Läkarprogrammets tidning | Nr. 1 Mars 2020 | Årgång 22
VVTOV om klin sidan 4
Läkarstudent- Katinkas enkäten 3.0 kastruller sidan 15
sidan 24
SYNAPSIS
LED ARE ”Tryck så hårt du kan, alltså verkligen ta i.” Jag lägger hela min tyngd på den stackars bebisens huvud och trycker trycker trycker. Tänker att jag hundra procent kommer fucka upp hen för livet. Det är sommarlovet efter T3, och jag assisterar min gynekolog-fader under ett kejsarsnitt. Kroppsvätskorna flödar, och jag känner en blandning av äckel, nervositet och förundran. Har detta barn alltså bott där inne i nio månader? Är det ingen annan som tycker att det känns märkligt? Att vi nu alltså ska plocka ut en liten människa från någons mage? Jag trycker på ännu hårdare, och plötsligt skär ett skrik genom luften. En livs levande människa möter världen. Efteråt är jag uppfylld av livets mirakel. En enstaka cell blir till en bebis, och vi, jag och min far och operationsteamet, har alltså plockat ut denna varelse ur någons mage. Helt sjukt. Jag lyfter denna känsla inför min far. ”Alltså det är så coolt, ett barn ur magen, födelse! Livets mirakel va!” Min far ser inte lika imponerad ut, och rör inte en min när han svarar: ”Ja det är väl lite häftigt de första tio gångerna, men sen slutar man bry sig. Nu är det mest barn ut – sy ihop.”
Vi föds in i det nya decenniet, 20-talet, inte som den där bebisen utan som vuxna. Kanske behövs det ibland en återfödelse för att se världen med nya ögon. Att vara tacksam för det man har, och för att uppskatta livet och den planet vi bor på. Ja, livets mirakel, om man så vill. Att inse hur coolt det är, och att kämpa för planeten som är källan till allt detta. I decenniets första nummer av Synapsis presenterar vi det efterlängtade resultatet av läkarstudentenkäten 3.0. Detta nummer bjuder även bland annat på vinnaren av Tidningskonventets skrivartävling, recept, och en exposé som bringar klarhet över MF:s alla föreningar. Det nya decenniet för även två nya skribenter till Synapsis, och vi välkomnar Kristoffer Ljungdahl och Axel Henriksson till redaktionen! Trevlig läsning!
Matilda Häggström Chefredaktör
SYNAPSIS I Uppsala — där man fördriver sin tid
08
I DETTA NUMMER 04
VVTOV om klin
06
En helhetens historia
08
Föreningsexposé
14
Vinnarbidrag
15
Läkarstudentenkäten 3.0
20
Om strömavbrottet eller kriget kommer
22
Att läsa en bok
24
Katinkas kastruller
27
Avslutningsvis
28
Korsord
04 | VVTOV om klin
Axel och Kristoffer spekulerar om kommande termin
15 | Läkarstudentenkäten 3.0
Katinka Tell presenterar svaren från årets enkät
20 | Om strömavbrottet eller kriget kommer Matilda Häggström reflekterar över apokalypsen
24 | Katinkas kastruller Smarriga veganska recept!
REDAKTION synapsistidning@gmail.com CHEFREDAKTÖR Matilda Häggström
TEXTREDAKTÖRER Matilda Häggström Katinka Tell Axel Kockum
ANSVARIG UTGIVARE Johanna Bungerfeldt
LAYOUT Anna Granberg Matilda Häggström
OMSLAGSBILD Anna Granberg
ILLUSTRATÖR Anna Granberg
BILDREDAKTÖRER Anna Granberg
SKRIBENTER Matilda Häggström Elin Forsgren Anna Granberg Axel Kockum Kristoffer Ljungdahl Axel Henriksson Lucas Grzechnik Mörk Katinka Tell Johan Thunander
UTGES AV Föreningen Synapsis KONTAKT Synapsis Akademiska sjukhuset Ing. 14, Medicinarcentrum UAS bv 751 85 UPPSALA TRYCK: Exaktaprinting 2020 För åsikterna i tidningen står respektive skribent. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.
S | K RÖNIKA
VAD VI TROR OSS VETA OM
KLIN VVTOV
S
teget från preklin till klin. Endast tre bokstäver skiljer dessa väsensskilda ord åt. Att förlusten av detta prefix är så definierande för en läkarstudent är svårt att smälta, men inte desto mindre sant. ”Pre-” är det mest laddade förled vi kommer i kontakt med under vår utbildning. Så är det bara. Det är mer laddat än det annars upphöjda supra-, mer livligt än bio- och mer storartat än makro-. Smaka på ”pre-” så förstår ni oss. Preklin. Prediss. Precis…
…Och där hittar ni oss två nu. Axel och Kristoffer som precis tappat förstavelsen ”pre” i samband med att termin 5 blivit en realitet. Äntligen får vi klä oss i vita, lånade Berendsen-kläder. Äntligen får vi med raska steg röra oss bland numrerade Ackis-byggnader och känna att ”jag vet inte vart jag ska, men någonstans ska jag”. Äntligen får vi se om våra förhoppningar och tankar om klin-terminerna stämmer!
TEXT: KRISTOFFER LJUNGDAHL & AXEL HENRIKSSON
4 | Synapsis
För visst var det så? Redan från utbildningens första dagar började det viskas i BMC-korridorerna om livet efter preklin. Hur är det? Var är man? Vad gör man? Klin-livet, det där drömska och avlägsna var
KRÖNIKA | S
“ Måtte det vara något som jag kan, kanske en K+-kanal eller ett RNApolymeras som stökar ” endast tankar och förutfattade meningar i huvudet under fyra terminer. Visst, preklin var en härlig tid. Tryggt och säkert. Man satt på föreläsningar, antecknade flitigt och emellanåt googlade i smyg den mest basala grundkunskap som absolut inte skulle få bli allmänt känt, till exempel ”Vad är skillnad mellan en bas och en syra?”. Hur härlig den tiden än var så var det ofrånkomligt att blicka fram mot nästa epok. Med pennan i munnen och huvudet lite på sned drömde man om ett lasarett någonstans i regionen. Med de här inledande ord tar vi helt sonika full frihet till att försöka sätta ord på dessa, låt oss kalla det, spaningar. Vi arbetar utifrån tankemönster så som: ”Så måste det väl ändå vara på en placering?” alternativt ”Det känns verkligen som att det är så på klin” eller varför inte ”Ja, det utgår jag verkligen ifrån kommer att hända.” Placeringarna. ”Falun och Avesta är drömplaceringar!”. Det verkar råda en outtalad konsensus att en placering på dessa orter är livet på en stubbe. Höga betyg, supernöjda AT-läkare, en familjemedlem eller bekant som lovordat stället. Oavsett anledning till haussen var det dessa ortnamn som smattrades ner friskt och ljudligt vid placeringsönskan inför T5. Hur kan det komma sig? Vår arbetsteori är att en placering i Falun målar upp en bild av en automatisk längdskidssemester där skidspårens kanter är lika vassa som en Global-kniv och sjukhuset i princip ligger i Lugnets Skidstadions målfålla. Utopiskt och fantastiskt om det stämmer men vi misstänker dessvärre att kvällarna på sin höjd kommer landa vid en åldrad SVT-play dokumentär om dopningsskandalen i Lahti 2001. Boendet. Några höga förhoppningar om
boendet finns inte. Att ordet “spartanskt” kommer få ett ansikte räknar vi med. På sin höjd kanske rummet kan vara inrett med en Pulp Fiction-plansch som lyfter ens humör för en sekund. Väl inne i köket finns en pyramid av fryspizza-kartonger i paritet med Keopspyramiden. En skicklig mäklare hade sålt in det som “litet och mysigt” men verkligheten visar 12 st. själlösa kvadrat med en IVAR-hylla i ena hörnet och ett köksskåp innehållandes en ensam kopp med avslaget öra. Det som skänker liv till lägenheten är den härdade suckulenten, kaktusen Karin, som på sitt fönsterbleck blivit omhuldad av studenter som kommit och gått. Akutlarmet. Du sitter i lunchrummet och läppjar på landstings-kaffet som precis nått en drickbar temperatur. Den diffusa metalliska eftersmaken kittlar ditt gomsegel. Det har blivit en härlig vana. Blicken landar på det utvärderade MiniCEXet, det första examinerande patientmötet. Bättre än förväntat. Ja, så står det. Bättre än förväntat. Där och då har man nästan glömt bort att den tilldelade akutsökaren ligger bredvid. Den har inte larmat hittills under veckan, men magkänslan säger att idag är dagen. Magkänslan har rätt. PIP! Din stund är inne. PIP! Kaffet får vänta. PIP! Herregud, jag måste mot akuten! Du släpper allt du äger, tankar avlöser varandra lika snabbt som dina Birkenstock flyger fram över golvet. ”Måtte det vara något som jag kan, kanske en K+-kanal eller ett RNA-polymeras som stökar”, tänker du medan akutrummet närmar sig. Stämmer allt det här? Det vet vi inte. Vissa saker kan ha romantiserats medan andra blir positiva överraskningar. Det vi dock vet säkert är att vi har 7 terminer på oss att med nyfikenhet och iver ta reda på det. … undrar hur AT blir? ■ Synapsis | 5
S | H ISTORIA
En helhetens historia
TEXT: AXEL KOCKUM
En fem och ett halvt års utbildning ger många tillfällen till att höra föreläsare berätta att Uppsala universitet är Nordens äldsta. Men hur ser de europeiska universitetens historia ut? Synapsis gör ett nedslag i lärdomens idéhistoria och undersöker hur människor i olika tider tänkt att samhällets centrala kunskapsinstitution borde se ut.
MEDELTID: Aristoteles och kyrkan Europas universitet föregås av de katedralskolor som grundas under 700-talet, i samband med en kunskapsrennäsans som kallas den karolingiska renässansen. De första universiteten kommer under medeltidens andra renässans, den ottonska, då antikens filosofi återupptäcks via den arabiska kulturen. Dessa bildas i Paris och Bologna under 1100-talet. Universitas, det latinska ordet för universitet, betyder ordagrant helhet och betecknar från början en sammanslutning
liknande de gillen och skrån som förekom i medeltidens städer. I Bologna bildas sammanslutningen av juridikstudenter som organiserar sig mot höga hyror. I Paris bildas sammanslutningen istället av lärare från katedralskolan vid Notre Dame, som organiserar sig mot kyrkans inflytande. Under medeltiden sker verksamheten vid universiteten enligt skolastikens filosofi. Klassiska texter diskuteras utifrån Aristoteles logik. Bibeln och den antika filosofin ses som sanna återspeg-
lingar av verkligheten och förenliga med logiska resonemang. Fakulteterna på medeltiden är fyra: den teologiska, den juridiska, den filosofiska och den medicinska. Filosofi är ett bredare begrepp än idag och innefattar sju ämnen: grammatik, retorik, dialektik, aritmetik, musik, geometri och astronomi. Exempel på frågor som diskuteras på universiteten är: Varför anförtroddes Maria åt en man, fastän hon skulle förbli jungfru? Kan Gud veta mer, än han vet? Kunde Kristus ha låtit sig födas som kvinna?
KRISTENDOM I FÖRÄNDRING: renässans och protestantism Under 1300-talet uppkommer i Italien med den stora och mest kända renässansen en ny tankeskola: humanismen. Humanisterna inspireras av de antika texterna och vänder sig mot arvsyndstanken och skolastikens ortodoxi. Inom universiteten utförs ett omfattande textkritiskt arbete, där klassiska texter diskuteras mot historisk bakgrund. Inom naturvetenskapen vill man gå bortom det antika och skapa nytt. Inom latinundervisningen vill man se en mer interaktiv pedagogik, istället för utantillinlärning. Matematik, musik och astronomi får högre status.
6 | Synapsis
En annan tankeskola som kommer att vända sig mot skolastiken är ramismen. 1536 disputerar en filosofistudent vid Paris universitet, Petrus Ramus, med avhandlingen Allt som Aristoteles sagt är falskt. Ramus anser att universiteten lär ut meningslösa hårklyverier. Inspirerad av de sokratiska dialogerna vill han se en enklare, mer verklighetsbaserad arbetsmetod. I Uppsala kommer Ramus tankar att leda till dispyter mellan ramistiska och aristoteliska professorer. Reformationen under 1500-talet medför
att de nya tankarna från humanismen och ramismen försvinner från universiteten. Inom både protestantismens och motreformationens Europa ökar religiositeten och toleransen för avvikelse minskar. Skolastiken blir den enda tillåtna filosofin. I de protestantiska länderna drabbas dessutom universiteten av en kris, då antalet studenter minskar kraftigt. Prästyrket ses som osäkert och har minskat i status. Martin Luther kallar universiteten för Djävulens huvudsäten, där den hedniska filosofen Aristoteles lärs ut. En del ser lärdom som förkastligt: för att förstå Guds ord krävs bara ande.
HISTORIA| S
MODERNITET: från Descartes till 1900-taler Förändring kommer med Renée Descartes tankar från mitten av 1600-talet. Descartes är kristen men betonar tvivlets betydelse i tron. Descartes förordar en mekanistisk syn på universum, som bryter mot den tidigare mystiska, alkemiska. Cartesianismen blir populär i Europa och mot slutet av 1700-talet är Uppsala universitet officiellt cartesiskt. En experimentell naturvetenskap inleds och leder fram till en storhetstid under 1700-talet i Uppsala med framstående utövare som Linné och Anders Celsius.
nya idéerna innebär ökat tvång gentemot studenterna och en grundare utbildning.
av sociala rörelser och bland annat får kvinnor rätt till akademisk examen 1873.
Med tiden ersätts upplysningstankarna av en nyhumanism från Tyskland. Nyhumanisterna vill se undervisningen som en diskussion mellan lärare och studenter på lika villkor. Studenter bör ges stor frihet att lägga upp sina studier. Universitetens syfte är att bilda inom klassiska ämnen och därmed skapa goda statstjänstemän. I Sverige ersätts latinet vid universiteten av svenska och tyska.
Upplysningen under 1700-talet leder till en nyttosyn på den högre utbildningen. Universiteten borde främst syfta till att tjäna statens ekonomi. Det styrande Hattpartiet i Sverige vill minska forskningen och specialisera utbildningarna. Den medeltida fakultetsindelningen reformeras. Linné opponerar sig och klagar på att de
Under 1800-talet får tekniken och naturvetenskapen allt högre status, men förläggs till tekniska högskolor utanför universiteten, som förblir främst humanistiska. I slutet av seklet ses universiteten som föråldrade och skribenter som Strindberg vill sätta naturvetenskap och ekonomisk nytta i centrum. 1800-talet präglas
Under efterkrigstiden ersätts tyska som språk vid universiteten av engelska och USA blir den nya förebilden. Under 50och 60-talet ökar antalet studenter och därmed universitetens kostnader. Debattörer betonar universitetens roll som statens ekonomiska investeringar. I slutet av 60-talet och under 70-talet reformeras universiteten mot en ökad effektivisering med UKAS 1968 och högskolereformen 1977. Studenternas valfrihet begränsas, studietakten ökas och universitetens autonomi minskas. Studenter ser det som kapitalismens intåg på universiteten och i Europa leder det till stora protester med början i Paris. Även i Sverige demonstrerar studenter och bränner sina studentmössor. Senare mildras 1977 års reformer i Sverige med högskolereformen 1993.
Synen på vårt samhälles kunskap och dess institutioner har växlat genom historien. En skillnad mellan den äldre tidens universitet och dagens kan uttryckas i termer av bildning och utbildning. Traditionellt har universiteten haft en bildande roll: att genom kunskap främja personlig utveckling hos studenterna. Idag syftar universiteten framförallt till utbildning: till att skapa specialiserad arbetskraft. Historieprofessorn Jan Lindegren menar i en debattartikel i SvD*, med anspelning på devisen ovan Uppsala universitets aula, att
universiteten utvecklats allt mer till skapare av rättänkare istället för fritänkare. Hård styrning från myndigheter syftar till att anpassa utbildningarna till marknaden och på så sätt skapa snabb tillväxt. Marknadsanpassningen och den hårda regleringen, menar Lindegren, sker på bekostnad av främjandet av kreativitet och kritiskt tänkande bland studenter och anställda. Som studenter och framtida alumner är också vi en del av systemet och kan spela en roll i skapandet av morgondagens universitet. Hur vill du att det ska se ut? ■
Texten är till största delen baserad på verken "Från bildning till utbildning och Svenska undervisningsväsendets och uppfostrans historia" av Lennart Svensson respektive Georg Brandell. *Styrning kväver universiteten, 2013-11-01 Texten är även publicerad i tidningen Techna.
Synapsis | 7
S | FÖRENINGSEXPOSÉ
I Uppsala -
där man fördriver sin tid
En exposé över läkarprogrammets föreningsliv!
V
are sig det är rörelseglädje (vinstlust) genom att idrotta som lockar eller att få umgås i goda vänners lag så finns det bland föreningarna på läkarprogrammet något för de flesta! Många är de studenter som mot kvällstimmarna möts upp över en kopp té eller kaffe samtidigt som det filas på det allra roligaste spexet, planeras den mest spektakulära cykelsittningen eller låter kreativiten flöda genom ett riktigt fränt jazzsolo klockan 19.00 på en helt vanlig onsdag. Ja föreningarna på läkarprogrammet är många till antalet och än mer otaliga är de ideella timmar som
under terminerna läggs ned på planering, pubkvällar, festplanerande, korrekturläsning, utbytesplanerande och så klart förberedandet av det heliga mötesfikat. Vissa av föreningarna har funnits med länge i matchen likt; MF – Medicinska föreningen medans vissa andra är nya vassa tillskott som exempelvis Kirurgiska Föreningen Uppsala – KFU. I detta nummer av Synapsis – läkarprogrammets egna tidning så får ni följa med på en snabb tur av föreningslivet på läkarprogrammet. Vi får genom fem snabba frågor möta en eller flera representanter som du märker kanske talar just till DIG.
TEXT: LUCAS GRZECHNIK MÖRK
MEDICINSKA FÖRENINGEN Vad heter och vad gör du i föreningen? Jag heter Klara Printz, går numera i T10 och är ordförande i MF. Vad gör er förening? MF är den osynliga ninjan i bakgrunden på alla evenemang, spex, spelningar, föreläsningar, workshops och allt annat studiesocialt på Läkarprogrammet. Vi kallas för en paraplyförening som helt enkelt jobbar för att alla våra underföreningar ska fungera så bra som möjligt, både själva och tillsammans med varandra! Hur får man tag på er? Vill du prata med någon av oss kan du skicka ett Messenger till vår Facebooksida, MF Uppsala, eller hitta alla våra mailadresser på mfuppsala.se
8 | Synapsis
Pitcha er förening! Vill du få lite koll på ALLT som händer i alla föreningar är MF rätt plats för dig! Dessutom är det ett bra forum för att träffa massa kul, engagerat folk och inneha en titel som låter sådär seriöst på släktträffen. Har du tur får du också massa inbjudningar till fester anordnade av andra program och universitet. Vad är det bästa med er förening? Det bästa med MF är bredden. Du får prata mottagningstema, snacka med juriststudenter, byta trevligheter med finska läkarprogrammet, svara på frågor från reccar och bestämma designen på dom nya sångböckerna. Varje vecka är helt enkelt annorlunda.
FÖRENINGSEXPOSÉ | S
SYMPATICUS Vad heter och vad gör du i föreningen? Jag heter Emil Victor Elton. Jag är styrelseledamot tillika social mediaansvarig i Sympaticus. Vad gör er förening? Vår förening verkar för att främja den studiesociala samvaron hos läkarstudenter i Uppsala. Vi försöker se till att det finns roliga saker för er att göra med andra ord. Vi anordnar konceptsittningar, pubrundor, quizar, klädbytardagar, samt interprofessionella events.
MEDISC EN A R N A Vad heter och vad gör du i föreningen? Jag heter Emil Sundberg och sitter i Mediscenarnas styrelse, där jag i år är “Konsultan” (ett slags suppleant med lite erfarenhet från tidigare år). Jag har även på något sätt varit med alla de fem år vi har satt upp storspex och då varit med i bandet, kören och som skådis. Vad gör din förening? Mediscenarnas verksamhet kan delas upp i två delar. Dels har vi varje höst ett storspex, dvs en stor produktion med drygt 100 involverade som tillsammans skapar en fet jäkla föreställning på ca 2-3 timmar. Det är jätteroligt och kanske det vi är mest “kända” för! Men vi håller även en hel del middagsspex och liknande, samt anordnar improvisations- och lekkvällar, sångskrivarstugor och fester. Ni kanske har sett fjanta oss på scenen i universitetsaulan under recce-dagen, på Postklin eller kanske på en P3-gasque? Hur får man tag på er? Lättast är väl via vår facebooksida eller vår hemsida, Mediscenarna.se. Där finns även kontaktuppgifter till styrelsemedlemmarna, bl.a “Underlekaren”, som är ansvarig för bokningar av middagsspex m.m.
Pitcha din förening! Alltså! What’s not to love!? Nämen oavsett om du tycker om att stå i centrum och apa dig på en teaterscen, spela triangel, sy kostymer, måla kulisser eller sälja biljetter så finns det en plats för dig i föreningen och i storspexproduktionen! I år var vi nästan 120 pers med i produktionen, från olika terminer, program eller jobb - och alla hade en viktig del i gruppen! Och vill du inte vara med i storspexet finns det en massa roliga fester, mindre aktiviteter och middagsspex att vara med på! Många kanske tror att du måste vara “spexig” och rolig för att kunna vara med, men så är det verkligen inte! Alla är välkomna och viktigast är att vi har kul tillsammans! Risvs optima medicina!
Hur får man kontakt med er? Du får kontakt med oss genom att skriva till Sympaticus på facebook, maila sympaticus@gmail.com, eller inboxa oss på instagram. Pitcha er förening! Sympaticus är en förening som firar att det är kul att ha kul, och att man umgås för umgängets skull. Vi rekommenderar starkt att ni drar ihop ett gäng och går på våra sittningar/events, de brukar bli några av terminens sociala höjdpunkter. Vad är det bästa? Ni, läkarstudenterna! Sympaticus hade inte kunnat göra det vi gör utan er. Det är ni som får evenemangen att bli så fantastiska varenda gång!
Vad är det bästa med din förening? Det kanske är en klyscha, men tveklöst alla underbara medlemmar i föreningen och den gemenskap som skapas under produktionen! Det är så himla mycket fina, mysiga människor att kramas, skratta och gråta (när produktionen är över) med! Jag har hittat många av mina bästa vänner i Uppsala genom Mediscenarna!
Synapsis | 9
S | FÖRENINGSEXPOSÉ
S WESM Vad heter du och vad gör du i föreningen? Jag heter Johan Bengtsson och går termin 11. Jag är styrelseledamot, vilket i praktiken innebär att jag är med och kommer på idéer till och arrangerar evenemang, samt gör andra praktiska saker inom styrelsen som dyker upp. Vad gör er förening? Vi arrangerar evenemang som har med akutsjukvård att göra, t.ex. föreläsningar och workshops. Vi lägger stor vikt vid att det ska vara roligt, lärorikt och värdefullt att ha med sig som framtida läkare! Vi hoppas att utöver föreläsningar och workshops så småningom börja hålla i scenarioträning inom akut omhändertagande där man får träna på olika akuta scenarier i en trygg miljö. Hur får man tag på er? Man kan höra av sig till vem som helst i styrelsen, t.ex. vår ordförande, Karolina Berglund, vice ordförande, Felix Berglund,
GLANSBANDE T
vår sekreterare Marcus Ersson eller medlemsansvarige Erik Söderqvist, eller till mig. Vi har möten en gång i månaden som man är mycket välkommen att dyka upp på. Vi finns även på facebook där man kans skriva till oss eller på vår mail swesemjruppsala@gmail.com
Något som är särskilt bra är att om det är nått särskilt man vill lära sig eller träna praktiskt på så kan man skapa ett evenemang för detta med stöd av oss och det blir nästan alltid genomfört.
Pitcha er förening! Otroligt kul och samtidigt väldigt lärorikt! Man får varvat teoretisk kunskap om saker som är väldigt spännande med absolut relevant kunskap för alla läkare, t.ex. har vi haft drunkningsföreläsningar inför sommaren de senaste åren och workshops så som en ultraljudsworkshop. Är man med i föreningen så får man förtur till våra evenemang och är man särskilt intresserad så kan man bli med i styrelsen och bestämma vilka evenemang man vill se gjorda. Vad är det bästa med er förening? Det bästa med vår förening är att man får direktkontakt med andra som är intresserade eller utbildade inom akutsjukvård och lär sig extremt mycket. Det kan ibland kännas lite galet att man får lära sig saker gratis som skulle vara dyra kurser för andra.
Vad heter du och vad gör du i föreningen? Jag heter Oona Oikarinen och jag är viceanförare i bandet, och även ansvarig för sociala medier.
Vad gör er förening? Vi är läkarprogrammets eget storband! Vi spelar klassiska storbandslåtar, coola och moderna arr och allt därimellan. Bandet repar varje onsdag på MedC och spelar både på läkarprogrammets fester och olika event på Uppsalas nationer. Hur får man tag på er? Vi heter Glansbandet på både Instagram och Facebook, men det bästa sättet är att skicka e-post till ordforande@glansbandet.se. Pitcha er förening! Sa jag att vi brukar dricka Glansöl tillsammans efter varje rep? Och delta i orkesterkonventets superroliga evenemang? Och arrangera våra egna balmiddagar innan spelningar? Vad är det bästa med er förening? Enligt mig är det absolut bästa att spela Totos låt Africa. Men om man frågar bandet älskar vi ju såklart spelningar och att hänga, äta och ha kul backstage innan varje spelning!
10 | Synapsis
FÖRENINGSEXPOSÉ | S
SLF
STUDENT
Vad heter du och vad gör du i föreningen? Jag heter Nemanja, går T8, och är ordförande för SLF Student Uppsala! Vad gör er förening? Vi är en del av Sveriges läkarförbund, som är hela den svenska läkarkårens fackförbund. Som en lokalförening i SLF:s studentförbund driver vi lokalfackliga frågor som rör både arbetsmarknaden och studiesituationen för läkarstudenter. Det kan handla om alltifrån underläkares arbetsuppgifter och införandet av fler läkarassistenttjänster till att försöka förbättra schemaläggningen av läkarstudenter på de kliniska terminerna. Dessutom anordnar vi en rad spännande och givande events för våra medlemmar, såsom Arbetsmarknadsmässan, ”T1 möter T6” och ”T4 möter Klin”! Hur får man tag på er? Man kan skriva till oss på vår Facebooksida (Sveriges läkarförbund Student Uppsala), eller så kan man gå in på vår webbsida (slf.se/student/lokalavdelningar/ uppsala) där det finns kontaktuppgifter till styrelsen! Självklart får man mer än gärna rycka tag i någon av oss i korridoren också, om man känner för det! Vi gillar att diskutera det mesta.
Pitcha er förening! Vi är ett engagerat och glatt gäng som tycker om påverkansarbete! Som styrelsemedlem i vår förening kan man vara med och förändra situationen för Uppsalas läkarstudenter på många sätt: genom att arrangera events för våra medlemmar, genom att skriva debattartiklar i tidningarna och genom att påverka SLF Student på nationell nivå! Vad är det bästa med er förening? Att vi inte bara klagar, utan också försöker få till en förändring.
KF U
Vad heter och vad gör du i föreningen? Vi heter Kirurgiska Föreningen Uppsala (KFU), vår styrelse består av sju läkarstudenter från olika terminer på programmet. Vad gör er förening? Vår förening syftar till att stimulera intresset för kirurgi bland läkarstudenter och underläkare före legitimation. Vi fungerar som en länk mellan kirurgiintresserade studenter och underläkare och kliniskt aktiva kirurger. Hur får man tag på er? Vi finns på sociala medier: Facebook: Kirurgiska Föreningen Uppsala Instagram: kirurgiskaforeningenuppsala Vi nås även via mail: kirurgiskaforeningenuppsala@gmail.com Pitcha er förening! Oavsett om du alltid har vetat att du vill bli kirurg eller bara vill testa på känslan att hålla i en skalpell är välkommen till oss. Kirurgi kräver mängdträning. Hos oss kan du öva hur mycket du vill. Vad är det bästa med er förening? Det finns något för alla oavsett tidigare erfarenheter och förkunskaper. Hos oss får man chansen att sätta sina första stygn men också fördjupa sina kunskaper och ta ett steg närmare drömmen att bli kirurg.
Synapsis | 11
S | FÖRENINGSEXPOSÉ
MEDICINSKA STUDIERÅDET
IFMS A UPPS A L A
Vad heter och vad gör du i föreningen? Jag heter Astrid och jag är vice ordförande i Medicinska studierådet. Så jag sitter i programkommittén och ansvarar för bl.a. studiedagen 20/2. Vad gör er förening? Vi driver studiesociala frågor i programkommittén, finns som ett bollplank för kursrepresentanter i studierådet varje månad, har hand om KURT, arrangerar studiedagen, sitter som studentrepresentanter i flera utskott och mycket mer! Hur får man tag på er? Enklaste är att haffa en kursrepresentant i sin klass eller maila oss! Jag är alltid öppen för frågor på vordf.msr@ gmail.com. Pitcha er förening! Vill man engagera sig i sina studier och ha möjlighet att påverka litet som stort har man hittat rätt! Vad är det bästa med er förening? Att vi faktiskt gör skillnad!
Vad heter och vad gör du i föreningen? Jag heter Iris och är ordförande i IFMSA Uppsala. Vad gör er förening? IFMSA är en förening som finns på nästan alla världens läkarprogram och är en av världens största studentorganisationer. Organisationen är uppdelad i flera nivåer: lokal (tex IFMSA Uppsala), nationell, regional och global. Via föreläsningar, workshops, utbyten och konferensliknande möten jobbar vi för att främja och sprida kunskap om olika folkhälsa. Lokala IFMSA Uppsala fungerar som en paraplyorganisation för de projekt som finns här. Exempelvis finns nallesjukhuset som avdramatiserar vård för förskoleklasser genom att låta deras nallar komma på läkarbesök och Kärleksakuten som undervisar om sexuell och reproduktiv hälsa på högstadie- och gymnasieskolor (för att bara nämna ett par av alla projekten). Via IFMSA kan också alla medlemmar åka på forsknings- och klinikutbyten till över 50 länder. Man kan dessutom vara fadder och ta emot utbytesstudenter som kommer till Uppsala. Hur får man tag på er? Gilla oss på facebook: IFMSA Uppsala Följ oss på instagram: ifmsauppsala Kontakta oss på mail: uppsala@ifmsa.se Vill du veta mer om vilka projekt som finns, eller mer om föreningens nationella och internationella verksamhet? Gå in på ifmsa.se för mer information.
12 | Synapsis
Pitcha er förening! IFMSA är en fantastisk möjlighet att få vara med och förbättra folkhälsan en gnutta, som del i en stor organisations arbete. Det är också kul att träffa läkarstudenter både från andra orter i Sverige och från andra länder. Vad är det bästa med er förening? Alla drivna, härliga och engagerade medlemmar som faktiskt utgör föreningen. Det ryktas också att IFMSA brukar bjuda på bäst fika.
M I FU Vad heter och vad gör du i föreningen? Hej! Jag heter Gustav, går termin 10 och är ordförande i MIFU! Du hittar mig någonstans i bilden tagen på läkarprogrammets årliga skidresa för något år sedan. Vad gör er förening? Massa skoj! Framförallt så har vi träningar inom simning, löpning, volleyboll, fotboll och innebandy varje vecka och tävlar även i studentserier. Vidare anordnar vi diverse
FÖRENINGSEXPOSÉ | S
SLS KUF Vad heter och vad gör du i föreningen? Jag heter Adam Syk, går T9 och är lokalorförande för SLS KUF Uppsala (Svenska Läkaresällskapets Kandidat- och Underläkarförening).
evenemang såsom en skidresa till Åre varje januari för 50 läkarstudenter (MedÅre), tävlar mot alla andra läkarprogram i Sverige (MedSM) och såklart även vår årliga julfest för att nämna några! Hur får man tag på er? Enklast via vår facebooksida, sök på MIFU! Man kan även prata med någon ur styrelsen eller maila på ordf.mifu@gmail.com
Vad gör föreningen? Vi försöker ta upp viktiga ämnen som grundutbildningen missar. Etiska dilemman, global problem och framtidsvisioner förklaras av experter på området och får sedan diskuteras under våra interaktiva föreläsningskvällar. Några ämnen som vi nyligen har berört är flyktingars hälsa, CRISPR-Cas9, pengar som drivkraft i vården och dödshjälp. På nationell nivå håller föreningen även på med olika utbildningar, påverkansarbete, podcasts, priser och stipendium.
Hur får man tag på er? Det finns många kontaktvägar till oss! Vi har en facebooksida (SLS Kandidat- och underläkarförening Uppsala) som man kan skriva till. Man kan också mejla till uppsala@slskuf.se. Sen får man gärna rycka tag i mig om vi syns på något evenemang eller i någon korridor! Pitcha er förening! KUF ramar in föreningsliv när det är som bäst. Det vi gör är intresseväckande, det är ett gott umgänge och man kan själva nischa in sig på den/de frågor som man brinner mest för just i stunden! Inga idéer är omöjliga! Vad är det bästa med er förening? Det bästa med KUF är att får man en idé på ett ämne eller en spännande föreläsare så är det inte så många hinder på vägen. Det är inte en massa föreningsformalia utan bara att tuta och köra i trevligt sällskap!
Pitcha er förening! Man behöver alltså locka med mer än massa sport och fest? Nej men våga komma ned på en träning oavsett hur mycket du spelat innan eller hur länge sen det var. Vår förening är till för alla. Du kommer garanterat känna dig välkommen och ha kul! Vad är det bästa med er förening? Helt klart gemenskapen! Man många nya vänner från alla terminer, superkul!
SYN A P S I S Vad heter och vad gör du i föreningen? Matilda Häggström, chefredaktör Synapsis. Vad gör er förening? Vi ger ut läkarprogrammets alldeles egna tidning, två nummer under vårterminen och ett fett dubbelnummer på hösten. Hur får man tag på er? På mailadressen synapsistidning@gmail. com, och på vår facebooksida ”Synapsis”. Vi har även instagram! Tidningen finns att läsa online på: https://issuu.com/synapsistidning
Pitcha er förening! Här låter vi den kreativa ådran få blomma ut! Illustrera, layouta, fotografera, skriva – alla är välkomna! Det är väldigt fritt, och du får skriva om det du vill. Dessutom när vi ett brinnande intresse för fika. Vad är det bästa med er förening? Att tillsammans skapa något är häftigt. Vi går från planeringsmöte, deadlines, korr och layout till en färdig papperstidning i handen. Från idé till något mycket konkret. Dessutom vi har roligt när vi gör det.
Synapsis | 13
S | V INNARBIDRAG
Vinnare av Tidningskonventets skrivartävling 2019
Special moments with you after 03.00
TEXT: HOLLY JAYNE REDMAN
14 | Synapsis
29th September After 03:00 We slide off the bus. You just kissed me for the first time, and now we’re walking with the castle smiling over us, and the cathedral strong up ahead. You’re telling me about your own university. I will come to know it well. 15th October After 03:00 We’ve been messaging every day. I’m reading through the tomes now. I’ve been drinking and I want to hear your voice. So, we talk and it’s lovely. 10th November After 03:00 You held me tight in my bed in Uppsala yesterday. We ate a lamb’s head and you’re gone now. My songbook is under my pillow. You wrote about how you wished you could sing the serenades to me. 19th December After 03:00 We’re in London after a night out. We’ve already been stopped once by the police. Of course, so they let us go. We’re on the night bus now and your voice is washing over me as I think back to the start of the evening. We took a boat from Embankment. It glided right past the Houses of Parliament, looming over the River Thames, the London eye dressed up in the background, shining pink. While the water disappeared under us and the wind nipped at my lips and cheeks, we talked relentlessly. The boat ride was over far too soon. And then so was the evening. 22nd December After 03:00 My hotel reservation ended on the 20 th and resulted in an impromptu meeting of your parents. I wasn’t ready. But now we’re heading back to your parents house after a party where I met your school friends. Apparently I’m your girlfriend. 27th January After 03:00 I’m holding you tight again. We snuck into one of the castle college for lunch today. We walked all the way to the top of the tower and watched the winter sunset. What a moment! 15th April After 03:00 I’m crying; you’re angry; we’re both drunk. I told you I love you and you don’t feel the same way. Tomorrow I’ll understand that it was too soon for you. 16th October After 03:00 We’re at a birthday party. It’s fancy dress, and I’ve met even more of your friends. They are all so lovely and kind. Of course they are; you chose them. 9th November After 03:00 I haven’t slept. I tried to tell you I love you again. You don’t feel the same way. 10th November After 03:00 We broke up last night and agreed that when I’m back home we’ll try again. I’m using that as a comforter at the moment. I’m dreaming. 14th November After 03:00 I submitted an embarrassingly open story to a competition today. I’m mad at you. You’re a fool. I hope you know it. 2 years from now after 03:00 You’re holding me tight again. I finished my studies. I moved to London. You love me, and you’re going to tell me when I wake up.
LÄKARSTUDENTENKÄTEN | S
LÄKARSTUDENT-
ENKÄTEN 3.0 TEXT: KATINKA TELL
Denna gång var det fantastiska 468 läkarstudenter som fyllde i enkäten! Det tackar vi för. Vi har nu statistiskt signifikant (äh vad fan vet jag) underlag för hur en läkarstudent på Uppsala Universitet är och beter sig! Spännande! Mycket var kanske som man kunde ha tänkt sig, vi gillar Greys anatomy, vi snusar mer än vi röker, vi gillar hjärtat och hjärnan. Men vi skyddar oss inte när vi cyklar??? Hela 60% av svarande har varken Hövding eller hjälm! Vadfalls. Kanske är det dags att höra av sig till Hövdings högkvarter och be om en kollektiv spons?
Synapsis | 15
S | LÄKARSTUDENTENKÄTEN
Var kommer du ifrån?
Du går nu: Examinerad (7.9%)
Söder om Uppsala (30.5%)
Stockholm (29.5%)
Preklin (24.1%)
Uppsala (14.4%)
Norr om Uppsala (25.6%) Klin (68%)
Du är:
Är dina föräldrar läkare? Man (34.5%) Nej, ingen! (80.2%)
Vill ej uppge/ annat (0.3%)
Kvinna (65.2%)
Lever (13.6%)
Hjärna(29.2%)
Ja, båda! (5.3%)
Ja, ena! (14.5%)
Favortiorgan?
Något som förvånade redaktionen var hur många av studenterna som tyckte sig passa in i Slytherin. Borde vi oroa oss? Att majoriteten valde Gryffindor (godhjärtade, modiga, och med viss hybris) var väl mer väntat.
Du anser dig själv passa bäst in i: Gryffindor (40.8%)
Njure (21.7%) Lunga (4.3%) Hufflepuff (14.9%)
Hjärta (31.1%)
Slytherin (13.1%) Ravenclaw (31.2%)
16 | Synapsis
LÄKARSTUDENTENKÄTEN | S
Fula men fotriktiga skor (4.5%) Barfota (0.6%)
Gympaskor är fortfarande den stora favoriten på kliniken – tätt följd av Birkenstocks. Dessa har ökat i popularitet från tidigare mätning! Från 24 % till 38 %!
Snygga men obekväma skor (3%)
Kirurgtofflor/ mumintrollen (5.1%)
På sjukhuset/VC har du på dig:
Crocs (2.4%)
Gympaskor (45.9%) Birkenstocks (38.5%)
Du tittar helst på:
Tobaksvanor?
Röker (1.7%)
Greys anatomy (35.3%) Scrubs (23.1%)
I läkarenkäten 2.0 (nummer 3-4 år 2016) svarade ca 6 % att de rökte, en siffra som nu sjunkit! (Alternativt har de ersatts av snusare.)
Både och (1.9%)
The Knick (9.4%)
Snusar (15.6%)
ER/Cityakuten (5.4%) House (21.4%)
Inget av det (80.8%)
The good doctor (5.4%)
Hur bor du?
När du cyklar har du på dig:
Bostadsrätt (32.8%)
Hyresrätt (12.2%) Jag cyklar aldrig (5.3%) Inneboende hos en främling (4.1%) Hos mina föräldrar (4.3%) Inget av det (60.6%) Studentlägenhet (34.9%)
Studentkorridor (11.8%) Hövding (11.3%)
Hjälm (22.8%)
Synapsis | 17
S | LÄKARSTUDENTENKÄTEN
Är du singel? Det är komplicerat (5.5%)
Ja (40.7%)
Nej (53.7%)
Har du kysst någon på läkarprogrammet?
En trend som håller i sig: Att kyssa en annan student på läkarprogrammet. (Motsvarande siffra 2016 var 59 %)
Ja (57.1%)
Nej (38.2%) Det är högst sekretessbelagt! (4.7%)
Hur många sås-skålar har du utbringat?
Vad är en sås-skål? (58.2%)
Till vår stora förvåning lever numera ett ännu större antal av oss i ovisshet angående sås-skålarna! Denna gång hela 58 %! Ni som vet, ni vet – och vi hoppas att ni tar ert ansvar på kommande Preklin och lär ut konsten till nya studenter!
Har du stalkat upp en amanuens/ handledare på Facebook? Nej, jag är helt ointresserad! (19.6%)
Händer oftast (10.2%)
En (20.1%)
Har absolut hänt (70.1%)
Flertalet! (21.6%) Tinder (23%)
Att hitta kärleken är det många av oss som gjort. Framförallt på Tinder, men även BMC, nation och Preklin var ett populärt val. Jag utgår självfallet från att de som träffats på Preklin har fått upp ögonen för varandra genom en sås-skål, hur skulle det annars gå till? Hela fyra (!) starka kämpar har förbisett den märkliga stämningen och funnit kärleken i dissektionssalarna – kanske någon som stalkat upp en amanuens på Facebook…?
BMC (10.1%)
Din senaste partner/ flört träffade du på: Preklin (5.6%) I dissektionssalen (0.9%)
Annat, t.ex dansbanan (44%)
18 | Synapsis
Nation (16.5%)
LÄKARSTUDENTENKÄTEN | S
Det lutar ändå åt: Allmänmedicin (13.4%)
Kirurgi (32.8%) Psykiatri (9%)
Att hoppa av (5.1%)
Internmedicin (39.7%)
Har du somnat på en föreläsning?
Hur konsumerar du ditt kaffe?
Nej, alltid alert och redo! (41%)
Termosen är alltid med (37.7%)
Kaffebudgeten är lika stor som hyran (24.8%)
Ja... snark (59%)
Hur antecknar du? På dator eller padda (75.5%)
Endast när det är gratis på klinik (19.9%)
Andelen som antecknar med block och penna har sjunkit från 45 % till 18 %! *Anders Hansen shakes head slowly in the background*
Kaffe är ett gift! Det dricker jag inte (17.6%)
Har du tagit uppehåll?
Nej (75.5%) Ja, en termin (7.2%) Antecknar inte, informationen tas upp direkt! (19.9%) För hand med block och penna! (18.3%)
Ja, flera (10.2%) Planerar att ta (7%)
Synapsis | 19
OM STRÖMAVBROTTET ELLER KRIGET KOMMER
R EFLEKTION | S
TEXT: MATILDA HÄGGSTRÖM
Det är mörkt i min lägenhet. Kolmörkt, faktiskt. Det attackerade Jag var, så att säga, fucked. plötsligt, från ingenstans. Mitt i matlagningen kom det, strömavbrottet. Jag tänder några stearinljus, och i huvudet väller tankarna Vi spolar tillbaka. Jag är 15 år och glider fram genom den värmfram. ländska morgonen. Kanoten är fylld till bredden av packning, både den egna och den gemensamma. Vi är hundra personer ute Hur länge klarar sig frysen utan el? Kylskåpet? Min telefon har på äventyr i vildmarken; konfirmander, präster och assistenter i en tjugo procent batteri, vad gör jag när den laddar ur? Hur får jag då salig blandning. Vi har inget med oss som kan påminna om det information om när detta ska lösa sig? Hur ska jag laga kvällsmat? moderna livet. Inga klockor, mobiler eller iPads. Nio dagar ute Om det fortfarande är såhär när jag ska till skolan imorgon, hur sätter i skogen. Ingen dusch. Inget tak. Bara bada i iskall älv och sova jag ett alarm när mobilen är död? i regnskydd. Regnar det, ja då är det rätt pissigt. Runt dag fyra glömmer jag bort hur jag ser ut, det finns ju inga speglar. En natt Jag vankar runt lite i lägenheten. Listan av eldrivna saker i mitt sover vi tydligen bara fyra timmar innan vi väcks, men hur ska vi veta huvud växer och växer. Sådant jag tagit för givet, aldrig tänkt det utan klocka? Varje dag är det gröt till frukost. Varje kväll bakas speciellt mycket på. Jag känner mig mycket hjälplös. det bröd över öppen eld. Och vi paddlar, och paddlar, och paddlar. Funkar vattnet? Drivs vattenpumpen av el? Och elementen, hur är det med dem? Behöver de el? ”Om krisen eller kriget kommer” landade 2018 i min, så som i så många andras, brevlåda. Jag kollade igenom den, speciellt checklistan på sådant man borde ha hemma. Jag noterade att det enda jag var bra på var värmekällor. Stearinljus, värmeljus, tändstickor och filtar hade jag till förbannelse, ständigt i jakt på det ultimata myset. På alla andra punkter var jag högst undermålig. Ja, den alltid så betygshetsade Matilda hade nog till och med fått IG. Kanske hade jag lite mat med lång hållbarhet. Choklad, lite linser. Några gamla PET-flaskor som en rest efter fest som festats för länge sedan, men knappast möjlighet att lagra några större mängder vatten. Papperslista med telefonnummer? Hallå, allt finns ju i telefonen. Batteridriven radio? Nix. Extrabatterier? Nope. Nej, inte ens våtservetter eller handsprit kunde denna läkarstudent uppbringa. Lite ipren på sin höjd.
Denna resa förändrar mig, och blir kanske den resa i livet som påverkat mig mest. Kanske inte på ett religiöst plan, ty jag var inte en särskilt gudfruktig konfirmand (sorry Gud), men på många andra sätt. När jag kom hem såg jag allt med tacksammare ögon. Den varma duschen hemma efter nio dagars skogvistelse är fortfarande topp ett bästa duschen i mitt liv. Ja, bara att få vara inomhus uppskattade jag plötsligt något helt enormt. Att äta något till frukost som inte var gröt. Att sova i en mjuk säng och inte på tunt liggunderlag, dessutom i ett tyst rum. Mobil. Lampor. Kylskåp. Spis. Elektricitetens sjungande puls genom samhället. Spola fram till nutid, och plötsligt tänds alla lampor igen, lika hastigt som de slocknade. Frysen och kylen surrar till. Mobilen plingar till när den fortsätter laddas. Spisen värms upp igen. Jag släcker stearinljusen, och så fortsätter livet. Livet där elen är lika självklar som stjärnorna, där vatten alltid finns och frysen tryggt vaktar mina storkok. Där inget, inget kan gå fel igen. Eller? ■
Synapsis | 21
S | BOKTIPS
Att läsa en bok
D
et är nyårsafton och jag står i köket med en bekant som pluggar läkare i Umeå. Jag har jullov och han har snart terminstenta – alltså undvek vi allt som hade med läkar-studier att göra. När det kom fram att jag nyss läst ut en bok bryter han vår outtalade deal och utbrister ”oj, hur orkar du läsa böcker utöver kurslitteraturen?” Ska ju påpekas att han var mitt i tenta-p, men jag har själv tänkt likadant. Ja, varför tar jag mig egentligen tiden att läsa skönlitteratur?
Att det är bra med högläsning för barn har nog de flesta koll på. Inför läggning får barnen tid att varva ner efter en dags äventyr, av berättelser lär de sig hur världen fungerar och inte minst gynnas språkutvecklingen. Som vuxen är det sällan det blir någon högläsning innan läggdags, men effekten av egen läsning är snarlik. När vi sjunker ner i en bra bok försvinner allt annat ur tankarna. Nervositeten inför jobbintervjun. Ångesten över förra fyllan. Tentastressen. Att fly från vår egen verklighet ger oss en lugn stund då vi glömmer bort våra bekymmer. Stressen minskar. Med tanke på att de flesta av oss går runt med ett ständigt stresspåslag kan det vara
behövligt, för hur många diagnoser har inte stress som riskfaktor? Liksom barn fortsätter vi dessutom att lära oss och utvecklas av vad vi läser. Ordförrådet byggs förstås upp, och vi lär oss om hur samhället ser ut – i andra länder, från perspektivet av andra professioner, andra åldrar, med mera. Utöver detta mognar vår empatiska förmåga av att vi upplever en berättelse som om vi själva vore med om det den skildrar. Om du någonsin gråtit eller skrattat av en bok vet du känslan. När vår protagonist är glad blir vi på gott humör, när samma karaktär sedan råkar ut för något traumatiskt lider vi med hen. På så sätt ökar vår förståelse för vad andra människor upplever – något som vi från första början på läkarprogrammet blir inskolade i vikten av. Om det ändå är en förmåga som krävs utav oss kan man lika gärna passa på att få lite nöje av att utveckla den. Så nästa gång du känner dig orimligt stressad över livet som läkarstudent, sväng förbi ett bibliotek eller en bokhandel och hitta dig en bra bok. Läs, lär, njut. Och vem vet, nästa nyår är det kanske du som stöter på en läkarstudent och behöver något annat än studier att prata om. ■
TEXT: ANNA GRANBERG
22 | Synapsis
BOKTIPS| S
Vända Hem En upprivande berättelse om slavhandelns offer, med början i 1700-talets Ghana. Två halvsystrar som växer upp ovetandes om varandra – en blir bortgift med den engelska kommendanten, den andra förs bort för att säljas som slav i Amerika. Generation efter generation får man följa konsekvenserna av slaveriet, hur varje ny familjemedlem präglas av det. Den här romanen har många hjärtskärande ögonblick, så för dig som har lätt till tårar rekommenderar jag att hålla näsdukarna nära till hands.
Damen som köpte en buss och bara drog − Judy Leigh För dig med åldersnoja. Följ med den 75-åriga damen Evie Gallagher när hon smiter från sitt ålderdomshem för att resa genom Europa. En lättsam, mysig och underhållande bok som bäst läses i soffan med en kopp te i handen.
Britt-Marie var här – Fredrik Backman Fredrik Backman har skrivit många fantastiska böcker (En man som heter Ove, Björnstad, Min mormor hälsar och säger förlåt, etc.), men den här berättelsen är min favorit. Man blir alldeles uppjagad av irritation i ena stunden, för att i nästa känna ett stort medlidande. Den handlar förstås om Britt-Marie, en 63-årig hemmafru som fått höra att hon är en passivt aggressiv ältande gnällkärring. Hon flyttar från sitt liv i storstan och hennes otrogne man till det lilla samhället Borg där allt är nedlagt utom en ölstinkande pizzeria och fotbollen. Britt-Marie hatar fotboll.
I min bokhylla
− Yaa Gyasi
Synapsis | 23
Kaos i köket med
Katinkas kastruller TEXT: KATINKA TELL
Ännu en termin påbörjas och ännu en januari med tomt i plånboken. Frågorna vi alltid ställer oss kommer tillbaka: Hur ska vi finna energi att göra matlådor efter en tentaperiod? Hur ska vi ha råd med något roligare än pasta med ketchup? Hur ska vi hålla våra nyårslöften om att äta mer vegetariskt eller veganskt? Och hur lång tid får det egentligen ta att rätta en tenta??? Undertecknad tänkte hur som helst i detta avsnitt ge två tips på lätta, goda och billiga rätter som passar sig utmärkt som matlådor. Båda rätterna är dessutom veganska!
RECEPT| S
Svårighetsgrad: Mycket lätt Kostnad: 10kr/portion (14 kr för lyxvarianten) Mängd disk: Två kastruller Frysbarhet: Mycket bra Godhetsgrad: Mycket god
Linsgryta med ris Gör såhär: 1. Skölj riset och koka enligt anvisning. 2. Hacka lök och vitlök. Fräs i en kastrull tillsammans med olja och kryddor.
Ingredienser 4 portioner:
3. Skölj linserna i vatten tills det slutar vara vitaktigt.
ris 1 gul lök 3 dl röda linser 4 morötter 1 vitlöksklyfta (ingefära) (chili) curry spiskummin 1 pkt krossade tomater 8 dl vatten 1 tärning grönsaksbuljong olivolja För lyxvarianten: en burk kokosmjölk.
4. Häll ner linserna, krossade tomater, vatten och buljongtärning. 5. Skala morötterna och skiva i slantar. Lägg i (vänta med detta lite om du gillar de lite fastare). 6. Låt koka ca 10-15 minuter. 7. Smaka av och krydda. 8. För lyxvarianten: Häll i en burk kokosmjölk! 9. Servera! Ät upp! Var nöjd över en billig och god matlåda!
Svamp bourguignon med kokt potatis Gör såhär: 1. Hacka den gula löken, vitlöken och svampen. Fräs i en stor gryta med olja. 2. Skala morötterna och dela i små slantar, ner med dom i grytan tillsammans med tomatpuré och lite timjan. Fräs någon minut. 3. Häll på vin, lagerblad, buljong och vatten. 4. Låt koka upp under omrörning. Låt sedan puttra ca hur länge du vill (20 minuter, en timme?) 5. Skala och koka potatis. (Ett tips om man är hungrig är att skära potatisen i 4 delar innan de kokas, det går snabbare då.) 6. Skala de små steklökarna. (Det går lättast att få av skalet om man först ger dem ett uppkok i vatten och sedan spolar av dem med kallt vatten). Detta görs förslagsvis genom att du bara ploppar ner dom i potatisvattnet, låter de ligga där en minut eller två, fiskar upp dom, sköljer dom, skalar dom. När de är skalade kan de läggas ner i grytan med allt det andra. 7. Nu börjar det bli klart! Smaka av grytan med salt och peppar, timjan. Behövs det mer vatten eller vin? Om grytan känns väldigt rinnig kan man pudra över lite vetemjöl eller annan redning.
Svårighetsgrad: Lätt Kostnad: 25-30kr/portion Mängd disk: Två kastruller Frysbarhet: Grytan går bra att frysa, potatisen lite sämre. Godhetsgrad: Väldigt god Ingredienser 4 portioner 8-10 potatisar ca 500 g portabellosvamp (lyxig, men billigare med champinjoner) 2 morötter 1 gul lök 2 vitlöksklyftor 2 msk tomatpuré ca 3 dl rött vin (gärna fylligt) 1 tärning svampbuljong ca 2 dl vatten 1 krm timjan (1 lagerblad) 12 st. steklökar Ev lite vetemjöl/potatismjöl/redning
8. Servera! Ät upp! Lägg i tjusiga matlådor! Synapsis | 25
S|
SYNAPSIS SÖKER SKRIBENTER ILLUSTRATÖRER LAYOUTARE Vill du vara med och skapa en av Uppsalas bästa tidningar?
Skicka ett mail till synapsistidning@gmail.com, eller kom på nästa möte!
26 | Synapsis
AVSLUTNINGSVIS| S
Kuddstudenten När läkaren går ut ur rummet vänder sig patienten mot mig och säger att det var tur att jag varit med under besöket. Jag ler: bortförklarar och ursäktar. Sedan påminner jag: blodproverna, röntgenremissen, kortisonet hon ska börja ta. Räcker henne mer papper att torka av ultraljudgelen. Hon ler vänligt, jag ler vänligt. När hon lämnat rummet sitter jag ensam kvar med mina kaotiska noteringar om läkarens ultraljudsundersökning och ordinationer. Sitter där med diktafonen i min lite svettiga hand och försöker bena ut vad som hänt samtidigt som jag mumlar in mina brutna meningar i mikrofonen. Hur många gånger har det hänt mig? Hur många gånger händer det andra? Att ha blivit en emotionell stötdämpare mellan patient och läkare. En kuddflicka, en kuddpojke. Sånt jag trodde hörde mellanstadietiden till, sådant jag trodde mig fått lämna. Ändå fortsätter det. På mottagningar där cancerbesked delas ut under otydliga och luddiga omständigheter, på ronder där det är helt uppenbart att patient och läkare sänder på helt olika våglängder, att de inte alls förstår varandra. Istället ska någon annan finnas där: en sjuksköterska, en undersköterska. I brist på dem: en läkarstudent. Visst finns det ramar, gränser. Vi utbildar oss för att bli medicinska specialister, inte terapeuter. Men att under ett mottagningsbesök oadresserat försvinna iväg och inte komma tillbaka på länge, att inte läst på innan man ska ge ett dåligt besked, att inte ens försöka förstå, försöka mötas. En iakttagelse under mina kliniska terminer är att kvinnliga handledare tenderar att berömma min patientkontakt, medan manliga handledare har sagt att jag är för mjuk och för ursäktande. Att jag ska sluta erkänna när jag inte kan. Att jag ska klämma händer hårdare, inte skratta så fnittrigt. På sätt och vis är det ändå komiskt, för att jag har aldrig annars i mitt liv blivit kallad fnittrig och jag tror inte att en diabeteskontroll får min inre bubblighet att brisera. Att bli kritiserad för sina mjukare egenskaper, de så kallade tradionellt feminina, är något jag hört förekomma hos kursare, oavsett kön. Självklart finns det rimligheter och orimligheter, och jag ska inte dra alla manliga handledare över en kam (för det vore väl det värsta…!). Samtidigt finns det många läkare som har en fin kontakt OCH kompetens. Att den kombinationen förekommer är såklart ingen chock - för somliga i alla fall.
Ytterligare ett exempel: tänk er en kirurgisk avdelning där ni auskulterar den rondande, ganska nyblivna ST-läkaren. Vi kommer in till en patient som under bestämts vara utskrivningsklar. När vi träffar patienten har hen väldigt ont och gråter över att inte klara sin hemsituation. Men eftersom smärtan inte är kirurgisk, tänker sig ST-läkaren att patienten ska hem. Medan patienten ligger i sin säng och säger att skicka hem hen är synonymt med en dödsdom lutar sig ST"Kanske hade jag till och med läkaren över patgått och bett om ursäkt å ientens huvud, så läkarens vägnar. att deras ansikten är ungefär en decimeter ifrån varandras. ST-läkaren säger högt att de kan ordna en sjukgymnast, att patienten bara måste upp och hoppa. Vila löser ingenting. På väg ut från salen vänder sig han mot mig och säger: ”Vilken mes! Vilken sopa. Ibland måste man gaska upp sig.” Säger jag ifrån? Nej. Hade läkaren inte kommit fram till att skriva en remiss till medicin (halleluja för denna universella lösningar för alla stressade kirurger!) hade det gnagt på mitt samvete. Kanske hade jag till och med gått och bett om ursäkt å läkarens vägnar. För det har hänt i andra situationer. Att jag ber om ursäkt för något som min handledare har gjort eller sagt. Vips, så är man tillbaka på mellanstadiet. Att hur man än försöker lära sig en sak, måste man hela tiden ta hänsyn till – vissa – andras slirande och lirande. Jag tror inte att det enbart är för att jag är kvinna som jag tilldelas (eller tar på mig) de emotionella uppgifterna, inte helt. Jag gör det för att jag kan. Och som många medstudenter med mig gör. På samma sätt som jag får höra att jag ska sluta fnittra är jag säker på att ni har fått höra andra saker, saker som uppmuntrar till vissa egenskaper, saker som vill borsta bort andra. Som en kursare till mig sa: det är mer prestige att kunna alla seninfästningar i axeln än att kunna klappa någon på handen. Ja, jag tar emotionellt ansvar. Ofta i alla fall. För att jag kan, för att jag många gånger vet hur man gör. För att jag åtminstone försöker, fastän jag också misslyckas. Jag hoppas ni också försöker och att ni kommer fortsätta göra det i era karriärer. Då kan vi bespara framtidens studenter dessa obekväma stunder som inte är deras ansvar och inte deras jobb. Inte än. ■
ELIN FORSGREN
DERAS INSIDOR ÄR SURA NYCKELDEL
SMAK
NÄTHINNA SKOJ PÅ HOJ INVÄNDIG UNDERSÖKNING
VILL MAN TA FRÅN SKOLA NORDAMERIKA
FLEXIBELT NÖJE
SIFFRA AVLÄGGS GJORDE OCH BLEV LAT?
KAN MAN STIGA
LEVERSJUKDOM
VÄNTAR BADSUGEN PÅ? (X2)
INSEKTSORGAN?
DATORSPEL DAGSTIDNING
ENKEL SPÄDBARN
UTTALADE LYCKAS PÅ TINDER? MÄRK VÄL
DEL AV PJÄS
SVENSKT PARTI BRUN
SNÄLLT BETT
DET EKAR TOMT DEN 24:E?
1501
RYSSJA
VIND FÖDA
HÖRDE SKRÄMD?
GRÖNA HITTAS I ODLINGSFLASKA
MEDICINFORM
VALUTA NJUR INFLAMMATION STÖRTAR
SÄGER KALL?
FALLA I TREDJE HAND
ENERGIMOLEKYL
FELFRITT ELLER GULD TILLSAMMANS
FRAMFUSIGA
STJÄLA FYRKANT
FLÄKT
VATTENDRAG
FRIA FYRA KAN MAN MED FICKPLUNTA LÄGGER SKYTT TAS I TENNIS
SPRIDS 14:E FEBRUARI?
AVSER EFTER ÅKNING MED AFTER
HUDSJUKDOM
MATT
KIPPLINGS PYTON
CITRUS LITTERATUR I HÖRLUR
IGÅNG ÅKS DET SKIDOR PÅ HÖRS I HIPHOP
HÅLLER SIG KALLT NANO GRAM
ANDFÅGEL
RÖNTGEN
ANTIKROPP
ÖPPNANDE KRYDDA
SNURR
SMART DATOR DERAS GREJER ÄR i-MÄRKTA
FINRUM
EFTERSOM
TA AV DAGA MÅTT BLOMMAR I HAV LÄMNAR ARLANDA
SKOGSNYMF HÄST
ENCYKLOPEDI
NÄRA ÅTER REKLAM
JOBBÖL
MISSIL
NORDLIGT LANDSKAP BALES HEMLAND
ERORNA
KORSORD: JOHAN THUNANDER