Tidningen Omtanke, nr4 2025

2025 • ÅRGÅNG 18

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

TEMA: SKYDDAT BOENDE

#4

KRÖNIKAN:

IVO bemöter kritiken

”Offer är inte en identitet”

Därför tar det så lång tid med tillstånden

Joakim Ulmefors, vd TryggtBoende

Branschen i ett vakuum MKFB var bland de första i Sverige att få sitt tillstånd

Barnanpassning del 4 Leksaker hjälper till att bearbeta trauman

”Att lyssna är det viktigaste redskapet”

Kalle Norwald är expert på sexuell hälsa

Hur förberedd är du på kris?

Samsjuklighet inom LSS

Aida Alvinius vill öka kunskapen om ledarskap i kris och krig

Ketil Lundbekk om hur man kan agera som medarbetare

INNEHÅLL #4 2025 16

Kalle Norwald Han är socionom, sexolog och psykoterapeut, känd från sin medverkan som expert i tv-programmet ”Gift vid första ögonkastet”.

FOTO: ANNE HAAVISTO

Tema: Skyddat boende

24

IVO svarar på kritiken

26

Juristkrönika Säkerhetsplaneringen lyfts fram i de nya föreskrifterna och allmänna råden om skyddat boende.

Alltid i Omtanke

FOTO: MKFB

28

Tillstånden för skyddat boende drar ut på tiden.

06 LEDARE 10 PÅ GÅNG

MKFB fick tillstånd Jenny, delägare och verksamhetschef, berättar om den långa väntan.

60 AKTUELLT

32

Barnanpassning, del 4

64 KALENDARIUM

38

Kvalitetsindex

40

Samsjuklighet

45

Krisledarskap

48

Krismatlagning

62 BOKHYLLAN

Sol Lindhöjd, som driver Fredahuset, om leksakers betydelse.

28

66 EFTERSNACK FOTO: GETTY IMAGES

GrödbyGården och Solgläntans Behandlingshem toppar listan för Kvalitetsindex våren 2025.

Ketil Lundbekk om samsjuklighet inom LSS.

Aida Alvinius är aktuell med nya boken ”Krisledarskap i praktiken”.

58

SSIL Utbildning OMSLAG KALLE NORWALD FOTO ANNE HAAVISTO

GÄSTKRÖNIKAN

FOTO: LÄRA

Kulabodan HVB

FOTO: TRYGGTBOENDE

52

32

Joakim Ulmefors, TryggtBoende ”Vi vill inte ta över någons liv – Vi vill vara ett stöd tills de känner att de klarar sig själva”

56

40

Vi gör världen lite bättre, en människa i taget Nytida ger stöd till barn, unga, vuxna och familjer inom både funktionsnedsättning och psykosocial problematik. Vi finns här för dig, med över 460 verksamheter runt om i landet.

Läs mer om oss på nytida.se

LEDARE

Att behålla lugnet väldigt olustig känsla. Är vi där nu att det bara är en fråga om ”när”? Här är några nya böcker för i år: ”Vem är du när kriget kommer” (Natur & Kultur), ”Klara krisen” (Semic), ”Ledarskap i krigstider” och ”Krisledarskap i praktiken” (Gothia Kompetens).

Vi har träffat Aida Alvinius, professor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan, som har skrivit ”Krisledarskap i praktiken”. Att leda i utmanande och osäkra tider handlar inte bara om att fatta svåra beslut utan också om att skapa trygghet och framtidstro.

Vem är du i kris och oro? En god ledare behåller lugnet och visar på en väg framåt. I samhällsbärande funktioner är det extra viktigt att bemästra krishantering. Aida delar med sig av en mängd ledarskapstips, till exempel att bygga relationer och sätta omtanken om sina medarbetare främst. Det krävs att lyssna och låta medarbetarna vara delaktiga.

Det är lättare sagt än gjort att vara lugn och positiv i oroliga tider. Vi människor har en tendens att blåsa upp farhågor och rykten. Det är en balansgång att vara beredd på det värsta men samtidigt sitta stilla i båten. Inom skyddat boende har det varit ett helt år av oro, där alla bara väntar på besked från IVO om beviljat tillstånd. Dessutom kan det vara lugnet före stormen med en hel bransch i gungning.

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

FOTO: JOSEPHINE FANTENBERG

Det råder stor oro just nu. Världsläget är oroligt, ekonomin är ansträngd och gängkriminaliteten löper amok med allt värre skjutningar och sprängningar.

Polisen och Försäkringskassan rapporterar om assistansfusk i stor skala. Och Ekobrottsmyndighetens senaste rapport visar att kriminella i Sverige omsätter upp till 150 miljarder kronor per år – något som hot­ ar hela vår samhällsstruktur.

Ekonomisk brottslighet växer i omfattning och skadar våra välfärdssystem. Ekobrottsmyndigheten ser behov av flera åtgärder som bidrar till att minska de sårbarheter som finns i samhället. Det behöver bland annat bli svårare att starta eller ta över ett bolag för att använda det för ekonomisk brottslighet och svårare att utnyttja andra människors identiteter.

Samtidigt måste det bli lättare att kontrollera bolag och dess företrädare, såväl för privata som offentliga aktörer. Det handlar också om att upphandlingar måste utföras på ett sätt så att inte organiserad brottslighet släpps in, att tillsyn och kontroller ska fungera väl och att påföljderna för ekonomisk brottslighet behöver ses över.

Uppdrag granskning på SVT belyser hur gängen rekryterar skolbarn för att utföra brott. Evin Cetin släpper också sin nya bok ”Barnsoldater”, som hon har skrivit tillsammans med journalisten Jens Lilje­ strand. Där har hon träffat lärare, rektorer, föräldrar och andra vuxna som desperat kämpar vidare.

Oron för krig i världen ökar också. Den här broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som delades ut i november 2024 satte fart även på bokutgivningen när det gällde förberedelser för kris eller krig.

Nu har man bytt ordet ”om” till ”när”, vilket ger en

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.

Layout

Annonskoordinator

Teknisk information

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Annonser

Prenumeration och adressändring

Format: 210 x 297 mm.

Satsyta: 185 x 270 mm.

Upplösning: 300 dpi.

Tryck: Stibo Complete.

Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

6 | www.ssil.se

Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se

Emelie Hansson Tel: 0651-69 90 02 emelie.hansson@svenskamedia.se

Tel: 0651-160 40 info@ssil.se

Tidningen är TS-kontrollerad.

Upplaga: 16 900 ex.

N VA

EN M ÄR

Trycksak 3041 0189

K T

Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Redaktionen

S

Tidningen Omtanke ges ut av:

HVB-hemmet

Villberga Familjecenter Boende och behandling i trygg miljö för ungdomar 13- 20 år med autism samt eventuella tilläggsdiagnoser.

Förstärkta familjehem

LSS med skydd

Stödboende

LSS-boende

HVB-hem

Bo och växa i trygg miljö I mer än 25 år har vårt HVB-hem Villberga Familjecenter utanför Enköping erbjudit tryggt boende och kvalificerad behandling för ungdomar med olika typer av neuropsykiatriska diagnoser.

Verksamheten riktar sig till ungdomar 13-20 år.

Villberga Familjecenter är en del av Villbergagruppen som tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende förutsättningar till ett meningsfullt liv.

För information och placeringsförfrågningar, kontakta: Katrin Idås på mobil 073-622 95 20.

Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

TRYGGHET

KVALITET

OMTANKE

för ett bättre liv Vi vill möjliggöra bästa livskvalitet för varje individ oavsett förutsättningar genom att skapa Nordens mest trygga och personnära vård och omsorg som gör skillnad.

www.friab.se

PÅ GÅNG

AV JENNY FORS

Nytt evidensbaserat material från Friends ska minska hat

Svårare att nå socialsekreterare Under pandemin tvingades socialsekreterare att arbeta på distans. Nu visar forskning att det nya arbetssättet har skapat distans mellan socialsekreterare och klienterna.

– Det finns en känslomässig turbulens mellan att vara hemma och arbetsmoralen. Socialsekreterarna uttrycker en svårighet att avgöra när de jobbar och när de har en paus. Om de diskar och tar en paus, jobbar de då? Eller gör de fel?

Och att jobba utan kollegor gör att arbetet upplevs ensamt, säger Israa Ahmad, doktorand på Malmö universitet.

Att arbeta hemifrån innebär att socialsekreteraren bjuder in klienten i sin privata sfär. Många undviker därför videosamtal och sköter kontakten med klienterna via telefon eller mejl.

Den andra delen av doktorsavhandlingen bygger på tolv intervjuer med klienter om hur de ser på det hybrida arbetssättet och relationen till socialtjänsten efter pandemin.

– Klienterna upplever att det har blivit svårare att nå socialsekreterarna. De upplever också att empatin har minskat, bemötandet har försämrats och känslan av avhumaniseringen ökat.

läs mer!

www.omtanke.today

10 | www.ssil.se

För att ge skolor effektiva verktyg att förebygga hat och stärka elevernas empati lanserar Friends metodmaterialet HateLess. Med färdiga lektionsupplägg, inspirerande filmer och interaktiva övningar får elever konkreta strategier för att känna igen, förstå och bemöta hat.

– Hatretorik skapar otrygga miljöer där vissa elever tystas och rätten att uttrycka sig begränsas. Genom HateLess får elever verktyg att förstå mekanismerna bakom hat och våga stå upp för sig själva och andra.

Forskning visar att tidiga insatser i skolan är avgörande för att förebygga hat och stärka empatin i elevgruppen, säger Magnus Loftsson, forskningsledare på Friends.

HateLess är framtaget av en forskargrupp i Tyskland och har bevisats effektivt för att öka elevernas empati, minska hatretorik och stärka klimatet i klassen. Materialet är enkelt att använda, kräver inga extra resurser och genomförs av lärare under skoltid.

HateLess består av fem moduler: Vad är hat? Varför finns hat? Vilka konsekvenser kan hat få? Hur kan vi bemöta hat? och Vad har vi lärt oss?

– Vi vet att lärare efterfrågar konkreta verktyg för att hantera tuffa samtal i klassrummet. HateLess ger dem stöd att arbeta systematiskt med frågor om normer, grupptryck och civilkurage, och hjälper eleverna att utveckla viktiga färdigheter för att skapa en tryggare skolmiljö, säger Magnus Loftsson.

HateLess riktar sig till elever i årskurs 4–6 och 7–9 och kan användas i skolor över hela Sverige.

Nya särskilda ungdomshem inrättas Regeringen satsar 357 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för att motverka ungdomars brott. Nya särskilda ungdomshem, ekonomiskt stöd till kommuner, fler skolsociala team och stöd till unga som riskerar att fastna i grov kriminalitet.

Regeringen har gett Statens institutionsstyrelse (SiS) i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att öka antalet platser på de särskilda ungdomshemmen. Detta genom att nya särskilda ungdomshem inrättas, antingen med stöd av 6 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) eller på annat sätt. I vårändringsbudgeten föreslår regeringen att 200 miljoner kronor ska användas för detta syfte.

Regeringen införde 2023 ett statsbidrag riktat till skolhuvudmän för att kunna inrätta och bedriva arbete med skolsociala team. Medlen för satsningen är från och med 2024 jämnt fördelade mellan skolhuvudmännen och socialtjänsten. Nu förstärker regeringen satsningen med ytterligare 50 miljoner kronor under 2025. Regeringen satsar sammantaget 350 miljoner kronor på skolsociala team under år 2025.

VAL-BO är ett Behandlingshem för män över 18 år

och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk.

Vi har hela vårdkedjan ifrån primärbehandling, fördjupad behandling och utslussning.

Vi arbetar med hela personen och problematiken kring missbruket utifrån tankemönster, beteenden, relationer, familj och uppväxt. I förändringsarbetet återspeglas ett helhetstänk där personen får lära sig allt från ADL-träning till ett drogfritt liv.

Vår vårdkedja 1. Motivation/Kartläggning

4. Utslussning

Vi kartlägger individens behov utifrån utredningssamtal, ASI och PIKT. Underlaget ligger tillsammans vårdplan och uppdraget till grund för upprättandet av genomförandeplanen. Denna fas innefattar även en stor del motivationsarbete och att skapa en trygg relation samt tillvaro för individen.

För individer som har ett behov av utslussning och stöd i att hantera vardagen efter en behandling kan individen erbjudas ett strukturerat utslussboende. Individen bor i en möblerad lägenhet. Har en daglig sysselsättning, eftervård, fördjupad ADL träning och regelbundet stöd av kontaktpersonen.

2. Primärbehandling

5. Referensboende

I primärbehandlingen fokuserar vi på beroendeproblematiken och på att ge individen en stabil grund att stå på med verktyg för ett drogfritt liv. Här påbörjas även parallella insatser för sidoproblematik som tex. kriminalitet, relationer och bakomliggande orsaker.

Efter utsluss erbjuder VAL-BO ett referensboende för dem som behöver stöd första tiden i ett eget boende samt som behöver hjälp att hitta en egen bostad och inkomst för att kunna gå vidare i sitt liv. Individen bor i en egen lägenhet, tillhandahållen av VAL-BO med tillsyn, eftervård, enskilda samtal och stöd i att slussas ut i samhället.

3. Fördjupad behandling

6. Eftervård

Här påbörjas en fördjupad behandling kring beroendeproblematiken, livssituationen och den sidoproblematik som kan finnas. Personen får möjlighet att bearbeta bakomliggande orsaker på djupet och individen har tillgång till samtliga av VAL-BO´s kortveckoprogram som är integrerade i den fördjupade behandlingen.

Eftervården sker i form av terapeutledd eftervårdgrupp en gång i veckan i 12 månader. Om man bor långt från VAL-BO kan även ett individuellt upplägg göras med återvändardagar.

Placeringsförfrågan: 011-440 90 04 | Behandlingshemmet: 011-664 44 info@valbo.nu | www.valbo.nu

PÅ GÅNG

AV JENNY FORS

Spädbarn följer sociala signaler trots trauma FOTO: MAGNUS LÄNJE

Bebisar som lever som flyktingar har delvis lika bra sociala förmågor som barn med tryggare hemförhållanden. Det visar en ny studie som forskare från Uppsala universitet har gjort i samarbete med kollegor i Uganda, Zimbabwe och Bhutan. Över 800 barn har deltagit i studien, vilket gör det till en av de största spädbarnstudierna som någonsin genomförts med hjälp av ögonrörelsemätningar.

– Vi blev förvånade över resultaten. Tidigare forskning har visat, och vi har själva utgått från det, att den tidiga spädbarnsperioden är extremt sårbar. Att barnets utveckling påverkas av de sociala, trygghetsmässiga och ekonomiska förutsättningar som det har under sina första år. Men vi såg i vår studie att det inte är kört för barn som lever i utsatthet. En del viktiga sociala förmågor är intakta. Det inger hopp, men betyder inte att allt är okej, säger Gustaf Gredebäck.

För att få en bild av barnets bakgrund och förutsättningar har forskarna intervjuat barnets föräldrar. De har fått berätta om sina erfarenheter av trauma och sitt mående, och det har varit en indikator på hur föräldrarna mår och på deras tillgängliga resurser för att vara just en tillräckligt god förälder.

För att mäta barnens sociala aktivitet och möjlighet att följa med i vad som händer runtomkring, har forskare använt ögonrörelsemätningar, då man både filmar barnens ögon och med hjälp av en algoritm räkna ut var barnet tittar. På det sättet kan man mäta i vilken utsträckning som barnet följer andras blickriktning.

Regeringen slår sönder tilliten FOTO: KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

Regeringen river upp sekretessen Regeringen föreslår en helt ny sekretessbrytande bestämmelse som ska förbättra möjligheten för samtliga myndigheter att sinsemellan dela sekretessbelagda uppgifter om enskilda.

– Dagens sekretessregler ger inte myndigheterna tillräckliga förutsättningar att dela information. Många upplever att reglerna är svåra att förstå och använda. De förslag vi nu lägger fram ger tydligt lagstöd för att dela information och att samverka med andra. Det är ett viktigt systemskifte för att förebygga brott och motverka fusk och felaktiga utbetalningar, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 december 2025.

12 | www.ssil.se

Enligt Akademikerförbundet SSR är det fel väg att gå att bryta sekretessen i Socialtjänsten.

Riven socialtjänstsekretess kommer att innebära ett växande skuggsamhälle och försvåra det förebyggande arbetet, skriver förbundet i ett pressmeddelande.

– Tilliten är grunden för socialt arbete och för förebyggande arbete. Att regeringen upphäver socialtjänstens sekretess för att polisen ska kunna utföra sitt arbete på bästa sätt sker utan en tanke på hur det påverkar det sociala arbetet.

Det är en katastrof som vi kommer att få betala för i framtiden. Det kommer att försvåra socialtjänstens arbete. Allt för många människor kommer inte att söka socialtjänstens hjälp om de vet att alla uppgifter om dem hamnar direkt hos polisen, säger Heike Erkers ordförande Akademikerförbundet SSR.

100 Antal miljoner i ökat placeringsstöd till kommunerna

När hemma inte räcker till -finns vi som alternativ VÄLKOMMEN TILL Omvårdnad i Skönvik AB Akademien i Skönvik Vi är Silviahemscertifierad, 30 år i branschen!

Omvårdnad i Skönvik AB

Akademien i Skönvik

Omvårdnad i Skönvik är ett privat alternativ till omvårdnadsboende för människor med psykiska funktionshinder och demens.

Är en del av Omvårdnad i Skönvik där vi utbildar i första hand omsorgspersonal, men även många andra. Vi är belägna i Hedemora med stora ljusa ändamålsenliga lokaler, vi har möjlighet till att leverera så väl fika som mat till våra utbildningar.

Verksamheten ligger i natursköna omgivningar i Hedemora. Ungefär 1 km från stadens centrum, nära men ändå ostört från en stressig vardag.

Till Omvårdnad i Skönvik kommer både yngre och äldre människor med psykiska funktionshinder eller demens. Några stannar för en kortare tid medan andra finner trygghet i ett långvarigt boende

Det kanske mest spännande just nu är vår utbildning inom ”hot & våld” som vi använder oss av VR teknik för att utbilda.

Men tillhandahåller även utbildningar som hjärt & lungräddning, förflyttnings-teknik och MHFA (första hjälpen till psykisk hälsa.)

Vi tar emot både mindre och större grupper.

Vi har lediga platser!

Omvårdnad i Skönvik, Tfn 0225 - 59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se

Detta är en annons från Humana

Metoden ESL – Ett självständigt liv – bygger på att stärka individens färdigheter och självförtroende.

Från rättspsykiatrin till ett eget liv N

På Humanas psykiatriboenden får människor som fallit mellan stolarna en ny chans. Med trygghet, struktur och små steg mot självständighet kan ett nytt liv ta form.

är brevet damp ner i brevlådan hade det gått över ett år. Mannen som skickat det hade tidigare bott på ett av Humanas psykiatriboenden, efter att ha dömts till rättspsykiatrisk vård. Bakom sig hade han ett långt liv av psykisk ohälsa, missbruk och många misslyckanden. Men nu skrev han att han hade en egen bostad, ett fast jobb, en flickvän och ett litet barn.

”Jag ville bara säga tack”, skrev han. ”Tiden hos er var avgörande för att jag skulle komma vidare.”

För Johan Lindberg, regionchef på Humanas vuxenenhet, är det precis det arbetet handlar om. Att ge människor som har det allra svårast en chans till ett liv med mer självbestämmande och hopp.

– Många av våra klienter har levt länge med psykisk

Detta är en annons från Humana

Metoden kallas ESL – Ett självständigt liv – och bygger på att stärka individens färdigheter och självförtroende.

Meningsfull vardag gör skillnad En viktig nyckel är att vardagen ska kännas meningsfull.

Därför erbjuds olika typer av aktiviteter och sysselsättningar – som till exempel det populära aktivitetscentret i Falköping med fokus på musik.

– Det handlar inte bara om att klara sig själv praktiskt, utan också om att känna sig behövd och ha något att gå till. Många har aldrig haft det förut, säger Johan.

Behoven ser olika ut. Vissa klienter kan efter en tid återvända till sin hemkommun med enklare stöd. Andra behöver bo kvar längre i ett LSS-boende. Många har också samsjuklighet, alltså både psykisk ohälsa och missbruk.

– Det är människor som samhället ofta har gett upp hoppet om. Men vi ser gång på gång att det går att vända en till synes hopplös situation. Det kräver tålamod, respekt och tro på individen. Och när det lyckas – då är det svårt att tänka sig ett viktigare jobb.

Ett av våra särskilda boenden

ohälsa utan att få rätt hjälp. De har ofta försökt i öppenvården, men inte klarat det. Hos oss får de ett sammanhang, struktur i vardagen och möjlighet att bygga upp sin egen förmåga i sin egen takt, säger han.

Skräddarsytt stöd från dag ett Humana driver flera boenden med psykiatrisk inriktning runt om i landet. När en ny klient flyttar in inleds en kartläggning tillsammans med personalen: enhetschef, sjuksköterska, arbetsterapeut och klienten själv. Tillsammans formulerar de en plan – vad behöver just den här personen för att kunna ta nästa steg?

– Det handlar om att se vad individen klarar av, och att bygga vidare därifrån. Det kan vara att börja handla själv, städa sitt rum eller laga mat tillsammans med andra.

Allt sker i små steg, säger Johan.

”Det handlar om att se vad individen klarar av, och att bygga vidare därifrån”

Johan Lindberg, regionchef på Humanas vuxenenhet.

Vi hjälper dig med förfrågningar kring placeringar och insatser Ring oss på 0771-11 33 11 Mer info på humana.se

Kalle Norwald är känd som sexolog och expert i ”Gift vid första ögonkastet”.

Foto: Gabriel Liljevall ​​

16 | www.ssil.se

INTERVJUN

”Lyssna är det viktigaste redskapet” Kalle Norwald är expert på sexuell hälsa

Kalle Norwald är socionom, sexolog och psykoterapeut, med sexuell hälsa som den röda tråden genom hela hans karriär. Han blev känd för svenska folket under sina fem säsonger som sexolog och expert i teveprogrammet ”Gift vid första ögonkastet”. I år är han aktuell med tre böcker om sex och relationer.

– Jag vill göra sexualitet mindre skrämmande och mer begriplig, säger han.

TEXT ANNE HAAVISTO FOTO GABRIEL LILJEVALL OCH ANNE HAAVISTO

Han visste redan på högstadiet att han ville jobba med sexualitet på något sätt. När de fick i uppgift i ämnet teknik att skriva om världens bästa uppfinning skrev Kalle om kondomen. Under sista året var han irriterad över att de inte fick lära sig något om abort och skrev ett extraarbete om ämnet.

– Sexuell hälsa är ett så otroligt brett ämne och jag tycker om att göra saker där jag aldrig blir färdig, säger han.

Efter gymnasiet singlade han slant om han skulle plugga till sjuksköterska eller socionom. Det blev socionomprogrammet på Örebro Universitet, en stad han aldrig hade varit i men som då hade Sveriges bästa socionomutbildning. Han behövde också komma bort från Stockholm, efter många tuffa år. Kalle blev mobbad under hela sin skolgång, för att han inte var som alla andra som han säger.

– Jag var duktig i skolan och hade många tjejkompisar. Men jag var väl lite väl flamboyant och det uppskattades inte av alla. Jag blev både retad, utfryst och

slagen av killar som var några år äldre än mig. Jag hade inte en chans att försvara mig, berättar han.

Inför gymnasiet valde han en mindre skola inne i Stockholm och kom ut som homosexuell under de första veckorna.

Tjejerna slöt upp bakom honom, medan killarna inte ville vara i hans närhet.

– Jag fick ett eget omklädningsrum, för de andra killarna var rädda att jag skulle våldta dem, säger han.

KALLE HAR ALLTID varit vetgirig, men plug-

gandet blev också en flykt från det jobbiga har han förstått som vuxen efter många terapitimmar.

– Jag mådde piss och har även varit suicidal. Men min flykt in i det ständiga pluggande har inte alltid varit en hälsosam flykt. Det kan ha gjort att jag har haft svårt att vara i det berömda nuet eller missat många lustfyllda saker, resonerar han.

Socionomprogrammet kändes rätt från första stund och den vetgirige Kalle kastade sig över studierna. Då program-

Kalle Norwald Ålder: 38 år.

Yrke: Socionom, sexolog och psykoterapeut.

Familj: Son som är 11 år, samt stor vald familj. www.ssil.se | 17

Sex och relationer har alltid intresserat Kalle Norwald, som har skrivit flera böcker i ämnet. ​​

met inte hade någon sexuallära skrev han under åren uppsatser i ämnen som samkönat föräldraskap, berusningsmedel och sexualvanor, tvångsmässighet och sexualitet. Kalle skrev även den första studien 18 | www.ssil.se

i Sverige om kvinnor som lever med HIV. Efter examen 2009 flyttade han tillbaka till Stockholm eftersom hans pojkvän bodde där. Hans första jobb var som socialsekreterare på Lidingö där han mest

jobbade med ekonomiskt bistånd.

– Det fanns de som ifrågasatte mitt val att arbeta där, i en av de rikaste kommunerna i landet, men psykisk och social ohälsa fanns och finns även där. Att vara

»Det låter otroligt klyschigt, men det är något otroligt vackert med att möta en annan människa i samtal« ​ ekonomiskt utsatt i en rik kontext kan påverka starkt den psykiska hälsan.

Han fick också ”in lite sexualitet” under sin tid där, något som uppskattades av hans klienter.

– Jag pratade om sex och relationer inom missbruksvården, teman som kommer i skymundan inom socialt arbete, vilket är helt galet egentligen. Där fanns en neddämpat behov märkte jag snabbt. Jag fick jättefina utvärderingar, fast jag var 23 år med tandställning som skulle snacka knulla med medelålders män och kvinnor, säger Kalle och skrattar högt.

SAMTIDIGT SOM HAN jobbade som socialse-

kreterare påbörjade han sin master i sexologi i Malmö. I två år pluggade Kalle på halvtid och sista året på heltid. Efter en tid blev han headhuntad till Södersjukhuset där han jobbade med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner, kliniskt arbete och sexologiska samtal. Han var med och startade akutmottagningen för våldtagna 2015 och startade även en ung vuxenmottagning för hbtq+personer.

– Jag trivdes enormt bra, för jag fick göra så mycket roliga och viktiga saker.

Jäklar vad mycket mod det finns inom de patientgrupperna. Sexuell hälsa är livsviktigt i vissa fall, menar han.

2013 tog han sexologexamen och blev kvar på Södersjukhuset i åtta år där han också jobbade som kurator och utbildningsledare. Året därpå fick han en son.

– Att bli förälder var verkligen en omställning, även om det var en välkommen sådan. Att spendera hela dagarna uteslutande med sitt barn var underbart och påfrestande på samma gång. Jag hade haft en barnlängtan länge så jag försökte njuta även i de mer intensiva stunderna, berättar han.

SEDAN VAR DET dags att ”knarka högskolepo-

äng igen”, som Kalle uttrycker det. Planen hade hela tiden varit att läsa en grundläggande utbildning i psykoterapi, för att bli bättre på samtalsdelen.

– Jag fick under utbildningen insikten vilken förmåga människan har när modet till samtal finns. Det låter otroligt klyschigt, men det är något otroligt vackert med att möta en annan människa i samtal.

2014 gifte sig Kalle med sin fästman, något av det roligaste han gjort.

– Det kändes speciellt att få dela något på det sättet, både med någon man älskar och tillsammans med vänner och familj, minns han.

2019 blev han tillfrågad att vara med i teveprogrammet ”Gift vid första ögonkastet”. Först tackade han nej för att han inte ville vara med i den typen av program.

– Jag hade fördomar om konceptet och funderade om det ens var etiskt korrekt.

Sen var jag inte säker på att jag ville vara med i teve. Men efter ett möte med producenten tackade jag ändå ja. De ville ha med mig för min normmedvetenhet och kritiska öga. Jag fick en del fördomar bekräftade men också motbevisade, berättar han.

PROGRAMMET ÖKADE I popularitet,

en del tack var Kalle som snabbt blev en omtyckt profil, men också för att det var pandemi och människor var relationstörstiga.

– Jag fick bidra med mer sexologisk medvetenhet, men det var viktigt för mig att inte sitta och prata knulla om inte deltagarna ville, så jag fick vara med och styra lite också kring programinnehållet.

Efter fem säsonger kom han till en punkt då han kände sig klar med programmet.

– Det var roligt att få uppleva det här men att göra programmet tog kopiöst mycket tid, jag hade jobbat konstant och hade inte haft en sommarledighet på fem år. Jag längtade efter att semestra med min son, så länge han fortfarande ville hänga med farsan.

Programmet gav många viktiga lärdomar och upplevelser, säger han.

– Det var mycket lärorik samtalsmetodik under intervjuer med deltagare för matchningar. Det var också fint att kom-

ma in kontakt med människors längtan.

Jag fick lära mig tevevärlden, att vara med och skapa ett program, vilket var svårt men kul. Sen är det ju så klart så att synligheten har lett till andra skojiga saker. Och fler klienter känner till mig och bokar tid för samtal.

HAN ÄR SKARP, kunnig, vältalig och väldigt

rolig. Det är inte svårt att förstå varför Kalle blivit en sån populär figur, både inom media och som terapeut och föreläsare. Hur var det att bli så offentlig?

– Det är verkligen både plus och minus. Sen är jag lite naiv och märker inte så mycket av det, vilket är ett resultat av att ha dålig självkänsla, tror jag. Jag märker ju inte ens när någon flirtar med mig, jag går bara förbi, haha. Och jag är verkligen ingen kändis. Victoria Silvstedt är en kändis, jag kan bli igenkänd. Jag kan tycka det är lite fräckt när någon smygfotar mig på tunnelbanan, kom fram istället. Är jag själv med min son och folk stirrar tänker jag mest på hur han tar det för han tycker det är jättekonstigt att hans kompisar sett mig på teve.

Kalle har även skrivit böckerna ”Undervisa om sexualitet, samtycke och relationer”, ”Sexualkunskap för vuxna – om kåthet, lust och samtycke, ” och ”Tack, förlåt och skyll dig själv”. Han tycker om att skriva böcker, men det är lite kämpigt också.

– Jag gillar att ha skrivit böcker men det är alltid lite trögt att komma igång, men när jag väl sätter igång så rinner orden ur mig. Just nu samlar jag mod till att börja på nästa bok som är en uppföljare till skolboken. Jag ska även skriva en bok som än så länge saknar titel, men som riktar sig till ungdomar som inte haft sin sexdebut än.

Vi pratar om sex och våld, båda svåra ämnen att prata om generellt.

– Många är rädda för att fråga sina klienter om erfarenheter av våld, samtidigt som det är svårt att prata om sexualitet.

Kombinera de två och det blir för många www.ssil.se | 19

»Många är rädda för att fråga sina klienter om erfarenheter av våld, samtidigt som det är svårt att prata om sexualitet« ännu svårare. Jag tror det handlar om att man inte vet vad man ska göra med de svar man får, vilket är fullt förståeligt. Det är jobbigt även för oss som jobbar med sexuellt våldsutsatta. Vi hade en gräns, när jag jobbade med våldtagna människor, hur många vi fick möta dagligen, för det sliter oerhört att höra berättelser om övergrepp om och om igen, berättar han.

För Kalle är det viktigt att belysa båda sidor, att inte stirra sig blind på det negativa, – Medialt uppmärksammas mycket skit, med all rätt absolut. Men, 80 procent av unga vuxna är nöjda med sitt sexliv. Att en av fyra tjejer har varit med om övergrepp är förjävligt, men jag anser ändå att vi måste kunna bolla med både perspektiven, för de samexisterar. Vi matas med sexnegativa budskap och om vikten av att säga nej. Men jag anser att vi även måste lära oss att säga ja. Att vi rannsakar oss själva och kanske ser över ja, nej och kanske. Inte till vad som helst förstås, men sexualitet är plastiskt, alltså föränderligt.

Vi tänder exempelvis inte på exakt samma sak när vi är vuxna som när vi kom in i puberteten. Vi lär oss mer och vill andra saker. De två enda positiva affekterna vi har, glädje och nyfikenhet, behöver gödas mer tycker jag. Vi behöver också påminnas om att allt det negativa vi hör inte spelar samhället i stort, men självklart formar det våra perspektiv. Här behöver vi ha en tanke i tankarna, säger han.

MÅNGA VILL GÄRNA förklara mäns våld mot

kvinnor med att de tittar på våldsam porr.

Det finns en liten grupp, heterosexuella killar med bristande impulskontroll och högre grad av aggressivitet, som står för den ökande risken för våldsyttringar senare i livet. Men till den gruppen hör även andra kriminella, som fotbollshuliganer och personer som brukar partnervåld till exempel.

– De här individerna har ofta haft en beteendeproblematik redan i förskolan.

Vi behöver alla mer kunskap och förstå20 | www.ssil.se

​

else för att hjälpa de här pojkarna att hantera sin ilska på andra sätt än genom våld.

Att de börjar slåss är många gånger ett rop på hjälp. Men man lämnar barnen ensamma, kanske bestraffas de också på olika sätt och sen känner de skam och där kan den psykiska ohälsan växa vidare.

Hur ska vi få bukt med det sexuella våldet?

– Genom kunskap som på sikt kan hjälpa oss att förändra beteende. Läs böcker och lyssna på poddar, samtala med varandra. Och lyssna, det är faktiskt det viktigaste redskapet. Sen får vi se vad det blir för resultat på sikt av den nya läroplanen för sexualundervisningen i skolan. Det är en process att få bukt på det här och det behövs politiska prioriteringar, vilka inte finns nu, menar Kalle och tillägger: – Jag vill dock passa på att skicka cred till alla som jobbar på socialtjänsten. Vilket fantastiskt arbete de gör. Jag möter människor som tackar dem för att de lever.

Kalle tog sin psykoterapeutexamen 2022. Just nu skriver Kalle på sina böcker, har samtal på sin mottagning och håller på med slutcastingen inför ett relationsprogram för bi- och pansexuella på SVT. Han är skolledig för tillfället, men vill gå en handledarutbildning i terapi framöver. Han är också nyskild efter ett halvt liv med sin exman som han har sonen med.

– Jag har pratat med många nyskilda par, och nu är jag där själv. Det är lite av en berg- och dalbana men jag fokuserar

Kalle Norwalds böcker ”Att undervisa i sexualitet, samtycke & relationer – integrera i alla ämnen” (Gothia Kompetens AB, 2022), ”Tack, förlåt och skyll dig själv – att leva tillsammans och kanske lyckligt” (Bazar Förlag, 2022) och ”Sexualkunskap för vuxna – om kåthet, lust och samtycke” (Bazar Förlag, 2024). Två böcker till kommer att släppas under 2025.

på våren och sommaren, jag är verkligen ingen vintermänniska. Jag umgås mycket med min sin son och vänner, det är avkoppling för mig.

Jag undrar vad han tänker om de som mobbade honom som barn.

– Jag hatar mina mobbare. Att man måste förlåta för att gå vidare tror jag inte på. De har gjort mig så jävla illa under en lång tid. Jag har ett hat mot dem men jag låter inte det styra mitt liv. Jag är på en bra plats i livet.

Han har tusen miljarder framtidsdrömmar, säger han. Om han får drömma helt fritt skulle han vilja bo i ett varmt och ljust land under vinterhalvåret, men framförallt hoppas han få fortsätta jobba med så varierande saker som han gör idag, även om temat alltid är sexualitet.

– Tänk om jag kunde få ett riktigt pangjobb som gör att jag kan vara ledig i ett halvår. Men det blir väl tvärtom, att man får jobba ännu mer, säger han och skrattar. ○

Skyddade boenden & stödboenden Vi erbjuder placering i skyddade boenden och stödboenden för familjer och ungdomar från 18 år.

För placeringsförfrågningar, ring oss på 010 204 50 75.

Hos oss får du alltid en trygg placering!

Trygghet & omtanke för hela familjen

SKYDDAT BOENDE TEMA: SKYDDAT BOENDE

En bransch i förändring Det råder ett vacuum i branschen, där några få har kommit ut på andra sidan efter IVOs tillståndsprövning. Vi har träffat Fredrik Lennartsson, tillförordnad chef för tillstånd, som svarar på varför det tagit så lång tid. MKFB var bland de första att få tillstånd.

TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH THRON ULLBERG

ivo svarar på kritiken

26

juristkrönikan

28

mkfb fick tillstånd

32

barnanpassning, del 4

FOTO: GETTY IMAGES

24

Tillstånden för skyddat boende drar ut på tiden.

Säkerhetsplaneringen lyfts fram i de nya föreskrifterna och allmänna råden om skyddat boende.

Jenny, delägare och verksamhetschef, berättar om den långa väntan.

Fredrik Lennartsson

FOTO: MKFB

»De avslag och beviljade tillstånd som vi har gjort kan man se som en bra vägledning för andra«

FOTO: IVO

Sol Lindhöjd, som driver Fredahuset, om leksakers betydelse.

32

24

28 www.ssil.se | 23

IVO genomför just nu tillståndsprövning för skyddat boende, något som branschen tycker tar orimligt lång tid. ​​

En hel bransch väntar på besked Fredrik Lennartsson på IVO svarar på kritiken

Ett år har gått sedan de första verksamheterna ansökte om tillstånd för skyddat boende. Det är en väldigt lång handläggningstid, men IVO har också haft ett gediget förarbete eftersom det här är en helt ny tillståndsprövning. Nu är processen i gång att leverera besked.

TEXT JENNY FORS FOTO IVO

Hela branschen frågar sig varför det tar sådan lång tid med tillstånden för skyddat boende. Det var 190 företag som hann skicka in sina ansökningar under ansökningsperioden den 1 april-1 augusti 2024.

Efter det har det varit väldigt tyst från IVOs håll.

Tidningen Omtanke har pratat med flera aktörer som undrar vad som tar så lång tid och de har också saknat vägledning och kommunikation. Det har blivit mycket chansningar i ansökningarna, eftersom det inte har varit tydligt vad IVO räknar som kvalitet eller vad som är la24 | www.ssil.se

gom många platser kopplat till föreståndare och så vidare.

Vi har träffat Fredrik Lennartsson, tillförordnad avdelningschef för tillstånd på IVO, för att få svar på en del frågor. Han berättar att tolv verksamheter har fått beviljat tillstånd för skyddat boende i månadsskiftet april/maj.

Varför har det tagit så lång tid att få besked om tillstånd?

– Det har varit ett omfattande arbete för IVO att tillståndspröva inom ett nytt område som kräver tillståndsplikt. Det

görs utifrån ny lagstiftning, förordning och föreskrifter. Vid en ansökan i en redan etablerad bransch så kan man gå efter rättspraxis. Men nu när vi bara hade lagstiftningen att utgå ifrån så krävdes en större mängd ansökningar som underlag för att säkerställa en enhetlig och rättssäker tillämpning av lagen.

DET HAR VARIT ett omfattande förarbete där man har gått igenom majoriteten av ansökningarna för att se vad det är för frågor man behöver ta ställning till. Socialstyrelsens föreskrifter har man också behövt vänta på.

– Sedan ett par månader tillbaka är vi i gång med beskeden, det är knappt 30 som har fått svar i dagarna och varje dag nu kommer vi att leverera nya besked. Vi har förutsättningarna att kunna fatta beslut för samtliga initiala ansökningar framöver och förhoppningsvis vara klara under hösten 2025.

SKYDDAT BOENDE »De avslag och beviljade tillstånd som vi har gjort kan man se som en bra vägledning för andra« Alla som har en pågående ansökan inne som lämnades in före den 1 augusti 2024 kan fortsätta som om de skulle ha tillstånd.

– Vi har inlett en dialog med många som har behövt lämna kompletterande uppgifter. Processen är i gång.

IVO har ett ansvar att handlägga ärenden enkelt, snabbt och kostnadseffektivt. Lever ni upp till det?

– Om man bortser från den långa startsträckan är vi nu redo att klara av att handlägga ett ärende för tillståndsprövning på 120 dagar.

Vad vill du säga till de verksamheter som upplever att de saknar kommunikation och vägledning från ert håll?

– Jag förstår att de helst skulle ha velat veta exakt vad som krävs, men det har inte varit möjligt för oss att svara på. De avslag och beviljade tillstånd som vi har gjort kan man se som en bra vägledning för andra. Det tillsammans med de nya föreskrifterna är det som är det normerande för skyddat boende, avslutar Fredrik Lennartsson. ○

​

Vi har allt Vi ochhar liteallt Vi och liteallt till.har Och Vi har allt och lite till.

Och faktiskt och lite till. faktiskt lite Och till.

Vi har allt till.

Och faktiskt lite till. och lite faktiskt lite till.

Vi har allt till.

Och lite till.

Vi har allt och lite faktiskt och lite Vi har allt till.

Och lite till. till.

Och Vi har och liteallt faktiskt faktiskt Vi har allt och lite till.

Och lite till. lite till.

Vi har allt och lite till.

Och faktiskt och lite till.

Och faktiskt lite till. till. faktiskt lite Och till. faktiskt lite till.

Det är lätt att fynda hos hela Sveriges second hand. Välkommen in till någon av våra 250 butiker från norr till söder eller hitta Det är lätt oss att online. fynda hos hela Sveriges

second hand. Välkommen in till någon av våra 250 butiker från norr till söder Här är vår värld. eller hitta Det är lätt oss att online. fynda hos hela Sveriges

rodakorset.se/secondhand second hand. Välkommen in till någon av våra 250 butiker från norr till söder Här är vår värld. eller hitta Det är lätt oss att online. fynda hos hela Sveriges rodakorset.se/secondhand second hand. Välkommen in till någon av våra 250 butiker från norr till söder Här är vår värld. eller hitta oss online. rodakorset.se/secondhand Här är vår värld.

Det är lätt att fynda hos hela Sveriges rodakorset.se/secondhand second hand. Välkommen in till någon av våra 250 butiker från norr till söder eller hitta oss online.

Här är vår värld.

Det är lätt att fynda hos hela Sveriges rodakorset.se/secondhand second hand. Välkommen in till någon Det är lätt att fynda hos hela Sveriges av våra 250 butiker från norr till söder second hand. Välkommen in till någon eller hitta oss online. av våra 250 butiker från norr till söder eller hitta oss online.

Här är vår värld.

Fredrik Lennartsson, tf avdelningschef för tillstånd, IVO. ​​

Det är lätt att fynda hos hela Sveriges rodakorset.se/secondhand Här värld. second hand. Välkommen in är tillvår någon av våra 250 butiker från norr till söder rodakorset.se/secondhand eller hitta Det är lätt oss att online. fynda hos hela Sveriges second hand. Välkommen in till någon www.ssil.se | 25 av våra 250 butiker från norr till söder Här är vår värld. eller hitta oss online.

För första gången får skyddat boende tydliga nationella riktlinjer att förhålla sig till. Foto: Getty Images ​​

Säkerhetsplaneringen lyfts fram i de nya föreskrifterna De nya föreskrifterna och allmänna råden från Socialstyrelsen markerar ett viktigt steg mot att stärka kvaliteten och säkerheten i skyddade boenden. Vi har låtit två jurister på Institutet för Medicinsk Rätt AB, IMRAB, belysa innehållet i föreskrifterna för skyddat boende.

JURISTKRÖNIKA: Ett skyddat boende är en individanpassad insats med heldygnsvistelse för personer som behöver skydd från hot, våld eller andra former av övergrepp. Historiskt sett har insatsen inte varit reglerad i svensk rätt och kvaliteten mellan boendena har varierat. 2024 infördes därför en reglering av insatsen i Socialtjänstlagen (2001:453, SoL) och den 26 | www.ssil.se

1 juni 2025 kompletteras lagstadgandena med föreskrifter och allmänna råd om skyddat boende HSLF-FS 2025:3. Artikeln syftar till att belysa innehållet i Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd men också att ge en bakgrund till varför regleringen har införts.

Under 2020 utförde Socialstyrelsen, på uppdrag av regeringen, en granskning av

landets skyddade boenden där flera allvarliga brister i arbetet identifierades. En av de mest framträdande utmaningarna är att det råder en stor ojämlikhet i tillgången till skyddade boenden runtom i landet. Alla kommuner erbjuder inte denna insats, och där den finns skiljer sig boendena åt i både kvalitet, omfattning och tillgänglighet.

MÅNGA AV DE verksamheter som bedriver skyddat boende drivs dessutom av ideella föreningar, vilket i praktiken innebär att det ofta saknas tydlig reglering, krav på tillstånd och system för uppföljning då det saknas förståelse för insatsen. Denna

SKYDDAT BOENDE

Liv Falk, jurist och läkarstudent. ​​

avsaknad av struktur gör det svårt att säkra en jämn och hög kvalitet i boendena.

En annan utmaning är den otillräckliga finansieringen. Många kvinnojourer får bidrag snarare än ersättning för utförda insatser, vilket innebär att de faktiska kostnaderna ofta inte täcks. Detta påverkar i sin tur möjligheterna att långsiktigt utveckla verksamheten och bibehålla en hög kvalitet.

Vid akuta behov tvingas kommuner ibland placera våldsutsatta i skyddat boende i andra delar av landet. Denna insats försvåras av att det saknas en nationell samordning och överblick över tillgängliga platser, vilket i värsta fall kan leda till fördröjd placering och ökade risker för individen i fråga.

FRÅGAN OM SKYDDAT boende uppkommer inte sällan i vårdnadstvister. Jämställdhetsmyndigheten har i en granskning av 814 domar påvisat uppgifter om att våld eller övergrepp förekom i 61 procent av fallen. I ytterligare en kartläggning från 2021 framgår att en förälder och barn vistats i skyddat boende i 31 av 198 mål om vårdnadstvister. I flera fall tolkade domstolen detta som ett tecken på samarbetssvårigheter, snarare än en skyddsåtgärd till följd av våld. Detta indikerar en bristande förståelse för boendenas funktion, med risk för allvarliga felbedömningar och förminskning av våldets konsekvenser.

När det gäller barn i skyddade boenden är bristerna särskilt bekymmersamma.

Barn är enligt barnkonventionen rättighetsbärare med egna behov och rätt till skydd och stöd. Trots detta får de sällan en individuell bedömning, istället sker insatser utifrån den vuxnes behov. Barn ges även i för låg utsträckning möjlighet att komma till tals i beslut som rör dem själva, vilket strider mot grundläggande principer om barns delaktighet. Vidare visades att barns rätt till skolgång, hälsovård och social utveckling ibland får stå tillbaka för säkerheten. Det saknas också tydlighet i ansvarsfördelningen mellan kommuner, särskilt vid flytt från en kommun

till en annan. I vissa fall förekommer det att barn tvingas till umgänge med en förälder som utövat våld, vilket kan skapa ytterligare otrygghet (Prop 2023/24:31).

SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OCH all-

männa råd innehåller både förtydliganden och förslag på tillvägagångssätt för att uppnå ökad kvalitet på skyddade boenden runt om i Sverige. Enligt socialtjänstlagen krävs sedan tidigare att personalen har den utbildning, erfarenhet och personliga lämplighet som krävs för att utföra dennes arbetsuppgifter. I föreskrifter och allmänna råd för skyddat boende rekommenderas nu att personalen har en utbildning med inriktning på socialt arbete, socialpedagogik eller beteendevetenskap men också kunskap om hot, våld och andra former av övergrepp för att kunna säkerställa en trygg och säker vistelse.

Trots att det finns generella riktlinjer understryker Socialstyrelsen dock vikten av att anpassa personalens kompetens utifrån det specifika boendets inriktning.

Som exempel lyfts att ett skyddat boende för våldsutsatta personer med missbruk måste uppfylla andra kvalitetskrav än samma insats för våldsutsatta personer med funktionsnedsättning (Socialstyrelsen Meddelandeblad Nr 1/2025).

VID BEDÖMNINGEN AV huruvida kraven för det

aktuella boendet uppfylls inkluderas den samlade kompetensen på boendet. Kraven riktas alltså inte mot varje enskild anställd, utan det är den samlade kompetensen på boendet som avses i lagstiftningen (6 kap 2 § HSLF-FS 2025:3).

Vid genomläsning av föreskriften och de allmänna råden noteras även att säkerhetsplaneringen på skyddade boenden särskilt lyfts fram. Socialstyrelsens första steg i förtydligandet är att uppmärksamma vikten av att alla, oavsett ålder, får en säkerhetsplanering utförd. Syftet är att bryta en trend där främst vuxna har sä-

Elise Eleonor Hedman, jurist och läkarstudent.​

kerhetsplanerats, vilket i sin tur kan ha försvagat barnrättsperspektivet.

Generellt gäller att barns säkerhetsplanering ska utföras på samma sätt som vuxnas men med beaktande av barnets ålder och mognad samt med fokus på att förhindra att barnet bevittnar hot, våld eller andra övergrepp mot någon närstående (4 kap. 5 § HSLF-FS 2025:3).

De nya föreskrifterna och allmänna råden från Socialstyrelsen markerar ett viktigt steg mot att stärka kvaliteten och säkerheten i skyddade boenden. För första gången får verksamheterna tydliga nationella riktlinjer att förhålla sig till. Dessa riktlinjer omfattar allt från personalens kompetens till strukturerad säkerhetsplanering och individanpassat stöd. Föreskrifterna syftar till att skapa en mer likvärdig stödinsats för personer som tvingas leva under hot eller våld, oavsett var i landet de befinner sig.

Genom att ställa krav på verksamheternas innehåll och utformning förtydligas det ansvar som åligger boendena för att erbjuda en trygg och återuppbyggande miljö.

Liv Falk, jurist och läkarstudent och Elise Eleonor Hedman, jurist och läkarstudent www.ssil.se | 27

SKYDDAT BOENDE

Det tog ungefär ett år för de första verksamheterna att få tillstånd för skyddat boende.​

De var bland de första att få tillstånd Hela branschen befinner sig i ett vacuum

Den 1 april 2024 öppnade IVO ansökningsperioden för tillstånd att bedriva skyddat boende. Ett år senare hade bara åtta verksamheter fått beviljat tillstånd, i slutet av april var det tolv. MKFB var bland de första i Sverige att få sitt tillstånd den 11 mars 2025.

– Det bara damp ned när vi minst anade, vi blev lite överrumplade, säger Jenny som är delägare och verksamhetschef på MKFB. TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH MKFB

Senast den 1 augusti 2024 skulle ansökan vara inne för de som ville fortsätta att bedriva skyddat boende efter den nya regleringen med tillståndsplikt. Anmälan öppnade 1 april 2024 och MKFB skickade in sin ansökan den 20 april.

– Det hade varit på tal under sju-åtta års tid att reglera branschen och vi hade arbetat länge med sikte på det så vi tyckte att det hade varit en lång process innan regleringen trädde kraft den 1 april.

Vi hade förväntat oss att det skulle ta ett par månader att få svar, men vi hörde ingenting alls, berättar Jenny, delägare och verksamhetschef på MKFB. Hela branschen var på tå där i augusti.

Ingen hade hört något och det rådde stor förvirring över vad som egentligen gällde.

28 | www.ssil.se

Föreskrifterna skulle dröja ända till 2025 och många ställde sig frågande till hur ett skyddat boende skulle definieras rent praktiskt.

– Vissa har ju enskilda lägenheter och då fanns det en panik att de skulle behöva söka tillstånd för varje lägenhet. Alla var också stressade över vad en barnansvarig innebär. Den 1 april 2024 kom ju också nya lagen om stärkta rättigheter för barn.

Det var mycket som hände samtidigt.

IVO HÖRDE TILL slut av sig om ett par kom-

Jenny är delägare och verksamhetschef på MKFB. ​

pletteringsfrågor.

– De var enkla och rimliga, som hur vi säkerhets- och åldersanpassar användandet av surfplatta och mobil hos barnen och om vi anställer ny personal i framti-

den, hur vi tänkte där kring utbildning.

Sedan genomförde IVO ett platsbesök i december 2024. De ville titta på våra lokaler och det var ett väldigt avslappnat och trevligt besök.

SEDAN VAR DET tyst från IVO igen, vilket Jenny valde att tolka som något positivt. Bara en till kompletteringsfråga ställdes och det var hur de arbetar om det uppstår en säkerhetsrisk, att till exempel någon inte samarbetar för att upprätthålla skyddet.

Så den 11 mars 2025 kom ett beviljat tillstånd för skyddat boende.

– Vi blev så klart jätteglada. Efter några dagar började vi förstå att vi var bland de tre första i Sverige att få tillståndet. Man undrade ju lite varför det blev just vi, om

det var för att vi har kollektivt boende eller att vi skickade in ganska snabbt. Just då trodde vi att alla skickade in i april, men sedan fick jag höra att de flesta skickade in under juni och juli, så det blev väl en flaskhals för IVO då. Men det har tagit väldigt lång tid.

JENNY FÖRSTÅR ATT det är frustrerande för de

som inte har hört något på ett helt år.

– Jag tyckte att elva månader var jobbigt. Det blir ju som ett vacuum, där man som verksamhetschef har väldigt svårt att planera framåt. Man vet ju inte hur det ser ut om ett år, två år, om man ens har någon verksamhet kvar då.

Jenny har varit väldigt nyfiken hur många som har fått tillstånd och fick ny-

ligen veta att det bara är åtta stycken. I slutet av april var tolv verksamheter beviljade tillstånd, enligt IVO. Majoriteten är dessutom kvinnojourer.

– Vi som har kommit ut på andra sidan har ju verkligen fått ett kvitto på att vi har en god kvalitet och är seriösa. IVO har ju satt en ny standard nu för hela den här branschen som vi har levt upp till. Det är ett jättefint kvitto på att det vi gör är bra.

DET HAR VARIT en väldigt hetsig debatt ge-

nom åren om att privata aktörer bara vill tjäna pengar och inte är seriösa.

– Det är aldrig bra med en oreglerad bransch, och definitivt när det handlar om människor som inte mår bra och befinner sig i en farlig situation. Det spelar www.ssil.se | 29

Jenny tycker att privata aktörer och kvinnojourerna kompletterar varandra bra. Foto: Getty Images ​​

»Vi som har kommit ut på andra sidan har ju verkligen fått ett kvitto på att vi har en god kvalitet och är seriösa« ingen roll om vi är privata eller ideella, nu är det kvaliteten som är i fokus och förhoppningsvis kan den här debatten lägga sig nu, säger Jenny.

Hon tycker att privata aktörer och kvinnojourerna kompletterar varandra bra.

– Kvinnojourer gör ett fantastiskt förebyggande arbete och arbetar uppsökande.

Det gör att kvinnor kanske inte behöver söka akut hjälp med insats om skyddat boende.

MKFB har ett dygnet runt-bemannat kollektivt boende, vilket kan ha gjort handläggningen mindre komplicerad. När IVO gick runt i fastigheten ville de se att den

30 | www.ssil.se

​

matchade beskrivningen i ansökningen huvudsakligen, till exempel att rummen var av den storlek man hade beskrivit.

– Det är många kollegor i branschen som har varit nyfikna och ställt frågor till oss. Det vi har hört från IVO är att de gör en hel del besök, mer än bara enstaka, men de besöker inte alla.

ENLIGT IVO SÅ får alla som har lämnat in en

ansökan före den 1 augusti bedriva skyddat boende i väntan på besked. Det finns inget slutdatum eller tidsplan. Jenny tror att det blir turbulent inom branschen ett par år nu innan allt sätter sig.

– Det är märkligt att bara ett fåtal är klara och att det går så långsamt. Det ska bli spännande att se i slutändan vad det blir av den här branschen. Förhoppningsvis blir det en positiv utveckling både för de som får insatsen skyddat boende men även för oss utförare. Vi har ju fått ökade krav kontinuerligt med både upphandlingarnas krav samt IVO, men vi kan inte direkt höja våra taxor. Det är alltid en utmaning att bedriva en verksamhet med god kvalité med små medel. Vi har också en inflation, ökade omkostnader, ökade lönekostnader och hyresökningar och så vidare.

Jenny är ändå hoppfull över framtiden.

– Alla väntar på att tillstånden ska ramla in, men det är efter det som det börjar på riktigt.

Det är på ett sätt en ny bransch som föds just nu. ○

- Kvalitativa Skyddsinsatser sedan 2012

VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA OSS Dagtid: 0706-72 56 61 eller 0708-13 08 18 info@skyddsinsatser.se I www.skyddsinsatser.se

SKYDDAT BOENDE Ett barnanpassat skyddat boende Följ vår artikelserie

1. Vad är en trygg fysisk miljö för barn i skyddat boende?

2. Planritning och färgsättning.

3. Ljud, ljus och möbler.

4. Leksaker.

5. Det färdiga resultatet.

Leksaker hjälper till att bearbeta trauman Del 4 i vår artikelserie om barnanpassning Hur anpassar man ett skyddat boende för barns behov?

Den här delen handlar om hur en skyddat boende kan barnanpassas fysiskt när det kommer till leksaker. Vi låter socionomen Sol Lindhöjd, som driver Fredahuset, berätta om deras projekt och ge tips.

TEXT SOL LINDHÖJD FOTO PRIVAT OCH GETTY IMAGES

Att vistas i skyddat boende är för en del våldsutsatta en livsavgörande nödvändighet, men det är också en tid präglad av oro, osäkerhet och tid för att bearbeta traumatiska upplevelser. Det här är fjärde delen i en artikelserie om hur ett skyddat boende fysiskt kan barnanpassas. Det är upp till var och en att definiera vad ett barnanpassat utrymme är men artikeln lyfter syftet och föreslår konkreta tips.

Barns rätt till lek, vila och fritid är omnämnt i artikel 31 i Barnkonventionen som en lagstadgad rättighet. Vidare står det i 3 kap. 3 a § Socialtjänstförordningen ”Att ett skyddat boende ska vara lämpligt för barn kan bland annat innebära att 32 | www.ssil.se

Sol Lindhöjd tipsar om leksaker. Foto: Privat ​​

boendet har utrymmen för lek och sysselsättning som är anpassade efter olika åldrar samt utrymmen som är lämpliga för skolarbete”. Den som tillhandahåller ett skyddat boende har alltså en skyldighet att underlätta leken för de barn som är skyddsplacerade.

Hur kan då leken främjas? Jo, med hjälp av leksaker!

Leksaker bidrar till barns lek som hjälper dem att utveckla sin kreativitet och problemlösning. Leken väcker fantasin till liv och gör att barns sociala och empatiska förmågor berikas. Dessutom kan många leksaker göra att leken hjälper barnen att förbättra sin motorik.

Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.

Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld.

Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten.

Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).

Leksaker blir en välkommen sysselsättning för barnen, vilket kan ge avlastning till den våldsutsatta föräldern. Barnet på bilden har inget med artikeln att göra, gengrebild från Getty Images.​

DET FINNS OTROLIGT mycket forskning om le-

kens betydelse. Enligt en studie från National Child Traumatic Stress Network (NCTSN) i USA kan leksaker fungera som en form av terapeutiskt verktyg för barn i kris, genom att erbjuda en struktur för lek som speglar och bearbetar upplevda trauman (National Child Traumatic Stress Network (NCTSN), ”Understanding Child Trauma”). De menar att lek är barnets naturliga språk, och att det är genom leken som barn bearbetar världen omkring sig. I en miljö där allt känns främmande – som ett skyddat boende – kan något så enkelt som ett gosedjur eller en byggsats skapa en bro till normalitet.

När vi pratar med barnen som är skyddsplacerade hos oss får vi ofta en mängd förslag på leksaker. Många lyfter önskan om elektronisk utrustning i form av digitala pekplattor, tv-spel och datorer. Varje skyddat boende behöver göra en individuell riskbedömning för varje klient och i samråd fatta beslut om huruvida det är möjligt att tillåta.

DET FINNS TURLIGT nog en mängd leksaker

som inte är förenade med en digital säkerhetsrisk. Vid frågan om vilka leksaker ett skyddat boende bör erbjuda har flertalet av barnen på vårt boende uttryckt bland annat gosedjur, byggsatser, pussel,

Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.

Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.

www.tutusab.se info@tutusab.se 010-405 08 69

Det bör finnas en mängd leksaker i varje personalutrymme där barn vistas. Foto: Getty Images ​​

sällskapsspel, pyssel, dockor, käpphästar, bollar och köksutrustning för barn.

Leksakerna bör vara åldersanpassade och finnas tillgängligt för barnen i varje sovrum i ett kollektivt boende eller i klient-

»...det är genom leken som barn bearbetar världen omkring sig«

​

lägenhet vid separata lägenheter. Det bör också finnas leksaker att tillgå i bilarna så att barn känner sig välkomna redan vid hämtning och kan sysselsätta sig under transportsträckor.

Vi har valt att fokusera på rörelseglädje eftersom leksaker som främjar fysisk aktivitet alltid finns åldersanpassat tillgängligt. Jag har vid det här laget både sett och 34 | www.ssil.se

deltagit i ett antal käpphästtävlingar och fotbollsmatcher.

Det bör också finnas en mängd leksaker i varje personalutrymme där barn vistas. Barn med funktionsvariationer uppskattar än mer att ha något för händerna och kan känna trygghet i att vila ögonen på en leksak snarare än en vuxen samtalspart.

VI BRUKAR TILLHANDAHÅLLA diverse leksaker som är enkla att vrida, trycka och klämma på för att barnen enklare ska kunna slappna av under ett samtal. Dockor och gosedjur kan också hjälpa till att skapa en mer inbjudande och trygg miljö för samtal.

En fördel är att tillhandahålla andra leksaker i personallägenheterna än i klientlägenheterna i syfte att barnen blir nyfikna och vill besöka personallägenheterna. I varje personallägenhet har

barnen som kommer till oss exempelvis tillgång till en mängd utklädningskläder där det finns möjlighet att vara någon helt annan och koppla bort verkligheten för en stund.

LEKEN FRÄMJAS INTE bara av leksaker utan givetvis av socialt samspel, delaktighet från en förälder eller jämnårig. Men vi vet att våldsutsatta föräldrar inte alltid mäktar med och att ensambarn precis i början av skyddsplacering sällan hunnit få vänner på plats. Då har leksakerna även en indirekt skyddseffekt för den våldsutsatta föräldern i skyddat boende. Att veta att barnet har något tryggt och meningsfullt att sysselsätta sig med, ger den vuxna möjlighet att fokusera på juridiska processer, samtal med socialsekreterare eller att helt enkelt vila – vilket i sig är en del av återhämtningsprocessen. ○

Insikten HVB – familjära boenden med funktion och självständighet i fokus

Insikten i Sala erbjuder sedan 30 år resultatinriktad omsorg och behandling.

Vår verksamhet omfattar HVB samt familjehem och vuxenpsykiatriskt boende. Vi arbetar enligt evidensbaserade metoder med stöd av våra psykologer och läkare och planerar även att öppna egen resursskola 2026.

Besök oss gärna på www.insikten.info eller scanna qr-koden.

För ytterligare info och placeringsförfrågan:

010-16 00 67

Insikten HVB – för barn och ungdomar med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Insikten jobbar hårt för att höja förtroendet för HVB i Sverige.

Insikten HVB erbjuder familjära boenden – i den lilla kontexten – för barn och ungdomar med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Hos Insikten strävar vi efter att skapa ett HVB med hög kvalitet och starkt förtroende. Vi är fast beslutna att varje placerad ungdom ska få den bästa möjliga vården och en meningsfull utveckling.

Vårt arbete grundar sig på en noggrann analys av varje individs styrkor och utmaningar för att förstå hur dessa påverkar deras vardag. För att säkerställa hög kvalitet genomför vi alltid en utvidgad psykologisk bedömning, som blir grunden för den individuella vårdplanen och genomförandet av insatser.

Vi arbetar ständigt med att förbättra och anpassa ungdomarnas miljö samt stödja dem i att utveckla nya färdigheter och förmågor. Genom vårt metodiska och omsorgsfulla arbete vill vi bidra till att stärka förtroendet för HVB-verksamheter och säkerställa att varje ungdom får det stöd den behöver.

Våra boenden

Vår metodik

• HVB för pojkar 11-14 år och 14-18 år

Insikten HVB arbetar enligt evidensbaserade metoder för barn och ungdomar med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

• Stödboende för pojkar 16-20 år • Vård enligt SoL och LVU

I våra mindre boenden om 4–6 platser i Sala tränar vi våra ungdomar för att hantera vardagens möten, aktiviteter och sysslor. Det är viktiga uppgifter som skapar tillfällen att arbeta med motivation, känslor och konflikter samt framgång och motgång.

Vi arbetar för ungdomarnas fungerande skolgång eller praktik och en meningsfull fritid. Vår strävan är att deras uppnådda färdigheter också ska kunna generaliseras till sammanhanget utanför HVB.

Vi är kommunernas Gryning

– med över 20 års erfarenhet av heder & skydd Grynings Enhet Heder & Skydd arbetar med både tjejer, killar och HBTQI-personer i behov av skydd och stöd.

Villa Vidar – Skyddat HVB för ungdomar 14–18 år utsatta för heder. Vi erbjuder trygghet, kompetens och kartläggningar www.gryning.se

070-244 33 33

Annons_25_tidningenom_90x132.indd 1

2025-04-28 13:51:28

Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år

Stödboende för personer 16-20 år

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allians-gruppen.se | www.allviken.se | 072-559 09 39

ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA info@allians-gruppen.se | www.allviken.se | 072-399 05 33

ÖPPENVÅRD Förstärkt familjehemsvård med coach Familjehem för barn och unga upp till 21 år

Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning

en del av

FaIRO I UPPSALA med omnejd | ÖPPENVÅRD info@allians-gruppen.se | www.fairo.se | 076-116 68 06 www.allians-gruppen.se

Skyddsinsatser Skyddsinsatser på på riktigt. riktigt.

IndividIndivid- och och behovsanpassat. behovsanpassat.

Med spetskompetens, engagemang Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende. och trovärdighet i varje ärende.

Omsorgsbetonad Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat skyddsplacering i skyddat boende boende

Säkerhetstransporter Säkerhetstransporter av erfarna experter av erfarna experter

Barnrättsfokus Barnrättsfokus

Boenden i hela Sverige, Boenden i hela Sverige, med självhushåll med självhushåll

Nyetablering Nyetablering

SEDAN 2013 SEDAN 2013

BRA-samtal BRA-samtal Hjälp ut i skola Hjälp ut i skola och förskola och förskola

Hjälp att lära sig Hjälp att lära sig leva skyddad leva skyddad

Samtalsmetod Samtalsmetod Samtal om frihet Samtal om frihet

Tel. 070-309 94 03 • info@omsorgskyddsakerhet.se Läs mer på omsorgskyddsakerhet.se

Skyddsinsatser på riktigt.

Individ- och behovsanpassat.

Skyddad, inte gömd.

För ett tryggare liv, sedan 2013.

Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.

Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende

Säkerhetstransporter av erfarna experter

Individanpassade, aktiva och omsorgsbetonade helhetslösningar inom Boenden i hela Sverige, med självhushåll skyddsplaceringar – På olika orter i Sverige

Anpassad Barnrättsfokus vistelseort i alla ärenden

Vi vågar säga att vi kan allt om skydds-

Vi har ramavtal med kommuner som

tid,Nyetablering fokus och energi på alla typer av

Ta gärna del av Kvalitetsindex och vad

SEDAN 2013

placeringar. Vi lägger nämligen all vår

upphandlat skyddsplaceringar.

skyddsärenden. Varje ärende

Hjälp att lära sig levaom skyddad andra kommuner säger

skräddarsys givetivs utifrån varje

samarbetet med oss.

klients enskilda behov.

Vi erbjuder skyddade boendeformer

”Vår arbetsgrupp avlastas verkligen Samtalsmetod genom samarbetet med Omsorg Skydd i hela Sverige och utför säkerhetsSamtalkring om frihet Säkerhet AB. Deras erfarenhet transporter i hela landet. Dygent runt, säkerhet samt kompetens kring våldets årets alla dagar.

Hjälp ut i skola mekanismer skapar trygghet i våra och förskola ärenden.”

BRA-samtal

Tel. 070-309 94 03 Tel. 070-309 94•03info@omsorgskyddsakerhet.se • info@omsorgskyddsakerhet.se Läs mer på www.omsorgskyddsakerhet.se omsorgskyddsakerhet.se

De får högsta betyg i Kvalitetsindex Fem i topp – här är topplistan våren 2025 GrödbyGården och Solgläntans Behandlingshem hamnar på delad förstaplats när SSIL presenterar fem i topp för Kvalitetsindex i april 2025. Avstampet kommer på tredje plats.

TEXT JENNY FORS ILLUSTRATION GETTY IMAGES

SSIL – För vård och omsorg genomför djupintervjuer med tusentals handläggare varje år för att följa upp deras placeringar. I vårens topplista för Kvalitetsindex får GrödbyGården och Solgläntans Behandlingshem högsta betyg och hamnar därmed på delad förstaplats. Avstampet kommer trea och på delad fjärdeplats finns Tursbo Rehab Kulltorp och Schedevi Öst HVB. – Det är roligt att vi ligger så pass högt.

Vi strävar hela tiden efter att våra uppdragsgivare är nöjda med vad vi gör, säger Gabriel Öman, föreståndare på GrödbyGården.

DET ÄR ETT HVB i nordöstra Skåne med na-

turskön omgivning som tar emot familjer för utredning och behandling. Gabriel Öman berättar att de kontinuerligt arbetar med utveckling, vare sig det är vidare-

38 | www.ssil.se

utbildning av personal, metoder eller kvalitetsmätning.

– Vårt betyg i Kvalitetsindex är en ögonblicksbild, men också ett kvitto på att det vi gör ger resultat. Resultaten skapar en djup mening för både personal och familjer, men vi kan inte slå oss till ro utan vi behöver analysera det som står i fritextsvaren. Där ser vi vad handläggarna är nöjda med och vad som eventuellt kan utvecklas. Det blir konkret och tydligt, något som vi går igenom på våra personalkonferenser och implementerar som en del i vårt utvecklingsarbete.

GABRIEL ÖMAN TYCKER att det är viktigt att

upprätthålla en hög kvalitet, det är en målsättning i sig. Många ärenden har hög grad av komplexitet, men det gör också att de blir väldigt utvecklande.

– Vi har satsat och satsar mycket på utbildning. Närmast kommer vi bokstavligen att bygga ut vår behandlingsdel med psykoterapi för barn och ungdomar men också med CPP, Child Parent Psychotherapy. Det är något som efterfrågas och som känns väldigt spännande att kunna erbjuda tillsammans med metoder som ISTDP, Marte Meo och CAP som vi redan jobbar med.

Solgläntan, som också hamnade i topp, är ett behandlingshem som tar emot

Gabriel Öman, föreståndare på GrödbyGården.

Foto: Privat ​​

ungdomar med missbruk och destruktiv livsstil. De är stolta över Kvalitetsindex och publicerar flera av sina omdömen på hemsidan. Avstampet är ett HVB i Älvsbyn, Norrbotten som hjälper vuxna med missbruk och viss samsjuklighet. De lyfter också att de årligen får ett högt betyg i SSIL Kvalitetsindex. ●

Fem i topp, Kvalitetsindex 1. GrödbyGården (delad plats) 1. Solgläntans Behandlingshem (delad plats) 3. Avstampet 4. Tursbo Rehab Kulltorp (delad plats) 4. Schedevi Öst HVB (delad plats)

Har du koll på läget?

Har Hardu dukoll kollpå påläget? läget? är ett modernt digitalt verktyg som både hjälper er att uppfylla IVO:s krav, är ett digitalt Signifikans ettmodernt modernt digitaltverktyg verktyg ochbåde samtidigt påerer ett enkelt sätt påvisa som hjälper attatt uppfylla IVO:s krav,krav, som både hjälper uppfylla IVO:s mätbara förändringar.

Nusätt lanserar vi senaste och samtidigt på påvisa och samtidigt påett ettenkelt enkelt sätt påvisa versionen som även innehåller avvikelse och mätbara förändringar. mätbara förändringar. incidenthantering. attatt Signifikans ger ger dig digverktygen verktygenförför ger dig verktygen för att uppfylla kvaliteten uppfyllakraven kravenoch ochsäkerställa säkerställa kvaliteten kraven och säkerställa kvaliteten i uppfylla verksamheten. verksamheten. i verksamheten.

Stöd- & behandlingsarbete som gör skillnad - en långsiktig lösning

Genom individanpassade insatser, stort engagemang och uthållighet erbjuder vi en meningsfull och utvecklande tillvaro.

Välkommen att kontakta oss på ww.inagarden.se eller på 026-456 19 56

Automatisk journalföring ✔ Automatisk journalföring – –– ✔ Automatisk journalföring

Genomförandeplanens insatser Genomförandeplanens insatser Genomförandeplanens insatser registreras med ett knapptryck. registreras med ett knapptryck. registreras med ett knapptryck.

Påminnelser imobilen mobilen –Minskar Minskar ✔ Påminnelser i imobilen –– Minskar Påminnelser ✔

riskenför för missade rutiner och förisken missade rutiner och fö förisken för missade rutiner och rebygger avvikelser/incidenter. rebygger rebyggeravvikelser/incidenter. avvikelser/incidenter.

Snabboch och tydlig dokumentation ✔ Snabb tydlig dokumentation – –– Snabb och tydlig dokumentation ✔ Bevisaratt att ert arbete gör skillnad.

Bevisar ert arbete gör skillnad.

Bevisar att ert arbete gör skillnad.

✔ Automatiska Automatiska grafer Presentera ✔ grafer – Presentera Automatiska grafer ––Presentera

resultatför för uppdragsgivare och resultat uppdragsgivare och resultat för uppdragsgivare och politiker. politiker. politiker.

✔ Digitalt Digitaltstöd stöd för kvalitetssäkring för kvalitetssäkring – –– ✔ Digitalt stöd för kvalitetssäkring

Visaratt att gör det nisäger säger attnini Visar ninini gör det nini säger attatt ni Visar att gör det gör. gör. gör.

Astahem – Kavlinge By LSS I lantliga Stigtomta, utanför Nyköping, erbjuder vi individanpassade grupp- och servicebostäder för vuxna inom LSS, personkrets 1.

Vi utgår alltid från det friska i varje människa och bygger vår omsorg på närvaro, struktur och respekt för individens väg i livet.

Genom tydliga ramar, delaktighet och meningsfulla aktiviteter skapar vi en vardag som ger trygghet, självständighet och sammanhang.

Vi arbetar nära individen – med engagemang, kompetens och en varm tro på utveckling.

med tre innovativa moduler – –– Signifikans med med tre treinnovativa innovativamoduler moduler utvecklat av sakkunniga med 30+ års utvecklat med 30+ årsårs utvecklatav avsakkunniga sakkunniga med 30+ erfarenhet av branschen. erfarenhet erfarenhetav avbranschen. branschen.

Vill du veta mer? Kontakta oss idag!

Vill ossoss idag!

Vill du duveta vetamer? mer?Kontakta Kontakta idag!

Inga bindningstider.

Ingen krånglig uppstart.

Inga bindningstider.

Inga bindningstider.

Prova gratis iuppstart.

1 månad!

Ingen krånglig Ingen krånglig uppstart.

Prova Provagratis gratisi 1i 1månad! månad!

Tänk med hjärtat

info@astahem.se | 0155-222 880 | astahem.se

www.signifikans.se l info@signifikans.se

SSIL Utbildningsdag LSS Den 21 maj är det SSIL Utbildningsdag LSS i Stockholm på tema Samsjuklighet. Dagen vänder sig i första hand till sig som placerar inom LSS och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom social omsorg. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri där kaffe, frukostsmörgås och lunch ingår. Anmäl dig på ssil.se 40 | www.ssil.se

SSIL UTBILDNING Personer som omfattas av LSS med samsjuklighet är en extra svår målgrupp.

Foto: Getty Images ​​

Hur kan man hantera samsjuklighet inom LSS? Psykisk ohälsa, funktionsnedsättning och missbruk. Det är en kombination som kan vara väldigt utmanande. Enligt Ketil Lundbekk uttrycker personal inom LSS ofta en ovana eller osäkerhet över hur det pedagogiska arbetet och bemötandet kan anpassas när det handlar om samsjuklighet.

TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH LÄRA

Ketil Lundbekk är en av föreläsarna på SSIL Utbildningsdag LSS i Stockholm den 21 maj på tema Samsjuklighet. Han arbetar på utbildningsföretaget ”Lära” med utbildning och handledning och har en bakgrund inom psykiatrin som sjuksköterska och KBT-terapeut, särskilt mot samsjuklighet.

– Det var så jag intresserade mig för det här ämnet. Jag har också arbetat som verksamhetschef och märkt en frustration hos många som jobbar inom LSS då de är ovana att möta personer med missbruk. Vad får man göra, när ska man larma? De behöver hjälp att reda ut många frågor som kommer upp.

LSS-verksamhet ska inte bedriva behandling, men hur kan man som personal ge hjälp och stöd när personer inom LSS uppvisar risk- eller missbruk?

FÖRELÄSNINGEN KOMMER ATT belysa hur man

kan använda redan etablerade kunskaper om pedagogik och bemötande på nya sätt. Att reflektera över pedagogik och behandling, vilka skyldigheter och rättigheter som finns inom LSS. Vem gör vad?

Ketil kommer också att tala om sammanhanget mellan psykisk ohälsa, funktionsnedsättning och missbruk.

– Kunskap om målgruppen visar att det är en lägre andel personer med IF

som drabbas av missbruk, men för de som gör det blir konsekvenserna större.

De har svårare att förstå riskerna, hantera bruket och prata om det. Personer med till exempel autism har en förmåga att maskera sina svårigheter och kan också bruka alkohol och droger som en form av självmedicinering. Personer med IF kan ha nya eller delvis outredda psykiatriska problem, vilket är extra utmanande.

KETIL LUNDBEKK MENAR att den här gruppen behöver uppmärksammas.

– Vi måste förstå hur psykiska funktioner påverkar och att personer med IF har svårt att ta till sig traditionell missbruksvård. Den är ofta anpassad till självreflektion och självinsikt, vilket är svårt för den här gruppen. Även att sitta i grupp och prata kan vara en utmaning.

Man behöver anpassa stödet efter individen.

– Bara man får den här kunskapen så kan man anpassa den pedagogik som redan finns i verksamheten för att ge stöd till den här målgruppen. På verksamheten där jag jobbade hade vi mycket grupparbete som vi kompletterade med individuellt stöd och kunde integrera en anpassat stöd i vardagen. Det blev väldigt bra, säger Ketil Lundbekk.

Ketil Lundbekk är en av föreläsarna på SSIL Utbildningsdag LSS den 21 maj. Foto: Lära ​​ ÖVRIGA TALARE ÄR Monica Larsson, universitetslektor i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet. Hon kommer att fokusera på socialrätten, insikter och erfarenheter ur ett juridiskt perspektiv.

Paula Tilli kommer att ge oss brukarens perspektiv. Hon har autism och boendestöd, något hon kommer att berätta mer om med både humor och allvar. ○

www.ssil.se | 41

PÅ GÅNG

AV JENNY FORS

Stor ökning av adhd-läkemedel bland unga kvinnor Uthämtningen av adhd-läkemedel i Sverige fortsätter att öka, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel för 2024. Ökningen syns i nästan alla åldersgrupper – men är särskilt tydlig bland unga kvinnor.

Sedan 2006 har Socialstyrelsen följt utvecklingen av förskrivningen av adhdläkemedel och kunnat konstatera en tydlig ökning av antalet adhd-diagnoser. Årets läkemedelsstatistik bekräftar att trenden håller i sig – med en markant ökning bland unga kvinnor.

Andelen kvinnor som hämtat ut adhd-läkemedel har nästan fördubblats på fem år, från 1,2 procent 2020 till 2,3 procent 2024. Bland män har andelen ökat från 1,6 till 2,4 procent. Den största ökningen bland kvinnor ses i åldersgruppen 20–24 år, där användningen har ökat med närmare 95 procent.

Barn och unga är fortfarande den grupp där adhd-läkemedel förskrivs mest. Under 2024 hämtade 9,1 procent av pojkarna i åldern 10–14 år ut adhd-läkemedel, jämfört med 6,6 procent år 2020. Bland flickor var förskrivningen vanligast i åldern 15–19 år – 8,3 procent 2024, jämfört med 4,7 procent 2020.

Förskrivningen av adhd-läkemedel kommer sannolikt att fortsätta öka då allt fler diagnostiseras med adhd. I vissa åldersgrupper syns dock en viss utplaning av de nya fallen som exempelvis bland unga vuxna män och flickor i gymnasieålder. Socialstyrelsen följer utvecklingen och samverkan även med Läkemedelsverket i deras breda regeringsuppdrag om adhd och läkemedelsanvändning.

Evin Cetin aktuell med ny bok Antalet barn och ungdomar som misstänks i samband med grova brott har ökat lavinartat. Evin Cetin låter barnen som lever i skuggan av gängens makt få ordet i nya boken ”Barnsoldater – så kidnappar gängen vår framtid”. Hon träffar lärare, rektorer, föräldrar och andra vuxna som desperat kämpar för att försvara barnen. Och rekryterarna, som med sin digitala arbetsförmedling bemannar gängens våldsamma värld. Evin Cetin är jurist och var tidigare verksam som advokat. Hon har skrivit boken tillsammans med Jens Liljestrand, författare och journalist. Mondial förlag.

Maskrosbarn lanserar Familjehemsboxen Maskrosbarn har tagit fram Familjehemsboxen för att ni som är eller ska bli familjehem ska få bättre förutsättningar för att ta emot en ungdom i ert hem. Boxen innehåller konkreta verktyg, checklistor, tips och råd.

Att vara familjehem är det finaste du kan göra för en annan människa. Många ungdomar drömmer om ett tryggt hem, där barn får vara barn och där de vuxna är vuxna. Där man får somna tryggt på kvällen och känna att man tillhör.

Familjehemsboxen är utformad tillsammans med ungdomar i Maskrosbarns verksamhet som bor eller har bott i familjehem. Boxen innehåller konkreta verktyg och hälsningar från ungdomar som vet hur det är att lämna hela sin tillvaro och flytta in hos en ny familj.

Materialet är kostnadsfritt.

95

procentuell ökning av adhd-läkemedel bland kvinnor 20-24 år

42 | www.ssil.se

Familjärt HVB med hög kompetens Ungdomar 15-19 år

info@agustahvb.se | www.agustahvb.se

Behandling på Riktigt

Söker du LSS-placering?

Vi har lediga platser runt om i landet.

Richard eller någon annan av våra kunniga placeringsrådgivare hjälper dig gärna.

Ring 010-471 67 00

Skyddat boende och stödboende med upphämtning i hela landet, dygnet runt.

Skyddat boende För kvinnor, män, familjer – egen lägenhet eller kollektivt – FREDA, SARA & Patriark – barnansvarig psykologkontakt – säkerhetsplanering – utsluss till eget boende – jour – ramavtal med ett flertal kommuner.

“Alla har rätt till frihet att forma sitt liv”

Kontakta oss för förfrågan 010 70 60 350 | www.vejbyhem.se

44 | www.ssil.se

I en kris krävs improvisation, utan vetskap om utfallet. ​​

Hur förberedd är du på kris?

Aida Alvinius vill öka kunskapen om krisledarskap

Krishantering är kanske viktigare än någonsin i den oroliga och snabbt föränderliga värld vi lever i. Många företag i Sverige är förskonade från större kriser, medan andra hanterat både större och mindre kriser. De flesta av oss har någon typ av erfarenhet av att hantera kriser som kom med pandemin.

Aida Alvinius är professor i ledarskap och ledning och har lång erfarenhet av att utbilda människor i olika yrkesgrupper inför och efter en kris.

– Jag drivs av att alla människor med samhällsbärande funktioner ska bli erkända krishanterare, säger Aida som är aktuell med boken ”Krisledarskap i praktiken – att leda genom svåra tider”.

TEXT ANNE HAAVISTO FOTO GETTY IMAGES OCH PRIVAT

Det började med att hon som barn sökte svar på frågan; varför blir det krig?

Hon föddes i Bosnien och kom till Sverige under kriget som 13-åring. Aida berättar att hon alltid har haft en enorm kunskaps­ törst.

– Jag minns att jag ofta läste böcker och pluggade i skenet av levande ljus, medan kriget pågick utanför och vi saknade el. Jag försökte till exempel memorera det periodiska systemet, det var min copingstrategi för att hantera ovissheten och rädslan när granaterna föll, berättar hon.

I Sverige togs hon emot med öppna hjärtan och hon älskade att gå till skolan, tyckte helgerna var långtråkiga och längtade till skolan, för att lära sig mer. Hon minns sina fantastiska lärare än idag. Efter gymnasiet började hon plugga sociologi, statsvetenskap och arbetsvetenskap vid Karlstads universitet. Sen fick hon jobb på Försvarshögskolan, ledarskapsavdelningen i Karlstad.

– Jag ville lära mig varför människor krigar. Det var en av drivkrafterna bakom att jag sökte mig till Försvarshögskolan, men än har jag inte alla svar, säger hon.

I 21 ÅR HAR Aida arbetat med frågor som rör ledarskap, krishantering, totalförsvarsfrågor och organisatoriska dilemman som kommer från komplexa beslut och förändringar i samhället. Hon är forskare och lärare på högre officerprogrammet (HOP) på Försvarshögskolan och utbildar även på mastersprogrammet i ledarskap och ledning för försvar, krishantering och säkerhet, som hon också är programansvarig för.

Hon gav nyligen ut boken ”Krisledarskap i praktiken – att leda genom svåra tider”, om insikter, verktyg och forskningsbaserade råd till personer i ledande ställning, när krisen slår till.

Definitionen av kris har diskuterats i årtionden i forskningsvärlden. En gemen-

sam nämnare är att det handlar om en oförutsedd samhällsstörning som kräver många aktörer, stora resurser och förmågan att improvisera. Kriser delas också upp i låg- och högintensiva.

– Olika exempel på kriser är pandemier, klimatförändringar, antibiotikaresistens, naturkatastrofer och antagonistiska kriser. Lågintensiva kriser kan också eskalera och bli högintensiva kriser, som exempelvis incelkulturen som frodas i den virtuella världen i skuggan av samhället, förklarar Aida.

EN KRIS BESTÅR av tre faser; förberedelsen,

den akuta fasen och lärandet efter krisen.

Aida förklarar: – I förberedelser ingår till exempel riskbedömning och att skriva krisplaner. Man ser också över sin organisations resurser och utrustning och planerar och övar tillsammans med sin personal. Dessa förberedelser är något man gör i vardagen, för www.ssil.se | 45

För en ledare är det viktigt att finnas till hands i en krissituation. ​​

att ha så mycket beredskap som det går.

När krisen är ett faktum gör man en lägesbildshantering, för loggbok och dokumenterar om händelsen. En ledare måste ibland fatta beslut på undermåligt underlag, väntar man in längre kan det vara för sent. Man behöver se över samverkan med andra aktörer som till exempel räddningstjänst, Posom-gruppen, polisen, ambulans samt frivilliga organisationer. Sedan i efterfasen handlar det om att ge fortsatt krisstöd, återskapa trygghet och utvärdera händelsen. För en ledare är det mycket viktigt att finnas där då alla kommer att vända sig till den, för både stöd och mer information.

DET MEST MÄNSKLIGA vi har är våra känslor

och de behöver tas om hand för att undvika följdreaktioner som till exempel frustration, rädsla, ovisshet och i förlängningen kanske även andra svårare reaktioner.

– Man måste vara beredd på att hantera andras känslor, men även sina egna och inte vara en ensamhjälte som inte tar hjälp. Ta in psykolog eller präst, delegera 46 | www.ssil.se

»En ledare måste ibland fatta beslut på undermåligt underlag, väntar man in längre kan det vara för sent« och underlätta. Både känslohantering och återhämtning blir lättare om man har en plan och tar hjälp. Kriser är mycket mer känsloladdade än man tror, det märktes inte minst under pandemin då vi drabbades både socialt och emotionellt, menar Aida.

ETT GOTT LEDARSKAP handlar om flera egenskaper, men att bygga relationer är en viktig grund.

– Framför allt är det omtanken om sina medarbetare som är viktig, att personen är lyhörd, lösningsorienterad och omfamnar motstånd och låter medarbetarna vara delaktiga. Jag har ett citat jag brukar använda; ”Man kan leda genom kris med struktur och styrka, men man vinner hjärtan och bygger framtid med relationer och med kärlek som kompass”. Självklart

​

behöver ledaren följa lagar, regler och rutiner, samt inneha rätt kompetens för sitt jobb, men med goda relationer skapar man viktig trygghet och tillit, säger Aida.

Ett väl fungerande ledarskap i kris handlar också om förmågan att snabbt anpassa sig till nya situationer, ommobilisera och väga mellan moraliska dilemman.

– I en kris krävs improvisation, utan vetskap om utfallet. Vi kan ställas inför situationer där båda besluten är dåliga.

Ett tydligt exempel är att det brinner i en byggnad som inhyser en förskola och ett äldreboende, vilka ska du evakuera först? Hur ska man som ledare tänka, göra och hur ska man motivera sitt val och agerande? Det här är sådant som är bra att ha tänkt igenom redan i beredskapsfasen.

Aida Alvinius är aktuell med boken ”Krisledarskap i praktiken”.​

All förberedelse är bra, för att man vill undvika att folk blir handlingsförlamade eller bestlutsrädda, menar Aida.

NÄR VI TALAR om att leda kriser vill Aida betona vikten av andra krishanteringsaktörer i samhället, som lärare och personal inom vård och omsorg. Generellt kvinnodominerande yrkesgrupper, som historiskt inte betraktats som aktiva krishanteringsaktörer, men som måste anta nya roller som krishanterare.

– Traditionellt har branscher inom säkerhet, försvar och krishantering attraherat män. Men i samband med kris har man insett att kvinnodominerande verksamheter är minst lika viktiga. Sen förväntas alla verksamheter ingå i totalförsvaret, så det ligger i landets intresse att alla får förutsättningar för detta viktiga arbete, säger hon och fortsätter: – Jag brinner för de yrkesgrupper som hanterar kriser i vardagen, skolan, socialtjänsten och vården. De som inte tränas, men gör det ändå. Som motpart till de mansdominerade organisationerna,

som till exempel polis och räddningstjänst, militära organisationer som får daglig träning. Att dessa kvinnodominerande yrkesgrupper ska bli erkända, det är det som driver mig.

NÄR TRENDEN VISAR på

fortsatt ökning av globala konflikter, cyberhot och naturkatastrofer, behöver vi alla, inte bara ledare, förbereda oss på olika sätt. Aida menar att vi måste tillbaka till grundläggande bas­kunskaper, för att bygga ett motståndskraftigt samhälle. Några exempel är hur man odlar mat, använder papper och penna och socialiserar sig utan digi-

»Man måste vara beredd på att hantera andras känslor, men även sina egna och inte vara en ensamhjälte som inte tar hjälp« ​

tala verktyg. Sådant vi gjorde för 30-40 år sedan.

– Det digitala samhället har krympt våra sociala relationer så vi behöver bygga upp dem igen. Skulle vi till exempel drabbas av en solstorm, skulle den slå ut hela den digitala infrastrukturen och då kan inte en i-pad i närheten lösa några problem, som vi är vana vid. Både politiker, skolor och vi föräldrar behöver lära ut hur man klarar av grundläggande beredskap i kris. Skapa kontakter med grannar och människor omkring och öva på beredskap. Att satsa på de sociala relationerna är helt avgörande hur en kris hanteras. ○

Krishanteringens tre principer Svensk krishantering grundar sig på tre principer; ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Ansvarsprincipen innebär att de som till vardags har ansvar även har ansvar under kris. Likhetsprincipen handlar om att vardagens verksamhet ska var så lik som möjligt, även under en kris. Närhetsprincipen innebär att krisen hanteras där den inträffar, av dem som är närmast ansvariga och berörda.

KÄLLA: ”KRISLEDARSKAP I PRAKTIKEN – ATT LEDA GENOM SVÅRA TIDER” AV AIDA ALVINIUS (GOTHIA KOMPETENS AB, 2025)

www.ssil.se | 47

Michael Törmark testlagar lagar mat utan el och vatten till eleverna på Lundbyskolan.

Foto: Lina Hultén​

De tränar på matlagning i kris Kanske något för andra storkök att ta efter?

Göteborgs skolkök har testlagat krisrätter och de har köpt in extra köksutrustning för att kunna hantera kriser.

– Vi gör det här för att vi ska känna oss trygga i att laga mat utan el och vatten, säger Michael Törmark, köksmästare på Lundbyskolan.

TEXT ANNIKA RÅDLUND FOTO LINA HULTÉN, VLADIMIROS FOUNTIS OCH FRIDA WINTER

Göteborgs kommunala grundskolor har tränat på att arbeta under kris.

– Skolan är en samhällsviktig verksamhet. Det betyder att den måste fungera vid olika störningar som vattenbortfall, höjd beredskap eller i värsta fall krig. Vi som jobbar inom skolan behöver kort sagt vara förberedda och kunna arbeta på alternativa sätt om den ordinarie verksamheten blir störd. Beredskap är därför något som vi jobbar intensivt kring, säger Kristian Johansson, säkerhetschef på grundskoleförvaltningen.

Vid höjd beredskap är utgångspunkten att de ordinarie reglerna för skolan fortsätter att gälla – så länge riksdag eller regering inte beslutar något annat. Det betyder bland annat att skolplikten fortsätter att gälla och att skolan måste upp48 | www.ssil.se

öva på att hantera långvariga kriser som kan uppstå. Detta gjorde vi utifrån tanken om att alla chefer behöver ha en plan B för sin verksamhet. Vi förberedde oss till exempel för att kunna hantera långvariga strömavbrott, cyberattacker och omfattande personalbortfall. Framöver ska även alla skolor ta fram en plan för hur de ska jobba vid olika samhällsstörningar och kriser som pågår i minst tre månader.

Nudlar och vegetariska tacos som tillagas utomhus på spishällar utan el och vatten är exempel på krisrätter som skolorna tränat på att servera.

Foto: Vladimiros Fountis ​​

rätthålla sitt viktiga samhällsuppdrag: utbildning, måltider och omsorg.

– Bland annat samlade vi igår våra cirka 270 rektorer och chefer för att de skulle

SKOLKÖKEN HAR KOMMIT långt i sin beredskap och för att alla kommunala grundskolor ska kunna servera elever mat under har det gjorts flera förberedelser. Bland annat har många skolkök köpt in utrustning som pannlampor, vattendunkar, vevradio, powerbanks och spishällar. Grundskoleförvaltningen har dessutom tagit

fram förslag på krisrätter – det vill säga välkända rätter som alla skolkök ska ha möjlighet att laga vid kris. Lundbyskolan har till exempel serverat sina 350 elever en krisrätt som som kan tillagas på stekhällar utomhus utan el och vatten. Köksmästaren Michael Törmark tycker att varit en viktig utmaning, både arbetsmässigt och för att eleverna ska tycka att maten är god.

– Vi har tidigare övat på att laga mat utomhus. Sist serverade vi alla våra elever hamburgare utomhus. Den här gången blev det vegetarisk taco. För om elen går behöver vi snabbt förbruka vissa varor så att det inte blir dåliga – som till exempel sallad och grönsaker.

Han tycker att det blev en lyckad dag.

– Dagen var väldigt lärorik för mig med min personal som består av två kockar,

Malin Angelin samt Nermin Michal plus en kockelev. Den dagen serverade vi mat till 400 elever plus lärare.

FÖR ATT DET ska vara så autentiskt som möj-

ligt, hur det skulle vara om all ström försvann, så släcktes all belysning av också.

– Runt klockan 08.00 så stängde jag av all ström och allt vatten i köket samt restaurangdelen. Hela köket var kolsvart och man såg ingenting. Vi har en förberedande plan om detta skulle inträffa på riktigt.

De hade förberett med flera inköp innan för att allt skulle fungera, både matlagningen och serveringen.

– Vi har inköpt pannlampor, vattendunkar, powerbanks med mera som kan behövas i krissituationer samt har vatten i gryta (100 l). Nu skulle vi gå till handling

och se om detta fungerade. Vi jobbade med att se över våra färska varor som först skulle bli dåliga vid långvarigt avbrott.

Vi hade mycket sallad samt många olika grönsaker som personalen tog först hand om. Jag gick ut för att sätta upp muurikkorna för att kunna tillaga maten, denna dag var det vegetarisk tacofärs. Vi hade tur för det var vackert väder, men riktigt kallt.

HAN BERÄTTAR ATT de har ett beredskapsförråd vid skolköket, som ska finnas för plötsliga händelser.

– Här hade vi tortillabröd och mycket mera torrvaror, som passade bra till tacofärsen. Vi hade nu en plan för dagens måltid men det var väldigt stressigt. Allt från att fylla upp vatten i dunkarna till att

www.ssil.se | 49

I Göteborg har många skolkök köpt in vattendunkar, spishällar, vev-radio, pannlampor och powerbanks. Foto: Frida Winter ​​

leta efter engångsmaterial som tallrikar med mera.

Själva matlagningen var det enklaste tycker han.

– Våra elever med allergi samt selektiv kost och så vidare, fick potatisbullar, en helt ren produkt som även är omtyckt bland våra övriga elever.

För att ro allt i hamn på ett smidigt sätt så fick de engagera några fler personer.

– När vi stod ute och lagade maten så fick vi hjälp av eleverna att ta fram alla tillbehör till tacosen på vår serveringslinje. Vi provade även med stekt ris i krossad tomat. Vi ville jobba med alltid ha varm mat på serveringen så det blev en hel del springande men pedagoger och rektorer hjälpte till så det kunde flyta på bra.

ERFARENHETEN AV DAGEN har nu gett dem flera nya insikter.

– När eleverna kom så hade solen tittat fram i matsalen men det ljuset räckte inte fram till serveringslinjen. Detta medförde att vi såg elever som fyllde på sina tortillas med grönsaker och ris istället för färs.

Utomhusmatlagning har lockat till att testa fler saker.

50 | www.ssil.se

»Om elen går behöver vi snabbt förbruka vissa varor så att det inte blir dåliga – som till exempel sallad och grönsaker« ​ – Resultatet av denna övning gjorde att vi börjar känna oss bekväma med muurikkorna och intresset blev stort med att prova på mer mat ifrån utsidan. Vi har lagat nybakat laggbröd samt många olika rätter av rester ifrån kylen efter gårdagens mat.

Arbetet blir så mycket lättare om vädret är bra.

– Detta som vi tar med oss är erfarenhet av vädrets makter. Det är önskvärt med en stormsäker paviljong ifall det snöar eller regnar. Vi har pratat om olika lösningar baserat på väder och vind. Vi har även slutat att ha vatten i gryta, istället har vi nu köpt in bra vattendunkar och vi byter ut vattnet kvartalsvis.

Krisövningarna fortsätter.

– Vi kommer ha en dag varje termin med träning i kris. Vad vi kommer att göra för olika maträtter kan jag inte yttra mig om men vi har en krispärm med olika rätter för dessa händelser. Så jag kan inte

säga när och vad det blir för mat, för personalen skall vara ovetande.

Linnéa Persson, som är enhetschef, måltid grundskoleförvaltningen, berättar att det är viktigt att ha förberedda recept.

– Vi på grundskoleförvaltningen har dessutom tagit fram krispärmar till köken, med förslag på krisrätter, det vill säga välkända rätter som alla skolkök ska ha möjlighet att laga vid kris. När vi tagit fram dessa rätter har vi haft i åtanke vilka råvaror skolköken ofta har i lager, vilka livsmedel som går att förvara länge men också vilka vegetariska alternativ som är bra och hur vi kan minska specialkost så mycket om möjligt.

För att öka beredskapen i skolköken har personal även fått testa på att jobba i andra skolkök. Det för att personalen snabbt ska kunna ställa om och vara vana vid att jobba i andra skolkök om en kris skulle inträffa. ○

För pojkar och flickor 9-13 år • Individanpassade insatser • Traumamedvetet förhållningssätt • Omsorg - Trygghet - Delaktighet 0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.

Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.

För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

Ett av Sveriges ledande HVB av högspecialiserad behandling av flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS. Centralt i Västervik - Riksintag.

Mycket goda utvärderingsresultat Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 | www.egehem.se

Funkisgruppen AB Vi erbjuder daglig verksamhet, sysselsättning, boendestöd, ledsagarservice, avlösarservice, hemtjänst och personlig assistans för barn och vuxna i hela landet. De olika pusselbitarna i vår verksamhet bidrar till att skapa en helhet för individen.

Vi löser livspusslet!

info@funkisgruppen.se | www. funkisgruppen.se

Ulla-Karin Rosell är huvudansvarig för hästunderstödda insatser, här med hästen Sven. ​​

Hästarna lockar fram må bra-hormoner Naturen och möjligheterna till ett rikt friluftsliv har stor betydelse för hur HVB-hemmet Kulabodan möter sina boende.

Behandlingen kretsar mycket kring kreativa aktiviteter och, framför allt, att vistas nära hästar och andra djur.

handlingsassistent. Lugnet och tystnaden gör att barnen slappnar av, sänker garden och känner sig trygga, vilket stärker relationen och gör det lättare att närma sig svåra frågor.

TEXT MIKAEL HALLGREN FOTO SEBASTIAN WIMAN, PREFERENS

TILL KULABODAN VÄLKOMNAS pojkar och flick-

Naturen har stor betydelse för hur HVB-hemmet Kulabodan utanför Skövde tar sig an de boende.

52 | www.ssil.se

– Att möta våra ungdomar i den fantastiska miljö vi har runt knutarna gör underverk, berättar Mats Hasselqvist, be-

or i åldrarna 10-18 år som haft en svår start i livet.

– När verksamheten startade för mer än 35 år sedan vände man sig till en liten

Lugnet sprider sig kring eldstaden.

Jörgen Ahr, Kulabodans föreståndare. ​​

grupp barn som inte riktigt passade in i de behandlingsformer som vid den tiden erbjöds, berättar Jörgen Ahr, Kulabodans föreståndare. Det här var ungdomar som redan i tidig ålder gått igenom svåra trauman men som även bar på medfödda skörheter i form av diagnoser av olika slag.

DET HÄR HAR i grunden inte förändrats. De ungdomar som idag bor här har en lika komplex bakgrund och kräver speciell behandling och ett alldeles eget förhållningssätt.

– För att möta våra ungdomarna på deras egen spelplan behöver vi tänka utanför ramarna, fortsätter Jörgen Ahr. Varje barn måste behandlas individuellt och ges den omsorg som just han eller hon behöver.

På Kulabodan bor som regel barnen länge. Den första tiden är svår och det är oftast först efter några månader som ungdomarna kan ta emot omsorgen och den behandling som erbjuds.

– Ungdomarna måste få tid att ”packa upp sin ryggsäck” och finna sig tillrätta, fortsätter Jörgen Ahr. Därefter kan vi långsamt börja lära känna varandra och utveckla en ömsesidig tillit. När barnen landat och den inledande oron har lagt sig kan vi börja jobba med det svåra som ofta ligger djupt rotat.

Behandlingen bygger på att skapa anknytning mellan boende och personal genom att möta barnen runt det de tycker är roligt. Här har naturen och utbudet av aktiviteter en avgörande betydelse. Ungdomarna erbjuds möjligheter till kreativa

aktiviteter kring musik, bild eller hantverk men, framförallt, möjligheter att vistas ute i naturen nära hästar och andra djur.

ULLA-KARIN ROSELL, TIDIGARE ägare av Kula-

bodan likaså handledare inom Villbergagruppen och huvudansvarig för hästunderstödda insatser, är övertygad om att umgänget med hästarna har en positiv inverkan.

– När vi är i stallet eller ute i hästhagen upptäcker vi saker om barnen som vi inte hade en aning om innan, konstaterar Ulla-Karin. Hästarna dömer ingen och ställer inga besvärliga och ångestframkallande frågor. Jag ser istället hur axlarna faller ner och lugnet sprider sig, vilket gör det lättare att komma varandra in på livet. Hästarna har en lugnande inverkan www.ssil.se | 53

Ulla-Karin Rosell är övertygad om att umgänget med hästarna har en positiv inverkan. ​​

«Unga människor som behöver stöd förväntas ofta anpassa sig till vuxenvärldens normer» och höjer utan tvekan nivån av våra må bra-hormoner.

Metoder att använda hästar i terapeutiska syften har, i professionell form, använts sedan mitten av 1900-talet för att hjälpa människor att hantera fysiska, känslomässiga och psykiska problem.

Hästunderstödda insatser har visat sig användbara i behandling av till exempel stress, ångest, autism, PTSD och depression.

– Våra ungdomar bär ofta med sig en mix av olika problem som vilar djupt i medvetandet, berättar Ulla-Karin Rosell.

Att ta hand om en häst, borsta den, leda den eller ge den mat ger barnen träning i relationer och samspel men de får också en känsla av bekräftelse. Samhörigheten och tryggheten som uppkommer i dessa 54 | www.ssil.se

Kulabodans huvudbyggnad och dess fina omgivning.

situationer kan tas med till andra sammanhang och kopplas till den individuella behandlingsplanen för varje barn.

KULABODANS HUVUDFILOSOFI UTGÅR från en människosyn där varje individ betraktas som unik och därför ges möjligheter att utvecklas i egen takt och utifrån sina egna förutsättningar.

– Unga människor som behöver stöd förväntas ofta anpassa sig till vuxenvärldens normer, när det i själva verket borde vara tvärt om. Vi som arbetar med de här frågorna måste istället lära oss förstå hur ungdomarna fungerar och forma miljöer och behandlingsformer som hjälper barnen framåt i livet, avslutar Jörgen Ahr. ○

FÖRÄLDRACENTRUM - En del av MDFT Sverige

Över 20 år i Sverige!

Föräldracentrum har sedan 1998 bedrivit behandling i öppenvård för familjer med olika svårigheter. Vårt mål är att hjälpa barn och föräldrar genom att stödja och vägleda föräldrarna i deras föräldraskap. I början av 2009 vidareutvecklades verksamheten då vi tog hem metoden MDFT (multidimensionell familjeterapi) från USA och anpassade den utifrån en svensk kontext. MDFT är en av få metoder som rekommenderas av Socialstyrelsen.

Vi behandlar ungdomar i åldrarna 12-24 med drogproblem, psykisk ohälsa, kriminalitet, neuropsykiatri och andra avvikande beteenden. Grunden i Föräldracentrums behandlingsprogram bygger på MDFT-metoden såväl som kognitiv beteendeterapi (KBT).

I behandlingen arbetar vi tillsammans med att förändra de tankar, känslor och handlingsmönster som leder till det aktuella problem. I behandlingen deltar även ungdomarnas föräldrar, familjer och sociala nätverk.

Vi som arbetar på Föräldracentrum har lång erfarenhet av förändringsarbete med barn och familjer.

Hos oss träffar du alkohol/drogterapeut, beteendevetare, KBT-terapeut, psykolog, läkare och psykiater – samtliga med brett spektrum inom sitt område. Allt vi gör är manualstyrt och evidensbaserat.

Vi erbjuder alltid skräddarsydda lösningar tillsammans med er.

Vi söker andra som vill ta stafettpinnen vidare och utbilda team i Sverige.

Om du är intresserad av att ta över, eller vill veta mer om rollen och uppdraget, ta gärna kontakt – antingen på telefon eller via mail, så berättar vi mer.

040-611 00 41 | info@mdft.se | www.mdft.se

GÄSTKRÖNIKA

Offer är inte en identitet FOTO: TRYGGTBOENDE

Joakim Ulmefors VD, TryggtBoende

Jag tänker ofta på det där – hur lätt det är att kalla någon för ”ett offer”. Världen kanske blir begripligare om vi skiljer ”oss” från ”dem” genom att kalla dem offer och oss hjälpare? Hur samhället nästan vill stoppa in människor i lådor med etiketter. ”Social problematik”, ”missbrukare”, ”psykisk ohälsa”. Men människor är inte sina utmaningar. De är människor. Det är något vi måste bli mycket bättre på att förstå – inte minst i den här branschen.

PÅ TRYGGTBOENDE JOBBAR vi med stöd i våra boenden. Det är inte bara skyddat boende, för det handlar inte bara om tak över huvudet eller låsta dörrar. Det vi gör handlar om att skapa förutsättningar för människor att ta sig vidare. På riktigt, med självförtroende och autonomi.

Det handlar om att bygga en vardag där trygghet inte är något du drömmer om – utan något du får känna varje dag.

»Vi vill inte ta över någons liv – vi vill vara ett stöd tills de känner att de klarar sig själva« De som kommer till oss har ofta levt i hot, stress, rädsla. Det första vi gör är inte att lista alla problem. Vi försöker förstå vilka styrkor de bär på. Vad de har klarat hittills. För det säger något om vad de kan klara framöver. Vi vill inte ta över någons liv – vi vill vara ett stöd tills de känner att de klarar sig själva.

56 | www.ssil.se

Jag minns särskilt en kvinna som sa det rakt ut: ”Jag behöver inte er längre.

Jag klarar mig. Jag klarar mina barn.” Det är sådana ögonblick som fastnar. Inte de stora förändringarna, utan det lilla lugnet i en röst som inte längre är rädd.

Det vi gör är inte komplicerat. Men det kräver något som inte går att läsa sig till: erfarenhet och respekt. Våra medarbetare vet vad de håller på med. De har sett det mesta. Och de vet när man ska prata, när man ska lyssna, och när man bara ska finnas där.

Folk tror ibland att människor med behov alltid kommer att ha det. Att det inte går att förändra. Jag tror inte på det.

Jag tror att det går att komma vidare, att bli hel igen, om man får rätt stöd vid rätt tidpunkt. Men samhället måste våga släppa på sina mallar.

Allt handlar inte om ”rehabprogram” eller insatser som ska ticka av en ruta i ett system. Ibland handlar det om att bara få vara människa en stund, bli sedd, och få bygga upp något nytt i sin egen takt.

VÅRT ARBETE HANDLAR om att få människor

att växa och utvecklas i en miljö där de inte behöver vara rädda och att göra det med de kunskaper och erfarenheter vi har. Jag gick in i det här för att jag trodde på idén. Jag tror fortfarande på den – varje dag, varje minut.

Trygghet för mig betyder inte lås och larm. Det betyder att du vet att det finns mat i kylen. Att det är varmt i lägenheten. Att du inte behöver fundera på om någon kommer in som gör dig illa. Det betyder att ha en vardag som inte är dramatisk. En tråkig, vanlig vardag. Det är en lyx. En lyx alla borde få uppleva.

Sveriges största placeringsservice Snabbt enkelt och kostnadsfritt!

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt

En chans för familjen GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser.

Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Ramavtal

Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.

Snabbt enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme.

Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra

alla flickor föds Deras medmöjligheter en röst. minst makt och inflytande. att göraflickor sina röster hörda begränsas alla föds med endagligen röst. vi ser till att den får höras. av bristen på jämställdhet. Just därför är det vi sertillhör till att den får höras. så viktigt för oss alltid göra flickor Flickor den att grupp i världen somdelaktiga har allra i vårt arbete för inflytande. flickors likaDeras villkor.möjligheter Tillsammans minst makt och Flickor tillhör den grupp i världen som har allra ser vi till att flickors röster får höras. att göra sina röster hörda begränsas dagligen minst makt och inflytande. Deras möjligheter av på jämställdhet.

Just därför är det Blibristen Flickafadder plansverige.org att göra sina rösterpåhörda begränsas dagligen så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga av bristen på jämställdhet. Just därför är det i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga ser vi till att flickors röster får höras. i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans Bli Flickafadder påröster plansverige.org ser vi till att flickors får höras.

Lämna din placeringsförfrågan på ssil.se

på uppdrag av flickor

Bli Flickafadder på plansverige.org

på uppdrag av på flickor uppdrag av flickor 0651-160 40 • info@ssil.se

SSIL UTBILDNING

Jessika Arvik.​

Hemlikt.​

Reverea.​

Ta chansen!

Allviken.​

Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag

OSS, Omsorg Skydd Säkerhet.​

Fimab.​

Tema: Framtidens socialtjänst i Gävle Den 10 april var det dags för SSIL – För vård och omsorgs Utbildningsdag i Gävle på tema Framtidens socialtjänst.

Föreläsare var Annika Andersson, Mia Börjesson och Jessika Arvik.

TEXT JENNY FORS FOTO SANNA ANDERSSON

58 | www.ssil.se

Venöhus.​

»Jag hade nästan alltid ont i magen som barn«

Insikten.​

Parcer.​

Vittrassel.​

Hemstaden.​

Magelungen.​

Annika Andersson talade om den teknikutveckling som skett inom socialtjänsten och där vi är idag med alltmer avancerade AI-lösningar. Mia Börjesson tipsade om hur vi bygger ett psykologiskt immunförsvar åt oss själva.

Jessika Arvik berättade om sin otrygga uppväxt och hur vi ska kunna hjälpas åt för att upptäcka barns utsatthet.

– Jag hade nästan alltid ont i magen som barn. Jag kände på mig att min mammas liv inte skulle sluta lyckligt.

Och jag förstod att jag aldrig skulle berätta för någon vad det var som hände hemma, säger Jessika Arvik.

Guldutställare var Tryggt Boende, Hemlikt, Hemstaden, Allviken, OSS och Fimab.

lighet i Stockholm och 22 maj är det också Stockholm men tema Unga i riskzon. Då föreläser Anna Hedlund, forskare på Göteborgs Universitet och Christoffer Bohman. tidigare polischef. Även Abdirizak Ahmed, som ger ett inifrånperspektiv från gängkriminalitetens värld.

DEN 21 MAJ är det dags för SSIL Utbild-

ningsdag på tema LSS och samsjuk-

Inagården.​

I NÄSTA NUMMER kommer bil-

der och en rapport därifrån plus från Kalmar den 8 maj.

Den 11 september är det dags för Malmö och 24 september hålls Dagen för Skyddat Boende i Västerås. Den kommer också till Göteborg den 9 oktober och den 8 oktober är det tema Samsjuklighet (LSS) i Göteborg.

TryggtBoende.​

www.ssil.se | 59

Brottslighet inom personlig assistans får stora och negativa konsekvenser. Foto: Getty Images ​​

Organiserad brottslighet bakom fusk med assistansersättning Polisen och Försäkringskassan larmar att gängkriminella och deras familjer i stor utsträckning verkar inom assistansbranschen.

Det visar en ny rapport som baseras på ett stort antal korskörningar av myndighetsdata.

ligheten. Hela 89 procent av alla brukare med bolag som anordnare finns på de bolag där aktiva eller kopplade personliga assistenter arbetar. assistansföretag med koppling till organiserad brottslighet visar att dessa bolag många gånger uppvisar en vit fasad med korrekt redovisning och god ekonomi, men har i olika utsträckning kriminell verksamhet. Bolagen med koppling till organiserad brottslighet har många brukare som är nära familj till aktiva kriminella, eller med koppling till dem, och nästan alla hade anhörigassistans under perioden. Den kartlagda brottsligheten inom assistansen består bland annat av: • Överdrivna vårdbehov för brukaren • Assistans som inte utförs • Arbetstagare som tvingas återbetala sin lön • Brukare och anställda som saknar rätt att vistas i Sverige • Osanna dokument från arbetsterapeuter, läkare och andra professioner.

Under 2022 till och med 2023 fick strax

TIDIGARE UTREDNINGAR AV

Myndigheternas gemensamma underrättelsecentrum har undersökt utbetalningar av Försäkringskassans ersättningar till de runt 62 000 personer som är aktiva eller bedöms ha samröre med kriminella nätverk, så kallade kopplade individer.

Analysen visar bland annat följande: • De två grupperna, aktiva och kopplade, samt deras nära familjer visar tecken på ett mer utbrett missbruk av socialförsäkringen i jämförelse med en normalpopulation.

• De har över 300 miljoner kronor i skulder till Försäkringskassan.

• Under perioden 2022–2023 arbetade aktiva och kopplade som personliga assistenter på samtliga av de 62 största assistansbolagen.

Av de studerade 699 privata assistansbolagen bedöms 83 bolag ha särskilt nära koppling till den organiserade brotts-

60 | www.ssil.se

över 14 000 brukare assistans och var fjärde brukare har kommit i kontakt med aktiva kriminella eller personer med koppling till kriminella nätverk samt deras familjer.

Rapporten ”Tecken på missbruk av Försäkringskassans förmåner hos den organiserade brottsligheten och hur den verkar inom assistansersättning” finns på Försäkringskassans hemsida.

REGERINGEN MEDDELAR I en pressträff att an-

hörigassistansen behöver ses över. En utredning tillsätts för detta ändamål som ska pågå till december 2026. Man vill också inrätta en LSS-inspektion. Utredningen ska föreslå åtgärder som gör systemet för personlig assistans motståndskraftigt mot välfärdsbrottslighet.

– Personlig assistans är en frihetsreform som aldrig får utnyttjas på fel sätt.

Med denna utredning ser vi över hur brott inom personlig assistans hindras, och vi skapar samtidigt bättre förutsättningar för att tillgodose individuella behov, säger socialtjänstminister, Camilla Waltersson Grönvall.

KÄLLA: POLISEN OCH REGERINGEN

Anders Lago, förbundsordförande Riksförbundet FUB och Christina Heilborn, förbundssekreterare Riksförbundet FUB. Foto: Linnéa Bengtsson ​​

Säkerställ rätten till självbestämmande Riksförbundet FUB välkomnar att en särskild utredare ska utreda hur en LSS-inspektion ska inrättas inom Inspektionen för vård och omsorg, IVO. FUB befarar däremot att utredarens uppdrag att analysera för- och nackdelar med en reglering av möjligheten till anhörigassistans kan leda till oacceptabla inskränkningar i rätten till självbestämmande.

DEBATT: Det är viktigt att hindra välfärdsbrottsligheten som drabbar både samhället och assistansberättigade. Det skriver Riksförbundet FUB i en debattartikel.

– Det är positivt att utredaren ska ge förslag på hur en LSS-inspektion kan inrättas. Vi har länge lyft behovet av en LSS-inspektion, säger FUB:s förbundsordförande Anders Lago. En LSS-inspektion skulle fylla en viktig funktion för att säkerställa att allvarliga kvalitetsbrister, vanvård, övergrepp och andra missförhållanden inom LSS-verksamheter upptäcks och förhindras. Det är även positivt att utredaren ska analysera och bedöma enskildas behov av utökade möjligheter till juridiskt stöd.

Idag är tillsynsbehovet för LSS-verksamheter långt större än vad IVO klarar av att möta. IVO har inte resurser att granska missförhållanden i enskilda ärenden i den omfattning som krävs.

– Viktigt i sammanhanget är även FN:s övervakningskommittés rekommendation, i mars 2024, angående efterlevnaden av funktionsrättskonventionen. Sverige rekommenderas att stärka tillsynen för att förhindra användandet av tvångs- och begränsningsåtgärder, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn.

I DIREKTIVEN INGÅR även att analysera vilka

för- och nackdelar en reglering av möjligheten till anhörigassistans kan medföra och vid behov föreslå lämplig reglering av anhörigassistans.

– Det är oftast de som finns närmast den enskilde som har bäst koll på hur den enskilde kommunicerar och hur omvårdnaden ska se ut, säger Anders Lago. Den enskilde vill därför ofta att den anhörige ska finnas med i assistentgruppen. Personlig assistans är ett integritetsnära stöd

»Vi har länge lyft behovet av en LSSinspektion«

​

och det är avgörande för självbestämmande att personen själv får välja vem som utför stödet.

EN BEGRÄNSNING AV den

enskildes rätt att välja både assistent och god man står i direkt strid med funktionsrättskonventionen och syftet bakom reglerna om ställföreträdarskap.

– Artikel 12 i funktionsrättskonventionen är tydlig – varje person med funktionsnedsättning, oavsett hur omfattande funktionsnedsättningen är, har rätt till självbestämmande, säger Christina Heilborn. Det råder brist på både personliga assistenter och gode män. Om anhöriga skulle begränsas till någon av rollerna så kommer det uppstå en ännu större brist, där den enskilde får ta smällen.

KÄLLA: FUB

www.ssil.se | 61

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Ohälsa som socialt problem

Socionomers arbete med hälsa och ohälsa Hälsa är starkt kopplat till ojämlika livsvillkor och det finns tydliga länkar mellan sociala problem, sociala orättvisor och ohälsa. Det sociala arbetet som ämne har dock sällan fokuserat dessa frågor och socionomstudenter har generellt sett inte förberetts för att arbeta med problemställningar kopplade till hälsa och ohälsa. Denna bok avser hjälpa till att fylla denna kunskapslucka. I boken beskrivs och analyseras ohälsa som ett socialt problem, såväl utifrån teoretiska perspektiv som forskning och praktik. Antologin fokuserar på både individ-, grupp- och samhällsnivå.

Vinn

!

Den kan dhär boke n u vi Sida nna! n 66

Författare: Jörgen Lundälv och Elisabet Sernbo Förlag: Studentlitteratur, studentlitteratur.se

MI – Motiverande samtal inom LSS och socialpsykiatrin Inkluderande kommunikation i praktiken

Att arbeta inom LSS och socialpsykiatri innebär att möta människor med unika och ofta komplexa behov.

Förmågan att kommunicera på ett sätt som skapar förtroende, delaktighet och motivation är avgörande för att ge ett gott stöd – men hur gör man det i praktiken?

Här visar författarna hur du kan använda MI (Motiverande samtal) som ett verktyg i det dagliga arbetet. Boken ger dig konkreta strategier för att skapa inkluderande samtal, stärka relationer och stötta individens självbestämmande. Du får ta del av praktiska exempel och reflektionsfrågor som hjälper dig att omsätta kunskaperna i din egen yrkesvardag.

Författare: Caisa Christensen och Ola Hall Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se

Vinn!

D

en här boken kan du vinna!

Sidan 66

Krisledarskap i praktiken – att leda genom svåra tider

Det här är en bok för dig som söker verktyg, insikter och strategier för att möta kriser med både beslutsamhet och medmänsklighet. Boken bygger på omfattande forskning och praktisk erfarenhet och visar hur chefer och ledare kan navigera genom krisens olika faser – från förberedelse och hantering till återhämtning och lärande. Att leda i utmanande och osäkra tider handlar inte bara om att fatta svåra beslut utan också om att skapa trygghet och framtidstro.

Aida Alvinius är professor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan. Hennes forskningsfokus är inom ämnena ledarskap, organisation, motstånd i arbetslivet och samhället, samverkan i kriser, hållbarhet och genus.

Författare: Aida Alvinius Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se

Vem är du när kriget kommer?

Mental handlingsberedskap och psykologiska strategier Den största utmaningen i katastrofer, kriser och krig är att få det civila samhället att fortsätta fungera. Det genomsnittliga kriget varar i drygt tre år och det är inga andra än vi som kommer att hålla i gång samhället under den tiden. Vi behöver därför kunna fortsätta göra vad vi gör varje dag.

Ett krig kommer inte nödvändigtvis att ändra den roll du har. Men det kommer att innebära större påfrestningar och ökade krav på dig, både yrkesmässigt och privat. Frågan vem du är när kriget kommer handlar om hur du behöver vara som person för att bättre kunna möta dessa ökade påfrestningar.

David Bergman är överstelöjtnant, doktor i psykologi och forskare vid Försvarshögskolan.

Författare: David Bergman Förlag: Natur & Kultur, nok.se

62 | www.ssil.se

BOKHYLLAN

Ledarskap i krigstider

Erfarenheter från krigets Ukraina Boken är skriven av Kostiantyn Koshelenko, biträdande minister i Ukrainas socialdepartement. Mitt under pågående krig har han lett ett omfattande förändringsarbete i offentlig sektor samtidigt som samhällets grundläggande funktioner har satts på prov. Med personliga reflektioner och praktiska exempel ger han råd om hur du som chef kan stärka ditt ledarskap när allt ställs på sin spets. Tillsammans med bidrag från ukrainska och internationella toppchefer, entreprenörer och experter får du som ledare ett sällsynt perspektiv på vad som verkligen krävs för att bygga motståndskraftiga team, leda genom kris och behålla riktning och driv mitt i kaos. Boken hjälper dig att reflektera över både utmaningar och möjligheter.

Författare: Pär Lager Kostiantyn Koshelenko Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se

Ingen älskar dig som jag

– Att växa upp med en narcissistisk mamma Krissy Hedenstedt blev känd för en bred publik genom sin medverkan i Netflix-serien Love is Blind Sverige 2024, där hon träffade sin nuvarande make, Rasmus Hedenstedt. I denna bok delar Krissy med sig av sin uppväxt, där hon tvingades uthärda en barndom präglad av både psykisk och fysisk misshandel.

En tillvaro där kärlek var villkorad, rädslan ett faktum, och gränsen mellan omsorg och kontroll ständigt suddades ut. Med en mamma som ständigt sökte bekräftelse och kämpade med missbruk och psykisk ohälsa, blev Krissy tidigt tvungen att navigera en kaotisk värld där hon var både barn och förälder på samma gång.

Författare: Krissy Hedenstedt, Lena Bivner Förlag: Ordberoende Förlag, ordberoende.com

Klara vardagen med adhd Tips till dig som flyttat hemifrån

Att flytta hemifrån är spännande och kanske blir man också överrumplad av allt det där man nu själv måste ta tag i: handla, passa tider, fixa tvätten, laga mat. HUR får man saker gjorda och VARFÖR är det så svårt? Det kan vara extra besvärligt om man har adhd. Men det finns hjälp att få. Utifrån de behov den danska psykologen Lene Straarup såg, och de frågor hon fick från sina unga klienter, skrev hon en kort och översiktlig handbok om hur man får styrsel på sin vardag. Boken ger goda råd, tips och verktyg för att få bra rutiner, få kontroll över tiden och struktur på saker och ting, hantera känslor och få kontroll över humöret och få koll på ekonomin.

Författare: Lene Straarup Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Hitta kärleken igen!

För dig som vill älska efter 65 Den ofrivilliga ensamheten bland äldre blir allt större och personer över 65 kan behöva en hjälpande hand i dejtingens värld. Författarna visar på allt ifrån hur du som äldre öppnar ”kärlekens dörrar” i form av exempelvis olika dejtingforum, till hur du – efter många gånger långvarig ensamhet – mentalt och psykologiskt boostar och rustar dig själv och en kommande mogen relation på bästa sätt. Satu Hirsch Fjellstedt leg. psykoterapeut och parterapeut är känd från bland annat Hotell Romantik. Eva-Lotta Sigurdh är journalist och författare, som tidigare har skrivit boken Nätdejting – en handbok.

Författare: Satu Hirsch Fjellstedt och Eva-Lotta Sigurdh Förlag: BoD, bod.se

www.ssil.se | 63

KALENDARIUM

Kalendarium 2025 Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

MA J

JUNI

FIT-diplomutbildning 14 maj, webbsänd waitong.se

Nya socialtjänstlagen – omställningsarbetet i praktiken 2 juni, webbsänd jpinfonet.se

Familjerätten i kommunen 14 maj, webbsänd jpinfonet.se

Lågaffektivt bemötande 2-3 juni, Malmö sverigehalsan.se

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 15 maj, webbsänd jpinfonet.se HVB- och familjehemsdagen 15 maj, Skövde hvbguiden.se Relationella utmaningar – en dag om personlighetssyndrom 16 maj, Göteborg sapu.se Praktisk processrätt för socialtjänsten 20 maj, webbsänd jpinfonet.se Vårdnadsöverflyttning – lagen och praktiken 21 maj, webbsänd jpinfonet.se SSIL utbildningsdag – LSS 21 maj, Stockholm ssil.se SSIL utbildningsdag – HVB 22 maj, Stockholm ssil.se Social hyresjuridik 22-23 maj, Stockholm/webbsänd jpinfonet.se Att upprätta en barnkonsekvensanalys 26 maj, webbsänd jpinfonet.se

Workshop: Compassion och självomsorg för behandlare 3 juni, Göteborg sapu.se LVU i praktiken – lagstiftning, handläggning och process 4 juni, Stockholm/webbsänd jpinfonet.se LSS – en grundkurs om lagen och dess praktiska tillämpning 13 juni, Stockholm/webbsänd jpinfonet.se

Basutbildning i psykologibemötande 19 september, Göteborg sapu.se

NOVEMBE R

Dagen för Skyddat Boende 24 september, Västerås ssil.se

HVB- och familjehemsdagen 13 november, Växjö hvbguiden.se

HVB- och familjehemsdagen 25 september, Göteborg hvbguiden.se

LSS-dagen 13 november, Växjö hvbguiden.se

OK TOBE R

Affektfokuserade terapimetoder 14 november, Stockholm sapu.se

MI – Motiverande samtal 2-3, 16-17 oktober, Stockholm sapu.se Stora LSS-dagen 4 oktober, Stockholm ssil.se SSIL utbildningsdag – LSS 8 oktober, Göteborg ssil.se

AUGUSTI

Personlig assistans i praktiken 26-27 augusti, webbsänd jpinfonet.se

Dagen för Skyddat Boende 9 oktober, Göteborg ssil.se

SE P TEMBE R

Att utreda barns behov av skydd och stöd 9 oktober, webbsänd jpinfonet.se

HVB- och familjehemsdagen 3 september, Stockholm hvbguiden.se LSS-dagen 4 september, Stockholm hvbguiden.se

Vårdnadsöverflyttning – lagen och praktiken 15 oktober, webbsänd jpinfonet.se

Att upprätta en barnkonsekvensanalys 9 september, webbsänd jpinfonet.se

SSIL utbildningsdag – HVB 21 oktober, Uppsala ssil.se

SSIL utbildningsdag – HVB 11 september, Malmö ssil.se

HVB- och familjehemsdagen 23 oktober, Malmö hvbguiden.se

Familjehemsdagen 8 november, Stockholm familjehemsbanken.se

HVB- och familjehemsdagen 19 november, Uppsala hvbguiden.se LSS-dagen 19 november, Uppsala hvbguiden.se SSIL utbildningsdag – HVB 20 november, Linköping ssil.se Personlig assistans i praktiken 20-21 november webbsänd jpinfonet.se Socionomdagarna 25-26 november, Stockholm socionomdagarna.se DECEMBE R

SSIL utbildningsdag – HVB 3 december, Stockholm ssil.se

ACT – Acceptance and commitment therapy 17-19 september, Stockholm sapu.se

Rätt plats för din annons!

Kontakta oss så hjälper vi dig.

Marko Grönholm, 072-092 77 30, marko.gronholm@ssil.se 64 | www.ssil.se

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

Trygga och Kompetenta Familjehem i Sverige Acceptio är ett ledande familjehemsbolag med fokus på att skapa trygga, stabila och kärleksfulla hem för barn och ungdomar som behöver det som mest.

Daglig verksamhet Gruppbostad Sysselsättning

Vi arbetar över hela Sverige.

010 - 18 51 670 | info@individkraft.se www.individkraft.se

010 – 263 10 01 | info@acceptio.se | www.acceptio.se

En Trygg Plats för Barn med stora

behov

Välkommen till Smultronbacken HVB Delaktighet | Trygghet | Kunskap | Kommunikation

Smultronbacken HVB är ett hem för vård och boende som tar emot barn i åldern 10-13 år från hela landet. Vi fokuserar på att ge barnen en trygg och kärleksfull miljö där de kan utvecklas och växa. Vi anpassar verksamheten inför varje barns unika behov.

Vi erbjuder boenden för barn och ungdomar som är berättigade till stöd enligt LSS 9:8.

www.denbroomsorg.se | info@denbroomsorg.se

+46 (0) 704-814420 | info@areso.se | www.smultronbacken.se

Nectar Systems AB

Heltäckande verksamhetssystem för dig som arbetar inom vård– och omsorg. idok uppfyller lagstiftarens krav och följer hela utförarprocessen inom SoL, LSS, HSL och administration.

Vi finns representerade inom HVB, LSS, Familjehem, Stödboende, Skyddat boende och Äldreomsorg.

Följ den röda tråden och dokumentera effektivt med hjälp av

idok - från förfrågan till gallring

Skanna för mer information

EFTERSNACK

AV JENNY FORS

Fem frågor till juristen

Hon växte upp med en narcissistisk mamma

Skicka ett mail till jenny@svenskamedia.se märkt ”Tävling” och skriv vilken av de två böckerna på sidan 62 du vill ha.

66 | www.ssil.se

De vann böckerna i förra numret!

I nr 3 av tidningen Omtanke lottade vi ut böckerna ”Föräldraguiden vid ätstörningar” (Natur & Kultur) och ”Spelberoende” (Studentlitteratur). Bokvinnarna är Emmelie Lundholm, Lycksele och Karin Ahlström, Eskilstuna – stort grattis till er! Böckerna kommer med posten.

FOTO: GETTY IMAGES

Tävling!

​​

Krissy känns igen från tv-serien ”Love is blind”, där hon var öppen med sin svåra uppväxt. Nu släpper Krissy Hedenstedt en gripande självbiografi ”Ingen älskar dig som jag – Att växa upp med en narcissistisk mamma”.

Boken är skriven tillsammans med författaren Lena Bivner och här delar Krissy med sig av sin uppväxt, där hon tvingades uthärda både psykisk och fysisk misshandel. Hon skildrar en tillvaro där kärlek var villkorad, rädslan konstant och gränsen mellan omsorg och kontroll ständigt suddades ut. Med en mamma som sökte bekräftelse och kämpade med missbruk och psykisk ohälsa, fick Krissy tidigt navigera i en kaotisk verklighet där hon var både barn och förälder på samma gång.

Genom smärtsam uppriktighet skildrar Krissy sin kamp för att bryta sig fri från det förflutna och hitta sin egen röst.

Hon berättar om den svåra vägen till att skapa ett liv där kärlek inte längre är något som måste förtjänas och hur hon, trots utmaningar, lyckades bygga en trygg och stabil framtid för sig själv.

Krissys mamma lever inte idag.

Boken släpps den 1 september 2025 på Ordberoende förlag.

Socialstyrelsens jurist, Johanna Nilsson, har lett arbetet med att ta fram Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om skyddat boende. Vi låter henne svara på fem frågor: Vad vill ni uppnå med föreskrifterna?

– Kvaliteten mellan olika skyddade boenden varierar. Med föreskrifterna vill vi bidra till att höja kvaliteten i de skyddade boendena och att insatsen blir mer jämlik över landet. Målet är att våldsutsatta som är i behov av skyddat boende ska få bättre stöd och skydd. Syftet med föreskrifterna är också att vara ett stöd för IVO vid deras tillsyn och tillståndsprövning av skyddade boenden.

Vilka krav ställer ni på de skyddade boendena?

– Vi ställer bland annat krav på kompetens hos personalen, bemanning och lokaler. Men också att verksamheterna ska bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete och genomföra säkerhetsplaneringar. Skyddet handlar om mer än olika skyddsanordningar. Det handlar också till exempel om bemanningen och om det stöd som ges. Att det genomförs säkerhetsplaneringar bidrar också till att identifiera riskfyllda situationer och planera för hur man kan förhindra att de uppstår.

Vad är nytt med dessa föreskrifter och allmänna råd om skyddat boende?

– Det här är första gången som det finns föreskrifter och allmänna råd på detta område. Den 1 april förra året infördes nya bestämmelser i socialtjänstlagen och socialtjänstförordningen om skyddat boende. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd förtydligar och kompletterar de krav som gäller kvalitet och säkerhet i skyddade boenden.

Men fungerar det med gemensamma krav när boendena är så olika?

– Alla skyddade boenden behöver hålla en god kvalitet och erbjuda en trygg och säker vistelse. Syftet med föreskrifterna är att minska de skillnader i kvalitet som idag finns. Samtidigt så drivs skyddade boenden av olika aktörer, är olika stora, har olika utformning och tar emot olika målgrupper med varierande skyddsbehov.

Därför har vi utformat bestämmelser så att de ger utrymme för flexibilitet och behovsanpassade lösningar när detta varit möjligt, men de ska vara tillräckligt tydliga för att bidra till en styrning av verksamheten.

Vad finns det för stöd för verksamheterna som ska börja tillämpa de nya föreskrifterna och allmänna råden?

– Författningen träder i kraft den 1 juni 2025. Fram tills dess planerar vi olika informationsinsatser. Ett meddelandeblad som innehåller information om de nya föreskrifterna och allmänna råden finns. Vi hoppas att det kan vara ett stöd vid implementeringen.

SSIL Utbildning 2025 Anmäl er på ssilutbildningdagar.se

Kalendarium SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman där socialtjänsten och kriminalvården bjuds in till samtliga tillfällen.

Stad

Datum

Tema föreläsningar

Målgrupp

Örebro

4 februari

Framtidens Socialtjänst

HVB/Familjehem

Sundsvall

13 februari

Framtidens Socialtjänst

HVB/Familjehem

Malmö

13 mars

Dagen för Skyddat Boende

Skydd och säkerhet

Göteborg

27 mars

Unga i riskzon (Gängkriminalitet)

HVB/Familjehem

Gävle

10 april

Framtidens Socialtjänst

HVB/Familjehem

Kalmar

8 maj

Framtidens Socialtjänst

HVB/Familjehem

Stockholm

21 maj

Samsjuklighet

handläggare LSS

Stockholm

22 maj

Unga i riskzon (Gängkriminalitet)

HVB/Familjehem

Malmö

11 september

Unga i riskzon (Gängkriminalitet)

HVB/Familjehem

Västerås

24 september

Dagen för Skyddat Boende

Skydd och säkerhet

Göteborg

8 oktober

LSS

handläggare LSS

Göteborg

9 oktober

Dagen för Skyddat Boende

Skydd och säkerhet

Uppsala

21 oktober

Unga i riskzon (Gängkriminalitet)

HVB/Familjehem

Linköping

20 november

Framtidens Socialtjänst

HVB/Familjehem

Stockholm

3 december

Framtidens Socialtjänst

HVB/Familjehem

Vill du ställa ut? Kontakta Marko Grönholm marko.gronholm@ssil.se 0651-55 26 10

Avs: Svenska Media i Ljusdal AB, 827 32 Ljusdal

Behöver du placera hot- och våldsutsatta personer snabbt och samtidigt veta att boendet är tryggt och fungerar långsiktigt? Vi är vana att ta emot människor på kort varsel och arbetar efter en individanpassad metod som ger goda resultat – även efter avslutad insats.

Vi genomför hållbara skyddsplaceringar Sedan 2016 genomför vi hållbara skyddsplaceringar – även efter avslutad insats.

Alla våra skyddslägenheter ligger anslutna till våra kontor vilket gör att vi träffar våra klienter varje dag.

Om oss: • Vi finns på tre ställen i Sverige – Nord, Mitt och Syd. • Vi tillhandahåller skyddslägenheter och kollektivt boende.

• Vi är specialiserade på stora familjer, HRV och VINR. • Vi utför: MI samtal, TRAPPAN, TMO, BRA-samtal, Project Support, Irisk, PATRIARK, SARA, FREDA. • Hämtning samma dag ingår alltid.

Hör av dig så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig och de människor som behöver ett tryggt skyddat boende.

www.hemlikt.se I 076-799 00 01 I skydd@hemlikt.se