Forskning

Ger chansen att förstå grundläggande lymfatisk kärlbiologi

Doktorand Hans Schoofs. Lymfatisk missbildning.

Hans Schoofs är doktorand vid Uppsala universitet i Taija Mäkinens forskargrupp. Hans forskning stöds av det EUfinansierade, innovativa utbildningsnätverket ”V.A. cure”. Konsortiet består av sju akademiska laboratorier och två industripartner, som fokuserar på att upptäcka nya behandlingsstrategier för vaskulära och lymfatiska avvikelser.

Lymfatiska missbildningar uppstår när en endotelcell i ett lymfkärl förvärvar en genetisk defekt i sitt DNA. Defekten gör att cellen delar sig och växer på ett okontrollerat sätt, vilket ger upphov till stora skador som så småningom blir inflammerade och orsakar lokal vävnadsskada. Patienter upplever svår smärta, återkommande infektioner vid missbildningar och ofta stor social och personlig stigma. Om missbildningar fortsätter att växa eller infektioner blir systemiska kan tillståndet dessutom bli livshotande.

Den nuvarande strategin för behandling av lymfatiska missbildningar innebär ofta kirurgi för att avlägsna sjuk vävnad, dränering av den infekterade missbildningen eller så kallad skleroterapi, varigenom kemiska medel injiceras direkt i de onormala cystorna för att inducera krympning av lesionen. Dessa strategier hanterar emellertid inte orsaken till problemet och patienter behöver livstidsövervakning och ofta återkommande kirurgiska ingrepp. Forskningen syftar till att förstå de viktigaste mekanismerna som driver cellerna, som bär den genetiska defekten, att oändligt dela sig och växa. Om man kan förstå hur dessa celler slipper den normalt snäva kontrollen av celltillväxt kan vi försöka hitta nya farmaceutiska alternativ för hur man kan ingripa i denna dysreglerade process. Ett alternativ för läkemedelsbehandling skulle ge patienter som lider av lymfatiska missbildningar och deras läkare ett nytt perspektiv på att kontrollera sjukdomen utan att behöva invasiva kirurgiska ingrepp. Nyligen identifierade cancermutationer i lymfatiska missbildningar har möjliggjort behandling med rapamycin, ett läkemedel som tidigare användes vid cancerterapi, med lovande resultat.

Att sjuka celler i missbildningar får möjlighet att dela sig och växa erbjuder ett unikt tillfälle att förstå den normala biologin hos lymfatiska endotelceller. Om vi kan förstå vilka cellulära program dessa onormala celler använder för att få förmåga att växa, kan vi utnyttja denna kunskap och återanvända den till en mängd olika tillstånd där lymfsystemet är skadat eller dess tillväxt är otillräcklig, såsom lymfödem. Således ges hopp till patienter som lider av ett bredare spektrum av defekter inom lymfsystemet.

taija.makinen@igp.uu.se hans.schoofs@igp.uu.se