Tidningen Omtanke, nr 8, 2019

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

Anders Hansen, läkare och psykoterapeut

”Känslor

av oro är djupt rotade i oss”

Vi människor är utvecklade för en annan värld än den vi lever i

Tema: Hemlöshet

Frälsningsarméns akutboende i

Midsommarkransen ett ljus i mörkret

Krönikan: &Meditation medkänsla på recept

Svensk innovation lindrar spasticitet och smärta

Bostad först blev räddningen för Ann-Kristin

Samarbetar med familjehem

Familjevårdsstiftelsen prisas för framgångsrikt socialt arbete

Hur ökar vi barns delaktighet i utredningar? Hur skapar vi en bättre familjehemsvård? Hur fungerar föräldrastöd mot radikalisering?

Detta och mycket mer kan du få svar på hos Socialenkanalen, kompetenshubben för dig som arbetar inom socialtjänsten, eller är intresserad av socialt arbete. Här får du kunskap om metoder och den senaste forskningen. Du möter andra yrkesverksamma som delar med sig av sina erfarenheter, och får perspektiv på aktuella frågor.

Besök oss på:

humana.se/socialenkanalen

Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individ- och familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.

”Meditation i medkänsla påverkar kropp och sinne annorlunda”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Maria Thorin.

Läs krönikan på sidan 52

10| Intervjun

Anders Hansen förklarar hur vår hjärna fungerar och varför psykisk ohälsa ökar så snabbt hos barn i dagens samhälle.

16| Aktuellt

Minskad hemlöshet i Malmö.

19| Tema: Hemlöshet

20| Bostad först

Modellen som inte ställer orealistiska krav.

22| Hon levde på gatan

Ann-Kristin fick hjälp av Bostad först.

26| Frälsningsarmén

Akutboende i Midsommarkransen.

30| Hemlös 2019

Årets hemlöshetsrapport från Stockholms Stadsmission.

38|  Mollii

Elektroddress ger stimulering av musklerna och hjälper mot smärta.

Sidan 42: Familjevårdsstiftelsen får pris.

42| Familjevårdsstiftelsen

Får pris för bästa verksamhet.

48| På jobbet

Jobbsökare om rekryterande chefer.

51| Haninge får pris

60| Konsultindex

Prima Gruppen - Idéburen och brukarorienterad kvalitativ integrations kedja för människor med beroendeproblematik. Prima Gruppen har verksamheter med olika inriktningar som tillsammans bildar en stöd- och boendekedja. Samtliga verksamheter är drogfria och vår målgrupp är vuxna personer och par med beroendeproblematik. Vi tar emot personer med LARO samt ADHD medicinering.

Krinolinen HVB

är ett drogfritt stödboende med 82 platser. Krinolinen har både enkeloch dubbelrum. Verksamheten är i hög grad styrd av den enskildes planering tillsammans med uppdrag från socialtjänsten. Motivationsarbete på Krinolinen är utformat efter individens behov och önskemål. Krinolinen är beläget i Fruängen i Stockholm.

Roo Gård Lantbrukskooperativ

med 31 platser i Österåkers kommun erbjuder långsiktigt rehabilitering och medlevarskap inom ramen för professionell rehabiliteringskunskap, gemenskap, och riktigt arbete.

Gården erbjuder rehabiliteringsplatser i arbetsgrupperna Stallbacken med ridskola, lantbruk med nötkreatur och foder producering, Gårdsgruppen med skogsbruk och fastighetsunderhåll, Växthus och städ, hantverkshus samt storkök.

Primagruppens Korttidsboende AB - Nollpunkten är ett drogfritt stödboende med 28 platser. Syftet med Nollpunkten är att man inte ska behöva börja om från början eller hamna ”på gatan” vid akut problem i behandling/insats. Verksamheten är även till för att överbrygga det glapp som kan uppstå mellan medicinsk avgiftning och påbörjad behandling/insats. Verksamheten arbetar med tydligt fokus på empowerment (egenkraft), brukarperspektiv och tron på den enskildes vilja och motivation att förändra sitt liv. Nollpunkten är beläget i Vaxholms kommun.

Välkommen att kontakta oss!

Krinolinen - Fredrika Bremers gata 33, 129 50 Hägersten

Anna Hellmark Sörensen 073-528 86 20, anna.hellmark-sorensen@primagruppen.se

Roo Gård Lantbrukskooperativ, Roo Gård 8, 184 93 Åkersberga

Anna Bjurström 079-068 10 55, anna.bjurstrom@primagruppen.se

Primagruppens Korttidsboende AB - Nollpunkten, Ellboda 1, 185 93 Vaxholm

Annika Bäckman 070-484 96 16, annika.backman@nollpunkten.se

Man kan bli slut för mindre

Det var inte så länge sedan som jag såg promenader som något totalt onödigt. Detta eftersom 30 minuters promenad kanske bara förbränner en chokladbit typ. Vem äter ens EN chokladbit? Nu vet jag bättre och det har väl läkare tjatat om i många år, att man ska försöka få in flera promenader och ett par pulshöjande aktiviteter i veckan. Då håller vi oss friskare, sover bättre och mår bättre.

För några år sedan kom det en våg av varningar för stillasittande arbete. Jag blir så irriterad på skrämselpropaganda. Det finns faror med än det ena än det andra. Usch, det skapar bara mer ångest, tycker jag. Vi får ångest av att vi äter för dåligt, använder för mycket kemikalier och så vidare. Nej, tacka vet jag Anders Hansen. Hans positiva och lättförståeliga folkbildning kring hur vi kan må bättre tror jag har fått en stor andel människor att förändra sin livsstil. Plötsligt så är det kul att välja rörelse – då vi blir smartare, mer kreativa, friskare, får bättre nattsömn, lättare att koncentrera oss och blir lugnare.

Jag gillar också hans sätt att förklara oro, ångest och diagnoser. Att det är normalt att känna oro och ångest. Det är ett nedärvt sätt för oss att överleva när vi föreställer oss olika hemska scenarier. Tänk om jag blir svårt sjuk, tänk om planet störtar. Och att vissa har svårt med koncentration och impulskontroll är inte heller konstigt. Tänk om alla skulle vara lika. Det skulle vara konstigt.

Tempot är högt idag och man ska orka obeskrivligt mycket. Särskilt som kvinna. Vi tar ofta på oss rollen som familjens projektledare. Samtidigt ska vi hävda oss på jobbet och vara extra duktiga, göra karriär och jobba heltid. Vi ger oss inte tid att sörja, bryta ihop eller hämta ny energi.

I våras trodde jag att jag höll på att bränna ut mig. Jag kände mig nedstämd, orolig, hade ångest, svårt att slappna av och var hela tiden törstig, som tydligen är ett vanligt symptom vid stress. Jag var till läkaren för att kolla så att jag inte hade diabetes eller så. Men redan efter att jag hade fått prata av mig med honom så kändes det betydligt bättre.

Jag hade mina aningar att de värsta symptomen berodde på tidiga klimakteriebesvär, att min pms hade förvärrats till fem dagar av ren depression. Dessutom hade det senaste året inneburit flera svårigheter. Först gick min pappa bort, några månader senare skedde en tuff omorganisation på jobbet. När det sedan började pratas om en ny omorganisation mitt i denna hormonella obalans och kanske med en släng av vårtrötthet så är det inte konstigt att både kroppen och hjärnan reagerar.

Det är skönt att vi har blivit bättre på att prata om hur vi mår. Även om jag gillar att fokusera på det positiva så tycker jag att vi har ett ansvar att inte visa upp en perfekt fasad på sociala medier till exempel. Det blir bara ångestframkallande. Anders Hansens bästa råd i vår nya digitala värld är klockrena: mobilen behöver inte följa med överallt och tigga om vår uppmärksamhet, inte vid middagsbordet och inte till sovrummet. Jag har en gammal hederlig väckarklocka, helt perfekt. Det borde bli årets julklapp!

Trevlig läsning!

Jenny Fors Chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen

Jenny Fors, chefredaktör Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

Annika Rådlund, skribent, Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Mikael Sagström Ansvarig utgivare

Layout

Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Patrik Fall, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration

Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.

Lunnagård

MED HJÄRTAT I VÅRDEN

Välkommen till Lunnagård, ett alkoholfritt särskilt boende med plats för 32 boende inom målgrupperna psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar. Många av de som kommer till oss har bott på flera boenden innan och har ofta en historik av utåtagerat beteende som orsakat rädsla i personalgrupperna. I Lunnagårds öppna lokaler och med stöd i personalens personcentrerade arbetssätt hittar de flesta ”hem” hos oss, med ökad livskvalitet som följd.

INOMHUSMILJÖ

Vi har inga stängda dörrar och inga avdelningar vilket gör att det finns gott om möjligheter att röra sig i huset och välja på några av de många utrymmen med sittplatser som finns för samvaro med andra. Miljön är genuin och vi strävar efter att det ska vara så likt en hemmiljö som möjligt.

UTOMHUSMILJÖN

Lunnagård ligger i ett naturskönt område cirka en kilometer från centrala Eksjö. Utomhusmiljön på Lunnagård är vacker och inspirerande i form av en stor park som nyttjas efter säsong. På sommaren har vi mindre odlingar, grillkvällar i trädgården eller tar avkopplande promenader i parken. På hösten plockar vi gemensamt äpplen och andra frukter som vi sedan använder i vårt kök.

SILVIACERTIFIERAD VERKSAMHET

All fastanställd personal, oavsett yrkeskategori, har genomgått Silviahemmets utbildning om demenssjukdomar och demensvård. Något som gör att vi är stolta innehavare av Siviahemmets certifikat nr. 35.

VÅR PERSONAL

På Lunnagård arbetar idag cirka 30 personer. Målet är att samtliga ska vara utbildade undersköterskor med intresse för kombinationen psykiatri och demens. Personalen som arbetar på Lunnagård är vana att ta ansvar, ha egna idéer, och tycker självklart om att arbeta med människor.

MAT FRÅN GRUNDEN

I vårt kök lagas all mat på plats och från grunden. Här bakar vi både bullar och kakor, vars dofter ofta sprider sig genom hela huset. Vi satsar på färska råvaror som vi anpassar både efter säsong och önskemål från de som bor på Lunnagård.

KONTAKT

Sofie Schiller, verksamhetschef sofie.schiller@lunnagard.se mob. 0702-315530 tel. 0381-77 70 21

Boendestöd

HVB-hem

LSSservicebostad

Stödboende

Öppenvård

LSSgruppbostad

Familjevård

Anders Hansen har i år både skrivit en ny bok, varit sommarpratare och gjort succé med programserien Din hjärna på SVT.

”Din hjärna tror att du fortfarande lever på savannen”

Anders Hansen om vad vi kan göra för att må bättre

Anders Hansen har fått oss att bli mer medvetna om hur vår hjärna fungerar. Han har fått flera utmärkelser för sin bok Hjärnstark och efter den senaste boken Skärmhjärnan fortsätter han att prisas och nomineras. Programserien på SVT Din hjärna har också blivit hyllad. Anders Hansen har en speciell förmåga att förklara saker på ett lättförståeligt sätt och för det är han också nominerat till Begriplighetspriset.

TEXT: JENNY FORS FOTO: STEFAN TELL

Det är många som har sett programserien

Din hjärna som har visats på SVT och finns att se på SVT.play. Där undersöker

Anders Hansen, som är läkare, psykiatriker och författare, hur vår hjärna fungerar. Uppdelat på fem avsnitt svarar han på frågor som; Vad gör stress med oss och hur påverkas hjärnan av digitaliseringen?

Hur kan fysisk aktivitet föryngra hjärnan och varför används en stor del av våra hjärnor för att vara sociala?

Det senaste programmet handlade om att vi människor är väldigt lika varandra, men att vår personlighet gör oss unika. Han tittade också på hur hjärnan ser ut hos personer med adhd, bipolär sjukdom och Asbergers syndrom.

– Personer med adhd har problem med koncentration, hyperaktivitet och impulsivitet. Jag vill inte förminska diagnosen adhd, jag vet att den kan vara tufft att leva med, men det vi ser som ”problem” idag var faktiskt en förutsättning för människans överlevnad, säger Anders Hansen.

I programmet förklarar han att man har funnit en gen hos de människor som har rört sig långt geografiskt från vår utvecklings början i Afrika. Den genen har man också hittat hos personer med adhd. Det

är alltså några personers upptäckarlust och rastlöshet som har fått oss att befolka fler och fler delar av världen.

Studier har visat att personer med adhd är mer kreativa och har lättare att tänka utanför boxen.

– Om man ber några barn att hitta på en helt ny leksak, men samtidigt visar dem tre exempel på leksaker, så har de med adhd lättare att bortse från exemplen och tänka helt nytt. Andra barn plockar gärna upp idéer från exemplen.

ANDERS HANSEN TYCKER att vi fokuserar för mycket på problemen när det gäller adhd. Fördel ADHD är en bok som Anders Hansen gav ut via Bonnier Fakta 2017. Där beskrivs adhd och hur man kan använda diagnosen till sin fördel, och även hur man kan hantera nackdelarna.

– Alla har vi mer eller mindre drag av adhd. Vissa ligger långt bort i ena änden på skalan, andra i den helt motsatta, säger Anders Hansen om boken.

Det finns stora fördelar att inte alla människor är lika. Många arbetsgivare använder sig till exempel av personlighetstester för att få en bra blandning av personlighetsdrag på arbetsplatsen.

Om Skärmhjärnan

Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda. Skärmhjärnan (2019) är Anders Hansens senaste bok utgiven av Bonnier Fakta. Den mänskliga hjärnan är skapad i en helt annan tid, och kanske borde vi visa den lite mer hänsyn. Fler böcker: Hälsa på recept (2015), Hjärnstark (2016) och Fördel ADHD (2017).

Den 7 oktober tilldelades Anders Hansen årets Fördomspris på Mental Health Evening för hans arbete med folkbildning kring ångest och psykisk ohälsa.

I det sista avsnittet av Din hjärna får man träffa en tjej som både har adhd och autism. Hennes chef säger att det är hans mest lyckade rekrytering. Hon är extremt duktig på att läsa texter och urskilja det som är viktigt. Därför har hon en imponerande kapacitet och arbetar ungefär tre gånger så effektivt som sina kollegor. Men hon blir också lätt störd och behöver sitta avskilt för att kunna koncentrera sig. Vardagliga saker hemma har hon istället väldigt svårt för.

Anders Hansen har också sommarpratat. Där tar han upp sina hjärtefrågor och hur intresset för hjärnan har lett fram till de böcker han har skrivit.

Sommarpratet i P1 inleds med hans beskrivning av hur han som läkarstudent fick stifta bekantskap med hjärnan, även ytterst fysiskt då han fick hålla i en mänsklig hjärna under en operation. Där och då förstod han att den här fascinerande klumpen ville han jobba med resten av sitt liv.

Nitton år senare får han en ny aha-upplevelse när han på Socialstyrelsens hemsida ser att över en miljon svenskar får antidepressiva läkemedel utskrivna, mer än var nionde vuxen svensk.

– Vad är det som händer? Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? Hur blev det egentligen så? Jag tror att man kan förstå det bättre genom att rikta blicken bakåt, säger han i sitt sommarprat.

ANDERS HANSEN BESKRIVER, lika som han gör i programmet Din hjärna, hur vår värld egentligen är främmande för oss. Vårt moderna samhälle är bara en parentes i människans historia.

– Ser man vår historia som ett dygn så har vi levt som jägare och samlare från midnatt fram till 23.40 natten därpå. Vårt moderna liv i städer och med datorer började en sekund i tolv. Det liv människan har levt under nästan hela vår historia var ett liv där vi förflyttade oss ständigt, där medellivslängden var runt trettio år och

där vi levde under ett ständigt hot av svält, olyckor, infektioner och att bli ihjälslagna. Din hjärna tror att du fortfarande lever på savannen.

Evolutionen tar lång tid på sig att förändra arter. Vi är i princip oförändrade sedan våra dagar som jägare och samlare. – Vi är utvecklade för en annan värld än den vi lever i. Och kanske är det inte meningen att vi ska må bra hela tiden. Men det finns saker vi kan göra för att må bättre.

För att finansiera sina läkarstudier började Anders Hansen att parallellt arbeta som journalist på Dagens Industri. Han upptäckte att han hade en drift att berätta och började också att skriva om medicinsk forskning för läkartidningen och lärde sig att tolka medicinska undersökningar.

– Den ena undersökningen efter den andra visade hur viktig motion är. Inte bara som skydd mot sjukdomar. Det bromsar åldrande. Det påverkar vårt må-

ende, till och med våra gener. Varför tror vi att fysisk aktivitet handlar om idrott? Det är ju helt avgörande för människan som art.

Anders Hansen träffade en docent, numera professor i fysiologi; Carl Johan Sundberg. De pratade ofta om varför forskningen kring motion inte fick den uppmärksamhet den förtjänade.

– Tillslut bestämde vi oss att skriva en bok för att förklara varför fysisk aktivitet är vår viktigaste medicin och att rörelse är något som människan är utvecklad för.

BOKEN HÄLSA PÅ recept som kom ut 2015 är starkt förankrad i medicin och forskning, men också tydlig och förenklad. Det var viktigt att det skulle vara intressant och kul läsning.

– Folk kom fram på gatan och berättade att de hade börjat motionera efter att ha läst boken. Det kändes fantastiskt. Jag visste att de skulle leva åtskilliga år längre om de höll fast vid sin nya livsstil.

»Kanske är det inte meningen att vi ska må bra hela tiden«

Anders Hansen

Tanken att boken skulle kunna ge många ett bättre liv svindlade. Det var lite som att vara läkare åt många samtidigt.

Han skrev boken på kvällar och helger och på dagarna arbetade han som psykiatriker och träffade patienter.

– Där hade jag börjat upptäcka ett mönster efter att ha träffat tusentals patienter. Det var att personer som drabbades av en depression och som motionerade, de kom inte tillbaka. De verkade inte bara tillfriskna utan tycktes också vara skyddade mot nya depressioner. Jag började fundera på om motion kunde vara ett sätt att både behandla och förebygga depressioner.

När han gick till forskningen verkade det vara precis så. Regelbunden pulshöjande fysisk aktivitet har en effekt som är jämförbar med antidepressiv medicin vid mild och medelsvår depression. Att röra på oss är också bland det viktigaste vi kan göra för att förebygga en depression i framtiden.

DET HÄR BLEV upptakten till nästa bok som han skrev själv och handlar om hur hjärnan påverkas av att vi rör på oss. Den fick namnet Hjärnstark.

Det är lätt att tro att det är korsord som gör att hjärnan blir starkare. Men så enkelt är det inte. Du blir bra på korsord. Vad som har desto större spridningseffekt i hjärnan är att träna våra fysiska muskler. Då tränas också våra mentala muskler.

– När vi rör på oss aktiveras stora delar av hjärnan. Forskning vid Stanforduniversitetet visar att en promenad före ett skriftligt kreativitetstest gav 60 procent bättre resultat. Det är helt otroligt!

Det är inte bara kreativiteten som förbättras. Fysisk aktivitet förbättrar vår koncentration, stärker vårt minne och hjärnans åldrande kan också bromsas.

– När man sätter sig in i den här forskningen slås man av två saker. Det första är hur omfattande de positiva effekterna är och för det andra hur lite som behövs. Snabba promenader i 30 minuter ger stor

effekt. Vill man få ut det mesta av sin hjärna ska man se till att få upp pulsen tre gånger i veckan i cirka 45 minuter, gärna så att man blir lite svettig.

Anders Hansen berättar om en undersökning på en skola där några elever fick börja med regelbunden fysisk träning. Resultatet visade att de hade fått bättre kondition, men det visade också något mer. De hade blivit betydligt lugnare i skolan och fått bättre självkänsla.

Vi vet att delar av hjärnan som bromsar stress och oroskänslor stärks om vi rör på oss. Bland annat så stärks pannloberna som står för det logiska tänkandet när vi blir skrämda och automatiskt vill fly eller slåss. När vi rör på oss får pannloberna mer blod och det bildas nya små blodkärl. Hippocampus kan också bromsa stressystemet. Vi blir alltså lugnare och tål stress bättre om vi rör på oss.

– Jag har mött hundratals som har provat konditionsträning för att minska sin stress och ångest efter att ha läst boken Hjärnstark. Och det hade funkat! Tyvärr rör vi allt mindre och mindre på oss idag. Grupper på jorden som lever som vi gjorde förr rör på sig ungefär två timmar per dag. De går 15 000­18 000 steg varje dag. Vi tar i genomsnitt 5 000­6 000 steg per dag i Sverige. Och det minskar stadigt, särskilt bland unga. Den genomsnittliga fysiska aktiviteten har minskat med 3040 procent hos 14­åringar sedan år 2000. Det är synd, för de riskerar därmed att må sämre. Och de verkar inte må toppen, för allra snabbast ökar den psykiska ohälsan bland unga och tonåringar, säger Anders Hansen.

VAR TREDJE SVENSK har sömnproblem. Precis som fysisk aktivitet skyddar även sömn mot sjukdomar, depression och oro. De som jobbar på en psykiatrisk klinik vet att det man måste stabilisera först är sömn när någon mår som allra sämst.

– Ungdomars sömntid har minskat med en timme på tio år. Vuxna sover en timme kortare jämfört med för 100 år

»Fysisk aktivitet är vår viktigaste medicin«

sedan. Hur sov våra förfäder då? Studier visar att sömnproblem är ovanligt hos de som lever likt jägare och samlare.

Anders berättar i sitt sommarprat att under en period hade han så många unga patienter med sömnproblem att han trodde att något hade blivit fel med patientlistan.

– Andelen unga som söker hjälp för sömnsvårigheter har ökat med mer än 500 procent sedan år 2000.

Ungdomar spenderar ungefär halva sin vakna tid framför en skärm. En skärm som inte ens fanns för 12 år sedan. Hur påverkas vi av den digitala omställningen? Det frågar sig nu en hel värld.

– Vi vet att digitaliseringen stör vår koncentration, tar tid från oss, gör oss mindre intresserade av vår omgivning och stör vår sömn. Även om mobilen bara ligger där orörd, så tar det energi att bara ignorera den. Jag tror att vi måste lära oss

digital disciplin. Vi kanske inte ska ta med oss mobilen i sovrummet, vid middagsbordet och i klassrummet.

Anders Hansen tror att kärnan i vårt dåliga mående finns i vår digitala värld som tar tid av oss så att vi inte hinner vara i den riktiga världen.

– Mobilen berövar oss från sådant som får oss att må bra, alltså gör den indirekt att vi mår sämre.

Anders Hansen tilldelades Psykiatrifondens stora pris för arbete mot fördomar 2019 för att han på ett pedagogiskt och naturligt sätt berättar om psykisk ohälsa och hur den kan förebyggas.

VARFÖR FÅR VI ångest och depressioner? Det tog Anders 15 år att komma fram till svaret. Den som var ständigt vaksam på katastrofer och drog sig undan hade bättre odds att överleva när vi människor levde på savannen. Vaksamhet och oro kallar vi idag för ångest. Att bli apatisk och dra sig undan kallar vi för depression.

– Vi har utvecklats för att överleva, inte för att må bra. Känslor av oro är djupt rotade i oss. Ångest kan ha varit livsviktigt för vår överlevnad. Jag bukar förklara det för mina patienter. Din hjärna försöker skydda dig mot faror som inte längre finns. Sedan ska vi självklart göra något åt besvären. Jag har märkt att den här insikten kan vara en medicin i sig. De slutar att se på sig själva som sjuka.

VISSA MENAR ATT vi inte mår sämre idag utan att vi i större utsträckning söker vård för småsaker. Det finns en sådan stark tro på att vi ska må bra hela tiden.

– Många förväntar sig att psykiatrin ska hjälpa dem genom normala känslomässiga svackor som hör livet till.

Samtidigt är Anders glad att vi pratar mer om psykisk ohälsa idag och att det inte är lika skamfyllt att kontakta psykiatrin som det var på 1990-talet. ●

Anders Hansen brukar ofta ordinera motion som har visat sig ge omfattande positiva effekter på vårt mående.

JUST NU HAR VI LEDIGA PLATSER - KONTAKTA OSS

Tillståndspliktigt

stödboende för personer från 16 år.

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se

Missbruksbehandling

för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-559 00 15

ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se

Missbruksbehandling

för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-559 09 39

ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se

Färre nyanlända bosätter sig i Malmö och övriga Sverige nu jämfört med de senaste

Hemlösheten i Malmö sjunker

Framför allt är det barnfamiljer som har lämnat hemlöshet sedan 2018. Bland orsakerna bakom finns satsning på fler socialsekreterare som arbetar förebyggande och med stöd samt att fler har hittat egna bostäder.

Årets hemlöshetskartläggning visar att antalet hemlösa minskar i Malmö. Minskningen gäller personer som är utan social problematik, där det vanligaste behovet enbart är en egen bostad. Minskningstrenden började i oktober 2018 och har sedan fortsatt.

Kartläggningen, gjord i oktober i år, visar bland annat att:

• Antalet vuxna personer i hemlöshet minskar med 604 personer sedan året innan (31 procents minskning) till 1 355 vuxna.

• Antalet barn i hemlöshet minskar med 655 barn (49 procents minskning) – en snudd på halvering jämfört med året tidigare – till 692 barn.

• Antalet barnfamiljer i hemlöshet minskar med 258 familjer (minskning med 51 procent) till 251 barnfamiljer totalt.

• Antalet personer i hemlöshet med sociala problem ökar med 6 personer (1 procent) till 628 personer.

Bakom minskningen ligger bland annat beslutet att socialtjänsten stärktes 2018

med fler socialsekreterare som träffar hemlösa, bedömer och följer upp. Det förebyggande arbetet, bland annat med bosocialt stöd, utökades.

2018 STARTADE MALMÖ stad också en bostadsrådgivning, som hjälper personer att skriva in sig hos bostadsförmedlingen Boplats Syd samt ger hjälp med att skriva till olika fastighetsägare för att söka bostad.

Bland orsakerna finns också ett gott samarbete mellan Malmö stad och fastighetsägare, såväl kommunala MKB som många privata. Det har lett till att fler personer i behov av hjälp har kunnat bo i lägenhet istället för i sämre lösningar.

Sedan maj i år har socialtjänsten anpassat sin handläggning efter gällande lagstiftning, som innebär att strukturellt hemlösa (personer utan social problematik) inte längre kan bo längre perioder i lägenhet som hyrs av socialtjänsten. Det går sedan dess endast att ansöka om nödbistånd för en kort period för personer i strukturell hemlöshet. En utvärdering av denna ändrade praxis ska göras.

Med bland orsakerna till minskad hemlöshet finns också ett ökat bostadsbyggande – det har inte byggts så mycket i Malmö sedan början av 1970-talet – och att färre nyanlända bosätter sig i Malmö

och övriga Sverige nu jämfört med de senaste åren.

– Det är glädjande att hemlösheten minskar. Särskilt att det är hemlösa barnfamiljer som hittar egen bostad – samma grupp som stått för ökningen de senaste åren. Att ha ett hem är mer än att ha tak över huvudet, det är en grundförutsättning för hela livet. Men vi nöjer oss inte utan fortsätter arbeta för att hålla i den här utvecklingen, säger Rose-Marie Carlsson (S), ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden.

– HEMLÖSHET ÄR en högt prioriterad fråga för politiken. Jag välkomnar utvecklingen som kartläggningen visar. Vi kommer att göra täta uppföljningar för att försäkra oss om att den fortsätter, säger Joel Laguna (L), 1:e vice ordförande i arbetsmarknads och socialnämnden.

– En stor skillnad är kommunens omorganisation 2017. Nu kan vi samarbeta tätare mellan två förvaltningar istället för tidigare mellan tio stadsdelar och flera förvaltningar. Vi ska hålla i det goda samarbetet med stadens fastighetsägare för att hemlösheten ska minska ytterligare, säger Andreas Schönström (S), kommunalråd med ansvar för teknik och service.

KÄLLA: MALMÖ STAD

åren. Foto: Getty Images.

Behovsanpassad skyddsplacering

Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. I samtliga alternativ ingår säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd med myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Alla verksamheter hämtar vid behov

Mejeriet

Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn Tar emot placeringar dygnet runt

RingMejeriets jour 0701-01 69 79

Familjehem

Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.

Skyddsboende lägenhet

Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige.

Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer

Ring eller besök vår hemsida för mer information.

Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se

HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.

MÅNGSBO HVB AB

Östervåla, 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se

God Jul & Gott Nytt År!

Välkommen att kontakta oss på www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.

JUNO förenklar ditt arbete JUNO förenklar ditt arbete

JUNO är unikt anpassad för dig som arbetar inom Social omsorg & familjerätt.

Vi underlättar och effektiviserar ditt arbete, vi hjälper dig fatta rättssäkra beslut.

Testa gratis i 14 dagar på www.juno.se/social

Tjänsten innehåller:

ƒ 1,6 miljoner domar

ƒ Tusentals kommenterade lagar (ex. SOL, LSS, LVU, LVM, m.fl.)

ƒ Guider och analyser utifrån problem och utmaningar

ƒ Sökordsbevakning och skräddarsydda nyhetsbrev

ƒ Kostnadsfri fråga-svar-service hos våra experter

ƒ Du kan även dela mappar och projekt med dina kollegor

Hemlöshet

Vintern och kylan närmar sig och det behövs extra åtgärder för att ge akut hemlösa tak över huvudet. Stockholms Stadsmission ger ut sin rapport om hemlöshet i mitten på november. Där föreslås att Bostad först-modellen införs i alla kommuner. Vi har valt att titta närmare på Bostad först.

Bostad först – ett eget hem utan orealistiska krav

Många som lever i hemlöshet har svårt att ta sig tillbaka in på bostadsmarknaden och ett mer ordnat liv. För att få chans till ett permanent boende krävs ofta att individen först slutar med droger, går i behandling eller uppfyller andra krav. Bostad först vänder på saken. Man får en bostad först. Modellen bygger på eget ansvar och stöd i form av coaching och 8 av 10 lyckas att ta sig ur hemlösheten.

TEXT: ÅSA LARSSON

Bostad först utvecklades på 1990-talet i New York och etablerades i Sverige för ungefär tio år sedan med stöd från Socialhögskolan vid Lunds universitet. Det är en modell som ger människor i hemlöshet med någon form av stödbehov en möjlighet till permanent boende i egen lägenhet. – Modellen utgår från det som står i regeringsformen om att det allmänna ska trygga allas rätt till arbete, hälso- och sjukvård samt bostad. Det är en mänsklig

Cirka 80 procent av dem som får bostad och stöd genom Bostad först klarar att bo kvar i sina lägenheter över tid. Foto: Getty Images.

rättighet att ha någonstans att bo, säger Jan Ström anställd som, projektledare i Göteborg för Sveriges Stadsmissioners projekt Avskaffa hemlösheten med Bostad först.

Han menar att innan man på allvar kan börja jobba med sina drömmar och personliga utmaningar, behöver man ha ett fast och tryggt ställe att bo på. Först då kan en människa själv ta makten över sitt liv.

– Så Bostad först-modellen erbjuder de personer som är i akut behov av någonstans att bo en ovillkorad bostad. Det betyder att det enda som krävs för att de ska få behålla den är att de följer hyreslagen – det vill säga betalar hyran, inte

– Att börja med att försöka bli drogfri när alla andra i ett kollektivt boende har samma problematik kan vara svårt. Om det dessutom finns en osäkerhet ifall ens saker finns kvar efter att man på dagen har gått ut från natthärbärget, kan det bli övermäktigt att klara av att sluta med drogerna, förklarar Jan Ström.

MED BOSTAD FÖRST får individen i hemlöshet en lägenhet utan krav på drogfrihet eller att de ska gå i terapi samt söka jobb det första de gör.

– Det är inte bara människor i hemlöshet som super till på helgen. Det händer att andra gör det i sina lägenheter och får bo kvar utan att någon bryr sig om vad de gör, givet att de sköter sig.

Bostad försts åtta grundläggande principer:

1. Bostad är en mänsklig rättighet. Bostad först betonar hemlösa personers rätt till en bostad. Bostaden erbjuds först snarare än sist.

2. Rätten till val och självbestämmande Man ska lyssna på de personer som deltar i programmet och respektera deras åsikter. Klienterna ska bemötas med respekt, värme och medkänsla.

3. Bostad och behandling ska separeras från varandra.

Rätten till en bostad äventyras inte genom krav på att deltagarna ska samtycka till behandling. Bostad först erbjuder stöd, men det är inget tvång.

4. Stöd riktas till återhämtning.

Jan Ström

»Det är en mänsklig rättighet att ha någonstans att bo«

stör grannarna och sköter bostaden i allmänhet. Men det är också tänkt att personen ska ta emot stöd.

Modellen vänder upp och ned på det system som de flesta kommuner använder sig av i dag, det vill säga den så kalllade ”Boendetrappan”. Enligt den får den hemlöse kvalificera sig till ett eget boende genom att börja med natthärbärgen och olika korttidsboenden och därefter ta sig uppåt i boendehierarkin med så kallade försökslägenheter, referensboende och liknande.

– Om personen i hemlöshet klarar av att uppföra sig enligt de regler som finns, som exempelvis att inte vara påverkad, kan den kanske komma vidare till något kollektivboende och långt där uppe finns en chans till ett eget hem.

BOENDETRAPPAN HAR DOCK visat sig fungera dåligt. Den snarare stjälper än hjälper den bostadslöse. Folk trillar ned från de olika stegen och når sällan det ultimata behovet – alltså att få någonstans att bo där de kan känna sig trygga och bygga upp någonting nytt.

Bostad först handlar om att inte kräva saker. Socialarbetarens roll blir i stället att bygga en tillitsfull relation till personen som ska börja sin resa att försöka ta sig ur hemlösheten.

– Vi kallar det den ”terapeutiska alliansen”, vilken ska fungera åt båda håll. Det ska finnas ett förtroende för den boende. Samtidigt måste han eller hon våga prata med sin stödperson om sin problematik ifall denne skulle behöva stöd vid ett eventuellt återfall med drogerna – utan att riskera att förlora sin bostad.

Stödet från Bostad först är anpassat till varje person och bygger på att individen själv är med och skapar sina mål, framtidsplaner och söker eventuell behandling för missbruk och/eller psykisk ohälsa.

– Och modellen fungerar. Både svensk och internationell forskning visar att cirka 80 procent av dem som får bostad och stöd genom Bostad först klarar att bo kvar i sina lägenheter över tid. Men det är viktigt att man följer modellens åtta grundläggande principer för att det ska fungera, avslutar Jan Ström. ●

Stödet avser att skapa en trygg och meningsfull tillvaro. Fokus ligger på att ge individen en känsla av mål och mening, med möjlighet att leva ett bättre och tryggare liv. Det är långt mer omfattande än att reglera deltagarnas alkohol- och drogmissbruk eller uppmuntra dem att delta i behandling.

5. Stöd baseras på skademinskning.

Skademinskning innebär alltså att erbjuda stöd, hjälp och behandling, men man kräver inte avhållsamhet från alkohol och droger. Principen bygger på att övertyga människor snarare än att tvinga dem.

6. Aktivt engagemang utan tvång och fostran.

Tonvikten ligger på att bemöta deltagarna på ett positivt sätt så att de börjar betrakta återhämtning som en reell möjlighet. Det ska använda ett bestämt, – inte aggressivt – sätt att arbeta med Bostad först-deltagarna.

7. Deltagarstyrt stöd utifrån individens styrkor, behov och egna mål.

I Bostad först-programmet ägnar man sig åt planering med den enskilda individens behov individen i fokus.

8. Flexibelt stöd under så lång tid som personen själv vill och behöver

Stödet finns kvar så länge det behövs och på den nivå som personen vill. Det gäller även om personen har förlorat sin bostad. Man fortsätter att ge stöd och lämnar ingen vind för våg.

Jan Ström.

Bostad först gav Ann-Kristin Sörensen en nytt liv

Ann-Kristin Sörensen levde som hemlös och missbrukare i 18 år. Bostad först blev hennes räddning. Tack vare att hon fick egen lägenhet kunde hon ta sig ur drogmissbruket och börja jobba och leva ett vanligt Svenssonliv.

– Jag föddes in i socialförvaltningen. Min mamma var trasig och jobbade inte och jag bodde hos mina morföräldrar tills jag var 12 år, fick fosterhemsplacering, flyttade tillbaka till mamma igen, men rymde därifrån hem till kompisar.

Så där höll det på och när hon var 16 år kom dottern Tina. Tre år senare drack hon av misstag från någon annans glas på en fest.

– Jag blev blixtförälskad.

Det fanns amfetamin i drinken och hon

var fast. I början använde hon det bara som partydrog, tog väldigt lite på helgerna och i övrigt fungerade livet normalt. Men ju längre hon höll på, desto oftare tog hon drogen och i allt högre doser. Så småningom gick i stort sett alla pengar åt till amfetamin och till slut klarade hon inte längre av att betala hyran.

– Man kan säga att jag knarkade bort det mesta i mitt liv – utom min dotter, säger hon.

2001 blev Ann-Kristin av med sin bo-

stad och bodde först hos kompisar. Efter ett tag tog vännernas tålamod slut och Ann-Kristin började sova utomhus eller i källarförråd. Det fungerade eftersom Tina hade haft en stödfamilj sedan hon var tre år gammal, där hon tidvis kunde bo. Men ibland rymde dottern för att hon ville vara med sin mamma.

– När Tina var med mig sov vi aldrig utomhus. Då kunde vi bo i källarförråd. Trots att jag har missbrukat har jag ständigt satt min dotter främst. Hon var alltid hel och ren och kom iväg till dagis på dagarna.

MOR OCH DOTTER har än i dag en god relation. Innan intervjun är över dyker Tina upp för att hämta och köra sin mamma till jobbet. Dottern är i dag 28 år och tycker inte att hon har haft en särskild tuff barndom.

2012 kom vändningen. Då fick mor och dotter kontakt med Bostad först. Det första mötet blev omvälvande.

– Vi blev kallade till en intervju tack vare att min socialhandläggare hade skickat en bostadsremiss till Bostad först. Vi satt där och pratade om allt möjligt, och de nämnde inte ordet missbruk en enda gång, fast jag var hög som ett hyreshus, säger Ann-Kristin och ler vid tanke på att hon naivt nog trodde att det inte märktes att hon var påverkad.

– Efter intervjun blir jag totalt golvad av min boendestödjare. Hon gav mig en ”var rädd om dig-kram”. Jag tror att det var hennes sätt att visa att hon var på riktigt och fanns där för mig. Den kramen sitter i ännu. Fatima Stjärnkvist, heter hon, tilllägger Ann-Kristin och ser rörd ut.

EN VECKA SENARE fick hon skriva kontrakt på en egen lägenhet.

– Det var omtumlande och overkligt.

Ann-Kristin hade sedan barnsben sett socialtjänsten som ”stora stygga vargen”,

Ann-Kristin Sörensen med dottern Tina.

som någon som skulle komma och ta hennes barn och nekade henne pengar.

– Och här kommer de och ger mig ett förstahandskontrakt utan några krav. Det var jättekonstigt, förklarar hon tacksamt.

Efter två och ett halvt år kunde hon sluta med drogerna.

– Jag sa aldrig till någon att jag skulle sluta, inte ens till mig själv. Men en morgon när jag vaknade kände jag att jag inte pallade. Och jag pallade inte nästa dag heller. Nu har det gått en massa år, så nu säger jag att jag har slutat.

Nu har hon varit drogfri i ungefär fem år och har jobb. Till att börja med hade hon en OSA-anställning (skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare) på Bostad först och i dag är hon på ett boende för aktiva missbrukare. Enligt Ann-Kristin var Bostad först enda möjligheten för henne att förändra sitt liv

– Som så många andra missbrukare var jag trotsig – vi är värre än tonåringar, säger hon och skrattar. Jag hade inte gett något annat en chans.

HON FÖRKLARAR ATT kravet på att bli drogfri gjorde att hon inte sökte hjälp via andra bostadsprogram. Bostad först gjorde det också möjligt för henne att bo ihop med sin dotter, vilket var viktigt.

– Men jag hade aldrig klarat av det utan stödet, tillägger hon och berättar om svårigheterna med att börja leva normalt efter att under en lång period ha levt utanför samhället.

Har man bott på en parkbänk i åtta år tar det tid att komma in i det vanliga

fade min boendestödjare som sa: ”Nu är det du som är chef och det är du som talar om för mig vad jag ska göra.” var väl-

»De nämnde inte ordet missbruk en enda gång, fast jag var hög som ett hyreshus« Ann-Kristin Sörensen

Svensson-livet. Man kommer bort från grundläggande rutiner som att laga mat, diska och tvätta. En sådan sak som att tömma brevlådan kändes oöverstigligt eftersom den tidigare mest hade innehållit otrevliga kuvert.

– I stödet fick jag någon som höll mig i handen när jag gick till tandläkaren. Någon som hjälpte mig när jag skulle ringa jobbiga samtal och som alltid fanns i min ringhörna när jag pratade med myndigheter, fortsätter hon.

– En liten mening i början när jag träf-

digt omtumlande. Det hade aldrig tidigare hänt att någon från socialtjänsten sagt så till mig.

DET SÄGS ATT stödet är livslångt. Dessutom finns en 24-timmarsjour dit man kan ringa när som helst på dygnet, alla dagar i veckan.

– Bara vetskapen om att detta fanns så länge som jag behövde var en stor trygghet för mig.

I dag mår Ann-Kristin jättebra. Hon håller på att ta körkort och har börjat på

socialpedagogutbildningen. När det är färdigt tänker hon söka jobb på Bostad först.

– Jag får nypa mig i armen minst en gång i veckan, för det här är overkligt. Och det har hänt så fort. Från att inte veta alls vad jag ska bli när jag blir stor – om jag ens ska bli stor – till där jag är i dag. Den känslan är svår att beskriva, säger hon innan hon får skjuts av dottern till jobbet. ●

Bostad först i siffror (2018)

Q 22 kommuner erbjöd Bostad först.

Q 558 lägenheter hade förmedlats i Sverige enligt modellen.

Q 80 % har visat sig klara av att bo kvar över tid.

Ann-Kristin håller på att ta körkort och har börjat på socialpedagogutbildningen.

Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!

I Familjehemsbanken hittar ni enkelt utredda familjer, med eller utan konsulentstöd. Sök bland hundratals intressenotiser.

Kontakta oss gärna!

Ring oss på 0585-20057 eller maila till kontakt@familjehemsbanken.se.

www.familjehemsbanken.se

Rehabilitering för vuxna med psykisk ohälsa

Hos oss bor man kortare eller längre tid av olika anledningar. Vi satsar på hög kvalité och kompetens. Vanliga typer av placeringar är:

• Kort tillfällig lösning i väntan på permanent lösning i hemkommunen.

• Akuta placeringar i väntan på väl genomtänkta beslut.

• Lite längre vistelse med väl genomtänkt rehabiliteringsplan.

• Boende med särskild service som mer långsiktig lösning.

Prästmogården

www.prastmogarden.se 0612 - 66 41 52 • info@prastmogarden.se

”Ingen vill i grunden vara hemlös”

För män i hemlöshet finns Frälsningsarméns akutboende i Midsommarkransen som ett ljus i mörkret. Här erbjuds 34 sängplatser, varm mat, dusch, tvätt och hjälp med mediciner. Men också ett stöd på vägen mot en friskare vardag.

TEXT: CARINA TYSKBO

FOTO: KERSTIN TILLENIUS

På Frälsningsarméns akutboende i Midsommarkransen, Stockholm, stannar en äldre man med tunt bakåtkammat hår. Han har blå skjorta och svarta mjukisbyxor. Näsan är tilltryckt, kanske från ett fall eller ett bråk någon gång under livet. Han ler brett med skeva tänder och traskar vidare i korridoren. Kaffevagnen med bul-

Sofia Fållsten, (th) verksamhetsansvarig och Agnes Aynieszka erbjuder förutom den akuta hjälpen, stöd till att agera mot gamla mönster och bearbeta svåra och dåliga tankar.

– För oss finns inga omöjliga fall.

att få möta dem, säger Sofia Fållsten.

lar står förberedd inför eftermiddagsfikat. Några män äter fortfarande lunch i samlingssalen, där teven står på och de höga fönstren avslöjar att ett kallt höstregn börjat strila utanför.

MÄNNEN SOM BOR här har krokiga livsresor bakom sig men alla har de en sak gemensamt: de har inget hem. Bostadslösheten har följt dem under en ofta lång tid i livet. − Vi är främst ett akutboende som på kort sikt erbjuder en sovplats, varm mat och möjlighet att duscha, sköta mediciner och få tvätta sina kläder. Men vi kan även finnas med klienten en bit på vägen från gatan till ett eget fungerande, ansvarstagande liv. Den resan kan vara olika lång, säger Sofia Fållsten, verksamhetsansvarig i Midsommarkransen sedan augusti i år. Hon visar runt bland de 34 sängplatser-

na fördelade på rum om en, två eller fyra bäddar. För att få bo här måste männen vara 21 år, ha svenskt personnummer och följa de regler som finns på boendet: inget våld, inget hot om våld och inga droger med in i huset. Men påverkade personer är välkomna.

− De flesta kommer hit via en socialsekreterare som fångat upp personen och där Stockholms ”Tak över huvudet-garanti” åberopas. Många är i väldigt dåligt skick och har bott utomhus eller flyttat runt i flera år, berättar Sofia och tillägger att gästerna förutom det basala får en kontaktperson som till exempel kan följa med till Socialen, sjukvården, tandläkaren eller gå med ut och fika eller träna.

En trappa upp finns sex motivationsplatser, dit de män får komma som är mogna för en förändring i sina liv, som till

Agnes Aynieszka.

exempel att påbörja en behandling, ta kontakt med sina barn eller börja jobba. Här arbetar sedan åtta år Agnes Aynieszka, som tycker att det är fantastiskt att få följa gästerna i sin kamp för att få tillbaka livet.

− Här uppe får männen ett större ansvar och kan låsa om sig. De får även stödsamtal och hjälp att agera mot gamla mönster och bearbeta svåra och dåliga tankar, säger hon.

Sofia nickar till medhåll och menar att drömmarna hos dem som vistas här egentligen inte skiljer sig från andra människors. Längtan efter ett gott liv finns i botten hos alla. Men en person i hemlöshet har upplevt så många misslyckanden att de även inför ett vänligt

Vi vill bygga på männens styrka så att de kan växa. Och det är fantastiskt

Sofia Fållsten är verksamhetsansvarig på Frälsningsarméns akutboende i Midsommarkransen.

»Varje

dag

möter vi människor

med enorma behov och med så mycket svårt i bagaget« Sofia Fållsten

stödsamtal kan vara rädda eller skuldtyngda.

− Men får man vänlighet, kärlek och ”förtroende i förskott”, som vi säger, så växer man. Så är det för alla. Ingen vill i grunden vara hemlös, i missbruk eller psykisk ohälsa, säger hon med fast blick.

HON UNDERSTRYKER HUR tacksam hon är över att få möta människorna på akutboendet och hur mycket gott de bidrar med.

− De har så fina personligheter, kunskaper och förmågor som jag tycker att den här världen behöver, säger hon och ser berörd ut.

Utsattheten har förändrats under de år Sofia arbetat socialt. Numera har många personer i hemlöshet en psykisk ohälsa i botten som de ofta självmedicinerar med ett blandmissbruk.

Flera av gästerna kan ha haft ett gott liv med lön och bostad, där en brustenhet i livet och yttre omständigheter gjort att det gått illa. Andra tog sin första ”sil” som 14-åring eller liknande.

En av männen på boendet vankar fram och tillbaka på ett allt oroligare sätt. Armarna fäktar och han talar som i försvar mot någon eller några som vi andra inte ser.

− Ja, nu är det sämre med honom. Vi får troligtvis ringa ambulans snart så att han kan köras in till sjukhuset, säger Sofia bekymrat och medger att det kan vara en svår avvägning huruvida akutboendet klarar att behålla en person, eller om det skapar för stor oro hos de andra gästerna. Ibland måste männen köras till avgiftning eller läggas in för andra skador eller sjukdomar.

Om Midsommarkransens akutboende

Främst akutboende, men männen kan stanna en kortare tid och återkomma. Det finns sex motivationsplatser för dem som vill och kan arbeta mer mot att bli till exempel drogfri.

Adress: Midsommarslingan 3, pendeltågstation Årstaberg eller t-bana Midsommarkransen.

Öppnade: År 1989.

Antal sängplatser: 34 för vuxna män.

Erbjuder: Mat, sovplats, dusch, tvätt och hjälp med mediciner. Även kontaktperson och samtalsstöd.

Antal anställda: 30 inklusive timvikarier.

Boendet fyller 30 år den 12 december 2019 och firar med mingel, fika och tal. Alla är varmt välkomna!

− Vi har bra och tät kontakt med såväl Polisen, sjukvården och Socialtjänsten kring detta, säger hon och ser bort mot personalen som diskuterar hur de ska göra med den orolige.

DEN KRISTNA MÄNNISKOSYNEN är grundläggande på akutboendet, som drivits av Frälsningsarmén sedan vintern 1989. Oavsett vad man gjort i livet, var man kommer ifrån och vad som skett med en förtjänar man att mötas med respekt. Människan är en avbild av Gud och har något gudomligt nedlagt i sig.

− Och för oss finns inga omöjliga fall, säger Sofia med eftertryck. Varje dag möter vi människor med enorma behov och med så mycket svårt i bagaget. Då gäller det att bygga på deras styrka så att de kan växa.

Sofia Fållsten betonar att hon hyllar personalen som hela tiden väljer att inte ge upp för det som ser hopplöst ut. I nuläget finns inga volontärer, men hon hoppas att det kan utvecklas. Att arbeta nära personer i hemlöshet eller annan utsatthet ger perspektiv på vad som är viktigt i livet. Och det hindrar en från självgodhet när man förstår att alla faktiskt kan drabbas.

− Jag brinner för möten över gränser – när man blandar åldrar, livserfarenheter, friska och sjuka kan den som är i utsatthet få hjälp att lyfta sig. I botten är vi alla människor i behov att ta emot och ge stöd. Det tror jag är läkande för alla.

Säkra Hem

Skyddat HVB-boende i västra Gästrikland för kvinnor och barn.

Vi kan hämta kvinnorna vid en placering.

Vi tar emot akutplaceringar!

Mer information ges personligen på tel. 070-285 71 38 info@sakrahem.org www.sakrahem.eu

Vill du veta mer om AA?

Vi kommer gärna ut och berättar om våra samlade erfarenheter av alkoholism och tillfrisknande i AA. Vi besöker skolor, hälsovården, företag, kommuner, institutioner och organisationer.

Hör av dig till vår informationskommitté så bokar vi ett informationsmöte så snart det passar. En AA-information kostar inget.

Ring eller skicka ett mail till:

08-642 26 09 service@aa.se

Skyddat boende, krisoch riskhantering

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.

Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:

• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter •

Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare

Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering

Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal

Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling

Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom

• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation

Möjlighet att genomföra Trappansamtal

Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning

Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se

Solsunda

Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med psykisk ohälsa.

Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.

Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.

Kontakta: Vita Kiluk, Verksamhetschef

Telefon: 08-557 72 515

Mobil: 073-346 70 56

Mail: vita.kiluk@solsunda.se

(dag och tid)

Solsunda

Steget mot ett självständigt liv

Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Tel: 08-557 72 510 E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se

Sociala bostäder kan lösa hemlösheten i Sverige

Årets hemlöshetsrapport från Stockholms Stadsmission presenterar förslag om att skapa ett system för sociala bostäder. Stockholms Stadsmission vänder sig till Sveriges politiker och uppmanar till en mer lösningsfokuserad bostadspolitisk debatt. Särskilt för de mest utsatta – för människor i hemlöshet.

AV: JENNY FORS

KÄLLA: STOCKHOLMS STADSMISSION

Stockholms Stadsmission presenterar en rapport om hemlösheten i Sverige i november varje år. Foto: Getty Images.

HEMLÖS 2019

Årets hemlöshetsrapport.

Förslaget om en svensk modell för sociala bostäder lyfts fram i rapporten Hemlös 2019 som presenterades i riksdagen den 13 november. I rapporten görs en genomgång av hur andra länder framgångsrikt arbetat med sociala bostäder och hur ett system i Sverige skulle kunna se ut.

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Ramavtal med 222 kommuner

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se www.stubben.se

DOG SECURITY SCANDINAVIA AB

Specialist på narkotikasök Professionella Tillgängliga Innovativa

Vi är ledande i landet inom narkotikasök med hund!

Kontakta oss! tel. 0722-44 95 00 magnus@dogsecurity.nu www.dogsecurity.nu

SKYDDAT BOENDE

TEAMET FÖR STÖD VID RELATIONSVÅLD

erbjuder skyddat boende för kvinnor utsatta för våld i nära relation med eller utan hedersproblematik. Vi tar emot ensamstående och kvinnor med barn. Man kan även ta med sina husdjur.

86 77 • info@t-rvs.se

Välkommen att kontakta oss!

Andreas Roos 070-355 56 62 Kjell Roos 070-379 83 76 www.mikandellab.se

»I årets rapport presenterar vi ett konkret förslag som faktiskt fungerar«

Marika Markovits

– De politiska initiativen för att minska hemlösheten i Sverige har varit få. Staten måste ta ansvar för att identifiera kreativa och flexibla lösningar för personer som lever i eller riskerar hemlöshet. Bostadspolitiken måste kompletteras om vi på allvar ska göra något åt hemlösheten. I årets rapport presenterar vi ett konkret förslag som faktiskt fungerar – öronmärka bostäder till hyror under marknadspris, säger Marika Markovits, Stockholms Stadsmission.

STOCKHOLMS STADSMISSION MENAR att det saknas en strukturerad, förutsägbar och offentligt understödd bostadsförsörjning för ekonomiskt och socialt utsatta hushåll. Och att det därför bör utvecklas en svensk modell för sociala bostäder. Stockholms Stadsmission har i sin rapport flera konkreta förslag. Lösningar som bygger på den svenska traditionen av humanitet och värdighet där inspiration hämtats från andra europeiska länder (exempelvis Finland) som i vissa avseenden har kommit längre när det gäller boendeformer för ekonomiskt utsatta grupper.

I rapporten görs även en genomgång av hur landets större kommuner mäter och redovisar hemlösheten. Den visar på stora skillnader mellan Socialstyrelsens och kommunernas egna mätningar. Det beror på att det saknas en nationell standard för hur hemlösheten ska definieras, mätas och rapporteras. Flera kommuner som Malmö, Västerås och Stockholm rappor-

terar markant lägre hemlöshet i sina egna mätningar än den som Socialstyrelsen redovisar.

– Det finns en stor risk när siffrorna är så olika att politikerna förleds att tro att problemen är mindre allvarliga än vad de är och därför inte fattar nödvändiga beslut. Det gynnar ingen som befinner sig i hemlöshet, särskilt inte de människor i akut hemlöshet som vi möter i våra verksamheter. Därför behöver vi en nationell standard för hur hemlösheten mäts och rapporteras, konstaterar Marika Markovits, Stockholms Stadsmission.

UTGÅNGSPUNKTEN ÄR ATT utveckla en svensk modell för sociala bostäder. För att få igång ett utvecklingsarbete för sociala bostäder i Sverige föreslår Stockholms Stadsmission följande åtgärder:

– Inrätta ett kompetenscenter för sociala bostadslösningar. Kompetenscentret kan ha Boverket och SKL som huvudmän och ska utgöra kunskapsbas för försöksprojekt med sociala bostäder i svenska kommuner.

– Lansera ett program för social innovation på bostadsområdet riktat till civilsamhällets organisationer, kommersiella fastighetsbolag och sociala entreprenörer. Finansieringen ska kunna ske exempelvis genom statliga investeringsstöd, sociala obligationer och korssubventioner med annan verksamhet.

– Ökad användning av kommunala

styrmedel för en socialt hållbar bostadsmarknad. När kommuner ger markanvisning med krav på en viss andel hyresrätter med lägre hyra i kommersiella projekt bör lägenheterna fördelas efter behov och inte kötid.

Sverige behöver, utöver en svensk modell för sociala bostäder, en ny nationell hemlöshetsstrategi med skarpa förslag på lagstiftning mot hemlöshet innehållandes:

• En nationell tak över huvudet-garanti.

• Krav på att Bostad Först-modellen införs i alla kommuner.

• Åtgärder mot hemlöshet i fastighetsbranschens hållbarhetsarbete.

• Ett förstärkt bostadsbidrag riktat till alla grupper i social och ekonomisk utsatthet.

• Slopat inkomstkrav för att hyra bostad i kommunala bostadsbolag.

• Att Sverige likt majoriteten av EU-länderna begär undantag från EU:s statsstödsregler för att underlätta sociala insatser på bostadsmarknaden.  ●

Om rapporten

Stockholms Stadsmission ger sedan 2010 ut en rapport om hemlösheten i Sverige. Årets rapport Hemlös 2019 är den nionde och årets tema är Sociala Bostäder. Rapporten finns att läsa på hemsidan.

Marika Markovits, Stockholms Stadsmission, presenterar den nya rapporten.

SKYDDAT BOENDE

Melior erbjuder skyddat boende med hög standard för kvinnor och medföljande barn.

FAMILJESTÖD

Melior finns med i familjen under en period då det pågår en utredning eller då beslut finns att stödfunktion i hemmet behövs.

UMGÄNGESSTÖD

Melior är behjälpliga innan och under umgängestillfället.

FÖRÄLDRASTÖD

Melior stöttar föräldrar i sin föräldraroll.

Välkommen att kontakta oss! 076-328 70 71, info@melioromsorg.se

Småskalig högspecialiserad

Finjagården erbjuder småskalig och högspecialiserad behandling för dig med personlighetsproblematik, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression, missbruk, självskadebeteende, ångest, OCD, ätstörning och trauma. Vår 40-åriga erfarenhet kombinerat med evidensbaserade behandlingsmetoder ger oss goda förutsättningar för att uppnå resultat.

Våra behandlingsprogram

DBT

Vi arbetar med standard dbt med utökade resurser. Våra klienter har tillgång till DBT-coachning dygnet runt och anhörigutbildning ingår i vårt koncept.

KBT

Efter inledande analys av problembilden skräddarsys behandlingsplanen. Vi har möjlighet att arbeta intensivt med t.ex. exponeringsarbete då detta är aktuellt.

PE

PE (Prolonged Exposure)

är en evidensbaserad standardiserad KBT behandling vid posttraumatiskt stressyndrom

För att komma i kontakt med oss direkt ring 0451-451 40 eller maila oss på info@finjagarden.se.

Läs mer på www.finjagarden.se

Ni-Visökerlöser!

VI ERBJUDER LÖSNINGAR

SOM FUNGERAR ÖVER TID MED

BARNETS BEHOV I CENTRUM.

PLATSFÖRFRÅGAN: 019-760 45 80

INFO@TEAMACTUM.SE WWW.TEAMACTUM.SE

KBT-E

Är en evidensbaserad ätstörningsbehandling. Utöver terapeutiska interventioner hjälper vi till med provtagning, samtal och undersökning av läkare.

Sara Mohammad tilldelas

Eva Moberg-priset 2019

Varje år delar Fredrika Bremer-förbundet ut Eva Moberg-priset till någon som utmärkt sig inom jämställdhet, mänskliga rättigheter, fredsarbete och miljöfrågor. Årets pristagare är Sara Mohammad.

Sara Mohammad är grundare av Riksorganisationen GAPF – Glöm aldrig Pela och Fadime – och har sedan starten år 2001 lyft frågan om hederskultur och hedersvåld i Sverige.

”Sara Mohammads insatser för både enskilda människor och för att påverka beslutsfattare i Sverige är betydande. Med stor värme och skarpt sinne står hon alltid på de utsattas sida och fortsätter kampen för deras rättigheter”, enligt juryn.

Hon får Anders Carlbergs hederspris för livsgärning

Anders Carlbergs hederspris för livsgärning går till Margot Wallström. Ur motiveringen: ”Årets pristagare talar till unga människor, inte om dem. Vi minns hennes tal till Anna Lindhs söner vid minnesstunden i Stadshuset. Vi minns hur hon som civilminister punkterar en konferens om ungdomars villkor, dit inga ungdomar bjudits in. Vi minns hennes tydliga ställningstagande som FNs sändebud och som utrikesminister för flickor och kvinnor i alla världens hörn. Hon hjälpte världen att orka ta in omfattningen och fasan i det sexuella våldet mot kvinnor vid militära konflikter”.

Årets påverkare är Sveriges förbundskapten i fotboll, Janne Andersson. Ur motiveringen: ”Årets påverkare är en ledare i Anders Carlbergs anda – ett ledarskap grundat i kärleken till idrotten, tron på gruppens kraft i att stötta individen, samt inte minst en tydlig värdegrund där rättvisa och alla människors lika värde är grunden”. Årets revanschist är artisten och musikproducenten Sherihan ”Cherrie” Hersi och priset för årets unga förebild går till Hamza Mostafa.

Fryshuset önskar med Anders Carlbergs minnespris inspirera andra till handlingar i Anders anda och visa att alla kan påverka och göra skillnad i samhället.

Årets bästa chef är korad

Jessica Rönnerfors, verksamhetschef på Positivumgruppen i Göteborg, får Guldkransen 2019 och är därmed Sveriges bästa chef inom vård och omsorg. Juryn har även utsett Guldkransens hederspris 2019.

Juryn motiverar utnämningen av Jessica Rönnerfors så här: ”Genom sitt prestigelösa och ärliga ledarskap är hon en omtyckt chef som håller värdegrunden levande genom att leva den själv varje dag. Hon går till arbetet för att hon vill göra skillnad för individen. Hon omorganiserar, avslutar och utvecklar verksamheter framgångsrikt genom ett respektfullt ledarskap som har fokus både på resultat och individ.”

Jessica Rönnerfors arbetar som verksamhetschef på Positivumgruppen i Göteborg,

ett privat företag som bedriver stödboende, öppenvård, HVB-hem, kvinnojourer och en gymnasieskola.

– Det är jättefint att bli uppmärksammad på det jag gör, säger Jessica Rönnerfors. Det gör att jag reflekterar över mitt ledarskap och hur duktiga alla runt om mig är. Jag är ju en del av helheten, det är många som lett och stöttat mig.

Bland ett stort antal nomineringar som kommit in från landets vård- och omsorgsinrättningar har juryn även utsett två hederspristagare:

- Maria Bergström, verksamhetschef inom omsorgsförvaltningen i Åhus i Kristianstads kommun.

- Ingela Pirttilä, enhetschef på avdelningen för patologi och cytologi på Sundsvalls sjukhus.

Guldkransen delas varje år ut av Ledarna inom Vård och Omsorg, LiVO, till en ledare inom vård och omsorg som med små eller stora medel förändrat sin verksamhet och bidragit till en positiv utveckling för brukare och medarbetare. Syftet är att lyfta fram förebilder som inspirerar och ger kraft till nuvarande och framtida chefer inom vård och omsorg.

Våld mot kvinnor obligatoriskt

ämne på åtta utbildningar

Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet ger under hösten landets första högskolepedagogiska kurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Sedan 2018 är examensordningen i högskoleförordningen ändrad för en rad utbildningar, så att kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer nu är obligatorisk. De program som berörs är de som utbildar studenter till fysioterapeut, jurist, läkare, psykolog, sjuksköterska, socionom och tandläkare. Från 2019 gäller kunskapskravet även utbildning till tandhygienist.

Nationellt centrum för kvinnofrid har inom ramen för ett regeringsuppdrag utvecklat en modellkurs för universitets- och högskolelärare. Under hösten kommer 100 lä-

Gun Heimer, överläkare, professor och föreståndare för NCK och Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet.

rare och programansvariga att utbildas inom kunskapsområdet vid Uppsala universitet. Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet, inledde kursstarten 6 november.   – Så vitt jag vet är Sverige först ut i världen med att föra in kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära rela-

tioner som examensmål. Att det är här i Uppsala den första högskolepedagogiska kursen inom området tar form är ingen överraskning. Här har vi några av Sveriges främsta forskare och utbildare inom området och Nationellt centrum för kvinnofrid är expertcentrum för dessa frågor i Sverige.

Tipsa oss!

Skicka dina nyhetstips till: nyhetstips@ssil.se

Jessica Rönnerfors, Positivumgruppen i Göteborg.

9vB jobbar med evidens- & individanpassade metoder. Modernt, praktiskt & med hög kompetens. Ungdomsprojekt, praktik & aktivitet som en del av vår behandling.

Vi tror på drömmar!

Vi jobbar med ungdomar 14-20 år. Missbruk, Psykosocial problematik, relationssvårigheter eller liknande.

Mitt i Skåne, ligger Lovisagården HVB vackert beläget i lantligt läge i den lilla byn Vittskövle.

Före detta Hassela Skomakaren nu Aminagården HVB, centralt beläget i Eslöv.

I hjärtat av Småland, utanför Hultsfred ligger Virsegården HVB

9vB STÖDBOENDE Lägenheter i Eslöv med mål mot självständighet.

Platt & organisk organisation - resultat före vinst!

www.9vb.se 010-1502130 info@9vb.se

Storsättra Gård

Verksamma sedan 1987

Familjebehandling och utredning

4Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn 0-15 år. SoL, LVU, 56§ KvaL, kontraktsvård.

4Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter.

Suddamin Care

i Norrtälje AB

Tel 08-512 302 22

Storsättra Gård AB www.storsattragard.se

info@storsattragard.se

Fax 08-512 303 50

Familjehemsvård

Vårt ledord är kvalité och vi har ett brett utbud av familjehem som kan matcha olika behov hos den placerade. Vårt kvalitetsmål är att erbjuda bästa tänkbara vård och behandling.

Vi bistår socialtjänsten med att leverera en evidensbaserad, kvalitetssäkrad och tillgänglig vård och omsorg av barn, ungdomar och vuxna.

FAMILJEHEM

Vi erbjuder kvalificerad konsulentstödd familjehemsverksamhet med flexibla placeringsalternativ, miljöterapeutiskt arbete och lösningar anpassade efter den enskildes behov.

JOUR- OCH AKUTPLACERINGAR

Våra jourfamiljer kan ta emot barn eller ungdomar med kort varsel för en begränsad tid, t.ex. vid ett sammanbrott eller en utredningstid.

UTREDNINGSPLATSER

Vi erbjuder placeringar där vi utreder föräldraförmågan samt barnavårdsutredningar hos barn och ungdomar. Utredningen genomförs enligt BBIC och innehåller både observationer och utredningssamtal. Familjehemmen som har hand om familjen har tidigare erfarenhet av placering av föräldrar och barn.

Vi finns tillgängliga hela jul- och nyårshelgen på vårt journummer 020-77 88 00

Frank, fd. kriminell, besökte elever i årskurs 5

Under de senaste tio åren har Frank kämpat för att ta sig tillbaka till ett mer fungerande och självständigt liv. Han har kommit en lång bit på vägen och jobbar idag på Blixtjobb, som skapar arbetstillfällen åt personer som lever i utsatthet och/eller missbruksproblematik. Frank har ett kriminellt förflutet och har avtjänat 16 år i fängelse. Han har erfarenheter som han gärna delar med sig av till dagens barn och unga.

Frank besökte nyligen en klass i årskurs 5 på Abrahamsbergsskolan.

Där fick han svara på frågor som de nyfikna eleverna hade förberett. Efter besöket i klassen stannade Frank kvar på skolan för att vara rastvakt och äta lunch med eleverna. Han fick high-fives och skrev flera autografer. Det blev ett roligt och lärorikt möte för alla.

Tidiga

insatser ska skydda barn från att fara illa

Tidiga insatser är ofta avgörande för barn och unga som riskerar att fara illa. Socialstyrelsen får nu i uppdrag av regeringen att lämna förslag på hur möjligheterna att ge öppna insatser utan samtycke kan öka. Uppdraget är en del i regeringens särskilda åtgärdsprogram mot gängkriminalitet, det så kallade 34-punktprogrammet.

– Socialtjänsten måste kunna ingripa tidigt, även då samtycke saknas och då förutsättningarna för tvångsvård inte är uppfyllda. Det är viktigt för att förebygga att barn och unga far illa, till exempel genom att utveckla en kriminell livsstil eller i situationer då det finns hedersproblematik, säger socialminister Lena Hallengren.

– Barn som har det svårt ska få stöd och hjälp. Det kan inte vara så att barn nekas insatser på grund att föräldrarna säger nej, säger jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation Åsa Lindhagen.

Socialtjänsten kan redan i dag ge öppna insatser utan samtycke till barn och unga men möjligheterna är begränsade. Regeringen vill öka möjligheterna så att insatserna kan ges i fler fall och i fler situationer.

Friends Snällkalender uppmanar till goda handlingar

Nu kommer Friends Snällkalender, en annorlunda julkalender som uppmanar alla att göra en snäll handling varje dag fram till julafton. ”Beröm någons slit” och ”Städa planeten” är exempel som döljer sig bakom luckorna.

Snällkalendern har de senaste åren både prisats och fått stort genomslag bland skolor, förskolor och privatpersoner runt om i landet. Nytt för i år är temat ”Självkänsla, empati och förståelse” samt en ”snällometer” med syfte att visa effekten av alla snälla uppdrag.

– Idag är 60 000 barn i Sverige utsatta för mobbning och nya undersökningar visar att både mobbning och psykisk ohälsa ökar. Enbart en snällkalender stoppar förstås inte de här stora samhällsproblemen, men vi vet att den bidrar till ett varmare samhällsklimat i de-

cember där både fler barn och vuxna känner sig sedda, säger Didrik von Seth, tf generalsekreterare Friends.

Kreatören Didrik Persson och designern Nikki Schmidt står bakom idén och har tillsammans med Friends tagit fram Snällkalendern sedan 2016. Kalendern kostar 59 kronor och finns att köpa på

Coop, Åhléns, 7-Eleven, Telias butiker samt www.friends. se.

Canon bekostar trycket av Snällkalendern 2019, ett betydande bidrag till Friends arbete. Cirka 40 kronor per kalender går till Friends arbete mot mobbning. Insamlade medel är avgörande för organisationens arbete ute i skolorna.

Utställning om inkluderande design på Ikea Museum

Smart design föds när vi ser världen med andras ögon. Välkommen till LikaOlika – en utställning om kroppen, inkluderande design och en enklare vardag för alla. Utställningen på Ikea Museum i Älmhult öppnade den 7 november 2019.

”För oss på Ikea Museum är det en viktig utställning eftersom vår vision är att skapa en bättre vardag för de många människorna. LikaOlika är en tankeväckande utställning där besökarna bjuds in att utmana sina sinnen”, säger Anna Sandberg Falk, utställningskurator på Ikea Museum. Utställningen är en vidareutveckling av Ikea-eventet

”Meet the Experts + OMTÄNKSAM” i New York förra året. På utställningen LikaOlika i Älmhult får besökarna ta del av berättelser om hur det är att leva med funktionsvariationer. Besökarna möter bland andra inspiratören Aron Anderson, Fatmir Seremeti, före detta landslagsspelare i goalball, journalisten Yasmin Nilson och föreläsaren Mikael Andersson som alla berättar om vardagliga utmaningar.

På utställningen visas också inkluderande design från Ikea så som kollektionen OMTÄNKSAM, SOMMAR2019 och ThisAbles. Under utställningsperioden pågår föreläsningar, workshops och andra aktiviteter kopplade till inkluderande design.

Utställningen LikaOlika visas på Ikea Museum i Älmhult den 7 november 2019 – 2 februari 2020.

Aron Anderson i studion. Foto: © Inter IKEA Systems B.V. 2019

Garvaregården HVB

Pojkar 14-19 år med psykosocialproblematik samt beteende problematik.

Inom Norrbehandling arbetar vi med ett unikt helhetskoncept som leder till högkvalitativa och bestående behandlingsresultat.

Vill du veta mer? Kontakta oss!

Oscargården HVB Öppnas under 2020

Nytt HVB-hem för pojkar 14-19 år med drogproblematik samt ett kriminellt beteendemönster.

Norrbehandlingsdagen Föreläsning i världsklass av kända föreläsare och inspirerande personer!

Nästa Norrbehandlingsdag är planerad i Luleå under våren 2020. Plats Kulturens Hus.

För bokning och prisuppgifter kontakta oss.

Tjänster

Norrbehandling erbjuder högkvalitativa HVB-placeringar för ungdomar 14-19 år, konsulttjänster i form av behandlingsuppdrag, utbildningar inom behandling samt föreläsningar och temadagar.

Molli ger avslappning till spända muskler och ger därmed ökad rörlighet. Foto: Inerventions.

Unik dräkt hjälper till att slappna av

Elektroderna i dressen Mollii stimulerar hela kroppen

Innan Lea Abboud började använda Mollii-dräkten kunde hon inte sitta rakt och hon hade ofta värk. För Oscar Tarantino har den gjort att han helt slipper ta starka mediciner mot sina fantomsmärtor. Lea har en medfödd cp-skada och Oscar har drabbats av elakartad cancer och amputerat ena benet och höften.

TEXT: ÅSA LARSSON

FOTO:

PAUL HANSEN OCH INERVENTIONS

Mollii är en elektroddress – en jacka och ett par byxor – med 58 insydda elektroder. Genom lågfrekvent elektrisk stimulering av olika muskler i kroppen bidrar den till att minska spasticitet och smärta. Den kan också förebygga muskelförkortning och stelhet, samt hjälper användaren att aktivera och återta kontrollen över sina muskler. Det hela styrs med hjälp av en kontrollenhet som sitter på magen. Innan dräkten tas i bruk anpassas den av en certifierad terapeut utifrån varje persons individuella behov.

– Vi programmerar vilka av elektroderna som ska vara aktiva och hur mycket aktiva de ska vara, säger Kristoffer Birkedahl, global säljchef och fysioterapeut på Inerventions, bolaget som står bakom Mollii.

Mollii är en svensk innovation. Skaparen Fredrik Lundqvist arbetade inom elektroterapi med rehabilitering för hjärnskadade patienter när han kom på idén. Principen kan jämföras med avancerad TENS-stimulering, men i Mollii är det många fler elektroder som sitter fastsydda i en dräkt som täcker och stimulerar hela kroppen

Inerventions bildades 2009 och 2010 presenterade Fredrik Lundqvist sin idé i Draknästet på tv och fick finansiering så att han kunde ta fram sin första dräkt. Dräkten var klar 2012 och sedan dess har Mollii funnits på marknaden som produkt. I dag är Mollii representerad i 18 länder runt om i världen.

– Mollii är framför allt framtagen för

spasticitetsreducering, det vill säga att minska en förhöjd muskeltonus som kommer utifrån en hjärnskada, som exempelvis vid cerebral pares (cp-skada), stroke, MS, etc.

Kristoffer förklarar närmare:

– I vissa muskler hos dessa personer sker det en förhöjd avfyrning av impulser, alltså en icke viljestyrd aktivitet. Det innebär att muskeln ofta tar över och sätter kroppsdelen i en position som inte är fördelaktig för personen och bidrar till minskad funktion. Till exempel kan man se en böjd arm hos en strokepatient, som kommer av att man har en överaktiv bicepsmuskel som böjer armen.

PÅ ANDRA SIDAN biceps sitter triceps, som blir svag eftersom den aldrig får jobba. Detta leder till att man får en stark och ökad muskeltonus på ena sidan och en svag på den andra.

Genom att dräkten stimulerar med en låg frekvens och styrka ger den inte så mycket ström att muskeln drar ihop sig utan påverkar nervbanor som startar en kroppsegen funktion, kallad reciprok inhibering. Genom att stimulera den spastiska muskelns antagonist, skickas en signal till ryggmärgen som skickar tillbaka en impuls om att det spända muskeln måste slappna av.

– Vi aktiverar en kroppsegen reflex och hjälper den. Det här kan vi göra i hela kroppen samtidigt – på alla antagonister till de muskler som har spasticitet, förklarar Kristoffer.

I dag används Mollii vid bland annat cerebral pares, stroke, multipel skleros (MS). Men det upptäcks hela tiden nya användningsområden.

– När vi stimulerar för spasticitet ser vi att effekten håller i sig i ungefär 48 timmar. Det kan förekomma individuella variationer, men i våra kliniska tester har vi sett att medel ligger där, och därför rekommenderar vi att man ska använda den en timme varannan dag.

UNDER DE ÅR som de har hållit på med spastiska patienter har de sett att Mollii också har haft en signifikant effekt på smärta, något den här gruppen ofta drabbas av. – Att användarna även har fått väsentligt mindre smärta har gett en minst lika stor ökning av livskvaliteten som den minskade spasticiteten.

I förra veckan presenterade de en studie i Dubai på 193 människor där Mollii användes vid smärtreducering, och det har gett indikationer på att Mollii har mycket god effekt på smärta i många olika former.

– Smärta är en av de sekundära effekterna som vi har sett. Vi har andra som rapporterar bättre sömn, bättre magetarmfunktionalitet och vi håller på att titta på hur blodcirkulationen ökar, men än så länge saknas klinisk forskning inom dessa områden, säger han.

Mollii breddar alltså hela tiden sitt användningsområde.

– En sak som man vet om Mollii är att den inte ger några biverkningar, så den är helt ofarligt att testa, avslutar Kristoffer.

Lea Abboud

Lea Abboud  är i dag elva år. Hon är drabbad av cerebral pares (cp-skada). Vid födseln fick hon inte tillräckligt med syre, vilket gör att vänster hjärnhalva inte fungerar. Det har gett henne mycket problem med spasticitet, korta muskler och svårigheter med aktiveringen av musklerna. Hon har haft svårt att röra sig, gå och hålla balansen. Dessutom har hon haft smärta, framför allt vid överansträngning av musklerna vid träning. Precis som många

kommer inte tillbaka förrän nästa gång hon tränar.

Hon behöver inte längre ta botulinumtoxin-injektioner mot sin spasticitet.

– Det känns som en stor lättnad att vi slipper spruta in nervgift i hennes kropp. Dessutom är det ett dyrt läkemedel, så vi sparar också pengar för vården.

Enligt Nicolas är botulinumtoxin dessutom en kortsiktig lösning eftersom kroppen på sikt kan bli immun och efter några

»Här hade vi ett hjälpmedel som efter bara några minuter förvandlade henne till en annan person«

Nicolas Loren Abboud

andra med cp-skador har hon dessutom haft problem med att slappna av och sova djupsömn på nätterna.

– När hon var liten fick hon traditionell behandling – injektioner med botulinumtoxin – för att kunna slappna av i de spastiska musklerna. Men det är inte helt okomplicerat. Det är egentligen ett nervgift och ett stort ingrepp som gör att muskeln blir paralyserad och den tappar därmed samtidigt sin funktion. Vid tre, fyra års ålder kunde hon nästan inte gå över huvud taget, säger Nicolas Loren Abboud, pappa till Lea och sedan en tid tillbaka vd för Inerventions.

När Lea var sex år hörde familjen talas om Mollii och bokade en tid för ett test. Då kunde hon knappt sitta eller lägga det ena benet över det andra. Hennes rygg var i 45 graders vinkel och hon var oförmögen att vrida högerhanden.

– Efter 20 minuter med dräkten satt hon i 90 grader med korsade ben och kunde vrida handen helt. Det var en stor överraskning! Vi hade provat så många saker och varje gång fått vänta i flera månader på att få en liten effekt. Och här hade vi ett hjälpmedel som efter bara några minuter förvandlade henne till en annan person. Den här dagen testade ytterligare sju barn dräkten och jag upplevde åtta framgångsrika test, säger Nicolas entusiastiskt.

NUMERA ANVÄNDER LEA dräkten kontinuerligt. Den har först och främst tagit bort smärtan. Lea tränar mycket och efter varje pass får hon ont och tar på sig dräkten. Då släpper 80–90 procent av det onda och

år förlorar injektionerna sin effekt.

– Det är därför Mollii är så intressant. Det är ett icke-invasivt hjälpmedel som riktar sig mot spasticitet, utan att ge några som helst biverkningar. Tvärtom så aktiverar den musklerna.

I DAG HAR Lea nästan ingen spasticitet över huvud taget. Hon har mycket mer energi, är rörligare, går rakare i ryggen och har bättre balans. Dessutom är hon stark och kan gå långa sträckor, något som var omöjligt tidigare. Allt detta gör att hon kan träna mer, vilket i sin tur bygger muskler, ger ökad energi och ger styrka så att det blir en positiv spiral.

– Alla doktorer och specialister som vi träffade i Frankrike när Lea var liten talade om för oss att hon aldrig skulle kunna gå, sporta och umgås med kompisar i skolan eller klara av att skriva.

Sedan två år tillbaka bor familjen i Göteborg. Lea både pratar och skriver på franska, engelska och svenska. Hon sitter inte hela tiden i rullstol och hon känner sig fri. Hennes intressen är simning, basket, trots de tidigare problemen med handen, ridning, go-cart och hon har tillräcklig kraft och kontroll i benen för att kunna åka skidor.

Hennes pappa är noga med att poängtera att alla dessa fysiska färdigheter inte bara beror på Mollii, utan kommer från att hon tränar väldigt mycket också. Mollii är ett hjälpmedel som har förbättrat hennes rörelsefrihet och styrka och gett henne möjlighet att göra saker som andra barn klarar av och på det sättet ökat hennes livskvalitet.

Lea behöver inte längre ta botulinumtoxin-injektioner mot sin spasticitet tack vare dräkten. Foto: Privat.

– Det faktum att hon har kunnat delta med andra barn i aktiviteter har också gjort det möjligt för henne att bygga riktig vänskap. Hon har i dag flera nära vänner. Vid yngre ålder var hon ofta deprimerad. Hon satt ensam på biblioteket och läste böcker när de andra barnen sprang ute på skolgården och lekte. I dag är hon lycklig, säger Nicolas Loren Abboud.

Fakta om Mollii

I dagsläget finns Mollii till förskrivning i ett av landets alla landsting – i Västernorrland. Det har påbörjats projekt i en del landsting i andra delar av landet. Vill man få tillgång till Mollii är det bästa att höra sig till Inerventions direkt eller prata med sin sjukgymnast som kan förskriva hjälpmedel.

Móllis betyder mjuk, flexibel, rörlig på latin. Andra hjälpmedel: Praxis för spasticitetvård är läkemedel, antingen injektioner av botulinumtoxin eller intag av läkemedlet baklofen samt orthoser.

Alternativa fysikaliska behandlingar finns än så länge inte någonstans i världen.

Oscar Tarantino

När Oscar Tarantino var tolv år drabbades han av osteosarkom – en elakartad och svårbehandlad skelettcancer. I dag har han hunnit fylla fjorton och genomgått 31 operationer. Han har amputerat ett ben, höger sida av bäckenet ända intill ryggraden. Han har även fått metastaser i lungorna och opererat bor delar av dem samt fått 19 cytostatikakurer med hög dos intravenöst, 37 strålningar mot bäckenet samt massor av värktabletter mot sin enorma smärtor efter amputationen. Han har haft olika sorters smärta som fantomsmärta, nervsmärtor och sårsmärtor. Alla dessa har triggat varandra och just fantomsmärtor och nervsmärtor är väldigt svåra att lindra.

– En gång kom till och med polisen hit och undrade vad som stod på. Oscar låg och skrek rakt ut av sina smärtor och grannarna trodde att han var misshandlad, berättar mamma Anna Eklund Tarantino.

I dag känner Oscar ofta när en våg av smärta är på väg och då kan han sätta på sig Mollii.

– Dräkten hjälper mig att slappna av i alla muskler, förklarar han.

I våras, innan han kom i kontakt med Mollii, tog han 32 smärttabletter om dagen av olika sorter samt smärtdropp – med det hjälpte inte särskilt bra. I dag har han helt slutat med den här typen av mediciner.

– Nu är det onda bara som krusningar, tidigare var det som stormvågor, säger Anna och Oscar skakar lite på huvudet och tycker att mamma alltid ska överdriva.

Oscar gillar att munhuggas med sin mamma, och när Omtanke är där på besök är han pigg och smärtfri. Men han avslöjar att allt prat om hans smärtor ibland kan trigga igång dem, och snart sitter han med sin dräkt på, i soffan.

– Det skapar en otrolig trygghet att veta att Oscar har något att ta till när det gör ont. Dräkten dämpar oron och har hjälpt

»Det skapar en otrolig trygghet att veta att Oscar har något att ta till när det gör ont«

Anna Eklund Tarantino

honom att slappna av, vilket gör att han dessutom somnar bättre på kvällarna.

Anna förklarar:

– När man har smärta spänner man sig, men den här hjälper till att stimulera alla muskler så att Oscar sitter bättre och slipper värk. Eftersom han bara har en höft sitter han snett.

Mollii är med överallt och åker på nästan varje dag.

– Det blev en så otrolig lättnad när den kom in i vår familj. Tidigare var vi på helspänn och var tvungna att vara runt honom hela tiden. Nu kan han bara sätta på sig dräkten, och det klarar han att göra själv. Stillasittande gör ibland att det gör ont i stumpen, vetskapen att det finns enkel hjälp gör att det är enklare att härda ut långa dagar i skolan.

I september 2019 fick Oscar återfall och var tvungen att operera bort ytterligare en bit av lungan. Då blev det svårt med sjukgymnastik, men ganska snart efter operationen kunde han använda dräkten igen. – Den hjälpte både för att få igång muskelarbetet och som smärtstillande efter lungoperationen, förklarar Anna.

SEDAN OSCAR BLEV sjuk har han fått ett nytt stort intresse. Han spelar rullstolstennis och tränar ibland tillsammans med den svenska stjärnan och wimbledonvinnaren Stefan Olsson.

– Efter ett pass sätter han på sig sin dräkt för att slappna av och få hjälp till återhämtning, säger Anna.

– Det är en fantastisk uppfinning. Busenkel, och grunden är ju densamma som akupunktur och massage – metoder som stimulerar kroppens egna depåer av läkande. Enkelhet och klokskap kombinerat samt hängivenhet av en terapeut som ville hjälpa människor, säger hon och syftar på innovatören Fredrik Lundqvist.

Enda molnet på himlen enligt Anna är att den är dyr.

– Jag önskar att det gick att få den förskriven genom landstingen som smärtlindring. Jag hoppas verkligen att sjukvården tittar närmare på det här, så att fler kan bli hjälpta. ●

Oscar Tarantino kan själv sätta på sig dräkten vid behov. Foto: Paul Hansen.

Barbro

Hejdenberg Ronsten, förbundsordförande i RSMH och Liv Bjerved, verksamhetschef på Familjevårdsstiftelsen.

Foto: Kristina Båth.

Prisas för framgångsrikt socialt arbete

Cirka 30 familjehem är engagerade i Familjevårdsstiftelsen

Nyligen utnämndes Familjevårdsstiftelsen av RSMH till landets bästa verksamhet för

personer med sociala och/eller psykiska problem. ”Det unika med oss är vårt samarbete med familjehemmen och att vi jobbar i team”, säger verksamhetschefen Liv Bjerved.

TEXT: INGEMO ORSTADIUS

FOTO: KRISTINA BÅTH OCH FAMILJEVÅRDSSTIFTELSEN

I Familjevårdsstiftelsens tillbyggda lokal är det ljust och högt i tak. Färgglada orientaliska mattor pryder golvet och framför whiteboardtavlan hänger vita linnegardiner.

– Vi har våra teammöten här inne och ibland ordnar vi workshops också, förklarar Liv Bjerved när vi slår oss ner kring ett runt bord ihop med terapeuterna Bosse Rundberg och Maria Rosendahl. Olle Jideborn, som representerar familjehemmen, sitter också med.

När beskedet om priset kom, togs det knappt på allvar.

– Jag trodde det var ett skämt, säger Bosse Rundberg och Liv Bjerved instämmer. Samtidigt stämmer det ju att vi under en väldigt lång tid bedrivit ett humanistiskt arbete.

Hon liksom de övriga i Familjevårds-

stiftelsen känner sig hedrade och stolta över att få utmärkelsen.

– Det är jättestort! Därför kändes det viktigt att ordna en prisceremoni i samband med den årliga familjehemsträffen. All personal liksom alla familjehem var inbjudna, samt en del före detta klienter. Vi arrangerade innehållet och RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) bjöd på tårta och överlämnade ett diplom. Det var värdigt, festligt och högtidligt med musik och tal, säger Liv Bjerved.

– För oss som familjehem var det ett erkännande av att ha hittat rätt, säger Olle Jideborn.

SEDAN STARTEN 1987 har Familjevårdsstiftelsen bedrivit ett framgångsrikt arbete med människor som har sociala och/eller psy-

kiska problem. Familjehemmen utgör basen för verksamheten, där likvärdighet är ett honnörsord.

– Olles kunskap som familjehem är lika viktig som min kunskap som terapeut, säger Bosse Rundberg och nickar mot Olle Jideborn mittemot. Vi försöker tänka att de som kommer hit har kunskap om sitt liv. Den kunskapen måste vi ha som utgångspunkt i mötet med de boende.

Familjevårdsstiftelsens syn på diagnoser har sedan starten varit tydlig; att de förenklar, stigmatiserar och stämplar människor.

– Diagnosticering är ett förminskande sätt att beskriva människor på och ger en orättvis bild. En diagnos säger ingenting om de svåra omständigheter som en människa kan ha levt i under lång tid, säger Maria Rosendahl.

Hon menar att den ökade diagnosticeringen är ett samhällsfenomen med en tydlig klassaspekt.

– Läkemedelsindustrin driver på för att utvidga diagnosbegreppet. Vi vet att det i högre grad är fattiga, outbildade människor som får betala priset.

– Diagnoser påverkar vårt sätt att tänka och uttrycka oss, vilket hindrar oss från att upptäcka nya sätt att se på problemen. Språket är viktigt och kan vara begränsande. När jag exempelvis snackar med Olle, så har jag som terapeut ett ansvar att lyssna in honom. Jag kan inte tvinga på honom mina termer. Vi måste hitta ett gemensamt språk där vi förstår varandra, säger Bosse Rundberg.

Olle Jideborn nickar instämmande.

– Det är skillnad på institutioner och familjehem. Vi behandlar alla lika, oavsett diagnos, säger han.

EN GÅNG I månaden är det teammöte. Då träffas klienten, terapeuten, familjehemmet och handledaren. Ifall klienten är ung är ofta de biologiska föräldrarna också med. Ibland deltar även den berörda socialsekreteraren. Terapeuten har ansvar för klienten och försöker begripa och föra fram vad denne önskar och behöver. Handledaren, som leder teammötet, ska hjälpa familjehemmet.

På Familjevårdsstiftelsen är klienten i ett terapeutiskt sammanhang.

– Effekten kommer från det vi gör tillsammans, understryker Liv Bjerved och

fortsätter: boendet i familjehemmet, det enskilda samtalet med terapeuten, handledningen och vårt teammöte. Det unika är att vi jobbar i team och kombinerar samtalsterapi och handledning under samma tak.

Arbetssättet ställer stora krav på personalen, samtidigt som det öppnar möjligheter, menar Bosse Rundberg.

– Vi måste ta våra roller på allvar. Är jag handledare så är jag handledare och är jag terapeut så finns mitt fokus där. Då delar jag bara sådant som jag kommit överens med min klient om att dela i teamet. Det här skapar över tid ett sätt att kunna prata med varandra om vad som helst; saker som den boende kanske har svårt att säga

– Alla måste ha någon att vända sig till, att känna förtroende för, inskjuter Bosse Rundberg. Den som levt länge på ett bedrövligt vis och upplevt hot, kan ha svårigheter att lämna detta och kliva in i något helt nytt. Han/hon behöver fångas upp och då finns jag där som terapeut. Nästa steg är att lämna över till familjehemmet och det är där ”det händer”.

DEN SOM PLACERAS i familjehem, kommer dit efter en kontakt med socialtjänsten, BUP eller andra beroendekliniker. Åldern varierar mellan 13 och 40 år. De som är yngre än 13, har sina biologiska föräldrar med sig. Ett exempel är den elvaårige pojke som flyttade in i ett familjehem med sin

»Vi försöker tänka att de som kommer hit har kunskap om sitt liv« Bosse Rundberg

direkt till familjehemmet, säger han och tillägger att tid är viktigt. Vi upprepar saker, vilket gör det möjligt för den boende att till slut säga detta själv.

– Ja, i det här systemet går det att skapa tillit. Saker jag har jättesvårt att säga direkt till klienten, får Bosse som handledare hjälpa mig att nysta i. Där finns kanske en olustkänsla, säger Olle Jideborn och tillägger att sätta regler inte är det svåra; det handlar mer om när något är osynligt.

pappa, efter att ha varit fosterhemsplacerad sedan han var tre. Båda föräldrarna hade varit missbrukare, men pappan hade länge velat ha mer kontakt med sin son. Efter att ha bott i familjehemmet i två och ett halvt år, kunde de flytta till ett eget boende.

– De konstaterade då att det var svårt att ”bli förälder och att få tillbaka sin förälder”. Ett väldigt spännande arbete för oss, som fick ett lyckligt slut, säger Liv Bjerved.

Bosse Runberg.

Maria Rosendahl.

Liv Bjerved.

Olle Jideborn.

Familjevårdsstiftelsen är tämligen ensam om att jobba så tätt med biologiska föräldrar; konstellationerna mamma och bebis, samt mamma, pappa och barn.

– När socialtjänsten är osäker på en placering och vill ha barnet tryggat länge, kontaktar de oss. De biologiska föräldrarna kan bidra med mycket ifall de får rätt stöd. Och barnen behöver sina föräldrar, så det är viktigt att värna detta, säger Maria Rosendahl och får medhåll av Bosse Rundberg.

– Så mycket kan göras tidigt. Vi får ofta höra att ”hade vi bara fått detta stöd från början, så hade vi nog fixat det tidigare”, säger han.

OLLE JIDEBORN HAR erfarenhet av en sådan placering. Han och hans fru tog emot ett par där kvinnan var gravid och senare födde ytterligare ett barn.

– Familjen bodde i ett eget hus på tomten, för de behövde ju sitt egna lilla liv. Men frågan var hur mycket vi skulle lägga oss i. Hur tokigt fick det bli innan de insåg det själva gällande exempelvis omsorgssvikt, frågar han sig och berättar att i ett annat fall kom en mamma med sin sjuåring till familjehemmet. Där blev det mer vi som fick bli föräldrar, eftersom mammans psykiska ohälsa fortsatte. Pojken bodde hos oss tills han fyllde 19.

– Ja när det fallerar för de biologiska föräldrarna, är familjehemmet ändå det som finns kvar, säger Maria Rosendahl.

Normalt har Familjevårdsstiftelsen bara en placering per familjehem. Tiden för vistelsen varierar mellan sex veckor och tio år, för vuxna oftast bara ett år.

– Det är svårt att få igenom riktigt långa vårdtider för vuxna. Och då ska man komma ihåg att ett år ändå är länge jämfört med andra vårdformer, säger Liv Bjerved.

Alla vid bordet är överens om att ett år oftast är en alldeles för kort tid. Relationsaspekten är så viktig; att våga vara nära, våga växa i nya relationer.

– Det är lättare att komma in tidigt i en människas liv. Desto fler misslyckanden, desto svårare. Samtidigt kan en vuxen som kommit till vägs ände, vara hur tacksam som helst att jobba med, säger Liv Bjerved.

DE VUXNA SOM kommer hit, har nästan alltid någon form av missbruksproblematik. Barn och ungdomar placeras på grund av sexuell utsatthet, självskadebeteende, rymningar, droganvändning, olika diagnoser och föräldrars missbruk. Många har använt psykofarmaka under lång tid.

– Vi har mött unga som medicinerat sedan de var åtta år. De vet inte längre vilka de är utan mediciner. Vissa har utvecklat bipolära symptom. Många sover och äter dåligt, samt har humörsvängningar. Vi kan inte säga till någon att inte ta sin medicin, fast vi försöker att upplysa om risker med ett långvarigt bruk. Men rädslan för att ta bort medicinerna är stor och beslutet lig-

»Diagnosticering är ett förminskande sätt att beskriva människor på och ger en orättvis bild«

Maria Rosendahl

ger hos föräldrarna, säger Maria Rosendahl.

Att ta emot människor med svåra problem kräver mycket av familjehemmen, framförallt ett stort tålamod, enligt Olle Jideborn, som också har erfarenhet av samarbete med kommunen.

– Den stora skillnaden är att Familjevårdsstiftelsen har en värdegrund, en ideologi, som värdesätter familjehemmen. Vi har samma syn och jobbar ihop. Jag vet att jag får hjälp när jag behöver, säger han.

Liv Bjerved konstaterar avslutningsvis att Familjevårdsstiftelsen är en grupp med hög kompetens, som valt att jobba med en komplex problematik.

– Vi bortser från medicinska diagnoser och arbetar i stället med samtal, samarbete och relationer. Såväl personal som familjehem har lång erfarenhet. Vi blir inte så ängsliga, säger hon. ●

Familjevårdsstiftelsen

Familjevårdsstiftelsen, som ligger vid Nya varvet i Göteborg, arbetar med familjehemsboende, psykoterapi och familjeterapi i huvudsak på uppdrag av socialtjänsten. Hit kommer vuxna, ungdomar, barn och föräldrar från ”Strömstad till Kalmar” för att få hjälp med sina problem. Här finns 11 anställda, varav 9 terapeuter. Cirka 30 familjehem är engagerade i verksamheten.

Prisutdelning i samband med den årliga familjehemsträffen.

Inbjudan till Seminarium!

- Välkommen till en intressant utbildningsdag!

SSIL - För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i

Växjö 30 januari 2020

För tionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård.

Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt.

Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch och eftermiddagskaffe ingår.

Kostnadsfritt Seminarium!

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATION

Maria Bauer

Hur kan våldet se ut och vad ger det för konsekvenser? Hur drabbas den professionella av våldet och vilka utmaningar står vi inför. I föreläsningen lyfts särskilt Europas gemensamma arbete mot mäns våld mot kvinnor.

ETT LIV SOM PRÄGLATS

AV VÅLD OCH UTANFÖRSKAP

Toni Tuuinanen Föreläser om kriminalitet, kriser, sorger, trauman, hot, våld och missbruk samt livsstilsförändringar. Toni är aktuell med den nyutgivna biografin “ Jag var Sveriges mest jagade rånare”

TRAUMATISERING HOS BARN

-VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER!

Poa Samuelberg, Moa Mannheimer, Sofia Bidö*

Föreläsningen ger dig traumakunskap och konkreta verktyg i mötet med barn och deras föräldrar. Vi ger exempel på hur de som möter barn kan ställa frågor vid utsatthet för våld och övergrepp, ge bästa möjliga stöd och specifik kunskap om barn och traumatisering. *2 av 3 föreläsare medverkar vid varje tillfälle.

Vinnare seminariet Stockholm 24 oktober 2019

• Sportbag - Caroline Åkeborg, Nykvarn kommun

• Ryggsäck - Silje Jangtorp, Nykvarn kommun

• Bok - Elin Westbom, Uppsala kommun

• Bok - Evelina Hanell, Vallentuna kommun

• Bok - Marika och Kristin, Nynäshamn kommun

• Badlakan - La Vie

Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se

VIKSJÖ G ÅRD

BEHANDLINGSHEM & P SYKOTERAPEUTISKT C ENTER

Vi erbjuder möjlighet till förändring som bär över tid!

Utifrån en gedigen erfarenhet och hög kompetens tillhandahåller Viksjö Gård en väl integrerad behandlingsmodell, Viksjömodellen, där grunden utgörs av miljöterapi, familjeterapi och individualterapi.

På Viksjö Gård arbetar socionomer och psykologer i den dagliga verksamsamheten. Därmed finns hög kompetens tillgänglig för ungdomarna och deras familjer under dygnets alla timmar.

Besök vår hemsida eller ring för mer information!

VI HAR HJÄLPT UNGDOMAR SEDAN 1982

Viksjö Gård Gårdsvägen, Järfälla 073-922 66 64 info@viksjogard.se

Platsförfrågan Kurt Strömberg, Verksamhetschef 070-316 27 45 kurt.stromberg@viksjogard.se

Jobbsökares krav på chefer

Rekryterande chefer lyckas ofta inte leverera enligt jobbsökarnas förväntningar, visar en undersökning från TNG. Det handlar framför allt om för långsamma rekryteringsprocesser och brist på återkoppling under processens gång, men också om chefens agerande under anställningsintervjun.

AV JENNY FORS KÄLLA: TNG

1 578 anonyma jobbsökare deltog i undersökningen, som genomfördes av rekryterings- och bemanningsföretaget TNG under våren 2019. Respondenterna kom från plattformar som Careerbuilder, Blocket Jobb, StepStone, Arbetsförmedlingen, Linkedin, Facebook och CS-jobb med flera och motsvarar ett representativt och slumpmässigt urval av jobbsökande i Sverige inom områden som IT, teknik, ekonomi, finans, kundtjänst, marknad, försäljning, inköp, logistik och HR.

Här är listan:

1. Prioritera rekryteringen

93 % anser att rekrytering brukar tar för lång tid, vilket är en ökning från 2018. Ofta är det långsam återkoppling som är problemet: 73 % anser att det brukar ta för lång tid att få veta ifall deras ansökan är aktuell, och 55 % menar att det tar för lång tid mellan inskickad ansökan och den första personliga kontakten.

2. Fördomsfri ansökan

89 % uppger att de gärna söker jobb där deras och alla andras ansökningar hanteras fördomsfritt. Det handlar bland annat om att kunna erbjuda en ansökningsprocess där jobbsökare så långt som möjligt kan vara anonyma och inte ombeds att skicka med sitt foto eller svara på frågor om sin ålder. Allt för att undvika att den som tar emot ansökan påverkas av fördomar och väljer bort någon på felaktiga och diskriminerande grunder. Något som 70 % misstänker sig ha råkat ut för.

3. Snabbt besked om avslag

84 % vill få besked så snart som möjligt när de inte är aktuella för ett jobb de sökt.

4. Insyn och löpande återkoppling

65 % vill ha insyn i allt som sker i processen och hanteringen av deras ansökan. Om ansökan är läst, när det är dags för intervju, avslag, etc.

5. Var påläst och lyssna

54 % uppger att de varit med om att chefen inte varit påläst om deras CV under anställningsintervjun, och 45 % har upplevt att chefen hellre pratat om sig själv och företaget än lyssnat.

6. Berätta om förmåner, lön och utvecklingsmöjligheter

48 % vill att chefen under anställningsintervjun berättar om anställningsförmåner. Vidare vill 42 % veta vad lönen ligger på och 45 % önskar få höra vilka utvecklingsmöjligheter det på sikt finns i rollen.

7. Fokusera på ”Culture add”

46 % vill bli anställda för att de kan tillföra något nytt till företagskulturen – inte passa in i den befintliga. 18 % tycker det är fel att basera en tillsättning på företagskultur överhuvudtaget och 31 % uppger att de låtit bli att söka ett jobb de var intresserade av för att de känner att de inte kommer passa in i den beskrivna företagskulturen.

TNG:s undersökning visar även att 98 % procent bland jobbsökare förväntar sig någon form av onboarding-upplevelse. Bland annat vill 74 % att deras arbetsplats ska vara riggad och klar första dagen, och 68 % räknar med att få en mentor som hjälper dem lite extra i början. ●

93 % anser att rekrytering brukar tar lång tid, ofta med långsam återkoppling. Foto: Getty Images.

Vägen till ett nytt liv!

Vård och behandling för narkomaner och alkoholister

Lindalens behandlingshem grundades 1988 och har sedan dess bedrivit vård och behandling samt abstinensbehandling för narkomaner och alkoholister. Vi tar emot män och kvinnor gemensamt för abstinensbehandling/avgiftning, men erbjuder separata primärbehandlingar, för männen på Lindalen och kvinnorna på Linnéagården. De fördjupade behandlingarna finns på Håsta Halvvägshus för män och för kvinnor på Klaragården

Vi kan erbjuda en vårdkedja bestående av:

1. Abstinensbehandling; akut fas där den beroende får hjälp att bryta sitt missbruk genom att trappas ned med korstolerant preparat.

2. Primärbehandling; 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen på Lindalen (män) och på Linnéagården (kvinnor).

3. Förlängd behandling; fördjupad behandling på Håsta Halvvägshus (män) och Klaragården (kvinnor), med möjlighet till utsluss till praktik/studier samt boende.

4. Eftervård; efter avslutad primärbehandling påbörjas eftervård som pågår i 11 månader, vilket ingår i köpt och fullföljd behandling.

OBS! Det är möjligt att använda den eller de delar i vårdkedjan man har behov av. Vi erbjuder hämtning inom ett avstånd av 40 mil.

Vi har egen abstinensbehandling

Det unika med Lindalen, och som skiljer oss från de flesta andra behandlingshem, är att vi har vår egen abstinensbehandling. Vi har välutbildad medicinsk personal och skickliga terapeuter i abstinensbehandlingen och flera har utbildning i båda professionerna. Det är av stor vikt att patienterna får rätt behandling i den akuta abstinensfasen för att undvika såväl fyskiskt som psykiskt lidande och det är av minst lika stor vikt att de blir respektfullt och personligt bemötta.

Lindalen har sannolikt landets mest avancerade och bästa medicinska abstinensbehandlingar och vi har utvecklade vårdprogram för i stort sett alla typer av missbruk eller blandmissbruk.

Välkommen att kontakta oss!

Katarina Hansson ägare/verksamhetschef: katarina.hansson@lindalen.com

Henrik Nordin ägare/verksamhetschef: henrik.nordin@lindalen.com www.lindalen.com Unikt hos oss!

Snäv syn på våldtagna kvinnor

Berättelser om sexuellt våld finns på nätet, inte minst efter #metoo. Men synen på våldtäktsoffret är fortsatt snäv. Ny forskning från Malmö universitet visar att kvinnor inte både kan uppfattas som aktörer i sina liv och som sårbara.

– Jag vill visa att handlingskapacitet alltid är kringskuren, i detta fall också av föreställningar om kvinnors sexualitet, säger Monika Edgren, pensionerad professor i genushistoria vid Malmö universitet, som lett ett forskningsprojekt som studerat berättelser om våldtäkt i Sverige 1990 till 2013. Senast har hon studerat svenska domar under perioden 1990 till 2014. Ett av fallen från 1997 handlar om en ung kvinna som våldtogs av flera män i Södertälje. I tingsrätten bedömdes hon vara ett offer, svag och oskyldig. Men i hovrätten beskrevs hon som en person med handlingskraft som hade kunnat säga nej, som hade kunnat lämna platsen, men genom att inte lämna, också samtyckte. Först ett offer, sedan en person med handlingskapacitet. Sällan både och. – Kvinnor som är sexuellt aktiva genom att till exempel ta egna initiativ, be-

döms som ansvariga för sina handlingar även när de blir utsatta för våld. I motsatt riktning blir de som ses som oskyldiga förklarade svaga. Detta gör att kvinnor när det kommer till sexualitet inte tillskrivs både handlingskapacitet och att vara offer för makt och våld, säger Monika Edgren.

I SÖDERTÄLJE-FALLET AVGJORDES det senare i högsta domstolen att kvinnan var i en hjälplös situation. Domen blev prejudicerande. I ett annat fall från 2007 beskrivs hur en kvinna följde med två män hem och inledningsvis samtyckte till sex. Sedan ändrade hon sig. Men eftersom hon samtyckt ansågs hon ha handlingskraft, vilket återigen var motsatsen till att ses som ett offer för våld. Männen friades i tingsrätten. Hovrätten gjorde en annan bedömning, men då sågs hon inte längre som en aktör i sitt liv utan beskrevs istället som svag och utsatt.

Sverige har de högsta siffrorna vad gäller anmälda våldtäkter i Europa, vilket dels beror på hur våldtäkt definieras och

dels på att brott i högre utsträckning anmäls. Men antalet fällda domar är få. – Synen på utsatthet är mycket begränsad i lagstiftningen och i den rättsliga praktiken. Allmänna maktstrukturer som inverkar på offrens handlingskapacitet beaktas inte, menar Monika Edgren.

UNDER DE SENASTE två decennierna har synen på våldtäkt genomgått snabba förändringar i Sverige, nu senast med den nya samtyckeslagen från 2018. Den nya lagen gör det förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visar att denne inte vill delta.

Tidigare har det krävts att gärningspersonen använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation. Monika Edgren tror dock inte att den nya lagstiftningen påverkar den snäva rollen för våldtäktsoffret.

– Jag tror inte lagstiftningen påverkar bevisningen. Som min kollega Ulrika Andersson, docent i straffrätt framfört, är fokus i de stater som har en sådan lagstiftning lika mycket på offret som tidigare, säger Monika Edgren.

KÄLLA: MALMÖ UNIVERSITET

Monika Edgren har studerat svenska domar under perioden 1990 till 2014. Foto: Getty Images.

Monika Edgren.

Haninge är Årets förebyggande kommun

Priset ”Årets förebyggande kommun” tilldelas varje år en kommun som på ett föredömligt och framgångsrikt sätt tagit initiativ till, inspirerat, implementerat, drivit eller förvaltat ett ANDT-förebyggande arbete lokalt. ANDT står för områdena alkohol, narkotika, dopning och tobak. 2019 års prisutdelning ägde rum vid konferensen Förebygg.nu den 13 november i Göteborg.

– En framgångsfaktor i Haninge är att vi långsiktigt fokuserat på fyra arenor (familj, förskola/skola, fritid och samhället) där vi som kommun kan påverka. Vi har inom ramen för ANDT byggt tillitsfulla relationer och samverkan på förvaltningsnivå, med polis och andra myndigheter/förbund, civilsamhället, samfund och privata aktörer, säger Inger Dahlberg, samordnare kring ANDT i Haninge kommun.

– ANDT-arbetet är i dag mer synkroniserat med kommunens trygghets- och säkerhetsfrågor, det gör att den sociala och situationsnära preventionen samspelar istället för att konkurrera, säger Inger Dahlberg med anledning av att Haninge kommun vunnit priset ”Årets förebyggande kommun” 2019.

– Barns förutsättningar under uppväxten har stor betydelse för deras hälsa och

utveckling. Vi i Haninge kommun ser därför till att erbjuda olika slags samtalsstöd på föräldrarnas villkor. Ett annat praktiskt exempel på förebyggande arbete i Haninge kommun är UNGSAM (samverkan

»Barns förutsättningar under uppväxten har stor betydelse för deras hälsa och utveckling«

Camilla Johansson

mellan myndigheter, förvaltningar och andra aktörer i Haninge kommun), där finns alla delar av kommunens verksamheter samt Polisen representerade, säger Camilla Johansson, enhetschef i Haninge kommun.

Fakta Årets förebyggande kommun

– Det är oerhört glädjande att vi får det här förebyggande-priset. Det är roligt att vi i Haninge kan visa medarbetare och förtroendevalda runt om i landet hur vi har arbetat. Det ger oss också lärdomar om hur vi ska fortsätta arbeta framåt, säger Annett Haaf (S), socialnämndens ordförande.

Exempel på förebyggande arbete som genomförs i Haninge kommun:

• Erbjuder alla föräldrar med barn 0-18 år föräldraskapsstöd.

• Strukturerat tillsynsarbete.

• Ökad vuxennärvaro på kvällar och helger genom föreningsdriven nattvandring.

• Tobaksfria förskolor, skolor och fritidsgårdar.

• Drogfria miljöer genom metoderna 100 % renträning och Krogar mot Knark.

• Tematiska föreläsningar och föreläsningar för föräldrar och personal.

• Samverkansavtal med föreningar.

KÄLLA: HANINGE KOMMUN

Priset bygger på höga betyg i Preventionsindex som omfattar faktorer som policy och struktur, samverkan och genomförande av insatser för att minska tillgång och efterfrågan. Särskilt vikt för detta pris läggs vid kvaliteten på kommunens policy för alkohol- och drogförebyggande arbete. CAN instiftade 2011 ett årligt pris för att uppmärksamma det förebyggande arbetet.

Inger Dahlberg, Annett Haaf (S) och Camilla Johansson tog emot priset. Fotograf: Per-Olof Svensson.

Meditation på recept

Att stress gör oss sjuka är ett välkänt faktum. Långvarig stress kan till exempel orsaka nedstämdhet, depression, hjärt-kärlsjukdom, försämrat immunförsvar, hjärtinfarkt, utmattningssyndrom, fibromyalgi.

Att meditation är en effektiv metod för välmående och botemedel mot stress börjar bli erkänt i svensk hälso- och sjukvård och omsorg idag. I alla fall ökar kunskapen om en variant av meditation, så kallad medveten närvaro eller ”mindfulness”.

Länder införlivar alltmer mindfulness som del av statliga hälsoriktlinjer tack vare framförallt dess effekter på känsloreglering, upplevelsen av smärta, depression och ångest. Vårdguiden via 1177.se till exempel, rekommenderar mindfulness för stressreducering och erbjuder inspelade avslappningsövningar. Meditation på recept är på uppgång.

MINDFULNESS INKORPORERAS OCKSÅ mer och mer i skolor, inom kriminalvården, polisväsendet och i företagsvärlden bland annat för att skapa mer inre lugn, självinsikt, grupp-harmoni och bättre ledarskap. Detta är enormt positivt och samtidigt bara en början. Väst har ännu bara

kropp och sinne, inklusive hjärna och nervsystem annorlunda än mindfulness via sitt fokus på samhörighet och positiva känslor.

Jon Kabat-Zinn, grundaren till den kända metoden Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) tillsammans med andra experter i meditation understryker att metoden medveten närvaro utgör en integral del av ett större meditationspaket med en stor relationell dimension. Detta större paket kännetecknas av socialt ansvarstagande och lär ut vänlighet, tolerans, och medkänsla för sig själv och andra. Även om självmedkänsla har ett uppsving så glöms ofta hälsoeffekter av positiva känslor för andra och sociala dimensioner bort.

EXPERTERNA PÅPEKAR ATT mindfulnessrörelsen i väst riskerar att gå miste om större potentialer av meditation för hälsa och lycka om den urvattnar och smalnar av dess praktik och syfte. Rörelsen kan då i värsta fall fastna i en sorts ytlig, snäv, egocentrisk och materiell McMindfulness. Då har de relationella dimensionerna fallit bort samt efterföljande samhällsvinster i form av hjälpande beteenden. Bort faller

»Variationen och potentialen för hälsa är större än vi tror idag«

omfamnat den första vågen av meditation och det finns fler vågor på ingång. Olika typer av meditation har olika vetenskapligt belagda effekter på välmående hos individ och samhälle. Meditation i medkänsla till exempel har visat sig ge snabbare effekter för nybörjare och påverkar

även de individuella hälsoeffekterna av meditation på positiva känslor såsom gemenskap, social meningsfullhet, tacksamhet, vänlighet och medkänsla. Förlust för både individ och samhälle alltså.

Därför bör Mindfulnessrörelsen göra en självskattning där bredd vägs mot djup,

Maria Thorin

är doktorand i etik med fokus medkänsla, Åbo Akademi Universitet, samt föreläsare via www.medkänsla.com, yoga- och meditationslärare via www. compassionmindfulness.se.

kvantitet mot kvalitet och större paket beaktas. Kunskapen bör höjas om effekter av olika typer av meditation därför att utfall beror på vad som ordineras. Vidare, variation berikar.

Utgångspunkten är att vi människor är olika och det finns ett sätt att meditera som passar alla. Vissa kanske gillar medkänsla och visualiseringar och behöver de specifika effekterna. Andra kanske gillar och behöver kombinationer av andningstekniker, medveten närvaro, ljudterapi, mantran. Variationen och potentialen för hälsa är större än vi tror idag. Förhoppningen är att meditation på recept i framtiden visar på både större variation och precision och hälsan därmed maximeras.

HVB för pojkar och flickor 9-13 år

• Individanpassad insats

• Akut/behandlingsplacering

• Omtanke, Trygghet, Respekt

0702-07 09 31

info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

Svensk Skyddsplacering

- Skyddade boenden

- Kan ta emot akut

- Svenska och internationella placeringar

- Dygnet runt: 0706 19 29 99

skyddsplacering.se

info@skyddsplacering.se

Säkra och trygga lösningar med individen i centrum!

070-108 15 15

info@hemstadenab.se www.hemstadenab.se

Vi har 25 års erfarenhet av familjehemsvård för barn, unga och vuxna på uppdrag av socialtjänsten och Kriminalvården.

Vi erbjuder erfarna och utredda familjehem för

• BARN, UNGA, VUXNA, FÖRÄLDRAR MED BARN

• ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR

• SKYDDSPLACERINGAR

• KRIMINALVÅRDSPLACERINGAR

IVO-tillstånd och referenser finns. Vi matchar placeringen för att kunna möta helhetsbehovet hos vår klient och genomföra uppdraget/vårdplaneringen enligt uppdragsgivarens önskemål.

ÅTERBRUKSVÄGEN 7 A, 703 53 ÖREBRO TELEFON: 019-240665 l MAIL: info@skfh.org l HEMSIDA: www.skfh.org

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Sverigevänner

Historien om hur jag och pappa försökte bli svenskast på Tjörn

Familjen kommer till Tjörn i slutet av 80-talet efter att ha flytt krigets Iran. Pappa Jamshid är ingenjör och ser Sverige som de stora möjligheternas land. Han drar igång det projekt som resten av familjen kommer att kalla för Projekt Svensk. Med hjälp av allt från skidsemestrar till noga utmätt mängd lördagsgodis ska han få familjen att smälta in i det bitvis mycket svårbegripliga samhället. Det går både fantastiskt bra och fantastiskt dåligt.

Författare: Arash Sanari Volante, volante.se

Orkidéer och maskrosbarn

Hur alla barn kan blomstra

I denna bok tecknar W. Thomas Boyce bilden av två personlighetstyper – de välkända maskrosbarnen, som frodas trots svåra omständigheter, och orkidébarnen, som kräver rätt hjälp och stöd för att slå ut i blom. Förklaringen till deras olika behov finns inte i arv eller miljö, utan i ett invecklat samspel mellan genetiska förutsättningar och omvärldens bemötande.

Författare: W. Thomas Boyce Volante, volante.se

Smart addera – allt om adhd med KBT-strategier och verktyg för coaching

Den viktigaste kunskapen om ADHD presenteras i 23 teman. Mer än 100 konkreta tips och råd sätts in i sina sammanhang. Författaren beskriver på ett mycket lättfattligt och pedagogiskt sätt vad som kännetecknar funktionsnedsättningen och vilken hjälp som finns att få från vården eller socialtjänsten. De som har adhd kommer att ha stor nytta av boken, men även anhöriga, studenter och yrkesverksamma inom vård eller närliggande områden.

Författare: Åsa Palmkron Ragnar Palmkrons, www.palmkrons.com

Livsviktigt

En handbok i kroppspositivt föräldraskap

Ett tjockt barn blev en ätstörd ungdom som efter många år av ätstörningar, självskadebeteende och kroppshat landade i en kroppsaktivists accepterande kropp. Vad var det som gick fel där på vägen? Och vilka är de livsviktiga frågor vi måste prata om för att våra barn ska slippa möta samma kroppsförakt som så många av oss gjorde?

Författare: Kajjan Andersson Bokförlaget Forum, www.forum.se

Vinn! Denhärboken kanduvinna! Sid66

Stark hela livet

Bättre ork, minne, mående och hälsa med fysisk aktivitet

Få ett bättre flås och en starkare kropp samtidigt som du blir smartare, gladare och bättre håller vikten. Du kommer att få ett friskare hjärta, starkare skelett, jämnare blodsocker och minska risken för till exempel cancer och demens. På köpet gör träningen dessutom att du känner dig lugnare och får en bättre sömn.

Carl Johan Sundberg är läkare och professor. Han har tidigare skrivit boken Hälsa på recept, tillsammans med Anders Hansen. Jessica Norrbom är forskare och har tidigare skrivit böckerna Frisk utan flum, Frisk utan fusk och Extremernas fysiologi

Författare: Carl Johan Sundberg och Jessica Norrbom Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se

Hjärnfokus

Så blir du lugn, kreativ och fokuserad

Ny forskning visar att vi med rätt fokus kan få mer gjort med mindre ansträngning, och i ”Hjärnfokus” visar den leg. Psykologen, författaren och föreläsaren Johan Bergstad hur. Boken ger läsaren de verktyg som behövs för att vara mentalt närvarande och växla från ”doing mode” till ”being mode”.

Författare: Johan Bergstad Bokförlaget Forum, www.forum.se

To love and let go

En berättelse om kärlek, sorg och tacksamhet

Nu på svenska: Yogagirl skriver sin personliga berättelse om kärlek, förlust och tacksamhet. Rachel Brathen har inspirerat en hel yogavärld men under ytan finns en kamp som vi endast kunnat läsa i korta instagraminlägg. Här delar Rachel öppenhjärtigt med sig av sin gripande och inspirerande historia. Vi kommer närmare än någonsin förr när hon delar såväl förluster, ångest- och missbruksproblematik som starka upplevelser av det fina i livet.

Författare: Rachel Brathen Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se

Ting som bär våra minnen

En berättelse om överlevnad

Dina och Jovan Rajs föddes i forna Jugoslavien och deras uppväxt präglades av förintelsen. Dina som gömd med falska identitetshandlingar och i ständig rädsla för att bli upptäckt, Jovan både som gömd och som fånge i flera koncentrationsläger. Här berättar de sin historia genom ting som de burit med sig genom livet.

Författare: Dina Rajs och Jovan Rajs Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se

Julens godsaker

Kom i julstämning genom att göra eget julgodis. Jessica Frej har samlat 100 enkla favoritrecept i nya boken Jul hur lätt som helst.

AV: JENNY FORS

KÄLLA: HARPER COLLINS

Kaffefudge

30 st

Ingredienser:

4 dl strösocker

2 dl vispgrädde

100 g smör

25 stora marshmallows

200 g mörk choklad, hackad eller knappar

2 tsk snabbkaffepulver

Gör så här:

Rör ihop socker, grädde, smör och marshmallows i en kastrull. Låt det smälta på låg värme. Bryt ner chokladen och rör i kaffet. När chokladen har smält häll smeten i en rektangulär form klädd med bakplåtspapper. Låt stelna i kylen över natten. Skär upp fudgen i bitar.

Mintkyssar

50 st

Ingredienser:

1 äggvita

3 1/2 dl florsocker

5 droppar pepparmyntsolja (finns på apoteket, går också bra med pepparmintsarom som finns i matbutiken)

50 g mörk choklad, hackad eller knappar

Gör så här:

Vispa äggvitan vit och luftig. Tillsätt florsocker och pepparmyntsolja och rör ihop till en smet/deg. Klicka ut på bakplåtspapper och låt torka över natten. Smält chokladen i vattenbad eller mikro. Droppa choklad på varje mintkyss och låt stelna i kyl eller rumstemperatur.

Vi kan konsten att se individen, skapa relationer och ge anpassat stöd!

Tamira utvecklar och erbjuder stöd- och boendelösningar anpassade efter behov av sociala insatser som vi möter i samhället.

BOENDE MED STÖD

För personer med utökat behov av stöd för att klara sitt boende och att skapa hållbara vardagsrutiner.

• Enskild lägenhet med självhushåll.

• Kollektiva lägenhetsboenden.

• Möjlighet till eget andrahandskontrakt under stödperioden.

• Drog- och alkoholfritt.

• Personal dygnet runt för stöd och trygghet.

Placeringsförfrågningar 040-688 08 00 eller mejla kristina.rosen@tamira.se

Vi vill tacka alla våra läsare, annonsörer, användare och kunder för det gångna året och önska er en riktigt

Kalendarium 2019

Här

presenterar vi

aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

NOVEMBER

SSILs seminarium HVB/Familjehem

Göteborg, 28 november

Arrangör: SSIL

Instruktörsutbildning i Mindfulness

Malmö, 28 november

Arrangör: Sverigehälsan

Bostad först – nationell konferens

Malmö, 28 november

Arrangör: Bostadförst

Grundutbildning i psykoterapi med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning (Steg-1 KBT)

Malmö, 29 november

Arrangör: Sverigehälsan

DECEMBER

Kris och krisstöd

Malmö, 2-4 december

Arrangör: Sverigehälsan

Riskbruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Malmö, 4 december

Arrangör: Expo Medica

Psykisk (O)Hälsa Syd

Malmö, 5 december

Arrangör: Expo Medica

Vidareutbildning för instruktörer i Mindfulness

Stockholm, 5 december

Arrangör: Sverigehälsan

Baskurs i Mindfulness (MBSR)

Göteborg, 10-11 december

Arrangör: Sverigehälsan

Grundutbildning i Mindful Self

Compassion

Malmö, 11 december

Arrangör: Sverigehälsan

JANUARI

Familjebehandling med KBT

Stockholm, 7 januari

Arrangör: Sverigehälsan

Baskurs i Mindfulness (MBSR)

Stockholm, 9-10 januari

Arrangör: Sverigehälsan

Utbildning i tillämpad KBT

Malmö, 21 januari

Arrangör: Sverigehälsan

Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning

Stockholm, 22 januari

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

Barnkonventionen blir lag 2020

Stockholm, 23 januari

Arrangör: Kompetensutvecklingsinstitutet

Grundutbildning i Mindful Self

Compassion

Stockholm, 29-30 januari

Arrangör: Sverigehälsan

SSILs seminarium HVB/Familjehem

Växjö, 30 januari

Arrangör: SSIL

Vidareutbildning för instruktörer i Mindfulness

Malmö, 30-31 januari

Arrangör: Sverigehälsan

FEBRUARI

Lärarassistent - yrkesprogram för kommunal vuxenutbildning

Stockholm, 3 februari

Arrangör: Sverigehälsan

Psykisk Ohälsa - Samhällets barn och unga

Stockholm, 5-6 februari

Arrangör: Expo Medica

Grundutbildning i psykoterapi med kognitiv beteendeterapeutisk inriktning (Steg-1 KBT)

Stockholm, 6 februari

Arrangör: Sverigehälsan

Demenssjukdom och kognitiv svikt hos äldre

Stockholm, 6-7 februari

Arrangör: Gothia Fortbildning

Diplomerad friskvårds- och kostkonsult

Stockholm, 10 februari

Arrangör: Sverigehälsan

Instruktörsutbildning i Mindfulness

Stockholm, 13 februari

Arrangör: Sverigehälsan

Samtalsledare i A-CRA

Stockholm, 20 februari

Arrangör: Sverigehälsan

MARS

Diplomerad avspännings- och stresspedagog

Stockholm, 2 mars

Arrangör: Sverigehälsan

Diplomerad avspännings- och stresspedagog

Malmö, 2 mars

Arrangör: Sverigehälsan

Utbildning i tillämpad KBT

Sundsvall, 3 mars

Arrangör: Sverigehälsan

Diplomerad kostrådgivare

Stockholm, 12 mars

Arrangör: Sverigehälsan

Diplomerad kostrådgivare

Malmö, 12 mars

Arrangör: Sverigehälsan

Motiverande samtal (MI)

Stockholm, 18 mars

Arrangör: Sverigehälsan

SSILs seminarium HVB/Familjehem

Göteborg, 19 mars

Arrangör: SSIL

Utbildning i Tillämpad KBT

Stockholm, 20 mars

Arrangör: Sverigehälsan

Daglig verksamhet

Stockholm, 24-25 mars

www.teknologiskinstitut.se

Vuxna och psykisk hälsa

Stockholm, 25-26 mars

Arrangör: Expo Medica

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se

Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

Annonser och annonsmaterial länk som finns i orderUppslag 32 000:- Omslag 29 000:Helsida 24 000:- Halvsida 17 400:Kvartssida 9 000:- Åttondel 5 700:-

Söker du ny personal?

Bilagor/Instick (gäller färdigt material)

20 g 1,20 kr/st

40 g 1,35 kr/st

50 g 1,55 kr/st

Vill du marknadsföra din utbildning?

Bilaga/Instick kan begränsas geografiskt efter önskemål. (Selekteringskostnad tillkommer)

Kontakta mig så berättar jag mer!

Förfrågningar & bokningar - Kontakta mig!

Patrik Fall

Direkt: 0651-69 90 26

Växel: 0651-160 40 patrik.fall@ssil.se

Dokumentation ”Hur skriver vi i journalen?”, ”Vem är journalen till för?” och ”Får vi skriva vad som helst?”

Inbjudan till Utbildningsdagar!

Välkommen till en intressant dag!

Handledning för IFO, omsorg, skolor, enskilda vårdgivare, familjehem.

Saxakullen erbjuder UTBILDNING och HANDLEDNING för familjehem, kommuner och organisationer - Din trygghet -

Kontakta oss! Tomas Theorin 073-311 39 02, tomas@saxakullen.se www.saxakullen.se

Kostnadsfria utbildningsdagar

SSIL - För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfria utbildningsdagar

• 30 jan Växjö, Elit park Hotel och Växjö Konserthus

• 19 mars Göteborg, Quality Hotel 11

• 23 april Stockholm, 7A

• 7 maj Linköping, Linköping Konsert och Kongress

Maria Bauer - Beteendevetare och författare Utmaningar och möjligheter i arbetet med våld i nära relation

Toni Tuunainen - Föreläsare, Handledare Ett liv som präglats av våld och utanförskap

Poa Samuelberg, Moa Mannheimer, Sofia Bidö - Traumatisering hos barn - Väck den björn som sover! Upplevelser av våld, övergrepp, krig och katastrofer påverkar och hindrar barn i deras utveckling

Inom projektet jobbar man med direktmatchning för målgruppen och arbetsgivaren.

Höjd kunskap om NPF ska ge bättre tillgång till arbetskraft

Fler offentliga och privata arbetsgivare och skolor behöver bli bättre på att ta emot unga och unga vuxna med NPF. Detta kräver en högre kunskap kring området. I projektet Hela Vägen arbetar skånska kommuner med att visa arbetsgivare och skolor de kompetenser och expertkunskaper som målgruppen har. Och arbetet har gett resultat.

Det är drygt ett år sedan projektet Hela Vägen drog igång. Målet är att sprida en attitydförändring och kunskap kring neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF) bland offentliga och privata arbetsgivare och skolor i Skåne. Attitydförändringen ska i sin tur leda till att arbetsgivarna ser unga och unga vuxna i åldern 16-29 med en NPF-diagnos som kompetensbärare.

I tidigare samverkansprojekt har skånska kommuner arbetat med att identifiera unga och unga vuxna som varken arbetar eller studerar. I Hela Vägen är syftet att arbeta med de som istället ska ta emot målgruppen och samtidigt ge en skräddarsydd insats till personer med NPF.

»Fler och fler ser styrkorna med personer som har diagnoserna«

Linda Almgren

Hur skola och arbetsliv förstår, bemöter och inkluderar dessa personer är projektets fokus. Det finns även ett särskilt fokus på att synliggöra kvinnor och icke-binära med NPF då forskning visar att denna grupp diskrimineras.

I projektet höjs inte enbart kunskapen om diagnoserna utan även om antidiskriminerande arbetssätt genom de så kallade horisontella principerna. Till hjälp har projektet Linda Leveau som är metodutvecklare inom jämställdhet och likarätt.

– Det handlar om att mångfaldssäkra sin rekryteringsprocess, säger Linda Almgren, projektledare för Hela vägen.

Genom uppsökande verksamhet i kommunerna, samverkan med Försäk-

ringskassan och Arbetsförmedlingen, får projektet kontakt med målgruppen. Den uppsökande verksamheten är ett resultat av de tidigare ESF-projekten Plug In 2.0 och Griffin PlugIn.

– Vi jobbar med direktmatchning för målgruppen och arbetsgivaren, säger Linda Almgren.

Projektet har redan gett resultat. Förutom att många personer med upplevd NPF-diagnos har gått till studier och arbete, märker projektet av en stor förändring kring ämnet både bland skolor och arbetsgivare runt om i Skåne.

– Fler och fler ser styrkorna med personer som har diagnoserna. Detta är kompetensbärare som man annars ofta missar och som många gånger är specialister inom sitt område.

Hela Vägen anordnar seminarier som är fyllda med konkreta tips på vad en kan göra för att arbeta normkritiskt och öka kunskapen om NPF. Intresset för seminarierna är stort och många av tillfällena blir fullbokade direkt.

KÄLLA: KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE

Foto: Getty Images.

Konsultindex

Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.

I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida: www.ssil.se och www.konsultindex.se

Konsulter/handledare

STOCKHOLMS LÄN

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Söderstöd AB

Krukmakargatan 35/Tingsvägen 17, 5 tr,, 118 55/191 61, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Skolan För Terapi Och Utbildning - Stuk

Dalvägen 6, 135 51, Tyresö, 070-630 02 27, info@eriknetterberg.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

UPPSALA LÄN

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

SÖDERMANLANDS

LÄN

Boquist Psykoterapi AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

ÖSTERGÖTLANDS

LÄN

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

JÖNKÖPINGS LÄN

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Läs mer på www.konsultindex.se

mer på www.konsultindex.se

Konsulter/handledare

KRONOBERGS LÄN

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

KALMAR LÄN

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

GOTLANDS LÄN

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

BLEKINGE LÄN

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

SKÅNE LÄN

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

HALLANDS LÄN

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

V.

GÖTALANDS LÄN

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar:

Konsulter/handledare

VÄRMLANDS LÄN

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

ÖREBRO

LÄN

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

VÄSTMANLANDS LÄN

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

DALARNAS LÄN

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

GÄVLEBORGS LÄN

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

VÄSTERNORRLANDS LÄN

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

JÄMTLANDS LÄN

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

VÄSTERBOTTENS LÄN

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

NORRBOTTENS

LÄN

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Utbildningar

BETEENDEVETENSKAP

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

PSYKIATRI

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

SOCIALT ARBETE

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

LEDARSKAP,KVALITETS- & MILJÖARBETE

Anli Care AB

Kölnavägen 22, 81197, Gysinge, 070-5599289, info@anlicare.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Waitong Utbildning

Tumlaregränden 1, 226 51, Lund, 070-2952499, niklas@waitong.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Ledarskap: Kvalitet: Miljö: Allmänt socialt arbete: Psykiatrisocialtarbete: Socialtarbete& vägledning: Rättpsykiatri:Övrigtsocialtarbete&omsorg: Barn&ungdomar: Neuropsykiatri:Övrigpsykiatri: Sociologi: Övrigbeteendevetenskap: Psykologi:Allm.beteendevetenskap:

Konsultindex

Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.

I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida: www.ssil.se och www.konsultindex.se

mer på www.konsultindex.se

Annagården - för kvinnor, barn & deras husdjur

Annagården har valt sin plats med omsorg. Det skyddade boendet ligger naturskönt och lantligt med närhet till skog och vatten. Hela atmosfären andas lugn och ro. Här vill man ge styrka och hopp till våldsutsatta kvinnor och deras barn. Även husdjuren är välkomna till Annagården.

Annagårdens huvudbyggnad är ett gammalt stort pensionat, trivsamt och hemtrevligt inrett. Huset har skyddsklass 1, vilket innebär kameraövervakning, larmsystem, okrossbara fönster, personliga överfallslarm och bemanning dygnet runt. Husets husmor lagar all mat, bakar eget

deformer. Här har kvinnorna egna kök och lagar sin mat själv. Även dessa hus har okrossbara fönster och kvinnorna har personliga överfallslarm.

Skyddsnivån för kvinnorna bestäms initialt av Socialtjänsten, därefter samarbetar Annagården löpande med att uppdatera skyddsnivån för de boende. Från Annagårdens sida ser man gärna att alla kvinnor först bor en tid i det stora huset. En av de ansvariga berättar:

Vi får ofta akuta placeringar, och kvinnorna är i chock när de kommer hit. De behöver främst kunna landa och lära känna oss.

För annagården har det varit viktigt att bereda plats även för kvinnornas husdjur. – Forskning kring skyddade boenden har visat att det är väldigt viktigt för kvinnorna att kunna ta med sina djur. Det är också betydelsefullt för barnen att få ha med sina djur på den nya platsen, säger den placeringsansvarige.

Barnperspektivet är centralt för Annagårdens verksamhet. Det skyddade boendet ingår i Villbergagruppen som sedan många år driver ett HVB-hem. Från den verksamheten har man med barn och unga.

öppenpsykiatrin. En möjlighet att tillgå när de ser att något barn mår extra dåligt. Möjlig -

HVB-hemmet och erfaren personal därifrån har tidigt ett barnsamtal vid alla nyplaceringar.

Annagården erbjuder ett skyddat boende, med skyddsklass 1, 2 och 3 enligt Länsstyrelsens normer, för kvinnor med eller utan barn, utsatta för våld/hot i nära relationer och hedersförtryck. Även husdjur är välkomna. På Annagården ges, förutom skydd, även individuellt anpassat stöd, vilket innebär att kvinnans och barnens upplevelser, känslor och behov står i centrum. Annagården ingår i Villbergagruppen som bland annat driver ett HVB-hem och en skola för barn med neuropsykiatriska funktionshinder.

Det är chockade och rädda kvinnor och barn som ska landa i tryggheten som Annagården erbjuder. Därför låter man samtalen växa fram ur vardagliga situationer. De berättar:

– Vi har märkt att samtalen kommer lättare när vi gör någonting tillsammans, något praktiskt som får dem att slappna av.

Annagårdens stora hus är ett kollektivboende.

bara i de gemensamma utrymmena. Man vill skapa känslan av ett hem och att det är naturligt att tillbringa mycket tid tillsammans med personalen. De menar att det ofta är då, på kvällen, efter att man tittat på tv tillsammans, som samtalen kommer fram.

Studier av våldsutsatta kvinnor har visat att de ofta mår sämre precis efter en placering. Många gånger upplever kvinnorna att de blir väldigt ensamma i sina skyddade lägenheter.

– Tar vi inte hand om de här familjerna direkt och ger dem gemenskap och trygghet, så kommer de att vilja återvända hem, förklarar de.

På Annagården vill man väcka kvinnornas tankar kring vad de skulle vilja göra med sina liv. Vad de har för önskningar och drömmar.

Man arbetar aktivt med kvinnornas önskningar och mål och har en lösningsfokuserad attityd. Samvaron som de erbjuder ger kvinnorna en

liv. Dagar som kanske varit tunga har många gånger lett till uppsluppna, glada kvällar med sång och dans.

En av de ansvariga berättar att de naturliga samtalen, som kommer upp i den vardagliga gemenskapen, sedan blir lättare att plocka upp i de mer formella, individuella samtalen. Viljan och förmågan att kunna se möjligheter till ett nytt liv går upp och ner hos kvinnorna.

Det går fram och tillbaka, det är en process. Och en del av dem har valt att åka tillbaka hem, medan andra har tagit sig vidare, säger en av de ansvariga.

De berättar hur roligt det är för personalen att följa en kvinna som brutit upp, hittat en ny plats att bo på och hittat sin egen styrka.

– Samtalen vi för handlar ofta just om kvinnans egen styrka, de har länge levt med en väldigt svag självkänsla. Det vill vi ändra på!

Vinn en bok med Omtanke

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Träningslägenheter Jourlägenheter med

NÄSTA NUMMER

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Eva Rönnberg, Sundsvall, Åsa Andrén, Ystad, Zara Ljungqvist, Malung och Ann-Marie Skogh, Eskilstuna.

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

Säkra Hem

SKYDDAT BOENDE

Skyddat HVB-boende i västra Gästrikland för kvinnor och barn.

erbjuder skyddat boende med hög standard för kvinnor och medföljande barn.

Vi kan hämta kvinnorna vid en placering.

1:a - 4:e pris Periodens utvalda böcker

FAMILJESTÖD

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 10 februari 2019 till: ”Tävling 8/19”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

Vi tar emot akutplaceringar!

finns med i familjen under en period då det pågår en utredning eller då beslut finns att stödfunktion i hemmet behövs.

Mer information ges personligen på tel. 070-285 71 38 info@sakrahem.org www.sakrahem.eu

UMGÄNGESSTÖD

Ute den

är behjälpliga innan och under umgängestillfället.

Omtanke nummer 1: 28

www.melioromsorg.se

FÖRÄLDRASTÖD

februari

Evelina Linder

Melior stöttar föräldrar i sin föräldraroll.

Socionom och leg. psykoterapeut som tillsammans med kollegan Erika

Nyman Carlsson har skrivit boken ”När det hälsosamma blir ohälsosamt

– hjälp när tankar om kropp, mat och ätande tagit över ditt liv”.

SYKOTERAPEUTISKT

Välkommen att kontakta oss! 076-328 70 71, info@melioromsorg.se

Gängvåld & kriminalitet

www.melioromsorg.se

Vi erbjuder möjlighet till förändring som bär över tid!

FOTO: FRYSHUSET

Fryshusets vd Johan Oljeqvist om att arbeta förtroendeskapande i särskilt utsatta områden.

Utifrån en gedigen erfarenhet och hög kompetens tillhandahåller Viksjö Gård en väl integrerad Viksjömodellen, där grunden utgörs av miljöterapi, familjeterapi och individualterapi.

Alltid i Omtanke

På Viksjö Gård arbetar socionomer och psykologer i den dagliga verksamsamheten. Därmed finns hög kompetens tillgänglig för ungdomarna och deras familjer under dygnets alla timmar.

• Aktuella

branschnyheter

• Ny forskning

• Gästkrönika

• Reportage

• Bokuppslag

Besök vår hemsida eller ring för mer information!

www.viksjogard.se

• Tävling

• Kalendarium

....och mycket mer!

JOUR

DYGNET RUNT, ÅRET OM!

Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige

070-273 45 35

HVB för ungdomar

Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.

Hällekils Gård och FIA Gården, HVB hem för pojkar 16-20 år. Riddarhyttans Gård, HVB hem för pojkar och flickor 13-17 år.

Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingssamtal enskilt

och i grupp och spontant i vardagen. Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.

Vill du veta mer eller besöka oss? Hör av dig!

Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se

www.hallekilsgard.se www.fia-garden.se www.riddarhyttansgard.se

Webbaserat behandlingsstöd

av och för vårdare