Läkarprogrammets tidning | Nr. 3-4 November 2020 | Årgång 22
TEMA: SVÅRIGHETER Hur svårt kan Fältflora sidan 14 det vara? sidan 4
Kandidatbingo sidan 20
SYNAPSIS
Skammen är ett faktum. En missbedömd sipp, och nu färgar kaffe min vita bussarong mörkbrun. Mitt framför överläkaren. Suck. Vill sjunka genom jorden. ”I vår bransch betyder det att man kommer att få ett bra besked om man spiller kaffe på sig” säger överläkaren med ett leende. Plötsligt känns allt mycket bättre. Jag skrattar lite. En dålig känsla blir till en något bättre. Detta är min sista ledare som chefredaktör. Det har varit ett litet äventyr, och ganska lurigt i början. Nu tänker jag mycket på framtiden. Livet efter examen. Det känns svårt, svindlande. Stressen över att hitta ett underläkarvikariat. Därefter en stor sorg. Att lämna Uppsala. Att aldrig mera få vara student. Inga mer studentupptåg och galna föreningar. Slutet på en era. Ska jag alltså jobba nu? Resten av mitt liv? Ny stad. Bli vuxen. Hur blir man vuxen? Jag trodde jag blev vuxen i Uppsala. Är det i akutrummets kontrollerade kaos jag blir vuxen? När en av mina krukväxter
LED ARE
överlever? När man eventuellt skaffar barn?
Det finns gott om svårigheter i livet, speciellt just nu. Att stå ut med att vara hemma, ovissheten. Det som gör det bättre är att sätta saker i perspektiv. Jag tänker ofta på min tid som student på onkologen och som uska på IVA. Hur jag varje dag gick därifrån tacksam över att vara frisk. Över att inte ha cancer, att inte ligga i respirator. Över att min familj inte var sjuk. Det är något att hålla fast vid när det känns svårt. I detta fullspäckade dubbelnummer med tema svårigheter gör Kaberi Mitra sin Synapsisdebut, Folkbildning gör comeback och Katinkas Kastruller bjuder på ett riktigt, riktigt svårt recept. Detta blandas med krönikor, flora och fauna och kandidatbingo. Att säga hejdå kan vara svårt. Men det kan också vara rätt. Precis som en kaffefläck kan gå från pinsam till tursam. Trevlig (och svår) läsning önskas!
Matilda Häggström Chefredaktör
SYNAPSIS I DETTA NUMMER 04
Hur svårt kan det vara?
05
Illustration: När cerebrum tar siesta
06
Filmtips
07
Av Kaberi Mitra
14
Fältflora: Den svåra skogen
16
Dikt
17
Affisch
20
Kandidatbingo
21
Fördomar fördummar
24
Horoskop
29
Korsord
Illustration av Anna Granberg
30
Katinkas kastruller
17 | Varför är det så svårt?
32
Folkbildning
En fin affisch över det som kan vara svårt att komma ihåg
34
Redaktionen
21 | Fördomar fördummar
35
Avslutningsvis
05 | När cerebrum tar siesta
Krönika av Sofia Sundin
32 | Folkbildning
Bästa källan till onödig kunskap
REDAKTION synapsistidning@gmail.com CHEFREDAKTÖR Matilda Häggström
TEXTREDAKTÖRER Matilda Häggström Katinka Tell Elin Forsgren
ANSVARIG UTGIVARE Lucas Grzechnik Mörk
LAYOUT Anna Granberg Matilda Häggström
OMSLAGSBILD Katinka Tell (fotograf) Anna Granberg
ILLUSTRATÖR Anna Granberg Katinka Tell
BILDREDAKTÖRER Katinka Tell Anna Granberg
SKRIBENTER Matilda Häggström Elin Forsgren Axel Kockum Kristoffer Ljungdahl Axel Henriksson Anna Granberg Katinka Tell Johan Thunander Sofia Sundin Kaberi Mitra
UTGES AV Föreningen Synapsis KONTAKT Synapsis Akademiska sjukhuset Ing. 14, Medicinarcentrum UAS bv 751 85 UPPSALA TRYCK: Exaktaprinting 2020 För åsikterna i tidningen står respektive skribent. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.
S | K RÖNIKA
HUR SVÅRT KAN DET VARA? TEXT: ELIN FORSGREN
I
nför det här numret försökte jag nå ut till några föreläsare för att få till en intervju. Initialt fick jag några positiva svar men när jag otaktiskt nog berättade att temat var svårigheter möttes jag av skepsis. Inte till själva temat, men ungefär så här kunde de uttrycka sig:
”Jag tror inte mitt ämne X kommer vinna på att framställas som svårt” och ”Vad menas med svårigheter? Jag tror inte jag har så mycket att tillföra…” Jag fick bita mig i läppen och ångra att jag nämnt temat, trots att jag sagt att intervjun skulle vara lättsam. I min enfald hade jag trott att de skulle bli hedrade över att deras ämne ansågs svårt, att det skulle ge dem ”cred”? Uppenbarligen hade jag fel.
4 | Synapsis
Men med detta nummer – trots mejlande med olika föreläsare, trots gott samarbete med andra redaktionsmedlemmar – satt jag vid deadline och hade inte skrivit en rad. Hur kunde detta bli så svårt? Att skriva något. Skrivkramp kanske man skulle kalla det men jag sparar det uttrycket åt de som faktiskt måste leva på sitt skrivande. Jag hade ju min plan med en rolig intervju med en föreläsare. Det blev för svårt. Sedan tänkte jag skriva om vår praktik och hur den kunde förbättras. Redan efter någon rad insåg jag att jag inte riktigt kunde komma på några konstruktiva förbättringspunkter så gav jag upp det också. Jag letade också upp gamla noveller jag skrivit på gymnasiet men herregud, där gick ändå gränsen. Försökte ha några roliga spaningar om hur mitt liv skiljer sig från hur det var innan ni-vet-vad men det blev bara tragiskt.
Men så började jag tänka, visst är det överlag svårt att erkänna att något är svårt? Ofta säger vi ju saker som ”det är inte så svårt när man kan det” och ”det är inte så svårt som man kan tro.” Men tänk om det faktiskt är det – svårt?
Och nu sitter jag här, med ett stirrande tomt dokument framför mig och erkänner. Det här blev för svårt. Det blev inte bättre än så här.
Det här är mitt femte läsår som skribent i Synapsis och till varje nummer har jag åtminstone skrivit något längre än en sida.
”Elin, jag tror inte Synapsis kommer få fler medlemmar om det framställs som svårt att skriva en text…” ■
Och snart kommer min redaktör säga:
ILLUSTRATION| S
"När cerebrum tar siesta"
- en illustration av Anna Granberg Synapsis | 5
S | FILMTIPS
Svårigheter på vita duken Med små blöta steg närmar vi oss slutet på den här hösten. Svampplockardagarna är nästan över och dygnets ljusa timmar har försvunnit likt handledaren på kliniken. Snart kommer vi bara röra oss utomhus för att förflytta oss mellan hemmet, sjukhuset och närmaste affär. Har du inget att göra med all den tid du nu måste fördriva inomhus? Misströsta inte! Här kommer en lista på svåra filmer att sysselsätta sig med under det kommande mörkret. Dessa filmer kräver full uppmärksamhet och kan orsaka akut förvirring. Inception (2010) En industrispion som stjäl hemligheter ur människors drömmar får ett nytt uppdrag – att plantera en idé långt in i sitt offers undermedvetna. Här gäller det att hänga med i svängarna, för i vems dröm i drömmen är vi nu? Regissör: Christopher Nolan Genrer: Action, Adventure, Sci-Fi Svårighetsgrad: 3/5 Memento (2000) Leonard Shelby kan sedan ett trauma inte längre lagra några minnen. Efter fem minuter är allt nytt bortglömt. Det sista han minns är mordet på sin fru, och han är mitt uppe i jakten på mördaren. Har jag nämnt att han inte längre kan lagra några minnen? Regissör: Cristopher Nolan Genrer: Mystery, Thriller Svårighetsgrad: 4/5
Shutter Island (2010) Från ett mentalsjukhus för psykiskt sjuka kriminella, beläget på den ogästvänliga ön Shutter Island, har en patient mystiskt försvunnit. Kriminalkommissarie Teddy Daniels skickas dit för att lösa mysteriet, men snart märker han att allt inte står rätt till… Regissör: Martin Scorsese Genrer: Mystery, Thriller Svårighetsgrad: 4/5
Predestination (2014) En tidsagent reser i tiden för att förhindra brott innan de begåtts, och nu har han i uppdrag att stoppa den skoningslösa terroristen ”the Fizzle Bomber”. Under resans gång får vi följa med fram och tillbaka genom tiden. Hjärnan går konstant på högvarv – hur hänger egentligen allt ihop? Regissör: the Spierig brothers Genrer: Action, Drama, Sci-Fi Svårighetsgrad: 4/5 TEXT: ANNA GRANBERG
6 | Synapsis
There is no Evil (2020) I den här nya filmen som utspelar sig i Iran får vi följa fyra människor. Fyra människor i ett land där dödsstraff är lagligt. Vanliga människor tvingas ta ställning – utföra förtryckarnas order och överleva, eller göra motstånd? Regissör: Mohammad Rasoulof Genrer: Drama Svårighetsgrad: 4/5
Melancholia (2011) Två systrar. Ett bröllop. En planet på kollisionskurs mot jorden. Gillar du psykedeliska, sepiatonade domedagssagor är detta filmen för dig. Regissör: Lars von Trier Genrer: Drama, Sci-Fi Svårighetsgrad: 5/5
Donnie Darko (2001) Donnie Darko är en tonåring som plågas av syner. Syner av karaktären Frank – en man i jättekanindräkt (ja du läste rätt) som påstår att världen kommer gå under om 28 dygn, och Donnie kan förhindra det. Regissör: Richard Kelly Genrer: Drama, Mystery, Sci-Fi Svårighetsgrad: 5/5
av Kaberi Mitra Ă„ven publicerad i 10TAL
S|
Vita väggar. Linoleumgolv. Stol på golvet. En dörr.
8 | Synapsis
| S
Dörren öppnas.
Någon kommer in. Någon sätter sig på stolen. Någon tittar rakt fram. Tom ljudbild.
Tystnaden avbryts. Här kommer minnena.
Synapsis | 9
S|
Minne 1 Träd. Minne 2 Mat på tallrik. Minne 3 Två personer skriker. Minne 4 Kalt huvud. Sjukhusbrits. Nedsläckt rum. Tusenbitarspussel. Hörn först. Minne 5 Pappa tappade håret när han var ung. Pappa har aldrig haft hår. Pappa har haft hår på ett fotografi. På nästa fotografi har pappa inget hår. Då har pappa en basker. Det är inget minne. Pappa står bredvid sin syster. Systern dog. Det är ett minne. Minne 6 Pappa gråter. Pappa ligger i sängen i flera dagar. Pappa slutar inte gråta. Sedan upphittad i snödriva. Sedan psykakuten. Kanske inget minne. Minne 7 Pappa är rolig. Pappa är ledsen. Första gången inga mediciner. Andra gången Citalopram, Zyprexa, Oxascand vid behov. Minne 8 Pappa berättar om rymden. Pappa pratar filosofi. Pappa säger att det finns parallella universum. I minst ett av dem har ingen dött. Minne 9 Ted Gärdestad dog. Någon gång ska alla i ABBA dö. Också Brasse i Fem myror är fler än fyra elefanter. Minne 10 Dansuppvisning på skolan. Pappa ska komma. Pappa kommer inte. Pappa på kasino i Stockholm. Mamma gråter. Minne 11 Livets ord ringer på dörren. God jul. Julblomma och julkalender. Livets ord. Frälsningsarmén. Gottsundas trollerivecka. Minne 12 Skräp på golvet. Tomma spritflaskor i förrådet. Lappar på väggarna. Överstrukna kalendrar. Imorgon är en ny dag. Minne 13 Mamma har två jobb. Mamma måste jobba hela tiden. Sedan har mamma inget jobb. Alla guldsmycken pantsatta. Nu lever vi på lånad tid, säger pappa. Nu börjar livet på riktigt, säger pappa. Det är viktigt att du har roligt, säger pappa. Livet är till för att ha roligt, säger pappa.
10 | Synapsis
Minne 14 Det regnar. Pappa tar taxi till bion. Minne 15 Ibland är jag ledsen, säger pappa. Det är därför jag inte kan jobba, säger pappa. Det står på mitt papper, säger pappa. Minne 16 Pappa hittar en stödgrupp för unga anhöriga. Någons mamma är alkoholiserad. Någon måste laga all mat hemma. Någon bor i fosterfamilj. Någon är troende. Någon ritar. Ha objektet du ska rita av upp och ner, säger den som ritar, då ser du linjer och former istället för föreställningen om objektet. Minne 17 Tillbaka på psykakuten. Pappa blir tvångsintagen. Minne 18 Pappa säger att medicinerna gör att han inte kan läsa. Pappa glömmer vad han har läst på sidan innan. Pappa säger att tidigare kunde han läsa allt. Pappa säger att förut läste han hela tiden. Minne 19 Pappa säger att det ibland är svårt att lyfta handen. Ibland måste pappa ligga kvar på soffan. Det är inte för medicinerna. Det är för sjukdomen, säger pappa. Minne 20 En bekant från pappas barndom berättar om pappa. Senare berättar pappa att det är svårt att vistas bland andra. Alla vet att något är fel med pappa. Pappa som var briljant i skolan. Nu blev pappa ingenting. Pappa går inte ut. Pappa spelar bara schack.
| S
Jag står på en gata och skriker på pappa. Pappa lyssnar när jag skriker på honom. Ibland blir han ledsen. Ibland säger han att det verkar som att jag inte tror att han har några känslor. Som när jag säger att psykiskt sjuka inte borde skaffa barn om de inte kan ta hand om barnet. Som när jag säger att om han är så allvarligt psykiskt sjuk så kan han skaffa en personlig assistent och lämna mig och mamma. Då blir han ledsen. Oftast säger han att det är bra att jag kan sätta ord på mina känslor. Men ibland blir han ledsen.
Synapsis | 11
S|
Någon har suttit stilla på stolen. Någon har tittat rakt fram. Någon ställer sig upp. Någon går.
12 | Synapsis
| S
Dörren stängs.
Synapsis | 13
S | FÄLTFLORA
Fältflora:
DEN SVÅRA SKOGEN O
m någon årstid är extra förknippad med utflykter är det väl ändå hösten. Stubbar är som mossigast. Färgerna i skog och mark som mest dramatiska. Risk för fel klädval som störst. Varma drycker värmer mest. Charmigt på många sätt. Dessutom står svampjakten i zenit och därmed finns möjlighet till ett gott utbyte efter en dag till fots. Men! Det är inte enbart hobbymykologi som behöver vara anledningen
till att ta sig ut. Utöver svampar finns självklart träd, fåglar och växter att smyga sig nära om du är varsam! Att spana på en tall kan vara lika mycket av en sport som att försöka sig på att inte skrämma iväg en kantarell när du ser den. För att lättare orientera dig bland den myriad av fynd i skogen du kanske inte alltid tänker på, följer här en fältflora. Noga utvalda fynd tar plats. Vandra varsamt.
TEXT: KRISTOFFER LJUNGDAHL ILLUSTRATION: ANNA GRANBERG
Falsk Djävulssopp
(Rubroboletus legaliae)
Ni hör själva. Falsk. Djävul. I samma namn. Ett obehagligt möte för vem som helst. En av få svampar vars nöje är att själv ta en stadspromenad för att plocka människor i mycel-flätade korgar. Så elak är den. Kännetecken: Köttet blir blått när man skär i den. Röd fot. Dåligt morgonhumör. Förväxling: Satan själv.
Fallfrukt ännu kvar på sina grenar Det säger sig självt. Både ovanligt och ologiskt. Att hitta ett vildapelträd är i sig en konst och att då dessutom hitta fallfrukt som fortfarande sitter på grenarna kräver något extra. Kännetecken: Själva trädet växer i Sverige från Skåne till Gästrikland. Träden blir 3–8 m höga. Frukten sitter på ganska långa skaft och är relativt liten och grönaktig som mogen med syrlig smak. Förväxling: Stor förväxlingsrisk med vanlig fallfrukt på marken eller ännu ej fallen frukt kvar på grenarna.
14 | Synapsis
FÄLTFLORA | S
Sälg
(Salix Caprea)
Lövträd tillhörande videsläktet. Hälsinglands landskapsträd. Sälgen gömmer sig alltså i landskapet på två sätt, både i dess namn och i dess skogar. Det senare är paradoxalt då sälgen även utgör själva skogen den personligen gömmer sig i. Detta skapar stor förvirring för många som övertänker saker. Ibland ser man inte trädet för all skog. Kännetecken: Jättestort och brunt. Finns i skogarna vardera helg. Förväxling: En älg ( Jättestor och brun). Finns också i skogen på helger.
Korpen
(Corvus Corax) Ingen fågel, nej, inget djur är så mytomspunnet som korpen. Å ena sidan är den stor, blänkande svart och klok. Å andra sidan är den förknippad med olycka och död. Namnet ”korp” är onomatopoetiskt vilket inte är ett tråkigt faktum heller. Den största kråkfågeln vi har vars kraxande studsar i barrskogarna. Kännetecken: Utpräglat, djupt, skorrande, dovt lockläte: korrp. Ofta upprepas 3–4 gånger. Förväxling: Med Hugin eller Munin.
Den perfekta stenen Med en mankhöjd på minst 14 cm tar den sin plats. Likväl är den svår att hitta när väl magen kurrar (korrp) som mest. Den är bred och djup med plats för ett sällskap på tre. Lavar och mossor lever symbiotiskt med stenen. Människor är tacksamma gäster under matsäcksförtärande. Ett spännande och välbehövligt fynd under varje utflykt. Kännetecken: Perfekt att sitta på. Det krävs ofta även en hand för att ta sig upp på den. Förväxling: Ingen. När du ser den vet du att den är perfekt.
Synapsis | 15
S | DIKT
Av naturvetenskap är jag sprungen, till naturvetenskap ska jag åter bli. TEXT: ANTON ERICSSON
Formler, regler, problemlösning. Låt det lösas i harmoni, ingen mjuk samklang eller sentimental orimlighet. Kvadrater, räta vinklar, illustrativa exempel i all oändlighet. Repetition som moder för kunskap får innötandet att dygdförklaras. Varje nervcell ska präntas med samma innehåll där allt förklaras. Alltid tydligt, alltid förväntat, alltid beräknat men aldrig irrationellt. Alltid ETT svar, alltid konsekvent, alltid genomtänkt men aldrig emotionellt. Tyglad och inramad sitter fjärilen död på väggen. Inga vingslag i vinden, döden har fäst den på tavlan. På väggen har livet fästs för att observeras, mätas, vägas och sorteras. Tvetydighet plånas sakta ut, lämna inga nyanser, svart, vitt. Inget emellan. Schackbrädets rutsystem organiserar tanken, hjärnan är herre över kroppen, skild från denna dock. Kroppen endast ett verktyg att fylla hjärnans önskan. Känslornas spektra, tvivlandets palett trycks in i en form och paketeras, rationaliseras bort för i hjärnan finns det inte plats.
Men stundom kommer en puls. En stöt eller en blixt. Innehållet i kroppen, det ofta bortglömda och tillsynes okänsliga, är plötsligt fyllt till sin bredd.
Men av vad? Plötsligt saknas strukturen, strategilöst letande, inkonsekvens. Blint går letandet genom register efter register. Ingenstans finns svaret att finna, och om det var funnet: kunde det förstås i den av rationaliteten skapade verkligheten? En fisk kämpar för vatten, men avståndet till havet är för stort. Ryckande kämpar den, hjälplöst gapande för luft i desperat hopp om att få leva. Utanför sitt medium är allt förgäves, oändliga svårigheter. Allt saknar lösning. Oformligt lägger sig ångestens täcke över människan. Sparkar och slag möts av en resistenslös likgiltighet inför tankens makt. Människan sprattlar och kämpar för luft, men ångestens täcke är för stort. Gradvis sjunkande i frekvens syns nu ryckningarna bli allt svagare i amplitud och lugnet infinner sig. Tystnad. Så när som på ett andetag. Men icke av lättnad, utan av tvivel inför det ogreppbara. Det som ingen formel sammanfattar, ingen tabell kan organisera, ingen metod kan beräkna. Av naturvetenskapen är mitt jag skapat men endast utan den kan jag bli riktigt fri.
16 | Synapsis
AFFISCH | S
VARFÖR ÄR DET SÅ
SVÅRT? TEXT: KATINKA TELL ILLUSTRATION: ANNA GRANBERG & KATINKA TELL
Vissa grejer sätter sig ju bara inte med detsamma. Jag kommer ihåg ett evigt tragglande med olika fetter under EoN, vilket var egentligen det nyttiga fettet? Hur många gånger behöver jag rita upp citronsyrecykeln innan det sätter sig? Varför är det så evinnerligt svårt att komma ihåg hur tarmen roteras i embryot? Och varför glömmer jag ALLTID de små utstickarna på Plexus Brachialis? Ja, det är mycket vi läkarstudenter förväntas komma ihåg och det är mycket som är svårt att lägga på minnet. I ett försök att hjälpa oss genom terminerna (och resten av livet) har vi nu komponerat en fin affisch för ”allt det som är svårt att komma ihåg”. Varsågoda och sätt upp på väggen!
Källor: Patrick J. Lynch, medicinsk illustratör. "Brain Human Normal Inferior View". CC BY 2.5. Hämtad från Wikipedia.org, sökord "Kranialnerv". Ändringar gjorda av Anna Granberg.
Synapsis | 17
n. Musculocutaneus
I
n. Pectoralis lateralis
n. Olfactorius II n. Opticus III n. Oculomotorius IV n. Trochlearis V n. Trigeminus VI n. Abducens VII n. Facialis VIII n. Vestibulococlearis IX n. Glossofaryngeus X n. Vagus XI n. Accessorius XII n. Hypoglossus
n. Suprascapularis
DET SVÅRA
Synapsis: Människans Anatomi
n. Dorsalis scapulae
C7 n. Subclavius
C6
C5
Ossa digitorum pedis
Os cuneiforme laterale
Os cuboideum
Calcaneus
Phalanx medialis Phalanx distalis
Phalanx proximalis
Ossa metatarsalia
Os cuneiforme mediale
Os cuneiforme intermedium
Os naviculare
Talus
nn. Subscapularis
n. Medianus
Os hamatum
Os pisiforme
Os triquetrum
n. Pectoralis medialis
Os lunatum
Th1
Phalanx distalis
Phalanx medialis
Phalanx proximalis
Ossa sesamoidea
Ossa metacarpalia
Os trapezoideum
Os trapezium
Os capitatum
n. Thoracicus longus
Os scaphoideum
n. Cutaneus brachii medialis
n. Cutaneus antebrachii medialis n. Thoracodorsalis
n. Ulnaris
n. Radialis
n. Axillaris
C8
S | BINGO
Kandidat-bingo TEXT: MATILDA HÄGGSTRÖM
Din handledare försvinner mystiskt
Du går vilse
Läkare: ”Vilken specialitet ska du bli?” alt Patient: ”Jaha, så du ska bli *insert placeringsspecialitet*?
Awkward häng i opsal / op-korridor i oklar väntan på operation som ingen vet när den börjar
Spexiga klinikskor!
"Berätta mer!"
Inlogg till datorerna som ingen har lärt dig
Gott bryggkaffe!
Var ska du sitta på lunchen? Med läkarna? Ensam?? Med sjuksköterskorna???
Onda ögat från op-syster/ sterilansvarig
Handledaren ”glömmer” presentera dig för patienten och det blir stelt
Fastnar med stetoskopet i något
Fika i personalrummet, men vågar du ta? Är du en sniken student då? Förtjänar du fika?
Snygg handledare!
Ditt diktat blir svinlångt
20 | Synapsis
Du lutar dig framåt och alla dina pennor trillar ur fickan
FÖRDOMAR FÖRDUMMAR TEXT: SOFIA SUNDIN
S | K RÖNIKA ”Så du har blivit läkare! Då är det lyxyachter och sommarhus på franska Rivieran som gäller nu eller?” När jag under ett besök i min hemstad springer på en gammal klasskompis från gymnasiet är detta hans spontana reaktion när jag berättar om mitt yrke. Genast går tankarna till min jämnåriga kollega som jobbade extra som medicinsk sekreterare under läkarutbildningen. När hon sommaren efter termin 9 vikarierade som underläkare på samma universitetssjukhus där hon tidigare jobbat fick hon flera tusen kronor mindre i månadslön än när hon jobbade som sekreterare. Måhända kryddade min gamla klasskompis sin fråga lite grann, men han blir ändå genuint förvånad när jag förklarar hur det ligger till med underläkarlönerna. En fördom är en sakligt ogrundad uppfattning som ofta är spridd bland många människor1. För att underlätta kognitiva processer börjar den mänskliga hjärnan redan i barndomen kategorisera och förenkla omgivningen. Förenklingarna bygger på egna intryck och upplevelser såväl som information från omgivningen, vilken ju lätt blir vinklad och icke saklig2. På grund av de här kognitiva processerna blir vi inte helt perplexa första gången vi träffar på till exempel en lönn – säkerligen har vi redan kännedom om andra sorters liknande växtlighet, kategoriserar den nya tingesten i kategorin ”lövträd” och tänker inte mer på det. Vid mer komplexa företeelser, som människor, fungerar förenklingarna sämre och blir istället till fördomar. Ingen grupp i samhället slipper undan andra människors fördomar – läkare och läkarstudenter inkluderade. ”Jaha, du har nyligen tagit läkarexamen. Är du alltså en sådan där allmänläkare som arbetar på vårdcentral då? Det är väl det enklaste läkarjobbet?” Enligt mina egna empiriska studier är det här den absolut vanligaste fördomen allmänheten har om läkare. Kanske handlar det om olikheter mellan hur underläkares karriärbanor ser ut i Sverige jämfört med en del andra länder? Eller en enkel förväxling mellan allmänläkare och allmäntjänstgöring? Hursomhelst är det en fördom som verkligen har bitit sig fast. Min mamma är specialist i allmänmedicin sedan 20 år och på varje släktträff är det någon äldre släkting som bekymrat frågar henne om hon inte ska specialisera sig någon gång. Konsekvensen av fördomen att allmänläkare är det enklaste läkarjobbet är att 22 | Synapsis
en del patienter istället för vårdcentralen vänder sig till akutmottagningen, i hopp om att få träffa en specialist. Föga anar de att de i många fall väljer bort en allmänspecialist till fördel för en olegitimerad underläkare och till på köpet bidrar till den hårda belastningen på landets akutmottagningar.
stetoskopet hängande kring halsen och pannspegeln ständigt på huvudet var nog ganska korrekt en gång i tiden. När gemene man i nutid traskar in på sitt läkarbesök och doktorn i fråga inte uppfyller någon av fördomarna sker antingen en uppdatering av den mentala kategorin ”läkare”, eller så vägrar personen i fråga att släppa taget om fördomarna.
"Räck upp handen alla unga kvinnliga läkare och läkarstudenter som någon gång misstagits för sjuksköterska trots tydlig namnskylt, eller som fått kommentarer i stil med ”unga fröken, är du gammal nog för att vara läkare?”! "
Räck upp handen alla unga kvinnliga läkare och läkarstudenter som någon gång misstagits för sjuksköterska trots tydlig namnskylt, eller som fått kommentarer i stil med ”unga fröken, är du gammal nog för att vara läkare?”! Då gäller det att ha ett lagom diplomatiskt svar redo att dra fram ut rockärmen. Något att ta till ifall ingenting annat når fram är den gamla klassikern ”ja du vet, om man är begåvad går det fort att utbilda sig”.
Många fördomar om läkare kan tänkas grunda sig i vilka egenskaper läkare faktiskt hade för så där hundra år sedan. (Fördomar är överlag hopplösa eftersläntrare när det gäller att hänga med i svängarna.) Bilden av en läkare som en medelålders eller äldre vit man med tjock plånbok,
Att läkare är män och medelålders må vara en besvärlig fördom, men den värsta och kanske vanligaste fördomen av dem alla är att läkare är vita. I SVT:s reportage från 20183 vittnar hundratals läkare om patienter som uttrycker fördomar såväl som rent rasistiska åsikter om läkares etnicitet. I
KRÖNIKA| S
samarbete med Läkarförbundet skickade SVT Nyheter ut en enkät där över femhundra läkare svarade ja på frågan om de av patienter eller deras anhöriga blivit utsatta för kränkande behandling på grund av sin etniska eller religiösa bakgrund. Mörkertalet kan vi bara spekulera i. På ena änden av fördomsspektrumet finns kommentarer från patienter om att läkaren i fråga talar bra svenska eller frågor om var hen ”kommer ifrån egentligen” och dylikt. Oskyldigt kan tyckas för den som inte utsätts men att patienten flyttar fokus från sig själv till läkaren och dennes privatliv blir en störning i arbetet, särskilt när det händer frekvent. Sådana kommentarer kallas för mikroaggressioner – ”subtilt nedvärderande beteende i ord, handling eller förhållningssätt som riktar sig till personer som diskrimineras. Mikroaggressioner utgår från att allt som avviker från normen är exotiskt, eller sämre”. 4 På grund av deras subtila karaktär är mikroaggressioner ofta svåra att bemöta. ”Jag vill ha en svensk och kristen kirurg.” På andra änden av spektrumet finns grova rasistiska påhopp likt exemplet ovan. De
läkare som besvarat SVT:s enkät vittnar om patienter som vägrar skaka hand, patienter som ifrågasätter kompetensen hos läkare som talar med minsta brytning, patienter som vägrar bli undersökta av läkare med utomnordisk etnicitet och kräver en annan läkare. Att patienterna själva är sjuka, i en utsatt situation och inte får förvägras vård utifrån sitt bemötande av sjukvårdspersonalen gör det svårt att bemöta. Ofta accepterar de utsatta läkarna att bli behandlade av patienter på ett sätt som man i ett annat sammanhang hade haft nolltolerans för. Inte heller facket eller arbetsgivarna har någon bra lösning på problemet – men ska man verkligen få behandla en läkare eller läkarstudent hur som helst? Att mötas av fördomar från patienter under sin utbildning eller yrkesutövning är obehagligt och ofta har den som utsätts svårt att säga ifrån. Här är solidaritet a och o. Som kollega, handledare eller kurskompis är bland det viktigaste man kan göra i en sådan situation att inför patienten vänligt men bestämt intyga vederbörandes kompetens. Endast på det viset kan vi riva ner fördomarna bit för bit och ersätta dem med fakta.
Hur var det då med min gamla klasskompis från gymnasiet? Jo, han har odlat skägg och börjat plugga till lantmätare. När vi sagt hejdå inser jag att jag inte har en aning om vad en lantmätare egentligen gör. Är det inte de som är ute och fotograferar grejer med specialkameror? Har alla lantmätare skägg? Innan några fördomar hinner få fäste gör jag en snabb googling och kommer in på SACO:s hemsida. Jaha – kartor, tomtgränser och avstyckningar av mark. Ingenjörs- eller kandidatutbildning. Så enkelt det var att undvika att fördummas av fördomar. ■
1. Svensk ordbok, Svenska Akademien, 2009 2. Aroseus, F (2013) Fördomar. Hämtad 13 sep, 2020 från Lätt att lära https://lattattlara. com/psykologiska-perspektiv/sociokulturelltperspektiv/fordomar 3. SVT nyheter 20 december 2018, https:// www.svt.se/special/hundratals-lakare-vittnar-om-rasism-och-krankningar/ hämtad 2020-09-26 4. Näthatshjälpen https://nathatshjalpen. se/a/microaggression/ hämtad 2020-09-26
Synapsis | 23
TEXT: MATILDA HÄGGSTRÖM ILLUSTRATION: ANNA GRANBERG
HOROSKOP
S | HOROSKOP
24 | Synapsis
PEDIATRIKERN
21 mars - 19 april
Astroidbältet blåser såpbubblor över dig då långa dagar blir långa nätter. Passa dig för ekollon. Du tar ett sidosteg på karriärstegen, men halkar i kaffe och faller planlöst. Du önskar att någon kunde ge dig ett klistermärke. Element: Glass
PSYKIATRIKERN
20 april - 20 maj
2020 driver dig långsamt till vansinne. Ta två och ett halvt andetag och utvärdera emotionellt status. Mars rör sig in över ditt andra hus i Marbella, denna period är fotriktiga skor extra viktigt. Ibland går det bra, ibland dåligt, men alltid går det lodrätt. Element: Kaffe
KÄRLKIRURGEN
21 maj - 21 juni
Kärlkirurgen känner sig denna månad extra flink i PCI-labbet, men Uranus anar oråd. Säg alltid nej när du inte säger ja. Du har en genomsnittlig chans att vinna på triss just nu. Gå aldrig snabbare än 5 km/h i kulverten. Element: Gore-tex
HOROSKOP| S
ANESTESIOLOG
22 juni - 22 juli
För narkosläkaren gäller det att fylla lungorna med syrgas och blockera alla haters. Saturnus i femte huset lovar spänning, du träffar en artär men missar en möjlighet. När sökaren piper, minns att din enda sanna vän är respiratorn. Element: Propofol
HUDLÄKAREN
23 juli - 22 augusti
Det kliar i hudläkarens själ när månen och Neptunus dansar med varandra. Stansbiopsera friskt, kanske finner du en ny vän. Att öppna eget känns lockande, leta efter tecken i luppen. Beakta födelsemärken, en dag kan de rädda ditt liv. Element: Kortison
RADIOLOGEN
23 augusti - 22 september
Det är mörkt nu på alla fronter, men framför dig lyser en ljuspunkt. Pluto gör dig osäker på kateterläggning, och någon har tagit din privata kaffekopp i personalrummet. Cyklar du snabbare vid skrivbordet kan du bli en hjälte. Du missar en fraktur, men vinner ett livets pris denna period. Element: Jod
Synapsis | 25
S | HOROSKOP
NEUROLOGEN
23 september - 22 oktober
Det sprakar i synapserna när neurologens hjärna denna period går på högvarv. Det går bra, dåligt och sen bra igen. Minns att MR ej ger alla svar och håll reflexhammaren högt och stadigt. Din dag kommer snabbare än vad du tror. Element: Likvor
PATOLOGEN
23 oktober - 21 november
Allt du hittar är fel, både i mikroskopet och i dina medmänniskor. Ett snitt är allt du får medan du saknar helheten. Kanske går det att vända. Nymånen kretsar som en gam, du undrar över utgångsdatum. Element: Formalin
REUMATOLOGEN
22 november - 21 december
Det knakar i relationerna när Venus möter Merkurius i en fin aspekt. Det leder sällan till något bra. Tänk efter före, och visualisera the soft spot. Kanske kan knät vara till hjälp. Element: Metotrexat
26 | Synapsis
HOROSKOP| S
KARDIOLOGEN
22 december - 19 januari
Solen ger kardiologen ett turbulent flöde denna period. Är du singel kommer du snart möta personen som får din frekvens att stiga, antigen av kärlek eller ilska. Den taktfasta telemetrin är din ledsagare, ät inte russin. Allt som kommer in ska ut, det är något att hålla fast vid. Element: Blod
GASTROKIRURGEN
20 januari - 18 februari
Du tittar in och ut samtidigt. Sugen slurpar men du känner osäkerhet. Mars gör dig lätt aggressiv, kandidaten tystnar. Du vet allt men samtidigt inget. Sök spår i tarmens rörelser, och anländ bara när du är kallad på. Element: Inälvor
ORTOPEDEN
19 februari - 20 mars
Proteser ger dig mer lycka än vanligt när Pluto stiger upp. Dock börjar ditt boende bli ett problem och eventuellt leder det till kompartmentsyndrom. Höfta inte mer än du måste, låt borren visa vägen. Element: Kalcium
Synapsis | 27
S|
SYNAPSIS SÖKER SKRIBENTER ILLUSTRATÖRER LAYOUTARE Vill du vara med och skapa en av Uppsalas bästa tidningar?
Skicka ett mail till synapsistidning@gmail.com, eller kom på nästa möte!
28 | Synapsis
SITTER PÅ PINNE
SOM LERA
PREPOSITION
GAVS STÅENDE?
LIKNAS VID SPIK? TAKMÅLARE
HAR SINA FYRA ÅAR PYTT!
SPRÅKLIG VARIANT
BIBLISK KVINNA
BISTÅR TANKEVERKSAMHET SIAM MISS BILDRADIO TROLLKARL MED ALF
GÅR UPP OCH NED
TRASSLA SPÄNNING
DRA
ANTIK VÄGLEDNING
KOMMER FRÅN PIL
HALVGRÄS
VATTENNYMF SUMMA AV HANDLINGAR ODEN ÄR DOLD?
ÄR BÅDE ELVA OCH FEMMA?
INLEDER ALFABETE
SPÅR
ENKELT MILITÄRPLAGG
DEN NITTONDE
GÖR MAN I ETT? INNEHÅLLSRIK? ELEKTRONVOLT
BÖR VISSA FINNS
KOM SOM NUMMER TVÅ ROPADE BESVIKEN
FERMIUM TERRITORIUM
LÄTTUGGAD HUSMAN
ÄR LÅNGVARIGA
TÄCKTA FAHRMAN SVAGT VAR KNAPPAST GYMNAST
HÖRRU! TIPSAT LUGN DERAS PRIS ÄR INTE GULD
VÄDERSTRECK RENAR VATTEN STYRS AV FÅTAL
VISAR VINNARE
BARBIES BIHANG SMALA I MATEN
VÄRMER
LIEN
ARID BRUNTE AFFÄRSTIPS VÄCKS OCH STILLAS
SKAL
RUNDA
DENSAMME GER EXKLUSIVARE YTA MÅLNINGSUNDERLAG
STONEHENGE
DJÄVULEN
GÖR BLÅTT MÖRKARE
KORSORD: JOHAN THUNANDER
BAKOM VENUS FÖDELSE IVÄG
S | R ECEPT
Svårt i köket med
Katinkas kastruller TEXT: KATINKA TELL
I dessa tider när miljön går åt skogen och djurmarknader är början på världens undergång är vi många som funderar på vår köttkonsumtion. Många vill dra ner, eller sluta helt med kött. Ett annat sätt att stilla sin köttångest kan vara att välja ekologiskt eller etiskt producerat och avlivat kött. Därför tänkte jag vara snäll och komma med ett toppenrecept för den som vill ha kontroll över var köttet kommer ifrån och hur det hanterats. Jag ger er: recept på hemmagjord Jamon Iberico!
30 | Synapsis
RECEPT| S
Jamon iberico Gör så här: 1. Föd upp din renrasiga gris på lämplig plats (ca 30.000 hektar) där den får ströva fritt. Grisen ska endast äta ekollon, ca 2 kg/dag. Detta är mycket viktigt om du vill att din skinka ska bli äkta vara. Grisen ska kunna gå runt 15 km per dag för att bygga upp ordentliga muskler. Det är även viktigt att inte fuska med grisrasen, namnet ”Pata Negra” som skinkan även kallas kommer nämligen ifrån grisens klassiskt svarta hovar. 2. När grisen har blivit ca 20 månader gammal väger den kring 170 kg. Då är det dags för slakt. Gör det snällt och skonsamt. Jag vill inte tänka på hur detta går till, men du kan väl googla. 3. Nu har du fått massor av kött, det kan bli korv och annat. Skinkorna är det vi fokuserar på. 4. Skinkorna ska nu läggas in med grovsalt i ca 10–14 dagar i ett mörkt och kallt rum (t.ex. en stenkällare). 5. Sedan är det dags för skinkorna att hängas upp i kylrum. Om du saknar kylrum så går en bod i spanska bergen också bra. Här ska skinkorna hänga i ca två månader. 6. Därefter ska skinkorna lufttorkas! Ta upp dem på vinden och häng dem intill ett fönster. Då kan du öppna och stänga när temperaturen ändras under året. Ja, för här ska de hänga i ca 2–3 år. När vintern övergår i sommar kommer fettet från köttet att rinna bort och skinkan förlorar nästan halva sin vikt. Tack vare saltet får inte bakterier fäste på köttet. Till den andra vintern har skinkan blivit torrare, men kan med fördel genomgå processen av en till sommar. Det sägs att kylningen och uppvärmningen under året, samt torkandet och saltandet bryter ner fetter i skinkan. Med hjälp av antioxidanterna från ekollonen så kommer de mättade fetterna att omvandlas till en nyttigare enkelomättad fettsyra1.
Tillagningstid: ca 4 år Portioner: ca 100 portioner skinka Svårighetsgrad: Jättesvårt Ingredienser: Grovsalt En renrasig Iberisk gris En enorm mängd ekollon
7. Nu är din skinka klar! Ett starkt tips är att vakuumförpacka skinkorna, om du inte förväntar dig att äta upp båda inom ca 1–2 månader.
Referenser: https://www.jamon.com/about-jamon-iberico.html ( Ja, det är en hemsida från en producent av Iberico skinka. Nej, jag har inte dubbelkollat detta om fettsyraomvandlingen. Men det låter ju godare än att äta ekollon själv eller hur?)
1
Synapsis | 31
S | FOLKBILDNING
FOLKBILDNING TEXT: KRISTOFFER LJUNGDAHL & AXEL HENRIKSSON ILLUSTRATION: EMELIE HOLLSTEN
Välkommen till folkbildningsdelen! Är du en gammal erfaren synaps så kopplar du säkert till vad det här är. Ett tidigare stående inslag i Synapsis, som tyvärr med examinerade alternativt pensionerade redaktionsmedlemmar fått dra sig tillbaka. Men, tiden är mogen att återigen pånyttföda den här bottenlösa källan till onödig kunskap. Håll till godo, för det här vill ni inte lägga på minnet.
Topp 3 svåra saker, som alla tror dem vet, men som egentligen inte stämmer. Uttalande av Açai bowl. Uttalas inte ackaj utan assa-i. Så, då kan alla instagram-hipsters bara sätta sig ner. Topp 3 svåra saker att hålla isär. Topp 3 svåra saker, utan inbördes ordning. Pebble beach golfbana, Kalifornien. Känd som en av världens svåraste golfbanor. Särskilt hål 9, en par 4 på 480 m, kan fälla även den mest bevandrade golfaren. Pebble beach ägs av Clint Eastwood, för att göra hela upplevelsen än mer hotfull. Ordet “Ehuru” Bara supersvårt rakt av. Per Söderbergs ögonföreläsning. Om du inte kan förklara hur amakrinceller, bipolärceller och müllerceller förhåller sig till varandra i näthinnan, var lugn. Det kan inte vi heller .
32 | Synapsis
Poängräkning i Bowling En riktig killgissare kan med gott självförtroende berätta exakt hur en strike multipliceras med nästa omgång bla bla bla. Utgå från att det inte stämmer. Det är nästintill omöjligt att förstå hur man räknar i denna sport. Ändå tror så många att dom sitter på denna kunskap.
Skillnaden mellan Holland och Nederländerna Holland är blott en region som utgör 17 % av Nederländernas yta men det används ibland synonymt med Nederländerna. Ska vi dock vara petiga (vilket vi verkligen ska vara) så ska vi inte gärna “Ölen IPA skapades med hög alkoholhalt för använda “Holland” som benämningen för att den skulle klara av resan till Indien” Inte sällan blir ölkunskap ett samtalsNederländerna. ämne som dyker upp under en umgängelse. Huruvida Ingrid Bergman och Ingmar Det räcker med att en IPA finns i rummet så kommer ovan nämnda mening höras Bergman var gifta. från någon som ser sin chans. Den har Det borde de väl varit? Eller? blivit ett slags start-kit för ölkuriosa. Vad som är en myr och vad som är ett kärr? Utmana det här nästa gång. Det är en myt. Är det inte något med lutning och vatten? IPA fanns redan innan engelsmännen började skeppa iväg den. Lutning på vattnet?
FOLKBILDNING| S
U
pplevs den linoleumklädda VFU-lägenheten inte så speciell? Tycker du att utplaceringsorten inte vibrerar "hemstad för framstående svenskar"? Det ska vi ändra på. Här följer ett axplock av renommerade och intressanta människor som växt upp i någon av orterna, vilket gör allt med praktiken ännu mer spännande.
Avesta Nicklas Lidström. Från Krylbo, Avesta. En av Sveriges största manliga ishockeyspelare och en av bästa backarna i NHLhistorien. Lidström tilldelades James Norris Memorial Trophy (bästa back i NHL) hela sju gånger. Andra meriter är fyra Stanley Cup, OS-guld, VM-guld och över 1000 poäng i NHL. Gävle Erik Acharius (1757–1819) kallad ”Lichenologins fader”. Erik var en mångsysslare, han var botanist, läkare, naturforskare och tecknare. Främsta bedriften var dock att han reformerade sättet att studera lavar (lat. Lichenes) på, bland kryptogamerna, och utarbetade en ny klassindelning för dem. Att nämna är dock att systemet inte används idag, men Erik får sällan uppmärksamhet, så den här platsen får han.
Mora Anders Zorn (1860–1920) var en betydande svensk konstnär tillika skulptör vars storhet sträckte sig långt utanför Sveriges gränser. Genombrottet kom med målningen Kärleksnymf (1883). Utöver landskapsmålningar och nakenstudier var han även en prominent porträttmålare, vilket tog honom ända till USA där han målade av presidenter däribland Grover Cleveland samt Theodore Roosevelt. Uppsala Viveca Lindfors (1920–1995) var en stor svensk skådespelerska med 73 stycken biofilmer samt teateruppträdande på Broadway. Genombrottet kom med filmen ”Tänk, om jag gifter mig med prästen” och karriären skulle alltså leda till att hon flyttade till New York och skrev kontrakt med Warner Brothers. Visby Betty Pettersson (1838–1885) var Sveriges första kvinnliga student. Det hade fram till 1870 varit omöjligt för kvinnor att ta studentexamen men ändrades efter att riksdagen beslöt att öppna Sveriges statliga läroverk för kvinnliga elever. 1875 examinerades hon från Uppsala Universitet med en filosofie kandidat. En pionjär på många sätt, Visby-Betty.
p En oväntad person med läkarexamen P Bashar al-Assad
S Brottningsterm eller
PU-STATUS?
yriens ökände president som har använt nervgas mot sin egna befolkning, med hundratusentals liv på sitt samvete. Assad tog sin läkarexamen 1988 i huvudstaden Damaskus, för att sedan röra sig till London och specialisera sig inom oftalmologi. En oväntad specialitet även för en så speciell person. Assad har i efterhand beskrivits av gamla kollegor som en exemplarisk och ödmjuk läkare. Detta går stick i stäv med bilden av en hänsynslös diktator som kablas ut av västerländsk media idag. Folk ändras och tider ändras. Det finns något särskilt olustigt i att om ödet valt en annan bana hade man kunnat möta en Bashar al-Assad på en op-sal. Med en glaskropp i ena handen och en skalpell i andra.
Omvänd Barré Halvnelson Parterr Trendelenburg Flygande Mara
Synapsis | 33
S|
Kristoffer skribent Gungfly. Döda växter, drivved mm. som tillsammans bildar vad som kan liknas med en matta. Denna matta flyter på vattnet vilket gör det till särskilt osäker mark. Gungfly kan även användas som en metafor för en dåligt uppbyggd teori.
Katinka fotograf, skribent, illustratör Jag har onormalt svårt för "Obstetriker". Blir alltid osäker på hur många "r" som ska vara med och var de ska in. Tacka vet jag den vedertagna förkortningen "obs".
Matilda chefredaktör "Defibrillera" är oerhört svårt att säga (lyckats ca en gång i livet.) På stavningsfronten är ”anesthetic” helt omöjligt, har under mitt projektarbete aldrig lyckats stava rätt.
Redaktionen
Vilket är ditt svåraste ord? Anna layout & illustratör Schweiz. Hur många gånger jag än kollar upp det vet jag aldrig hur det uttalas.
Lucas ansvarig utgivare Institutionellt - finns få smidiga sätt att uttala detta mystiska och respektingivande ord. En tungvrickare!
Elin skribent Existentialism. Omöjligt att stava utan att dubbelkolla minst tre gånger. Också svårt att förstå.
Sofia skribent Diagnostisera - ett ord jag använder ca varje dag, trots det blir jag alltid osäker om det ska vara ett "s" eller ett "c" där på sluttampen av ordet??
34 | Synapsis
FOTOGRAF: KATINKA TELL
Axel skribent Kampanil. Det är ett klocktorn som är byggt avskilt från men nära en kyrka. Lutande tornet i Pisa är kanske den mest kända (och mest felbyggda) kampanilen.
AVSLUTNINGSVIS| S
Det svåra i det svåra samtalet Gäspande och morgontrött följer jag efter min handledare i avdelningskorridoren. Kaffet bränner i halsen. Vi ska tala med en patient som har hepatisk encefalopati till följd av en grav levercirros. Hennes sjukdom är i slutfasen och det ser inte bra ut. Hon kommer att avlida och inga behandlingar kan rädda henne. Det är det vi har kommit för att meddela. Vi stiger in i rummet. ”Hur står det till idag?” frågar min handledare. ”Jo tack”, säger patienten. Läkaren tar ansats, harklar sig lite. ”Vi har ju testat diverse behandlingar nu, och ingen har hjälp dig särskilt mycket. Vi har nu nått ett stadium då vi inte kommer kunna vända detta.” ”Ja jag har lite svårt att vända på mig i sängen faktiskt.” Patienten gör ett försök att vrida på sig i sängen. Läkaren missar att hon helt klart inte är med på tåget, eller så bryr han sig inte. Han fortsätter linda in det sorgliga budskapet i lager efter lager. Patienten förstår inget. De talar förbi varandra. Det är plågsamt att bevittna. Jag står lite bakom min handledare, och önskar att han bara kunde säga det. Dö. Du kommer dö. Det gör han inte. Inte heller jag, för jag är ju bara student. Jag går hem i vintermörkret och tänker att även läkare kan vara rädda för att uttala det outtalade. För döden. På förlossningen ber kvinnan läkaren att tala engelska. ”We don’t understand Swedish, could you please speak in English?” Läkaren fortsätter ändå konsekvent på svenska, med inslag av ”relax” när hon försöker undersöka patienten. ”Could you speak in English please?” upprepar patienten om och om igen. Det är plågsamt att bevittna. Varför fortsätter läkaren på svenska? Bristande engelskkunskaper eller oförmåga att förstå värdet i ett gemensamt språk? I tre minuter uthärdar jag situationen innan jag går in som engelsk tolk. Efteråt stämplar läkaren surt patienten som ”en svår patient som inte kunde slappna av”. Jag tänker ”jag undrar varför.” Momentet samtalsfärdigheter känns stundtals krystat och fånigt. Men ute på kliniken inser man snabbt att äldre läkare inte fått kämpa sig igenom ”berätta mer” och speglande tillsammans med kursare som försöker hålla masken. Att se dessa äldre läkare misslyckas i sin kommunikation får mig att retrospektivt uppskatta satsningen på våra kommunikativa färdigheter. Att vi tvingats öva på att leverera svåra besked, på att förstå vikten av att förstå varandra. Utan kommunikation, ingen bra läkare. I framtiden hoppas jag att ingen plågad läkarstudent ska behöva stå bredvid mig och bevittna dålig kommunikation. Som färdig läkare hoppas jag att jag vågar stå där, rak i ryggen och säga det rakt ut: ”jag förstår att du har svårt att vända dig i sängen men nu pratar jag om din sjukdom. Vi kan inte behandla den. Du kommer att dö.” Det kan finnas någon slags frihet och värdighet även i ett svårt besked. Patienten förtjänar att förstå.
Matilda Häggström
En tidning fÜr, av och med Uppsalas läkarstudenter