4 minute read

Webbinarium

Kost vid kroniskt ödem

Webbinarium i sammandrag

Advertisement

Det finns mycket man kan göra själv för att må bättre vid kronisk sjukdom. Kosten, till exempel, har stor inverkan. Vid webbinariet gav Pia Bergholm, medicinsk lymfterapeut, specialtips om hur och vad vi ska äta och hur vi kan hjälpa kroppen vid kronisk sjukdom.

Vad behöver kroppen?

Vatten Vår kropp består av ca 60– 70% vatten. Vattnet är förutsättning för processer såsom att transportera näringsämnen och hormoner samt att föra bort slaggprodukter. Så drick tillräckligt med vatten! Proteiner Aminosyror är obundna proteiner och är byggstenar i olika strukturer i kroppen, såsom muskler.

Enzymer är också proteiner som hjälper till i kroppens processer och fungerar som katalysatorer. Dessa kan inte lagras i kroppen utan behöver tillföras varje dag i vår föda.

Antikroppar är likaså proteiner som ingår i immunförsvaret som transporterar bort och eliminerar virus. Fett behövs i kroppen som energi, för att skydda inre organ samt för att celler och hjärnan ska fungera bra. Det lagras också som underhudsfett så att vi inte fryser. Vi behöver ”bra”, vegetabiliska fetter, så kallade fleromättade, som finns i fisk, nötter och fröer. Mättade fetter, som kommer från djurriket, från kött och mjölkprodukter, lagras i våra blodkärl och skapar hjärt- och kärlsjukdom. Dessa bör man inte konsumera för mycket av. Kolhydrater För att kroppen inte ska förbränna allt protein, som behövs i kroppens strukturer, behöver vi äta kolhydrater. Det finns snabba (i bröd, pasta, socker och ris) och långsamma kolhydrater (i frukt, grönt och bär). De långsamma är viktigast.

De läckra bilderna är slides från Pias webbinarium. Vitaminer Det finns 13 vitaminer för olika ändamål i kroppen. Vitaminbrist kan ge trötthet och hudproblem. Mineraler Dessa hjälper till att bygga upp ben, tänder, medverkar i immunförsvaret, nervimpulser, vätskebalans, hormon- och enzymfunktioner m. m.

Hur och vad ska vi äta? Specialtips från Pia.

Avokado innehåller enkelomättat fett som främjar det goda kolesterolet och stävjar sötsug och hunger. Den innehåller massor av näringsämnen, håller inflammationer borta samt hjälper till att hålla en bra blodsockernivå. Brysselkål innehåller antioxidanter som skyddar vårt DNA. Den stärker immunförsvaret och våra vita blodkroppar. Dessutom kan man göra så mycket gott med den. Potatis innehåller massor av näring, mineraler, vitaminer och fibrer. Den har förvisso relativt högt glykemiskt index, men det sjunker om du äter potatisen när den kallnat. Broccoli är en hälsobomb fylld med antioxidanter, Cvitamin, folsyra och kalium. Rotfrukter är bra, nyttig och billig mat! Kryddor med höga orakvärden, det vill säga de som är extra nyttiga för oss, är till exempel kanel, kryddnejlika, gurkmeja och chili. Dessa innehåller massor av mineraler och antioxidanter som du med fördel kan blanda i din smoothie eller shot. Ägg är en fantastisk produkt med lång hållbarhet. Den är en oslagbar källa av vitaminer, mineraler och protein. Baljväxter är också en bra proteinkälla. De innehåller dessutom fibrer, mineraler, bra fett och B-vitaminer. Varm eller kall mat? När vi tillagar och hettar upp mat frigörs giftämnen. Ju högre temperatur, desto mer gift-

Foto: Unsplash/Maarten van den Heuve

ämnen. Råkost, kallas det som inte värms över 42oC, behåller alla näringsämnen och antioxidanter. Vi bör därför inte enbart äta upphettad mat. Att ånga mat, till exempel potatis, grönsaker och fisk, är ett mer skonsamt alternativ än att koka, steka, fritera och grilla.

Hur kan vi hjälpa kroppen vid kronisk sjukdom?

Antiinflammatorisk kost – En akut eller kronisk inflammation kan bero på fel kost och konsumtion av alkohol, tobak eller andra gifter – vad vi kallar livsstilsrelaterat. Att äta antiinflammatoriska födoämnen, kan vissa individer må bra av. Det finns tyvärr för lite forskning kring gluten-, socker- och mjölkfri kost, men vissa säger sig må bra av att ta bort dessa. Det är egentligen bara att testa. Om du misstänker att det är något du mår dåligt av – sluta ät det livsmedlet, så märker du inom ett par veckor om du har rätt. Periodisk fasta – Metoder som 16/8, där du äter under 8 timmar och fastar 16 timmar per dygn, eller 5:2, där du äter som vanligt 5 dagar per vecka och fastar 2, är ett par varianter. Det ger lägre fettnivåer, färre skador på proteiner, minskad inflammation och risk för cancer samt bättre hjärnfunktion. Keto – Denna metod är uppbyggd så att av det man äter är 75% fetter, 20% protein och 5% kolhydrater. Personer med lipödem säger sig må bra av detta, men precis som att våra kroppar är olika, har vi alla olika tarmflora, därför passar också olika metoder och dieter varje individ helt olika!

– Det absolut viktigaste är att vi tänker långsiktigt kring kost. Att ändra ALLT på en gång leder oftast till att du misslyckas och återgår till gamla hjulspår. Gör små förändringar, utvärdera och låt det ta tid! Det gäller att prioritera och förbereda för att lyckas, avslutar Pia.

Detta webbinarium kan du se på:

www.svenskaodemforbundet.se under rubriken SÖF:s filmer på Youtube.