Synapsis nr 3 2015

Läkarprogrammets tidning | Nr. 3 November 2015 | Årgång 17

EFtermiddagsrond med ronden SIDAN 9

Vården av flyktingar sidan 6

Vetenskapen bakom hetta sidan 20

Läkemedel mot PMDS sidan 24

SYNAPSIS

LED ARE Bästa läsare, efter två år i synapsisredaktionen och sju terminer på programmet gör jag nu mitt första nummer som chefredaktör. Jag tar över fanan från Frida Blankenau, som vi som tur är har kvar i redaktionen! På sida 5 kan du läsa hennes krönika om tuffa situationer man kan vara med om som läkarkandidat, och vilka personer som döljer sig bakom röntgenbilder och provsvar. Jag tänker på en av de första ronderna jag var med på. Vi kandidater hade fått några egna patienter att ronda.

När min tur kom blev jag dock snabbt avbruten av sjuksköterskan. ”Nej, han dog nyss. Honom får vi hoppa över.” Mannen vars journal jag suttit och läst i bara en halvtimme tidigare fanns alltså inte längre, och vi gick vidare med nästa patient.

Apropå rond - skribenterna Celina och Eyla har träffat skaparna av podcasten Ronden. Om du inte redan lyssnar är det något jag personligen kan rekommendera.

Ronden ger både insikt om livet som läkare och medicinsk kunskap på ett populärvetenskapligt sätt, och har förgyllt många timmar av städning för mig.

Vidare insikt i livet som färdig läkare kan du få om du läser före detta chefredaktör Mei Lans text om livet efter examen. Om du som många andra läkarstudenter känner dig lite nervös och osäker inför AT och vad som egentligen finns bortom T11horisonten känns det säkert bättre efter att du läst sida 17.

Redaktionen säger i och med detta nummer farväl till Per Skärdin, som tar examen i januari. Han avslutar för sista gången Synapsis med en krönika där han inser att det inte är så lätt att sammanfatta elva terminer.

Hoppas att du kommer njuta av ett nummer fullspäckat med massa härlig läsning!

Sofia Eriksson Chefredaktör

SYNAPSIS I DETTA NUMMER

24

Nytt läkemedel tros hjälpa vid PMDS

04

Studierådet informerar

05

Krönika: En klinikvecka

06

Är alla värda vård?

09

Intervju: Ronden

15

Vykort från kliniken

16

Livet efter examen

18

Folkbildning

20

Hipsterlaboratoriet

24

Kampen mot PMDS

27

Avslutningsvis

05 | En klinikvecka

Krönika av Frida Blankenau

15 | Vykort från kliniken

Johanna Bungerfeldt turistar i Visby

16 | Livet efter examen

Mei Lan Svensson Goh gör AT i Halmstad

27 | Avslutningsvis Per Skärdin tar farväl

REDAKTION synapsistidning@gmail.com Chefredaktör Sofia Eriksson Ansvarig utgivare Linda Goudarzi

Bildredaktörer Sofia Eriksson Eyla Mohlin

Textredaktörer Linda Goudarzi Sofia Eriksson

layout Sofia Eriksson Eyla Mohlin

Skribenter Frida Blankenau Lovisa Löfstrand Celina Lindgren Eyla Mohlin Annie Bynke Martina Ravlic Johanna Bungerfeldt Mei Lan Svensson Goh Felix Starlander Johannes Daging Linda Goudarzi Per Skärdin

Illustratörer Johanna Bungerfeldt Eyla Mohlin Sofia Eriksson Emelie Hollsten Omslagsbild Eyla Mohlin

Utges av Föreningen Synapsis Kontakt Synapsis Akademiska sjukhuset Ing. 14, Medicinarcentrum UAS bv 751 85 UPPSALA Tryck: Exaktaprinting 2014 För åsikterna i tidningen står respektive skribent. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

S | studierådet

Studierådet informerar Medicinska studierådet har haft en intensiv början på terminen. Många frågor har varit på tapeten, inklusive problem kring nollningen, preklinserveringen samt hanteringen av studentskåpen på Akademiska sjukhuset.

Rörande de två förstnämnda punkterna har en arbetsgrupp inrättats som ska diskutera strukturella problem på programmet. Är du intresserad av att veta mer om eller sitta med i denna, kontakta studierådet (du finner kontaktuppgifter på denna sida - smidigt!). Rörande skåphanteringen jobbar T5-studenterna Sofia Kühner, Isabella Lindén och Marcus Ersson flitigt med att hitta ett smidigare system inför vårterminen. Har du synpunkter kring detta - återigen, hör av dig.

Två av de största frågorna hittills denna

termin har varit studenternas arbetsvillkor och avvecklandet av möjligheten att påbörja sitt självständiga arbete i förväg. Kring dessa punkter tänkte jag brodera ut lite mer: · En arbetsgrupp inrättades under programkommitténs andra möte under hösten för att reda ut riktlinjerna kring studenternas arbetsvillkor samt utreda möjligheterna till jourkompensation. Arbetsgruppen har sammanträtt tre gånger och kommit fram till ett antal förslag som vi kommer att presentera för Programkommittén i mitten av november. I dessa förslag ingår - bland mycket annat - att man efter en kvälls- eller helgjour ska ha rätt till jourkompensation á två timmar, att studenternas arbetsvecka med schemalagd tid och inläsning i möjligaste mån ska begränsas till 40 timmar, att studenter på de kliniska terminerna skall ha rätt till tre timmars inläsningstid till samtliga PBL-fall samt att studenter som är föräldrar bättre skall informeras om sina rättigheter och kursledningarna jobba

4 | Synapsis

hårdare för att tillmötesgå dessa studenter. För den intresserade finns dokument kring hur arbetsgruppen har resonerat att tillgå. Hur förslagen slutligen mottas av programkommittén kommer vid tidpunkt att informeras av era oerhört duktiga kursrepresentanter. · Gällande det självständiga arbetet beslutades det på programkommittémötet den 2:a juni i år att man ej längre ska ha möjlighet att påbörja sitt självständiga arbete innan termin tio. Skälen till detta var många. Till del var beslutet baserat på införandet av en s.k. klinisk undervisningsavdelning (KUA) på termin tio, samt att man ville säkra kvalitén på kursen Självständigt arbete. Många studenter blev upprörda över detta och framförallt oroade sig många över hur möjligheten till att hoppa upp en termin skulle påverkas för de studenter som redan påbörjat sitt arbete. Efter en tids diskussion, ser förslaget från PK för närvarande ut som följer: Studenter som har disputerat eller gjort SOFOSKO planeras även framöver att ha möjlighet att, i mån av plats, hoppa upp en termin. Dessa kommer att få göra en särskild KUA-placering i Västerås de två första veckorna av termin elva, när övriga studenter examineras på sitt självständiga arbete.

För studenter som har påbörjat sitt självständiga arbete (men ej som en del av SOFOSKO) kommer de i övergångsperioden få göra två vårdlagsveckor i likhet med den som har införts på termin fem, även då de två första veckorna av termin elva. Dessa studenter kommer också, i

mån av plats, få fortsatt möjlighet att hoppa upp en termin.

Har du ytterligare frågor kring detta, kontakta i första hand din kursrepresentant. Om denna ej kan ge svar, kontakta mig eller vice ordförande Victoria Jansson så ska vi göra vårt yttersta för att finna svar på dina frågor.

Som avslutande ord vill jag uppmana

till att du fyller i dina kurs- och klinikutvärderingar! Kursledningarna tar KURT på oerhört stort allvar och tar del av varenda kommentar som skrivs. Det är onekligen det mest effektiva sättet att påverka din utbildning (förutom att engagera dig i MSR, månne?). Personligen tycker jag inte att man har rätt att klaga på kursmoment om man inte gör sitt för att förändra dem. Glöm heller inte att påtala vad du tycker är bra med din kurs eller placering! Ibland är det viktigt att man får veta vad man gör särskilt bra för att man ska fortsätta göra det, och vem blir inte motiverad av lite positiv uppmuntran?

Med hopp om en härlig hösttermin!

Varma hälsningar, Frida Blankenau Kontakta oss i MSR! Frida Blankenau, Ordförande ordf@msr.studorg.uu.se Victoria Jansson, Vice ordförande vordf@msr.studorg.uu.se

krönika | S

En klinikvecka Jag svänger in till omklädningsrum 2 och byter om. Det var en bra jour. Jag fick sy två stygn och träffade en patient med klockrena peritonittecken. En av patienterna jag tog emot sökte för buksmärtor sedan ett dygn. Hon visade sig ha ascites och blev inlagd på gyn. När jag öppnar dörren från trapphuset till entréhallen vid ingång 70 sitter tre civilklädda personerna på varsin bänk. Tillsammans i samma hall, men ensamma, sent en måndagskväll. Jag undrar vad de gör där. En av dem skänker mig en blick. Jag skyndar hemåt.

Nästa dag får jag vara med på operation och stå i såret. Vi gör en pylorussparande pancreaticoduodenectomi på en patient med pancreascancer. Det tar tid att ta sig ned till arteria mesenterica superior, där man har sett att cancern växer nära inpå, men efter noggrant friläggande går det. Vävnaden är hård. Operatörerna vet inte om det är tumör eller inflammation.

De tar ett fryssnitt och skickar direkt för PAD. I väntan på svar tar vi lunch.

När jag kommer tillbaka från lunchen hittar jag kirurgerna och operationssköterskan i fikarummet. Patologen har ringt. Det var cancer i fryssnittet. Kirurgerna beslutar att det inte är någon idé att fortsätta, cancern är för spridd. Jag får sy ihop såret.

På onsdagen är vi många på ronden; min handledare, en sjuksköterska, en undersköterska och jag. Patienten vi opererade igår minns inget från uppvaket. Min handledare får förklara för henne igen att tumören inte gick att ta bort.

– Det var ju väldigt tråkigt att höra, säger patienten matt.

– Så blir det ofta med den här typen av cancer, förklarar min handledare.

– Jag förstår inte. Min doktor sade att cancern hade upptäckts tidigt.

Min handledare rabblar någon statistik.

– Min partner dog av den här cancern

för två år sedan, säger patienten och tittar på sina händer.

– Det var tråkigt att höra, säger min handledare.

Patienten är tyst.

– Ja, jag vet inte riktigt om det här är något att tacka för, men jag får väl göra det, säger hon efter en stund. Hur lång tid har jag kvar?

text: Frida blankenau

På torsdag morgon är det röntgenrond. Jag sitter på stolsraden längst bak. En CT buk visar en stor, tumörmisstänkt förändring på ovariet.

– Det ser inte bra ut, säger en av kirurgerna.

Det är lustigt med röntgenbilder - vi ser insidan av patienten utan att veta hur personen ser ut på utsidan. Kanske kan vi ana kroppsformen av konturerna på bilderna, men vi vet aldrig om patienten har bruna eller gröna ögon, långt eller kort hår eller bär glasögon.

Just den här buken vet jag precis hur den ser ut på utsidan. Jag vet att den sitter på en kvinna som är 34 år men ser ganska ung ut för sin ålder. Att kvinnan har mellanblont hår, gillar att träna, är singel, inte har några barn, arbetar på en gymnasiekola och är sedan tidigare helt frisk förutom lite problem med ett knä för ett par år sedan. Det är min patient från akuten i måndags som inkom med ascites.

Plötsligt snörper det åt sig i halsen. Jag tänker tillbaka på personerna vid ingång 70. Jag undrar vem de var där för. Jag tänker på patienten med pancreascancer som inom kort kommer att gå bort i sjukdomen hon såg sin partner dö i bara några år tidigare. Jag tänker på kvinnan med ascites. Till slut orkar jag inte tänka mer.

Röntgenronden är slut, och om ett par timmar får jag - till skillnad från många, många andra - ta helg från allt som rör sjukhus och sjukdom.

Patientfallen är inspirerade av patienter jag har träffat, men alla omständigheter har ändrats.

Synapsis | 5

S | r eportage

Är alla värda vård? text: lovisa löfstrand Bild: Stadsmissionen Malmö

Ingen har missat flyktingfrågan. I debatten används benämningen ”fråga" på händelser, vars hantering och bemötande fortfarande är i utformning, reflekterandes att det hela är nytillkommet eller anses svårhanterbart. Att oerhört många människor flyr sina hemländer på grund av krig och politiskt förtryck till Europa och däribland Sverige, kallas rentav också för kris. Flyktingkrisen. Varför då, då?

Därför att länderna till vilka dessa människor söker sig, inte anser sig kunna, eller vilja, tillgodose deras behov. Debatten förs om den »ekonomiska« aspekten av att ta emot flyktingar. Är det värt för stater att satsa på dessa desperata grupper? För pengar finns det, det råder nog inget tvivel om. »Frågan«, är bara var de ska läggas.

Oavsett hur denna fråga prioriteras

från samhällets befälhavare, sker insatser på olika nivåer för att bistå flyktingar och andra som hamnat utanför samhällets gemenskap. Många asylsökande startar från noll när de kommer hit. Hela omgiv-

6 | Synapsis

ningen, med dess kultur, språk, lagar och normer, är främmande. Att från noll integreras i det nya samhället förefaller smått övermäktigt utan insatser från omgivningen. Något av det mest fundamentala för en fungerande tillvaro är förstås hälsooch sjukvård. Men ändå ges just detta inte utan vidare. Att tillhöra de mest utsatta grupperna och få vård omgärdas av ett inte alltid lättorienterat ramverk av lagar och normer.

Jag tog kontakt med en vårdgivare

som möter dessa grupper dagligen, Emmie Gärdenfors. Emmie är sjuksköterska och bedriver vårdmottagning via Skåne Stadsmission i Malmö, och har hjälpt mig att få en översikt över vad som gäller vid vård av utsatta grupper i Sverige idag. Hon berättar om sitt arbete: ”Jag möter främst EU-medborgare som lever i utsatthet och ofta hemlöshet. Många i den här gruppen är rumänska romer, men jag träffar även personer från till exempel Bulgarien och Polen.” Jag får förklarat att övriga grup-

per, som icke-EU-medborgare, kan från mottagningen hänvisas till andra vårdinstanser, som exempelvis Flyktinghälsan.

Vidare redogör hon för vad som sker på hennes klinik: ”Jag kan kontrollera vitala parametrar och ta kapillärt CRP, Hb och glukos. Läkarmottagning finns två gånger i veckan med samma resurser. Vi behandlar i så stor utsträckning vi har möjlighet. Ofta handlar det om att till exempel behandla infektioner i tid eller smärtlindra. Information och råd om egenvård blir också en stor del av arbetet. Ofta måste jag försöka få in de här personerna i den allmänna sjukvården, det kan handla om att en person är i behov av ett EKG, en akut röntgenundersökning eller är gravid. Då blir kostnaden ett problem för både personen och verksamheten.”

Reglerna kring vård för asylsökande och papperslösa är oftast någorlunda åskådliga. Men när det kommer till just EU-medborgare är det en annan femma Riktlinjerna för dem är oklara, enligt Emmie. Socialstyrelsen skriver på sin hemsida att EU-medborgare i vissa fall

reportage | S

Emmie Gärdenfors är sjuksköterska och driver vårdmottagning för flyktingar via Stadsmissionen i Malmö.

”Problemet är att denna grupp efter tre månader inte automatiskt räknas som papperslösa.

De hamnar i en gråzon utan tydliga riktlinjer för vad som gäller."

kan räknas som papperslösa och därmed Alla ska egentligen ha rätt till ha rätt till subventionerad vård. De hän- akutsjukvård. Men frågeställningar uppvisar till en proposition (2012/13:109) kommer – vad är akut och inte? Är det som troligtvis är den som ligger till grund inte ett brott mot mänskliga rättigheter, för lagen om papperslösas rätt till vård för att inte säga läkareden, att neka vård (2013:407), vilken trädde i kraft 1 juli till behövande? ”Att bryta mot läkareden” 2013. ”Problemet är att denna grupp efter – kunde varit effektfull argumentation, tre månader (den tid en EU-medborgare har om inte Sverige hade avskaffat den 1887. rätt att vistas i ett annat EU-land, utan att I många länder är eden emellertid fortarbeta eller studera) inte automatiskt räknas farande en självklar del av läkarexamen. som papperslösa. De hamnar i en gråzon Vi får istället får nöja oss med socialstyutan tydliga riktlinjer för vad som gäller” relsen, där de alltså inte riktigt vet hur de berättar hon och nämner att det verkar vill ha det. Ännu. vara upp till varje landsting, eller till och med enskild vårdgivare, att avgöra För ungefär två år sedan var det en hur dessa personer ska registreras och liknande diskussion i Sverige när det om de får subventionerad vård. ”Som kom till vård av papperslösa (så som det EU-medborgare har du i ett annat EU- är för EU-medborgare idag) – skulle de land rätt till vård som inte kan anstå, men omslutas eller utfrysas? Till slut blev för att inte behöva betala fullpris måste du svaret på frågan inskrivet i lagen – okej, vara försäkrad i ditt hemland. Systemet papperslösa, vi ger er lite vård. Tolkninginkluderar helt enkelt inte de mest utsatta sproblematik kvarstår i vården av denna som saknar försäkring. De förväntas bet- grupp, men lagändringen var ett steg mot ala fullpris, ett läkarbesök kan kosta runt lättare hantering. Det återstår att se ifall lagstiftarna vill göra det lättare även för 3000 kronor - en omöjlig summa för de EU-medborgare. här personerna.”

Synapsis | 7

S | r eportage

Om att hjälpa till Vill man verka för större strukturella förändringar kan man gå ihop som förening eller organisation och rikta uppmaningar till myndigheter, på svensk såväl som europeisk nivå – allt från kommunen till UNHCR. Som privatperson kan du göra direkt skillnad för de mest utsatta. Volontärarbete via organisationer som Röda Korset, Rädda Barnen och Stadsmissionen är ett alternativ. Man behöver dock inte vända sig till organisationer för att utföra något. Ett av de största behoven är helt enkelt frivilligt medmänskligt stöd till asylboenden och härbärgen – där man själv som integrerad samhällsmedborgare kan hjälpa till att öppna dörrarna till samhället.

Riktlinjerna kring vården av EU-medborgare är lite av en djungel, och praxisen är inte fastlagd. Här följer ändå en kort sammanfattning av vad som gäller för asylsökande, gömda och papperslösa.

Asylsökande som söker sjukvård förväntas visa upp ett s.k. LMA-kort (”lagen om mottagande av asylsökande”). Detta delas ut av migrationsverket och gäller som tillfällig identitetshandling. Vissa vårdinstanser kräver även att den asylsökande uppvisar remiss vid söktillfället. Är personen under 18 år och klassas som asylsökande, gömd eller papperslös har hen rätt till hälso- och sjukvård inklusive tandvård på samma villkor som andra unga bosatta i det landsting där personen söker vård. Oftast tas ingen avgift för dessa.

Gällande motsvarande grupp över 18 år har dessa rätt till sjuk- och tandvård ifall läkaren/tandläkaren gör bedömningen att det inte kan vänta. Mödrahälsovård, abortvård och preventivmedelsrådgivning har de däremot alltid rätt till. Denna vård är avgiftsfri.

8 | Synapsis

Alla har rätt till tolk. Detta kostar inget och ordnas av personalen på plats. Tolkcentral nås via landstinget. Tolken såväl som vårdpersonalen har tystnadsplikt, innebärandes att uppgifter om den vårdsökande individen inte får lämnas till annan person eller myndighet utan dennes samtycke.

Hälsoundersökning, som görs av specialistsjuksköterska, är något som ska erbjudas alla asylsökande. Denna ska helst ske så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige. Papperslösa och gömda ska även erbjudas hälsoundersökning då de själva söker kontakt med vården.

Vill man själv gräva i vad som gäller finns det, beroende på preferens, mer eller mindre ingående källor att tillgå. På vårdguidens hemsida (www.1177.se ) finns lättillgängliga översikter. För den som vill förkovra sig finns det ett antal lagar att tillgå. Vi har de allmänna Hälso- och sjukvårdslagen (HSL): SFS 1982:763, samt Patientlagen: SFS 2014:821. Mer specifikt gällande papperslösa finns: SFS 2013:407, och för asylsökande: SFS 2008:344. ■

Aktuellt igen

I Synapsis nr 3-4 2013 besökte Jesper Hessius en hemlig klinik för papperslösa i Stockholm. Då hade den nya lagen om vård av papperslösa precis trätt i kraft.

intervju | S

Eftermiddagsrond med Ronden text: Celina lindgren & Eyla Mohlin Foto & illustration: Eyla Mohlin

Med varsin kopp bryggkaffe sjunker vi ned på de mörka trästolarna. Den stimmiga lokalen sjuder av värme, sorl och gråtande barn. Väl skyddade från oktoberkylan sitter vi högt ovanför Sergels Torg med Anders Ternhag och Christian Unge; individer, läkare och två tredjedelar av podcasten Ronden. Samtalet flyter på.

Skratten smälter in i omgivningen. Innan vi två timmar senare smyger ut i den klara kvällsluften har vi hunnit prata om allting från ansvar till apokalypser. Det här är historien om ett möte med två människor som får en att inse att livet som läkare är mer än att spela superhjälte och prestationsprinsessa.

Synapsis | 9

Anders Ternhag

intervju | S

“Det var Christian som började lyssna

på podcasts”, berättar Anders. “Jag visste inte vad det var riktigt. Sedan frågade han om jag inte ville starta en, ‘det ska vara du, jag och Totte’. Jo, ja, jag är med, sa jag och kände väl att det aldrig skulle bli något av det. Tiden gick. Veckor. Månader. Sedan helt plötsligt: ‘vi kör på onsdag!” Anders skrattar till och Christian fortsätter, “Jag hade börjat lyssna på medicinska poddar från USA och tyckte att konceptet var kul.”

De bestämde sig tidigt för att bygga upp podcasten på tre ben - den skulle vara rolig, egenupplevd och informativ. Men inte undervisande. “Det skulle liksom inte vara Fråga Doktorn. Det skulle vara högt och lågt om medicin ”, säger Anders.

I dagsläget har podden ungefär 10 000 lyssnare per avsnitt, vilket är ganska långt ifrån den ursprungliga idén om 300. “Jag tror att vi missbedömde hur många från vården som skulle lyssna”, säger Anders och berättar att många som hör av sig via mejl och sociala medier är sjuksköterskor, nyblivna läkare och läkarstudenter. Men sedan finns det också många som bara är allmänt intresserade av kroppen. Vi undrar om det är annorlunda nu när antalet lyssnare har stigit. “Podcasten får alltmer ett eget liv vars mottagande man inte kan kontrollera”, säger Anders och stryker sig över hakan. “Å andra sidan når man platåfasen rätt snabbt. Det är ingen skillnad på 500 och 10 000 lyssnare gällande hur privat man tillåter sig själv att vara”, fortsätter Christian och förklarar att de hittade en bra nivå väldigt fort. “Vi pratar exempelvis inte om våra familjer.”

Vi undrar hur man finner balansen mel-

lan yrke och privatliv. “Man kan ha någon sorts idé om att man ska hålla isär vem

”Man kan ha någon sorts idé om att man ska hålla isär vem man är - på jobbet, i Ronden, hemma.” man är - på jobbet, i Ronden, hemma”, säger Anders och förklarar att det kan vara jobbigt när den bilden omkullkastas.

Men han tillägger att det är positivt när en läkare är likadan yrkesmässigt som privat. “Men såklart finns det en yrkesroll”.

De förklarar att avsikten med Ronden till en början var att vara transparenta med läkarrollen. “Man kan inte allt som läkare”, förklarar Anders. Christian fortsätter: “Det finns en bild som jag tror att vi alla är irriterade på. Att läkare är präktiga, felfria och sjunger i OD [Orphei Drängar] i Uppsala.” Han skrattar.

Poängen har gått fram. De vill visa att det finns vanliga hederliga människor bakom den felfria fasaden; människor som gör misstag, säger fel, skrattar och gråter.

F

örsta avsnittet av Ronden Podcast kom år 2013, och då hördes Christian Unge, internmedicinare, Anders Ternhag, infektionsläkare, och AT-läkaren Totte Stub. Idag, 2 år och drygt 50 avsnitt senare, lyder podcastens beskrivning fortfarande ”Tre läkare.

Ett samtal. Ingen ordning”, men vid sidan av Christian och Anders hörs istället anestesiologen Märit Halmin. De beskriver själva podcasten som ”Högt och lågt om medicin”, och behandlar allt från favoritorgan till jourångest.

Podcasten kommer med ett nytt avsnitt varannan vecka .

Vi undrar om avsikten med Ronden

förändrats under tidens gång, men både Christian och Anders vidhåller att den fortfarande är densamma. “Jag kommer ihåg tanken från början, det kanske låter aspretto, men kanske är detta ett format som kan komplettera andra forum där man pratar medicin”, säger Christian och tar läkartidningen, konferenser och artiklar som exempel.“Tanken från början var ju att prata om saker på ett sätt som inte andra kunde.”

Anders tar också upp en personlig

fördel med podcasten. “Varför vi håller på är ju liksom för att man lär sig av varandra och tvingas läsa på och ta reda på saker som man annars inte hade gjort.”

Han fortsätter. “I ett bra Rondenavsnitt lär man sig om någon grej man inte kände Synapsis | 11

S | intervju

”Ni vet när man jammar? Om basisten är trött en dag så går det inte så bra, men är alla på G så svänger det. Då är det så himla kul.”

till. Vad som är en massiv blodtransfusion lärde jag mig sist.” Han vänder sig mot Christian, “över 10 påsar. Visste du det?”

För Christian fyller podcasten också en personlig funktion. Han talar om Ronden som om det vore ett band. “Ni vet när man jammar? Om basisten är trött en dag så går det inte så bra, men är alla på G så svänger det. Då är det så himla kul.”

Vi spinner vidare på det där med världens undergång och frågar vem som hade överlevt längst om nu världen verkligen hade gått under om tio minuter.

Intervjuns kanske hittills längsta paus uppstår. Anders och Christian kollar på varandra. Anders är den första som bryter tystnaden. “Jag tror nästan Christian faktiskt. Han kan uppbåda mycket energi och går igång på en uppgift. Å andra sidan är han väldigt mycket humörmänniska, så han hade kanske vikt ned sig och tyckt att allt var nattsvart.”

När vi kommer in på några snabbfrågor vi förberett går både Anders och Christian igång. Vi undrar under vilken “Anders har dock bra fysik”, säger tidsepok Anders hade velat vara prak- Christian, “så om vi pratar lång marsch tiserande läkare om han fått välja fritt. på 40 dagar…” Han funderar. “Men om Han funderar.“Oj, svårt. Är det inte det det vore att vara sektledare för en massa senaste som är det bästa? Nu kan man människor så skulle jag överleva längst.” göra mycket mer än för 20 år sen. Så jag säger nu!”

Kaffet har sedan länge kallnat. Vi “Vilket tråkigt svar”, utbrister Christian. säger adjö till Anders och Christian in“Får jag säga ett alternativ så säger jag Alex nan de försvinner ned för rulltrapporna Munthe [1857-1949, svensk som sede- och tillbaks till sina vanliga liv; inte spexmera blev Drottning Victorias läkare], då iga, högpresterande läkarliv med fräsiga var det folk med sekelskiftesångest som one-liners och felfrihet - vanliga liv med trodde att världen skulle gå under var allt vad det innebär. Och kanske är det tionde minut. Man kunde göra någonting. just det som gör Ronden så bra. Vi är nog Han var ju dessutom kändisläkare.” inte ensamma om att dras till ärligheten, “Du skulle vilja vara Alex Munthe helt kravlösheten och vetskapen om att det enkelt?” är mänskligt att begå misstag. Även som färdig läkare.

“Why not?”

12 | Synapsis

RONDEN OM VARANDRAS STYRKOR Christian: Anders är ärligt sagt grymt bra på att förklara saker på ett tydligt sätt. Med exempel. Han är pedagogisk. Raka och enkla svar.

Anders: Christian har mycket energi. Får mycket gjort och är väldigt orädd. Det är en ganska bra egenskap. Nästan som att allting är möjligt då. När jag själv tänker att något verkar jobbigt, undrar hur det ska gå…

Christian: Då tänker jag att det måste finnas en väg ut. Märit är också bra på att prata och förklara. Har ett bra ordflöde. Är påläst.

Anders: Och väldigt engagerad.

Märit går in för grejer till hundra procent. Är dedikerad till vad hon gör. Hon gör inte mycket halvdant.

Christian: Klassiker, vi kompletterar varandra. Vi är olika och har olika egenskaper.

Christian Unge

S | r edaktionen tipsar

Redaktionen tipsar: poddar Är du sugen på att haka på podcasttrenden men vet inte var du ska börja? Eller är du redan poddberoende men har tröttnat på utbudet? Oavsett vad så kan du säkert hitta en guldklimp bland redaktionens bästa podcasttips!

Du kan lyssna från internet eller i app.

Oförskämt högt produktionsvärde.

Varierande ämnen som får lyssnaren att tänka på ett nytt sätt. Hög mindblowfaktor.

- Johannes Daging

Hur kan man inte älska Neil deGrasse Tyson? Glöm inte att han har sin egen podcast, Star Talk, där han bland annat intervjuar Edward Snowden.

- Johannes Daging

Du vet väl att Reinfeldt, Björklund, Bodström, Olofsson, Fridolin, Sjöstedt - ja, typ alla politiker med självbevarelsedrift - även innehar karriär som författare? I flumskolan recenserar satiriker och skribenter våra folkvaldas egna verk - allt från Göran Perssons nostalgiska självbiografi till Anna Kinberg-Batras reflektioner kring Indiens ekonomi. Skoningslöst och kul.

- Lovisa Löfstrand

Lena Dunham har gjort sig känd som regissören bakom den kritikerrosade TV-serien GIRLS där hon själv agerar huvudrollen Hannah. Till vår stora förtjusning har hon nyligen även debuterat med sin poddcast ”Women of The hour”.

Oavsett om du älskar Lena, vill höra utvalda kvinnor diskutera allt som hör livet till eller bara har tröttnat på dina vanliga poddar så är det här något för dig!

- Annie Bynke

Institutet är ett radioprogram i P3 som även ges ut som podcast. Här intervjuar Jesper Rönndahl och Karin Gyllenklev forskare och diskuterar vetenskap med gllimten i ögat. Programmet har vunnit stora radiopriset i både kategorin årets folkbildare och årets underhållning. Garanterar att du lär dig något du inte visste förut!

Varje fredag delar systrarna Hannah Widell och Amanda Schulman med sig av små som stora berättelser om sina liv där inga detaljer eller känslor lämnas ute. Med ämnen som ”Oprahpresident of the world” och ”Nu jävlar kraften” är detta en riktigt feelgood podd som ger dig ett gäng härliga skratt och en extra självförtroendeboost inför helgens alla äventyr.

- Annie Bynke

Serial är en podcast som fokuserar på en (sann) kriminalhistoria varje säsong.

För närvarande utforskas huruvida en kille är skyldig till ett mord han sitter inne för med massa utförliga intervjuer med honom och andra närstående, men också experter! Man knarkar den verkligen!

Journalisten och historienörden Dan Carlin gör djupdykningar i olika historiska ämnen. Det märks att monstruös research genomsyrar varje ljudbokslånga ämne. Trots detta ovanligt lättillgängligt och underhållande.

- Martina Ravlic

- Johannes Daging

14 | Synapsis

- Sofia Eriksson

Vykort från kliniken | S

.. kom m e n till Va l

text & bild: Johanna bungerfeldt

Kära Uppsala, här i Visby skiner solen, men kylan gör att man inte kan gå ut utan halsduk. Det är verkligen höst här, och gatorna är tomma på turister trots att rosor och stockrosor blommar. Att ta en liten promenad efter passet är slut har blivit rutin - man måste ju ta tillvara på all historia och alla souvenirbutiker som fortfarande har öppet.

Idag blev jag inbjuden att bada bastu med AT- läkarna. Efter jobbet hänger de ibland i Kallevillan, (sjukhusområdets egen Villa Villerkulla) och äter pizza, spelar sällskapsspel och diskuterar dagen.

Det är ett exempel på familjäriteten som råder på Visby lasarett, det lilla sjukhuset som är överdimensionerat till Gotlands storlek, men ändå alltid verkar fullbelagt.

Tempot är dock lugnt, och har man tur får man spendera eftermiddagen på den

lilla akuten och lyssna på rassel, ronchi och släpig gotländska.

Trots att vi går åtta till fem på sjukhuset känns det ändå som att vi är på semester.

Det kan bero på att vi också har spenderat helgerna här. Vi har tagit lokalbussen till Tofta, för tydligen hyr de inte ut tandemcyklar i oktober, vi har hyrt en vit skruttig bil och kört till Fårö på ”rauksafari” och vi har sett The Marsian i 3D på Visby biograf. För sin ringa storlek har Visby många oväntade fynd, bland annat restaurangen Surfers som kittlar smaklökarna med mat från Sichuan-provinsen.

Så får ni chansen, lamm-na fastlandet. Ur en ödmjuk 08-as perspektiv måste jag ändå säga att Visby bjuder på oväntade smaker. Rauk and roll! // Johanna

Synapsis | 15

S | r eflektion

Livet efter examen text: Mei Lan svensson goh illustration: emelie hollsten

Det var en kort promenad över scenen i universitetsaulan, ett ihoprullat diplom som höjdes över huvudet som i en segergest och sedan var det över. Några månader senare sitter jag på min handledares kontor, vi har ett av våra planerade samtal. Löven på körsbärsträden utanför sjukhusets hundraåriga byggnad har börjat gulna, turisterna har åkt hem från Tylösand och höstvindarna från Kattegatt har letat sig in i Halmstad. Jag har då samtalet äger rum gjort drygt tre månader av min AT och är placerad på medicinkliniken.

16 | Synapsis

reflektion | S

"Den kliniska blicken är fortfarande lite grumlig ibland men blir klarare och klarare ju mer den får användas."

T

iden har gått fort, dagarna rullar på. Mycket är rutinjobb. Inskrivning, rond, epikris. Morgonmöte och jourrapport. Platserna är fulla idag igen. Sen kommer det stunder när det verkligen handlar om liv och död. När jag går hem från jobbet både tom och fullproppad av intryck och tänker: Vad hände? Ibland kan jag börja tänka på en patient flera dagar efter jag träffade personen. Hur gick det för patienten? Gjorde jag rätt? Jag kryssade väl Waranet i listan?

Oftast är det en helt obefogad rädsla. Tankarna blir irrationella och något slags efterkonstruerat skräckscenario målas upp, där allt gick åt skogen och det var bara mitt fel. Som när jag vaknade en söndagsmorgon kallsvettig efter en mycket verklighetstrogen mardröm om att min patient som, på goda grunder, fått Oxynorm utskrivet suiciderat med hjälp av tabletterna. Det var bara en dröm, men trots det for tanken ”tänk om?” genom mitt huvud några gånger.

Det är jobbigt att inse hur mycket av det man en gång kunde som ett (mer eller mindre) rinnande vatten försvunnit från hjärnans mer aktiva delar. Ibland känns det som om jag inte kan någonting alls. När jag känner så beror det ofta på att jag jämfört mina kunskaper med den erfarna ST-läkarens eller till och med en specialists. Och även om jag skulle minnas allt i detalj så är handläggningen av patienter på akuten, finliret gällande hur mycket patienten ska utredas, den omtalade ”kliniska blicken”, en erfarenhetsfråga. PM, böcker och checklistor ger god vägledning men yrket är också ett hantverk som man måste öva på. Varje dag fylls ens erfarenhetsbank på och det känns givande! Den kliniska blicken är fortfarande lite grumlig ibland men blir klarare och klarare ju mer den får användas.

Patienterna bryr sig inte om man som AT-läkare utantill kan stå och rabbla 20 differentialdiagnoser, rita upp citronsyracykeln eller veta exakt vilket antibiotika man ska välja om patienten är gravid och typ 1-penicillin-allergisk. Just då, i stunden med patienten en sen kväll på akutmottagningen har jag gång på gång fått bekräftat det jag misstänkte - att bemötandet och kommunikationen är så otroligt viktigt. Att ta sig tid så att

patienten får prata färdigt, att förklara så att patienten förstår.

Som nyutexaminerad minns jag fortfarande hur lite jag visste om anatomi och fysiologi när jag började studera och det är en styrka.

Trots all oro som kommer och går, rädslan att göra fel, så finns det så många glädjeämnen. Känslan av att faktiskt behövas, vara en i gänget och inte den anonyma kandidaten. Jag tar tillvara på framgångarna, små som stora, och låter dem stärka mig. Som när patienterna uttryckt att de är nöjda och känt sig väl omhändertagna. När jag lyckades med den där lumbalpunktionen på första försöket och den erfarna undersköterskan som assisterat gav mig en klapp på axeln och sa ”Bra gjort!”. När ett remissvar från den där respektingivande distriktsläkaren började med orden: ”Tack för en bra remiss!” eller när den lilla tanten jag la in på hjärtavdelningen frågade om vi ses på ronden. ”Nej, tyvärr. Men du får träffa en hjärtspecialist.””Jo, fast jag vill gärna att du kommer också!”.

Jag har turen att ha hamnat i en AT-grupp som kändes bra från dag ett. Vi delar våra framgångar och motgångar och det känns otroligt värdefullt. Det är skönt att prata med någon som är på ungefär samma plats som en själv, som förstår den där irrationella ångesten. Vi försöker att hålla stämningen mellan oss prestigelös. Vi kommer alla att göra fel någon gång, vi kommer alla att lyckas med något lite extra bra någon gång - och oavsett vad så ska vi peppa varandra.

Tillbaka till handledarens kontor. Jag har tagit upp ett fall jag tänkt på som vi diskuterar. Vi pratar om de kommande veckorna, vilken avdelning jag ska vara på. Han avrundar: ”Men det känns ju som om att det rullar på bra för dig?” Jag funderar några sekunder och svarar: ”Ja, det tycker jag att det gör”.

Vi bestämmer en tid för nästa samtal och jag går tillbaka till avdelningen. Ett utskrivningssamtal, en epikris och en aldrig sinande signeringskorg väntar. Jag tar upp telefonen på vägen, ett nytt meddelande: ”Platser bokade för AW ikväll!”. Livet efter examen – det är rätt bra det med! ■

Synapsis | 17

S | folkbildning

Folkbildning Text: felix starlander Illustration: Emelie Hollsten, Sofia eriksson

Kommentarer från folkbildningsredaktionen En nyhet som sprids just nu är att kött orsakar cancer. Andra saker som enligt epidemiologer orsakar cancer är alkohol, arbete, vaxljus, busstationer och allt som får dig att växa (nyheten från WHO rör processat kött och bör tas seriöst).

Världens mest värdefulla kex såldes nyligen för 15 000 pund. En del människor finner verkligen stort värde i det lilla.

Folk som cyklar med cykelhjälmen faststpänd på styret. Vad gör de?

Tiden det tar att städa lägenheten i timmar är ekvivalent till tiden det tar att stöka till det igen i sekunder.

En SD-politiker klädde ut sig till tiggare på stan för att visa på ”en framtida människa som lever i slummen”.

De rättfärdigade det hela med ”Det är ju halloween och då kan man klä ut sig.” Redaktionen svarade med att klä ut sig till en SD-politiker.

25 oktober ställdes klockan om till vintertid. Redaktionen undrar: om en tvilling föds 02:40 och klockan ställs tillbaka och nästa barn föds 02:23, vem är då äldst?

18 | Synapsis

West-side story visas upp på Svandamshallarna i November.

Läkarprogrammets egna variant ”Brunost-side story” visas upp på Slottsbiografen i december.

Den ene till den andre på isflaket: ”Driver du med mig”?

Kjell Bergqvist volontärar på flyktingmottaget för att ”han kan och har råd”. Redaktionen har svårt att bekräfta uppgiften då det i just detta fall är svårt att vara Kjellkritisk.

Konstiga medicinska behandlingar genom tiderna » Torkad hundbajs mot halsont. » Ett offrat får kunde leda till den bästa diagnostiken. »Heroinsirap mot insomnia. » Pressad död mus mot tandsmärta. » Lobotomi mot varierande psykologiska störningar. » Hemiglossektomi mot stamning.

Årets Ig Nobelpris Detta är ett pris som delas ut varje höst för gärningar som ”först får folk att skratta och sedan får dem att tänka äfter”. Här kommer ett litet utdrag ur 2015 års vinnare.

Kemi – Callum Ormonde och Colin Raston bl.a. för att ha kommit på ett kemiskt recept för hur man ”kokar tillbaka” ett ägg.

Medicin – Haiime Kimata bl.a. för att ha studera de biomedicinska nyttigheterna med intensivt kyssande.

Biologi – Bruno Grossi bl.a. för att ha observerat att när man fäster en tung

pinne i baken på en höna så går den på samma sätt som man tror att dinosaurier gick.

Diagnostisk medicin – Diallah Karim bl.a. för att ha uppmärksammat att akut appendicit kan diagnosticeras ganska väl utefter smärtan en patient känner ner hen åker över farthinder.

Fysiologi och Entomologi – Michael S. Smith lät honungsbin sticka honom på 25 platser på kroppen upprepade gånger för att se var det gjorde minst (skallen, överarmen) och mest ont (näsvingen, överläppen, penisskaftet).

folkbildning | S

Goda nyheter · Hemlig grupp ska avslöja ryska lögner, goda nyheter, äntligen avslöjas det att ryska tanter inte alls får plats i varandra. · Sommartid upphörde den 25 oktober, goda nyheter, äntligen kan jag skratta glatt åt alla som ställde om sin klocka när min egen fick gå fel ett halvår. · 8 oktober trädde Kristdemokraterna ut ur Decemberöverenskommelsen, goda nyheter, nu kan jag äntligen spela Risk utan att skämmas då jag vet att landetspolitiker alltid håller lämplig nivå på överenskommelser. · Republikanska föreningen slår medlemsrekord, goda nyheter, i stället ska Hans Majestät Rosling styra landet. · McDonalds lade i år till en holländsk ost i sin meny i Texas, gouda nyheter.

Roliga saker vi läst på twitter Vladimir Putin

Me going through NYC immigration: Customs: Name? Me: Vladimir Vladimirovich Putin Customs: Occupation? Me: No, just here to speak at the UN.

Johannes Finnlaugsson

Kanelbullens dag uppfanns för att vi ska äta mer kanelbullar.

Precis sominternationella aidsdagen uppfanns för att vi ska äta mer aids.

Henrik Torehammar

Att det krävdes fyra SD-företrädare för att säga att man ska köra en ny kampanjstrategi. Lite som skolframträdande där alla får en rad var.

Annika Lantz Det här med språket. Om Sverige är i en katastrofsituation vad är då Syrien?

p Gamla nyord P Nyordslistan presenteras av Språkrådet den 27 december varje år och innehåller ord som varit aktuella under året. Men det är inte alla som lever vidare på riktigt.

Här kommer en lista på nya ord som snabbt blev bortglömda.

Nu har det blivit bättre med hemorrojderna!

Jag köpte en superbra salva, den borde du också testa!

· Mobilblottare – en person som blottar sitt privatliv via telefonen på offentliga platser. · Svenna sitt liv – att fixa till sitt liv genom att tänka positivt så det blir lika framgångsrikt som Sven-Göran Erikssons. · Pompekunskap – Trevlig men oviktig kuriosa, exempelvis att Karl XII:s hund hette Pompe. · Fulbryt – känslan när man pga sin fulhet bryter ihop framför spegeln. · Attidydinkontinens – När man inte kan hålla inne med vad man tycker.

Synapsis | 19

S | ďťżhipsterlaboratoriet

Hipsterlaboratoriet med Johannes Daging

20 | Synapsis

hipsterlaboratoriet | S

Tre sorters hetta

h

ur kommer det sig att männskan under årtusenden har lockats av stark mat? En pusselbit går att finna i biokemi: Flertalet av de kemiska substanser som människan uppfattar som starkt smakande har visat sig ha antimikrobiella egenskaper. Stark mat blev således förknippad med att ha längre hållbarhetstid och mindre risk att få infektioner. Denna uppfattning vidareutvecklades även i folktro och myt, då många kulturer tillskrev den starka maten en uppiggande, stärkande och afrodisiakisk kvalitet.

Handel med kryddor innebar även blodigt allvar. Krig har utbrutit över kontroll av handelsrutter och kryddrika kolonier: En av huvudanledningarna till spanjorernas och portugisernas plötsliga utforskaranda och sedermera kolonisering av de amerikanska kontinenterna kunde förklaras i deras ovilja att betala de höga priser Venedig satte på kryddhandeln. Som taget ur ett Shakespearedrama eller en maffiafilm signerad Coppola, skulle hettans historia komma att kretsa runt tre släkter.

Capsicum

Det är nästan otänkbart att tänka sig asiatisk mat utan olika sorters chili, men fram till 1500-talet hade vare sig asiater, afrikaner eller européer sett en chilifrukt.

Precis som vanilj, kakao, rosépeppar och kryddpeppar, kommer chilipepparn ursprungligen från Sydamerika. Från en obskyr tillvaro i Amazonas regnskogar, vann chilipepparn lokal kändisstatus i Mexiko för mer än 6000 år sedan. Där

blev chilipeppar snabbt en central del av matkulturen, och det överdåd av sorter som avlades fram uppskattades lika mycket för sina variationer i smak och arom, som sin hetta. Som exempel kan nämnas att den kakao- och chilibaserade såsen Mole, ofta kan innehålla uppemot 20 sorters chili, vilka var och en ger sin distinkta kvalitet. Utan svårighet kan man numera hävda att släkten Capsicum har tagit rollen som superstjärna på den kulinariska världsarenan.

I släkten Capsicum är det världens mest kända kulinariska molekyl, kanske efter vanligt salt, capsaicin som står för hettan. Det finns en uppsjö av nätshoppar, facebookgrupper och forum dedikerade till införskaffandet och tillagandet av ständigt högre halter av denna molekyl. Capsaicin är flaggskeppet bland capsaicinoiderna, de molekyler som produceras av chilifrukternas interna membran, vilka håller de ovärderliga fröerna. Förklaringen till de höga halterna finns i växtens evolutionära ovilja att bli uppäten av däggdjur som tuggar och krossar sönder fröerna vid förtäring. Fåglar är en mer fördelaktig spridare av fröerna, och de känner heller inte av capsaicinets effekter. Skillnaden står att finna i jonkanalreceptorn TRPV, som skiljer strukturellt mellan fåglar och däggdjur. TRPV1 aktiveras vanligen av höga temperaturer, protoner eller avnötning. Hos däggdjuren depolariserar capsaicinet receptorn, som är bunden till sensoriska neuron utspridda i slemhinnor. Den välkända schovilleskalan, som mäter den upplevda hettan, utformades ursprungligen genom att späda olika chilifrukter i lösning, tills lösningen inte

upplevdes het vid smakprov. När capsaicin sedan isolerades visade det sig att rent extrakt uppnådde ett värde på cirka 16,000,000 scoville.

Piper

Av de tre släkterna har släkten Piper levt längst som renodlad krydda i människans händer. Fynd har gjorts i Thailand som är åtminstone 9000 år gamla. Den asiatiska djungelranka som är bäst bekant för oss, Piper Nigrum, är ursprunget för både svartpeppar (omogna torkade pepparfrukter) vitpeppar (det mogna fröet utan fruktkött) och grönpeppar (omogna, oftast inlagda frukter.). En för oss i moderna tider nästan okänd kusin: långpeppar, Piper Longum, var även den en vanlig krydda i Europeisk matlagning fram till 1500-talet, mycket tack vare sin aromatiska smak och något mildare hetta. Släkten Capsicum började sedan snabbt inkräkta med sin möjlighet att odlas i flertalet klimat, men även där fanns aromer och hetta i passande kombination. I romerska koköcker står peppar nämnt oftare än både salt och socker, och detta öde är sig likt även idag: svartpeppar är världens vanligaste botaniska krydda, parad med sin ständiga mineralkompanjon salt. Det framstår som att denna väg är vad släkten Piper får vandra, dömd att bo i en kvarn av vardaglighet.

Sin hetta får släkten Piper av ämnet piperin, en alkaloid som även den aktiverar receptorn TRPV1. Till skillnad från capsaicin är molekylen dock löslig i vatten, något som kan bli nog så tydligt i en alldeles för välpepprad tomatsoppa.

Det är även känt att piperin inhiberar

Synapsis | 21

S | hipsterlaboratoriet

enzymerna CYP34A och CYP450. Rent extrakt av piperin uppnår ett värde av ca 100.000 på scovilleskalan.

Brassicace

En betydligt märkligare tillvaro lever familjen Brassicace, korsblommiga växter, sina medlemmar lika delar tagna för givna och hetaste kulinariska trend. Brassicace är även den enda familjen som kan hävda namnet familj i den taxonomiska bemärkelsen, de två tidigare nämnda är definitionsmässigt sett släkter.

Det är utan tvekan den största och mest bevandrade familjen av de tre. I den underordnade släkten Brassica, kålväxterna, finner vi en av hörnstenarna i västerländsk matlagning, både som kulinarisk njutning och som sköldmö mot svält och undernäring. Det är hisnande att tänka sig att vitkål, rödkål, grönkål, 22 | Synapsis

svartkål, spetskål, blomkål, broccoli, brysselkål och kålrabbi alla ursprungligen kommer från den anspråkslösa och närmast oätliga vildkålen. Innan människans inflytande levde den en kust- och strandnära tillvaro i norra och mellersta Europa, tack vare sin höga tolerans mot salt och kalkhaltiga jordar.

För familjens hetta och passion står släkterna Sinapis, Armoracia och Eutrema, det vill säga senap, pepparrot och wasabi.

Den molekyl de har gemensamt är allylisotiocyanat, en svavelorganisk förening som har viss löslighet i vatten, men främst i andra organiska lösningsmedel. Allylisotiocyanat aktiverar den nu välkända TRPV1, men även den besläktade jonkanalreceptorn TRPA1. Skillnaden är att allylisotiocyanat är ett betydligt flyktigare ämne, och ger därför upphov till den välkända wasabihettan, som istället sätter sig i näsa, svalg och bihålor. ■

hipsterlaboratoriet | S

Tre recept med hetta Beef jerky med tre sorters chili

Creme ninon med pepparrotsfraiche

Ananas med svartpeppar och glass

Du behöver:

Du behöver:

Du behöver:

1 kg fransyska i tunna skivor eller lövbiff 1 dl japansk soja 0,5 dl worcestershiresås 2 msk chipotlepasta 2 tsk malen anchochili 2 tsk chiliflakes 2 pressade vitlöksklyftor

2 schalottenlökar 4 persiljekvistar 8 dl hönsbuljong eller grönsaksbuljong 4 dl torrt vitt vin alt. matlagningsvin 600 g djupfrysta gröna ärtor 4 dl crème fraiche eller veganskt alternativ Färsk pepparrot

1 färsk ananas 5 cl Mörk rom 1 msk smör 1 tsk nymalen svartpeppar 1 tsk vaniljsocker 0,5 l vaniljglass

Gör så här:

Gör så här:

Bäst blir beef jerky om köttfibrerna skärs på längden. Detta går med fördel att ordna på butik med manuell köttdisk. I annat fall går lövbiff bra. Skär upp skivorna i 1,5-2 cm breda remsor.

Ansa och skär löken i bitar. Koka dem i buljongen med persiljekvistarna och vinet i 30 minuter. Sila och häll tillbaka buljongen. Koka ärtorna i 5 minuter.

Sila och kör ärtorna i mixer tillsammans med lite av buljongen. Häll i resten av buljongen.Koka upp soppan och vispa i ca 2 dl crème fraiche. Krydda med lite färskriven pepparrot och smaka av med salt och vitpeppar.

Skala och finhacka ananasen i centimeterstora tärningar.

Lägg köttremsorna i en plastpåse och häll på marinaden. Se till att all kött blir täckt. Ställ in i kylskåpet i minst 12 timmar.

Lägg ut köttet på ugnsgaller, eller häng det som tvätt beroende på mängd. Sätt in i mitten av ugnen i 75º i 6-8 timmar eller längre. Sätt en smörkniv i trä eller motsvarande i ugnsdörrren så det bildas en centimeterstor glipa. Remsorna skall vara torra men lite sega. Låt dem kallna innan servering. Kan förvaras i över en månad, på torr plats.

Går bra att göra med olika magra köttslag. Du kan byta ut soja och worcestershiresås mot teriyaki, eller blanda egen marinad. För den våghalsige kan starkare chilisorter testas, exempelvis habanero.

Gör så här:

Hetta upp en stekpanna med 1 matsked smör. Stek ananasen på medelhög-hög värme i 3 min. Tillsätt spriten, vaniljsockret och svartpeppar och stek i ytterligare 2 minuter.

Servera varm i cocktailglasmed en kula glass ovanpå.

Pepparrotsfraiche Riv den färska pepparroten efter smak och blanda ner i ca 2 dl crème fraiche, det är här du väljer hur mycket kick soppan skall få.

Servera sedan soppan rykande het med en ordentlig klick pepparrotsfraiche. Soppan kan även garneras med bitar av rökt lax eller rökt viltkött.

Om ett lyxigare alternativ föredras kan soppan bytas ut mot mousserande.

Det mousserande vinet kan då adderas i soppan, precis på slutet vid bordet, för lite extra spritsighet och lyxkänsla.

Johannes Synapsis | 23

S | v etenskap

Kampen mot PMDS text: linda goudarzi FOTO: Jezzica Sunnmo Illustration: Johanna bungerfeldt

Alla känner någon som har PMS. Det är nämligen tre av fyra kvinnor i fertil ålder som har premenstruellt syndrom. Det innebär att de dagarna innan mens får någon form av återkommande fysiska eller mentala symtom, vilka varierar från lindriga till måttliga. Det finns dock en mindre grupp personer som får så kraftiga psykiska symtom att det inverkar på det dagliga livet. Denna svårare form benämns PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom, och drabbar två till fem procent av menstruerande kvinnor. Vad syndromet beror på har länge varit okänt, men det verkar som att pusselbitarna äntligen börjar falla på plats.

Synapsis har pratat med professorn tillika gynekologen, Marie Bixo, som snart ägnat 30 år av sitt liv åt att studera hormoners inverkan på hjärnan. Numera är hon del av en forskningsgrupp i Umeå som fokuserar på neurofysiologin vid just PMDS. Berätta om er forskning!

– Eftersom progesteronnivåerna under den premenstruella fasen av menscykeln är höga, har man tidigare misstänkt att det skulle vara orsaken till PMDS. Studier har dock visat att det inte är progesteron i sig som bidrar till symtomen, vilket gjorde att vår forskningsgrupp istället valde att studera progesterons metaboliter. Efter långa studier hittade vi till slut ett intres24 | Synapsis

sant samband mellan metaboliten allopregnanolon och PMDS. Vad är allopregnanolon?

– Det är en neurosteroid som har kraftfulla effekter på hjärnan, framför allt på GABA-systemet. Den liknar bensodiazipiner i sitt sätt att binda till GABA-receptorn och ger även likartade lugnande effekter såsom ångestlindring.

Det finns dock en grupp individer som av allopregnanolonet får en paradoxal, omvänd reaktion med stegrad ångest.

Det intressanta är att den omvända reaktionen sker hos just de två till fem procenten av befolkningen som lider av PMDS, vilket skulle kunna vara

förklaringen till deras symtom.

– Dessa data bidrog till idén om att utveckla ett läkemedel som hämmar allopregnanolons paradoxala effekt hos kvinnor med PMDS. Med hjälp av ett utvecklingsföretag har vi genomfört en fas II-studie. Studien är klar, men ännu inte publicerad. Dessvärre har det varit svårt att hitta sponsorer som vill satsa på fortsatt forskning kring substansen, vilket gör att det tyvärr står lite still just nu.

Hur utfördes studien och vad fick ni för resultat?

– 60 kvinnor med PMDS deltog i en randomiserad studie. Under den premenstruella fasen gavs substansen till

vetenskap | S

halva gruppen och placebo till resten. Vi såg sedan en klar minskning av bland annat depression, ångest och irritabilitet hos testgruppen jämfört med kontrollgruppen.

Effekten var likvärdig med de studier man gjort med Premalex®, det SSRI-preparat som för närvarande har indikation PMDS i Sverige. Fördelen med vår substans är att den i princip inte ger några biverkningar, jämfört med Premalex® som bland annat kan ge trötthet, magbesvär och nedsatt sexlust.

Varför tror du att ni har svårt att få sponsorer?

– Min upplevelse är att det inte satsas särskilt mycket pengar på exklusiva

kvinnoåkommor.

Vad dumt, om inte annat skulle det gå att tjäna en del pengar på läkemedlet!

– Ja, fem procent av fertila kvinnor är ju cirka 50 000 personer.

Tror du att det finns tillräcklig kunskap om PMS och PMDS i samhället?

– Nej, vilket bekräftades genom mitt arbete med studien. Många av de kvinnor jag mötte hade inte ens förstått att det var PMDS de hade förrän jag började kartlägga deras symtom. De hade inte sett kopplingen till menscykeln.

Marie Bixo forskar om neurofysiologin vid PMDS

Eftersom progesteronnivåerna under den premenstruella fasen av menscykeln är höga, har man tidigare misstänkt att det skulle vara orsaken till PMDS. Studier har dock visat att det inte är progesteron i sig som bidrar till symtomen, utan metaboliten allopregnanolon.

Synapsis | 25

S | v etenskap

"PMDS är en sjukdom. Det ingår i diagnoskriterierna att det ska påverka det dagliga livet till en sådan grad att det blir problematiskt."

Vad tror du det beror på?

Hur tycker du att det skall lösas?

– Dels tror jag att det beror på att PMS är så omdiskuterat - det finns ju de som på allvar menar att det en är social konstruktion och inte något mediciniskt.

Dels tillståndets natur: Man kastas mellan att må helt bra och jättedåligt. När man är ur de hemska perioderna och äntligen mår bra passar man på att njuta, och pang så är man där igen och då klarar man inte av att ta itu med det.

– Självklart behöver gynekologer utbildas bättre, men jag tror att nyckeln är att även sprida informationen till allmänläkare. Svårigheten med PMDS är att kunna skilja det från differentialdiagnoserna. Det inte ovanligt att kvinnor som söker för PMS egentligen är deprimerade, bipolära eller lider av panikångest. Man måste då kunna sålla bort dessa patienter, och ta hand om dem på ett bra sätt. Dessutom finns det blandformer där patienten har f ler problem än ren PMDS. En allmänläkare har bredare kompetens när det gäller psykiatri, vilket är en fördel. Ett annat starkt skäl till att PMDS-diagnostiken haltar är att patienterna hamnar mellan stolarna. I exempelvis USA är det psykiatriker som ansvarar för PMDS

Tror du att det finns tillräcklig kunskap inom vården om PMDS?

– Nej, det är jag tveksam till. Efter all uppmärksamhet kring vår studie har jag blivit kontaktad av både kollegor och patienter med bristande kunskap.

Tyvärr tror jag att många gynekologer är ganska osäkra inom detta område.

och inte gynekologer.

Tycker du att det amerikanska systemet borde införas i Sverige?

– Det vet jag inte. Jag tycker ändå att gynekologer ska kunna det här då PMDS inte är en psykiatrisk diagnos, utan en hormonell åkomma.

Skulle du säga att PMDS är något sjukligt eller är det en normalvariation?

– PMDS är en sjukdom. Det ingår i diagnoskriterierna att det ska påverka det dagliga livet till en sådan grad att det blir problematiskt. Sedan finns det förstås en grupp i gråskalan mellan PMDS och PMS, vilka man bör akta sig för att sjukdomsförklara. Det behöver vi i vården vara tydliga med. ■

FAKTA OM PMDS Premenstruellt dysforiskt syndrom

Kardinalsymtom: - nedstämdhet - irritabilitet - humörsvängningar - ångest/oro Övriga symtom: - minskat intresse för dagliga aktiviteter - koncentrationssvårigheter - trötthet

26 | Synapsis

- aptitförändring - sömnstörning - känsla av kontrollförlust - bröstspänning För diagnos krävs minst fem av dessa symtom, varav ett måste vara kardinalsymtom. Symtom ska finnas under den premenstruella veckan men saknas under den postmenstruella, och tillståndet ska ha påtaglig inverkan på social funktion och arbetsliv.

Avslutningsvis | S

Här sitter jag barfota... ...vid mitt köksbord och dricker te. Som Ernst Kirchsteiger hade sagt. Mina egna ord fattas mig. Det är höst utanför mitt fönster. Det mesta är sig likt. Gulnade blad och så vidare. Morgondis och allt kyligare kvällar. Slitna klichéer. Det slår mig att det i själva verket är hela staden är sig så pass lik att det lika gärna hade kunnat vara min första höst här som min sista. Som om jag har vaknat upp efter en tjugo minuters eftermiddagstupplur bara för att inse att det hunnit gå sex år, men att inget riktigt har förändrats. Studenterna må komma och gå, men efter alla dessa år står lärdomsstaden kvar i all sin prakt. Som en mogen äldre kvinna som klarar sig själv. Som Ernst Kirchsteiger också hade sagt.

Trots att jag kanske inte lämnat något egentligt avtryck på staden konstaterar jag att staden har gjort avtryck på mig. Jag är definitivt en annan människa än jag var då jag inte ens tjugo år fyllda flyttade in som inneboende hos en ensamstående mor på andra sidan ån. Jag har dock lovat mig att jag inte ens skulle göra en ansats till att sammanfatta studieåren, för det säger sig självt att det De här åren har på sätt vore att ta sig vatten över huvudet. De här åren har på sätt och vis blivit till en märklig liten varelse med sin alldeles egna själ, en själ så stor att det och vis blivit till en krävs att Gud tar till sin stora passare för att sluta den. Som Björn Ranelid märklig liten varelse med hade sagt.

sin alldeles egna själ

Ja, studietiden är alltför stor. Då är det behändigare att skriva om någonting mindre omfattande. Efter att Lennart Hellsing hade avslutat sin ABC-bok, som med sin genomgång av hela alfabetet på sätt och vis inkluderade allting kände han ett behov att skriva om ett aningen smalare ämne. Det smalaste han kunde komma att tänka på var snö i Kalmar län. Jag måste bara finna mitt egna snöfall i Kalmar län.

Jag bläddrar i en tidning. Det är visst extrapris på småcitrus. Ytterligare ett hösttecken. Då slår det mig att jag en gång för alla skulle kunna reda ut vad som egentligen är vad när det kommer till clementin, mandarin, tangerin och satsuma. Det är inte svårare än att småcitrus, eller The fruit formerly known as mandarin, är en art och till denna art hör i sin tur klementiner, tangeriner och satsumor. Och ja, pluralformen av en satsuma är flera satsumor. Men vem bryr sig om sådant? Ja, förutom jag. Bättre då att skriva om hösten.

Och om staden. Som är sig lik där utanför mitt fönster. I år precis som alla andra år.

Per Skärdin

Redaktionen norr

Celina

guyton

Sofia

Felix

boron

Per

Johanna

Johannes

Frida

Lovisa Eyla

Linda

sรถder