogrammet direkt efter gymnasiet. Studietrött, osäker på framtiden, men full med förväntan inför vad livet som universitetsstudent i Uppsala skulle bjuda på.

Första terminerna nästan sprang mig förbi.

Mottagning och faddrande. Sittningar och spex. En hel del köttigt studerande. Jag minns hur nervös jag var inför det första egna patientsamtalet. Samtals- och statusövningar till trots kände jag mig inte alls redo.

Efter ett uppehåll började jag de kliniska terminerna. Ny motivation, ny klass, nya ämnen. Äntligen fick jag känna på hur det var att vara kandidat på sjukhus och hur det var att vara utplacerad i Regionen. Första placeringen var visserligen i Västerås och inte i Visby som jag önskat, men det gav ett smakprov på vad resten av programmet – vad resten av mitt liv – skulle handla om.

föreläsningar i soffan hemma.

Elva terminer in och jag är åter igen som jag var när jag flyttade till Uppsala. Trött på att studera, osäker på framtiden och full av förväntan inför arbetslivet som nu väntar – men nu känner jag mig redo.

Det här är mitt sista nummer som chefredaktör och som redaktionsmedlem. Jag vill därför passa på att tacka alla medlemmar i redaktionen och önska dem av er som tar över stort lycka till. Tack också till alla er läsare som svarat på enkäter, bläddrat i Synapsis i matsalarna och peppat. I det här numret bjuder vi på en salig blandning av intervjuer, skvaller, reportage med mera.

Trevlig läsning!

Klinterminerna fortsatte med mer praktik, osäkerhet kring undervisning i pandemins tid och väldigt många timmar ZoomAnna Granberg Chefredaktör

SYNAPSIS I DETTA NUMMER

14

04

MSR

06

Shaken not störd

08

Pluggtips

09

Quiz: vilket organ är du?

11

Kirurg innerst inne?

12

Intervju: Moa Winninge

14

Reportage: Zoonosen

18

Intervju: Katastrofmedicin

19

Annons: MedSM

19

Annons: MiFU julfest

20

Intervju: MSR på AMEE

SYNAPSIS SÖKER

22

Reportage: Storspex

Skribenter – illustratörer – fotografer

26

En observationsstudie

28

Folkbildning

30

Skvaller: T11 om AT

31

Magdas Hörna

35

Avslutningsvis

"Ögon glittrar bakom masker i alla möjliga former, färger och utföranden."

Vill du vara med och skapa en av Uppsalas bästa studenttidningar?

Hör av dig till oss på synapsistidning@gmail.com, någon av våra sociala medier eller kom på nästa möte!

Synapsis synapsistidning!

REDAKTION synapsistidning@gmail.com

TEXTREDAKTÖR Malin Marcström

CHEFREDAKTÖR Anna Granberg Malin Marcström (vice)

LAYOUT Anna Granberg Magda Nilson Henriq Hellström

ANSVARIG UTGIVARE Kristoffer Ljungdahl OMSLAGSBILD Anna Granberg BILDREDAKTÖRER Anna Granberg

ILLUSTRATÖR Henriq Hellström Magda Nilson Malin Marcström Anna Granberg

SKRIBENTER Anna Granberg Axel Henriksson Henriq Hellström Kristoffer Ljungdahl Linnéa Rova Lovisa Sjöström Johansson (gäst) Malin Marcström Magda Nilson

UTGES AV Föreningen Synapsis KONTAKT Synapsis Akademiska sjukhuset Ing. 14, Medicinarcentrum UAS bv 751 85 UPPSALA TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2022 För åsikterna i tidningen står respektive skribent. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

S | INTERVJU: MSR

MSR föreslår:

FÖRSKJUT VÅRTERMINEN MED EN VECKA TEXT: ANNA GRANBERG

M

edicinska studierådet (MSR) har under året författat ett förslag med syftet att få till en veckas förskjutning av vårterminen. Synapsis fick ta del av skrivelsen och haft mejlkontakt med MSRs ordförande Theodor Fors.

Debatten kring ledighet i samband med skiftet från hösttermin till vårtermin har pågått sedan länge på läkarprogrammet i Uppsala och har varit en segdragen kamp mellan studenternas och universitetets intressen. Till en början rörde debatten problemet med kraftigt neddragen sjukhusverksamhet under jul- och nyårshelgerna, vilket gjorde att den verksamhetsförlagda utbildningen blev väldigt ojämlik beroende på när man hade sin praktik. Detta löste sig så småningom, då man 2012 beslutade att tidigarelägga höstterminen för att studenterna inte skulle schemaläggas under jul och nyår. Denna terminsjustering togs senare bort, men normen att endast schemalägga inläsningstid under jul och nyår kvarstår.

MSRs arbete med en förskjutning av vårterminen påbörjades på riktigt 2021.

Förskjutningen är tänkt förbättra studenternas arbetsmiljö samt underlätta för universitetets administration genom att lösa tre stora problem.

För det första skulle det ge studenterna möjlighet att återhämta sig mellan terminerna. Övergången från hösttermin till vårtermin är besvärlig för många – efter

4 | Synapsis

en intensiv tentapluggsperiod ska man på mellan terminerna skulle ge kursledningen en eller två dagar vila upp sig och samla tid att snabbrätta de tentor där det behövs ny motivation till vårterminen. Att få en och rapportera in poängen. På frågan om ledig vecka mellan tentamen och ny termin inte detta kan leda till rättningsbias i och skulle kunna motverka den psykiska ohäl- med att tentarättaren vet att tentan den san på programmet och förhoppningsvis rättar tillhör en student som måste få godförbättra vårterminens prestationer. Dess- känt för att få påbörja nästa termin svarar utom skulle denna vecka mellan terminer Theodor att detta redan är praxis. skapa en möjlighet för programmet att planera in tillfällen för studenter att ta “När det handlar om studenter som behöver igen missade obligatoriska moment, vilket få poäng inrapporterat i Ladok för att få MSR påpekar skulle minska den studie- tillträde till en termin prioriteras de redan relaterade stressen över hela läsåret. av tentarättare/administratörer”, skriver Theodor. “Skillnaden som förslaget skulle För det andra skulle en förskjutning av innebära är att det ger studenterna möjligvårterminen lösa problem som uppstått het att få reda på huruvida de är behöriga kring de hårdare bestämmelser om behör- eller ej innan terminen börjar för att då ighet till nästkommande termin som in- kunna delta i utbildningen.” fördes höstterminen 2019. För att kunna bli behörig till nästa termins kurser ska Slutligen skulle förslaget kunna förbättra alla högskolepoäng från två terminer till- situationen med bristande tentamensbaka vara inrapporterade i Ladok. De lokaler, i alla fall på vårterminen. Nästan studenter som behöver få godkänt på om- alla program på Uppsala universitet har tenta i januari för att bli behöriga till näst- samma terminstider, till följd av en rekomkommande termin måste alltså vänta på att mendation från Sveriges universitets- och tentan är färdigrättad och inrapporterad i högskoleförbund (SUHF). Detta gör att Ladok innan de kan bli behöriga. Som det alla tentamina i slutet av terminerna inär idag vet alltså varken studenter eller faller ungefär samtidigt, vilket leder till ett kursledning vilka som faktiskt är behöriga pusslande för att få ihop det med tentamenstill terminens kurser förens någon till lokaler. Rektorn vid Uppsala universitet, några veckor in på terminen. Denna vecka som beslutat att vi ska följa SUHFs rekom-

INTERVJU: MSR| S

mendation, är dock öppen för undantag angående terminstider för vissa utbildningar.

inte skulle uppstå några problem för studenterna att söka studiemedel trots den förskjutna terminen.

”På MedFak [Medicinska fakulteten, reds. På frågan vilket argument som var svårast anm.] tror jag bara att det – än så länge – att bemöta berättar Theodor att studentär Mastersprogrammen som då och då har avdelningen påpekat att det finns en risk andra terminstider”, skriver Theodor. ”Att att terminstiderna ändras på resten av uniförlägga vårterminen så att den slutar en versitetet. Argumenten som MSR lyfter vecka senare skulle leda till att våra tentor fram är trots allt inte specifika för läkarkan läggas på vardagar då det inte blir lika programmet – många institutioner upphård konkurrens om platserna. Problemet lever stress mellan hösttermin och vårtermin skulle dock kvarstå under höstterminen – och studentavdelningen uppmanar Rektor och där ligger bollen hos universitetet.” att ta i beaktande en spridningseffekt av förslaget.

Idén om förskjutning av vårterminen ”Sättet vi valde att bemöta detta var mycket gick först via studentavdelningen som enkelt. Vi erkände att ‘Ni har helt rätt, det bland annat jobbar med den övergripande här är gemensamt för många program universitetsadministrationen samt student- på de Medicinska och Farmaceutiska hälsan på Uppsala universitet. De funderade fakulteterna’ och involverade således alla kring vilka följdkonsekvenser förslaget andra program samt Uppsala studentkår i skulle kunna få – konsekvenser som MSR arbetet”, skriver Theodor angående studentnu har bemött i sin skrivelse. avdelningens motargument. ”För om vi ska få det bättre, varför ska alla andra som är i ”När vi kikade på argumenten från student- samma sits inte få det?” avdelningen var vi i styrelsen ganska överens om att det inte var särskilt övertygande motargument som lades fram. PK har ställt sig bakom förslaget att Det påpekades bland annat att ‘Studenter flytta vårterminen en vecka och studentsom avslutar sina studier en vecka senare avdelningen ska snart åter ta ställning till på våren kan inte täcka upp för semester- initiativet samt den konsekvensanalys lediga i vården lika tidigt som förut’ vilket MSR har gjort. För är rätt spännande då det överhuvudtaget MSRs del är planen inte är vårt ansvar”, skriver Theodor. framöver är att ta in åsikter från prefekter Utöver det skulle förslaget eventuellt för- på institutionerna svåra samverkan mellan universitet inom och samla stöd från landet. Den samordning som tydligen kårföreningarna på finns är tänkt att underlätta för studenter de Medicinska och att planera sina studier och göra det lättare Farmaceutiska fakulteterna. Därefter att byta mellan lärosäten. MSR påpekar kommer de presentera skrivelsen för att Lund, Linköping och Örebro redan universitetets olika arbetsgrupper och har förskjutit terminerna på olika sätt. framför allt till Områdesnämnden. Om Studentavdelningen funderar också på Områdes-nämnden tillstryker förslaget om förslaget skulle innebära några ekono- går det vidare till Rektor som får fatta miska konsekvenser för studenterna då de beslut om förslaget. under den veckan inte studerar. Antalet studieveckor kommer däremot förbli kon- Om processen går snabbt skulle förslaget stant och pengarna från CSN skulle alltså kunna bli verkligen redan vårterminen endast få en annan fördelning – mängden 2024 – vilket vore en seger för MSR och skulle förbli densamma. MSR har varit i en stor förbättring för läkarstudenternas kontakt med CSN som bekräftat att det välmående och prestationer.

”För om vi ska få det bättre, varför ska alla andra som är i samma sits inte få det?”

Synapsis | 5

S | ALTERANTIV...

not störd TEXT & BILD: HENRIQ HELLSTRÖM

A

Med detta som bakgrund är det lättare till bättring! Valet är väl lika enkelt som förstå att Hahnemanns homeopati, där pest eller kålsoppa?! själva ordet härstammar från grekiskans ”homolos”, för ”lika” och ”pathos” för ”lidande”.

Tanken var – och är – att man utgår från Hahnemann experimenterade och testade Metoden är kanske inte helt svårgissat det som orsakat sjukdomen och att detta olika doskoncentrationer av smittokällhomeopati med dess grundare Samuel ”onda” späs ut för att göra substansen inte orna och iakttog psykiska och fysiska biHahnemann i spetsen för dessa tankar. bara ofarlig, men även verksamt. På vilket verkningar på släkt och vänner. Han fann Vad kan vara anledningen till att homeo- sätt blir det då verksamt? Inom homeo- då, kanske inte helt förvånande, att ju mer pati och även andra alternativa ”medicin- patin tror man att substansen på något han spädde ut, desto mer ”potentierades” ska” behandlingar blir alltmer populära? mystiskt sätt kvarhåller ett "minne" av det elixiret. Om man här menar att färre dog, farliga ämnet i processen av spädning och eller fler blev friska är lite oklart för undertecknad. Det gick så långt att man spädde den väsentliga skakningen.

Låt oss återkomma till den frågeställningen, upp till 1060 gånger, vilket motsvarar en men först vill jag ge en bakgrund till just Hahnemann lämnade den för tiden gängse molekyl i en sfär stor som Neptunus omhomeopatins ursprung och uppkomst. tanken på kroppsvätskornas betydelse och loppsbana. tog – enligt vissa källor – inspiration från Vi tänker att vi befinner oss i tidigt 1800- äldre tankar (antydningar från hinduiska Idag gäller enligt läkemedelsverkat bland tal, någonstans i västra Europa. Vi har berättelser, Hippokrates, Paracelsus och annat att ”produkten får inte innehålla olyckligen ådragit oss en skada efter en Stahl) kring balansen mellan kropp och mer än en tiotusendel av stamberedningen” helkväll med borstbindargänget. Illa. själ. Alltså, tanken var att om man smitta- för att få klassas och säljas som ”registrerat des av ”ämne X”, så skulle man även kunna homeopatiskt läkemedel”.

Den för tiden rådande behandlingsmenyn, botas av samma ämne – men då endast den så kallade ”heroiska medicinen”, in- en minimal mängd av detta. Härav det Sina försök dokumenterade Hahnemann begriper åderlåtning, diverse kräkterapier grundläggande konceptet inom homeo- för övrigt i två verk; Materia Medica, som och ”purgativa” metoder (laxantia) förutom patin ”Similia similibus curentur”, att ”lika är en beskrivning av varje medels symptomallsköns folkmedicin (som ni kunde läsa bild och Repertorium där varje enskilt botar lika”, som alltså var tvärtom de då om i förra numret av Synapsis). Allt detta symptom sammankopplades med medlen. gängse, heroiska metoderna vilka från i syfte att återställa balansen mellan "hu- homeopaternas läger kom att benämnas Dessa fungerar idag som homeopatins morna", det vill säga kroppsvätskorna blod, ”allopati” (ett hånfullt epitet för typ ”allt uppslagsverk. gul- och svart galla, och slem. Tanken var annat än homeopati”; ”vi mot dem”-ish). att göra sig av med det främmande som Inom homeopatin påstås att moderna orsakat obalansen – ut med det onda och läkemedel, till exempel vaccin, skapar återställa det goda! Det generella problemet Så åter till vår skada och dess möjlig- "nedtryckning" av sjukdomen. Detta leder med denna metod var att överlevnaden heter till behandling. Vi kan välja någon till restskador som han kallade "miasmer", ökade med minskad dos, eller genom av de ytterst riskabla ”allopatiska” metod- som i förlängningen skapar cancer, vilket att man helt enkelt avstod från behand- erna, eller så testar vi det där nya, som visat onekligen känns ytterst förenklat och lingen. Den så kallade ”medicinen” var sig inte alls vara lika jobbigt. Det vore ju problematiskt resonerat. långt ifrån vetenskaplig, utan gick mer eller trevligt att inte behöva kräkas till man ser mindre ut på att man sköt från höften. döden i ”hvitögat” och ändå ha möjlighet Att 1800-talets patienter torde sett homeott en substans genom utspädning och samtidig skakning skulle kunna ges en högre potens låter onekligen orimligt och ologiskt.

6 | Synapsis

ALTERNATIV... | S

patin som revolutionerande är väl föga förvånansvärt, med tanke på dåtidens tillgängliga alternativ. Den generella frågan att ställa är vad det är som gör att homeopati och annan komplementär och alternativ medicin (KAM) finns och trendar idag? Det kan onekligen vara svårt för oss som läser medicin att förstå anledningen till självbehandling med hjälp av ”supervitaminer” och mineraler, klang-yoga, eldandning, eller försök till att skapa transcendentala kraftfält (https://youtu.be/ uUmDpDicuqs).

Notera att var fjärde cancerpatient idag använder någon form av komplementär metod, men att endast en av tre öppet diskuterar det med din vårdgivare, vilket innebär ett större problem, då en del av den totala behandlingsbilden går oss om intet.

Om vi skulle få motsvarande exemplifierade skada idag skulle lämpligt omhändertagande ske på tex en vårdcentral och gott så. Utmaningen är – här grovt förenklat – när man i allmänhet som patient slussas mellan specialistenheter och i synnerhet då man inte förstår var man är och varför. Man kanske utreds för något man själv inte direkt känner av och att man hos denne doktor på ”njuravdelningen” inte kan få ett enkelt svar om fläcken på ryggen är

cancer eller inte; ”vad var det för specialistdoktor?!”. Det blir förvirrande att som patient veta när man kan fråga om vad.

Brister i vårdens omhändertagande skapar utrymme för alternativt, vilket kan vara en av anledningarna till att KAM trendar.

Det finns mycket som är svårt att ändra på: den begränsande patienttiden, oförståelse kring vårdprocessen, det medicinska språket, med mera, men det finns också enkla saker man kan göra i det lilla – och det direkt som student!

Så försök att etablera en sund miljö och förståelse för patientens tankar kring den aktuella situationen. Säkerställ att patienten känner till anledningen till att de är på avdelningen: ”Vad har du fått veta om din sjukdom?” och om vad de eventuellt har googlat fram för åkomman utan att vara dömande. Skapa en bild av patientens lärt sig, vad de undrar över och bilda dig en uppfattning om hens kunskapsnivå; försöka fånga patienten och ta utgång härifrån – lite som Karlfeldt diktade ”och han talar med bönder på böndernas sätt men med lärde män på latin”.

Så utgå inte från att patienten är ”störd”, även om de brukar ”stirred fluids”, eller andra alternativa metoder.

Synapsis | 7

S | PLUGGTIPS

Pluggtips –

Study with me U

Fun fact Pomodoro-metoden utvecklades av den italienske studenten Francesco Cirillo som i slutet på 1980-talet. Pomodoro betyder tomat på italienska, och studiemetoden är döpt Cirillos tomatformade kökstimer som han använde för att mäta tiden på sina studiepass.

nder pandemin fullständigt exploderade fenomenet Study with me-videos på Youtube. Studenter runtom i världen filmade sig själva när de pluggade i real-tid under allt ifrån ett par till upp till tolv timmar. Företeelsen började i Sydkorea och kallades där för Gongbang, vilket kommer från sydkoreanskans ”gongbu bangson” som ungefär betyder studiesändning (study broadcast på engelska).

skärmen. I bakgrunden kan du få höra smattrande regn mot fönsterbrädet, ett lågmält sorl från ett café eller soft lofimusik. I de flesta av dessa videos används Pomodoro-studiemetoden, detta innebär att en timer sätts för aktiv pluggtid och tid för paus. För den som vill få ytterligare känsla av att plugga tillsammans så sänder en del Study with me-vloggare också live, med möjligheten att chatta med andra som pluggar samtidigt.

Vad är så tilltalande med att plugga på detta sätt? Ja, utöver att de i pandemitider gav en känsla av sällskap i isoleringen så erbjuder vloggarna en mysig pluggstämning med ASMR-vibbar – ljudet av någon som bläddrar mellan papper, kontinuerligt knappande på en dator eller skrapandet av en överstrykningspenna är lugnande och får tittaren att verkligen komma in i study-mode.

Hela grejen kan låta tråkigt, men det indirekta sällskapet och bakgrundsljuden eller musiken ger ett konstant stimuli och är en påminnelse och motivation att fortsätta plugga. Det är enkelt att välja klipp efter hur lång tid man har att plugga och videon har redan en bestämd timer – det är bara att följa med. Lite som att gå på ett pass på gymmet, du Pomodoro-metoden tränar hårt men behöver bara haka på ledaren och En Pomodoro är en del i ett studiepass bestående av 25 slippa komma på något minuters arbete och 5-10 minuters paus. själv. Smidigt helt enkelt!

Dessutom har de oftast extremt estetiskt tilltalande set-ups med vackert organiserade skrivbord och magiska utsikter av höghus i Tokyo eller ett regnigt Edinburgh. Klippen är i stort sett oredigerade utöver en liten timer som tickar ned i ett hörn på

Plugga med Pomodoro-metoden: 1) Välj uppgift.

2) Sätt timer på 25 minuter.

3) Jobba fokuserat tills timern ringer.

4) Ta en kort paus, cirka 5 min.

5) Efter fyra Pomodoros tar du en längre paus på 20-30 minuter.

Jobba tills uppgiften är klar. Är du klar innan en Pomodoro är slut så kan du repetera eller läsa igenom det du arbetat med tills timern ringer. Ett tips kan vara att uppskatta hur många pomodoros som behövs innan du börjar och utvärdera efteråt om det stämde. Det lär dig att bedöma på ett ungefär hur lång tid en uppgift tar för dig att göra.

Tips: Study with me

Spellista: lofi study beats TEXT: MALIN MARCSTRÖM

8 | Synapsis

QUIZ| S

Vilket organ är du?

TEXT & BILD: MALIN MARCSTRÖM

Du ska iväg på lång semester. Hur klarar sig dina vänner utan dig? a) Jag tror de skulle känna sig blottade b) Helt ärligt tror jag att luften skulle gå ur dem c) Det kommer bli katastrof, total blackout d) Det hade funkat, jag har en polare som kan hoppa in e) De hade saknat mig fruktansvärt mycket

Vad är viktigast? a) Integritet b) Öppenhet c) Kunskap d) Balans e) Passion

Vad skrämmer dig mest? a) Att öppna mig b) Att känna mig låst c) Att inte klara mig själv d) Att tappa fattningen e) Att bli ensam

Hur tar du beslut? a) Går på känsla, det brukar bli bäst då b) Precis innan jag måste bestämma mig, jag jobbar bäst under tryck c) Självständigt, jag vet bäst d) Analyserar noggrant alla möjliga faktorer innan jag bestämmer mig för något e) Ofta genom att lyssna på vad andra har att säga i frågan

Du är stressad. Hur varvar du ner? a) Ordnar spakväll och tar ett varmt bad eller varm dusch b) Tar en promenad för att få frisk luft c) Läser en bra bok d) Jag har flera olika tekniker för att hitta tillbaka till stabilitet e) Försöker bara ta det lugnare och sänka tempot

Vad ser du helst på bio? a) Action b) Komedi c) Dokumentärfilm d) Metafilm e) Romantiskt drama

Synapsis | 9

S | QUIZ

Vad hade du helst jobbat med? a) Polis b) Egenföretagare c) Kemist d) Filosof e) Psykolog

Favoritordspråk? a) Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder b) Ett gott skratt förlänger livet c) Var och en sin egen lyckas smed d) Surt, sa räven om rönnbären e) Finns det hjärterum finns det stjärterum

Flest A) Du är huden – en omtänksam beskyddare! Till skillnad mot vad man kan tro är du inte en person med känslorna utanpå, utan har ett djup som ofta inte syns. Utåt sett är du en tuffing, men de som du vågar släppa in på livet kommer snart se att du är en mjukis!

Flest B) Du är lungorna – en sprudlande glädjespridare! Oftast är du bäst under press, då du kan inbringa lugn med ett djupt andetag. Dig är det fart på och du gillar att hålla tempot uppe. I många sociala sammanhang upplevs du tack vare din sociala flexibilitet som en frisk fläkt!

Flest C) Du är hjärnan – en resonerande och självständig person! Andra känner tillit till dig och ditt skarpa sinne eftersom du håller huvudet på skaft när det gäller. Som hjärnan mår du bäst när den får använda dina små grå, du lever för att lära!

Flest D) Du är njurarna – en harmonisk klurare! Du är ofta uppe och snurrar i tankevärlden och besitter en komplexitet som gör att du initialt kan tyckas vara svår att förstå sig på, men när någon väl lärt känna dig så kan de inte tänka sig livet utan dig. Som njure uppskattar du balans i livet lagom är bäst!

Flest E) Du är hjärtat – en varm känsloperson! Som vän är du drivande och engagerande. Hjärtat är en god lyssnare som andra tyr sig till vid livskval och du gillar också att hålla ina vänner nära. Du prioriterar dina relationer och backar inte för en kram!

10 | Synapsis

KIRURG INNERST INNE?

N

är kursare och handledare frågat ”Ser du nu hur jag placerar skruven?”, allt ”Vad ska du bli när du blir stor?” detta utan att få sätta ihop en enda jäkla så har jag alltid sagt att jag nog möbel själva! är en medicinare snarare än en kirurg. Jag tycker om att klura – att problemlösa och Kanske har en del av oss någon gång haft lista ut vad felet kan vara. Dessutom ser turen att få testa hålla hammaren och slå i en jag fram emot alla patientsamtal jag kom- enstaka spik själv eller med en krampande mer att ha och det är ju svårt att prata med arm hållit ett vattenpass för att kirurgen en patient som sover. Ändå har jag inte ska få hyllan att bli rak. ( Ja visst, vi har stängt dörren till kirurgi helt, när jag var också fått sy i hudliknande skumgumminy på programmet trodde jag faktiskt att plattor, det var väl okej. Men för en som det var kirurg jag skulle bli… hållit på med broderi är hudsuturer inte mycket mer exalterande än en gammal De kursare jag snackat med som vill bli hederlig plattsöm.) Vilken snickare skulle kirurger tycks lockas av tydliga resultat, att ha valt den utbildningen? man med ett enda ingrepp kan göra en patient frisk. Anatomi som ämne verkar Men nu unockså intressera vissa, att det finns en der hösten generell karta för hur vi ser ut men att alla så har individer ändå är olika. Jag kan tänka mig jag att det säkert också finns tekniskt intresserade som går igång på avancerade mikroskop eller titthålsutrustning. Och prestigen lär ju vara en viktig faktor för många, även om jag aldrig hört någon erkänna det.

Kanske lockas en del av den beryktat råa jargong som tycks skrämma bort andra?

De här argumenten kan jag förstå, men inget av dem väcker direkt några starkare känslor hos mig. Varför trodde jag att jag skulle bli kirurg då? Jo, jag gillar verkligen att pyssla! Jag har sytt, målat, bundit böcker och snickrat. Hemma hos mig finns en gedigen verktygslåda och jag är ägare av en slagborr. Jag vågar ändå påstå att jag är händig och kirurgi är ju ett hantverk.

I höst började jag termin elva och hade därför gått igenom i stort sett all kirurgiundervisning som finns att tillgå på programmet. Till min förvåning så har jag tyckt att allt som haft med kirurgi att göra har varit så förbannat tråkigt. Förbryllad har jag frågat mig själv: Varför tycker jag inte att det här är roligare? Vad är det jag missar?

Jag försöker se det med en ny approach.

Det är ju typ som att vi i flera års tid har fått föreläsningar om träslöjd. Ingående har vi lärt oss om diverse metoder att montera fågelholkar. Läst om vilka skruvar som är bäst att fästa en hylla med och vilken vinkel man vill ha mellan stolsben för att de ska stå stadigt. Vi har tittat på instruktionsvideos och till och med stått bredvid och tittat på folk som har snickrat

kommit närmre kirurgin på ett för mig oväntat sätt. Jag läser Neurosjukvård på akuten, en av de valbara kurserna på termin elva. Ett av momenten under den neurokirurgiska delen av kursen är ”Instrumentlära” och där har jag äntligen fått, för första gången, dyka ned i en kirurgs verktygslåda.

Undervisningen hålls inne i den mycket lilla och gamla operationssal som idag endast används i nödfall av neurokirurgerna. Vi studenter tränger in oss och instrumenten ligger

uppdukade precis som på en operation. Vi får klämma och känna på alla tänkbara möjliga verktyg en neurokirurg kan tänkas behöva använda.

Med tång nyper vi fast blodstillande clips i en kompress som får agera skalphud.

Testar att borra med en handhållen rundsåg i en masonitskiva som får spela skallben (ja, faktiskt en masonitskiva, det är inte så olikt snickeri ändå). Borren ska tryckas ned hårt, med gott stöd för armen.

Kirurgen som undervisar oss berättar att borren känner av när benet tar slut och stannar därför strax innan den gått igenom skallbenet. ”Hur vet man själv när man ska sluta trycka med borren då?” frågar jag. Hon berättar att man kan känna att vibrationerna i borren ändras och när jag får borra försöker jag koncentrerat känna av dessa vibrationer. En del trä finns kvar i botten när borren stannat.

Jag lirkar bort den lilla ”benplattan” med ett L-format metallinstrument, som ska hållas som en penna för god precision, och lyfter varsamt loss den från en inbillad hjärnhinna där under masonitskivan. Detta utan att pressa ned den för långt och råka trycka på den sköra hjärna som jag föreställer mig bultar därunder. Vi lämnar den stora handborren och går vidare till de instrument som neurokirurgerna använder då de opererar i hjärnan. De nätta små pincetter och saxar som kirurgerna nyttjar tittandes igenom ett mikroskop är smala och känns smidiga. Jag föreställer mig att man måste vara så lätt på handen, så försiktig och noggrann.

På väg ut ur salen efter momentets slut kastar jag en blick över axeln och ser på verktygen, tänker på hur de kändes i mina händer. Avståndet mellan mig och kirurgi blev plötsligt lite mindre. Vem vet, kanske blir det en kirurg av mig ändå?

TEXT: MALIN MARCSTRÖM

S | INTERVJU: MOA WINNINGE

Ett steg närmare forskarvärlden En intervju med Moa Winninge, vinnaren av Chesnecopheruspriset

M

oa Winninge, läkarstudent T11, blev den första att tilldelas det nyinstiftade Chesnecopheruspriset – Upsala läkareförenings (ULF) och Studenter i Forskning Uppsalas (SiFU) pris för bästa självständiga arbete på läkarprogrammet vid Uppsala universitet.

”Det var jätteroligt. Jag hade nog inte väntat mig det när jag skickade in projektet, utan det var mer för att det var en möjlighet som jag skickade in,” berättar Moa. ”Det blev verkligen en uppmuntran till att fortsätta forska.”

Chesnecopheruspriset

Priset instiftades i år, 2022, och är ett samarbete mellan ULF och SiFU. Syftet med priset är att verka för högkvalitativa uppsatser av läkarstudenter på Uppsala universitet och uppmärksamma studenter med ett framstående vetenskapligt förhållningssätt. Priset, en summa på 10 000kr, delas ut i samband med ULFs utdelning av Hwasserpriset i september.

Johannes Chesnecopherus (1581 – 1635) var professor i fysik och medicin vid Uppsala universitet. Han har även varit rektor för universitetet.

Hennes forskningsprojekt handlar om repetitiv transkraniell magnetisk stimulering (rTMS) som behandling mot depression. Man hade tidigare kunnat visa att rTMS fungerar mot depression, men inte gått in mer specifikt på vilka symtom som förbättras eller vilka patienter som förväntas svara bra på behandlingen.

Moa valde just det här projektet eftersom hon var intresserad av psykiatri. Under programmet hade hon fått höra att det kunde vara en god idé att tidigt hålla utkik efter någon som hon trodde skulle bli en bra handledare. Till och från under programmets gång skrev hon därför ner namn på föreläsare som hon tyckte var trevliga eller vars forskning verkade intressant.

Ett av namnen på hennes lista var Robert Bodén som föreläst om psykoser på psykiatriblocket under termin nio. ”Jag kontaktade honom och skrev att jag var intresserad av psykiatri och frågade om han hade något projekt. Då hade

12 | Synapsis

han det!”, berättar Moa. ”Han gav mig mycket eget ansvar, men guidade väldigt bra och var snabb på att svara på frågor. Det tror jag är viktigt. Han hade en del forskningstid i sin tjänst så han var ofta kontaktbar.”

Under datainsamlingen och de statistiska analyserna satt Moa på plats i psykiatrins hus eftersom hon behövde tillgång till patienternas journaler. Detta var fortfarande under pandemin, så trots att hon satt i ett kontorslandskap för doktorander och studenter var det ganska lugnt runt omkring. Moa beskriver att det hjälpt att sitta på plats på sjukhuset och inte själv hemma för disciplinens skull.

Dessutom hade hon nära till sin handledare och kunde gå och knacka på om hon behövde hjälp.

Projektet utgörs av tre delar. Först beskrev hon deskriptivt hur de olika depressiva symtomen på MADRS-S förändrades under behandlingen. Alla symtomen förbättrades av rTMS, men vissa symtom förbättrades snabbare och mer än andra. ”Självmordstankar fick ingen snabb förbättring”, säger Moa, ”så det är ingen bra behandling om patienten har svåra självmordstankar, då finns annan behandling som är bättre. Inget av symtomen skattade med MADRS-S försämrades – alla förbättrades!”

Därefter tittade hon på om det fanns några patientfaktorer som kunde förutspå behandlingsresultat. Där hittade hon att om patienten haft en depressionsepisod som varat mindre än ett år så hade det positivt prediktivt värde för behandlingen, jämfört med de patienter som vars depression varat i över ett år.

Slutligen undersökte hon hur tidig förbättring av enskilda symtom kunde förutspå behandlingsresultat. ”Det vi hittade var att av de patienter som förbättrat sin aptit och initiativförmåga under de två första veckorna, så svarade fler patienter på behandlingen i slutändan. De fortsatte att förbättras och blev mindre deprimerade.”

INTERVJU: MOA WINNINGE| S

På frågan om vad hon tyckt varit svårt Moa att det var mest utmanande att komunder projektets gång börjar hon med ma i gång, men när hon väl börjat flöt det att berätta om datainsamlingen. Själv- på bra. skattningsskalorna fanns redan ifyllda i patienternas journaler, men hon behövde själv komma på ett system för att samla in Genomgående under samtalet framdata i Excel som sedan lätt skulle kunna kommer vikten av en hjälpsam handledare. föras över till statistikprogrammet SPSS – Detta är även Moas första tips till alla er ett program hon inte använt tidigare. Med som snart ska göra era projekt. hjälp av handledarens guidning fick hon till slut ihop det. ”Välj en handledare som du tror är väldigt engagerad, som har tid och som tycker det ”Det var svårt att greppa hur jag skulle är kul att handleda. Det tror jag är det viksammanställa all data”, säger Moa. ”Det tigaste”, säger Moa. ”Nummer två är att ta gick, men det tog också mycket tid.” ett ämne du tycker är roligt att skriva om, för man måste läsa mycket artiklar om omNästa svårighet hon stötte på var de rådet. Det kan vara fördelaktigt att skriva statistiska beräkningarna. Moa berättar sitt självständiga arbete inom ett område att det blev en del trial-and-error och som man kanske vill söka underläkarvikariat YouTube-ande för hennes del. Hon fick inom senare. Då kan man kanske få en hjälp med statistiken av en annan forskare fördelaktig referens.” vid institutionen. Tillsammans kontaktade de till slut en statistiker som gjorde dem medvetna om för- och nackdelar Pengarna Moa vann ligger än så länge med de analysmetoder de valt. kvar på sparkontot, men så småningom har hon tänkt sig använda en del till Vad gällde själva rapportskrivandet tyckte hennes examensfirande i januari.

Portätt av Moa Winninge, som vann ULFs och SiFUs Chesnecopheruspris.

TEXT: ANNA GRANBERG BILD: HENRIQ HELLSTRÖM

rTMS rTMS är en relativt ny behandling tillgänglig för patienter som har depression som inte svarar på läkemedelsbehandling. I Uppsala används den i praktiken sedan 2016.

Till skillnad mot ECT (elektrokonvulsiv behandling) behöver patienten inte sövas vid rTMS. Dessutom verkar det som att patienterna får förbättrat minne efter rTMS, till skillnad från ECT som försämrar minnet. Behandlingen är dock rätt tidskrävande – man behandlas dagligen måndag till fredag, i tre till sex veckor.

Synapsis | 13

Fotograf: Anna Granberg

REPORTAGE: ZOONOSEN | S

Kärlek är en

ZOONOS Vad har influensa, ebola och covid-19 gemensamt med kärlek, gemenskap och glädje?

Det smittar!

S

tämningen är hög redan på gatan utanför och i kön som leder in på V-Dala nation råder glad förväntan.

En grupp veterinärstudenter gör sin ankomst känd med en riktigt peppad och högljudd hejaramsa. Synapsis reportrar minglar i trängseln i den stora foajén och beundrar dekorationer, kostymer och vackra långklänningar. Ögon glittrar bakom masker i alla möjliga former, färger och utföranden. Det är äntligen, äntligen dags för Zoonosen att äga rum!

sitet (SLU) är Uppsalas andra universitet och samlar sina studenter i ett flertal olika studentkårer. Veterinärmedicinska Föreningen (VMF) är den som engagerar veterinär- och djursjukskötarstudenterna.

Felix Fortuna är sjuksköterskeprogrammets egen festkommitté. Genom att intresserade och engagerade studenter från de fyra programmen gått samman i en för ändamålet särskild projektgrupp och jobbat hårt tillsammans har kvällens festligheter kunnat realiseras med framgång.

Zoonosen är en gemenskapssittning mellan veterinärstudenter, djursjukskötarstudenter, läkarstudenter och sjuksköterskestudenter och hålls detta år andra fredagen i oktober på V-Dala nation. Sittningen har skämtsamt fått sitt namn efter en av de företeelser studentgrupperna har gemensamt: skit som smittar. Närmare bestämt från djur till människa och tillbaka igen; en zoonos är ett samlingsbegrepp för infektionssjukdomar som har egenskaper som gör att de drabbar både djur och människor.

Sittningen arrangeras i ett samarbete mellan Medicinska Föreningen Uppsala, Veterinärmedicinska Föreningen och Felix Fortuna. Sveriges Lantbruksuniver-

Vartefter festdeltagarna hittar sin väg till sina sittplatser fylls V-Dalas festsal till sin absoluta bristningsgräns. Synapsis reportrar blir bordsplacerade i en härlig blandning av de fyra studentgrupperna. Fniss och en viss tvekan uppstår. Får man sätta sig ner?

Läkarstudenterna, veterinärstudenterna och djursjukskötarstudenterna blir avvaktande stående. Vi brukar alltid sjunga först, sedan får man sitta ner! Det kan ta hur lång tid som helst på SLU, varje årskurs har en egen sång! Sjuksköterskestudenterna jobbar enligt annan rutin och sätter sig prompt ner med en gång, vilket får resten av oss att våga trots att toastmasters inte sagt varsågod. V-Dala är den nation som

TEXT: LINNÉA ROVA

Synapsis | 15

Fotograf: Matilda Persson

näst efter Norrlands som kan ta emot allra flest sittande gäster. Trycket på biljettförsäljningen var så hårt att det tog ynka 43 sekunder att sälja slut på biljetterna. Detta trots att det är en finsittning, och trots att stora delar av djursjukskötarklasserna befinner sig på annan plats än Uppsala på grund av sin praktik. Tack vare sponsring från de stora djurhälsobolagen av Anicura, Blå stjärnans djursjukhus och Evidensia djursjukvård kunde biljettpriserna bli mer studentvänliga och kvällen ännu roligare. En sjuksköterskestudent ringer upp sina vänner hemma på videosamtal på mobilen för att de ska få känna av stämningen. Vännerna som inte lyckades knipa biljetter håller sin egen försittning hemma och ska senare komma på släppet.

Vi vinkar glatt till ansiktena på skärmen.

Mobilen lutas mot en ölflaska på bordet och förblir där stående hela middagen.

Toastmasters är en student från varje program. Underhållningen för kvällen varierar mellan show och sketch, på scen och på film – allt genomsyrat och drypande av satir. Självdistans är ett absolut måste för kvällen för samtliga. Under hela middagen 16 | Synapsis

mäts och jämförs det vid bordet: Jaha, gör ni så? Vad betyder det? Vad händer då? Hur fungerar det? Om en djursjukskötarstudent har glömt den till sångboken tillhörande pennan hemma så får vännerna tydligen bita i pärmen! Vi är rörande överens om att fantastiska patienter, supergulliga anhöriga och såklart det där enstaka rötägget till chef eller handledare med tillhörande chockerande historia, är något vi allihop har gemensamt. Vi äter, dricker och kvällen formligen rusar i väg – som den alltid gör på en riktigt bra och trevlig fest.

Sittningen avslutas med det svajigaste och mest tvekande framförandet av O, gamla klang som undertecknad någonsin hört.

Den sjungs med ett frågetecken – vilket visar sig ha sin förklaring då en stor del av salen helt enkelt inte kan sången. På SLU brukar man avsluta med Så lunka vi så småningom. Så mycket är så lika, och så mycket är så olika! Släppet ska strax till att börja när Synapsis reporter måste avvika likt Askungen för att hinna med skjutsen hem. Kön in till släppet ringlar lång och natten har bara börjat.

REPORTAGE: ZOONOSEN | S

Intervju med projektgruppen genom Davoud Tavakolizadeh, MF:s representant Vad är speciellt med Zoonosen?

Att våra kårer samarbetar för ett gemensamt event! Zoonosen hölls senast 2016, så de studenter som gick de första terminerna då är alumner numera. Därför har det ibland känts lite som att vi har fått uppfinna hjulet på nytt, men det har varit otroligt kul och vi hoppas att detta bara är början på något större. Zoonosen är ett så pass stort evenemang att allting blir speciellt.

Från processens start till själva sittningen så har vi behövt tänka annorlunda i det här eventet än våra respektive vanliga sittningar.

Det är speciellt eftersom det är ett samarbete skapat av oss medicinarstudenter eftersom vi alla vill lära känna varandra och relatera i allt som liknar sig i våra studier.

Det är ett initiativ av oss studenter för våra studenter. Vi alla har en passion för biologi, medicin och en vilja att hjälpa de som behöver, oavsett om det är människor eller djur.

program med intressanta traditioner, roliga låtar och spännande event. Vi hoppas se våra program sammanfläta sig i form av spex, sång, dans och nya gemenskaper – kom igen, det blir kul! Och helt ärligt – är ni inte lite nyfikna på vilka de där VMFstudenterna är…? Vi syns ju aldrig riktigt till inne i stan och ingen vet ju riktigt vad de håller på med ute på Ultuna? Ni kommer bli varse.

När kommer nästa Zoonsen att hållas?

Vi hoppas att Zoonosen kan få bli en tradition så som det var tänkt från början

och att vi kan fortsätta samarbeta över programgränserna kommande år för att alla Uppsalas medicinstudenter ska få komma att uppleva både själva sittningen och kanske till och med vara med och arrangera för nya studenter nästkommande år. Med den här nivån av intresse har jag svårt att se hur Zoonosen skulle kunna dö ut igen på samma sätt som den gjorde förra gången. Jag hoppas på en årlig tradition framöver som jag har förstått att det var tänkt att bli från början. Tack till alla läkarstudenter som engagerat sig i år! Och till er andra – hoppas ni vill hänga med på nästa Zoonosen-resa!

Fotograf: Matilda Persson

Har det varit någon skillnad mellan att planera projekt i den här gruppen jämfört med inom era program?

Det finns ingen sittning lik Zoonosen i våra respektive program. Visst finns det stora sittningar och andra finsittningar, men ingen som har krävt så här mycket samarbete och månader av planering. Samtidigt är det här årets Zoonosen helt nytt för oss. Det var år sedan det planerades innan och med årets ambitioner har vi fått lära oss på nytt hur man skapar ett evenemang. Många av våra arrangörer har planerat sittningar och liknande innan och kan dra kunskap ur sina erfarenheter. Zoonosen är ett projekt skapat från en kombination av alla de erfarenheterna och mycket nytt som vi lärt oss.

Varför ska läkarstudenter gå på Zoonosen?

Som läkarstudent upplever jag att det är väldigt lätt att “fastna” i sitt eget programs bubbla och bara socialisera med andra läkarstudenter vilket är synd då Uppsala som studentstad bjuder på så många olika

Synapsis | 17

S | INTERVJU: KATASTROFMEDICIN

Ny grupp för

Katastrofmedicin inom IFMSA Uppsala TEXT: MALIN MARCSTRÖM

I

en osäker omvärld blir katastrofmedicin ett alltmer aktuellt ämne inom vården. Synapsis har varit i kontakt med Kajsa Ahlström som är ordförande för den nyligen bildade projektgruppen KatMed för Katastrofmedicin, i IFMSA Uppsala. Via mejl har hon svarat på våra frågor om den nystartade gruppen.

Varför ville man inom IFMSA skapa en egen grupp för katastrofmedicin? Hur kommer det sig att den bildades just nu?

Katastrofmedicinska föreningar har länge funnits inom IFMSA på andra studieorter, men av någon anledning startades det aldrig i Uppsala. Nu med tilltagande klimatförändringar, corona-pandemin och krig i vårt närområde är katastrofmedicin mer aktuellt än någonsin. Det såg vi som ett perfekt tillfälle att starta upp KatMed i Uppsala.

Vi tycker att katastrofmedicin tas upp alldeles för lite inom läkar- och sjuksköterskeprogrammet och vill därför fungera som ett komplement som erbjuder studenter möjlighet att lära sig mer om ämnet, både i teori och praktik.

Vad kommer er förening att ägna sig åt? Vilka typer av evenemang kommer ni anordna?

Vi kommer anordna alla möjliga typer av evenemang som på olika sätt berör katastrofmedicin! Det kan vara allt från en teoretisk föreläsning om epidemier till en praktisk scenarioträning i att handlägga akuta trauman.

Närmast framöver bjuder vi den 24/11 in Johan von Schreeb, läkare och professor i global katastrofmedicin, som kommer hålla en öppen föreläsning om sitt arbete i kriget i Ukraina.

Varför är det viktigt att vi lär oss om katastrofmedicin?

Vi tycker att det är superviktigt! Det är vi studenter som är framtidens vårdpersonal. Vården har verkligen en nyckelroll i samhällets förmåga att hantera katastrofer, I bilden syns representanter från olika städers KatMed-föreningar som möttes vid IFMSAs nationella helg.

18 | Synapsis

både i akuta skeden och långsiktigt. Vi ser generellt att det finns ett stort intresse för vår förening och att många är intresserade av att delta i våra evenemang, vilket vi så klart tycker är superkul!

Hur kan vi studenter engagera oss i KatMed? Eftersom KatMed är en projektgrupp snarare än en förening kan man inte bli medlem hos oss. Däremot kan man bli medlem i IFMSA som är den förening KatMed verkar inom.

Alla som är läkar- eller sjuksköterskestudenter borde bli medlem i IFMSA! Det är gratis och man får då möjlighet att delta i massor av roliga och intressanta evenemang, inklusive de vi på KatMed anordnar.

ANNONSER | S

M

ed-SM, troligtvis den roligaste helgen på hela året! En helg som inte bara fylls av blod, svett och tårar, utan framför allt av otrolig gemenskap och sprudlande glädje. Nästa Med-SM går av stapeln 11-14 maj 2023 i Umeå och vi vill härmed tagga igång och uppmana JUST DIG till att söka till detta! Första uttagningsveckan ägde rum 6-11 november.

Med-SM

Missade du detta?

Oroa dig inte, det vankas nya uttagningar tidigt i vår, håll utkik i MIFUs facebookgrupp för datum.

Vad är då Med-SM kanske du undrar? Jo, det är en tävling mot de andra läkarsätena

i Sverige. Sporterna man tävlar i är simning, fotboll, innebandy, löpning, dragkamp och volleyboll. Efter tävlingarna koras ett vinnarlag och därefter firas helgen av med en sjudundrande sittning!

Ett lag består av 10 starka tjejer och 10 killar, varav vissa kommer delta i endast någon/några grenar och vissa i alla. Då man inte tävlar får man skrika sig hes av hejarramsor och vifta sig svettig med fanan!

Vad ska man göra för att få äran att representera Uppsala då? Våra tips är att delta på så många MIFU-träningar du kan för att visa engagemang och träna upp dina kvalitéer inför nästa uttagning. Väl på uttagningsveckan gäller samma, gå på så många uttagningar som möjligt, och ge inget mindre än 100%!

Vi ses där!

Kaptenerna Emilia Berg, Rasmus Haglund och Peter von Scheele

Julfest

MIFUs

Missa inte MIFUs årliga Julfest den 17e december!

Festligheterna hålls traditionsenligt på OK Linné, och det kommer bjudas på hemmagjort julbord, sånger och lekar. Anmälan kommer ut i gruppen Mifu Uppsala på Facebook och Orbi i början av december.

MSR på

AMEE-konferensen i Lyon

Synapsis skribent Malin Marcström träffade Maria Bremberg och Molly Rydahl, båda styrelsemedlemmar i MSR, som i början på höstterminen reste Lyon för att delta i den stora internationella AMEE-konferensen.

A

MEE är en internationell förening för hälso- och sjukvårdsutbildningar med medlemmar i över 90 olika länder. Målet med föreningen är att förbättra vårdutbildningar globalt inkluderande allt ifrån grundutbildning till doktorandstudier. De vill också främja vårdutbildning som forskningsområde samt att utbildningen ska vara evidensbaserad.

Ett annat mål för föreningen är att vara ett centrum för networking för personer som på olika sätt jobbar med vårdutbildningar.

Deras största event är den årliga AMEEkonferensen. På årets konferens i Lyon deltog bland annat studenter från över 50 olika länder i hela världen. ”Mycket fokus är på det kulturella mötet kring utbildningen.

Man har ju olika styrkor, svagheter och 20 | Synapsis

förutsättningar i olika länder och kan få väldigt mycket inspiration från varandra.

Det skulle jag ändå säga är stommen i konferensen, att man kan hämta så mycket från olika system”, berättar Molly. ”Det är en fantastisk networkingmöjlighet.”

Konferensprogrammet spände sig över fem dagar och var fullspäckat med diverse föreläsningar, symposier, demonstrationer och workshops. De var fem lärare från Uppsala som åkte, bland annat programstudierektor Jarl Hellman, tillsammans med Molly, Maria och Elin Pettersson som är styrelsemedlemmar i MSR. Maria upplevde att föreläsningarna och workshops:en de gick på väckte nya idéer och fick en att tänka till hur saker kunde

TEXT: MALIN MARCSTRÖM

göras annorlunda. ”Jag tror att det är lätt att man bara kör på och tänker att saker är som de är när det kommer till utbildning, att det är satt i sten, sättet som man lär ut i Uppsala och sättet man som student pluggar på.”

Navet på konferensen var en stor mässhall där olika företag ställde ut sina produkter. ”Det liknade KTC!” säger Molly. Hon berättar vidare att ett stort fokus på konferensen var just behovet av simuleringsprodukter. ”Många tog upp perspektivet att man inte kan vänta på att rätt patient ska komma för att man ska bli utbildad i [en viss teknik], man måste kunna göra mer simulering på utbildningarna.”

De blev också imponerade av den stora mängd bra läroplattformar som fanns utvecklade. Ett tyskt företag hade till exempel utformat en användarvänlig plattform baserad på de tyska läkarprogrammens läromål, som kontinuerligt revideras både av läkare och studenter på universiteten.

INTERVJU: AMEE-KONFERENS | S

Det var alltså en stor variation i det man kunde hitta på, på konferensen. ”Vi fick spela ett bakteriespel, det var lite kul!

Jag tror Linus på MeMi hade älskat det!” berättar Molly och skrattar.

I mässhallen var det också networkingevent på kvällarna. Det fanns mat och vin och deltagarna fick mingla runt och prata. De pratade med studenter från hela världen, som Sydafrika och Thailand. Jag undrar vad det gav dem för perspektiv på de svenska läkarprogrammen. ”Att vi har det ganska bra”, konstaterar Molly. ”Många av de frågor som vi jobbar med har andra inte ens möjlighet att tänka på. De kämpar för att inte vara schemalagda på 48-timmarspass. Vi har en väldigt utvecklad sjukvård och väldigt mycket rättigheter som studenter i Sverige.” Hon tar som exempel upp de frågor som MSR driver just nu, som en vinterlovsvecka och öppettider i klädförråden. I det sammanhanget kan de ses som lyxproblem för en läkarstudent.

De konstaterar också att det i Sverige finns en schysstare kultur mellan handledare och studenter. ”Alla har väl träffat någon handledare som quizzar taskigt eller kanske är lite kall mot en. I andra länder kan det vara så att om du inte blir tilltalad så ska du inte säga ett ord,” säger hon.

I Lyon träffade och umgicks de en del med studenter från KI, Lund och Oslo. Maria och Molly konstaterar att man inte behöver titta långt för att få goda idéer. Molly tar upp ett exempel från Lund där studenterna, som en del i den professionella utvecklingen får träna på att möta patienter i tolksituationer. ”Det tycker jag var spännande! Då har de en dag på KTC med olika rum där det kan finnas telefontolk, anhörigtolk eller professionell tolk, för att man skulle lära sig att ha den typen av samtal. Det tycker jag är något som ligger väldigt mycket i tiden, man måste kunna kommunicera med alla patienter.”

Maria lyfter ett projekt från läkarprogrammet i Bergen, Norge. Under första terminen får studenterna i små grupper träffa en patient som är eller varit svårt sjuk. Under terminen lär de känna dessa personer och får i ett slutmoment ta med dem till och presentera dem för hela klassen. Därefter följer diskussioner om bemötanden i vården. ”Det är för att tidigt få bättre förståelse för patienten, och verkar ha varit väldigt uppskattat. Det är lite likt vissa saker vi har gjort på PU, fast next level.”

Efter fem fullspäckade dagar satt de på i Linköping. Träffarna är till för att displanet hem fulla av idéer. Jag frågar vad det kutera utmaningar som programmen lett till, efteråt. ”Ja, sen började terminen”, stöter på och på vilka sätt de kan lösas, där konstaterar de. Inget konkret projekt har fick diskussionerna från AMEE ta vid. kommit ur att vara på konferensen utan att målet för MSR, precis som för förenin- MSR brukar skicka så många representgen AMEE, är att hämta inspiration och anter som möjligt till AMEE-konferensen bygga upp nätverk. Molly, Maria och Elin varje år. Den har varit digital de senaste två träffade de andra svenska studenterna igen åren, och Molly och Maria är mycket glada i oktober på Omsis, Ordförandekonventet att de fick vara där på plats denna gång. för medicinstuderande i Sverige. De ”2023 är det i Glasgow i augusti. Vi hoppas olika läkarprogrammens motsvarigheter att få åka dit då också!” avslutar Molly. till MSR träffas två gånger per år, senast

Några av Mollys och Marias favvo-workshops: ”Taking Charge of Your Own Learning: Incorporating Evidence into how you Learn” ”Det som jag mest tog med mig från workshopen var vikten av att ha en plan för sin inlärning och att utvärdera den eftersom. Inte mäta studier i timmar avklarade utan i vad man fick ut av det man gjort under tiden. Målen som man sätter tipsade workshopledaren oss skulle vara SMART: Specific, Measurable, Achievable, Relevant, and TimeBound,” berättar Maria.

Deltagarna fick ta del av ett arbetsblad som forskarna utarbetat för att studenter ska få reflektera om sin lärandeprocess inför och efter en kurs: 1. Identifiera lärandemål – personliga och enligt kursen 2. Identifiera nuvarande situation – hur gick det att uppnå tidigare personliga och kursspecifika mål?

3. Reflektera över din inlärningsprocess – Hur schemalade du dina studier under kursen? Jämförde du hur denna kurs sett ut jämfört med tidigare kurser eller ämnen i kurserna? Fanns det tillfällen där du kunde ställa frågor som innehåll hur eller varför: ”Hur orsakar covid-19 desaturation hos patienter?” ”Varför behöver covid-19-vaccin upprepade doser?”. Vilka medel använde du – var de visuella, processuella eller något annat?

4. Reflektera över hur det gick att uppnå målen - Fungerade min studieteknik baserat på de mål jag satte upp? Vad funkade och inte? Varför? Vad var det största problemet?

5. Planera för nästa kurs med 2-3 mål uppsatta enligt SMART (specific, measurable, achievable, relevant, and time-based) för att justera din lärandeprocess.

Källa: Evidence-Based Learning Worksheet for Learners. Satria Nur Sya’ban, M.D., Adonis Wazir, M.D. Översatt av artikelförfattaren Malin Marcström.

En kort inspirationsföreläsning om ”Questionstorming” Molly berättar om ”Questionstorming”, en ny variant på brainstorming, där en grupp av personer kan hjälpa till att lösa ett problem genom att ställa frågor.

Den person som vill lyfta ett problem ställer en fråga: ”Varför får vi inte studenter att gå på föreläsningar som inte är obligatoriska?”. Sedan får alla andra i rummet fortsätta ställa motfrågor eller andra relaterade frågor, till exempel: ”Varför ska studenterna prioritera att gå på den föreläsningen?” ”Får studenterna information på något annat sätt?”. Deltagarna får inte ge förslag på lösningar eller ge någon form av input under questionstormingen.

Sessionen består alltså av att problemfrågan presenteras och att gruppen får ställa runt 20-25 ytterligare frågor. Detta ger ofta frågeställaren ett helt nytt perspektiv på problemet, och kan hjälpa till att leda till en lösning.

ALL IS IN

underlandet ”

D et v a r e n k v ä l l i ju n i ,

d å n ä r s om m a r n é s om

”

bä st ...

”Fel, fel, fel!!” som spex-legenden Brasse skulle exklamerat! ”Det var en söndagseftermiddag i oktober, när mediscernarspexarna é som bäst!” ska det såklart vara!

För det var en sådan där alldeles särskilt härlig sorgfri, solig söndag som jag cyklade till MedC för att intervjua en del av mediscenarnas storspex om höstens uppsättning: en del producenter, en del regi, ett styck fotograf och en hel drös med skådespelare.

MEDISCENARNAS STORSPEX| S

Allt började på årsmötet i våras, eller kanske till och med lite innan dess: på avslutningssittningen för förra årets storspex. Då hamnade Angela Li, en av årets producenter, till bords med två gamla mediscenar-producenter och blev såld på idén att producera årets storspex. Men hon skulle inte göra det ensam utan grep tag i Hannes Svensson på dansgolvet – och resten är, kan man väl säga nu någon vecka efter premiären, historia.

De två producenterna, som även varit Preklin-generaler och engagerade i bygggruppen under förra året, valdes in på årsmötet och sedan började planerandet.

Men hur börjar man egentligen med planerandet av ett storspex?

Hannes: Under våren så drog det igång med att tillsätta alla grupp-ledare. Under sommaren skrevs sen manus, av våra fantastisk Emil Belfrage och Emil Sundberg (Belfrage som även är regissör).

Under hösten har sedan produktionen flutit på med uppstartsmöten för att få igång de olika grupperna; mat & sexa, smink, bygg, scenografi, kostym etc. Regissörerna och producenterna säger flera gånger under intervjun hur fantastiskt det är att jobba med produktionen.

Hannes: Alla är så drivna, har egna idéer, vi har verkligen inte behövt lägga oss i överhuvudtaget utan alla tar sitt ansvar.

Det går hur bra som helst.

Angela: Vi har verkligen fantastiska gruppledare, de är superbra! Alla är väldigt taggade, det är ett bra gäng. Så ja Hannes, vi kanske inte gör så mycket?

Alla brister ut i skratt innan Angela fortsätter: Vi mejlar lite, kollar till lite, men alla grupper sköter sig själva så vårt arbete består främst av att tillsätta gruppledarna och boka lokaler, det var mycket fix under våren och sommaren men nu så rullar allting på.

Och det är inget litet kugghjul som drar spexet fram – i skrivande stund är det 154 medlemmar med i storspexets Facebookgrupp – och då finns det en del av produktionen som inte kommit med i gruppen än.

Det är många drivna, kreativa människor som gör spexet möjligt, även om de man ser under föreställningarna är gruppen

skådespelare – som jag hade ynnesten att då och tyckte att det var superkul. Och liksom blommade lite i det, att känna lite mer träffa. Det är en värme i rummet, man märker att alla trivs i varandras sällskap ”fuck it” i livet också. Också i Uppsala när och har väldigt roligt ihop. En del har man började plugga; man har varit med i smågrejer som mottagningen, och lite varit med i spex tillsammans förut, en del är nya bekantskaper. Men alla har gemen- mindre spex här och var och tyckt att det samt att de är duktiga på att skådespela, är väldigt kul. Så det finns väl absolut något men kanske framför allt – otroligt roliga. långt bakifrån som lever kvar, som tycket Men hur erfarna är de? Ska man själv att det är kul att spexa och skådespela. kanske våga söka sig till en roll till nästa storspex, eller varför inte engagera sig i Olle: jag satt i bandet på TekNat-spexet, blev lite avundsjuk på alla skådisar som Mediscenarna och göra middagsspex och dylikt? Jag var lite nyfiken och frågade rätt var där då och såg ut att ha det skitkul. Vi ut: Hur kommer det sig att ni sökte till en hade det jätteroligt i bandet också! (Alla skrattar till) Det ska jag inte säga, det är roll i årets storspex? Finns det kanske en jätteroligt att spela i bandet, men gräset är skådespelardröm? alltid grönare på andra sidan. Så då tyckte Gustav: Ja för mig är det så, absolut. jag att det verkade kul. Men jag hade aldrig skådespelat innan heller, egentligen inte Men jag är psykolog, blev klar i juni. Men under hela psykologprogrammet var jag innan jag var på audition här. Det var första bara med i ett spex som inte blev uppsatt gången som jag vågade skådespela. Och (pga Covid-19). Och det är för att jag fick det gick ju rätt bra tydligen. någon slags scenskräck eller trodde att jag inte kunde. Och sen var det som att jag Alla bryter ut i skratt. Även Erika berättar om hur hon blev trollbunden av spex sket i den rädslan, för jag har hållit på ganska mycket med teater under gymnasiet. sedan hon började studera i Uppsala.

Men det var ganska tråkigt att ha missat Erika gjorde även en klockren insats som skådespelare i våras i TekNat-spexet tillde första 3 åren i Uppsala då jag kunde ha spexat men inte gjorde det. Så det kan jag sammans med Olle, som alltså satt och rekommendera alla, att om man vill spexa lirade i bandet. så gör det. Alltså verkligen!

Det finns med andra ord inte någon anledAlbin: jag hade 0 teatererfarenhet innan ning att inte söka till spex om man är nyfiken. jag kom till Uppsala. Så började det med Och känner man inte att skådespeleriet är mottagningsspex och sen så blev det någon något, finns det gott om saker att hänge sig slags ”gateway drug” till storspex och jag äl- åt i stället. Man kan exempelvis vara regisskar skiten. Det är svinkul! Så som Gustav sör, som Anton Jäger Röding som var med sa, jag visste inte om jag kunde, men jag under söndagsintervjun. Han har varit ville, så det gick ändå helt okej bra.

Gustav: Det finns så många människor som är så roliga som man vet är väldigt roliga privat och som ofta gör karaktärer privat som jag känner som säger ”nej men jag skulle aldrig våga”, fast man vet att de passar. Det tycker jag är lite tråkigt, när man är lite så lagd men inte vågar.

Niklas: jag kan ta vid lite där kring att våga. Jag har ända sedan barnsben haft spex runt mig i hemmet och man ska visa upp sig på vardagsrumsmattan på fredagskvällen och liksom rocka eller något annat.

Och sedan under gymnasiet var jag väldigt tystlåten och tillbakadragen, sen var det i trean tror jag ett snabbt moment av ”fuck it” och så sökte jag till ett spex på gymnasiet som var ganska stort, också med en stor produktion. Jag stod som huvudkaraktär

Synapsis | 23

MEDISCENARNAS STORSPEX| S

engagerade i Mediscenarna under större delen av programmet, och började som skådespelare under termin tre till storspexet.

Anton: Det kom på tal det här med att söka regissör, och jag har alltid tyckt att det är väldigt roligt att vara skådis. Men så kände jag att det hade varit roligt att ha en roll där man har sin vision som man får arbeta med en fantastisk skara människor för att skapa och göra till verklighet. Jag delar detta med Emma och Emil, som också är regissörer, och det är något väldigt speciellt. Man har en bild av hur allting ska bli och jag tror att jag kommer känna mig otroligt stolt sen. Det är väldigt kul att göra det tillsammans med sina kompisar. Jag ser verkligen fram emot att sen vid premiären känna ”wow, ser ni vad vi har skapat?!”

Hur mycket skulle du säga kommer fram av manusförfattarnas tanke, hur arbetar ni med manuset?

Anton: Bra fråga. Det är ett fantastiskt manus, roligt och finurligt, som jag blev kär i när jag läste det. Man har deras grundtanke som vi sedan bygger på. Jag

kan inte säga att vi har gjort någon dramatisk ändring, snarare att man får vara med i deras grundtanke och tillsammans med dem skapa något superbra.

Anton, precis som producenterna och några av skådespelarna, är läkarstudent.

Men hur ser det egentligen ut? Kan vem som helst vara med?

Hannes: en stor majoritet från produktionen är från läkarprogrammet. Men alla är välkomna! Student som icke-student.

På scen är majoritet icke-läkarstudenter.

Men själva grundbulten i produktionen utgörs av läkarprogrammet.

Gustav inflikar: Det är bara 3 av 7 som är läkarstudenter, eller? (instämmande nickningar syns i rummet). Men är det inte så – eller jag har för mig att det är så – att Uppsala består utav en liten klick spexare som alla hoppar runt i alla möjliga spex.

Exempelvis Olle har varit med i bandet tidigare på TekNat och Erika har med varit med i TekNat som skådis. Sen tror jag att Mediscenarna är lite speciellt för det är lite mer slutet kring läkarprogrammet och kring att folk är med en gång och sen inte

hoppar runt så mycket, har jag för mig.

Albin: fördelen vi har är att vi är det enda spexet som går på hösten, Marsspexet och TekNat går på våren, så vi är liksom en liten ö i spex-öknen på hösten.

Ett fniss går genom rummet innan Albin fortsätter: vilket jag tror är till vår fördel.

Det känns kul, vi är liksom först ut (!)

Ja, först ut han sa och först ut dem var. Jag har fått sett något smakprov från spexet, det är ett helt fantastiskt spex där det är svårt att hålla tillbaka skrattet. Troligtvis kommer skrattet eka ända fram till årsmötet i början av nästa år, vem vet, kanske blir det du som sitter där då och blir invald? Eller så står du på scenen nästa år? Eller kanske var det du som gjorde kulisserna eller ordnade sponsorer? Hur det än blir är Mediscenarna en fantastisk rolig och schysst förening, där allt och alla är välkomna.

TEXT: MAGDA NILSON FOTO: BJÖRN BERGH EKLÖF

Hur lika är egentligen skådisarna sina roller?

De andra flikar in : ”du gör din roll väldigt bra och vi tycker att den är väldigt långt ifrån dig som person.”

Erika: jag skulle inte säga att jag är speciellt lik min karaktär, men det tycker jag är roligt att få spela något som är lite tvärt emot. Men vad vet jag, det finns kanske vissa sidor. Men jag kommer ihåg när vi inte fått veta rollerna men skulle läsa igenom manus och så läste de upp beskrivning och jag sa till Emil ”det här, det är jag som kommer få spela denna.”

Albin: Jag ska vara lite småbarnslig och dum, så jag hoppas nej. Det är mitt korta svar. Vågar jag säga mer? Jag vågar inte säga mer, jag säger nog för mycket då.

– Kan du känna att du får lite utlopp?

– Men är det inte skönt att få vara lite barnslig?

Niklas: Ni har inte träffat mig i alla situationer. *skratt* Nej men folk kunde ändå se mig i denna typ av roll.

Erika: ja utlopp kommer jag få av saker! *skratt*. Jag tar ut det jag annars inte kan visa.

Albin: … och dum?

. Niklas: Innan vi fick veta vilken roll vi tilldelats, sa min sambo ”du kommer säkert få spela denna typ av karaktär” och precis så blev. Jag kan väl säga att det finns nog någon koppling där till hur jag är privat också. Framför allt har jag väl hamnat i den rollen tidigare, undermedvetet.

– Din hälsa kommer tacka dig för det.

Olle: Jag skulle väl säga att jag blev mer eller mindre type-castad till min roll.

Vilket känns helt okej, det var också den rollen jag tyckte att jag kände igen mig mest i. Jag känner mer och mer när vi tränar i scenerna att det finns något att hämta hos sig själv.

Gustav: jag känner inte igen mig så mycket i min karaktär, utom att vi kanske både har en slags Stockholms-aura runt oss. Lite dryga liksom. *skratt*. Jag brukar inte vara

bra på att spela högstatuspersoner, men jag tror att jag kommer göra det väldigt bra nu.

– Ja Albin: joo, kanske är jag lite barnslig och dum också så jag ska kanske inte säga något.. Men jag tror at det är en ganska tacksam roll egentligen också. Den är ganska kul, kul att jag får ha någon slags seriös sida som blandas med något barnsligt lekfullt och ångestfyllt. Det kan bli mycket dynamik. Men jag tror inte att jag är så lik min karaktär.

Synapsis | 25

S | EN OBSERVATIONSSTUDIE

En

servationsstudie

T

10 inleds med en vecka statistik. Därefter kommer helgen och efter det ingenting.

Termin Ingenting. Under ’Ingentinget’ ska vi studenter producera någonting.

Det behöver inte vara något signifikant, däremot substantiellt nog för att kunna presenteras och ta dig vidare till T11. Sista bossen. På så sätt kan T10 bli en särdeles avvikande termin. Det är upp till dig att sysselsätta dig. Att skapa rutiner. Att gå upp för något.

Något är i mitt fall ibland ’sent’. Jag går upp något för sent. Morgonen blir helt enkelt lite längre än planerat. Eller så bestämmer jag att det är eftermiddag bara för att jag ätit lunch och går då hem för dagen. Ni hör, det är helt enkelt ofrånkomligt att tiden spenderad hemma under T10 avviker i det kraftiga mot hur det sett ut tidigare terminer. Min dragna slutsats är att om mer tid spenderas hemma, så kommer tiden borta att minska. Det om något är ett härlett signifikant orsakssamband.

Hemma är köket numera arbetskontoret.

Gott ljusinsläpp och en jättelång armslängd (men ändå

26 | Synapsis

armslängd) till det svalnande kaffet i bryggaren gör köket fullt dugligt. Det som också visat sig tillföra något till denna plats är att fönstret vetter ut mot Triangelns grönområde. Detta tillåter mig betrakta livet som händer därute, när folk och djur kommer och går över gräsmattan. Det känns sällskapligt och ger en uppfattning av att jag inte sitter själv. Dagen delas alltid med andra. Och även om alla andra råkar ha skilda planer än just jag, så är det överraskande trevligt att se rörelse utanför fönstret. Det liksom möjliggör observationer som ibland följs utav reflektioner, och vissa fall slutar upp i nya konklusioner, om hur saker och ting ter sig här i kvarteret.

Den här texten är därför en observationsstudie i vad som kommit och gått över Trianglens gräsmatta. Det är iallafall någonting i ’ingentinget’.

Det var en lördag mitt i helgen som jag såg hur grannen tvärsöver gården putsade sina fönster. Länge var han just enbart en granne som putsade sina fönster, men för varje polerat glasparti blev det liksom en mer skinande ruta hos honom än vad det var hemma hos mig. Det störde mig.

Mina rutor upplevdes mindre och mindre transparanta för varje minut som gick och ljudet från grannens fönsterskrapa tog sig in i mitt huvud – iiieeeeeh, iiieeeeEEHHH, IIEEEEHHH!! För att inte vara sämre

EN OBSERVATIONSSTUDIE| S

började jag genast putsa mina rutor något överjordiskt noggrant. Skinande rena rutor som nästintill suddade ut gränsen mellan inomhus och utomhus var timmen senare ett faktum. Min belåtenhet måste varit svår att ta miste på, och det verkar också grannen till ”grannen tvärsöver gården” noterat. För en timme senare ser jag hur just grannen till ”grannen tvärsöver gården” nu står och putsar sina egna fönster! Och just så precis har det fortsatt! Sen den dagen har fönsterputsandet i Triangeln fortsatt under hela hösten. Likt en röksignal har det spridit sig, från lägenhet till lägenhet, från granne till granne. Det hela kan liknas med kasarna i sista Sagan om Ringen filmen och hur de sprider sig västerut, och jag tror bestämt att det är ”grannen tvärsöver gården” som var fönsterputsandets Amon dîn.

Det finns en björk utanför köksfönstret med massa grenar varav en av grenarna når högre upp än alla andra (detta är inte hela min observation). Det unika med just den grenen, utöver att nå högst, är att den verkar oerhört eftertraktad bland fågelbeståndet i den här delen av staden.

Många duvor och definitivt alla småfåglar vet om den och kvisten har under hösten blivit besutten av de alla. Särskilt en duva, han med lite sned högervinge och lurig blick, sitter ofta där och liksom håller koll på vilka som kommer och går i lövverket.

Allt detta har fått mig att fundera. Varför i hägerns namn är det sån trängsel kring den här grenen, och vad spelar duvan för roll i det hela? Det tog ett tag för mig att lägga ihop ett och ett, men när jag väl gjorde det, var det alltför uppenbart.

Det är såklart så att även fåglarna har en bostadsmarknad med en konkurrens som varit bortom sitt förstånd senaste tiden.

Fåglarna i Triangeln följer samma regler

som vi vingklippta gör gällande lägenheter i Triangeln! De samlar poäng termin efter enkelbeckasin (läs: termin efter termin) i hopp om att väl på bostadsteckningen (i björken) få skriva på ett kontrakt för tillträde till grenen nästkommande månad.

Det är alltså ett gäng flyttfåglar som sitter där i björken! Och duvan är teckningsansvarig, (samt träckningsansvarig att döma av marken under björken).

Det har hänt att jag suttit vid köksbordet i god skrivande ro och avbrutits av plötsligt oväsen. Likt en surikat har jag då ställt mig upp på bakbenen och höjt huvudet mot skyn för att liksom försöka lokalisera ljudkällan. Det har visat sig vara grannar som väsnats så illa, mitt på blanka dagen!

Vad är det för galning som är hemma och stökar på en tisdag förmiddag, tänker jag såklart. Har personen ingen annanstans han borde vara på vid det här laget? För att markera mot den här personen så fyller jag min Vitamix, en matberedare med en motor stark som en medelstor bandvagn, med diverse grönsaker i säsong och drar på högsta varvtal. Hela huset dånar och jag ler. Där fick han, galningen till granne som mitt på dagen väsnas så att alla vi andra blir störda! Jag kan återgå till skrivandet.

Den här observationsstudien ger stoff till ett område som det annars finns, till min kännedom, sparsamt med litteratur om.

För den uppmärksamme kan dessa tre observationer verka isolerade och frånkopplade från varandra. Jag tror därför att fler observationer finns att göra från köksfönstret för att helt kunna kartlägga sambandet i det här Triangel-dramat.

TEXT: KRISTOFFER LJUNGDAHL BILD: ANNA GRANBERG

Synapsis | 27

S | FOLKBILDNING

FOLKBILDNING TEXT: KRISTOFFER LJUNGDAHL & AXEL HENRIKSSON ILLUSTRATION: EMELIE HOLLSTEN & HENRIQ HELLSTRÖM

Topp 3 saker du aldrig behöver vara beredd på under en VFU-dag 1. Att känna att klädutlämningen har för generösa öppettider.

2. Att känna att du går för kort sträcka mellan klädutlämning och omklädningsrummet.

3. Att utföra öppen hjärtmassage/Thorakotomi. Något som gärna dyker upp i en snabb dagdröm utan någon som helst risk att det kommer ske.

TOPP 3 TOPP 3 TOPP 3 TOPP 3 LISTOR TOPP 3 28 | Synapsis

Topp 3 saker du alltid ska vara beredd på under en VFU-dag 1. Att kafferasten är slut när handledarens

kopp är tom. Det spelar ingen roll att din kopp är full och glödhet, du får ta den i en klunk på stående fot!

Topp 3 saker du tror att du behöver vara beredd på under en VFU-dag, men absolut inte behöver vara beredd på, men du ändå är beredd på 1. Att en situation som kräver akut konio-

börjar minst en timme efter utsatt tid.

tomi dyker upp, vilket är anledningen till att du alltid har en kulspetspenna i bröstfickan som kan brukas för att skapa fri luftväg.

3. Att behöva äta din sopplunch med kniv

2. Att uppmuntras till att ta en sparkcykel.

2. Att den operation du ska vara med på

i 100-matsalen. Finns inga bestick!

3. Att bli erbjuden en heltidstjänst under sista dagen på din VFU-placering för att du visat särskilt goda kunskaper i öppna frågor (eller något annat du känt dig duktig på).

QUIZ

FOLKBILDNING| S

Det finns ovanliga djur och så finns det djur med ovanliga namn!

Vissa av djuren är så himla ovanliga just för att de faktiskt inte finns, vilket även förklarar de märkliga namnen. Nedan gömmer sig djur som antingen existerar (och då tyvärr förmodligen är rödlistade) eller är en produkt av vår fantasi (och tidsfördriv).

Svaren hittar ni i naturen!

Mexikansk tandläkarhaj Kortryggad peruansk sambatiger Bredbandad ekbarkbock Roströd fönsterhake Vandrande blad Tjockfoten

7 Enögd flimberstrut Sexfläckig knarrhöna Velig valkarp Japansk kimonokorp Allmän ryggsimmare Större musöra

7

Småstjärtad haj Krusbärssjöpung

Synapsis | 29

S | SKVALLER

T11 AT-skvaller Det har varit omöjligt att undvika. Det har pratats om på lunchraster, i korridorerna och på fester. Ryktena om AT och intervjuer har spridit sig på termin 11 som kärlekssnacket på högstadiet. Vad ska man skriva i personliga brevet? Vilka frågor ställs på AT-intervjuerna?

Synapsis skickade ut en enkät i T11s Facebook-grupp för att ge studenterna en chans att berätta vilka konstigheter de hört eller varit med om. Läs svaren här nedan!

“

En AT-läkare i Uppsala tipsade mig om att krydda till min ansökan genom att bifoga ALLA operationsberättelser där jag varit med, och sa t.o.m. åt mig att ringa till annan region jag jobbat i för att begära ut (avidentifierade) op-berättelser. Som att sätta ett stygn i slutet av en ljumskbråcksoperation skulle avgöra om jag fick AT på Ackis eller ej. Hade även en tidigare kirurg-handledare som alltid såg till att sekreterarna skickade en kopia till mig av op-berättelser som jag medverkat i för att ’spara i en pärm’ till mitt framtida CV (obs detta var typ under termin sex).

“

“

"

"

Gävle vägrar ge dig AT om du inte bor där :)

Kompis fick frågan 2020: ’Är du frisk och medicinfri?’. Jag på samma ställe 2022: ’Känner du dig helt frisk?’

Låter som att intervjuaren tappade bort sig på vägen till extraknäcket på vaccinationsbyrån!

“

"

“

Helt ärligt, med tanke på hur tågtrafiken fungerar vintertid är det kanske inte helt orimligt!

Varit på några AT-intervjuer, de flesta liknar varandra men ett sjukhus i södra Sverige stack ut. Kändes som att jag var på ett märkligt personlighetstest i stil med den gamla färgpersonlighetsteorin, med massor av antingen-eller-frågor. ’Vad väljer du – grupparbete eller självständigt arbete? Vem är du under stress – den som jobbar fort men för slarvigt eller för långsamt men rätt?’ Kan PU snälla erbjuda en kurs i öppna frågor till dessa rekryterare?

"

Fick under intervjun på ett mindre sjukhus veta att det är ok att jobba 200 timmar övertid enligt arbetslagstiftningen. Som AT-läkare hade man också möjlighet att skriva på ett särskilt avtal, så kunde man därefter jobba 150 timmar till. De rekommenderade också att man skulle tänka lite på sig själv och inte jobba ihjäl sig – rätt dubbla budskap alltså.

Visserligen finns det nog en del som vill ha möjligheten till mycket övertid för att tjäna pengar, men när utbrändheten är på upptåg bland svenska läkare (framför allt bland oss unga) kanske det inte är just möjlighet till extra övertid som lockar!

“

En studierektor från ett sjukhus i mellansverige tyckte man skulle skriva in hur många hjärtstopp man handlagt självständigt. Elitidrottsprestationer gav tydligen också guldstjärnor.

Har hört att ett sjukhus vill att referenserna ska fylla i en utvärdering om dig som AT-sökande, där de bland annat ska rate:a den sökande på en skala från 1 till 5 där 1 är inte alls bra och 5 absolut bästa någonsin.

Vill de visa hur man KURTar eller vad är grejen?

“

"

“

"“

"

Personligen hoppas jag på noll självständigt handlagda hjärtstopp innan AT!

Den första frågan en kompis fick av HR på intervjun var ’Din sambo, han har redan fått jobb här i stan va?’

" "

Det faktum att man i jobbeskrivningar kan läsa att man bör ha ’ett starkt engagemang’ för deras region. Vem känner ens så för NÅGON region?!

ENKÄT: ANNA GRANBERG

30 | Synapsis

S MAGDAS M A R HÖR N A

TEXT: MAGDA NILSON BILD: HENRIQ HELLSTRÖM & MAGDA NILSON

Så närmar vi oss slutet på ännu ett år, fantastiskt...

Men nej det här ska inte bli en årsresumé!! Vintern är här PÅ RIKTIGT med allt vad det innebär. Vårt härliga nordiska klimat är kanske inte alltid det schysstaste mot huden, man kletar på den ena feta krämen efter den andra, men så ploppar den där ovälkomna lilla vita saken upp och det känns som att huden är i total obalans. Så vad passar då inte bättre än att få några viktiga kunskaper från TikToks egna Hudfixare; Mr. Ram den store Alshibli.

För visst älskar vi alla hudvård lika mycket som Tarrantino älskar in-klipp av fötter! Och just idag ska vi lära oss lite mer om akne.

Ohhh thats a bingo!!

S | M AGDAS HÖRNA

M: Så Ram du är också känd som Hudfixaren på Tiktok….

R: Exakt M: Berätta lite om det!

R: Ja men, det finns ju bara en hudfixare i Sverige och det är jag of course Vi brister ut i skratt och Ram ser på mig med glimten i ögat...

M: Då har jag några hudvårdsfrågor till dig nu när vintern närmar sig och vi har några torra månader framför oss. MEN! Först och främst: vad tycker du om sådana här bilder där man markerar olika områden i ansiktet och hävdar att akne på olika områden beror på olika organ/organsystems funktion? tillexempel om man får akne på hakan beror det på matsmältningen etc.

R: Alltså det kan vara sant delvis, fast det mesta stämmer inte, och det kan skilja sig från person till person för att akne beror ju främst på var talgkörtlarna är belägna. Så vissa har tillexempel mycket mer talgkörtlar på T-zonen (panna, näsa) då är de mer benägna att få finnar där just på grund av att det är där de har körtlarna. Vissa har också talgkörtlar vid käkbenen tillexempel och hakan, men de brukar inte producera så mycket talg. Men vid tillexempel hormonrubbningar eller ”störningar” – som kan uppstå om man tar någon medicin, p-piller eller om man har mens – så kan körtlarna börja producera jättemycket talg helt plötsligt. Det orsakar ju att man får finnar just vid hakan eller på kinderna när man har mens. Det skiljer sig dock, som sagt, från person till person. Vissa kanske får det på ryggen för att de har mer talgkörtlar där.

Anledningen till att man får finnar då är att när talgkörteln producerar jättemycket olja eller talg så är den mer benägen att bli tilltäppt – specifikt när det är döda hudceller på huden och aknebakterien p. acnes går in i körteln och börjar fortplanta sig där så blir det en mini-inflammation som vi ser som en finne.

M: Alltså du… you’re so talented!

Ram skrattar generat.

M: Men vidare! Tre billiga produkter som kan hjälpa till med det här (akne)?

R: Ärligt talat brukar jag mest fokusera på att produkten är bra och effektiv. För det finns många billiga produkter som är bra, sen finns de som är medeldyra – då pratar jag 500-kronorsklassen – men de brukar vara lite större och räcker under en väldigt lång period. Jag tycker att man ska invest-

32 | Synapsis

era i en bra produkt istället för att investera i många billiga produkter som inte ens kommer i närheten av den produkten som är medeldyr. Men, som svar på din fråga, det skiljer sig också från person till person.

Har man t.ex väldigt torr och känslig hud i samband med finnar då ska man inte använda sig av samma produkter som ifall man har oljig hud och finnar. Men – generellt sätt – så brukar man använda salicylsyra. Det som är speciellt med salicylsyra är att den är en BHA (Betahydroxy acid) och den är fettlöslig och har förmågan att lösa upp talgen som täpper till porerna. Den går faktiskt djupt in i poren och rengör på djupet. På så sätt kan huden bli mindre benägen att bli tilltäppt och få finnar. Men här ska man vara försiktig för syran kan också vara irriterande för både torr och oljig hud. Det finns dock inga billiga varianter – den billigaste jag kan komma på nu är i 300-kronorsklassen***.

Vi har Paula's choice 2% BHA solution eller toner – den kan man använda 2 gånger per vecka bara på natten. Farmacy har en, Biossance har en och alla är i samma prisklass. Men fördelen här är att tonern är väldigt stor – den är 120 ml och räcker i över ett år för man använder jättelite och inte så ofta. Paula’s Choice kan man även köpa i en mini-variant som är 30 ml och den kostar runt 150 kronor, så den är väldigt billig och räcker som sagt väldigt länge.

Vidare så beror akne som sagt på väldigt många olika faktorer. Och en av faktorerna är ju bara talgproduktionen; den andra faktorn är bakterien. Salicylsyra är antimikrobiellt och kan döda den, men är inte så effektiv. Då kan man använda Basiron som faktiskt är ett läkemedel mot akne och inte bara en vanlig hudvårdsprodukt, som innehåller benzoylperoxid som skapar fria radikaler vilka dödar bakterien på huden.

Men samma sak här – den kan vara väldigt

irriterande och torkande för huden så man ska vara väldigt försiktig OCH den bleker kläder och handdukar som fan (!!!) Därför skulle jag inte rekommendera att man använder krämen, för alltså… allt du har hemma kommer bli blekt. Använd istället rengöringen och tvätta när du är i duschen, den är mycket mer skonsam, den bleker inte lika mycket för man tvättar av det.

En tredje sista sak är ett ämne som heter niacinamid. Mitt favoritämne! Den passar till alla hudtyper och anpassar sig efter din hudtyp så du behöver inte oroa dig.

Enligt forskning så fungerar den bäst vid koncentration mellan 2% och 5%. Många företag har 10-procentiga produkter som en marknadsföringsgrej, med risk för biverkningar då huden kan bli irriterad vid höga koncentrationer. Det man kan göra är att man späder ut så man blandar 2 droppar i sin fuktkräm och lägger det på huden sen så att koncentrationen blir ungefär 2—5%. Det som är bra med niacinamid är att den är barriär-reparerande och balanserar talgproduktionen. Så om man har överproduktion av talg så kommer det minska, vilket gör att man får mindre synliga porer och mindre akne. Har man torr hud kommer talgproduktionen öka, vilket hjälper mot torr hud.

M:Vill man ha mer individanpassade hudvårdstips kan man kolla in Rams TikTok där det även finns en länk till hans hemsida (se QR-kod nedan).

R: Yaaas. Tack så mycket för att jag får synas i Magdas Hörna!!!

M: I like the way you TikTok boy. *** Synapsis-Malin tipsar även: Här måste jag dock slå ett slag för ACO Spotless Blemish Treating Two-in-One Gel . Har BHA, 79 kr och funkar prima!

Salicylsyra:

Löser upp talgen som täpper till porerna. Använd 2 gånger per vecka bara på natten.

Basiron:

Innehåller en bensoylperoxid som skapar fria radikaler som dödar bakterien på huden.

Använd rengöringen i samband med dusch.

Niacinamid:

Är barriär-reparerande och balanserar talgproduktionen. Blanda 2 droppar i din fuktkräm och lägg det på huden så att koncentrationen niacinamid blir ungefär 2—5%.

MAGDAS HÖRNA| S

HÖRNAN på räls...

”

Från en höjdpunkt till en annan. När mörkret kryper sig på och graderna går ner är det högsäsong för vårt allas* favoritprogram. Så här kommer en egenkomponerad resa!** Vart är vi påväg?

10 p.

Vi börjar där Mischa blir förråd, inga fler snubbar por favor. Men vi riktar blicken mot tomten när vi tuffar på mot vårt mål. I indien är kor heliga, men såhär i advent är det kanske granen?

8p.

Hon har, hon har, jag vet inte vad. Ho ho ho. Men det är i alla fall något de andra inte har. Var det Jack som sa det, eller var det Rose?

6p.

2 gröna figurer ska besöka kungen och drottningen långt långt borta, ett långt borta som kanske finns i verkligheten? För visst är ”drömmar funkar” lämpligt i dubbel bemärkelse? Men det är inte långt borta vi söker utan tävlingscyklistens initialer.

4p.

En gång i tiden fanns det en DiCaprio och en Pitt som arbetade ihop i denna stad. En viss Robbie var också en viktig del i deras historia.

2p.

Tralalalala, i denna galax har både Zlatan och Beckham spelat. Men här spelade ju också Ryan Gosling piano i den där filmen med det där namnet….

*Med reservation för feltolkning. **Med reservation för att ni kommer tycka att jag är den drygaste människan någonsin. Jag kan redan nu höra era ”men åååh, fyfan vad långsökt”och ”Just det, den borde jag tagit”

Vänd blad för att se det roligaste: svaret och förklaringarna!!!!

Synapsis | 33

S | M AGDAS HÖRNA

Vi åker från Tijuana i Mexico upp mot

Los Angeles

Och nu, var redo med googlingar och Wikipedia för bövelen!!

10p.

Vi börjar där Mischa blir förråd, inga fler snubbar por favor. Men vi riktar blicken mot tomten när vi tuffar på mot vårt mål. I indien är kor heliga, men såhär i advent är det kanske granen?

I TV-serien the OCs avsnitt ”The escape” åker karaktärerna till Tijuana i Mexico där Luke är otrogen mot Marissa, spelad av Mischa Barton, vilket gör att hon tar en drog/alkoholöverdos. Men det är inte Tijuana som är målet utan vi ska norröver, eller mot nordpolen om man så vill. Och heliga träd blir Hollywood på engelska.

8p.

Hon har, hon har, jag vet inte vad. Ho ho ho. Men det är i alla fall något de andra inte har. Var det Jack som sa det, eller var det Rose?

Låten Ella, Elle l’a låter ju väldigt mycket som LA. Drygt och långsökt jag vet. Men jag kan väl inte vara ensam om att älska Kate Ryans version från 2008 som översatt till svenska blir just ” Hon har, hon har, jag vet inte vad. Ho ho ho. Men det är i alla fall något de andra inte har.” Och Jack och Rose var huvudrollerna i filmen ”Titanic” som spelades av Leonardo DiCaprio och Kate Winslet.

6p.

2 gröna figurer ska besöka kungen och drottningen långt långt borta, ett långt borta som kanske finns i verkligheten? För visst är ”drömmar funkar” lämpligt i dubbel bemärkelse? Men det är inte långt borta vi söker utan tävlingscyklistens initialer.

Träsktrollen Shrek och Fiona ska besöka Fionas föräldrar i ”Far, far away” , en parodi på Hollywood med stora kändisvillor och den stora Hollywood-skylten. Shrek producerades av DreamWorks Animations (drömmar funkar) och visst säger man att Hollywood är drömmarnas land?

Men det är ju inte Hollywood vi är ute efter utan Los Angeles, LA, som är tävlingscyklisten Lance Armstrongs initialer.

4p.

En gång i tiden fanns det en DiCaprio och en Pitt som arbetade ihop i denna stad. En viss Robbie var också en viktig del i deras historia.

I Quentin Tarrantinos ”Once upon a time in Hollywood” får vi följa en skådespelare och hans stuntman spelade av Leonardo DiCaprio och Brad Pitt som vävs in i Sharon Tates hemska öde, spelad av Margot Robbie.

2p.

Tralalalala, i denna galax har både Zlatan och Beckham spelat. Men här spelade ju också Ryan Gosling piano i den där filmen med det där namnet…

LA Galaxy är ett fotbollslag i Los Angeles som både Zlatan Ibrahmovic och David Beckham har spelat i, var det för pengarna? Det har diskuterats. Fun Fact! LA Galaxy ägs av AEG som också äger 49% av Hammarby IF Fotboll, men vi vet väl ändå alla att det bara finns en färg och ett fotbollslag som räknas i Sverige? Di Himmelsblå, såklart.

Ryan Gosling och Emma Stone spelar i musikalen La La Land som spelar på att det är en musikal om nöjesbranschen i just LA. I filmen spelar Goslings karaktär piano, något som inte alltid är så lätt om man både vill ha en bra ekonomi och följa sitt hjärta…

Hoppas ni inte – trots allt – tycker att jag varit allt för dryg och att ni kommer läsa min hörna även i nästa nummer!

Stay julig!! /Maggan 34 | Synapsis

AVSLUTNINGSVIS| S

Vad talar för logopeder?

Det är slut på mjölk. Fortfarande. Jag stänger kylskåpsdörren. Tar kaffekoppen utan mjölk till skrivbordet och öppnar upp datorn. Skrollar aktuella journaler.

Markerar aktuella patienter med rosa överstrykningspenna. Är bitter för att det är tidig morgon och jag sitter i en iskall lokal och dricker beskt kaffe utan mjölk. Varför?

För att nittonåriga, naiva Lovisa ville hjälpa människor. Förbättra livskvalitet. Bidra med samhällsnytta. Göra skillnad.

Avstämningen känns evighetslång och den sura eftersmaken av kaffet river i gommen.

Läkarna vill konsultera mig kring patienten på sal fyran två. De är trevliga och jag känner mig behövd. Kompetent. Viktig. Vi diskuterar fram och tillbaka. Kommer fram till när och hur och var remisser bör skickas och bedömningar göras.

Under förmiddagen blir jag hostad i ansiktet två gånger. Får en tacksam hand i min av en patient på väg hem. Svarar på tre skämt om mitt jobb. Alltid samma svar.

Haha, ja vården lämnar mycket att önska tyvärr. Nej, det är kanske inte de mest glamorösa kläderna. Haha. Lite mer nyponsoppa?

Vid lunch pratar vi om helgen. Hur läget är. Vems barn som börjat simskola och vem som skaffat gymkort. Den senaste Netflix-serien. Falukorven blev lite för varm i mikron men jag slukar den ändå. Någon nämner trötthet. Det mumlas medhållande.

Mer kaffe. Fortfarande ingen mjölk. Det smakar bensin men vi dricker det för att det är bränsle.

På eftermiddagen är det möten. Stroketeam, dietistkonferens. Överläkaren stoppar mig i korridoren och ber att få bolla kring patienten på tvåan ett. Jag motstår reflexen att slänga en blick över axeln för att säkerställa att det är min åsikt som faktiskt betyder något.

Tröttheten är överallt och hela tiden. I yrseln som kommer och går. I de konstant kylknottriga armarna och i fingertopparna som är blå. I det stressande gnuggandet av tinningar när det är upp till oss att lösa den omöjliga ekvationen x plus två y delat på begränsade resurser är lika med vårdgaranti. Det sjuka är att alla vet svaret. Vet vilka variabler som brister och hur man måste angripa dem. Men det är inte upp till oss. Och ingen annan verkar ha en fungerande kalkylator.

Journaler skrivs. Inskrivningsöversikter ses över inför en likartad morgondag. Innan jag går hem passerar jag personalköket. Lägger in min fläckiga kopp i diskmaskinen.

Får ett infall och öppnar kylskåpet på väg ut. Det är fortfarande slut på mjölk.

Lovisa Sjöström Johansson Journaliststudent och leg. logoped

Redaktionen ABSCESSER – HÄRLIGT ELLER VIDRIGT? Härligt

Magda Nilson, uppehåll Malin Marcström, T11

Linnéa Rova, T11

Axel Henriksson, T10

NÄR BÖRJAR JULFIRANDET? Oktober

Julafton

Kristoffer Ljungdahl, T10

Henriq Hellström, T7

Anna Granberg, T11

Vidrigt