KRÖNIKAN:
Kvinnor i kriminella
miljöer missas
Therése, Sandhem Gruppen
TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG
”Det
TEMA: HVB & SOCIALTJÄNST
Patia fick rätt till slut
Anställda besökte närstående på anstalt
Framtiden är här
Kommer AI att ta över våra jobb?
Jessika Arvik
Det som inte dödar ger konsekvenser
Linda Lindgren om gängutvecklingen
Lotta Borg Skoglund om NPF Svalnäs är en behandlingsskola
Så kan du bättre förstå adhdhjärnan med modellen 24/7
Hit kommer elever som inte har klarat av sin skolgång hemma
Skyddad, inte gömd. För ett tryggare liv, sedan 2013.
Vi vågar säga att vi kan allt om skyddsplaceringar. Vi lägger nämligen all vår tid, fokus och energi på alla typer av skyddsärenden Varje ärende skräddarsys givetivs utifrån varje klients enskilda behov.
Vi erbjuder skyddade boendeformer i hela Sverige och utför säkerhetstransporter i hela landet. Dygent runt, årets alla dagar.
Anpassad vistelseort i alla ärenden
Vi har ramavtal med kommuner som upphandlat skyddsplaceringar.
Ta gärna del av Kvalitetsindex och vad andra kommuner säger om samarbetet med oss.
”Vår arbetsgrupp avlastas verkligen genom samarbetet med Omsorg Skydd Säkerhet AB. Deras erfarenhet kring säkerhet samt kompetens kring våldets mekanismer skapar trygghet i våra ärenden.”
Linda Lindgren
Hon har arbetat som socionom i 30 år med fokus på ungdomar i missbruk och gängkriminalitet. Nu driver hon eget företag.
Kriminalvården anklagade Patia för att ha koppling till kriminella för att anställda hade besökt intagna på anstalter.
Förstärkt tillsyn
Över hälften fick avslag av IVO på ansökan om tillstånd.
30 AI på jobbet
Det som inte dödar ger konsekvenser. Det menar Jessika Arvik, som föreläser på SSIL Utbildningsdagar. 28
Annika Andersson är professor i informatik och har forskat på automatiserat beslutsfattande och AI.
Lotta Borg Skoglund förklarar hur adhd-hjärnan fungerar.
På Svalnäs behandlingsskola får eleverna träna och misslyckas.
Aggressionens villovägar tema på UngaVuxna-dagarna.
SSIL Utbildning
Bilder från Sundsvall.
06 LEDARE
10 PÅ GÅNG
20 AKTUELLT
62 BOKHYLLAN
64 KALENDARIUM
66 EFTERSNACK
Therése, Sandhem Gruppen ”Kvinnor i kriminalitet passar ofta inte in i den traditionella definitionen av en avhoppare då den beskriver en individ som lämnar organiserad brottslighet.”
Nytida tar emot personer med samsjuklighet, psykisk ohälsa eller missbruksproblematik, varje enhet har sin unika profil. Vi arbetar evidensbaserat, alltid med fokus på den boende. Med erfarenhet och kunskap erbjuder vi
• individanpassning utifrån den boendes behov
• psykiatriker och sjuksköterska i våra verksamheter
• flexibilitet och möjlighet att hitta nya lösningar om det behövs.
Kontakta oss så berättar vi mer: placeringsforfragan@nytida.se eller 020-66 20 20
Ordet ”gängkriminella” har används väldigt flitigt den senaste tiden. Men all kriminalitet är inte gängrelaterad. När man lyssnar på politiker är det ofta ordet gängkriminella som används rakt igenom. Det kan ju vara för att man vill visa vikten av att komma tillrätta med den gängrelaterade brottsligheten. Men jag tycker att det blir orättvist när HVB utpekas som en bransch där det finns kopplingar till gängkriminalitet. Man kan inte säga att oseriösa HVB drivs av gängkriminella. Inom alla branscher finns det fusk och det är jättebra att IVO granskar. Men det ska också finnas en möjlighet för branschen att följa lagar och regler.
Som aktör bryter man mot lagen om man kontrollerar personalen mot Misstanke- och brottsregistret fler gånger än vid anställning. Om en anställd begår ett brott så hålls aktören ansvarig och kan mista sitt tillstånd. Men vad händer om den anställde har fått sluta? Eller om den anställde begick brottet sex månader efter avslutad anställning. Då kan ju inte aktören lastas för det. Flera aktörer har utpekats ha kriminella kopplingar på konstiga grunder. Sedan går både politiker och media i spinn för att HVB får fortsätta trots olika misstankar. Men om man inte mister sitt tillstånd så är ju det ett bevis på att verksamheten är seriös. Allt annat är rykten och spekulationer.
Vi har låtit Patia berätta sin historia när de anklagades av Kriminalvården för att ha kriminella kopplingar för att anställda hade besökt anhöriga på anstalt. Patia överklagade till förvaltningsrätten som konstaterade att det saknades saklig grund för påståendet. Patia är med och driver flera frågor som medlem i Vårdföretagarna. Bland annat om ett förordnande för att få jobba med barn, lika som det finns för
säkerhetsvakter. Då skulle förordnandet dras in om personen blir dömd för brott och personen kan inte jobba kvar.
Apropå politikernas förtjusning i ordet ”gängkriminalitet” så är utredningen om en översyn av socionomexamen klar. Före hösten 2024 hette den ”Utredningen om en översyn av socionomexamen för att motverka ungdomskriminalitet”. Sedan utvidgades uppdraget och utredningen bytte namn. Det behövs en uppdatering av utbildningen för att få in ny kunskap om dagens samhällsutmaningar. Men kritikerna tycker bland annat att det läggs för stor fokus på ungdomskriminalitet i utredningen.
Ordet gängkriminella (och avhoppare) blir också problematiskt när det gäller kvinnor i kriminella miljöer. De kanske behöver hjälp att lämna den kriminella miljön, men passar ofta inte in i den traditionella definitionen av en avhoppare som lämnar organiserad brottslighet. Det menar Therése på Sand hem Gruppen i gästkrönikan.
Ett annat ord som används väldigt mycket är AI. Annika Andersson, professor i informatik, tycker att ordet automatisering förklarar bättre vad det handlar om. Digitalisering och automatisering är något som har pågått under lång tid, men visst låter det ju bra att säga AI.
Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke
Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.
Redaktionen
Tidningen Omtanke ges ut av:
Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL
Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy
Layout
Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se
Annonskoordinator
Emelie Hansson Tel: 0651-69 90 02 emelie.hansson@svenskamedia.se
Prenumeration och adressändring
Tel: 0651-160 40 info@ssil.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Format: 210 x 297 mm. Satsyta: 185 x 270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: Stibo Complete.
Vi hämtar akut i hela landet inom några få timmar -dygnet runt
HEMLIKT NORD Kollek tiv t Boende
HEMLIKT MITT
Sk yddslägenheter i central stadsmiljö
HEMLIKT SYD
Sk yddslägenheter i central stadsmiljö
Hos Humana finns en stor erfarenhet att behandla samsjuklighet i for m av beroendeproblematik kombinerat med psykisk ohälsa. Varje placering matchas till den enhet som passar bäst för individen. Med en grund i KBT och en struktur i vardagen identifieras styrkor som kan skapa förändring.
Personer med både beroendeproblematik och psykisk ohälsa hamnar ofta mellan stolarna då de riskerar att bollas mellan kommunens beroendemottagning och psykiatrin inom regionen.
– Samsjuklighet är en komplex problembild där klienter kan ha många vårdkontakter. Som systemet är uppbyggt så blir det väldigt svårt att få hjälp för sitt missbruk och till exempel depression eller annan psykisk problematik samtidigt, säger Annica Björkman, verksamhetsansvarig för K Rehab i Älvkarleby, som är ett av Humanas HVB. På alla Humanas boenden som är specialiserade på
samsjuklighet finns tillgång till all kompetens som behövs för att få ihop alla delar. Vid LARO-behandling samverkar man med Humanas LARO-mottagningar.
Många av klienterna har en rad misslyckanden bakom sig och upprepade gånger har de hört att det inte finns någon hjälp att få, eftersom de har svårt att passa in mallen för hur hälso- och sjukvården är utformad.
– Så ser inte verkligheten ut. För de som står utanför samhället blir det extra svårt att ta kontakt, hålla tider och känna sig bekväm med att sitta i ett väntrum. Bemötandet är jätteviktigt.
På K Rehab börjar man alltid med att skapa tillit och jobba med att få det dagliga att fungera.
– Det är en förutsättning för god hälsa att få till kosten, att äta på regelbundna tider, få in lagom med aktiviteter, så att man inte är för passiv eller för aktiv, förbättra sömnen och ta sina ordinerade mediciner på rätt sätt, berättar Annica Björkman.
”Vi ser till individen och hittar lösningar för den komplexitet som samsjuklighet innebär”
Det är olika från person till person och kan vara svårt att få till, men genom att kartlägga vad som fungerar och inte för varje person så kan man göra anpassningar.
– Vi jobbar också med vad som kan vara triggande för ökade besvär eller sug, så att man kan undvika det och hitta andra aktiviteter att göra i stället. Generellt så är återhämtning viktigt, men också att göra något meningsfullt varje dag.
Annica berättar att alla aktiviteter kan ha ett behandlingsinnehåll, en till synes enkel syssla kan vara en bra färdighetsträning.
– Det stärker klienten och de är de som gör jobbet. Vi är med som stöd och har verktygen.
Klienterna har också samtal både i grupp och individuellt. Både KBT och motiverande samtal för att förstå vad som ligger bakom missbruket. Ofta handlar det om känsloreglering, att det finns obearbetade och undertryckta känslor i botten.
– De får träna på att plocka fram känslorna och att det kanske inte är så farligt att känna så här. När de blir sedda och hörda utan att bli dömda så kan de för första gången känna hopp att det kan gå bra.
Hon brukar prata om att se framåt, som man gör när man kör bil. Att se genom vindrutan vart man är på väg. Man kan titta bakåt ibland i backspegeln, men inte för mycket.
Individanpassning är också viktigt och där har Humana en styrka i alla verksamheter med olika inriktning, till exempel boende för bara kvinnor med samsjuklighet och NPF.
– Vi ser till individen och hittar lösningar för den komplexitet som samsjuklighet innebär. Sedan gör vi det här tillsammans och krokar arm med klienten, avslutar Annica Björkman.
Samsjuklighet är en komplex utmaning där många riskerar att hamna mellan stolarna. På Humana arbetar vi individanpassat med tillit, struktur och känsloreglering för att ge klienterna verktyg till förändring. Vi vet att samverkan är avgörande för att skapa en mer tillgänglig vård. Vill du veta mer om vårt arbetssätt eller diskutera möjligheter till samverkan? Hör gärna av dig.
Vi hjälper dig med förfrågningar kring placeringar och insatser Ring oss på 0771-11 33 11 Mer info på humana.se
Utredaren Michael Tärnfalk har överlämnat slutbetänkandet ”En socionomutbildning i tiden” till utbildningsminister Johan Pehrson. Utredningens förslag innebär en bred reformering av socionomprogrammet som bättre ska förbereda studenter för brottsförebyggande arbete.
”Utredningen om en översyn av socionomexamen” föreslår förändringar som innebär att det totala antalet examensmål för socionomexamen ökar från 14 till 15 jämfört med nuvarande examensordning. Tydliga ramar för bärande delar av programmet ska säkerställa att socionomprogrammet blir likvärdig vid olika lärosäten.
Bakgrunden för utredningen är att undersöka hur socionomutbildningen bättre ska förbereda studenterna för brottsförebyggande arbete, ha kunskap om aktuella samhällsutmaningar och bland annat vilka möjligheter som finns att specialisera sig i socialt arbete.
Storasyster är Sveriges största stödorganisation inom sexuellt våld, och arbetar aktivt för att motverka sexuellt våld genom kunskapshöjande och samhällsförändrande insatser. Den 24 februari lanserades kampanjen ”Inte som du tror” med målet att utmana stereotypa föreställningar om sexuellt våld. Det är viktigt för att öka medvetenheten och förståelsen, minska stigmatiseringen av utsatta, förbättra stöd och resurser, utveckla effektivare förebyggande åtgärder och främja jämställdhet och rättvisa i samhället.
Genom att bryta ner dessa stereotyper vill Storasyster skapa en tryggare och mer inkluderande värld för alla. Dessutom vill Storasyster genom kampanjen informera per soner som utsatts för sexuella övergrepp, samt deras anhöriga, att det går att få stöd och hjälp av organisationen.
I kampanjen uppmärksammas två typer av utsatthet: grooming och sexuella övergrepp i nära relation. Storasyster lyfter fram att en av fyra barn och unga har blivit utsatta för försök till grooming online (Källa: Jämställdhetsmyndigheten, 2023), ofta via sociala medier och onlinespel. Trots detta finns det få studier om grooming, och mycket tyder på ett stort mörkertal. Storasyster lyfter även att 88 procent av de stödsökande har blivit utsatta av någon de har eller har haft en relation till (Källa: Storasyster, 2024). Detta kan vara en partner, vän, kollega eller ytligt bekant.
– Genom att visa att det sexuella våldet inte alltid ser ut som många tror kan vi få fler utsatta att identifiera brott och övergrepp så att fler kan få stöd och hjälp, säger Cecilia Bödker Pedersen, generalsekreterare på Storasyster.
Stiftelsen Tryggare Sverige håller en digital diplomutbildning om situationell brottsprevention och trygghetsskapande arbete som startade i slutet av februari.
Bakgrunden är en exceptionell situation med en grov och gängrelaterad brottslighet som Sverige upplevt under senare år, samtidigt som det parallellt med skjutningar, sprängningarna och bedrägerierna även förekommer en rad andra brott som påverkar människors livskvalitet i vardagen; bostadsinbrott, stölder och skadegörelse med mera.
Lösningarna för att komma till rätta med situationen handlar bland annat om att anpassa lagstiftningen till en ny tid och till en ny brottslighet. Andra åtgärder handlar om tidiga insatser för barn och unga, medan ytterligare andra åtgärder rör den situationella brottspreventionen och platsens betydelse för uppkomsten av brott och otrygghet.
Under utbildningen behandlas frågor som rör bland annat feministisk stadsplanering, platssamverkan och placemaking. Läs mer på tryggaresverige.org
Vi erbjuder placering i skyddade boenden och stödboenden för familjer och ungdomar från 18 år.
För placeringsförfrågningar, ring oss på 010 204 50 75.
Hos oss får du alltid en trygg placering!
Trygghet & omtanke för hela familjen
Västerås stad och lokalpolisområde Västerås har nu färdigställt en omfattande åtgärdsplan för att förebygga brott och öka tryggheten. Planen har tagits fram i nära samarbete mellan Västerås stad, lokalpolisområde Västerås och flera andra aktörer i utifrån arbetet i Trygghetsrådet.
Den nya åtgärdsplanen bygger på den senaste lägesbilden över brottsligheten i Västerås, färdigställd i juni 2024. Planen innehåller strategiska insatser för att förebygga brott och öka tryggheten i Västerås kommun under perioden 2025–2026.
– Vi behöver fortsätta arbeta förebyggande för att fortsätta minska till exempel nyrekryteringen in till nätverken. Vi går mot en tryggare utemiljö eftersom andelen brott går ner, säger Staffan Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i ett pressmeddelande.
– Vi har haft en positiv brottsutveckling under 2024. Polisen har blivit bättre på att arbeta och samverkan med kommunen har utvecklats så att vi också har kunnat förebygga många brott, säger Lars Jansson, lokalpolisområdeschef i Västerås. Fokus i åtgärdsplanen ligger på sex prioriterade brottsområden: Internet som brottsplats, Brott och otrygghet i skolmiljö, Nätverkskriminalitet och nyrekrytering, Narkotika, Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och Tystnadskultur.
Skolan är den plats där flest barn utsätts för brott. I åtgärdsplanen finns konkreta åtgärder för att öka tryggheten i skolmiljön och hur samverkan mellan skola och polis ska intensifieras. Bland annat att inrätta skolsociala team på fler skolor och inkludera polisen i arbetet. Och tillsätta nya arenor för möten mellan skolan, socialtjänsten och polisen.
Barnrättsbyrån kritisk till ökade befogenheter på SiS
Utredningen ”Ökad trygghet och säkerhet på särskilda ungdomshem och LVM-hem” (Ds 2024:26) föreslår bland annat fler möjligheter till avskiljning, kropps- och rumsvisitation samt fotboja för barn på SiS. Barnrättsbyrån ser med stor oro på dessa inskränkningar av barns rättigheter – särskilt när det gäller de mest utsatta barnen i samhällsvården.
”Vi är kritiska både till de föreslagna åtgärderna och till hur barns röster hanterats i utredningen. Förfarandet för barns delaktighet brister på flera sätt och strider mot god forskningssed. Hur barnens enkätsvar sedan använts i debatten för att motivera förslagen är ett etiskt bottennapp”, säger Elin Wernquist, generalsekreterare på Barnrättsbyrån.
Barn på SiS behöver relation, allians och trygghet – inte fler inskränkningar. Flera av förslagen riskerar att öka misstron mot sociala myndigheter.
En ny studie publicerad i ”BMC Psychiatry” visar att kvinnor med adhd är mer benägna att ta risker jämfört med män med samma diagnos. Detta understryker vikten av att beakta könsspecifika skillnader vid förståelse och behandling av adhd. Forskarna, ledda av Alexandra Philipsen och Silke Lux vid universitetet i Bonn, undersökte hur känslomässiga faktorer påverkar riskbeteende hos vuxna med adhd. Resultatet visade att kvinnor med adhd tog betydligt fler risker än män, medan ingen skillnad fanns i de fysiologiska reaktionerna mellan könen.
Antal procent med NPF som har varit sjukskrivna på grund av sin diagnos
Skyddat Boende
BoCare erbjuder skyddat boende för personer som inte kan vara kvar i sitt eget hem på grund av att man blivit utsatt för eller riskerar att bli utsatt för hot och våld.
Akutplaceringar
Placeringar utifrån skyddsbehov är ofta av brådskande natur. Vi har möjlighet att ta emot skyddsärenden när som helst på dygnet och kan även vara behjälpliga med transport.
Ring oss nu: 011-473 91 00
VAL-BO är ett Behandlingshem för män över 18 år och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk.
Vi har hela vårdkedjan ifrån primärbehandling, fördjupad behandling och utslussning.
Vi arbetar med hela personen och problematiken kring missbruket utifrån tankemönster, beteenden, relationer, familj och uppväxt. I förändringsarbetet återspeglas ett helhetstänk där personen får lära sig allt från ADL-träning till ett drogfritt liv.
Kontakta oss för placeringsförfrågan 011-473 91 00 | info@bocare.se | www.bocare.se
Fortfarande, efter 30 år i yrket, brinner Linda Lindgren för de unga.
Linda Lindgren har arbetat som socionom i 30 år, med fokus på ungdomar i missbruk och gängkriminalitet. Efter många år inom socialtjänsten, driver hon eget företag. Under året ska hon ut och föreläsa om bland annat rekryteringsprocesser. – Samhället måste bli bättre på att fånga upp de här ungdomarna. Gängkriminalitet är ett samhällshot, säger hon.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Linda kommer ursprungligen från Umeå men flyttade som 25-åring till Stockholm. Hon beskriver sin uppväxt som ”stökig”. Som 53-åring fick hon diagnosen adhd, vilket förklarat mycket av de svårigheter och destruktiva val hon ibland gjorde som ung. – Jag hade svårt med auktoriteter och drogs till det destruktiva, trivdes bäst med personer med liknande beteende, säger hon.
Tonåren var livliga och att hon kom ur det på ”rätt sida” handlar till stor del om att hon, trots sin då odiagnostiserade adhd alltid haft ett konsekvenstänk.
– Jag var livrädd för att få en ”prick”, som man sa då. Det fick mig att hålla mig ifrån det mest destruktiva.
HON BERÄTTAR DET här med en glimt i ögat och lägger till att hon inte passade in i skolan:
– Jag lärde mig procenträkning genom att se till att jag bara hade tjugofyra procents frånvaro, då man fick underkänt vid tjugofem procent.
Trots detta klarade hon skolan hyfsat, mycket tack vare att det då fanns tvååri-
ga gymnasieprogram. Hade hon inte haft den möjligheten hade hon nog aldrig studerat vidare till socionom, då hon inte skulle ha pluggat upp några ämnen.
DET VAR DOCK skolkuratorn på gymnasiet; Margareta, som var avgörande för hur det skulle bli senare för Linda.
– Hon var så engagerad och tog sig tid för mig. En vuxen som både såg och förstod. Jag ville bli som hon, säger Linda och lägger till att kuratorns bemötande av henne alltid präglat hennes eget arbete med unga.
Det föll sig därför naturligt att läsa till socionom med kuratorsyrket som mål, och hon har aldrig tvivlat på sitt val. På universitetet i Umeå hittade hon studieglädjen, trivdes i skolan för första gången och gjorde sin praktik på socialtjänsten i Nya Zeeland.
– Det var en oerhört lärorik tid. De låg före oss i mycket, bland annat kommer våra nätverksmöten från dem. De arbetade väldigt systemiskt och involverade alltid nätverket kring de unga. Något jag försökt ta med mig i mitt eget arbete.
Linda Lindgren
Ålder: 53 år.
Yrke: Socionom och föreläsare.
Familj: Två barn.
Bor i: Västerås.
Linda beskriver hur den Nya Zeeländska modellen ”Family group conferences” påverkat henne och att det systemiska tänket hon lärde sig där fortsatt vara en ledstjärna för henne.
EFTER SIN EXAMEN flyttade hon ”lite spontant” till Alby, Botkyrka i Stockholm och upplevde den berömda kulturchocken. – Det var en kontrast som var svår att förstå. När jag växte upp i Umeå på den tiden trodde jag inte vi hade klasskillnader i Sverige. Men det tog bara två månader innan ungarna i området kallade mig ”kärringen i sjuan”. Jag var bara 25, men en jobbig typ som sa till ungarna när de inte betedde sig. Jag saknade helt referensramar till det som skedde där, vilket gjorde att jag till och med härjade med grabbarna som dealade i trappuppgångarna, berättar Linda och skrattar högt och tillägger: – Jag trivdes ganska bra där ändå och det var billigt. Eftersom bostadsbolaget
hade svårt att få hyresgäster fick man hyra lägenheter för en fjärdedel av hyran.
DE KOMMANDE SJU åren arbetade Linda i Bromma, först som socialsekreterare på Barn och Ungdom, men redan efter ett halvår gjorde hon en ansökan till Länsstyrelsen och fick projektmedel för att starta upp en av Stockholms första tjänster som fältförlagd socialsekreterare.
– Det var en utmanande tid, jag var både ung och oerfaren. Men otroligt lärorik och rolig. Jag älskade verkligen jobbet. Linda beskriver att Bromma till viss del var en delad stadsdel, där ena delen hade Stockholms högsta medelinkomst och andra delar hade väldigt låg socioekonomisk status. Orättvisorna blev väldigt tydliga för henne under den här tiden, angående vilka förutsättningar barn och unga hade. Men detta var innan det fria skolvalet slagit igenom stort och de unga blandades på skolorna, vilket Linda tror
var gynnsamt för båda grupperna.
– Idag möts de knappt, vilket skapar en grogrund för en ökad segregation. Jag tror båda grupperna har ett utbyte av varandra och ser utvecklingen som något väldigt destruktiv.
UNDER ÅREN I Bromma arbetade Linda intensivt med ungdomar i missbruk, ofta i samarbete med Maria Ungdom.
– Då var det hasch, heroin och amfetamin som var de vanligaste drogerna, inte den enorma mix av kemiska droger som vi har idag. Och kriminaliteten fanns, men var något helt annat än idag, säger hon.
Sedan mitten av nittiotalet har Lindas fokus varit just ungdomar och unga vuxna, där uppsökande arbete alltid varit ett område som legat varmt om hjärtat.
Vi pratar om att bygga relationer, det i särklass viktigaste inom arbetet med unga människor. Relationer som bildas av att skapa kontakt och bygga tillit.
– Relationsbyggande har jag alltid med mig som bas i mitt arbete. Utan relationer kan man inte skapa förändring. Som fältare har man dessutom förmånen att följa en ungdom under många år. Jag har än i dag kontakt med vissa som jag lärde känna då, det är väldigt roligt att få se positiva förändringar. Men även i rollen som socialsekreterare har jag satsat på att skapa tillit och relation till de jag mött, något jag tror är en förutsättning för att nå fram.
DET MÅSTE TA tid att bygga relationer menar hon, eftersom många av de unga hon mött är tillitsskadade.
– Det klickar verkligen inte på en gång. Det gäller då att visa att man står kvar och finns där, vad som än händer. Och man behöver vara tydlig med det man står för. Vara genuin och ha bra koll på sina egna gränser. Sedan måste man ha tålamod. Ungdomarna ställer till det, dyker inte upp möten och det händer saker. Då får
»Jag och mina kollegor varnade för gängutvecklingen redan under min tid i Bromma«
man ha is i magen och så får man börja om, säger hon.
Linda berättar att hon jobbade med Sveriges första skolskjutning, som skedde på Bromma gymnasium då hon arbetade som fältare.
– Det var en stor och dramatisk händelse. Det kom kuratorer från hela Stockholm, nästan så att det blev för mycket folk som ville hjälpa och stötta. Kyrkan bidrog med ett enormt engagemang för att vara med i sorgeprocessen. Det engagemanget som fanns då, ser man tyvärr inte av idag.
ÅREN EFTER BROMMA arbetade Linda i Solna, även här var fokus unga och missbruk. Hon hade en roll som skulle kunna beskrivas som motivatör, där hon sökte upp unga vuxna på plattan och i andra missbruksmiljöer. Det var i början av 2000talet, och subutex kom. Då såg Linda det som en fantastisk möjlighet för de unga missbrukarna, men ganska snart övergick användandet till en annan sorts missbruk. 2005 blev Linda ”lite gravid” som hon säger och lämnade Stockholm för Surahammar. Hon gick från singelliv och konstant arbete i Stockholm, till föräldraledig, sambo och bonusmamma. För att fördriva tiden och lära känna andra gick hon in i politiken. På kort tid hamnade hon i barnoch utbildningsnämnden, kommunfullmäktige, kyrkofullmäktige och valberedningen, sedan även socialnämnden. – Ja, det drog i väg lite kan man säga, men politiken var inget för mig, det var för frustrerande för en som vill jobba för lösningar och komma vidare.
Efter föräldraledigheten hade hon en kortare projektanställning med unga vuxna i missbruk i Fagersta där hon fick en inblick i gängprocesser, som då fortfarande mest handlade om motorcykelgäng och nazistiska organisationer. 2007 började Linda arbeta på missbruksmottagningen i Västerås. Konflikten mellan Bandidos och Hells Angels var då tydlig. Linda arbetade med unga som hade
olika tillhörigheter, bland annat i Bandidos undergrupp XTeam. Här blev det allt tydligare för henne om svårigheterna med att hoppa av för de som ville lämna. Hon uppfattade att det varken fanns någon förståelse eller kunskap kring dessa processer, vilket var frustrerande.
NÄR HENNES ANDRA barn kom kände Linda sig trött på att arbeta med missbruk och kriminalitet. Hon tänkte att ett statligt jobb vore stabilt och bra.
– Jag vet ärligt talat inte hur jag tänkte när jag började jobba på Kronofogden. ”Fröken besvärlig” kallades jag redan efter en månad. Jag insåg att jag är alldeles för mycket socialarbetare för att passa där. Inom ett år var jag tillbaka på socialtjänsten, säger hon och ler.
2014 startade hon eget företag för att jobba med handledning, föreläsningar och utbildningar, parallellt med att arbeta som socionomkonsult åt socialtjänsten. Det blev många olika kommuner under den här tiden, och insikten om att Socialtjänsten är i kris blev allt tydligare för henne.
– Det måste till en förändring. Hoppas att den nya lagen infriar sina förväntningar. En övertygelse jag har, är att man behöver gå ifrån den byråkratiska dokumentationsinstitutionen, tillbaka till det sociala arbetet där man lär känna familjer och klienter och jobba långsiktigt. Jag tycker inte heller att socialtjänsten ska vara politikerstyrd, för det blir alltför ofta cyklist och kortsiktigt, menar hon.
2019 BLEV LINDA headhuntad till ett arbete som teamledare för fältarna i Västerås. Arbetet innebar bland annat att strukturera och implementera samverkansmetoden SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid).
– Under två år hade vi även projektmedel från CVE (Centrum mot våldsbejakande extremism), för att jobba med att öka förståelsen kring rekryteringsprocesserna inom gängkriminalitet och religiös radikalisering. Jag fick en ännu
djupare förståelse för gängproblematiken och att jobba nära ungdomar när EncroChat gjorde entré var en ögonöppnare för hur snabbt förändringar kan ske.
DET VAR ETT tungt arbete, då de såg risktecken hos barn redan på mellanstadiet, men glappet till att socialtjänsten kan fånga upp dem var stort.
– Jag och mina kollegor varnade för gängutvecklingen redan under min tid i Bromma. Vi kunde redan då se hur grupperingarna blev allt starkare och mer organiserade. Jag tror att det här var samtidigt som Carin Götblad gick ut med en rapport om gängutvecklingen, säger hon och fortsätter:
– Vi möttes av motstånd, av höga chefer som sa att vi bara hade Hells Angels. Jag är inte förvånad över att det blivit som det är nu. Däremot är jag förvånad över att det tagit så lång tid innan problematiken tagits på allvar. Jag fick föra bara något år sedan höra att jag är ”alarmistisk” och ”springer för fort”. Det var många av oss som jobbade i motvind då, och kanske även nu, säger Linda.
Linda har vid flera tillfällen varit referensperson åt BRÅ, under 2022 och 2023 bidrog hon till arbete med BRÅ:s rapport
»Utan relationer kan man inte skapa förändring«
”Barn & Unga i kriminella nätverk”. Den beskriver hur barn och unga rekryteras in och de processer som ligger bakom utvecklingen av unga förövare. Sedan dess har det hänt mycket i den kriminella världen. – Framför allt har rekryteringen flyttat in på sociala medier. Innan EncroChat, förenklat, kunde man se rekryteringen rent fysiskt. Vi såg de yngre barnen som hängde kring de äldre kriminella, bar deras saker eller höll vakt. Nu är det svårare. Jag har arbetat med ensamkommande barn, bland annat djupt traumatiserade barnsoldater från Somalia som tvingats in i Al Shabab. Det sjuka är att det var lättare att nå fram till dem, än de som nu hamnat i kriminella nätverk. De har blivit totalt hjärntvättade. Samhället måste bli bättre på att fånga upp de här ungdomarna. Gängkriminalitet är ett samhällshot, menar Linda.
Under 2025 ska Linda föreläsa mer. Hon har också skrivit en kriminalfiktion och fått ett bokkontrakt. Boken handlar om ungdomar i en utsatt stadsdel, med en klassisk kamp mellan det goda och det
onda. Förhoppningen är att boken ska komma ut under hösten
– Det är mitt sätt att beskriva allt jag sett under mina år i yrket. Karaktärerna är påhittade, men ändå verkliga. Hon skrattar till och beskriver hur några av de kriminella unga hon mött i jobbet hjälper henne med texten.
– Jag kan inte ortenslang, så där har jag ett par ”redaktörer” som har fullt upp med att svara på mina korkade frågor. Häromkvällen hade jag en sms-konversation kring hur man använder ordet ”yani”, grabbarna har ganska roligt åt mig.
ATT FÅ SIN adhd-diagnos så sent har gett henne en del svar på varför det periodvis varit lite rörigt genom livet. Men framför allt har hon blivit mer förlåtande mot sig själv.
– Jag har förstått att jag inte alltid kan köra in i kaklet hela tiden. Jag har alltid pressat mig till att bli klar med projekt till vilket pris som helst. Oftast priset av mig själv. Jag är lite snällare mot mig själv nu för tiden. ●
Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.
Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende
Boenden i hela Sverige, med självhushåll
Säkerhetstransporter av erfarna experter
Nyetablering
ut i skola och förskola
Barnrättsfokus
Hjälp att lära sig leva skyddad
Tel. 070-309 94 03 • info@omsorgskyddsakerhet.se Läs mer på omsorgskyddsakerhet.se
SKR har tagit fram en checklista vad som behöver vara på plats den 1 juli när nya socialtjänstlagen börjar gälla. Foto: Getty Images
Omställningen till ny socialtjänstlag kommer att ta flera år, men det finns några saker som måste vara på plats redan 1 juli när lagen träder i kraft. SKR har tagit fram en checklista som stöd för kommuner.
TEXT JENNY FORS
Det här behöver kommuner förbereda: 1. Uppdatera delegationsordningen Delegationsordningen som anger vilka beslut som får delegeras från socialnämnd, behöver uppdateras med den nya socialtjänstlagens paragrafnummer.
En tabell där du kan jämföra gamla och nya paragrafnummer finns i slutet i regeringens proposition om ny socialtjänstlag. Under våren tar SKR:s jurister fram en mall för delegationsordning när det gäller beslut enligt nya socialtjänstlagen samt LVU.
2. Uppdatera beslutsmallar i verksamhetssystemen
Beslutsmallarna i verksamhetssystemen behöver uppdateras med den nya socialtjänstlagens paragrafnummer.
SKR har dialog med leverantörerna för verksamhetssystemen och har bett dem gå ut med information till kommunerna hur uppdateringen kan göras. Om du är osäker, kontakta din systemleverantör.
2. Inventera och fatta beslut om insatser utan behovsprövning
Enligt nya socialtjänstlagen ska nämnden fatta beslut om vilka insatser socialtjänsten får ge utan behovsprövning. Därför behöver din kommun inventera vilka insatser ni har idag som inte är behovsprövade. De insatserna behöver nämnden fatta beslut om för att kommunen ska få fortsätta att tillhandahålla dem utan behovsprövning från 1 juli.
3. Säkerställ rutiner för att åtgärda missförhållanden
I nuvarande lag gäller kravet på sådana rutiner bara verksamhet som rör barn.
Kommunerna ska redan ha rutiner för systematiskt kvalitetsarbete och för
Lex Sarah (SOSFS 2011:9 och SOSFS 2011:5). Men det är bra att säkerställa att de rutinerna motsvarar det nya generella kravet.
4. Orosanmälningar barn – dokumentera i personakt
Från och med 1 juli behöver alla orosanmälningar för barn handläggas som ärenden och en personakt upprättas om det inte redan finns. I personakten samlas anmälan, skyddsbedömning och förhandsbedömning för barnet.
Kommunen måste alltså se till att orosanmälningarna för barn registreras antingen digitalt i verksamhetssystemet eller i fysiska personakter. Mer information finns på skr.se.
Vecka 14 och 21 bjuder Socialstyrelsen in till webbinarium med lärande exempel, diskussion om kommunernas behov och vilket stöd som finns. Håll utkik på socialstyrelsens hemsida för mer information. ●
Boende och behandling i trygg
miljö för ungdomar 13-20 år med autism samt eventuella tilläggsdiagnoser.
Förstärkta familjehem
Stödboende
I mer än 25 år har vårt HVB-hem Villberga Familjecenter utanför Enköping erbjudit tryggt boende och kvalificerad behandling för ungdomar med olika typer av neuropsykiatriska diagnoser. Verksamheten riktar sig till ungdomar 13-20 år.
Villberga Familjecenter är en del av Villbergagruppen som tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende förutsättningar till ett meningsfullt liv.
För information och placeringsförfrågningar, kontakta:
Katrin Idås på mobil 073-622 95 20.
Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se
Genom fördjupad kunskap gör du skillnad precis där det behövs. Distansstudier på halvtid möjliggör att kunna kombinera studier med arbete. Vidareutbilda dig till specialistutundersköterska inom
• vård och omsorg av äldre
• psykiatri
• palliativ vård
Förbered dig för en ljus framtid tillsammans med oss. Välkommen med din ansökan!
Läs mer på tucsweden.se
Skyddat boende och stödboende med upphämtning i hela landet, dygnet runt.
GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser.
Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se
Placeringsjour: 073-1800584
Stödboenden | LSS Servicebostäder
Skyddat Boende | Ledsagning/Avlösning Personlig assistans
info@oc.se www.oc.se
Inom HVB och socialtjänst är det många utmaningar just nu. Flera HVB har beskyllts för att ha kriminella kopplingar, men är det att anställda har besökt intagna på anstalt? Och hur ser framtidens socialtjänst ut när AI tar över allt mer?
Kriminalvården anklagade Patia för att ha koppling till kriminella för att anställda hade besökt intagna på anstalter.
Förstärkt tillsyn
Över hälften fick avslag av IVO på ansökan om tillstånd.
AI på jobbet
Annika Andersson är professor i informatik och berättar om AI inom socialtjänsten.
Jessika Arvik
Det som inte dödar ger konsekvenser. Det menar Jessika Arvik, som föreläser på SSIL Utbildningsdagar.
Bilden visar Kriminalvårdens anstalt Hall.
Foto: Kriminalvården
Kriminalvården anklagade Patia för att ha koppling till kriminella eftersom åtta anställda hade besökt intagna på anstalter under åren 2023-2024.
– Om en anställd besöker sin son till exempel, eller en klient, så innebär inte det att den anställde själv är involverad i kriminalitet. Det är en märklig slutsats, säger Janne Menander, vd på Patia.
TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH JENNY FORS
Vi gör ett besök på Patias huvudkontor i Solna för att höra mer om hur företaget ser på den senaste tidens turbulens. Patia hade i samband med en offentlig upphandling blivit granskade av Kriminal-
vården, som upptäckte att åtta anställda hos Patia hade besökt intagna på anstalt och att dessa intagna i sin tur bedömdes ha någon form av koppling till gängkriminalitet.
– De ville inte gå vidare med vårt anbud på grund av det, något som vi ställde oss väldigt frågande till. För det första går det inte att säga att en person är olämplig eller kriminell själv för att denne besöker
»Ingen vill att det ska finnas kriminella aktörer i vår bransch«
en intagen på anstalt. Sedan påstod de att tio procent av våra anställda hade sådana kopplingar på grund av sina besök genom en felaktig beräkning. Vi hade under den aktuella perioden 408 anställda och i så fall skulle det motsvara två procent, men det verkar som att de baserat sina beräkningar på genomsnittliga heltidstjänster i årsredovisningen (cirka 80 heltidstjänster), säger Janne Menander.
VI TRÄFFADE HONOM redan under Socionomdagarna den 12-13 november. Då var han ganska upprörd över Kriminalvårdens agerande. Patia överklagade beslutet till för-
valtningsrätten och vann. Den 27 december konstaterade förvaltningsrätten att det hade saknats saklig grund för Kriminalvården att underkänna Patias anbud. – Vi gjorde också en egen undersökning för att se varifrån de här påståendena kom. Besöken genomfördes under 2023-2024 av åtta personer som någon gång hade fått lön av Patia. Det framgår inte om de varit anställda just då eller i vilket sammanhang som besöken gjordes. Dessutom beskyllde Kriminalvården oss för en person som jobbade hos oss för länge sedan och begick ett brott sex månader efter avslutad anställning. Det är
ju helt absurt att klandra en arbetsgivare för vad en anställd gör efter att denne avslutat sin timanställning, menar Janne. Idag tycker Janne att det känns lite bättre när det klart har framgått att Kriminalvården har agerat på ett felaktigt sätt.
– Ingen vill att det ska finnas kriminella aktörer i vår bransch. Vi ska se till att de klienter som får vård och stöd av oss utvecklas och får en bra insats. Självklart är vi för alla initiativ som kan få bort kriminella från branschen, men det måste ske på ett rättssäkert och rimligt sätt, säger Janne Menander.
MÅNGA FÖRETAG I branschen har också tydliga utmaningar i att kunna upptäcka om personal är olämpliga. Nyligen fastslog Högsta domstolen ett förbud gentemot rättsdatabaser som medför att arbetsgiva-
»Om vi ska få bukt med problemen så krävs effektivare åtgärder«
re får allt svårare att genomföra kontroll av medarbetare inför en anställning.
– Lagstiftningen ställer krav på att misstanke- och belastningsregister ska inhämtas inför anställning från Polismyndigheten, men det registret listar inte alla allvarliga brott, säger Janne Menander. Det borde vara ganska enkelt att utöka vad som syns på registerutdragen, annars finns det stor risk att allvarlig brottslighet inte upptäcks.
Under pågående anställning är det ännu svårare. Då kan man inte alltid kräva nya registerutdrag från den anställde.
– Samtidigt får arbetsgivare inte genomföra nya utökade bakgrundskontroller på redan anställd personal, säger Janne Menander, och hänvisar till en dom från JO (Justitieombudsmannen) som ger skarp kritik till en kommun som genomfört granskning av personal under anställningstiden. JO skriver att granskningen bryter mot såväl regeringsformen som Europakonventionen.
HAN BERÄTTAR ATT Patia, som medlem i Vårdföretagarna, är med och driver flera frågor för att förbättra individ- och familjeomsorgen. Reformförslagen handlar bland annat om hur företag i branschen kan motverka kriminalitet. Till exempel finns förslag om att införa ett förordnande för de som ska jobba med barn, på liknande sätt som för säkerhetsvakter. Då skulle det vara lättare att stänga av personal. Blir personen dömd för brott så dras förordnandet in och personen kan inte jobba kvar.
– Om vi ska få bukt med problemen så krävs effektivare åtgärder för oss aktörer, men också för myndigheter som IVO. Vi vill gärna se att det finns en större samverkan mellan myndigheter och företag i branschen. Det finns en utbredd uppfattning om att dialogen mellan alla aktörer behöver bli bättre. Jag tror inte att det finns något annat sätt än tillsammans som vi kan lösa utmaningarna, avslutar Janne Menander. ●
Som medlem i Vårdföretagarna är Patia med och driver flera frågor för att förbättra individ- och familjeomsorgen. Foto: Getty Images
Patia har verksamhet inom stödboende, jouroch familjehem, skyddat boende, avhopparverksamhet, träningslägenheter, utredningshem, öppenvård, HVB och gruppbostad
enligt LSS. Patias kvalitetsarbete är baserat på visionen om att förbättra människors liv genom utveckling och självförverkligande.
IVO:s tillståndsprövning och tillsyn inom omsorgen visar på återkommande problem med oseriösa och kriminella aktörer. Detta enligt den första delredovisningen som myndigheten nu lämnar till regeringen.
TEXT JENNY FORS
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, redovisar nu en förstärkt tillsyn mot välfärdsbrottslighet inom omsorgen. Den visar att företrädare för bolag som ansöker om att få bedriva tillståndspliktig verksamhet inom socialtjänsten och LSS bedöms återkommande sakna förmåga eller avsikt att bedriva en seriös verksamhet som uppfyller kraven på god och säker omsorg.
MYNDIGHETEN FATTADE 2024 cirka 430 beslut i ärenden om ansökningar att starta ny verksamhet och drygt 1 400 beslut om ändringar i verksamhetens innehåll. Av samtliga nyansökningar avslår IVO i i snitt cirka 30 procent, men andelen varierar beroende av verksamhetstyp.
Som diagrammet ovan visar så är hemtjänst, HVB, öppenvård och dagverksamhet de verksamhetstyper som har fått flest avslag, över 50 procent när det gäller ansökan om ny tillståndspliktig verksamhet. Drygt hälften av avslagen beror på att ägare och ledning inte uppfyller rådande krav. Den vanligaste orsaken är att det inte finns tillräcklig insikt för att bedriva verksamhet inom området bland personerna i ägar- och ledningskretsen. Den näst vanligaste orsaken är att en eller flera
bolagsföreträdare inte uppfyller kraven på lämplighet.
Andelen avslag för ansökan vid förändrad verksamhet är 15 procent, vilket till viss del förklaras med att IVO i samband med ändringsansökningar i de flesta fall endast prövar verksamhetens innehåll.
TILLSYNEN BERÖR FLERA områden inom socialtjänsten och LSS med fokus på hem för vård eller boende (HVB), stödboenden för barn och unga samt tillståndsinnehavare för personlig assistans och hemtjänst. Tillsammans med myndighetens årliga tillsyn av boenden för barn och unga har den sammanhållna nationella tillsynen resulterat i att IVO återkallat tillståndet eller tillfälligt förbjudit 37 omsorgsbolag med totalt 47 verksamheter, varav 21 är HVB eller stödboenden.
De verksamheter IVO har stängt bedrivs utan att bolagens företrädare eller verksamhetens personal har lämplighet, förmåga eller avsikt att bedriva omsorg
som uppfyller krav på säkerhet och kvalitet. Det innebär att barn, unga och brukare inte får eller riskerar att inte få de insatser som de behöver och har rätt till. I de flesta fall rör det personer som är beroende av samhällets insatser vilket gör dem extra sårbara och i behov av samhällets skydd.
IVO:S SAMLADE TILLSYNSINSATSER under 2024 har visat flera typer av problem med oseriösa eller kriminella aktörer inom omsorgen:
• Ansvariga kontrollerar inte tillräckligt personal mot misstanke- och belastningsregister, vilket riskerar att olämplig personal anställs och arbetar med barn. I flera fall finns personal som är dömda för grova brott.
• Barn och unga vårdas och behandlas under missförhållanden som innebär fara för deras liv. Verksamhetsansvariga saknar förmåga eller agerar inte tillräckligt för att skydda de boende och placerade.
Andel avslag på ansökan om tillstånd att starta ny tillståndspliktig verksamhet 2024.
• Oseriösa och kriminella aktörer försvårar och undviker IVO:s tillsyn genom att inte uppfylla sin anmälningsskyldighet, lämna felaktiga eller vilseledande uppgifter eller dölja verkliga företrädare som inte uppfyller kraven på tillståndsinnehavare.
• Bolagsföreträdare är på grund av brottslighet eller ekonomisk misskötsamhet olämpliga att verka inom välfärdsområdet.
• Aktörer driver tillståndspliktig verksamhet utan tillstånd. ●
Delredovisning 1 finns att läsa på ivo.se.
IVO ska under 2024–2026 stärka och utveckla sitt arbete med att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet och förekomsten av oseriösa aktörer inom omsorgen. I uppdraget ingår också att beskriva hur myndigheten, inom ramen för sitt uppdrag, kan utveckla åtgärder som bidrar till kommunernas arbete mot välfärdsbrottslighet samt vidta åtgärder som syftar till detta. IVO ska lämna en andra delredovisning 2026 och slutredovisa uppdraget i januari 2027.
Korpberget Behandlingscenter erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevård.
För kvinnor och män från 18 år.
Korpberget är beläget i natursköna Höga Kusten och med över 35 års erfarenhet av beroendevård.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram såsom ex kriminalitet och våld i nära relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av föreläsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.
PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut). Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.
HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.
MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen.
Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.
Föreståndare: Christer Gustavsson 070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se
Överallt snackas det om AI, även inom socialtjänsten. Hur mycket ska vi släppa in robotar när det gäller känsliga beslut? Annika Andersson, professor i informatik, har forskat på automatiserat beslutsfattande och AI.
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES OCH ÖREBRO UNIVERSITET
– Just nu säger man AI om allt lite slentrianmässigt. Men egentligen handlar det ju om automatisering, det tycker jag förklarar bättre vad det handlar om. Och det är något som har pågått i flera år, att vi automatiserar sådant som vi gör för att det ska gå mycket snabbare. Genom AI kan vi automatisera mänskliga tankemönster, men AI kan inte tänka själv, den bara gör det vi ber om, säger Annika Andersson. Hon är professor i informatik vid Örebro universitet och en av årets talare på SSIL Utbildningsdagar. Annika Andersson tycker att vi ska se AI som ett system bland alla andra system som vi använder.
– Vi har kundsystem som interagerar med olika verksamhetssystem. Det man kan låta AI göra är enligt SKR att till exempel hantera och godkänna ansökningar för ekonomiskt bistånd. Fördelen är att
det går väldigt snabbt och den som uppfyller vissa krav får godkänt. Inga fördomar eller andra saker spelar någon roll. Klienten slipper komma in till socialkontoret och stå där med mössan i hand.
ANDRA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR AI är orosanmälningar, identifiera riskgrupper, riskoch skyddsbedömningar, sammanställa journalanteckningar och rapporter, chattbottar och sortering av ärenden.
– Det som man behöver tänka på när man använder AI är att datorer är fyrkantiga. Om man ber om en sammanfattning så kan det bli lite tokigt när den tar med allt, även om till exempel personen tar tillbaka det denne har sagt. Då noteras även det och allt hamnar ändå i sammanfattningen. En dator kan inte känna och tänka vad saker och ting landar heller.
Du kan använda AI för att jobba snabbare och mer effektivt till sådant som kan automatiseras.
Annika Andersson berättar om en utredare i Helsingborg som brukar spela in ett samtal och låta ett AI-verktyg dokumentera en sammanfattning. Sedan läser hon igenom och kollar så allt stämmer innan texten läggs in i journalen.
I Linköping, Strängnäs och Norrtälje har man börjat med prediktiva riskmodeller (PRM). De provar att använda AI för att upptäcka mönster som föregår placeringar av barn och unga.
– AI söker av tidigare orosanmälningar som jämförs med nya för att upptäcka mönster när det gäller tecken på våld och liknande. Arbetssättet blir alltså att orosanmälningarna kommer in digitalt, de registreras av AI-verktyget, sedan hanteras de av en medarbetare som kan göra en skyddsbedömning. Därefter får AI göra en slagning i registret för att se om det
finns likheter i tidigare anmälningar. Efter det hanterar medarbetaren ärendet, bjuder in till möten och tar ett beslut. AI informerar om beslutet.
I Norrtälje har man gått ett steg längre och vill att AI rekommenderar vilken typ av hjälp personen skulle behöva.
AI skulle också kunna vara ett stöd med att prognosticera placeringar för att bättre kunna planera för framtida behov. Internationellt används AI till exempel för att förutspå vilka barn som ligger i risk för att behöva omhändertas och vilka brottslingar med störst risk för återfall.
OROSANMÄLNINGARNA TILL SOCIALTJÄNSTEN har ökat kraftigt över hela landet. Det kan ha att göra med att det blivit väldigt enkelt att digitalt fylla i en orosanmälan anonymt. Men det kan också ha att göra med
den ökade risken för unga att hamna i kriminalitet och drogmissbruk.
SÅ, VAD INNEBÄR AI för socialtjänsten? Kommer AI att ta jobben från oss?
– Jobben försvinner inte, men professionen förändras. Handläggningen kommer att gå mycket snabbare, vi kan jobba mer effektivt och få mer tid över till klientnära arbete. Det är det vi vill med framtidens socialtjänst. Likabehandlingen ökar också, liksom rättssäkerheten. Som sagt; AI gör det vi ber om, men det innebär också att individanpassningar och ”skönsmässiga bedömningar” blir svårt att göra. Datorer har ingen magkänsla och kan inte se mellan fingrarna. Det är ganska mycket som går förlorat där. Alla ska behandlas lika, men också individuellt. Hur ska det gå ihop? Och om
Vi ska inte vara rädda för ny teknik så länge det är vi själva som styr över den.
»Handläggningen kommer att gå mycket snabbare, vi kan jobba mer effektivt och få mer tid över till klientnära arbete«
en dator har tagit beslutet, vem klagar man till då? På vilka grunder har beslutet tagits? Och kan man ge medbestämmande till klienten? Det står i LSS 6§ att ”den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.”
ANNIKA ANDERSSON HAR träffat många enhetschefer som arbetar med AI och de säger att utan rutinärenden så skulle man inte klara av uppdraget. En vanlig åsikt är att vissa saker kan automatiseras, men människan behövs för individuella bedömningar. – Många har gjort felet att införa AI som ett projekt. Som om det inte hade med verksamheten att göra. När projektet är genomfört då? AI ska ju in i verksamheten som vilket system som helst. Jag har sett AI-satsningar som har stoppats för att projekttiden tagit slut.
Prediktiva algoritmer kommer att vara vanligt förekommande hos socialtjänsten inom de närmaste åren. Johan Magnusson, professor på Göteborgs universitet, tycker därför att det är brådskande med en nationell strategi för evidensbaserade AI-beslutssystem, särskilt inom socialtjänstens arbete med utsatta barn och unga.
Q Tänk verksamhetsutveckling, inte projekt.
Det krävs också kunskap i verksamheterna. Sedan är det de som arbetar i verksamheten som behöver avgöra vilken data som ska användas i beslut och profileringar.
– Den stora utmaningen är att inte glömma bort klienterna. Vi behöver fundera på hur vi kan utveckla AI och samtidigt behålla det sociala arbetets värderingar, avslutar Annika Andersson. ●
Q Teknikperspektiv – AI är ett system bland andra.
Q Verksamhetskunskap behövs för att utveckla systemutvecklingsprocesser och upphandling av tekniska lösningar, men också i val av vilken data som ska användas i beslut och profileringar. Ni bestämmer vad ni vill ha hjälp med.
Q Glöm inte bort brukarna/klienterna.
LEDIG PLATS
0922-410 15 www.norrbehandling.se
För pojkar och flickor 9-13 år
• Individanpassade insatser
• Traumamedvetet förhållningssätt
• Omsorg - Trygghet - Delaktighet
0702-07 09 31
info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se | 072-559 09 39
Förstärkt familjehemsvård med coach Familjehem för barn och unga upp till 21 år
FaIRO I UPPSALA med omnejd | ÖPPENVÅRD 076-116 68 06 | info@fairo.se | www.fairo.se
Stödboende för personer 16-20 år
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA info@allviken.se | www.allviken.se | 072-399 05 33
Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning
en del av
www.allians-gruppen.se
• SoL, LVM och LRV
• Rättspsykiatrisk öppenvård
”På Masgården i Dalarna har vi skapat en miljö där trygghet och utveckling går hand i hand, och där varje individ får chans att återupptäcka sin potential”
För info och placeringsförfrågan: 010-16 00 676
Insikten finns i Sala och erbjuder omsorg och behandling i boenden och familjehem från Dalarna till sydligaste Skåne. Vi arbetar enligt evidensbaserade metoder med stöd av våra psykologer och läkare. Besök oss gärna på www.insikten.info eller scanna qr-koden.
Masgården – ett högspecialiserat särskilt boende i Dalarna för vuxna med komplex psykiatrisk problematik och samsjuklighet
Masgården – ett högspecialiserat särskilt boende i Dalarna för vuxna med komplex psykiatrisk problematik och samsjuklighet
SISTA LEDIGA PLATSEN TILLGÄNGLIG NU
Som socialsekreterare vet du hur svårt det kan vara att hitta rätt stöd för kvinnor och män med komplex psykiatrisk problematik, ibland även i kombination med social utsatthet och samsjuklighet.
Som socialsekreterare vet du hur svårt det kan vara att hitta rätt stöd för kvinnor och män med komplex psykiatrisk problematik, ibland även i kombination med social utsatthet och samsjuklighet.
På Masgården finns ett team av specialister – psykologer, psykiatriker och sjuksköterskor – som tillsammans arbetar för att ge våra klienter det de behöver: en stabil grund för att påbörja en hållbar förändring.
På Masgården finns ett team av specialister – psykologer, psykiatriker och sjuksköterskor – som tillsammans arbetar för att ge våra klienter det de behöver: en stabil grund för att påbörja en hållbar förändring.
Med lång erfarenhet inom vuxenpsykiatrisk vård och stödboende är vi stolta över att ta emot klienter som tidigare stött på misslyckanden. Vi har skapat en miljö där trygghet och utveckling går hand i hand, och där varje individ får chans att återupptäcka sin potential.
Med lång erfarenhet inom vuxenpsykiatrisk vård och stödboende är vi stolta över att ta emot klienter som tidigare stött på misslyckanden. Vi har skapat en miljö där trygghet och utveckling går hand i hand, och där varje individ får chans att återupptäcka sin potential.
Individuella insatser: Varje klient får en anpassad behandlingsplan som tar hänsyn till deras unika behov.
Individuella insatser: Varje klient får en anpassad behandlingsplan som tar hänsyn till deras unika behov.
Multidisciplinärt team: Våra psykologer, psykiatriker och sjuksköterskor samarbetar för att säkerställa helhetssyn och kvalitet i vården.
Multidisciplinärt team: Våra psykologer, psykiatriker och sjuksköterskor samarbetar för att säkerställa helhetssyn och kvalitet i vården.
Evidensbaserat arbete: Med beprövade metoder och ett personcentrerat förhållningssätt hjälper vi klienterna att nå sina mål.
Evidensbaserat arbete: Med beprövade metoder och ett personcentrerat förhållningssätt hjälper vi klienterna att nå sina mål.
Trygg miljö för återhämtning: Vårt boende är utformat för att ge stabilitet och stöd i en lugn och strukturerad miljö.
Trygg miljö för återhämtning: Vårt boende är utformat för att ge stabilitet och stöd i en lugn och strukturerad miljö.
Vi är mer än ett boende – vi är en plats där individer får möjlighet att bygga upp sitt liv igen. Genom nära samarbete med socialsekreterare och vårdpersonal säkerställer vi en långsiktig förändring och hållbara lösningar för våra klienter.
Vi är mer än ett boende – vi är en plats där individer får möjlighet att bygga upp sitt liv igen. Genom nära samarbete med socialsekreterare och vårdpersonal säkerställer vi en långsiktig förändring och hållbara lösningar för våra klienter.
Välkommen att kontakta oss för mer information, eller besök vår hemsida: www.insikten.info
Välkommen att kontakta oss för mer information, eller besök vår hemsida: www.insikten.info
Man brukar säga att det som inte dödar härdar. Det är ett gammalt talesätt som kan bagatellisera barns lidande. Jessika Arvik blev inte stark av sina upplevelser. Hon fick inte skinn på näsan av sina föräldrars beteende. Det som stärkte henne var att en lärare till slut gjorde en orosanmälan och hjälpte Jessika när hon hade det som svårast. Sedan dess har hon kämpat för barn i liknande situationer.
TEXT JENNY FORS
FOTO GETTY IMAGES OCH JENNY FORS
”Sol, vind och vatten” med Ted Gärdestad var den låt som Jessikas mamma ville ha på sin begravning. Det berättade hon för Jessika när hon var fem år. Under hela sin barndom har Jessika haft en stark känsla av oro och rädsla.
– Jag hade nästan alltid ont i magen som barn. Jag kände på mig att min mammas liv inte skulle sluta lyckligt. Och jag förstod att jag aldrig skulle berätta för någon vad det var som hände hemma, säger Jessika Arvik.
HON ÄR EN av talarna på SSIL Utbildningsdagar 2025 där hon berättar om sin uppväxt för att hennes historia inte ska upprepa sig. Hon vill väcka tanken hur vi ska kunna hjälpas åt för att upptäcka barns utsatthet i familjer med missbruk, psykisk ohälsa och misshandel.
Det var människor som såg vad som hände under Jessikas uppväxt, men hjälpen kom aldrig. Som när hon som barn ringde polisen mitt under en våldsam situation.
– Vi åkte till mormor och sov där, men vi åkte tillbaka hem nästa dag och då stod det en stor blombukett på köksbordet och en ask med choklad.
Jessika berättar hur hennes pappa var helt oberäknelig. Helt plötsligt kunde han bestämma att det roliga inte alls var något att skratta åt och då fick man passa sig eller så kastade han saker omkring sig.
HENNES MAMMA VAR långtidssjukskriven och mådde psykiskt väldigt dåligt, men även fysiskt. Hon var överviktig och tröståt mycket. Pappan var våldsam.
– Jag minns en gång när jag kanske var sex-sju år och hade gått påskkärring tillsammans med en kompis. Vi kom hem med våra kvastar och allt godis vi hade fått. Då möttes vi av pappa som var helt blodig efter ett skärsår över halsen. Men första tanke var inte hur det stod till med mamma, utan det enda jag tänkte på var hur jag skulle få bort min kompis så att hon inte skulle se. Jag skämdes något fruktansvärt. Min kompis sa bara: ”Nu tror jag faktiskt att dina föräldrar kommer ett skiljas.” Åh, som jag hoppades på det.
TROTS ALLT VÅLD i hemmet så var Jessika en glad unge berättar hon. Under mellanstadiet så var hon engagerad i allt möjligt; fotboll, innebandy, scouterna, kören. Kanske det var ett sätt att komma hemifrån?
I högstadiet börjar hon själv dricka och även skada sig själv. Det som inte dödar härdar sägs det. Jessika menar att det som inte dödar ger konsekvenser. Hon började med alltmer normbrytande beteenden och mådde väldigt dåligt psykiskt.
– Jag minns att jag satt i skolans bibliotek och bröt ihop fullständigt, jag grät hejdlöst. Då kom vår textilslöjdslärare
Annette fram och ställde frågan som ingen annan vuxen hade ställt förut: Hur är det, hur mår du? Jag kände att jag hade förtroende för henne så jag berättade allt, där och då.
ANNETTE STÄLLDE IN sina lektioner den dagen för att ta hand om Jessika.
– Hon gjorde också en orosanmälan och stöttade mig i hela den processen. Jag
var välkommen hem till henne när jag ville och hon gav mig till och med en nyckel. Familjen fick träffa en familjebehandlare men varken pappan eller mamman var sugen på behandling eller stöd. Det hjälpte inte att föräldrarna skiljde sig. Då började mamman dricka okontrollerat.
ANNETTE ANSÖKTE OM att bli kontaktfamilj till Jessika, men fick avslag på det. Socialtjänsten tyckte att det skulle möjliggöra mammans drickande ytterligare om Jessika inte fanns hemma.
– Men jag då? Vem skulle finnas där för mig? Det blev att Annette ändå klev in som extramamma för mig och hennes dotter blev som en extra lillasyster. I det hemmet fanns det både kärlek och gränser, det har räddat mig.
»Jag var den enda nyktra på studentflaket och jag gick ut med godkända betyg«
Sista året på gymnasiet händer det något allvarligt som gör att mamman får en orosanmälan på sig. Jessika får då ett eget boende i en utslussningslägenhet.
– Den var liten och inrökt, men gav mig en sådan fantastisk känsla. Nu skulle jag återuppta kontakten med en massa släktingar, leva hälsosamt, laga storkok. Nu skulle mitt liv börja.
Det blev inte så. I stället kom det in en orosanmälan mot Jessika på grund av hennes destruktiva livsstil. Men det blev en tankeställare och Jessika tog emot hjälp. Hon beviljades varje insats som fanns.
– Jag gick på traumabearbetningsveckor, beteendeterapi, fick en kontaktperson. Sedan den 11 november 2010 har jag inte druckit en droppe. Jag var den enda nyktra på studentflaket och jag gick ut med godkända betyg.
HON FICK JOBB på en barnrättsorganisation och livet började ordna till sig. Men för Jessikas mamma gick det sämre. År 2016
var det kaos och hon hade blivit vräkt fyra gånger på raken. Då fick hon komma till ett behandlingshem.
– Det var helt fantastiskt. Och när hon fick permis i september hade vi en fin dag tillsammans.
MEN TYVÄRR FICK hennes liv inget lyckligt slut. Jessikas mamma hade inte haft någon Annette som alltid stod kvar. Ingen mentor som ställde krav eller en rektor som såg möjligheter. Jessika hade många skyddsfaktorer som gjorde att hennes liv kunde ta en annan vändning. Hon såg till
att spela ”Sol, vind och vatten” med Ted Gärdestad på mammans begravning.
Jessika kämpar för barns rättigheter. Till hösten tar hon kandidatexamen i mänskliga rättigheter. Hon driver frågor som att barn bör ha tillgång en oberoende kontaktperson under en placering. Att de bör ha tillgång till anpassad information om sina rättigheter och hur de kan utkräva dem.
– Jag vill också göra ett medskick: Lova inget som du inte kan hålla. Ett barn som har svårt att känna tillit har extra svårt att bli sviken på det viset. Ha också tydliga rutiner för att fånga upp barn som far illa. Och glöm inte att starka skyddsfaktorer måste få vara kvar, till exempel skolan. Det är jätteviktigt, avslutar Jessika Arvik. ●
Jessika Arvik är en av talarna på SSIL Utbildningsdagar på tema Framtidens socialtjänst. Övriga talare är Annika Andersson, professor i informatik (AI) och Mia Börjesson, socionom. Vårens tillfällen är 10 april i Gävle följt av 8 maj i Kalmar.
Unga i Riskzon (Gängkriminalitet) är ett annat tema som hålls den 27 mars i Göteborg, 22 maj i Stockholm. Det blir också SSIL Utbildningsdag LSS i Stockholm 21 maj.
Hela årets kalendarium hittar du på ssil.se
www.agiltskydd.se | info@agiltskydd.se | 010-173 17 03
Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.
Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.
För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52
Ny verksamhet
LSS-boende LSS med skydd Förstärkta familjehem HVB-hem Stödboende
Kontakta oss så hjälper vi dig.
Marko Grönholm, 072-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se
En ny lagrådsremiss ska stärka skyddet för kvinnor och barn som riskerar att utsättas för våld i nära relationer. Enligt förslagen ska kontaktförbud kunna meddelas i fler fall, i större geografiska området och även med fotboja.
Förslag om en skärpt kontaktförbudslagstiftning föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Det ska bland annat bli lättare att meddela kontaktförbud. Kontaktförbud ska få meddelas för att skydda målsägande och vittnen i en rättsprocess. Det ska införas en presumtion för kontaktförbud efter allvarliga brott i nära relationer. Särskilt utvidgat kontaktförbud ska kunna meddelas som en förstahandsåtgärd. Kontaktförbud ska också kunna omfatta större geografiska områden, i vissa fall en hel kommun eller ett ännu större område.
Andra omständigheter än tidigare brottslighet ska få större betydelse vid riskbedömningen. Straffet för överträdelse av utvidgat eller särskilt utvidgat kontaktförbud utan elektronisk övervakning ska skärpas från fängelse i högst ett år till fängelse i högst två år. Straffskalan för grovt barnfridsbrott ska skärpas från fängelse i lägst nio månader och högst fyra år till fängelse i lägst ett och högst sex år. Rätten till rättsligt biträde för barn ska utökas.
Östergötlands Stadsmission och Storasyster är vinnare av priset Årets barnrättsprojekt 2025 för sina initiativ ”Fokusungdomar” och ”Våldet som vardag”. Priset delas ut av JP Infonet och går till verksamheter som framgångsrikt har genomfört projekt med en särskild inverkan på och lett till utveckling för barns rättigheter.
Östergötlands Stadsmission får priset för sitt arbete med insatsen ”Fokusungdomar”, som riktar sig till ungdomar mellan 13 och 16 år som bedöms vara i risk att hamna i kriminalitet. Genom att erbjuda individanpassade insatser och skapa starka relationer mellan ungdomar och viktiga vuxna, har projektet lyckats öka skolnärvaron, ge ungdomarna meningsfull fritid och öka deras chanser att göra positiva vägval för sin framtid.
Bilden från prisutdelningen visar: Juno Blom, Barnombudsmannen, Oscar Orlenius, Östergötlands Stadsmission och Helena Reinius, JP Infonet.
”Relationsboken för unga” är skriven av Zandra Kanakaris, grundare av Ungarelationer.se som arbetar mot våld i ungas parrelationer. – På Ungarelationer.se möter vi ofta unga som undrar varför de inte fått lära sig mer om det här i skolan eller hemma. Det är också tydligt att de vill att föräldrar ska ha bättre kunskap. Ofta frågar vuxenvärlden hur det är i skolan, hemma och med kompisar men missar att en ung person kan befinna sig i ett förhållande de inte mår bra av. Därför finns även ett avsnitt som vänder sig till föräldrar, säger Zandra Kanakaris.
Antal elever som är tillbaka i skolan tack vare projektet ”Fokusungdomar”
Snabbt enkelt och k ostnads f r itt!
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme.
Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!
Lämna din p lace r ings förf rågan på ssil.se
Ett av Sveriges ledande HVB av högspecialiserad behandling av flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS.
Centralt i Västervik - Riksintag.
INTEGRERAD
DBT
Särskild kompetens finns för behandling avseende
Suicidala agerande
Ätstörningar
Trauma och komplex PTSD
Neuropsykiatriska funktionsvariationer EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom
Mycket goda utvärderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 | www.egehem.se
Socionomdagarna
Att leva med adhd kan innebära en mängd svårigheter med sådant som andra har lätt för. Därför kan det vara extra svårt att förstå hur jobbigt vissa saker kan vara, till exempel att gå en hel dag i skolan när man är helt slut redan efter frukost. Lotta Borg Skoglund förklarar med hjälp av modellen NPF 24/7.
TEXT JENNY FORS
FOTO JENNY FORS, EVA LINDBLAD OCH GETTY IMAGES
Lotta Borg Skoglund, som är psykiater, föreläsare och författare, är bra på att förklara vad personer med NPF kan ha svårt för och varför.
– Det handlar om vilka funktioner i hjärnan som gör att vissa saker blir för svåra. Med förståelse och rätt insatser kan vi ge stöd för att livet inte ska bli så svårt.
DIAGNOSKRITERIERNA FÖR ADHD är ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet till en så hög grad att det blir ett hinder i vardagen. Om personen inte får rätt stöd kan det blir det väldigt svårt att till exempel få till rutiner eller prioritera vad som ska göras. Men två personer med adhd kan ha väldigt olika svårigheter, så det gäller att ta reda på vad just den här individen har för svagheter och styrkor.
Lotta Borg Skoglund brukar använda sig av en modell eller minnesregel som
hon vill lära ut för att öka kunskapen om NPF.
– När man lever med NPF så pågår ju ens svårigheter dygnet runt, alltså 24/7. För att komma ihåg att ta med alla olika delar av livet har jag en minnesregel som jag kallar för NPF 24/7. Bryter vi ned siffrorna så står 2:an för två saker som människan behöver och det är sammanhang och mening. Sammanhang kan vara en grupptillhörighet, platser där du känner dig trygg och bekväm med att uttrycka vad du behöver och känner. Ofta är det redan här som det brister för personer med NPF. Mening
handlar om vad som förmår dig att kliva upp ur sängen på morgonen. Vissa kanske upplever sin vardag som tortyr för att de hela tiden känner att de inte passar in. Du behöver känna att du har verktyg att möta utmaningar som du stöter på.
Nästa siffra i 24/7 är 4:an, som står för fyra områden där hjärnan hanterar information på ett annorlunda sätt. Lotta visar en bild med de fyra områdena som personer med NPF kan ha svårt för; överblicka, reglera, filtrera och växla.
– Överblicka, där kan du tänka dig ett kontrolltorn på en flygplats. En av mina
patienter sa: ”Jag har ingen som jobbar i kontrolltornet”. Tänk dig att du behöver göra allting manuellt, det som andra gör på autopilot. Då går otroligt mycket energi åt att organisera vardagliga saker som att göra i ordning sig på morgonen.
REGLERA ÄR SOM en volymknapp. Impulsiviteten kan gå från noll till hundra, till exempel att rensa i garderoben. Helt plötsligt så kan man få lust att riva ur alla kläder för att färgkordinera dem, men så tar energin slut lika snabbt och alla kläder ligger i en hög på golvet.
– Filtrera kan du tänka dig som ett virusfilter på en dator som inte fungerar, så att allt spam kommer rakt in och allt verkar lika viktigt så du vet inte vilka mail du ska börja med. Det kan vara din kropp som känner hur varje klädesplagg sitter, alla ljud och allt som händer runt omkring tar du också in utan att kunna stänga av det, vilket är oerhört tröttande.
DET FJÄRDE OMRÅDET som NPF-hjärnan har svårt med är att växla. Lotta liknar det vid en bils växellåda som krånglar och har svårt att byta växel. Du gör för mycket av
Kosten är en av flera livsstilsfaktorer som personer med NPF har svårt med. Bland annat på grund av impulsivitet och svårigheter med struktur. Foto: Getty Images
»Tänk dig att du behöver göra allting manuellt, det som andra gör på autopilot«
vissa saker, säger för mycket, hänger upp dig för mycket på vissa saker eller fastnar i negativa tankar.
– Om vi är medvetna om de här svårigheterna kan vi förstå väldigt mycket av vad personer med NPF kämpar med. Men vi behöver också uppmärksamma styrkorna, till exempel att dra i gång aktiviteter, ta sig an nya uppgifter och tänka kreativt.
Hon vill inte kalla det för superkrafter och hon vill inte heller att vi tar för lätt på NPF eftersom personer med som uppfyller kriterierna för adhd faktiskt har en förkortad livslängd med 8-13 år om de inte får rätt stöd och behandling.
SJU VIKTIGA LIVSSTILSFAKTORER är till stor del kopplad till den förkortade livslängden för odiagnostiserad och obehandlad adhd. Då har vi kommit till 7:an i modellen 24/7.
1. Kost – svårighet att känna av och reglera hunger och mättnad gör det svårt att hålla sig till regelbundna och hälsosam-
ma måltider och hejda sötsuget. Du kan glömma bort att äta eller äta för mycket.
2. Träning – svårighet att etablera hälsosamma och balanserade rutiner, orealistiska mål, svårighet att hålla träningen på en normal nivå.
3. Sömn – svårigheter att gå och lägga sig i tid, varva ned, kliva upp i tid.
4. Stress – svårighet att koppla av och återhämta dig på grund av en konstant inre stress.
5. Känslor – svårigheter att få till och
vårda betydelsefulla relationer, låg självkänsla, utmattning, ensamhet.
6. Beroendebeteenden – svårigheter att dricka ”lagom” mycket alkohol, reglera skärmtid, problematiskt spelande, för mycket jobb eller sociala medier.
7. Ekonomi – svårt att komma ihåg att betala räkningar, impulsivt shoppande, svårigheter att ta ekonomiska beslut, komma ihåg läkarbesök eller att ta sina mediciner.
– Genom att lära känna sin hjärna kan man börja förstå mer om sig själv, försöka förändra sådant som är viktigt. Det som inte går att påverka får man lära sig att acceptera, avslutar Lotta Borg Skoglund. ●
2:an handlar om två saker som vi människor behöver och det är: Sammanhang och mening. Det kan vara extra svårt att hitta för personer med NPF.
4:an står för fyra områden där NPF-hjärnan hanterar information på ett annorlunda sätt; överblicka, reglera, filtrera och växla.
7:an är viktiga livsstilsfaktorer som till stor del är kopplad till den förkortade livslängden för odiagnostiserad och obehandlad adhd: Kost, träning, sömn, stress, känslor, beroendebeteenden och ekonomi.
På Sverigehälsan erbjuder vi sedan 25 år tillbaka yrkesutbildning inom YH, kompetensutveckling för yrkesverksamma och uppdragsutbildning för verksamheter och företag.
Missa inte vårens kostnadsfria webinars och infomöten!
Kommande starter i urval, distans eller på plats i Stockholm & Malmö:
• A-CRA, CRA och ACC - Hjälp ungdomar och vuxna i missbruk.
• Ettårig KBT - ”Den här kursen borde alla gå!”
• Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning - Steg-1 KBT.
• Kris & krisstöd - ”Matnyttig kurs i krisstöd!”
• Korta YH-kurser - Kompetensutvecklande, kostnadsfria & CSN-berättigade.
• Motiverande samtal (MI) - ”MI är som att få ett par nya glasögon!”
• OBM - Utveckla vilken verksamhet som helst!
• PATRIARK-V2 - Bedömning av risk för hedersrelaterat våld.
• Trauma & PTSD - Fokus på bemötande, stöd och behandling.
Läs mer på sverigehalsan.se
Kontakt: 040–698 60 00
Svalnäs är en behandlingsskola för barn och ungdomar i årskurs 6-9, som har flera tidigare skolmisslyckanden bakom sig eller har varit så kallade hemmasittare. Skolan, som arbetar med ett familjeperspektiv, startades 1992 och är personalägt. Personalen består av en administratör, två pedagoger, sex behandlare och en kock. Alla behandlare är socionomer eller motsvarande och har genomgått en grundläggande psykoterapiutbildning.
Svalnäs är en behandlingsskola med starkt samarbete mellan skola, familj och socialtjänst. Hit kommer elever som av olika anledningar inte klarat av sin skolgång. Då de på skolan arbetar med ett familjeperspektiv och ser eleven i ett större sammanhang kan de bättre förstå ungdomens beteende, om de känner till familjens samspelsmönster. – Vi ser inte eleven som ensam bärare av bekymmer, säger en av delägarna – socionomen Daniel Lennman.
TEXT OCH FOTO ANNE HAAVISTO
Jag möts av Daniel Lennman och Jonas Wigstad när jag besöker Svalnäs i Täby, norr om Stockholm. Skolan är en verksamhet med dubbla uppdrag; öppenvårdsinsatsen med uppdrag från socialtjänsten och skoluppdraget att följa läroplanen. Behandlingsuppdraget innefattar i regel ett familjeperspektiv på problematiken.
Jag får en rundvisning i lokalerna som känns hemtrevliga och mer som ett privat hem än en skola; matrum med ljusa möbler, dämpad belysning, ett kök och några kontorsrum på undervåningen. I källaren står ett biljardbord och på övervåningen två klassrum. I garaget intill villan finns musikrum och pingisbord, där både personal och elever spenderar tid tillsammans.
– Behandlingspersonalens närvaro under skoldagen ger oss bredare förståelse för de svårigheter och hinder eleverna kämpar med och möjlighet att arbeta med dem när de visar sig. Att göra saker tillsammans är en viktig del i att skapa de relationer som förändringsarbetet behöver. Ofta är hjälpbehovet både stort och
svårdefinierat och ibland är insatsen socialtjänstens sista försök, innan ungdomen placeras utanför hemmet, berättar Daniel.
SKOLAN SOM STARTADES 1992 är personalägt av bland annat Daniel och Jonas och sammanlagt arbetar elva personer här. Till skolan kommer elever från hela Stockholm, som har flera tidigare skolmisslyckanden bakom sig. De flesta har en eller flera NPFdiagnoser och en del bär på trauman sedan många år tillbaka, vilket har påverkat det sociala livet och skolgången. Många har även kognitiva och psykosociala svårigheter eller är så kallade hemmasittare. Elevernas problematik kan uttrycka sig på olika sätt, en del kan ha ett utåtagerande beteenden och andra har ett introvert beteende och kan ha lång frånvaro från skolan.
– Våra elever har många gånger haft elevassistent i en vanlig skola och provat att gå i resursskola i sin hemkommun. När det inte fungerar kan en placering på Svalnäs bli aktuell, säger Jonas.
Då man arbetar med ett familjeperspektiv och ser eleven i ett större sam
manhang kan man bättre förstå ungdomens beteende om man känner till familjens samspelsmönster.
– Ungdomarna kan ofta ha en mångfacetterad problembild där bekymmer kan visa sig i skolan såväl som i familjen. Vi ser inte eleven som ensam bärare av bekymmer, säger Daniel.
DE BESKRIVER SKOLAN som en träningsskola. – Vi betonar ofta ordet träning när vi träffar nya elever och familjer. Att träna betyder att försöka bli bättre och lära sig hantera något, vare sig det är skola, känslor eller att kunna koncentrera sig. En fördel med begreppet träna är att man får misslyckas. Vi jobbar för att skapa ett sammanhang och en kultur i skolan där misslyckanden blir till intressanta erfarenheter att utforska och inte något skamfyllt som ska döljas, förklarar Daniel. Behandlingsarbetet på Svalnäs har ett miljöterapeutiskt inslag. Den miljöterapeutiska ramen innebär att behandlare och ungdomar arbetar och tränar tillsammans under hela dagen, med behandlingsarbetet som röd tråd.
»Skoldagen blir för eleverna som en social hinderbana«
– Vi lagar mat tillsammans och är på raster tillsammans. Skoldagen blir för eleverna som en social hinderbana. Det kan handla om allt från att ta sig hit, säga hej på morgonen, göra sig i ordning för en lektion och följa instruktioner. Alla egenskaper som behövs för att vara en fungerande skolelev, säger Jonas.
– Vi tar sällan bort hinder, utan anpassar istället ribban, och undersöker tillsammans med eleven vad som behövs för att komma över hinder i vardagen. Alla kan utvecklas och ta ansvar, sen är det olika svårt förstås, för varje individ, säger Daniel.
Ungdomarnas föräldrar är med den första tiden på skolan, för att lära känna personalen, en process som är viktig för att skapa tillit och arbetsallians. Sedan har de i regel familjemöte varannan vecka.
– Ungdomen behöver ofta sina föräldrars stöd i att våga lita på oss och ibland behöver föräldrarna stöd att våga lita och tro på ungdomens förmåga till förändring. Samarbetsformerna med familjerna varierar och utgår från varje enskild familjs behov, berättar Daniel.
– Vi tänker att vuxenvärlden runt eleven, föräldrar, socialtjänst och personalen är som en triangel. När den triangeln lyckas dra åt samma håll så finns förutsättningarna för en förändring, inflikar Jonas.
DET DAGLIGA ARBETET handlar, förutom att rikta eleverna mot skolarbetet, att skapa och bygga relationer till eleverna. Att skapa en allians där eleven kan känna sig stöttad och trygg. Ibland sker familjemötena hemma hos familjen. Sen, om eleven har svårt att ta sig hit så åker vi hem till dem och stöttar och får med oss eleven hit. – Det är vanligt också att vi möts hemma hos eleven på olika sätt. Dessa möten ger oss en större förståelse för hur sammanhanget ser ut och vilka svårigheter som finns och ger en djupare inblick i föräldrarnas situation, säger Jonas.
På skolan arbetar två fasta lärare och musik- och slöjdlärare anlitas utifrån. En i personalen är socialpedagog och resten är socionomer och har minst en grundläggande psykoterapeutiskt utbildning. Jonas och Daniel är relativt nyutexaminerade socionomer.
– Ja, vi har jobbat lite baklänges kan man säga. Vi blev färdiga socionomer 2022. Vi har också steg 1-utbildning i psykoterapi med familjeinriktning och några av de andra har en KBT-inriktning, berättar Jonas.
MÅNGA AV DEM har jobbat ihop i ett tjugotal år och personalomsättningen har varit mycket låg. Svalnäs jobbar med att förvalta den kunskap som personalen besitter och samtidigt klara en föryngringsprocess.
– Arbetsgruppen är vårt redskap för att åstadkomma positiv förändring. I det har behandlarna ett stort handlingsutrymme att utforma hur arbetet ska läggas upp. För att kunna vara närvarande, kreativa och uppfinningsrika i vårt arbete behöver arbetsgruppen vara trygg, berättar Daniel.
Personalen på skolan har en gång i veckan något de kallar för metodforum, där de delar med sig av så kallad tyst kunskap.
– Man tar upp något som under veckan har berört en och diskuterar det tillsam-
»Att göra saker tillsammans är en viktig del i att skapa de relationer som förändringsarbetet behöver«
mans och då ges får man en möjlighet att diskutera och reflektera tillsammans med de andra. Tanken är inte att ge en massa råd, för det är inte alltid hjälpsamt. Vi tror att det är bra för personalen att ha den här tiden ihop. Tanken är att man ska förstå sig själv lite mer och att det blir allmänmänskligt att se att alla brottas med till exempel tvivel på sin kompetens. Det här brukar bidra till en känsla av acceptans och tillit till varandra, säger Daniel.
– Den tysta kunskapen kan, när den blir delad och uttalad, hjälpa till att man får syn på sina egna beteende- och tankemönster, något man känner sig obekväm med eller tankar om vad man tror att arbetsgruppen tänker om en, tillägger Jonas.
PÅ SVALNÄS FÖLJER man den allmänna läroplanen men har lite kortare dagar. Tillsammans med lärare och familj gör man prioriteringar för varje enskild elev, men prio ligger ofta på kärnämnena.
– En återkommande utmaning är att balansera de båda uppdragen behandling och skola. Det här är en ständig balansgång och ibland blir det krockar. Men en seriös skolgång öppnar upp det för sociala och tvärtom, de ger varandra båda perspektiven, menar Daniel.
Svalnäs genomför olika typer av utvärdering; både kvantitativa och kvalitativa. En form av kvalitativ utvärdering är samforskning. Innan eleven slutar sin utbild-
ning görs en gemensam utvärdering där familjen, eleven och personalen deltar. Syftet med samtalet är ökad förståelse utifrån flera perspektiv där allas röster är lika mycket värda, samt en möjlighet att ge feedback till skolans personal om det finns något som kunde eller borde gjorts annorlunda.
– Vi blir intervjuade av vår externa handledare, utifrån samforskningens speciella form. Samtalet är ett slags sammanfattning av vårt gemensamma arbete under åren, vad som varit givande och bra och vad som skulle kunnat gjorts bättre, berättar Jonas.
Ett tema som har framkommit i utvärderingen är har varit händelser där arbetsalliansen prövats.
– Om relationen mellan de vuxna, föräldrar, socialtjänst och behandlarna lyckas hålla för de påfrestningar som kan ske när Svalnäspersonalen upprättat och bibehållit gränser, har ofta arbetet blivit framgångsrikt. Samforskningen visar på vikten av att lyckas skapa bärande relationer men också att våga använda dem, att ibland utmana familjens rådande mönster och samspel, förklarar Jonas.
Jag frågar vad som driver dem, att i decennier fortsätta att arbeta med ungdomar.
– Jag har alltid jobbat med barn och unga och när jag kom hit till Svalnäs och fick ta del av familjearbetet kring eleven, blev det som en ny och viktig dimension i
arbetet för mig med unga människor. Det uppstår nya aspekter på arbetet hela tiden och det är väldigt tillfredsställande, säger Daniel.
– Jag var förmodligen Sveriges sämsta sotare en gång i tiden och alltid rädd för att göra fel. I det här yrket kan jag använda mig av mig själv, min egen historia och erfarenheter till att guida ungdomar. Jag följde med en ungdom hit från en fritidsgård jag jobbade på, blev hans kontaktperson och blev kvar. Och det fina här med det kollegiala sammanhanget är ovanligt och fint, säger Jonas.
JUST NU PÅGÅR förberedelser för den årliga skidresan tillsammans med eleverna. Förutom att det är roligt att åka på gemensamma resor kommer även konkreta svårigheter i vardagen att visa sig.
– Vår erfarenhet är att det blir en intensifiering av det miljöterapeutiska arbetet som vi bedriver på skolan. Hur hanterar eleverna starka känslor tillsammans med andra? Hur kan de lösa svårigheter tillsammans med oss och kan vi hitta nya lösningar på gamla och invanda strategier? Även skidliften kan bli ett utökat terapirum, menar Jonas.
– Inför resan har vi intervjuat eleverna om deras utmaningar och hur vi gemensamt kan arbeta kring dessa. De har varit väldigt öppna med att berätta, vilket är bra. Men det kommer bli intensiva dagar, säger Jonas och skrattar. ●
En ny forskningsstudie fokuserar på unga och sexuellt våld. Foto: Getty images
Många ungdomar är osäkra på var de ska sätta gränser i samband med sex, enligt forskaren Carolina Överlien. Hon har lett en studie om ungdomars attityder till samtycke och sexuellt våld. – Jag är djupt bekymrad för unga kvinnors utsatthet, säger hon.
Carolina Överlien är professor i genusrelaterat våld och hälsa på Nationellt centrum för kvinnofrid. Studien genomfördes av en grupp forskare i Sverige och Norge under fem år på Nationellt kunskapscenter om våld och traumatisk stress i Oslo.
Carolina Överlien berättar för SVT att främst tjejer utsätts för sexuellt våld, men att även killar som hade utsatts av andra killar har intervjuats i studien. De söker sällan hjälp på grund av att de inte känner igen sig i hur vi pratar om ämnet.
EN AV INTERVJUPERSONERNA i studien undrade om det var normalt att hennes bröst var helt blå efter hon hade haft sex första
gången. Som tur var hade hon en klok storasyster som reagerade.
– Det råder en osäkerhet vad som är okej och inte hos dagens unga. De behöver vuxna att prata med om sin utsatthet, säger hon i SVTs intervju.
Hon tycker att föräldrar behöver ta större ansvar att prata med sina barn om sex och gränser. Enligt Carolina går många unga genom livet med obearbetade trauman. Även de unga männen som har gått över gränsen mår dåligt.
Studien belyser hur sexuellt våld kan leda till att den utsatte utvecklar en negativ kroppsuppfattning och svårigheter med sex, tappad kontroll över sin egen kropp och låg självkänsla. För vissa blir sex också en form av självskada. Våldet kan också få stora sociala konsekvenser.
Utifrån fokusgruppsintervjuerna är det en paradox att de flesta unga tar avstånd från alla former av sexualbrott, samtidigt när det är ett specifikt fall som diskuteras så blir gränserna mer suddiga för vad är okej och vad är ett övergrepp.
Det rådde förvirring om vilka normer som gäller i sexuella situationer.
STUDIEN GENOMFÖRDES AV en grupp forskare i Sverige och Norge. Projektledare var Carolina Överlien, professor vid Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet och forskare vid Nationellt kunskapscenter om våld och traumatisk stress i Oslo.
Forskarna genomförde tolv fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 63 unga människor. Ungdomarna rekryterades bland annat via skolor och sociala medier. Individuella intervjuer hölls också med totalt 34 unga som hade varit utsatta för våld och 19 unga som hade kränkt andra sexuellt.
I forskningsstudien ingick också bland annat intervjuer med skolpersonal och granskningar av handlingar i ärenden där unga dömts för sexualbrott. Rapporten är publicerad vid Nationellt kunskapscenter om våld och traumatisk stress i Oslo AV: JENNY FORS
Ny rapport från Vision:
»AI använt på rätt sätt kan utveckla arbetslivet«
AI kan förbättra välfärden och göra den offentliga förvaltningen mer effektiv. Samtidigt känner många en oro för vad som ska hända med deras jobb, visar en ny rapport från fackförbundet Vision.
– Vi ser att de som är mest positivt inställda till att använda AI på arbetsplatsen också är de som fått utbildning och som tidigt involveras i implementeringen av AI. Tyvärr är det bara en bråkdel som har fått den möjligheten, säger Dalia Eid, vice förbundsordförande i Vision.
Visions rapport ”AI – kollega eller konkurrent?”, där över 7 000 av Visions administratörsmedlemmar har svarat, visar att över hälften inte vet om de får använda AI på arbetsplatsen. 6 av 10 vet inte ens om det finns några riktlinjer för användningen av AI.
I GRUPPEN MEDICINSKA sekreterare – utbruten ur administratörsgruppen som helhet – svarar fyra av tio att de är rädda för att bli av med jobbet, till störst del på grund av utvecklingen inom AI.
– Ovissheten skapar en onödig stress och oro bland medarbetare. Vision vill
att administratörer och medicinska sekreterare som använder systemen i sin yrkesvardag också får inflytande i utvecklingen och införandet av AI i offent-
lig sektor, säger Dalia Eid, vice ordförande i Vision.
Många administratörer ser att AI skulle kunna ge mer tid för kvalificerade arbetsuppgifter men att bristen på kompetensutveckling hindrar en ökad användning av AI, som skulle kunna komma välfärden till del.
– AI använt på rätt sätt kan utveckla arbetslivet. Vi vill där se att eventuella produktivitetsökningar återinvesteras in i en redan ansträngd välfärd och i personalens arbetsmiljö och välmående. AI får inte bli ytterligare ett sätt att spara in, säger Dalia Eid.
MED RAPPORTEN VILL Vision påverka regeringen, arbetsgivare och lokala beslutsfattare att ta sitt ansvar för exempelvis arbetsmiljön och kompetensutvecklingen i relation till AI. Det är särskilt viktigt i relation till kvinnodominerade yrken, exempelvis inom vården, där AI ofta införs tidigt.
Visions krav:
• Arbetsgivare behöver erbjuda kompetensutveckling för att öka AI-kunskapen för att fler ska förstå och kunna använda sig av AI i det dagliga arbetet.
• Arbetsgivare måste vara tydliga med vad som gäller på arbetsplatsen kring AI och ta fram riktlinjer för hur olika AI-verktyg får användas. Riktlinjerna bör inkludera integritet, etik och säkerhetsfrågor.
• Både medarbetare och chefer behöver vara delaktiga i AI-processerna. Många känner sig osäkra på vad som gäller och om det är tillåtet att använda AI. Ofta saknas riktlinjer om hur AI ska användas, vilket skapar onödig stress och felaktig användning.
KÄLLA: VISION
På frågan ”Känner du oro för att förlora ditt jobb?”, svarade 20 procent av de medicinska sekreterarna ”Ja, till största delen på grund av AI”.
På frågan ”Hur ofta använder du AI i ditt arbete+” svarade 57 respektive 50 procent ”Aldrig”.
Frågan var ”Upplever du att ni som användare involveras i tillräcklig grad vid införande av AI-verktyg som berör ditt arbete?”. Hela 57 procent av de medicinska sekreterarna tyckte inte det.
Signifikans är ett modernt digitalt verktyg som både hjälper er att uppfylla IVO:s krav, och samtidigt på ett enkelt sätt påvisa mätbara förändringar.
Signifikans ger dig verktygen för att uppfylla kraven och säkerställa kvaliteten i verksamheten.
Automatisk journalföring –Genomförandeplanens insatser registreras med ett knapptryck.
Påminnelser i mobilen – Minskar risken för missade rutiner och förebygger avvikelser/incidenter.
Snabb och tydlig dokumentation –Bevisar att ert arbete gör skillnad.
Automatiska grafer – Presentera resultat för uppdragsgivare och politiker.
Digitalt stöd för kvalitetssäkring –Visar att ni gör det ni säger att ni gör.
Signifikans med tre innovativa moduler –utvecklat av sakkunniga med 30+ års erfarenhet av branschen.
Vill du veta mer? Kontakta oss idag!
Inga bindningstider. Ingen krånglig uppstart. Prova gratis i 1 månad!
www.signifikans.se l info@signifikans.se
Rissa Seidou tycker att stödet behöver sättas in tidigare
Sprängningarna har ökat och under inledningen av genomförde de kriminella gängen sprängningar dagligen. Det är ofta unga som utför dessa dåd och de får bra betalt. Rissa Seidou, områdespolis i Järva, tycker att vi måste ställa högre krav och agera snabbare.
Järva, norr om Stockholm, bedöms enligt Polisen ha tre särskilt utsatta områden; Husby, Tensta och Rinkeby. Majoriteten av befolkningen härstammar från Afrikas horn, Irak, Syrien, Turkiet och Iran. Inom Järvaområdet talas 110 olika språk.
Här arbetar lokalpolisen nära gängkriminella och områdets medborgare med målet att stoppa gängkriminalitet, nyrekrytering och främja avhopp.
– Vi har fokuserat väldigt mycket på att stoppa skjutvapenvåldet, nu är det
sprängningarna som ökar. En ungdom kan få 70 000 kronor för att spränga en port. Det här måste få ett slut. Myndigheter och civilsamhälle skulle kunna arbeta mer effektivt, säger Rissa Seidou, som var en av föreläsarna på UngaVuxna-dagarna som Krica och Högskolan Sapu arrangerar.
Temat var Aggressionens villovägar och visst finns det all anledning att stanna upp och fundera varför samhället ser ut som det gör. Och inte minst; Vad kan jag göra?
– Ni måste sluta tänka att ni ska ta hand om dessa ungdomar som är på väg in i kriminalitet. Ställ krav på dem i stället. Som polis är jag van att folk ska göra som jag säger. Ni socialsekreterare har också en myndighetsutövning att luta er mot. Svenskar är så rädda att göra fel eller uppfattas som rasister.
HON TYCKER ATT frivilligheten måste tas bort. Den gör att hjälpen kommer när det redan har gått för långt. Ett så kallat mellantvång har diskuterats i flera år för att täppa till glappet mellan SoL och LVU. Mellantvånget som redan finns i LVU § 22 används sällan. Socialstyrelsen har gjort en vägledning om hur tillämpningen skulle kunna vända den negativa utvecklingen för en ung person. Socialtjänsten behöver rustas för att jobba enligt nya arbetssätt, tycker Rissa.
– Vi har varken råd eller möjlighet att låta unga och föräldrar bestämma själva om insatser. Det funkar inte. Vet man att en ung person är i, eller på väg in i kriminalitet, måste insatser kunna sättas in. Föräldrar måste informeras om sitt ansvar och vad socialtjänsten gör, vad vi har för lagar i Sverige.
I Järva arbetar socialtjänsten mycket uppsökande och har intensifierad utredning i hemmiljö, som har gett ökad förståelse för vad socialtjänsten kan erbjuda. En underskattad grupp är mammorna. Barn lyssnar på och har respekt för sina mammor, men mammorna måste informeras så de förstår vad som förväntas.
Rissa tycker att det fungerar bra med de nya lagarna som har gett polisen bättre verktyg, till exempel vistelseförbud och geografisk begränsning. Men hon efterlyser bättre insatser för ungdomar som kommer ut från HVB och SiS.
– De behöver en handlingsplan och
Många ville prata med Rissa Seidou efter föreläsningen på UngaVuxna-dagarna.
»Föräldrar måste informeras om sitt ansvar och vad socialtjänsten gör«
stöd för att inte gå tillbaka till sina gamla kompisar. Det måste vara ett krav och ingen frivillig insats. Det är mycket trauma som ligger bakom och bland många utlandsfödda är det extra skamligt att prata om psykisk ohälsa. Därför vill man inte ta emot hjälp.
Hon märker också att allt fler tjejer begår brott. De skyddar sina pojkvänner och får ofta utföra uppdrag just för att de inte misstänks lika ofta.
– Om det sitter två tjejer i baksätet på en bil är det många poliser som inte bryr sig om dem, men jag vet att tjejer kan vara värre. De använder sin fasad.
RISSA EFTERLYSER FLER avhopparverksamheter för tjejer. För de kan inte placeras i skyddat boende, det är inte samma sak.
– Tjejer kan vara både offer och förövare. Men de vill också ha makt och pengar, så vi måste sluta att bara tänka killar.
Michael Tärnfalk utreder hur socionomutbildningen kan anpassas för att man inom socialtjänsten ska kunna hantera unga gängkriminella.
– Många domar får straffrättsliga påföljder utifrån vad socialtjänsten har sagt.
Därför är det viktigt att man har rätt kunskap, säger Michael. Han deltog i ett panelsamtal tillsammans med Rissa Seidou och Salman Khan, projektledare för 180° på Fryshuset.
RISSA ÄR FRUSTRERAD över att många gånger ingenting görs när en ungdom umgås i kriminella kretsar. Hon vill inte att vi ska vänta tills han skjuter någon.
Fryshusets projekt 180° startade 2024 och stöttar unga som befinner sig eller är på väg in i kriminalitet. Ett mobilt team möter unga i deras egna miljöer och man erbjuder individuella stödinsatser som kan sättas in direkt.
Salman berättar om grooming, falsk lojalitet och 15-åringar som är på väg att utföra mord. En 18-åring hade suttit på HVB och SiS sedan tolv års ålder. Han var i stort behov av stöttning, men hade hellre velat haft bättre stöd som tolv-åring. Eller familjen hade egentligen behövt stöd ännu tidigare.
– Vi ser ju tendenserna redan på förskolenivå. Det är den här frivilligheten som ställer till det. Vi kan inte vänta tills det har gått för långt, säger Michael Tärnfalk. ●
Redan idag så handlar socialtjänstens arbete mycket om att förebygga. Men det görs för lite, trots att vi ser tendenserna tidigt. Varför vågar vi inte agera? Enligt psykologen Ulla Thorslund är vi dåliga på forskningsbaserade riskbedömningar. Det måste till en samsyn, samverkan och samordning.
TEXT JENNY FORS
Nästan hälften av alla vårdnadshavare som erbjuds insatser av socialtjänsten tackar nej. Det visar vilken stigmatisering och rädsla det finns i samhället att ta hjälp av socialtjänsten. Med den nya socialtjänstlagen ska trösklarna sänkas för att kunna få hjälp i tid innan situationen blir värre.
– Det kommer flera nya lagar som kommer att stärka barnens rättigheter
och säkerställa att de får hjälp i ett tidigt skede. Kommuner behöver arbeta mer uppsökande. Men då är det också viktigt att man lyssnar på barnets röst. Tidigare har vi pratat mycket över barnets huvud, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
Hon var en av talarna på Barnkonventionsdagen den 5 februari. Skolskjutningen i Örebro dagen innan fanns med i allas
tankar, men både talarna och arrangören JP Infonet lyfte vikten av att samlas för att tala om samverkan och förebyggande åtgärder när det gäller trygghet för barn.
ARBETET PÅGÅR MED Barnombudsmannens årsrapport 2025 som ska överlämnas senast första april till regeringen. Årsrapporten 2025 handlar om barn och unga som frihetsberövats på grund av brott. Ett stort antal frihetsberövade barn har djupintervjuats och många uttryckte besvikelse över att inte ha blivit lyssnade på.
– Det är så många som har sett tendenserna redan på förskolan. Barn som vi har träffat säger själva ”Vänta inte till tonåren”. När vi skulle prata med barn, till exempel på SiS, så trodde många att de inte skul-
Juno Blom, Barnombudsmannen, var en av talarna på Barnkonventionsdagen.
Foto: Barnombudsmannen
»Det är så många som har sett tendenserna redan på förskolan«
le vilja prata med oss. Men de ville träffa oss för att berätta, säger barnombudsman Juno Blom.
Hon visar ett viktigt citat av Pernilla Leviner; ”Vuxnas rädsla och obehag att ifrågasätta andra vuxna får aldrig hindra barns rätt till en trygg miljö”. Juno Blom menar att det krävs ett tydligt ledarskap och en förankring för att vi ska våga agera, trots att det känns svårt. Många gånger bygger vi dessutom upp hinder som inte finns.
– Hur kan vi göra? Prata med barnen, visa intresse för deras behov och gör dem delaktiga. Barn är faktiskt experter på sina behov. Vad behöver ett barn som är hemmasittare? De har massor av bra förslag själva.
PÅ BARNOMBUDSMANNEN.SE FINNS flera stöd för verksamheter med ansvar för att genomföra barns rättigheter, till exempel ett webbstöd om barns delaktighet: Stöd och verktyg – Barnombudsmannen.
Ulla Thorslund, psykolog, berättar att 38 procent av flickorna i årskurs nio som har haft en relation har någon gång
upplevt våld i den. Det här framkommer av Zandra Kanakaris Relationsboken till unga. Enligt Allmänna Barnahusets rapport från 2021 uppgav var fjärde elev att de någon gång har utsatts för sexuella övergrepp. Bara fyra procent av dessa anmäls till socialtjänsten och sju procent anmäls till polisen. Resten kommer inte till myndigheternas kännedom och de barnen och ungdomarna får aldrig hjälp eller upprättelse.
– Det här ska anmälas! Det är jätteviktigt att sätta in stöd direkt och över tid för att förebygga psykisk ohälsa, missbruk och suicid. Vilka åtgärder sätts in för den här 16-åringen som har blivit våldtagen? Det krävs mod och vilja att agera.
Hon har själv sett våldstendenser redan i förskolan och berättar att vi är mest mottagliga att lära oss saker i sex- till tolvårsåldern. Men för dessa barn gör samhället minst.
– Om vi kan ge stöd till yngre barn kanske de slipper bli våldsutövare och våldsutsatta. Sexuella övergrepp förnekas och förminskas för att vi vuxna inte vill se och inte vågar lyssna. ●
Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.
Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld. Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten. Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).
Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.
Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.
www.tutusab.se
info@tutusab.se 010-405 08 69
Therése
Sandhem Gruppen
»Den
allmänna definitionen beskriver en individ som lämnar organiserad brottslighet«
Kvinnor i kriminalitet passar ofta inte in i den traditionella definitionen av en avhoppare då den allmänna definitionen beskriver en individ som lämnar organiserad brottslighet. Kvinnor som befinner sig i kriminella miljöer har erfarenheter och problematik som ibland skiljer sig på från männens. Kvinnor i kriminella miljöer befinner sig dessutom ofta i en lika svår, om inte svårare,
situation än männen. Kvinnors brottslighet är inte alltid heller lika synlig och lätt att identifiera i jämförelse med männens våldsbrott som ger tydliga och uppenbara konsekvenser.
Samhällets insatser tenderar att vara utformade för att identifiera och hjälpa män, vilket innebär att många kvinnor missas. När vi inte ser dessa kvinnor, missar vi också möjligheten att hjälpa dem.
Vi menar att en omdefiniering av vad som utgör en avhoppare skulle kunna öppna upp för fler att få det stöd de behöver, både kvinnor och män. En bredare och mer inkluderande definition skulle göra det möjligt att nå ut till kvinnor i kriminella miljöer och ge dem en chans att lämna kriminaliteten bakom sig. Samtidigt skulle det bidra till att fler män också får det stöd de behöver, eftersom den nuvarande definitionen ibland exkluderar individer som inte passar in i en alltför snäv mall.
Hur kan vi då omdefiniera målgruppen avhoppare för att inkludera kvinnor samt fler män?
1. Måste en avhoppare vara en person som lämnar organiserad brottslighet? Om vi slutar att se på ”att hoppa av” som att det måste handla om att hoppa av ett kriminellt gäng/organiserad brottslighet och istället syftar på att hoppa av kriminalitet så inkluderar vi individer och särskilt kvinnor som har svårt att lämna kriminaliteten utan att de för nödvändighetens skull ingår i organiserad brottslighet/gäng. Även om man inte ingår i ett gäng kan det fortfarande finnas lika starka anledningar till att individen exempelvis behöver byta ort, exempelvis för att minska återfall.
2. Måste en individ ha en hotbild för att beviljas ett omfattande avhopparstöd såsom placering i avhopparverksamhet?
Att avhopp ska definieras som någon som har eller kommer att få en hotbild sätter käppar i hjulen för individer i kriminalitet som behöver få ett omfattande stöd, inklusive flytt till annan stad, för att kunna sluta med kriminalitet. Ett problem när det kommer till att bedöma hotbild är också att det ibland är svårt att få fram någon exakt fakta i detta, så där kan i värsta fall ord stå mot ord kring huruvida det finns en hotbild eller inte. Vi menar att hotbilden inte får vara en avgörande faktor för huruvida avhopparverksamhet beviljas utan att vi behöver se på hela individens situation och behov.
3. Samlad åtgärd för att se över hur situationen ser ut för kvinnor i kriminalitet
Samhället; forskare, professionella, ideella krafter och så vidare bör undersöka grundligt hur situationen ser ut för kvinnor som befinner sig i kriminella miljöer för att få fram ett underlag att arbeta vidare med kring hur vi kan identifiera och stötta just dem. Vi behöver samla den kunskap som redan finns och jobba för att kvinnor i kriminella miljöer identifieras och får stöd.
För att kunna erbjuda ett effektivt stöd till alla som vill lämna kriminaliteten, måste samhället också vara beredd att se och förstå de unika utmaningarna kvinnor möter. Vi behöver se de kriminella miljöerna och jobba för alla individer som finns där oavsett ålder och kön.
Kabit har en lång erfarenhet av att erbjuda individanpassade helhetslösningar med boende och daglig sysselsättning.
Vi erbjuder små och hemlika HVB med en hög personaltäthet.
Ny verksamhet StegEtt
Ungdomar som blir placerade hos oss skall kunna få en sysselsättning från dag 1.
Det kan vara innan skola och praktik sätter igång. Eller vara ett alternativ för de ungdomar som inte går under skolans ansvar eller har någon praktikplats.
StegEtt erbjuds under måndag-fredag, där alla dagar har olika inriktning. Allt från hantverk, målning, matlagning, rörelse och nutidskoll. Vi finns på Ljungstorps Gård, ca 10 minuter med buss från Hörby.
Emma är ansvarig på StegEtt Hon är utbildad socialpedagog och har jobbat på Kabit i 10 år.
Vill du veta mer om verksamheten?
Kontakta Mattias Johansson, VD / Placeringsansvarig 0415-300 111 | mattias.johansson@kabit.se
Vxlnr, 0415-300 110
Vid akuta ärenden efter kl 16 vardagar samt helger, ring 0760-159 850
Det nya kundsystemet Socio är modernt, användarvänligt och lättillgängligt både för vårdköpare och vårdgivare. – Vi är jättenöjda. Vi har lagt stort fokus på att skapa ett tryggt och säkert system som är snabbare och bättre för våra kunder, säger Johanna Holmgren på SSIL – för vård och omsorg.
TEXT JENNY FORS
Måndagen den 10 februari var det med spänning som SSIL tryckte på knappen för att låta det nya kundsystemet Socio gå live. Utvecklingsarbetet har pågått i nästan två år och det senaste året har det varit två utvecklare som har arbetat intensivt inför lanseringen.
– Det känns jättebra att vi har ett eget utvecklingsteam som har byggt upp vårt eget system och att kompetensen nu finns
kvar i företaget. Det är bra för kunderna, säger Johanna Holmgren, SSIL – för vård och omsorg.
Rikard Johansson och Daniel Lindström är de som kan ta åt sig äran för utvecklingsarbetet.
– Det är kul att ha utvecklat något som verkligen gör nytta. Nu är det lättare att ta del av funktioner och systemet är mobilanpassat, vilket är en jätteviktig bit, säger Daniel.
Hemsidan ssil.se är också uppdaterad med ny grafisk profil och snyggt, modernt utseende. Det går i linje med uppdateringen av systemet.
MAJORITETEN AV LANDETS kommuner använder Placeringsservice som verktyg för att hitta placeringar. Det som är nytt är att du som handläggare får ange dina uppgifter och skapa ett konto för att lämna en förfrågan.
– Det säkerställer att det är rätt person som tar del av informationen. Du kan också direkt chatta med svarande verksamheter. Det går snabbt att utforma din
sökning som rymmer mer information än tidigare så att du snabbare kan få svar med bättre träffsäkerhet, säger Rikard.
För verksamheterna som har haft konto tidigare så behöver man få sitt konto verifierat.
– Är du vårdgivare så kan du inte logga in med ditt gamla lösenord. Klicka på byt lösenord om du är osäker, säger Johanna.
SSIL HAR HÅLLIT demos med kunder för att gå igenom det som är nytt.
– Systemet är väldigt överskådligt och tydligt. Du ser vilka placeringsförfrågningar som du har fått in, vilken ålder det handlar om och annan relevant information. Här finns också Kvalitetsindex, som har blivit mycket tydligare, säger Johanna. Mia Liljestrand, som hanterar förfrågningar som kommer in till SSIL, är också nöjd med uppdateringen.
– Socio är väldigt lättarbetat, vårt jobb går mycket fortare. Det är jättekul!
Även du som placeringsansvarig kan anmäla dig till en demo av SSIL Socio under våren. Läs mer på ssil.se. ●
Händelser som våldsdådet i Örebro kan skapa stor rädsla hos barn och unga. Även hos de som inte påverkas direkt men som ser vad som händer på nyheterna och på sociala medier. Hanna Thermaenius är specialist i klinisk barn- och ungdomspsykologi på Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling.
– Viktigt är att inte överföra sin egen oro på barnet, utan skilja på sina och barnens känslor. Visa för barnet att det är okej att prata om det som händer. Intressera dig för det som barnet sett och hört, säger Hanna Thermaenius, psykolog, Rädda Barnen.
Rädda Barnens psykologer sprider även kunskap genom föreläsningar, utbildningar och vägledningar. En sådan är ”Lugna, lyssna, stärk” – en vägledning som fokuserar på hur vuxna kan stötta barn efter allvarliga händelser och samhällskriser som drabbar många barn samtidigt, som ett terrorattentat, en olycka eller skjutningar.
Det är en psykologisk första hjälpen för att hjälpa till att hantera starka känslor, allt ifrån att stötta ett barn efter ett otäckt besked eller en hel grupp som har
varit med om en katastrof. Rädda Barnen har samlat aktiviteter och förhållningssätt som bidrar till att främja trygghet, lugn, gemenskap och tillit till den egna förmågan att klara av den svåra situationen.
ATT STÄRKA KÄNSLAN av trygghet handlar om att skydda barnet från fara och skrämmande scener. Om barnet kan känna trygghet så snart som möjligt minskar risken för långvariga stressreaktioner. I det akuta skedet kan det handla om att berätta att faran just nu är över, att barnet inte kommer att bli lämnad ensamt, att barnet har gjort så gott det kan och att vi är många som hjälps åt för att skapa ordning.
Barnet behöver också sina basala behov tillgodosedda, som värme, dryck, vila och aktivitet och så snart som möjligt sammanföras med viktiga anhöriga.
Ett annat viktigt behov för att känna trygghet är att förstå vad som har hänt. Barn har rätt till saklig och åldersanpassad information. Samtidigt får det inte vara för mycket eller skrämmande. Men missförstånd kan också skapa extra oro.
Trygghet i den vardagliga miljön är viktigt efter en svår händelse. Att få ordning på mat- och sovtider, utrymme att vara med kompisar och delta i aktiviteter skapar både trygghet och hopp om att livet fortsätter lite som vanligt. Det kan också vara viktigt att komma tillbaka till förskola eller skola även om vi i perioder behöver sänka kraven.
RÄDDA BARNENS PSYKOLOGER har utvecklat appen ”Safe Place” som passar barn som varit med om särskilt stressande händelser. I appen finns kunskap om krisreaktioner för barn och övningar som barn själva kan göra för att öka känslan av lugn. En övning om ett barn är oroligt är att försöka landa här och nu genom att försöka fokusera på platsen du är på. Vad ser du omkring dig? Hur många röda saker kan du se? Hur många gula saker ser du? Hur många gröna saker? Hur känns det, blev du lugnare?
För vuxna finns en kunskapsdel om krisreaktioner och om hur barn kan stöttas när något skrämmande hänt. Appen är gratis.
KÄLLA: RÄDDA BARNEN
Norrlandsgården.
Ta chansen!
Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag
Vilken energi-boost det var att få träffa utställare, föreläsare och besökare på SSIL Utbildningsdag i Sundsvall den 13 februari. Som föreläsaren Mia Börjesson uttryckte det: ”Hjärnan går på energi, därför behöver vi energipåfyllning ibland.”
TEXT OCH FOTO JENNY FORS
Temat var ”Framtidens socialtjänst” när SSIL – för vård och omsorg höll utbildningsdag i Sundsvall. Annika Andersson, talade om teknikutvecklingen med allt mer avancerade AI-lösningar och Jessika Arvik berättade om sin uppväxt kantad av missbruk, psykisk ohälsa och miss-
Familjehemsbanken.
»Vi är varandras arbetsmiljö«
handel men också om vändningen och hur vi kan göra det bättre för barns uppväxtvillkor.
Mia Börjesson, socionom, handledare och familjebehandlare, delade med sig av verktyg hur man som socionom med en påfrestande arbetsmiljö kan bygga ett starkt psykologiskt immunförsvar och bli bättre på att ta hand om sig själv. – När en person med ångest kommer in i rummet får vi ångest på oss, när en person i kris kommer in i rummet får vi kris på oss och så vidare. Vi är bra på omsorg, omhändertagande, medkänsla och empati, men vi är inte alltid lika bra på omsorg om oss själva, säger hon.
MIA BÖRJESSON TYCKER att vi borde ha en färdig omsorgsmeny i situationer när vi behöver ta en paus. När man känner sig tömd på energi är det svårt att tänka klart, därför är det så bra att ha en meny klar. Det kan till exempel vara att lyssna på musik, öppna fönstret, gå en promenad eller annat som gör just dig glad. Hon tipsar också om tre strategier för socialt arbete. 1. Att ha som ett skydds-
Nätverkande, fika och besök hos utställare.
rum mellan det professionella livet och det privata livet.
– Det är en bra strategi är att inte ta med jobbet hem och inte heller älta negativa saker om sitt privatliv på jobbet. Vi är varandras arbetsmiljö. Sedan är jag lite avundsjuk på de som har uniform, så jag brukar tänka mig den professionella rocken där jag har allt jag behöver i fickorna; teorier, metoder och kunskap.
ROCKEN GER SVALKA, du blir alltså inte för varm eller för kall och den professionel la rocken skyddar dig som person i din professionella roll. Det här är alltså stra tegi nummer 2. Nummer 3 förklarar Mia som ett medicinskåp för socialt arbete.
– Här finns allt du behöver; kost, motion, frisk luft. Tänk att du då och då behöver fylla på med energi. Annars kan känslor av stress, trötthet och ångest över.
Föreläsarna och flera av utställarna var med när SSIL höll utbildningsdag i Örebro samma dag som skolskjutningen
Guldutställaren Fimab.
skedde. Det finns med i tanken att när som helst kan oväntade och skrämmande saker hända. Vi är också många som ofta behöver trösta eller komma med jobbiga beslut till klienter. Då gäller det att vi har byggt upp en psykologisk robusthet som gör oss starka i vår yrkesroll. Men också att vi har strategier att ta hand om oss själva. ●
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
För ökad kompetens och hållbarhet
Författarna delar med sig av sina samlade erfarenheter som externa handledare inom socialtjänsten. De beskriver hur psykologisk trygghet kan utvecklas i arbetsgrupper och hur mentalisering kan stärkas för att förstå och bemöta klienter bättre. Boken innehåller praktiska modeller och konkreta exempel från handledningssituationer, både i grupper och för enskilda, samt handledning för arbetsledare och självhandledning, vilket gör innehållet lätt att omsätta i praktiken.
Boken tar upp centrala teman som empatikompassen och att kalibrera den för att hantera emotionell belastning, samt hur Firo-modellen kan användas för att förstå gruppdynamik i socialtjänstens arbetsmiljö.
Författare: Emma Fager och Lotta Forsberg Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se
här boken kan du vinna! Sidan 66
Socionomyrket innebär ett stort ansvar, där man fattar beslut om insatser som påverkar andra människors liv. Hur ser man till att besluten är grundade i relevant och tillförlitlig kunskap? Fungerar den valda insatsen, för vem och i vilka situationer?
Den här boken handlar om fördelar och nackdelar med erfarenhet respektive forskning som grund för kunskap – och hur de med fördel kan kombineras. Eftersom vi människor lätt drar fel eller förhastade slutsatser är kritiskt tänkande en central färdighet. Författarna beskriver därför hur du i beslutsprocessen kan navigera mot bästa möjliga kunskapsanvändning. De visar även varför en socionom som aldrig tänkt forska kan ha nytta av kunskaper i forskningsmetodik.
DenVinn! här boken kan du Sidanvinna! 66
ISTDP – med känslor som kompass
Författare: Ulrica von Thiele Schwarz, Henna Hasson och Urban Markström Förlag: Natur & Kultur, nok.se
En guide för terapeuter ”ISTDP – med känslor som kompass” är den första boken om ”intensive short-term dynamic psychotherapy” (ISTDP) på svenska. I ISTDP ses ångest och försvar som de två huvudsakliga källorna till psykiskt lidande. Metoden fokuserar på de obearbetade, konfliktfyllda känslor som uttrycks gentemot terapeuten här och nu (patientens överföring), men som har sitt ursprung i patientens tidigaste relationer. Patientens försvar uppmärksammas under sessionerna, så att patienten kan utmana och allt eftersom släppa taget om dem. Patienten får även hjälp att hantera sin ångest för att kunna möta sina känslor, vilket leder till en ökad affekttolerans. Man betonar djupast möjliga känslomässiga bearbetning, snarare än intellektuell förståelse.
Författare: Niklas Rasmussen
Förlag: Natur & Kultur, nok.se
Om kärlek, svartsjuka och kontroll
Statistik visar att var femte ung person har varit utsatt för brott i sin relation och en annan studie visar att 38 procent av flickor i årskurs nio som haft en relation har varit utsatta för våld. Den här boken vänder sig till dig som är nyfiken på hur man gör när man är tillsammans med någon, hur en bra relation kan se ut, vad man kan göra om man är kär i någon som inte är snäll mot en och vilka varningstecken det kan finnas på att en relation inte är okej. Om alla tidigt får lära sig hur en bra relation funkar och vad våld är så skulle många fler kunna må bättre.
Författaren Zandra Kanakaris har länge arbetat med frågan om förebyggande av våld i unga relationer, med särskilt fokus på killars våld mot tjejer samt prostitution och annan sexuell exploatering. Under flera år var hon också förbundsordförande i Unizon.
Författare: Zandra Kanakaris Förlag: B. Wahlströms, wahlstroms.se
Lagbok för socionomer och andra professionsutbildningar
Boken innehåller författningar som har särskild betydelse för studenter och för praktiskt verksam personal inom socialt arbete. Urvalet har gjorts för att författningssamlingen ska passa på landets socionomprogram, men boken är även användbar i fristående kurser i socialrätt. Boken inkluderar förutom socialrätt även författningar från civilrätt, arbets- och diskrimineringsrätt, familjerätt, straffrätt, medborgar- och utlänningslagstiftning, hälso- och sjukvårdslagstiftning, förvaltningsrätt, kommunalrätt och processrätt, samt de huvudsakliga grundlagarna. Utöver många nya rättsfall har vi i år lagt till yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) och lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende. Förlag: Studentlitteratur, studentlitteratur.se
Varför blir vissa personer beroende av spel om pengar? Hur kan samhället förebygga problemen? Ett spelberoende kan utvecklas snabbt och leder ofta till ett uttalat lidande, både för den som spelar och för anhöriga. I den här boken utgår författarna både från den senaste forskningen inom sina olika professioner och från egna kliniska erfarenheter. Grundtanken är att det behövs samarbete mellan socialtjänst, sjukvård, skolor och idrottsrörelser för att genomföra de viktiga insatser som krävs i preventivt och behandlande arbete. Även företagshälsovård, kriminalvård, rättssystem och våra lagstiftare behöver vara engagerade för att i tid nå individer med rätt åtgärder. Författarna presenterar utöver spelberoendets bakgrund och mekanismer även konkreta råd och strategier för utredning och behandling.
Författare: Carolina Widinghoff, Helena Hansson och Anders Håkansson Förlag: Studentlitteratur, studentlitteratur.se
Hållbarhet i socialt arbete
Att förebygga och hantera stress
Att i sitt arbete möta människor i utsatta livssituationer innebär många olika belastningar och stressorer som påverkar den enskilda socialarbetaren, arbetsgruppen och ibland också arbetsplatsen. Upplevelserna av stress och reaktioner kan verka negativt på exempelvis empatisk förmåga samt den professionella nyfikenheten och kan därmed även påverka förmågan att utöva yrket.
För att kunna hjälpa andra behöver socialarbetare arbeta proaktivt för att förebygga stressrelaterad ohälsa på arbetet. Boken ger en ökad kunskap om belastningar inom socialt arbete och hur man på individ-, kollegie- och ledningsnivå kan ta hand om de stressreaktioner som uppstår.
Huvudredaktörer: Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen Förlag: Liber, liber.se
Motiverande samtal vid autism och adhd
En guide för dig som i ditt arbete träffar personer med autism och adhd. Genom att kombinera motiverande samtal, MI, med visuellt stöd visar den hur du kan stärka personens egen röst och motivation. Författarna förklarar hur autism och adhd påverkar samspel och kommunikation, och hur du med konkreta verktyg kan anpassa samtalet till personens behov. De berättar hur du kan använda visuellt stöd i olika situationer, och hur du via MI kan engagera, fokusera, framkalla motivation och planera för förändring. Många praktiska exempel och dialoger ger förståelse och inspiration. Denna nya utgåva är uppdaterad enligt den senaste versionen av MI, bland annat visar den hur du kan stötta personen i både förändring och utveckling mot personliga mål.
Författare: Liria Ortiz och Anna Sjölund Förlag: Natur & Kultur, nok.se
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
MARS
Nya socialtjänstlagen
19 mars, webbsänd skr.se
En dag kring självomsorg i vårdande yrke 21 mars, Stockholm sapu.se
Människan som gruppvarelse – workshop om psykologisk trygghet 21 mars, Göteborg sapu.se
Svenska Vårds årskonferens 24-25 mars, Stockholm svenskavard.se
Grundkurs:
Kriminalitet som livsstil 24-28 mars, Stockholm magelungen.se
SSIL utbildningsdag – HVB 27 mars, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
Stresshantering med KBT 31 mars, webbsänd sverigehalsan.se
APRIL
Motiverande samtal (MI) – grundutbildning 2 april, webbsänd sverigehalsan.se
LSS-dagen
2 april, Lund hvbguiden.se
Metodkurs:
Kriminalitet som livsstil 2-4 april, Stockholm magelungen.se
HVB- och familjehemsdagen
3 april, Lund hvbguiden.se
De tolv stegen möter psykoterapi 4 april, Göteborg sapu.se
Basutbildning i psykosbemötande
4 april, Stockholm sapu.se
FIT 4p MCHS
7-8 april och 22 maj, Stockholm waitong.se
Utbildning för administratörer inom socialtjänsten – en juridisk grundkurs
8 april, webbsänd jpinfonet.se
Familjebehandling med KBT
8 april, webbsänd sverigehalsan.se
Daglig verksamhet
8-9 april, Stockholm eller webbsänd sifu.se
Lex Sarah och systematiskt kvalitetsarbete
9 april, webbsänd jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB
10 april, Gävle ssilutbildningsdagar.se
Nya socialtjänstlagen 10 april, webbsänd skr.se
Instruktörsutbildning i mindfulness 14 april, webbsänd sverigehalsan.se
Avgiftshandläggning inom socialtjänsten 25 april, webbsänd jpinfonet.se
MAJ
Motiverande samtal (MI) – grundutbildning 5 maj, Malmö sverigehalsan.se
HVB- och familjehemsdagen 15 maj, Skövde hvbguiden.se
Socialtjänstens stöd till barn, unga och familj 6-7 maj, Stockholm eller webbsänd sifu.se
Socialrättsdagen
7 maj, webbsänd jpinfonet.se
SSIL utbildningsdag – HVB 8 maj, Kalmar ssilutbildningsdagar.se
HVB-utbildning, MCHS 4p 8-9 och 23 maj, Stockholm waitong.se
SSIL utbildningsdag – LSS 21 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag – HVB 22 maj, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
SEPTEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB 11 september, Malmö ssilutbildningsdagar.se
Dagen för Skyddat Boende 24 september, Västerås ssilutbildningsdagar.se
OKTOBER
Stora LSS-dagen 4 oktober, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag – LSS 8 oktober, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
Dagen för Skyddat Boende 9 oktober, Göteborg ssilutbildningsdagar.se
SSIL utbildningsdag – HVB 21 oktober, Uppsala ssilutbildningsdagar.se
NOVEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB 20 november, Linköping ssilutbildningsdagar.se
Socionomdagarna 25-26 november, Stockholm socionomdagarna.se
DECEMBER
SSIL utbildningsdag – HVB 3 december, Stockholm ssilutbildningsdagar.se
För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.
Heltäckande verksamhetssystem för dig som arbetar inom vård– och omsorg.
idok uppfyller lagstiftarens krav och följer hela utförarprocessen inom SoL, LSS, HSL och administration.
Vi finns representerade inom HVB, LSS, Familjehem, Stödboende, Skyddat boende och Äldreomsorg.
Följ den röda tråden och dokumentera effektivt med hjälp av idok
- från förfrågan till gallring
Skanna för mer information
Vi listar Poddtoppens podcasts om ämnet våld i nära relationer:
1. Våld i nära relationer – det börjar med kärlek
En utbildningspodd av Linn Moser Hällenoch Rebecca Lagh.
2. Mäns våld mot kvinnor och barn – våld i nära relationer
Podden ges ut av Kvinnojouren Linnéan i Lidköping och är producerad ideellt, med varmt hjärta, av Dotter & Döse.
3. Dolda motiv i rampljuset
Vi som håller i podden heter Pernilla och Annasofia och vi arbetar på socialtjänsten vid Eksjö kommun.
4. Ska det kännas så här?
Louise Åsenfors och Jienny Gillerstedt samtalar med inbjudna gäster och experter.
5. Bakom Stängda Dörrar Emelie Walles möter kvinnor som har överlevt våld och hot i nära relation.
6. Det osynliga våldet
En podcast som tar upp offrens berättelser.
Vi träffade Dennis Forslund på FIM AB (Familjehem i Mälardalen) under en SSIL Utbildningsdag och blev lite nyfikna på företaget.
Har ni någon strategi med er medverkan på SSIL Utbildningsdagar?
– Vi vill nå ut till fler, så därför kommer vi öka vår närvaro som utställare på SSIL Utbildningsdagar runt om i landet under 2025.
FIM AB fyllde 30 år förra året. Berätta lite hur allt började.
– Det hela startade under våren 1994 när grundaren och fortsatt nuvarande VD, Roger Pearson insåg att det var dags att starta igång. Familjehemsvård hade Roger sett var en välfungerande vårdform som ger individen möjlighet att acklimatisera sig till ett liv utan droger, våld och andra negativa miljöer.
Vad skiljer verksamheten idag från tidigare?
– Från början var man inriktad på att hjälpa vuxna med svår beroendeproblematik, men idag är man rustad för att hjälpa klienter i alla åldrar då man även har konsulenter som är specialiserade på barn och unga.
Vad står G8 för?
– G8 är en förkortning av vår adress, Gruvvägen 8 i Sala. Här finns vi tillsammans med de delvis samägda bolagen Rilanicio AB som jobbar med skyddsplaceringar och SweSecurity AB som jobbar med bland annat säkra transporter. Nu har vi samlat de olika företagen under ett samlingsnamn, G8-gruppen.
Har ni någon mer nyhet att berätta?
– Vi har också startat en samtals- och beroendemottagning i egen regi som dessutom kan erbjuda LARO (läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende).
Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har det betydligt svårare i arbetslivet. En ny enkätundersökning från Riksförbundet Attention visar att mer än hälften har varit sjukskrivna på grund av sin funktionsnedsättning någon gång de senaste fem åren.
Tre av tio som svarat på enkäten uppger att deras arbetssituation inte är hållbar, och fyra av tio är osäkra på om de ska orka med sitt arbete på lång sikt. Sju av tio anser att diagnosen varit till nackdel i arbetslivet.
– Att de inte får rätt anpassningar är ett slöseri med kompetens, som dessutom leder till stort personligt lidande, säger Anki Sandberg, ordförande på Riksförbundet Attention.
Skicka ett mail till jenny@svenskamedia.se märkt ”Tävling” och säg vilken av de två böckerna på sidan 62 som du vill ha.
Mycket av svårigheterna i arbetssituationen kan underlättas genom tydligare struktur och lugnare arbetsmiljöer. Sju av tio i enkäten upplevde att en rörig och ostrukturerad arbetsmiljö var ett hinder, medan sex av tio uppgav att ett otydligt ledarskap och den fysiska arbetsmiljön var försvårande.
Endast 12 procent säger att de har bett om stöd från sin arbetsgivare och fått bra stöd. 35 procent har delvis fått stöd och 24 procent har bett om stöd men inte fått något.
SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman där socialtjänsten och kriminalvården bjuds in till samtliga tillfällen
Örebro 4 februari
Sundsvall
Anmälertillvåra utbildningsdagarpå ssil.se
Framtidens Socialtjänst
HVB/Familjehem
HVB/Familjehem 13 februari
Framtidens Socialtjänst
Skydd och säkerhet
Skyddat boende/HVB/Familjehem
Göteborg
Malmö 13 mars 27 mars
Gävle 10 april
Kalmar 8 maj
Stockholm 21 maj
Stockholm 22 maj
Malmö 11 september
Västerås 24 september
Göteborg 8 oktober
Göteborg 9 oktober
Uppsala 21 oktober
Linköping 20 november
Stockholm 3 december
Unga i riskzon (Gängkriminalitet)
Framtidens Socialtjänst
Framtidens Socialtjänst
Samsjuklighet (LSS)
Unga i riskzon (Gängkriminalitet)
Unga i riskzon (Gängkriminalitet)
Skydd och säkerhet
Samsjuklighet (LSS)
Skydd och säkerhet
Unga i riskzon (Gängkriminalitet)
Framtidens Socialtjänst
Framtidens Socialtjänst
HVB/Familjehem
HVB/Familjehem
HVB/Familjehem
Handläggare LSS
HVB/Familjehem
HVB/Familjehem
Skyddat boende/HVB/Familjehem
Handläggare LSS
Skyddat boende/HVB/Familjehem
HVB/Familjehem
HVB/Familjehem
HVB/Familjehem
Vill du ställa ut? Kontakta Marko Grönholm
marko.gronholm@ssil.se 0651-55 26 10
Välkommen till
24-25 MARS
SCANDIC CONTINENTAL STOCKHOLM
Varmt välkomna till Svenska Vårds årskonferens 2025!
Vi står inför en omvälvande tid inom socialtjänsten där förändringar i lagstiftning och nya riktlinjer innebär både utmaningar och möjligheter. Den nya socialtjänstlagen och förändringar inom exempelvis socialtjänstdataregisterlagen ställer krav på oss alla att anpassa oss, men de öppnar också dörrar till att förbättra vårt arbetssätt och höja kvaliteten i vården och omsorgen.
Under årets konferens samlas vi för att ta del av kunskap, erfarenheter och nya metoder som kan hjälpa oss att navigera genom denna föränderliga tid.
Programmet är fullt av inspirerande föreläsningar och diskussioner, med teman som sträcker sig från säker rekrytering och arbetsrätt till den senaste forskningen om att skapa trygga och inkluderande vårdmiljöer, både inom äldreomsorg och barn- och ungdomsvård.
En nyhet för i år, är att vi kommer att spela in de flesta föreläsningarna för att ni ska kunna återuppleva den tillsammans med era medarbetare på hemmaplan! Såklart är det ett stort värde att använda i olika utvecklingsmöten, för kunskap och inspiration, och det vill Svenska Vård gärna bjuda på!
Den här konferensen är inte bara ett tillfälle att lära och utvecklas – den är också en plats för att bygga nätverk, dela erfarenheter och inspireras av kollegor.
Tillsammans har vi förmågan att möta framtidens krav och fortsätta utveckla socialtjänsten till en ännu starkare, mer trygg och inkluderande sektor.
Varmt välkomna till en spännande och givande konferens!
Mattias Andersson
Förbundsdirektör
Svenska Vård
Program och layout: Piku Utbildningar
(med reservation för ändringar)
Måndag 24 mars
10.30-11.30 Årsmöte
11.00-11.45 Registrering och mingel
11.45 Lunch
12.45 Konferensen startar
Maria Nilsson, ordförande, Svenska Vård
12.55 Inledning
Mattias Andersson, förbundsdirektör, Svenska Vård
13.00 Öppningstal
Talare meddelas inom kort
13.15 Samtal och frågestund
Mattias Andersson och öppningstalare
13.30 Vad kan en ny socialtjänstdataregisterlag innebära för vård- och omsorgsföretagen?
Niklas Eklöf och Johanna Kumlin
14.00 Säker rekrytering – undvik arbetsrättsliga misstag
Arbetssökandes upplysningsplikt, finns det? Vad händer om den arbetssökande ljuger? Arbetsgivarens undersökningsmöjlighet. Vad händer om den arbetssökande har kopplingar till kriminella nätverk?
Bakgrundskontroller mm.
Georg Frick
14.30 Introduktion till eftermiddagens workshops
Ingrid Haraldsson
14.35 Fikapaus
15.05-15.45 Break out sessions, pass I
15.55-16.35 Break out sessions, pass II
16.35 Avrundning och uppladdning inför kvällens middag
Program och layout: Piku Utbildningar
Under två pass genomförs föreläsningar i mindre grupper Varje pass leds av en expert på området, som inleder med ca 30 min föreläsning som följs av 15 min frågestund/diskussion Deltagarna väljer två teman vardera
1. Validationsmetoden utvecklar dina möten med personer med demens
Validation® är en metod som utvecklats av Naomi Feil för att kommunicera med och hjälpa desorienterade mycket gamla personer, ofta med Alzheimersliknande demens. Det är en personcentrerad metod som hjälper till att minska stress och öka livskvalitet och glädje hos den desorienterade personen.
Maria Hedman Holmblad
2. Säkerställandet av en trygg och säker vårdmiljö vid HVB
Hur kan en ökad differentiering av vården vid HVB se ut och hur ser behovet och förutsättningarna ut för att införa särskilda befogenheter vid HVB? Vi får en inblick i det pågående utredningsarbetet.
Marta Gandra
3. Världens bästa jobb!
För personer som har ökade sårbarheter och stresskänslighet gör det stor skillnad om personen de möter har rätt kompetens, bemötande och rätt syn på sitt uppdrag. En rad principer och grunder är centrala för att lyckas i våra respektive uppdrag inom LSS, oavsett verksamhet, målgrupp och åldersgrupp.
Jeanette Johansson-Ånmark
4. Socialt klimat och viktimisering vid institutioner för barn och unga
Forskningsstudier påvisar ett behov av ungdomsinstitutioner, och då blir det viktigt att rikta ljuset mot institutionens sociala klimat och risken för viktimisering. Ett växande forskningsunderlag har indikerat att de (många) timmar som inte utgörs av en strukturerad behandling, dvs. själva miljön eller det sociala klimatet, på många sätt kan vara avgörande för vården.
Peter Andersson
Pass 2 (kl 15.50-16.35)
5 Stort behov av platser i den sociala barn- och ungdomsvården
För att bryta utvecklingen där fler unga dras in i kriminalitet behöver flera olika delar av samhället hjälpas åt. För att få fler familjehem behöver vi sprida kunskap, dela erfarenheter och inspirera fler att åta sig denna roll.
Thomas Ardenfors
6. Ledarskapets betydelse för kvalitet och egenkontroll
Med ett personcentrerat ledarskap läggs grunden till verksamhetsutveckling och att varje medarbetare blir den bästa versionen av sig själv. När vi får till delaktighet, tillit, tid och utrymme att hitta vår inre motivation att utveckla både vård och verksamhet sker underverk. I detta ingår även att hantera konflikter och avvikelser samt att säkerställa att alla egenkontroller finns på plats och utförs av rätt person, i rätt tid.
Jenny Grälls
7. Säker Digital Kommunikation, SDK
En ny digital infrastruktur för säker digital kommunikation (SDK), är ett initiavit från regeringen som innebär att kommuner och offentligfiansierade verksamheter äntligen kan sluta använda faxen och skicka känslig information digitalt på ett säkert sätt. Vad är SDK, varför behövs det och vilka fördelar finns med att använda SDK?
Anna Thelander
8. Ett rehabiliterande arbetssätt i äldreomsorgen
Svårigheter att rekrytera fysioterapeuter i den utsträckning som behövs har ökat behovet av kompetens hos undersköterskor när det gäller ett rehabiliterande arbetssätt i äldreomsorgen. Hur kan undersköterskor skaffa sig fler verktyg för att främja hälsa, öka delaktighet och förbättra livskvaliten för brukarna, och samtidigt få ett lättare teamsamarbete med övriga professioner?
Cecilia Winberg
Kvällsprogram 24 mars
18.30 Samling och mingel med fördrink
19.00 Tvårättersmiddag
Under middagen sker prisutdelning till Årets Företag och Årets Medarbetare.
22.30 Middagsfestligheterna avrundas
08.30 Återblick på gårdagen
Mattias Andersson och Maria Nilsson
08.40 När IVO gör tillsyn
IVO lägger stor vikt vid att ägare, ledning och medarbetare har kännedom om relevant lagstiftning. Men inte bara det; upparbetade rutiner och processer som fungerar väl i implementeringen och är kända av alla medarbetare, granskas också. Hur kan chefen arbeta med de här frågorna?
Christian Benson
09.15 Kvalitetsutveckling inom socialtjänsten
I Solna stad har man arbetat fram en bra modell för kvalitetsutveckling inom socialtjänsten. Man arbetar aktivt med att följa upp och utvärdera kvaliteten i arbetet, men hur går det till i praktiken och vilka lärdomar och effekter har man fått från kvalitetsarbetet?
Patrik Ulander
09.45 Fikapaus
10.10 Framtidens affärer inom socialtjänsten – varför privata aktörer behövs Företagandet och valfriheten i välfärden infördes för att ge den enskilde mer makt över sin vardag, för att öka utbudet och variationen av utförare samt för att stimulera konkurrens och innovation. Det låter inte så i debatten idag, men det är också det som har hänt. Och det är denna utveckling den politiska och ideologiska offensiven mot välfärdsföretagande vill rulla tillbaka. Det vore något dåligt för de allra flesta om det blev verklighet.
Fredrik Segerfeldt
11.00 Generation Z:s dolda jobbfrånvaro
Den senaste Jobbhälsorapporten 2024 visar att unga sjukanmäler sig dubbelt så mycket som sina äldre kollegor. Orsakerna till den upprepade korttidsfrånvaron hos Gen Z är dessutom svåra att förklara. Hur kan man prata med unga medarbetare om sjukfrånvaro?
Charlotte Valleskog
11.35 Från mörker till framgång
Många ledarskapsteorier kommer från början från idrottens värld. Här får vi historier och metoder för att bygga ett starkt team och insikter i att övervinna motgångar och uppnå framgång.
Fatmir Seremeti
12.20 13.10 Avslutning och lunch
Öppningstalare | Titel?
Avslöjas inom kort.
Niklas Eklöf | Chef för e-hälsa och informatik, Socialstyrelsen
Niklas är myndighetens talesperson i e-hälsofrågor och ansvarig för Socialstyrelsens beredningsfunktion för e-hälsa. Han har bred erfarenhet av offentlig sektor, regional och nationell samverkan och ehälsa och har arbetat i region, på olika myndigheter och i Regeringskansliet bl.a. i utredningen God och nära vård (S 2017:01). en medverkat i flera andra statliga utredningar, bl.a. Framti
Johanna Kumlin | Chef för kunskapsutveckling inom socialtjänsten, Socialstyrelsen
Johanna är chef för en forsknings- och kunskapsutvecklingsenhet på Socialstyrelsen, med fokus på utveckling av kunskap gällande metoder och arbetsformer inom socialtjänstens verksamhetsområde. Hon är forskare i grunden erfarenhetandra statliga utredningar, bl.a. Framtdens socialtjänst (S 2017:3).
Georg Frick | Arbetsrättskonsult, rådgivare och författare. Georg är en av Sveriges mest uppskattade utbildare, med mångårig erfarenhet av praktisk arbetsrätt och lönesättning både inom privat och offentlig sektor. Han har också skrivit flera böcker om arbetsrätt.
Maria Hedman Holmblad | Demenscoach och specialistsjuksköterska i geriatrik
Maria Hedman Holmblad har arbetat inom demensvård i 30 år och under många år utbildat och handlett inom personcentrerad demensomvårdnad. Hon är certifierad lärare i Validationsmetoden.
Marta Gandra | Huvudsekreterare i utredningen S2024:03
Marta Gandra utreder en ökad differentiering av vården vid HVB samt införandet av vissa särskilda befogenheter vid HVB för barn och unga. Syftet är att säkerställa en trygg och säker vårdmiljö vid HVB och därigenom stärka HVB som en del av vårdkedjan.
Jeanette Johansson-Ånmark | Författare och utbildare
Jeanette Johansson-Ånmark har över 30 års erfarenhet av socialt arbete i olika former. Hon har arbetat i såväl kommunal socialtjänst som privat vård och omsorg och som chef och ledare på olika nivåer. I dag driver hon NPF-specialisterna.
Peter Andersson | Universitetslektor i socialt arbete, Stockholms Universitet
Peter är socionom, fil. dr. i socialt arbete och legitimerad psykoterapeut och han har tidigare arbetat inom socialtjänst, kriminalvård och inom den statliga ungdomsvården (SiS). Hans forskning har särskilt fokuserat på den låstA institutionsvården för barn och unga, i flera studier har fokus varit på viktimisering och socialt klimat utifrån de placerade ungas perspektiv, vidare har också personalens arbetsvillkor studerats utifrån deras upplevelse av våld.
Thomas Ardenfors | Nationell samordnare för fler kvalitativa vårdplatser inom den sociala barn- och ungdomsvården. Thomas har under 30 års tid, tillsammans med sin familj, varit jour- och familjehem till många utsatta barn och ungdomar genom åren. Sedan december 2023 har han regeringens uppdrag som nationell samordnare. Under sin medverkan kommer han dela med sig av hur detta arbete utvecklas.
Jenny Grälls | VD/ Verksamhetschef, stiftelsen Göransgården, Uppsala. Jenny är sjuksköterska, barnmorska, specialistsjuksköterska inom vård av äldre med över 28 års erfarenhet inom vårdyrket och ett brinnande intresse av ledarskapets betydelse och effekter inom samtliga delar av varje organisation. Vinnare av Vårdförbundets pris "Årets chef" 2022.
Anna Thelander | Specialist, DIGG, Myndigheten för digital förvaltning
Anna är specialist för Säker digital kommunikation på Digg. Dessförinnan arbetade hon drygt 20 år som chef och strategisk verksamhetsutvecklare på en annan myndighet och har även varit expert i en statlig utredning. Utöver det har Anna lett förstudier om digitalisering inom ramen för eSam (e-Samverkan mellan myndigheter).
Cecilia Winberg | Förbundsordförande, Fysioterapeuterna
Cecilia Winberg är disputerad i rehabiliteringsmedicin och har en bakgrund inom neurologisk rehabilitering både inom slutenvård och öppenvård. Hon har varit egenföretagare i mer än 20 år och även arbetat som enhetschef för rehabiliteringen på Lasarettet i Ystad.
Christian Benson | Jurist och utbildare, Inst för Medicinsk rätt
Christian är specialicerad inom allmän hälso- och sjukvårdsjuridik, IVO:s tillsyn och tillståndsprövning samt förvaltningsrätt. Han har även arbetat som inspektör/jurist på IVO samt utredare på Försäkringskassan och Diskriminerings-ombudsmannen.
Patrik Ulander | Stabschef, Omvårdnadsförvaltningen, Solna stad
Patrik är stabschef för kvalitetsutveckling i omvårdnadsförvaltningen i Solna stad, och ordförande i TK617 Tjänster inom social omsorg och omvårdnad, som utvecklar standarder för äldreomsorg, funktionshinderområdet och HVB. Han har lång erfarenhet av arbetet med förutsättningar för vård och omsorg i enskild regi, t ex kopplat till tillstånd/tillsyn, upphandling och systematiskt kvalitetsarbete, via engagemang i bl a Svenska Vård och Vårdföretagarna.
Fredrik Segerfeldt | Näringspolitisk expert, Almega
Fredrik Segerfeldt är näringspolitisk expert på Almega. Det senaste året har han skrivit två olika skrifter om betydelsen av företagande och valfrihet i välfärden. Segerfeldt har 25 års erfarenhet från näringslivets opinionsbildning. Han har också skrivit 16 böcker.
Charlotte Valleskog | Chefspsykolog, Feelgood
Charlotte har erfarenhet som legitimerad psykolog och organisationskonsult inom företagshälsovården med fokus på hållbara och hälsosamma arbetsplatser.
Fatmir Seremeti | Föreläsare, entreprenör och elitidrottare Med 85 000 följare på sociala medier och i mer än 1 000 föreläsningar har Fatmir värdefulla delat med sig av insikter om motivation och ledarskap. Han inspirerar andra att övervinna hinder och uppnå sina mål genom sina unika erfarenheter som både paralympier och framstående entreprenör.
Datum: 24-25 mars 2025
Plats: Scandic Continental, Vasagatan 22, Stockholm. Tel: 08-517 342 00.
Pris för medlemmar: 4 500 kr + moms.
Pris för icke medlemmar: 5 950 kr + moms Avgiften faktureras efter anmälan.
I priset ingår:
• Lunch och fika båda dagarna
• Middagsfestligheter kvällen den 24 mars
• Talarnas ppt-bilder
• Möjlighet till exponering med egen roll-up
• Inspelning av konferensen inkl två av break out sessions, som ni kan delge era medarbetare efteråt (delas via Piku Utbildningars lärplattform)
Anmälan: Sista anmälningsdatum är den 21 februari. Anmälan sker via formulär på Svenska Vårds hemsida. Anmälan är bindande men ersättare kan utses.
Notera: T o m 30 november har Svenska Vårds medlemmar exklusiv anmälan. Därefter släpps biljetterna även till andra intresserade. Max antal deltagare: 80 personer.
Logi: Logi bokas och bekostas av deltagaren. Scandic Continental erbjuder rabatterat pris på alla rumskategorier i samband med konferensen: Enkelrum (1 pers): 1 696 kr, Dubbelrum (2 pers): 1 875 kr
Boka på hotellets hemsida och ange bokningskod BSVE240325 för att erhålla rabatten. Sista dag för bokning med rabattkod är 20 februari 2025. Vid frågor kontakta hotellet: 08517 517 00 eller continental@scandichotels.com.
För mer information, kontakta:
Mattias Andersson, Förbundsdirektör, Svenska Vård mattias.andersson@svenskavard.se
Ingrid Haraldsson, VD, Piku Utbildningar ingrid.haraldsson@piku.se