Tidningen omtanke, nr 3, 2025

2025 • ÅRGÅNG 18

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

#3

TEMA: HVB & FAMILJEHEM KRÖNIKAN:

Lina Skantze om skam

Kopplingen är stark mellan skam och trauma

”Branschen saknar förtroende” Fredrik Ewerlöf, Omsorgsutvecklarna

JMP Familjehem

Familjehem behöver få högre status

Insiktens vd berättar

”Jag har gjort alla misstag man kan göra”

Relationsvåld är ett samhällsproblem Josefina Johanisson drabbades hårt av mordet

Från utanförskap till förändring

Möjlighetsanalysen

Young Future vill ge ungdomar chans till meningsfulla liv

Så kan medarbetarna stödja den enskilde att nå sina mål

Skyddsinsatser på riktigt.

Individ- och behovsanpassat.

Med spetskompetens, engagemang och trovärdighet i varje ärende.

Omsorgsbetonad skyddsplacering i skyddat boende

Säkerhetstransporter av erfarna experter

Barnrättsfokus

Boenden i hela Sverige, med självhushåll

SEDAN 2013

Hjälp att lära sig leva skyddad

Nyetablering

Hjälp ut i skola och förskola

Tel. 070-309 94 03 • info@omsorgskyddsakerhet.se Läs mer på omsorgskyddsakerhet.se

INNEHÅLL #3 2025 14

Josefina Johanisson Hon drabbades hårt av mordet på sin mamma, som pappan dömdes för. Josefina och hennes bror kom tillslut till ett tryggt familjehem.

FOTO: MARTINA WÄRENFELDT

Tema: HVB & familjehem

24

Skam och trauma

30

JMP Familjehem Malin Glimsveden vill lyfta frågan om familjehemmens status och insats.

Alltid i Omtanke

FOTO: INSIKTEN

36

Lina Skantze är aktuell med boken ”Skam – upplevelse, funktion och behandling”.

06 LEDARE 10 PÅ GÅNG

Möt Andreas Sellin

20 AKTUELLT

Han var knappt 25 år när han tog över som vd och huvudägare för Insikten. Andreas Sellin berättar om sin resa, erfarenheter och lärdomar.

58 BOKHYLLAN 64 KALENDARIUM 36

Young Future

48

Möjlighetsanalysen

60

Unga i riskzon

62

SSIL utbildning

FOTO: ANNE NYBLAEUS

44

66 EFTERSNACK

Tobias Valdebenito vill hjälpa ungdomar som lever i utanförskap genom goda förebilder.

Det är vanligt att fokusera på det som inte fungerar inom LSS. Johan Appel på Omsorgskompass, ger tips för ett salutogent synsätt.

Bilder från SSIL Utbildningsdag i Göteborg.

GÄSTKRÖNIKAN Fredrik Ewerlöf, Omsorgsutvecklarna “Mycket lite av den debatt vi ser handlar om vård och behandling och vilka resultat vården resulterar i.”

OMSLAG JOSEFINA JOHANISSON FOTO MARTINA WÄRENFELDT

56

FOTO: MARTINA WÄRENFELDT

FOTO: ÅKE SVILLING

Bilder från Dagen för Skyddat boende i Malmö.

24

44

Nytidas familjehem med barnen i centrum Vi på Nytida erbjuder jour-/familjehem, förstärkta familjehem och behandlingsfamiljer. Vi kan ta emot barn och ungdomar i behov av skydd eller barn som ska placeras tillsammans med en förälder. Barnets bästa är alltid vårt fokus.

Kontakta oss så berättar vi mer: placeringsforfragan@nytida.se eller 020-66 20 20

LEDARE

Skrämmande nära verkligheten flera fall som det har lett till fruktansvärda våldshandlingar. Inte minst i Storbritannien som har skakats av liknande knivdåd bland unga. Här i Sverige har vi den brutala skolskjutningen i Örebro i färskt minne.

Verkligheten skrämmer. Vi har träffat Josefina Johanisson, var mamma mördades av pappan då Josefina var fyra år gammal. Hon har skrivit en bok om den traumatiska händelsen och vill sprida kunskap om relationsvåldets mekanismer.

Att som litet barn flytta runt till okända vuxna var också skrämmande. Därför vill hon också lyfta familjehemmens roll. Det är avgörande för ett barn att få ett trygg uppväxt bland trygga vuxna. Barn ska inte behöva växa upp med trauma. Även Lina Skantze belyser trauma i sin bok Skam – upplevelse, funktion och behandling. Skam är en känsla som vi alla kan relatera till och hennes bok tar upp så grundläggande och viktiga aspekter av skam. Om vi känner oss avvisade eller utanför under en lång period påverkar det oss på djupet. En trygg och lugn vuxen är läkande. Här har vi också det isolerade barnet som behöver få vara del av ett sammanhang och känna sig accepterad och trygg.

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

FOTO: JOSEPHINE FANTENBERG

Serien på Netflix som alla pratar om just nu är Adolescence. Den handlar om hur en familjs liv havererar när den 13-åriga sonen arresteras misstänkt för mordet på en jämnårig flicka. Varje avsnitt är filmat i en enda tagning, vilket gör att man kommer obehagligt nära den frustration som familjen känner. I realtid får vi följa paniken hos pojken Jamie och hur pappan kämpar med att hantera det som händer. Han får följa med sin son hos polisen som en utvald ”viktig vuxen”, något som han har svårt att hantera. Det är obehagligt att se hur pappan inte klarar av att visa ömhet mot sin son i det fruktansvärda som sker. Hur han kliver upp och går ut ur rummet för att inte visa sig sårbar och hur han vänder sig bort när sonen lägger sin hand på hans axel i ett försök att få någon form av gensvar.

Den hyllade serien belyser på ett skrämmande vis den värld som våra barn lever i på sociala medier med radikala åsikter, mobbing och destruktiva ideal. Men det mest skrämmande är hur den toxiska maskuliniteten skapar en kyla och en aggressivitet som en grogrund för detta. Hur väl känner vi våra barn, hur vägleder vi dem och visar hur vi ska bemöta andra människor? När barn inte känner sig sedda kan de lätt bli isolerade och föremål för grupperingar där de känner sig accepterade.

Föräldrarna i serien frågar sig vad de hade kunnat göra annorlunda. Lärarna är uppgivna, Polisen hänger inte med för fem öre. Vi behöver alla tänka på vilket samhälle vi har skapat, hur vi kan vägleda och inkludera unga och vilka förebilder vi själva kan vara.

Många unga mår väldigt dåligt idag och det är i TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG

Den oberoende branschtidningen för vård och omsorg som ges ut av SSIL – För vård och omsorg, vars affärsidé är att vara navet mellan köpare och säljare av vårdplatser. Målgruppen är placeringsansvariga, HVB, familjehem, LSS, stödboende, skyddat boende, särskilt boende och kriminalvård.

Layout

Annonskoordinator

Teknisk information

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Annonser

Prenumeration och adressändring

Format: 210 x 297 mm.

Satsyta: 185 x 270 mm.

Upplösning: 300 dpi.

Tryck: Stibo Complete.

Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

6 | www.ssil.se

Svenska Media AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se Marko Grönholm Tel: 0651-55 26 10 marko.gronholm@ssil.se

Emelie Hansson Tel: 0651-69 90 02 emelie.hansson@svenskamedia.se

Tel: 0651-160 40 info@ssil.se

Tidningen är TS-kontrollerad.

Upplaga: 16 900 ex.

N VA

EN M ÄR

Trycksak 3041 0189

K T

Östernäsvägen 1, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Redaktionen

S

Tidningen Omtanke ges ut av:

HVB-hemmet

Villberga Familjecenter Boende och behandling i trygg miljö för ungdomar 13- 20 år med autism samt eventuella tilläggsdiagnoser.

Förstärkta familjehem

LSS med skydd

Stödboende

LSS-boende

HVB-hem

Bo och växa i trygg miljö I mer än 25 år har vårt HVB-hem Villberga Familjecenter utanför Enköping erbjudit tryggt boende och kvalificerad behandling för ungdomar med olika typer av neuropsykiatriska diagnoser.

Verksamheten riktar sig till ungdomar 13-20 år.

Villberga Familjecenter är en del av Villbergagruppen som tar ett helhetsgrepp för att möta unga människor som behöver stöd i tillvaron. Genom att anpassa boende, utbildning och behandling till individen vill vi ge våra boende förutsättningar till ett meningsfullt liv.

För information och placeringsförfrågningar, kontakta: Katrin Idås på mobil 073-622 95 20.

Villbergagruppen AB | info@villbergagruppen.se | villbergagruppen.se

TRYGGHET

KVALITET

OMTANKE

för ett bättre liv Vi vill möjliggöra bästa livskvalitet för varje individ oavsett förutsättningar genom att skapa Nordens mest trygga och personnära vård och omsorg som gör skillnad.

www.friab.se

PÅ GÅNG

AV JENNY FORS

Privatfinansierade adhdutredningar ses över

Sluta skjut höll ”call-in” mot våldet i Malmö

10 | www.ssil.se

​​

läs mer!

www.omtanke.today

Risker med förslag om insatser utan samtycke Rädda Barnen svarar på den så kallade Mellantvångsutredningen: En lag om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas. Rädda Barnen delar ambitionen om att säkerställa skydd för de barn vars föräldrar tackar nej till stöd, och skydd för barn som riskerar att dras in i gängkriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende. Däremot har Rädda Barnen en oro över att de föreslagna åtgärderna inte kommer leda till en positiv förändring för barn. Snarare riskerar de att spä på bristande förtroende för socialtjänsten.

Det saknas en primär analys av varför föräldrar tackar nej och hur socialtjänsten kan bli en mer relevant instans att ta emot stöd ifrån, snarare än att tvinga föräldrar att tacka ja.

Rädda Barnen ser flera risker med utredningens förslag: Att få till ett socialt förändringsarbete är en komplex process, även när motivation och vilja finns. Om det sker med tvång och hot om vite riskerar det att i värsta fall leda till motsatta konsekvenser. En insats i sig ger inte en positiv effekt för barn. Detta sker först när insatsen leder till en positiv förändring för barnet i fråga. Tvingande öppenvårdsinsatser har ett svagt vetenskapligt stöd, och kunskapsläget kring det är bristfälligt.

Utredningen har dessutom inte kunnat påvisa något vetenskapligt stöd för hur tvingande insatser ska leda till en positiv förändring för barn. Socialtjänstens kärnuppdrag för barn och unga är skydd, stöd och insatser. Dessa grundläggande principer bygger på självbestämmande och frivillighet.

FOTO: KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

Den 25 mars kallades ett tiotal individer till ett möte med polisen, Malmö stad, Kriminalvården och företrädare för civilsamhället. Individerna är noga kartlagda och utvalda på grund av deras kopplingar till kriminella miljöer.

Syftet med ett så kallat call-in, är att de deltagande individerna ska fungera som budbärare till sina respektive grupperingar och sprida vidare det som sagts under mötet. Grundbudskapet är att det dödliga våldet måste upphöra, att det finns hjälp att få om man vill lämna kriminaliteten bakom sig och att samhället rikta fullt fokus mot den mest våldsdrivande grupperingen.

– Vi bedömer att konfliktläget i de kriminella grupperingarna i Malmö är högt just nu. Både lokala och nationella konflikter ligger till grund för den bedömningen. Från polisens sida jobbar vi dygnet runt med att trycka tillbaka den grova brottsligheten, och vid call-in kan vi visa att hela samhället står enat i det arbetet, säger Peter Eriksson, Sluta skjut-koordinator på polisen.

Långa väntetider länge varit ett problem i svensk hälso- och sjukvård, särskilt när det kommer till den specialiserade psykiatriska vården. Något som sannolikt lett till den ökade mängden personer som vänt sig till privatfinansierad vård, inte minst när det kommer till bedömning, utredning och behandling av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Idag finns ett stort antal privata aktörer som erbjuder adhd-utredningar och medicinering vid sidan om den offentligfinansierade vården. Vi måste se till att människors patientsäkerhet inte äventyras av detta och därutöver också analysera hur det påverkar andra patienter och vården som helhet, säger socialminister Jakob Forssmed.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys får i uppdrag att kartlägga och analysera risker och nyttor med viss privatfinansierad vård. Kartläggningen ska analysera konsekvenserna för både individer och hälso- och sjukvårdssystemet i stort.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska i sin tur genomföra en särskild tillsynsinsats av privata vårdgivare som gör neuropsykiatriska bedömningar, utredningar och behandlingar. Uppdraget gavs genom en ändring i myndighetens regleringsbrev för 2025.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys får under 2025 använda 1,7 miljoner kronor för att undersöka risker och nyttor med viss privat finansierad vård. IVO får i sin tur använda 3,5 miljoner kronor under 2025 för uppdraget att genomföra tillsynsinsatser.

F R AG OR

SF

UM

H

Läs mer på humana.se/placeringsforfragan

PÅ

Ring oss gärna på 0771-11 33 11, vi finns tillgängliga vardagar 8-17

LÄS M ER

Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta lösningar som passar varje individ utifrån dess förutsättningar. Ibland vet vi att det behövs vägledning och hjälp med att hitta rätt insats, därför finns våra placerinskoordinatorer. De har lång kunskap och erfarenhet av att rådge i placeringsförfrågningar och kan snabbt bistå i akuta ärenden.

AN

Behöver du hjälp?

AN

A.S E / P L AC E R

IN

G

Läs mer om vår placeringsrådgivning Skanna QR-koden.

PÅ GÅNG

AV JENNY FORS

Var tredje ensamstående har svårt att täcka matkostnaderna

FOTO: NINNI ANDERSSON/ REGERINGSKANSLIET

Den ekonomiska ojämlikheten mellan barnfamiljer har ökat, enligt en ny undersökning. Särskilt utsatta är ensamstående föräldrar med låg inkomst, där den ekonomiska utsattheten har bitit sig fast och försämrats över tid.

Undersökningen, som är genomförd av Verian på uppdrag av Röda Korset, Hyresgästföreningen, Majblomman och Rädda Barnen, visar att den ekonomiska situationen inte har förbättrats för barnfamiljer med små marginaler.

29 procent av de ensamstående föräldrarna med låga inkomster anger att de haft svårigheter med att äta sig mätta – det är en ökning med 9 procentenheter jämfört med 2024. 44 procent bland ensamstående föräldrar har behövt låna pengar av en närstående, vän eller bank för att betala grundläggande utgifter som hyra, el och mat.

Motsvarande siffra bland sammanboende med låg inkomst är 30 procent.

60 procent av ensamstående föräldrar med låg inkomst oroar sig för sin försörjning de kommande sex månaderna. Motsvarande siffra för sammanboende föräldrar med låg inkomst är 37 procent, medan endast 7 procent i kontrollgruppen delar samma oro. 27 procent av ensamstående och 21 procent av sammanboende föräldrar har haft svårigheter att kunna betala räkningar kopplat till sitt boende (hyra, lån) de senaste 6 månaderna.

Regeringen snabbar på HVB-utredningen FOTO: GETTY IMAGES

Brottsförebyggande arbete i Lund Fyra prioriterade områden har tagits fram i den nya åtgärdsplanen för det lokala brottsförebyggande arbetet inom Lunds kommun. I samverkan med polisen har bred kartläggning och analys gjorts som har legat till grund för planen. De prioriterade områdena är: Stöld och rån (bilinbrott, inbrott i villa/radhus och garage, personrån), Våld i nära relationer – särskilt kopplat till barn och unga, Unga lagöverträdare (20 år eller yngre), Unga vuxna lagöverträdare (18–25 år).

Utredningen om HVB för barn och unga (S 2024: 03) ska redovisa sitt betänkande tidigare meddelar regeringen. Detta för att skynda på arbetet med att säkerställa en trygg och säker vårdmiljö vid HVB, och därigenom stärka HVB som en del av vårdkedjan. Personalen ska kunna ge stöd och skydd för att förhindra en fortsatt skadlig utveckling och främja en positiv utveckling.

I stället för att utredningen redovisar uppdraget den 1 september 2025 ska det redovisas den 27 juni 2025. Utredningen om HVB för barn och unga tilldelas också mer resurser i form av två ytterligare sekreterare, för att ge goda förutsättningar att tidigarelägga redovisningen.

– Läget är allvarligt. Vi måste se till att alla barn och unga inom den svenska barn- och ungdomsvården har en trygg placering, som kan ge den vård, trygghet och säkerhet som krävs. Nu vill vi snabba på processen för att komma till rätta med situationen inom HVB, säger socialtjänstminister, Camilla Waltersson Grönvall.

60 Så många procent ensamstående med låg inkomst oroar sig för sin försörjning

12 | www.ssil.se

BoCare Skyddat Boende BoCare erbjuder skyddat boende för personer som inte kan vara kvar i sitt eget hem på grund av att man blivit utsatt för eller riskerar att bli utsatt för hot och våld.

Akutplaceringar Placeringar utifrån skyddsbehov är ofta av brådskande natur.

Vi har möjlighet att ta emot skyddsärenden när som helst på dygnet och kan även vara behjälpliga med transport.

Ring oss nu: 011-473 91 00

Kontakta oss för placeringsförfrågan 011-473 91 00 | info@bocare.se | www.bocare.se

VAL-BO är ett Behandlingshem för män över 18 år

och som har ett alkohol- och/eller narkotikamissbruk.

Vi har hela vårdkedjan ifrån primärbehandling, fördjupad behandling och utslussning.

Vi arbetar med hela personen och problematiken kring missbruket utifrån tankemönster, beteenden, relationer, familj och uppväxt. I förändringsarbetet återspeglas ett helhetstänk där personen får lära sig allt från ADL-träning till ett drogfritt liv.

Placeringsförfrågan: 011-440 90 04 | Behandlingshemmet: 011-664 44 info@valbo.nu | www.valbo.nu

Josefina Johannisson har skrivit en bok om sitt livstrauma. ​​

14 | www.ssil.se

INTERVJUN

”Våldet är ett samhällsproblem” Josefina Johanisson drabbades hårt av mordet på mamma Josefinas mamma blev mördad av pappan och hon och hennes bror omhändertogs av socialtjänsten. Då var Josefina fyra år gammal. Efter några jour- och familjehem hamnade syskonen till slut i ett familjehem där de bodde tills de blev vuxna. Förra året kom hennes bok om den traumatiska händelsen och hon vill med sin historia sprida kunskap om relationsvåldets mekanismer och om familjehemsplaceringar.

– Att som litet barn flytta runt till nya, okända vuxna var skrämmande.

Jag levde i en konstant oro över om vi skulle få bo kvar, säger hon.

TEXT ANNE HAAVISTO FOTO MARTINA WÄRENFELDT

Att förlora sina föräldrar, hem, husdjur, tillhörigheter i en så skör ålder har påverkat henne starkt och hon har aldrig känt den trygghet som alla barn borde få känna under sin uppväxt. Hon menar att socialtjänsten nog skulle säga att de lyckades bra med att hitta en placering relativt snabbt. Men man utredde aldrig syskonens mående och vad de hade varit med om, även om det fanns indikationer på att de utsatts för våld av sin psykiskt sjuka pappa, som dömdes till sluten vård. Det gjordes en BUP-undersökning som visade på att barnen mådde bra. Man utredde inte heller den anmälan som kommit från en granne, om att hen trodde att Josefina och hennes bror for illa.

– De utredde vårat mående ytligt, inte om det som vi varit med om. Allt hade kunnat förhindras om man utrett den inkomna anmälan från grannen. Man pratade med pappa men ärendet lades ner för det fanns inga grunder sa man, trots att man visste att han var våldsam och farlig. Hade man utrett ordentligt hade

vi kanske fått behålla vår mamma, säger Josefina.

Många år senare, när Josefina var närmare 30 år fick hon reda på, genom en dokumentärfilm om mordet, vad som hade hänt. Det var en mycket traumatisk upplevelse, som hon länge försökte förneka.

Sedan dess har Josefinas liv haft en röd tråd; att ge röst till dem som ingen har och för att själv läka från sitt livstrauma.

– Jag märkte att utbildning var den medicin som hjälpte, så att säga. Ju mer kunskap jag hade, desto bättre skulle jag klara mig. Utbildningarna har fungerat som ett slags traumabearbetning och hjälpt mig att förstå saker.

JOSEFINA UTBILDADE SIG till logoped och bör-

jade arbeta med personer med svårigheter i sociala sammanhang, svårigheter som hennes pappa även haft. Hon engagerade sig också i människor med sällsynta diagnoser.

– Jag ville hjälpa de här människorna att säga det de ville säga. Min mamma

Josefina Johannisson Ålder: 40 år.

Yrke: Verksamhetsutvecklare på regionkontoret Kronoberg. Samordnare av sällsynta diagnoser.

Bor i: Växjö.

Aktuell med: Boken ”Mona: En mamma, ett mord och en dotter (Natur och Kultur, 2024). www.ssil.se | 15

Josefina drivs av att förbättra vården och hjälpa personer med olika psykiatriska svårigheter. ​​

blev ju tystad på det värsta sätt man kan bli. Jag vill kämpa för dem som faller mellan stolarna, där systemet brister. som verksamhetsutvecklare på regionkontoret i Växjö, där hon arbetar med vårdförloppen och omställningen till nära och jämlik vård. Hon säger att hon kämpat för att inte bli bitter och drivs av att försöka förbättra. Hon är också engagerad i våld i nära relationer.

IDAG ARBETAR HON

16 | www.ssil.se

Josefina samlade ihop allt hon kunde hitta om mordet och sin pappa och mamma och skrev boken om det trauma hon utsatts för. Boken heter ”Mona: En mamma, ett mord och en dotter” och kom ut hösten 2024. Hon vill genom att dela sin historia sprida kunskap om vilka mekanismer som finns bakom relationsvåld och om de organisatoriska mellanrummen som finns i samhället.

– Det känns som att alla väntar på att

någon annan ska göra något. Vi måste våga prioritera så att det gynnar samhället, framförallt när det kommer till våld.

Barn ska inte behöva växa upp med trauma. Polisen gör mycket som är bra och jag har förhoppningar på den nya socialtjänstlagen. Det finns många engagerade människor, jag hoppas på ännu fler som blir arga och börjar engagera sig. Och att samverkan mellan myndigheter blir starkare, där man delar information.

»En rejäl förflyttning av kostnaderna till det förebyggande arbetet skulle förhindra många våldsbrott«

redningar, lagföring av brott och så vidare.

Genom att arbeta förebyggande och förhindrade kan man spara pengar. Förmodligen är det billigare att satsa i ett tidigt skede i förloppet och rädda liv istället.

Hon vill med sin historia vara med och bidra till en kulturförändring, där man slutar se våld i nära relationer som en privat angelägenhet.

– Våldet är ett samhällsproblem. Jag hoppas att man går samman och försöker rädda de kvinnor som står näst på tur, ungefär 15 kvinnor varje år. Min historia kan belysa att det absolut viktigaste är att förebygga att en förälder dödar den andra. Jag tycker det är problematiskt att personer med hög återfallsrisk släpps ut. Vi behöver ha ett sätt att förvara personer så att de inte skadar nya offer. Både för deras och alla andras skull.

VI PRATAR OM dubbla trauman. Som att man

Josefina tycker att man borde flytta kostnaderna till det våldsförebyggande arbetet. Som det är nu innebär trauman stora negativa ekonomiska konsekvenser för de efterlevande, i generationer.

– Jag och min bror och många andra har kostat mycket pengar för samhället.

En rejäl förflyttning av kostnaderna till det förebyggande arbetet skulle förhindra många våldsbrott. Vidare skulle man slippa utgifter för externa placeringar, ut-

som ett litet barn som förlorat sina föräldrar (pappan dömdes för sluten psykiatrisk vård och är idag avliden) flyttas till ett familjehem. Josefina önskar att det fanns fler alternativ till familjehem och adoption.

– Jag förstår att det krävs ekonomiska incitament för att någon skall vilja ta hand om personer som mig och min bror. De som adopterar vill helst ha små barn. Därmed var familjehem en bra lösning för då fick vi en familj. Problemet är bara att det är en ganska osäker placeringsform. Om något händer ärver man inte sina föräldrar och det är inte säkert att man får behålla sina syskon heller. Dessutom är det en temporär placering så man vet att man kan förflyttas. Som vuxen har jag funde-

​

rat på vem vi eventuellt skulle återförenas med. Vår pappa? Han som begått detta fruktansvärda brott?

Hennes uppfattning att man från barnets perspektiv ska vara tacksam, för att en familj tagit hand om det.

– Känslan av att vara tacksam har följt mig genom hela livet. Jag trodde att jag behövde förtjäna min plats i familjen och vara duktig, gjorde jag något fel kanske jag inte skulle få bo kvar. Det är en jobbig känsla att leva med, säger hon.

NÅGOT JOSEFINA FUNDERAT mycket på genom

åren är hur anknytningen ser ut mellan placerade barn och familjehemsföräldrar.

Hon tycker det generellt saknas fokus på hur placering påverkar anknytning, samt den viktiga aspekten av kontinuitet i familjehemsplaceringar.

– Förutom att en placering bör innebära så få byten av familjer som möjligt så önskar jag att kunskapen kring behovet av anknytning fanns. Alla dessa frågor handlar egentligen om kontinuitet och att man behöver ha en säker placeringsform. Att man som barn får veta om man får stanna kvar och att man inte ska tillbaka till föräldern som mördat barnets mamma.

Kanske en adoption, men där det utgår bidrag. Om det finns problem med anknytningen i vanliga, biologiska familjer så får man hjälp, men det här erbjuds inte för familjehem. Jag har till och med hört om diskussioner i både familjehem och på olika forum om att man kanske inte ska knyta an eller älska ett barn som man bara har till låns. Sånt påverkar anknytning från både föräldrar och barn. Utbildningar på området behövs. www.ssil.se | 17

Josefina var bara fyra år när hennes mamma blev mördad av pappa. ​​

»Jag tycker det är problematiskt att personer med hög återfallsrisk släpps ut« ​ UTTALAD TYDLIGHET OM långsiktig planering,

kontinuitet och stöttning för familjehem är några spår Josefina tror behöver synliggöras utöver anknytningen.

– Jag tycker man ska se till att historien följer med barnet, självklart åldersanpassat. Vad det gäller mig och min bror fick vi i alldeles för tidigt skede veta vad som hade hänt våra föräldrar. Sen tror jag på ett etableringsbidrag till de barn som varit familjehemsplacerade. Ingen 18-åring klarar sig helt själv. Till exempel sparar många vanliga familjer pengar åt barnen.

Jag tror också att det vore givande att ha till exempel mentorer, som stöttar familjehemmen. Överlag skulle man utgå mer från barnets perspektiv och mindre från ett fixerat utbud.

SEDAN BOKEN KOM ut har Josefina fått många

nya kontakter. Hon säger att det finns många starka och engagerade personer 18 | www.ssil.se

som gör och kommer att göra skillnad.

– Det är läkande med alla dessa möten.

Jag känner mig mer hopp nu än någonsin innan.

Relationsvåldet måste ta slut och Josefina tror att det går.

– Folk kommer att få nog. Jag vill ut med min berättelse, så att fler ska komma ut och berätta sin. Så länge det mördas har samhället misslyckats. Men alla måste gå samman. Det finns alltid någon som vet; en granne, en lärare på en skola, polisen, vänner... de måste berätta. Flytta kostnaderna dit de hör hemma, istället för att lägga en massa pengar efter att ett mord har begåtts.

JOSEFINA HAR IDAG två barn och jobbar hel-

tid. Hon säger att hon har en enorm förmåga att klara av saker, fast hon startade i uppförsbacke med sorg och trauma i bagaget.

Josefina är aktuell med sin bok ”Mona: En mamma, ett mord och en dotter (Natur och Kultur, 2024).

– Jag tror att det kommer från att jag tidigt gått emot mina egna behov och i stället fokuserat på vad jag måste göra för andra. Som mamma får man dessutom en extra växel som man alltid kan lägga in. Man klarar allt man måste och lite till.

Jag vill se till att mina barn slipper allt jag varit med om. Jag vill att de skall leva i en snäll värld. ●

Skyddat boende på tre platser i Sverige Vi hämtar akut i hela landet inom några få timmar -dygnet runt

HEMLIKT NORD Kollektivt Boende

HEMLIKT MITT Skyddslägenheter i central stadsmiljö

HEMLIKT SYD Skyddslägenheter i central stadsmiljö

Telefon 0767-990 001 E-post skydd@hemlikt.se Webb hemlikt.se

Barnombudsmannens årsrapport 2025:

Allvarliga brister i tvångsvården Den nya årsrapporten skildrar allvarliga brister i samhällets hantering av frihetsberövade barn. Resultaten är alarmerande. ”Vi är väl medvetna om att vi har begått brott, gjort fel och avtjänar vårt straff. Vi ska inte behöva knäckas och förnedras också.”

Barnombudsmannens årsrapport 2025, ”Ni måste hinna före”, bygger på djupintervjuer med 88 frihetsberövade barn och unga samt en enkät med erfarenheter från 543 frihetsberövade barn och unga.

Rapporten ger en unik inblick i deras uppväxtvillkor, erfarenheter av frihetsberövandet och deras tankar om framtiden.

Barnen vittnar om omfattande våldsutsatthet under uppväxten utan att samhället vidtagit tidiga åtgärder. Dessutom har barnen under frihetsberövandet inte fått det stöd de behöver för att lämna kriminaliteten bakom sig – istället berättar många barn om att de utsatts för övergrepp, maktmissbruk och bristande rehabilitering.

– Vi måste lyssna till barns berättelser om egen våldsutsatthet och förstå hur samhället brister i att ge dem rätt insatser tidigt i livet. För att förebygga att barn dras in i kriminalitet behövs också mer träffsäkra insatser. Samtidigt är det tydligt att myndigheter måste ta sitt ansvar på allvar och använda tiden barnen när frihetsberövade på ett betydligt bättre sätt, säger Juno Blom, barnombudsman.

Rapportens viktigaste slutsatser: • Barnens berättelser visar att våld ofta har blivit en del av deras liv, både vad gäller utsatthet för och eget utövande av våld.

• Samhället har visat ointresse att ta reda på bakomliggande orsaker till barnets beteende.

• Det råder allvarliga brister på HVBhem.

•Barn berättar om kränkningar, maktmissbruk och våld från personal under frihetsberövandet.

• Insatserna under frihetsberövandet är ofta generella och saknar en individuell plan där skola och socialtjänst är involverade, vilket försvårar en väg ut ur kriminalitet.

• Frihetsberövade barns skolgång är fragmenterad och saknar kontinuitet, vilket påverkar deras framtidsutsikter negativt.

20 | www.ssil.se

”Systemet ska inte bara straffa utan också ge dessa barn möjligheten att förändras och bygga en ny framtid”, skriver barnombudsman Juno Blom i rapporten. Foto: Kristian Pohl ​​

• Barn har ofta inte tillgång till den vård de behöver, särskilt inte traumabehandling.

Barnombudsmannens krav: För att förhindra att fler barn dras in i kriminalitet och ge dem en reell chans att förändra sina liv krävs omedelbara åtgärder.

Barnombudsmannen föreslår bland annat: • Skydda barn tidigt i livet. För att skydda barn från våld och förebygga kriminalitet krävs tidig upptäckt av utsatthet genom bland annat hembesöksprogram och ett nationellt program för traumascreening, samt skärpt tillsyn, höjda kompetenskrav och striktare kontroll av HVB-hem.

• Stärkt kunskap hos personal om frihetsberövade barns behov och rättigheter. All personal som möter barn bör ges kontinuerlig utbildning i barns rättigheter, konflikthantering, traumamedveten omsorg och ges kontinuerlig handledning.

• Stärk skyddet för barn som är frihetsberövade på grund av brott. Inrätta en oberoende klagoinstans och ge Barnombudsmannen möjlighet att genomföra oanmälda besök på låsta institutioner.

– Vi ska inte förminska allvaret i de brott som barnen begått, men vi måste

skapa ett system som inte bara straffar utan som också ger barnen möjligheter att förändras och bygga en ny framtid. Barnen vi har pratat med är tydliga – de inser att de har gjort fel och önskar en framtid utan kriminalitet. Men de uttrycker att de inte klarar detta på egen hand utan barnen behöver betydligt bättre stödstruktur för att kunna förändras. Vi kan betydligt bättre. Nu måste vi alla kraftsamla för förändring och framtidstro, säger Juno Blom.

• Säkerställ att utbildning och rehabilitering fungerar. Krav på att kommuner stödjer frihetsberövade barns skolgång och att särskilda yrkesutbildningar införs.

• En samlad plan för frihetsberövade barn – en individuell barnplan från dom till utslussning, med utsedd ansvarig vuxen och krav på psykologiskt stöd.

• Nationellt utslussningsprogram – med fokus på arbetsmarknadsinsatser och långsiktigt stöd efter frigivning.

• Traumabehandling. Alla barn i frihetsberövande ska ha rätt till psykologiskt stöd, både under och efter strafftiden utifrån sina individuella behov.

KÄLLA: BARNOMBUDSMANNEN

Skyddade boenden & stödboenden Vi erbjuder placering i skyddade boenden och stödboenden för familjer och ungdomar från 18 år.

För placeringsförfrågningar, ring oss på 010 204 50 75.

Hos oss får du alltid en trygg placering!

Trygghet & omtanke för hela familjen

En chans för familjen GrödbyGården ligger i nordöstra Skåne, i en by omgiven av hav, sjöar och bokskogar. I frisk miljö skapar vi förutsättningar att ta fatt i den utvecklingstråd som slagit knut baserat på vår långa erfarenhet och unika kompetens. Genom behandling hjälper vi barn och föräldrar till trygga relationer. I utredningsuppdrag vägleder våra noggranna observationer till val av insatser.

Vill du veta mer? Ring 0456-229 41 eller besök www.grodbygarden.se

Missbruks- och kriminalitetsbehandling pojkar 15-20 år

Stödboende för personer 16-20 år

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allians-gruppen.se | www.allviken.se | 072-559 09 39

ÄLBY STÖDBOENDE | ÖPPENVÅRD | UPPSALA info@allians-gruppen.se | www.allviken.se | 072-399 05 33

ÖPPENVÅRD Förstärkt familjehemsvård med coach Familjehem för barn och unga upp till 21 år

Individuella samtal/gruppsamtal Återfallsprevention, familjesamtal, sorgbearbetning

en del av

FaIRO I UPPSALA med omnejd | ÖPPENVÅRD info@allians-gruppen.se | www.fairo.se | 076-116 68 06 www.allians-gruppen.se

HVB & FAMILJEHEM TEMA: HVB & FAMILJEHEM

Trygghet & utveckling

Kopplingen är stark mellan skam och trauma. Lina Skantze berättar om sin nya bok om skam. Malin Glimsveden, vd på JMP Familjehem, vill lyfta familjehemmens status. Insikten vill växa inom familjehemsvård.

TEXT JENNY FORS

Skam och trauma

30

JMP Familjehem

36

Möt Andreas Sellin

FOTO: GETTY IMAGES

24

Lina Skantze är aktuell med boken ”Skam – upplevelse, funktion och behandling”.

Malin Glimsveden vill lyfta frågan om familjehemmens status och insats.

Han var knappt 25 år när han tog över som vd och huvudägare för Insikten.

Andreas Sellin berättar om sin resa, erfarenheter och lärdomar.

24 FOTO: GETTY IMAGES

FOTO: GETTY IMAGES

»...de första tio åren var jag praktikant i mitt eget bolag« Andreas Sellin

36

30 www.ssil.se | 23

24 | www.ssil.se

HVB & FAMILJEHEM

Lina Skantze är socionom i grunden och leg. psykoterapeut med egen praktik.

Foto: Anne Nyblaeus ​​

Vi måste våga tala om skam Lina Skantze: ”Kopplingen är stark mellan skam och trauma” Skam påverkar oss alla, men den är svår att prata om. Lina Skantze, socionom och psykoterapeut, tycker att vi pratar för lite om skam och vilka konsekvenser den kan få.

– Skam är mer än en känsla eftersom den påverkar hjärnans och kroppens funktioner, säger hon när vi talar om nya boken ”Skam – upplevelse, funktion och behandling”.

TEXT JENNY FORS FOTO ANNE NYBLAEUS OCH GETTY IMAGES

Lina Skantze har skrivit om skam för att belysa ett ämne som ofta hamnar i skuggan. Som utbildad socionom och psykoterapeut är skammens många ansikten inte främmande för henne. Hennes mål är att få oss att våga tala om det som är jobbigt och att visa att det finns vägar framåt.

– Jag ville skriva om skam för att det är så intressant vad skam gör med oss. Den är lurig just för att den både är svår att få syn på och är så jobbig att prata om. Det är ofta mycket lättare att prata om ilska till exempel. Skam har också haft en ganska undanskymd roll, inte minst i utbildningssammanhang, säger Lina Skantze.

HON MENAR ATT vi tenderar att titta mer på symptomen – överprestation, utmattning och depression – än på vad som ligger bakom. Men enligt henne har många av dessa symptom sin bakgrund i skam.

Ett exempel ur boken är Erik, som växte upp i en familj präglad av föräldrarnas missbruk och återkommande gräl. Han var ständigt på sin vakt och iakttog stämningslägen hemma i varje ögonblick. Tidigt i livet skötte han sig själv, såg till att komma iväg till skolan på morgonen och

idrottade på eftermiddagarna. Ingen såg klumpen i magen som han ständigt bar på. ÄNDA SEDAN TONÅREN har han tränat hårt och är idag elitidrottare, men han har dragits med många skador och känner att han inte är någon om han inte längre kan prestera på toppnivå. Han har alltid sett till att vara sysselsatt och får en tomhetskänsla inom sig när han inte gör någonting. Eriks skam driver honom att prestera, men den lämnar också en tomhet som är svår att fylla.

– Barn och unga som är placerade kan ha med sig väldigt mycket skam. Det är många faktorer som kan spela in; till exempel att ha blivit överkritiserad, förnedrad, utnyttjad, att ha en missbrukande förälder eller en som lider av psykisk sjukdom. Skam kan ha triggats av att ha misslyckats med att uppfylla omgivningens krav och förväntningar. Att känna sig annorlunda eller att vara mobbad kan också ge bestående mönster av skam, säger Lina Skantze.

I familjehem kan skam uppstå i andra former.

– Det kan vara svårt att anknyta till fosterbarnet, och när de varma känslorna dröjer eller uteblir kommer tankar som ”Jag borde tycka om det här barnet, det borde inte ta så lång tid att känna värme och kärlek”. Det är självanklagelser som kan vara svåra att berätta om, även i handledningssammanhang, säger hon. Hon betonar att handledare kan göra skillnad genom att fråga runt och normalisera sådana situationer.

SKAMMENS FYSISKA UTTRYCK är tydliga. Per-

soner påverkade av skam har ofta en hängande, framåtlutad hållning och riktar blicken nedåt. Även andningen kan påverkas och bli ytlig och tunn. När någon bär på mycket skam märks det också på hur de talar om sig själva. Enligt Lina Skantze är det vanligt att använda ord som ”dålig”, ”misslyckad”, ”kan inget” eller ”bara skit”.

– Det kommer ur en negativ självbild som också leder till en tro att även andra tycker att man är dålig. Därför kan personer som är tyngda av skam reagera negativt på ett vänligt bemötande. Man kan tro att det är falskt och ironiskt eller så www.ssil.se | 25

Det finns goda skäl att träna förmågan att identifiera och hantera skam hos både dem vi möter och oss själva, menar Lina Skantze. Foto: Anne Nyblaeus ​​

känner man sig ännu sämre när någon annan verkar vara så bra, förklarar hon. Sådana reaktioner kan vara svåra att förstå om man inte har kunskap om hur skam yttrar sig.

En ihållande skam kan få förödande konsekvenser. Uttryck som ”att vilja sjunka genom jorden” eller ”blekna” gör det tydligt hur skam påverkar oss.

– De flesta känner igen känslan av skam, att göra bort sig och tänka ”Gud, vad pinsamt”. Då skäms vi och det kan vara en upplevelse som hjälper oss att agera efter sociala normer och värderingar. En trygg omsorgsperson kan bekräfta att jag inte är dålig som person bara för att jag har gjort något dumt och skammen lägger sig, säger Skantze.

ETT VANLIGT MISSTAG är att försöka släta över

skammen genom att säga ”Det är inget att skämmas över”.

– Det kan bli väldigt fel. Då skäms man för att man skäms. I stället kan du säga: ”Jag uppfattar det som att du skäms, stämmer det?”, föreslår hon och fortsätter: – Om vi under längre perioder känner oss avvisade eller utanför färgar det våra 26 | www.ssil.se

»Kronisk skam kan leda till psykisk ohälsa, missbruk och ätstörningar« tankar och vårt sätt att fungera. Det påverkar både våra upplevelser av omvärlden, oss själva och vår kropp. Kronisk skam kan leda till psykisk ohälsa, missbruk och ätstörningar.

Maria, från boken, är ett exempel. Ingen fanns där för henne som liten, och hon fick alltid ta hand om sig själv. Skammen tog över i form av en känsla av att vara värdelös – ingenting hon gjorde var bra nog. Beroendet av alkohol och sex blev hennes sätt att stänga av och försöka försvinna.

– Missbruket får näring av skam, och skammen förvärras av isoleringen – det blir en ond cirkel.

LINA SKANTZE BERÄTTAR att en kombination av somatiska och kognitiva behandlingar är hjälpsamt för att lätta skambördan. Vid kroniska skamtillstånd behöver man gå djupare för att omforma hjärnans invanda mönster.

​

– Deep Brain Reorienting, DBR, kan ha fina effekter. Där fokuserar man på hjärnstammens tidiga respons på hot och traumatiska upplevelser genom att bearbeta och omorientera omedvetna reaktionsmönster. Det är en metod som når skammens rötter i kroppens djupaste lager, som spänningar i nacke eller ansikte, och frigör det som har fastnat, säger hon.

Hon kopplar DBR till polyvagalteorin, som hon skrivit om i boken ”Polyvagalteori i psykoterapi” (2023).

– Om det autonoma nervsystemet är överaktiverat kan vi få malande tankar, oro, yrsel och sömnproblem. Om det är avstängt blir vi trötta, domnade och känslomässigt avstängda. DBR hjälper till att reglera detta genom att låsa upp kroppens signaler och återställa balansen, förklarar hon.

Hur möter vi en person som helst skulle vilja vara osynlig?

– Det som hjälper mot skam är att få kontakt med och förstå sin kropp, hur

HOL M

L E JONG

CK S

I lantliga Stigtomta, utanför Nyköping, erbjuder vi individanpassade grupp- och servicebostäder för vuxna inom LSS, personkrets 1.

S

TO

Astahem – Kavlinge By LSS

PE N P RU

Ö

DE

RMANL AN

D

Vi utgår alltid från det friska i varje människa och bygger vår omsorg på närvaro, struktur och respekt för individens väg i livet.

Tre kvalificerade HVB, strax söder om Stockholm och utanför Strängnäs.

Genom tydliga ramar, delaktighet och meningsfulla aktiviteter skapar vi en vardag som ger trygghet, självständighet och sammanhang.

Pojkar 13-18 år. Behandling med A-CRA, Ett nytt vägval och RePulse. Utbildad personal.

Egen psykolog.

Vi arbetar nära individen – med engagemang, kompetens och en varm tro på utveckling.

Tänk med hjärtat

LEJONGRUPPEN AB = www.lejongruppen.se 08-445 55 00 = info@lejongruppen.se

info@astahem.se | 0155-222 880 | astahem.se

Söker du LSS-placering?

Vi har lediga platser och finns på flera platser i landet. Mo Gård har 75 års samlad erfarenhet och specialiserad kompetens kring kommunikation, kombinerade funktionsnedsättningar och utmanande uttryckssätt. Vi är ett stiftelseägt idéburet kunskaps­ företag som erbjuder individanpassade helhetslösningar inom boende, daglig verksamhet och anpassad gymnasieskola till personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism.

Välkommen att besöka Lediga platser på vår hemsida och ta kontakt med våra kunniga placeringsrådgivare:  placeringsradgivare@mogard.se  010-471 67 00

mogard.se

»Vad som sker i kroppen påverkar hjärnan och tvärt om« ​

Boken tar upp flera metoder som kan behandla skam. Foto: Getty Images ​​

den reagerar, att förstå och reflektera över sina känslor och tankar. Författaren Tove Jansson illustrerar det i ”Det osynliga barnet”. Barnet, som blivit osynligt på grund av ironi och kritik, blir synligt igen genom små steg av accepterande och trevligt bemötande. Hon blir modigare när hon får vara del av ett sammanhang, känna sig trygg och välkommen. En trygg och lugn vuxen är oerhört hjälpsamt.

Men det kan finnas ett motstånd att ta emot välvilja och omsorg.

– De tycker inte att de är värda något bättre. Det är bra att förklara att det kan vara så. Du kan också prova att fråga: ”Är det svårt för dig att känna glädje?”, ”Kan du tillåta dig att vara glad?”, tipsar Lina Skantze och fortsätter: – Vi har alla skamkortet i vår kortlek.

Väldigt många med psykisk ohälsa känner en enorm skam. Att vara behövande och inte kunna bidra på det sätt som omgivningen kanske förväntar sig är plågsamt för oss människor. Missbruk ger också skam, och som med Maria blir det en ond cirkel.

Hur kan vi göra för att läka skam?

– Identifiera vad som triggar känslan av skam och läs av hur kroppen reagerar. Det kan kännas som en tyngd i bröstet eller obehag i magen i en viss situation. Uppmärksamma hur det känns. Med DBR kan vi frigöra det som fastnat i hjärnstammen, och så småningom avtar obehaget. Det 28 | www.ssil.se

– Enkla strategier för självreglering kan också göra skillnad. Stabiliserande tekniker med fokus på kroppen kan handla om att hitta var skammen bor, hur den visar sig och lägga märke till vad den föreslår, som att ducka eller sjunka ihop. När vi förändrar hållningen, sträcker på oss och lyfter blicken, då kan vi byta perspektiv och väcka andra känslor – kanske styrka och säkerhet i stället för sårbarhet och kraftlöshet.

Här är Lina Skantzes nya bok. ​​

är ett sätt att börja känna sig själv, säger Skantze.

Hon beskriver i boken att DBR är till stor del en ”bottom-up-metod” som arbetar med att frigöra chock lagrad i hjärnans djupa strukturer på grund av trauma eller långvarig stress. Den kan hjälpa till att lösa djup skam med rötter i tidig barndom. Men det finns också ”top-down-metoder” som kan vara hjälpsamma, som KBT, där man fokuserar på att identifiera och förändra negativa tankemönster och beteenden.

NYFIKENHET ÄR EN motkraft till skam, enligt Lina Skantze.

– Varje symptom på skam kan ses som värdefull information om hur någon har klarat sig genom livet. Vid vilka situationer uppstod skammen, på vilket sätt gjorde den nytta där och då? Med det förhållningssättet odlar vi nyfikenhet som tidigare hämmats av skamreaktionen – där skammen bromsar kan nyfikenheten gasa, förklarar hon.

I ”Polyvagalteori i psykoterapi” beskriver Lina Skantze hur det autonoma nervsystemet kopplar samman kroppsliga reaktioner, tankar och känslor.

– Vi är inte kropp och knopp, utan en helhet. Har vi ingen energi eller ork i kroppen så spelar det ingen roll hur mycket vi vill göra i tanken. Vad som sker i kroppen påverkar hjärnan och tvärtom. Det är därför vi kan använda kroppen för att påverka våra tankar och känslor – och DBR är en kraftfull väg dit, avslutar hon. ●

HVB & FAMILJEHEM

Familjerna ger mycket av sig själva och sin tid, vilket Malin Glimsveden vill poängtera.

Familjehem borde få högre status Vi skulle behöva lyfta frågan om familjehemmens status och insats. Det kanske till och med skulle bli en egen yrkes­ kategori. Det tycker Malin Glimsveden, vd på JMP Familje­ hem i Skövde. JMP Familjehem är en liten organisation med förstärkt familjehemsvård. De arbetar med familjehem i Skövde och närliggande orter. Närheten är styrkan vilket gör att de kan lägga mer tid på varje familj – det är familje­ hemmen värda.

TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES

Som familjehem öppnar man sitt hjärta, sitt hem och sitt liv för ett annat barn. Ett barn som av olika anledningar inte får sina behov tillgodosedda av sina föräldrar. Vi träffar Malin Glimsveden, vd på JMP Familjehem, för att prata om deras hjärte­fråga.

– Varje familjehem gör en stor uppoffring och många gånger väger SKRs riktlinjer inte upp det arbete familjehemmen gör, säger hon.

MALIN HAR TIDIGARE jobbat som socialse-

kreterare och när hon nu arbetar på ”andra sidan” så är det mycket som har gått upp för henne. Utöver det är Malin även familjehem vilket ger förståelse för hur familjehemmen har det.

30 | www.ssil.se

– Familjehemmen tas ofta för givna av både socialtjänst, skola och sjukvård.

Som familjehem ska man alltid vara tillgänglig även om man har ett heltidsarbete vid sidan av sitt familjehemsuppdrag.

Familjerna ger mycket av sig själva och sin tid. Jag förstod inte riktigt det här tidigare, innan jag började arbeta som familjehemskonsulent och innan jag själv blev familjehem.

MALIN MENAR ATT familjehemmen är så pass viktiga att man borde börja fundera på att det skulle kunna vara en helt egen yrkeskategori.

– Familjehemmens status borde höjas, både vad gäller insatsen och ersättningen. I förhållande till vad de tjänar

för sin insats så är värdet för samhället mycket större. Risken finns att de bästa och mest kompetenta familjerna inte tycker att det är värt att vara familjehem med all tid de lägger ned. Många har inte råd att sluta sitt jobb med den ersättningsnivå som är idag, säger Malin och fortsätter: – Det händer att vi träffar familjehem som säger att de får ta pengar ur egen ficka för att betala sina extrautgifter. Placerade barn är ofta dyra i drift. Av olika skäl sliter ofta placerade barn mer på både saker och inredning eller tappar bort grejer mer än vad andra barn gör.

HON TYCKER ATT familjehem borde vara en

egen profession med en skälig lön.

– Många har samma utbildning och erfarenhet som personal både inom skola, socialtjänst och inom vården.

DET KAN VARA lite

känsligt att prata om pengar i dessa sammanhang, många kritiserar familjehem och tror att de enbart gör det för pengarna.

– Att både kunna livnära sig på sitt familjehemsuppdrag och att samtidigt göra det med hjärtat behöver inte gå emot varandra. Vi har familjehem med 15-20 års erfarenhet som har vigt hela sitt liv åt att vara familjehem. De bästa skäms inte för att de vill ha bra betalt och det ska de inte göra heller, för vi har sett vilka underverk de kan göra.

Det lyser i ögonen på Malin när hon

»Alla barn som placeras har någon form av trauma i bagaget« talar om familjerna och vilken fantastisk utveckling barnen kan göra. Som när ett barn med flera diagnoser blir symptomfri efter att ha fått trygghet och omsorg, eller ett barn som inte gått i skolan på flera år går heltid.

– Alla barn som placeras har någon form av trauma i bagaget. Vi arbetar mycket utifrån TMO, traumamedveten omsorg, och dess de tre pelare där familjehemmen står för trygghet, relation och goda copingstrategier. Många av de familjer vi utreder har det här i sig som ett naturligt tankesätt att förstå och bemöta

barns behov. När vi väljer våra familjehem så tittar vi om de har den här förmågan, säger Malin.

HON BERÄTTAR ATT vissa familjer som de utreder saknar struktur i vardagen. Det funkar inte alls om man vill bli familjehem.

Att vara familjehem förutsätter i de flesta fall struktur, förutsägbarhet och stabila, trygga vuxna.

Kontoret finns i Skövde och familjehemmen bor nära, max en timmes bilresa från Skövde så att man inte behöver lägga onödig tid på resor.

www.ssil.se | 31

Att både kunna livnära sig på sitt familjehemsuppdrag och att samtidigt göra det med hjärtat behöver inte gå emot varandra, tycker Malin Glimsveden. ​​

Som i all förstärkt familjehemsvård så fungerar familjehemskonsulenterna som en mellanhand mellan socialtjänst och familjehemmen. De skriver månadsrapporter tillsammans med familjehemmen, gör uppföljning och handleder familjehemmet för att följa barnets utveckling.

VARJE KONSULENT HAR som mest sju place-

ringar på sitt ansvar. När Malin jobbade som socialsekreterare kunde hon ha upp

»Risken finns att de bästa och mest kompetenta familjerna inte tycker att det är värt att vara familjehem med all tid de lägger ned« emot 25 ärenden på sin lista, men det var också några år sedan.

– Jag vet att det har blivit lite bättre, men fortfarande finns inte alltid tiden att lära känna sina familjer. Det är jätteviktigt att de får vara delaktiga. Vi har full för-

Vi finns i Gävle, hos er och online Behandling Psykoterapi Utbildning Handledning Utveckling Konsultuppdrag

ståelse för hur socialtjänsten jobbar och vi får ofta förklara för familjehemmen varför saker ibland tar tid. Ibland kan det också finnas orimliga förväntningar från alla håll. Familjehemmen förtjänar bättre, avslutar Malin Glimsveden.●

Proffs på samsjukliget, Beroende & Kriminalitet

BYTABANA Nytt behandlingsprogram för personer i kriminalitet GPU Grundläggande Psykoterapi mots. 60 HP www.reverea.se

​

Utbildar i: A - (CRA) ÅP MI

CRAFT SPEL MET

På olika teman

Parcer-MST-konceptet KRAFTFULL ÖPPENVÅRDSINSATS FÖR UNGA MED NORMBRYTANDE BETEENDE Kriminalitet, droger och normbrytande beteende bland unga kostar både liv och pengar. Samtidigt uppgår kostnaderna för ungdomsvård - HVB- och SiS – upp till 10 950 kr/dygn. Höga kostnader för en miljö där unga löper stor risk att drabbas av förvärrad problematik.

PARCER-MST-KONCEPTET - EN DEL AV LÖSNINGEN!

Stöd- & behandlingsarbete som gör skillnad - en långsiktig lösning

Genom individanpassade insatser, stort engagemang och uthållighet erbjuder vi en meningsfull och utvecklande tillvaro.

Välkommen att kontakta oss på ww.inagarden.se eller på 026-456 19 56

Operativ öppenvårdsinsats i hemmet Evidensbaserat, mätbart och kostnadseffektivt Korta, sammanhållna insatser - snabba resultat 83 % fullföljer behandlingen 65 % färre återfall i kriminalitet Kan erbjudas även i mindre kommuner Tillgängligt och flexibelt VILL DIN KOMMUN OCKSÅ BLI EN DEL AV LÖSNINGEN? VI BESÖKER ER KOSTNADSFRITT OCH BERÄTTAR MER!

Kontakta oss: info@parcer.se eller 0650-100 25

Insikten HVB – familjära boenden med funktion och självständighet i fokus

Insikten i Sala erbjuder sedan 30 år resultatinriktad omsorg och behandling.

Vår verksamhet omfattar HVB samt familjehem och vuxenpsykiatriskt boende. Vi arbetar enligt evidensbaserade metoder med stöd av våra psykologer och läkare och planerar även att öppna egen resursskola 2026.

Besök oss gärna på www.insikten.info eller scanna qr-koden.

För ytterligare info och placeringsförfrågan:

010-16 00 67

Insikten HVB – för barn och ungdomar med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

VI HAR NU LEDIGA PLATSER I SALA!

Insikten jobbar hårt för att höja förtroendet för HVB i Sverige.

Insikten HVB erbjuder familjära boenden – i den lilla kontexten – för barn och ungdomar med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Hos Insikten strävar vi efter att skapa ett HVB med hög kvalitet och starkt förtroende. Vi är fast beslutna att varje placerad ungdom ska få den bästa möjliga vården och en meningsfull utveckling.

Vårt arbete grundar sig på en noggrann analys av varje individs styrkor och utmaningar för att förstå hur dessa påverkar deras vardag. För att säkerställa hög kvalitet genomför vi alltid en utvidgad psykologisk bedömning, som blir grunden för den individuella vårdplanen och genomförandet av insatser.

Vi arbetar ständigt med att förbättra och anpassa ungdomarnas miljö samt stödja dem i att utveckla nya färdigheter och förmågor. Genom vårt metodiska och omsorgsfulla arbete vill vi bidra till att stärka förtroendet för HVB-verksamheter och säkerställa att varje ungdom får det stöd den behöver.

Våra boenden

Vår metodik

• HVB för pojkar 11-14 år och 14-18 år

Insikten HVB arbetar enligt evidensbaserade metoder för barn och ungdomar med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

• Stödboende för pojkar 16-20 år • Vård enligt SoL och LVU

I våra mindre boenden om 4–6 platser i Sala tränar vi våra ungdomar för att hantera vardagens möten, aktiviteter och sysslor. Det är viktiga uppgifter som skapar tillfällen att arbeta med motivation, känslor och konflikter samt framgång och motgång.

Vi arbetar för ungdomarnas fungerande skolgång eller praktik och en meningsfull fritid. Vår strävan är att deras uppnådda färdigheter också ska kunna generaliseras till sammanhanget utanför HVB.

Om Insikten Insikten startade för 30 år sedan. Företaget bedriver HVB för pojkar 11–18 år, Stödboende 16–20 år, Ett särskilt boende för vuxna samt kraftigt förstärkt familjehemsvård samt behandlingsfamiljer. insikten.info

36 | www.ssil.se

Andreas Sellin, vd på Insikten, brukar säga att de första tio åren var han praktikant i sitt eget bolag. Foto: Insikten​

HVB & FAMILJEHEM

Med stora drömmar och djupa insikter Insiktens vd, Andreas Sellin, berättar om sin resa

Han har alltid haft ett enormt driv och stora visioner. Ända sedan Andreas Sellin som knappt 25 år fyllda tog över som ägare på Insikten har han kastat sig in i varje ny utmaning och hela tiden strävat framåt. Genom åren har han byggt på sig både erfarenhet och lärdomar. I fokus ligger att hela tiden utvecklas och bli bättre. Än idag finns samma drivkraft kvar.

TEXT JENNY FORS FOTO INSIKTEN OCH GETTY IMAGES

Året var 2003 när Andreas Sellin som 23-åring fick jobb på Insikten. Då visste han knappt vad HVB var. Men det var något som lockade med att motivera ungdomar att utvecklas. Framför allt lockades han av själva verksamheten.

– Jag såg hur deras vardag såg ut och hur de kunde styra sin tid. Så ville jag också ha det. Efter att ha jobbat i sex månader sa jag till ägarna att ”Ska ni sälja någon gång så är jag intresserad”, berättar Andreas Sellin.

Han fortsatte att jobba i företaget och när ett år hade gått berättade ägarna att tre andra hade lagt bud på firman. Eftersom Andreas hade sagt som han hade gjort ville de berätta det för honom. Han såg till att lösa finansieringen och gav sig in i budgivningen.

– Jag fick köpa företaget den 1 januari 2005 och tillträdde som huvudägare medan de tidigare ägarna jobbade kvar som föreståndare. Det var en jättebra lösning för mig som bara var en ung pojkspoling.

Jag brukar säga att de första tio åren var jag praktikant i mitt eget bolag.

NU HAR DET gått 20 år och Andreas Sellin

kan se tillbaka på sin resa.

– Från första början var det en crash course i företagande. Jag har gjort alla misstag man kan göra. Men jag har också

lärt mig väldigt mycket om hur man bygger upp en bra verksamhet.

Att majoriteten av personalen var dubbelt så gamla som Andreas var aldrig något han kände av. Andreas Sellin ville sätta sin egen prägel på företaget, även om han var lite vilsen i början.

– Den stora fördelen var att de tidigare ägarna var kvar i bolaget. Jag saknade akademisk skolning så jag fick fylla på med kunskap inom flera områden, som kvalitet och behandling. Vi började med lågaffektivt bemötande 2014 och startade nya boenden.

NÄR FLYKTINGVÅGEN KOM 2015 så köpte Andreas en verksamhet inklusive tillstånd, fastighet och föreståndare. Det som behövdes var personal.

– Personalen började på måndagen och på fredagen hade vi fyllt de fem platserna vi hade initialt. Jag tänkte att det här gick ju väldigt smidigt så vi hyrde in oss i ytterligare en fastighet där vi anpassade huset för en massa pengar. Under tiden så minskade behovet av platser för ensamkommande och fastigheten låg helt fel geografiskt för att bedriva traditionellt HVB i så den satsningen blev en ren förlustaffär.

2019 tog de hjälp av ett företag som heter Omsorgsutvecklarna som hjälpte till att smalna av målgruppen och jobba med

ledningsfunktioner i organisationen.

– Precis i samma veva som vi gjorde om målgruppen så kom covid, och mäs�sorna som var en viktig kanal för oss att kommunicera vårt budskap i, uteblev helt under hela 2020.

DET HAR VARIT en lyckad satsning att specialisera sig mot NPF-problematik. Särskilt autism ligger ofta till grund för social problematik som utagerande beteende, skolproblematik och konflikter i hemmet. Nu har Insikten tre mindre HVB-hem för pojkar i åldrarna 11-14 och 14-18 år med 4-6 platser i varje.

Den här målgruppen har behov av mindre grupper och hög personaltäthet, vilket är kostsamt.

– Det är en utmaning med ett koncept som kräver mycket personal med hög kunskap. Har vi fullt hus och tappar en klient så tappar vi 25 procent av intäkten men vi står fortfarande med mycket fasta kostnader då vi valt att jobba med en hög nivå av tillsvidareanställda. Vi vet att det bidrar till hög kvalitet i den vård och behandling vi bedriver. År 2021 köpte Insikten ett familjehemsföretag.

– Det hade sju placeringar och idag har vi cirka 30. Vi jobbar hårt för att utveckla vår kvalitet och successivt växa i hela Sve-

www.ssil.se | 37

Familjehemsvården är ett bra komplement till HVB-verksamheten för unga pojkar.

Foto: Getty Images ​​

rige. Vi såg att familjehemsvården kunde vara ett bra komplement till vårt boende, Boda, som tar emot pojkar som är mellan 11 och 14 år gamla. Det känns fint att kunna erbjuda ett bra familjehem till ett barn som inte kan flytta hem till det biologiska nätverket.

EN DRÖM SOM har funnits med länge är att starta en egen skola. Det är mycket därför drivkraften att växa har funnits för att få ihop det elevunderlag som krävs. Även ett HVB för flickor i åldrarna 13-17 år är på gång.

– Två år på raken nu har vi ansökt om att få driva egen resursskola men fått avslag.

Lokalen står klar. Vi flyttade kontoret till övervåningen på den tilltänkta skolbyggnaden.

Andreas Sellin berättar att han fick lov att tänka om.

– Det hade varit en fjäder i hatten med egen skola. Men jag kontaktade en branschkollega på WeMind som bedriver skola och bad om hjälp, så de kommer att driva skolan genom sitt skolbolag Evia Utveckling om allt går som det är tänkt. Vi har en dialog med Sala kommun, som hela tiden har varit positivt inställda till en ny resursskola.

38 | www.ssil.se

Tidigast 2026 kan den nya skolan öppna.

Verksamheten har hela tiden växt under Andreas Sellins ledning. I oktober 2023 öppnades Masgården, ett vuxenpsykiatriskt boende. Det finns en del utmaningar i den snabba tillväxttakten och Andreas Sellin har en hel del tankar på vad han hade kunnat göra annorlunda.

– Det finns otroligt många lärdomar i denna resa. Bland annat tänker jag att jag bordet ha tagit in en extern styrelseordförande och ett par ledamöter, det hade eventuellt bidragit till mer hållbara satsningar. Jag borde i ett tidigt skede initierat ett samarbete med en fastighetsägare som köpt och anpassat fastighet som jag kunde klivit in som hyresgäst. Då hade vi sluppit binda så mycket kapital i fastigheter och inte heller levt med huvudvärken alla bygglovsprocessen bidragit med.

Samtidigt så ligger det i Andreas natur att springa framåt, men då måste han ha en fast punkt som motvikt. Nu finns affärsområdeschefer som kan ha det större ansvaret för familjehem respektive boende.

– Det känns väldigt bra. Men utan min våghalsighet och mitt driv hade verksamheten inte varit så här stor. Det händer

mycket i branschen och det ställs högre krav. Vi jobbar med ett målinriktat utvecklingsarbete och ser till att skaffa oss den kompetens vi behöver. I dagsläget har vi flera psykologer anställda och nära samarbeten med flera psykiatriker, vilket gör att vi får en helt annan kvalitet i den vård vi bedriver. Samtidigt som höjer vi kompetensen hos våra socialpedagoger, konsulenter och skötare. En personalgrupp som trivs och stannar länge i företaget bidrar till att vi successivt höjer kvaliteten.

VERKSAMHETENS PROCESSER OCH rutiner ska utformas så att de på bästa sätt bidrar till de behandlingsresultat som man vill uppnå.

– Vi får heller inte vara rädd för att göra Lex Sara-anmälningar eller anmälningar till IVO. Det är viktigt att varje föreståndare har den rollen och ansvaret att till exempel dokumentera varför ett beslut har fattats så det finns bevis på varför vi har agerat på ett visst sätt. Det har också varit en lärdom. Vi hade en ganska stor tillsyn av IVO där de tyckte att vi inte hade tillräckligt mycket anmälningar om avvikelser. Vi hade också ett gammalt tillstånd

»...de första tio åren var jag praktikant i mitt eget bolag« ​ som inte riktigt stämde överens med målgruppen, så då fick vi göra en ändringsanmälan med en omformulering, säger Andreas Sellin.

Han menar att det blir ett förtroendetapp när IVO ger kritik, därför är det extra viktigt att visa på en vilja att göra förbättringar.

– Vi har en tydlig åtgärdsplan som visar att vi tar kritiken på allvar. Det händer alltid saker när man arbetar med den här målgruppen som har svårigheter med utåtagerande beteende. Vi får tänka hellre en avvikelse för mycket än en för lite. Men vi arbetar också med kompetensutveckling hos personalen för att de på bästa möjliga sätt ska kunna bemöta och hantera barn, unga och vuxna med utagerande beteende.

I september förra året sålde Andreas Sellin sina fastigheter.

– Det har också varit en lärdom och något jag skulle ha gjort från första början, att inte äga fastigheterna själv. Jag tänkte att det var en bra investering. Men med alla anpassningar som krävs så blir det dyrt och man ska inte bland in sig i allt utan fokusera på sin kärnverksamhet. Även ekonomifunktionen har vi nu lagt externt för att det ska bli mindre sårbart.

Vad har du siktet inställt på framåt då?

– Vi kommer att utveckla vår familjehemsvård. Vårt fokus kommer alltid att vara hög kvalitet och att erbjuda det marknaden efterfrågar. Behovet av förstärkt familjehemsvård kommer bara att öka, medan HVB kommer att minska.

LSS är också en väg att gå framåt, så det är inte omöjligt att vi kommer att starta LSS-boende.

Blev tillvaron som vd det du hade tänkt dig eller jobbar du för mycket?

– Jag gick ju in i det här just för att kunna styra min egen tid och inte vara tvungen att jobba 8-17. Det har jag hållit fast vid och i sju år pendlade jag mellan Sverige och Estland då min fru härstammar därifrån. Det hade jag inte kunnat göra om jag inte hade haft en så fantastisk organisation som tillåter att jag i min roll kan jobba remote. Man ska identifiera det man är bra på och låta andra sköta resten. Det blir så mycket bättre då, avslutar Andreas Sellin. ●

Ett av Sveriges ledande HVB. Högspecialiserad behandling för flickor/unga kvinnor 13-20 år med svår psykiatrisk problematik/NPS. Centralt i Västervik - Riksintag.

INTEGRERAD DBT

Särskild kompetens finns för behandling avseende Suicidalt agerande Ätstörningar Trauma och komplex PTSD Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning EIPS Emotionellt instabilt personlighetssyndrom

Ta del av våra utvärderingsresultat och vår unika materialbank på hemsidan Verksamhetschef@egehem.se 070-677 67 77 | www.egehem.se

IVO redovisar sitt arbete i sin årliga rapport ”Vad har IVO sett?” ​​

IVO har återkallat tillstånd för 50 aktörer IVO summerar 2024 i sin årliga rapport som nu har lämnats över till regeringen. Här identifieras flera allvarliga brister som otillräckligt stöd för våldsutsatta, våld på HVB och långa väntetider för insatser inom socialtjänsten. Etableringen av oseriösa aktörer är ett växande problem.

Rapporten ”Vad har IVO sett 2024” samlar IVO:s iakttagelser och slutsatser om vården och omsorgens brister.

Inom ramen för flera regeringsuppdrag bedriver IVO en förstärkt tillsyn som hittills omfattar ett 80-tal bolag och verksamheter inom socialtjänst och LSS samt ett 40-tal vårdgivare. IVO har återkallat tillståndet eller tillfälligt förbjudit nästan 50 verksamheter som bedriver personlig assistans och HVB. Besluten grundas på bristande efterlevnad av krav på registerkontroll av personal, allvarliga missförhållanden där barn och unga placeras i olämpliga miljöer samt brott och mis�skötsamhet bland bolagens företrädare. Elva verksamheter som drivs av vårdgivare har tvingats stänga och omkring 130 40 | www.ssil.se

individer har åtalsanmälts efter misstanke om att de begått brott i sin yrkesutövning.

TILLSYNEN AV HVB visar

omfattande brister samt att det förekommer hot, våld och övergrepp. Många verksamheter saknar rutiner för att förebygga och hantera kränkningar och självskadebeteenden och följer inte regelverk eller tillstånd. En del HVB blandar barn och unga från olika målgrupper på ett sätt som inte är förenligt med tillståndet och verksamhetens förutsättningar. 131 HVB har fått minst ett beslut med brister och krav på att redovisa vilka åtgärder som genomförs eller planeras för att komma till rätta med problemen.

Trots riktlinjer och föreskrifter finns ofta brister i kommuners och regioners arbete med att upptäcka och hantera våld.

Det kan leda till att våldsutsatta förblir oskyddade och att våldet kan fortsätta utan insatser. IVO:s tillsyn visar omfattande brister i huvudmännens regelefterlevnad och handläggning.

Bristerna påverkar både våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat våld, med

flera fall där våldsutsatta har avlidit som följd. Många socialnämnder i kommunerna och vårdcentraler i regionerna följer inte föreskrifterna om att identifiera våld och säkerställa samverkan.

LÅNGA VÄNTETIDER FÖR stöd

till barn och unga inom socialtjänsten är ett allvarligt problem, då försenade eller uteblivna insatser riskerar att förvärra missförhållanden och försämra barnens situation. Trots att kommunen är skyldig att snabbt verkställa beslut, dröjer det ofta längre än tre månader innan många får hjälp. I genomsnitt får över 3 000 barn per år vänta för länge på insatser.

Kommunerna är skyldiga att rapportera till IVO när beslutade insatser inte har påbörjats inom tre månader. Om ett barn får vänta oskäligt länge på en insats kan IVO ansöka hos förvaltningsrätten om att kommunen ska åläggas att betala en särskild avgift. Under 2024 har IVO ansökt om särskild avgift i 202 ärenden som rör barn.

KÄLLA: IVO

För pojkar och flickor 9-13 år • Individanpassade insatser • Traumamedvetet förhållningssätt • Omsorg - Trygghet - Delaktighet 0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

Behandling på Riktigt

O m s o r g m e d o m t a n ke P l a c e r i n g s j o u r : 07 3 -1 8 0 0 5 8 4 Stödboenden | LSS Servicebostäder S k y d d a t B o e n d e | L e d s a g n i n g /Av l ö s n i n g P e rs o n l i g a s s i s t a n s

Skyddat boende och stödboende med upphämtning i hela landet, dygnet runt.

Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.

Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.

Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, strukturerad vardag, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex.

ESL stimuleras individens utveckling. Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet.

Kontakta oss eller besök vår hemsida för mer information.

0223 - 477 70 | info@bergslagsgarden.se | www.bergslagsgarden.se

info@oc.se w w w.o c . s e

PÅ GÅNG

AV JENNY FORS

ReCharge: En ny väg till arbete och inkludering Från och med april 2025 finns en ny väg till arbete för vuxna med skadligt bruk och beroende. Projektet ReCharge är treårigt, finansieras av Europeiska socialfonden (ESF) och syftar till att skapa möjligheter till sysselsättning för en grupp som tidigare haft begränsad tillgång till arbetsstöd.

– Arbete är inte bara en sysselsättning – det är en väg till gemenskap, sociala kontakter och en känsla av att vara behövd och inkluderad i samhället, säger Sanela Eminovic, projektledare i socialförvaltningen Nordost som driver projektet i partnerskap med socialförvaltningen Sydväst. När vi har kommit igång kan insatsen bli tillgänglig även för personer i andra delar av Göteborg. ”ReCharge – ny väg till arbete” bygger på metoden Individanpassat stöd till arbete (IPS), den enda evidensbaserade metoden inom arbetsrehabilitering. Studier visar att dubbelt så många når arbete genom IPS jämfört med traditionella insatser. Metoden utgår från individens egna önskemål och fokus ligger på styrkor och förmågor. En arbetsspecialist följer deltagaren genom hela processen och aktiveringen mot jobb startar tidigt. Stödet är långsiktigt och integreras vid behov med vården för att ge individen ett samordnat stöd.

ReCharge har också som mål att förändra synen på personer med skadligt bruk och beroende – både hos arbetsgivare, yrkesverksamma och målgruppen själva.

Vill du testa hur grooming känns?

FOTO: JOHAN HERMANSSON

Skalar upp lyckad Skolfam-modell Helsingborgs stad har länge varit en föregångare när det gäller att satsa på familjehemsplacerade barn i deras skolgång. Genom Skolfam-modellen har dessa barn lyckats förbättra sina skolresultat och därmed sina framtidsutsikter. Nu satsar staden på att skala upp arbetet och samtidigt öppna upp för fler.

– Genom tidiga och förebyggande skolinsatser så förändrar vi på riktigt förutsättningarna för placerade barn, säger Mathilda Hjelm Espelund (M), socialnämndens ordförande i Helsingborg.

42 | www.ssil.se

Grooming är något som oroar många föräldrar enligt en ny Novus-undersökning beställd av ChildX. Sex av tio föräldrar uppger att de oroar sig för att deras barn ska bli utsatta för grooming för sexuella ändamål online. Ny statistik visar även att var tredje ung (32%) har blivit kontaktad online med frågor om att skicka nakenbilder eller videos. För att öka medvetenheten om grooming lanserar ChildX och Tele2 Groominggeneratorn, ett digitalt verktyg där deltagaren får meddelanden som liknar en verklig grooming-konversation.

– Groominggeneratorn ger oss vuxna en direkt insikt i hur det känns att bli groomad.

Upplevelsen kan vara obehaglig, men den är avgörande för att vi ska förstå hur manipulativa dessa processer är och hur vi bättre kan skydda barn, säger Ida Östensson, generalsekreterare på ChildX.

85 så många procent av familjehems­ placerade barn med ”Skolfam” uppnår gymnasiebehörighet

Har du koll på läget?

Har Hardu dukoll kollpå påläget? läget? är ett modernt digitalt verktyg som både hjälper er att uppfylla IVO:s krav, är ett digitalt Signifikans ettmodernt modernt digitaltverktyg verktyg ochbåde samtidigt påerer ett enkelt sätt påvisa som hjälper attatt uppfylla IVO:s krav,krav, som både hjälper uppfylla IVO:s mätbara förändringar.

Nusätt lanserar vi senaste och samtidigt på påvisa och samtidigt påett ettenkelt enkelt sätt påvisa versionen som även innehåller avvikelse och mätbara förändringar. mätbara förändringar. incidenthantering. attatt Signifikans ger ger dig digverktygen verktygenförför ger dig verktygen för att uppfylla kraven och säkerställa kvaliteten uppfylla kraven och säkerställa kvaliteten uppfylla kraven och säkerställa kvaliteten i verksamheten. verksamheten. i verksamheten.

Automatisk journalföring ✔ Automatisk Automatisk journalföring – –– ✔ journalföring

Genomförandeplanens insatser Genomförandeplanens insatser Genomförandeplanens insatser registreras med ett knapptryck. registreras med ett knapptryck. registreras med ett knapptryck.

Påminnelser imobilen mobilen –Minskar Minskar ✔ Påminnelser i imobilen –– Minskar Påminnelser ✔

riskenför för missade rutiner och förisken missade rutiner och fö förisken för missade rutiner och rebyggeravvikelser/incidenter. avvikelser/incidenter. rebygger rebygger avvikelser/incidenter.

Snabboch och tydlig dokumentation ✔ Snabb tydlig dokumentation – –– Snabb och tydlig dokumentation ✔ Bevisaratt att ert arbete gör skillnad.

Bevisar ert arbete gör skillnad.

Bevisar att ert arbete gör skillnad.

✔ Automatiska Automatiska grafer Presentera ✔ grafer – Presentera Automatiska grafer ––Presentera

resultatför för uppdragsgivare och resultat uppdragsgivare och resultat för uppdragsgivare och politiker. politiker. politiker.

✔ Digitalt Digitaltstöd stöd för kvalitetssäkring för kvalitetssäkring – –– ✔ Digitalt stöd för kvalitetssäkring

Visaratt att gör det nisäger säger attnini Visar ninini gör det nini säger attatt ni Visar att gör det gör. gör. gör.

med tre innovativa moduler – –– Signifikans med med tre treinnovativa innovativamoduler moduler utvecklat av sakkunniga med 30+ års utvecklat med 30+ årsårs utvecklatav avsakkunniga sakkunniga med 30+ erfarenhet av branschen. erfarenhet erfarenhetav avbranschen. branschen.

Vill du veta mer? Kontakta oss idag!

Vill ossoss idag!

Vill du duveta vetamer? mer?Kontakta Kontakta idag!

Inga bindningstider.

Ingen krånglig uppstart.

Inga bindningstider.

Inga bindningstider.

Prova gratis i 1 månad!

Ingen krånglig Ingen krångliguppstart. uppstart.

Prova Provagratis gratisi 1i 1månad! månad!

www.signifikans.se l info@signifikans.se

Korpberget Behandlingscenter erbjuder adekvat och omsorgsfull beroendevård.

För kvinnor och män från 18 år.

Korpberget är beläget i natursköna Höga Kusten och med över 35 års erfarenhet av beroendevård.12 stegsbehandling, KBT och flera specialprogram såsom ex kriminalitet och våld i nära relationer erbjuds under behandlingstiden. Behandlingen genomsyras av föreläsningar och gruppsittningar med din kontaktperson (terapeut) och enskilda samtal.

PRIMÄR BEHANDLING är den 1:a fasen och varierar mellan 6 veckor till 3 månader beroende på uppdragets innehåll från remiterande myndighet och i samråd med den enskilde. Under denna fas så är behandlingens innehåll föreläsningar och gruppsittningar och däremellan samtal och vägledning av din utsedda kontaktperson (terapeut).

Fysisk aktivitet sker schemalagt 2 ggr i veckan.

HALVVÄGS HUS (fördjupad behandling) 3-6 månader kan vara ett alternativ för många och där behandlingen går in i en sekundär fas. Du bor i en lgh och får under tiden en mer ansvarsfull roll för din vardag. Behandlings intensiteten och gruppsittningar är mindre frekventa än under primär behandlingen. Fördjupnings uppgifter om ex familj, ekonomi och friskvård, kriminalitet och annat som tillhör tillfrisknande processen prioriteras. Du förbereder dig för en återgång till samhällets förväntningar och ditt livs fortsatta tillfrisknande. Under denna fas kan kriminalitetsprogram, våld i nära relationsprogram, anhörig problematiksprogram sk anhörig vecka bli aktuella. Behandlings planering görs tillsammans med remiterande myndighet och din terapeut som leder behandlingsarbetet.

MÄN & KVINNOR gör behandling i separata enheter och är åtskilda från varandra på Korpberget. Detta gäller primär behandling så väl som den fördjupade behandlingen.

Den fantastiska miljön och den omsorgsfulla personalgruppen välkomnar förfrågan och erbjuder informationssamtal både fysiskt och via telefon/videosamtal. Om placering blir aktuellt så erbjuder vi sedan en tid även sk Pickup (hämtning) där vi reser och hjälper till med den kritiska fasen att resa till behandlingshemmet.

Föreståndare: Christer Gustavsson 070-156 43 40 I christer@korpberget info@korpberget.se | www.korpberget.se

Tobias Valdebenito och kusinen Wladimir Valdebenito startade Young Future 2018. ​​ Foto: Isaac Vasquez

Från utanförskap till förändring Young Future är en förening som, genom vägledning, uppmuntran och inspiration vill ge ungdomar i utanförskap en chans att skapa meningsfulla liv. Föreningen startades 2018 av Tobias Valdebenito och hans kusin Wladimir Valdebenito och har sin bas i Växjö. Det nio veckor långa programmet ”Förebildsresan” syftar bland annat till att hitta nya, positiva förebilder.

– Jag vill hjälpa de ungdomar som lever som jag gjorde en gång och dem verktyg till att lyckas nå sina mål, säger Tobias, som själv upp med psykisk ohälsa och våld, med utanförskap som resultat.

TEXT ANNE HAAVISTO FOTO ISAAC VASQUEZ OCH GETTY IMAGES

44 | www.ssil.se

»Vi försöker hitta ungdomens mål och driv«

​

Sedan gick det drastiskt utför. Tobias blev, genom att vara våldsam och tuff respekterad och snart fylldes hans liv med våld, droger och kriminalitet. Efter en av fyra överdoser kom uppvaknandet. Han kunde inte fortsätta det här livet. Då var Tobias 23 år och överdosen var ett rop på hjälp.

– Jag vaknade upp på hjärtintensiven och det var slangar och apparater överallt. När jag lyckades öppna ögonen såg jag min mamma, mormor och syster sitta gråtandes vid min säng. Jag hade orsakat dem så mycket sorg, elände och smärta.

Där och då bestämde jag mig för att förändra mitt liv, säger han.

I juni 2010 flyttade Tobias till Norge, för att starta ett nytt liv med nytt umgänge. En kompis hjälpte till med boende och jobb och Tobias jobbade hårt med tre olika jobb. Men han kände sig hela tiden osäker.

– I mitt kriminella liv hade jag känt mig bekväm och säker, i ett sammanhang. Nu kände jag mig osäker och naken i den riktiga välden där man jobbar och där man inte slåss. Jag passade inte in och allt jag sa kändes dumt och konstigt, så jag slutade att träffa människor, för att slippa prata.

Jag gick till jobbet och sen gick jag hem, säger han.

ALLA PENGAR HAN tjänade gick till ett spel-

Han berättar att han tidigt hamnade snett och klassades som ett problembarn redan på lågstadiet.

– Jag gjorde så mycket hyss att de till och med ringde mina föräldrar för att skylla på mig, fast jag inte ens var i skolan utan hemma och sjuk. Jag fick alltid skulden, berättar Tobias.

I fyra år gick han i en resursskola med hög personaltäthet och stränga regler. Till

exempel fick barnen inte träffas på fritiden, vilket ledde till ensamhet. När Tobias var tillbaka i den vanliga skolan på högstadiet hade han svårt med de sociala koderna och blev mobbad. Han berättar att alla hans vuxna förebilder förespråkade våld och matchokultur, och uppmanade Tobias att slå tillbaka.

– Jag bet ihop och gav igen och blev avstängd från skolan en tid, säger han.

missbruk. Han mådde allt sämre och kände sig värdelös. Efter fem år kände han att han var tillbaka på ruta ett och tvivlade starkt på om det vanliga livet var för honom. Kanske var det bättre att gå tillbaka till sitt tidigare liv och sina så kallade bröder, sammanhanget han kände så väl.

När han jobbade i ett säljföretag kom han i kontakt med en affärsman som trodde på Tobias.

– Han såg min potential och sa att om han skulle ta mig under sina vingar så måste jag göra jobbet som krävs.

www.ssil.se | 45

Young Future lär ungdomar att identifiera sina styrkor genom bra förebilder. Foto: Getty Images ​

är att ungdomarna ska förstå sig »Hittar man sitt varför kommer man att gå genom påMålet sina egna känslor och skapa varaktiga eld och lågor för att komma fram till sitt mål« ​ och givande relationer. Ett stort fokus ligJag började läsa om personlig utveckling och kom att läsa över 200 böcker.

Fram tills att jag var 25 år hade jag bara läst två böcker, ”Ondskan” och ”Gatans barn”. Jag behövde göra mig av med min offerkofta och skuldbeläggande av alla andra och ta hundra procent ansvar för mitt liv. De här insikterna totalförändrade mitt mindset, berättar han.

Efter sex år till och från i Norge började Tobias och hans kusin som är behandlingspedagog att spåna på idéer där de skulle kunna arbeta med att hjälpa ungdomar.

2018 STARTADE DE organisationen Young Future, för att ge ungdomar, som av olika anledningar hamnat i ett utanförskap, framtidshopp och verktyg för att bryta

46 | www.ssil.se

destruktiva mönster. De tog fram det personliga utvecklingsprogrammet, ”Förebildsresan”, för ungdomar mellan 16 och 22 år.

– Fokus ligger på att ge ungdomar nycklar och verktyg för att de ska kunna förändra sina liv till det bättre, berättar Tobias.

Programmet som är nio veckor långt består av föreläsningar, diskussioner, workshops, hemuppgifter och aktiviteter kopplat till olika teman.

– Vi träffas två gånger i veckan och varje vecka har vi ett nytt tema. Några av våra teman är personlig utveckling, psykiskt och fysiskt välbefinnande, relationsskapande och nätverkande. Ungdomarna får även lära sig att skriva ett CV och lära sig om arbetsintervjuer.

ger på vikten av att ha bra förebilder.

– De här ungdomarna har inga sunda förebilder, så det är väldigt viktigt för dem att hitta goda förebilder med bra värderingar, som ungdomarna kan inspireras och motiveras av, berättar Tobias.

TOBIAS DRIVER ÄVEN ”Förebildspodden” där

de bjuder in olika gäster som berättar sina inspirerande livshistorier.

– Vi vill visa våra lyssnare att det alltid finns människor som gått igenom liknande saker, men trots det hittat sin väg framåt. Istället för att använda sina motgångar som bevis för att det inte går, så använder de sin bakgrund som anledning till varför det måste gå, förklarar han.

Utöver detta så har podden mycket fokus på just personlig utveckling, där gästerna delar med sig av nycklar och verktyg som hjälpt dem under deras resor. En

Tobias bok ”Levla upp!” kom ut 2023.

ny satsning, för yngre barn runt 10-12 år, är att Tobias gör ”pokemonkort” av poddgästerna.

– Tanken är att barnen kan samla på korten, alltså samla på förebilder. Det finns alltför många mindre bra förebilder som tyvärr många ser upp till, vi vill lyfta fram motpolen. Alla korten har en QR-kod med magiska recept på livet. På det här sättet kan de unga få reda på vilka goda egenskaper deras förebilder har, som sedan kan underlätta för dem i deras liv.

Man kan säga att man kan inspireras av ens förebilder och ser deras positiva egenskaper som man kan samla på och implementera i sina egna liv. Man tar pusselbitar från förebilderna, och skapar sedan sitt eget pussel, förklarar han.

Att hitta sitt varför är helt avgörande menar Tobias.

– Hittar man sitt varför kommer man att gå genom eld och lågor för att komma fram till sitt mål. Detta är väsentligt både för vuxna och för yngre. Att hitta sitt varför handlar om att hitta sitt syfte och en stark mening med livet, något värt att kämpa för. Många andra hittar sin mening genom olika religioner eller genom sina barn. Men jag är helt säker på att om man börjar reflektera mer så kommer fler att hitta sin mening.

DE UPPMUNTRAR ÄVEN ungdomarna att skaffa

sig en mentor, en person som gör det som ungdomen skulle vilja göra.

– För att utmana ungdomarna så ger vi dem uppgiften att själva ta kontakt med mentorer, för att vi vet att de växer i den processen. Men först är det viktigt att de vet vad de vill och att de hittar mentorer som kan hjälpa dem vidare. Vi försöker hitta ungdomens mål och driv, säger Tobias.

Deras enda krav är att ungdomarna ska vilja vara där och vilja anstränga sig för att förändra sina liv. Och att de ska vara nyktra när de är där.

– Vi kan inte jobba med människor som inte vill. Men vi finns där för dem som är beredda att satsa och ta ansvar.

Vi stänger heller inte ute dem som har drogproblem i sin vardag, men när de är hos oss måste de vara nyktra. Många av de här ungdomarna är snett ute och kanske har de framgångar periodvis i den kriminella världen, men det kan vända väldigt fort. Tidigare vänner kan plötsligt

bli fiender, då är det viktigt att de känner att de kan vända sig till oss, förklarar Tobias.

Hittills har ett femtiotal ungdomar genomfört programmet och ungefär 85 procent av dem har inom ett år kommit i arbete eller studier. Nu efterfrågas en digital lösning, så att många fler ungdomar ska få chansen att delta i programmet.

– Tanken är att göra programmet mer tillgängligt, för att det är billigare och enklare. Vi vill också hitta samarbetspartners och förhoppningen är att få igång reklamintäkter från podden och av Young Futures stödmedlemmar.

TOBIAS BOK ”LEVLA upp! Så tar du livet till nästa nivå” kom ut i juni 2023. En bok om hans egen livsresa.

– Jag skrev boken för att dela med mig av de nycklar och verktyg som stärkt mig till att göra den livsförändring som jag gjorde. Boken, som också innehåller övningar där läsaren kan jobba med sig själv, är en bok jag själv hade behövt när jag var en vilsen tonåring.

Tobias har mängder av framtidsplaner och idéer.

– Vi vill bland annat bygga en community där ungdomarna som gått programmet kan stötta varandra och skapa saker tillsammans. Jag vill också ta fram ”Förebildsboken” där poddgäster vi haft skriver ett kapitel var. Några av våra gäster har varit Nadime Gazale, Özz Nujen och Aron Andersson. Utmaningen är finansiering, men vi kommer få det på plats också, säger Tobias.

Vilka är dina egna förebilder?

– Talaren och entreprenören Jim Rohn som nu är avliden. Andra är retorikexperten David JP Phillips och eldsjälar som Noomi och Peder Sundström. Mina förebilder är alla fina människor som gör något gott. Det spännande är att jag idag lärt känna alla utom Jim Rohn.

Vad är det som driver dig?

– Enkelt. Jag vill hjälpa dem som har det som jag hade det. Jag ser allt det här jag gör som något större än mig själv. Det är mitt livs uppgift att arbeta för att Young Future blir en av Sveriges största ungdomsorganisationer, kanske till och med Nordens största. Där vi får chansen att bidra till den förändring vi vill se i samhället. ●

I podden samtalar de med inspirerande förebilder. ​​

Om Young Future Young Future är en förening som grundades 2018 av kusinerna Tobias Valdebenito och Wladimir Valdebenito. Den skapades för att inspirera ungdomar och unga vuxna, (16-22 år), som hamnat i utanförskap till utveckling och ge nya möjligheter att förändra sina liv. Deras koncept bygger på det personliga utvecklingsprogrammet ”Förebildsresan” för att lära ungdomar att identifiera styrkor och använda rätt verktyg för att skapa mål som leder till ett meningsfullt liv. Programmet är på nio veckor med olika teman varje vecka. De driver även podden ”Förebildspodden” och arbetar just nu med att få fram en digital lösning, så flera ungdomar kan få möjligheten att genomföra programmet.

YOUNGFUTURE.SE

www.ssil.se | 47

Från meningslöst till meningsfullt

Möjlighetsanalysen blev en succé Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bygger på att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Det är en rättighetslag med mål som inflytande, delaktighet och självbestämmande. Personalen kan behöva stödja den enskilde att komma fram till önskemål och drömmar. Möjlighetsanalysen fokuserar på just det.

TEXT JENNY FORS FOTO GETTY IMAGES OCH JENNY FORS

48 | www.ssil.se

Möjlighetsanalysen är bra för samsyn, ett salutogent synsätt och systematiskt kvalitetsarbete.

Foto: Getty Images​

Inom omsorgen är det få som lyckas bedriva en individuellt utformad vård utifrån brukarens behov och rätt att vara delaktig. Enligt IVO:s tillsynsrapport av gruppbostäder för vuxna enligt LSS från 2023 upptäcktes brister hos 80 av 90 granskade gruppbostäder.

IVO:s tillsynsrapporter visar att sociala, psykiska och existentiella behov inte prioriteras inom omsorgen. Det är för stor fokus på materiella värden, fysiska och medicinska behov. Även bristande användning och kunskap kring vad som gynnar välbefinnande och ett gott liv.

BLAND ANNAT ANSER IVO att det i dokumentation ofta saknas information om vilka åtgärder som har vidtagits och hur situationen utvecklats för den enskilde. De efterfrågar ökad kompetens om bland annat social dokumentation och aktivt systematiskt kvalitetsarbete.

– Det vanligaste felet är att man bara pratar om vad som inte fungerar. Man fastnar i ett patogent synsätt i stället för att fokusera på det friska och skapa hälsa genom ett salutogent synsätt, säger Johan Appel på Omsorgskompass.

Han har tagit fram modellen Omsorgskompass, där Möjlighetsanalysen är ett centralt verktyg för att skapa, stärka och säkra ett salutogent synsätt. Ett av målen med insatsen som Johan ser det är att kunna se en förändring i hur personalen dokumenterar, från att mest beskriva olika rutiner som utförts eller att brukaren tackat nej till exempelvis städstöd till vad alla bidrar med för att skapa hälsa. Att kunna följa vad alla gör för att kunna utvärdera hur det går för verksamheten.

JOHAN APPEL ARBETAR som

metodhandledare inom social omsorg och erbjuder handledning till verksamheter inom både SoL och LSS, såsom särskilt boende, daglig verksamhet och gruppbostäder. Ofta är det stora problem och konflikter med både brukare och personal när han kommer in.

– Hur skriver man en genomförandeplan? Alla vet inte syftet med en sådan.

Och om tio medarbetare skulle skriva varsin genomförandeplan för samma brukare skulle det bli tio helt olika. Alla har inte samma synsätt. Patogent synsätt är mer förvaring, medan salutogent handlar om förbättring. För en områdeschef är det viktigt att alla arbetsgrupper i verksamheten tänker lika så det inte blir att några försöker uppfostra och andra försöker motivera. I min värld blir det en källa till konflikt.

Möjlighetsanalysen börjar med att man tar reda på nuläge och önskat läge.

Samma verktyg fungerar både i utvecklingsarbetet för verksamheten som helhet och för varje enskild brukare. Nuläge handlar då om vad som är problematiskt hos brukaren, medan önskat läge beskriver målet. Till exempel att personen är vaken hela natten, orolig och stör andra boende till önskat läge att denne sover på natten, är lugn och har blivit som en i gruppen.

– En vanlig inställning är att man ”redan har provat allt”. Men med Möjlighetsanalysen ska man inte bara titta på problemet och försöka lösa det, utan hitta en vision som är större än så. En dröm som brukaren har. Det ska väcka nyfikenhet, så det behöver inte vara realistiskt.

ETT EXEMPEL ÄR att öppna en egen yogastudio eller arbeta som lärare i kinesiska.

Den senare kommer från ett case där en kvinna var väldigt orolig och manisk.

Hon kom från Kina och när hon blev orolig så pratade hon bara på kinesiska.

– Arbetsgruppen analyserade nuläge, önskat läge, tog fram vision och även ett omedvetet behov hos brukaren. De kom fram till att det var att få skratta och vara den som kan. Till sist skulle de agera genom att testa en konkret handling för att nå det önskade läget. Det var att personalen skulle säga god morgon på kinesiska till brukaren, berättar Johan.

Det blev väldigt lyckat. Hon tyckte det var kul när personalen pratade på kinesiska och det blev att hon fick fortsätta att lära dem ord, vilket ledde till mycket skratt. Hon blev mycket piggare och fick ny energi, ville laga kinesisk mat.

www.ssil.se | 49

»Jag gör egentligen inget annat än att kolla vad lagen säger« ​

Sandra Rundberg med vovven Guldis.

Johan Appel brinner för utvecklingsarbete. ​​

Möjlighetsanalysen hjälper personalen att sluta älta problemen och i stället fokusera på hur man vill att något ska vara – något positivt. Det hjälper till att fokusera på det du lättast kan påverka och det är ditt eget beteende.

synsätt från det patogena till det salutogena med hjälp av Möjlighetsanalysen.

– Tidigare fokuserade vi mer på de boendes diagnoser, svårigheter och begränsningar. Det påverkade vårt bemötande.

Arbetar man på det sättet kommer man ingenstans, det blir ingen förbättring, berättar Sandra Rundberg.

Hon ville hitta någon handledare som tittade mer på vad medarbetarnas roll är och hur man kan skapa välmående hos de boende. Det lustiga var att hennes kollega var i samma tankar, så båda tog kontakt med Johan Appel samtidigt, då de hade sett att han jobbade på det viset.

– Vi träffades och sedan hade vi en planeringsdag med enheterna där Johan berättade om arbetssättet. Det innebär ju att medarbetarna behöver förändra sin syn på de som bor hos oss. Några tyckte direkt att det här verkade kul och spännande, vissa hade till och med det här synsättet redan, medan andra var lite mer reserverade, men det är inte så konstigt, alla är vi olika.

JOHAN APPEL BERÄTTAR om en brukare som

inte ville släppa in personalen på sitt rum.

De kom på att han gillade tv-serien Solsidan och printade ut en bild på karaktären Ove Sundberg som personalen satte som en mask framför ansiktet. De knackade på och sa som Ove Sundberg brukade säga: ”Tjenare mannen”. Då skrattade brukaren och släppte in personalen.

– I annat case hade personalen försökt få en person att städa sitt rum i tre års tid utan att lyckas. Hur meningsfullt är det?

Om man gör som man brukar trots att det inte har gett något resultat så får man ingen förändring. Lagen är supertydlig hur man ska arbeta inom omsorgen, att stödpersonen ska uppmärksamma brukarens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Jag gör egentligen inget annat än att kolla vad lagen säger. Ett professionellt arbetssätt handlar om att se brukaren som ett subjekt med känslor, inte ett objekt. Att smitta med positiva känslor, inte negativa. Det är också viktigt att utse en stödperson som leder omsorgsprocessen, är det allas ansvar så blir det ingens ansvar.

Omsorgskompass förtydligar yrkesrollen och att vi som arbetar inom omsorgen är professionella hälsoskapare.

Sandra Rundberg, enhetschef på Främja, berättar hur de har lyckats vända sitt 50 | www.ssil.se

DE BÖRJADE PÅ en enhet först i Hässelby. Där hade de kämpat en del med en brukare som betraktades som ”svår”.

– Det fanns regler och förhållningssätt som ofta skapade rätt mycket bekymmer.

Möjlighetsanalysen gjorde att vi fokuserade på andra saker. Man kommer igång väldigt snabbt när man bestämmer sig för ett agerande, det som kallas act. Vi gjorde så att var och en fick skapa ett eget act som kändes bra för dem att göra för den här individen.

Efter bara 1-2 veckor märktes en stor

skillnad hos brukaren, som mådde bättre och uttryckte själv att han hade det bra.

– Det var roligt att se vilken effekt det hade när vi flyttade fokus från det sjuka, där vi satte gränser till att öppna upp och fokusera på möjligheter, mål och drömmar. Vi har plockat bort alla regler, för de fokuserade på fel saker, säger Sandra Rundberg.

De fortsatte att göra Möjlighetsanalys på fler brukare och det nya synsättet började påverka medarbetarna också på ett sätt som inte Sandra hade tänkt på från början.

– Man började prata i termer om att se det friska, vad kan vi göra som är lustfullt för den här brukaren. Det har blivit ett arbetssätt som fungerar väldigt bra och som vi fortsätter med.

IBLAND BLIR DET fel och då får man backa, som när en brukare inte ville sitta med de andra och äta. Då försökte man locka med musik och göra det trevligt så att hon skulle vilja stanna kvar, men det blev tvärt om att hon inte ens ville komma alls. Då provade man att knacka på och ha med sig något som hon gillade. Hon föreslog då att personalen skulle ha med sig något annat nästa gång.

– Det blev ju en inbjudan och det var ett mer kravlöst umgänge. De började prata om mat och bakning och det slutade med att hon kom ner och var med och bakade i köket. Det var helt fantastiskt!

Kungsholmen daglig verksamhet har också lyckats bra. De fick ett hederspris för sitt arbete med Möjlighetsanalysen i samband med Stockholms stads kvalitets-

Ulrika Ossmark och Vanja Schwamberg, Stockholm stad. ​​

dag 2024, vilket visar att arbetssättet skapar verklig förändring och utveckling för brukarna.

Vanja Schwamberg, enhetschef, och Ulrika Ossmark, gruppledare, berättar hur de har arbetat med Möjlighetsanalysen på Kungsholmen.

– Vi tog hjälp eftersom vi hade svårt att se den röda tråden i journalanteckningar, dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete trots att det var något vi prioriterade. Under arbetet märkte vi att det hände något i gruppen och oönskade beteenden hos brukarna minskade, berättar Vanja.

DE GENOMFÖRDE MÖJLIGHETSANALYSER på flera brukare. Bland annat en 40-årig man som mådde väldigt dåligt, hade flera oönskade beteenden och inget verbalt tal. Hur kunde man få honom att må bra och inte vara så uppgiven?

– Möjlighetsanalysen är väldigt enkel att fylla i. Man antecknar nuläge i fem punkter, önskat läge i fem punkter, vision – vem den här personen skulle vilja vara om den hade möjlighet, omedvetet behov och action – vad vi skulle kunna göra för att uppnå det.

»Vi har plockat bort alla regler, för de fokuserade på fel saker«

​

De kom fram till att den här mannen tycker om ballonger och fest, så visionen blev att han skulle få vara någon typ av festfixare.

– Vi mötte honom med en ballong varje morgon när han kom till oss. Han blev jätteglad när han rullade in på dagliga verksamheten med sin ballong i handen. Det hjälpte oss att se nya sidor hos honom och gav ett mer salutogent synsätt, säger Ulrika Ossmark.

EN ANNAN BRUKARE hade ett stort intresse för dockor, något som tidigare inte hade setts som speciellt positivt. Genom Möjlighetsanalysen lyftes det fram, och hon fick anordna en dockutställning med vernissage i Barbie-anda med en massa rosa och Barbie-musik.

Ytterligare en brukare älskade musik,

vilket ledde till att personalen införde lunchdans varje dag. Aktiviteten blev så uppskattad att den nu är schemalagd.

– Vi har med enkla medel kunnat förverkliga många drömmar, några skojiga och andra mer seriösa. Sedan har inte alla aktiviteter prickat rätt, men vi har i alla fall försökt. Det här har varit roligt även för personalen, även om inte alla älskar det. Eftersom vi har sett så fina resultat på individnivå vill vi i år gå ett steg längre. Möjlighetsanalyserna utvärderas med hjälp av ISU (individbaserad systematiskt uppföljning) för att kunna skapa kunskap för verksamhetsutveckling på gruppnivå. I detta arbete har vi stöd av två utredare på socialstyrelsen, säger Ulrika.

– Vi vill att det ska bli ett arbetssätt och inte bara en grej som man gör en gång. Därför måste vi påminna varandra och hålla det levande. Möjlighetsanalysen är fantastisk tycker vi och personalen har till och med använt den privat på sin familj, den fungerar i alla sammanhang där man vill utveckla och förbättra, avslutar Vanja Schwamberg. ● www.ssil.se | 51

Familjehemsindex är en ny oberoende och nationell kvalitetsmätning för familjehemsvården. Bild: Getty Images ​​

PREMIÄR FÖR

Familjehemsindex Familjehemsbanken lanserar nu Familjehemsindex, en oberoende kvalitetssäkring för verksamheter och kommuner som tillhandahåller familjehem. Dessutom vill man passa på att bjuda in till Familjehemsdagen, som i år hålls den 8 november i Stockholm.

TEXT OCH FOTO JENNY FORS ​​ 52 | www.ssil.se

Löpande kvalitetsarbete är viktigt för att veta vad kunderna tycker, vad man ska fortsätta med och vad man behöver bli bättre på. Familjehemsbanken har sett en efterfrågan från både familjehem och verksamheter på en oberoende kvalitetsmätning.

»Det här verktyget blir en konkurrensfördel och kan vara avgörande i uppdragstagarens beslut« ​

Elin Kraft, Familjehemsbanken. ​​

– Därför lanserar vi nu Familjehemsindex där vi intervjuar familjehem på uppdrag av verksamheter eller kommuner, där familjehemmen får berätta vad de tycker om sina uppdragsgivare. Underlaget presenteras i en rapport som blir en kvalitetssäkring och något för verksamheterna att jobba vidare på i sitt kvalitetsarbete, säger Elin Kraft, Familjehemsbanken.

Professionella aktörer inom jour-, behandlings- och familjehem får här en objektiv och nationell kvalitetssäkring för att stärka relationerna med sina uppdragstagare. Både kommunal och konsulentstödd familjehemsvård kan använda mätningen för att få oberoende feedback.

– Många skickar ut egna enkäter, men när det är en oberoende part som genomför kvalitetsmätningen så upplever vi att man får mer ärliga svar.

FAMILJEHEMSINDEX INNEHÅLLER ETT antal

frågor som man ska svara på genom att sätta betyg 1-10 och även motivera sina svar i intervjun. Till exempel hur man upplevde stödet som erbjöds vid mottagande och introduktion, stödet under placeringens gång och samarbetet för uppföljning och rapportering. Även vilka starkaste och svagaste sidor verksamheten har eller om man skulle rekommendera andra familjehem att arbeta med verksamheten eller kommunen.

– Det här verktyget blir en konkurrensfördel och kan vara avgörande i uppdragstagarens beslut. De kanske värdesätter vissa saker, som handledning, och då syns det hur ni jobbar med det, säger Elin Kraft.

En annan nyhet är att Familjehemsdagen i år arrangeras med Familjehemsbanken i spetsen.

– Vi är glada att få bjuda in till Familjehemsdagen 2025 som arrangeras lördagen den 8 november på 7A Posthuset i Stockholm. Det är samma plats som i fjol, men en annan ingång.

HÖGAKTUELLA JOSEFINA JOHANISSON är en av

föreläsarna. Hon pryder omslaget på det här numret och har skrivit boken ”Mona: En mamma, ett mord och en dotter”. Föreläsningen siktar på att sänka tröskeln och ge mod till de som funderar på att bli familjehem, samt erbjuda stöd och inspiration till de som redan är engagerade.

Familjehemsdagen behåller samma koncept, det är en mötesplats för alla som är eller funderar på att bli familjehem, kontaktfamilj, kontaktperson, jourhem eller stödfamilj. Här kan du träffa potentiella uppdragsgivare som kan berätta mer om vad det innebär.

– Varmt välkommen, och ta gärna med dig alla du känner som kan vara intresserad. Tillsammans kan vi göra skillnad, avslutar Elin Kraft. ●

Om Familjehemsbanken Hos Familjehemsbanken hittar uppdragstagare och uppdragsgivare inom familjehemsvård varandra snabbt och enkelt. Det nya verktyget Familjehemsindex hjälper dig som uppdragsgivare med en oberoende kvalitetssäkring. Familjehemsbanken arrangerar också Familjehemsdagen den 8 november 2025. Mer information hittar du på familjehemsbanken.se

Vi hjälper dig med skyddat boende mot ett tryggare liv.

Vi erbjuder skyddat boende till personer utsatta för hot eller våld.

Vi arbetar i Göteborg med omnejd på uppdrag av socialtjänsten.

Alla klienter bor i en egen lägenhet (ej kollektivt).

Vår största målgrupp är kvinnor utsatta för våld i nära relation men vi tar även emot män och andra typer av ärenden där det finns en hotbild.

Vi är arbetar också utifrån barnrättsperspektivet där vi ser barnen som egna placeringar med egna rättigheter. Vi har jourberedskap dygnet runt.

www.tutusab.se info@tutusab.se 010-405 08 69

DE T TA ÄR EN ANNONS FRÅN LANDA

”När Malin och dottern placerades förändrades allt” Malin är uppvuxen i en missbruksmiljö med en pappa som var alkoholist, en mamma som var narkoman och bröder som både missbrukade och levde i kriminalitet. Vid 11 års ålder drack hon sig full för första gången. Hon och en kompis blandade pappans hembrända sprit med all läsk de kunde hitta. Vid samma ålder började hon också röka. Med tuffa förutsättningar utvecklade sig livet i kaos och katastrof. Tills en dag då Malin bestämde sig.

Malin är idag 43 år gammal, hon är mamma till tre pojkar och en flicka och bor i Borlänge där hon bott i hela sitt liv.

Under uppväxten bodde Malin främst hos sin pappa medan hennes äldre bröder bodde hos mamman. De äldre syskonen var kända både i och utanför kommunen som delar av det på den tiden kända kriminella nätverket ”Familjen” som satte Borlänge på kartan under 90-talet. Malin däremot gick under radarn för socialtjänsten.

– De hade ju koll på min familj, men ingrep inte. Vid ett tillfälle på dagis uppmärksammades att jag hade blåmärken.

Det var pappas nya kvinna som slagit mig, men hon nekade och skyllde på mamma och därefter blev det inget mer.

Jag var ju rätt smart så jag visste att vissa saker pratar man inte högt om. Jag la hela min själ i att skydda min familj och deras vänner och alla runt omkring. Det är ju vad man kan kalla för medberoende i dagens läge, säger Malin.

Länge lyckades Malin hålla sig undan droger. Detta mycket på grund av att hon på nära håll sett vad droger kan göra med en människa. Men i samband med att yngsta sonen föddes för 16 år sedan så fick Malin en förlossningsdepression och då började hon missbruka droger.

– Jag kommer inte ihåg första året med min son. Jag blev så deprimerad och kom inte upp ur sängen. Sen kom

Förlorade bostaden

På Strandgården kände Malin att det vände efter alla år i kaos och katastrof. det en så kallad kompis, och ja, erbjöd thailändsk efedrin. Jag såg ingen utväg, jag ville bara kunna fungera som människa. Jag tog det och har aldrig mått så bra i hela mitt liv. Jag såg regnbågar, jag fick städat och jag var social. Det var underbart men det var enda gången jag fick den kicken som jag sedan letade efter i 12 års tid, förklarar hon.

Det liv som tidigare fungerat med nöd och näppe brakade nu samman.

Malin och sambon, som även han hade missbruksproblem blev till slut hemlösa. Familjen som då bestod av Malin, sambon och tre söner bodde hos släktingar och fick efter en tid hjälp med en lägenhet. Men efter en incident förlorade de lägenheten och yngsta sönerna SoL-placerades hos barnens kusin. Äldsta sonen, Malin och sambon var nu åter bostadslösa, och tvingades bo runt hos kompisar, något som pågick i sex år. Under den perioden lyckades Malin ta sig ur sitt missbruk samtidigt som hon förlorade sin pappa i cancer och en bästa barndomsvän i missbruket. Något som självklart påverkade det redan tidigare dåliga måendet. När Malin sen blev gravid och födde en dotter flyttade de hem till sambons mamma för att försöka hitta trygghet.

– Men det gick såklart inte att leva det livet. En dag dök socialtjänsten upp och förklarade att boendesituationen var ohållbar med barn. De erbjöd mig att flytta till Strandgården och även om de inte sa det så förstod jag att de annars skulle ta min dotter ifrån mig. Hela min värld rasade. Jag var jätteskakig, fick panikångest och kunde inte andas, men jag hade inget val. Idag är jag tacksam för det.

DE T TA ÄR EN ANNONS FRÅN LANDA

Strandgården jobbar utifrån Signs of Safety och försöker tillsammans med de placerade och deras nätverk att stärka dem i sitt föräldraskap.

Malin och dottern placerades på utredningshemmet Strandgården i grannkommunen Falun.

– Jag bestämde mig för att ge upp lite.

Inte bråka emot, bara följa strömmen och uthärda de tolv veckor jag skulle vara där. Men så hände något. De var verkligen fina mot mig på Strandgården, på ett sätt jag aldrig upplevt tidigare. De bekräftade det jag redan trodde mig veta, att jag var en bra mamma och att jag kunde. De hjälpte mig också med praktiska saker och både jag och min dotter började trivas där.

Det var nu Malin kände att det vände efter alla år i kaos där hon duckat problem, hållit sig undan och försökt klara sig själv utan hjälp.

– Jag har ju lärt mig alla de här bakvägarna och kurvorna som man ska ta för att försöka vara osynlig så jag har aldrig blivit erbjuden, sökt eller fått den hjälp som jag har behövt förrän jag kom till Strandgården.

Malin som tidigare varit försiktig och introvert bestämde sig för att bli mer social på Strandgården för hon ville inte att hennes beteende skulle spegla av sig på dottern.

– De första två dagarna var jag helt tyst, men allt eftersom så släppte det och jag började prata med andra familjer där och med personalen som var jättetrevlig. De fanns verkligen där för mig, de var inte påtryckande och lät mig vara

som jag var och lät mig komma sakta men säkert framåt på mina villkor.

Att dottern verkade trivas så bra stärkte också Malin i att de var på rätt spår. Malin som haft jobbigt att orka göra saker ”som andra” föräldrar gör började nu med Strandgårdens hjälp göra aktiviteter med dottern.

– Vi åkte till olika lekparker flera gånger i veckan, vi var med på grillkvällar, gick på öppna förskolan och vi badade nästan varje dag. Jag fick lära mig att jag kunde klara av att ta hand om mig själv och mitt barn. Jag behövde ingen annan utan jag kunde göra det själv. Min dotter älskar Strandgården.

Hon pratar fortfarande om Strandgården och hon leker att hon är på Strandgården. Jag tror att hon uppskattar vår tid där och att vi fokuserade på varandra.

Gick in med en positiv inställning

Intervjun vi gör görs i Malins och sambons lägenhet i Borlänge, en lägenhet som hon fick hjälp att fixa under tiden på Strandgården då hon också lärde sig att ta tag i saker och inte längre skjuta upp allt.

– Jag har en lägenhet och jag har fixat möbler. Innan hade jag ingenting, nu har fixat allt. Jag tar tag i saker direkt, räkningar, dagisplats och skola till min son som nu ska få flytta hem till sommaren. Jag har fin kontakt med socialtjäns-

ten och har pluggat upp mina betyg för att skapa en försörjning. Det går jättebra, berättar Malin.

Att tiden på Strandgården förändrat Malin råder det ingen tvekan om. Hon framhåller stödet från personalen som det hon uppskattade mest.

– De sträcker ut en hjälpande hand, de är varma, bemötande, förstående och inte dömande. Man är väldigt rädd för att bli dömd och utpekad men det blir man inte där. Man är en av alla andra där. Det var nog det som var framgången, säger Malin och fortsätter: – Sen tror jag att det är helt upp till individen själv. Det finns nog de som går in med en negativ inställning, då blir ju allt negativt. Jag gick in med en inställning att nu jävlar ska jag få det här att funka. Jag vill ha den här hjälpen. Jag var väldigt positiv hela tiden. Idag är jag mer social, jag är mer utåt och jag litar mer på mig själv. Jag är starkare i min föräldraroll. Om jag tvivlar brukar jag luta mig tillbaka och ta fram bilder från Strandgården som jag tittar tillbaka på och tänker att du klarade dig bra, du har gjort det bra ändå. Det är den största skillnaden tror jag, och mitt självförtroende, min självsäkerhet.

Kontakta oss för mer information om placering på 023 - 666 07 71, strandgarden@landa.se, landa.se

GÄSTKRÖNIKA

Branschen saknar förtroende FOTO: ÅKE SVILLING

Fredrik Ewerlöf Omsorgsutvecklarna

»När vi börjar mäta kan vi börja diskutera kvaliteten i det vi mäter« Vi upplever en period av mycket kritik och ifrågasättande av privata utförare inom socialvård och då särskilt privata utförare som bedriver HVB. Regering, myndigheter och upphandlare har unisont accepterat en bild av att det är ett stort problem med kriminella aktörer, att många HVB är så dåliga att de behöver stängas och att institutionsvård inte är bra. Mycket av det som har hänt har haft media som en arena där negativa budskap förstärks och där komplexa sammanhang förenklas och reduceras.

56 | www.ssil.se

Samtidigt som vi kan irritera oss över det som uppfattas som en orättvis bild av vekligheten måste vi inse att denna bild har en grogrund. Enligt min mening är grogrunden att det saknas underlag för ett förtroende för branschen och aktörerna i branschen har ett stort ansvar för att det förhåller sig på detta sätt.

ETT FÖRTROENDE BYGGS upp över tid genom att visa på att de insatser som görs leder till ett bättre liv för dem som får samhällsvård och att samhället därmed använder sina resurser på ett klokt och effektivt sätt när privata företag anlitas. Vi som har arbetat och arbetar i branschen vet vilka insatser vi gör och att de ger resultat. Ofta vet även de handläggare som arbetat direkt med ärendena detta. Men det uppstår ett glapp mellan dem som står närmast vården och dem som fattar övergripande beslut om samhällsvården och det är i detta glapp som förtroendet behöver byggas.

Mycket lite av den debatt vi ser handlar om vård och behandling och vilka resultat vården resulterar i. Det läggs enligt min mening alldeles för lite resurser på att mäta och utvärdera vården och på att visa att det som görs är meningsfullt och baserat på evidens. När detta trots allt görs kommuniceras det inte effektivt till omvärlden.

I MIN ROLL som coach till olika företag har

jag bland annat arbetat med att föreslå sätt som vården kan utvärderas. Jag möter ofta attityder som utgör hinder. Det sägs att vi inte ska mäta klienterna, att det inte finns bra mätmetoder och att det inte går att mäta något så komplicerat som människors psykiska hälsa.

Dessutom sägs det att varje ärende är helt unikt och att det inte går sammanställa resultat på gruppnivå.

Mitt svar är att det visst går att mäta, att vi behöver börja mäta det vi kan mäta och att enkla mått inledningsvis är bättre än avancerade mått. När vi börjar mäta kan vi börja diskutera kvaliteten i det vi mäter, utveckla vårt sätt att mäta och stegvis bli bättre på att mäta.

När vi inte mäter och redovisar det vi mäter avhänder vi oss ett viktigt verktyg för utveckling av våra verksamheten. I förlängningen innebär det att vi att inte förmår att skapa det förtroende som vi vill åtnjuta.

LÅT MIG TA ett exempel. Det finns evidens för att relationen mellan en behandlare och den som får behandling har större betydelse för vilket utfall som uppnås än den specifika behandlingsmetod som används. Givet att detta är korrekt så borde man försöka mäta kvaliteten i relationen mellan behandlarna i verksamheten och klienterna. Om man då kan se att vårdresultatet blir bättre när relationen har hög kvalitet kan man gå vidare och undersöka vad som utgör kvalitet i en relation och därefter undersöka om hur man bygger en relation med hög kvalitet.

Det finns givetvis forskningsbaserad kunskap om detta redan idag som man kan använda som utgångspunkt, men det är hur varje verksamhet tillämpar denna kunskap och utvecklar sina arbetssätt som blir intressant när resultatet ska utvärderas och verksamheten ska utvecklas.

Om branschen ska återfå samhällets förtroende måste vi få samtalet att handla om det vi faktiska arbetar med – vård och behandling. Jag är övertygad om att sättet att få samtalet dithän är att påvisa de resultat som våra insatser ger och på så sätt erbjuda ett svar på frågan ”Vad får samhället för pengarna?”.

Läs våra boktips

Vinn!

Den här b kan du vinoken na!

Sidan 66

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Föräldraguiden vid ätstörningar Boken riktar sig till föräldrar till ett barn med ätstörda beteenden eller som har fastnat i en ätstörning med bekymmer kring mat, ätande, kropp, vikt och träning. Oavsett om du har pratat med ditt barn om problemet eller inte, eller om ni väntar på eller redan går i behandling så kan boken stötta er på vägen till ett friskt liv. Den erfarna psykoterapeuten Evelina Linder berättar om ätstörningar och behandling samt ger konkreta tips om hur du kan tänka och göra i olika situationer, från upptäckt till färdig behandling. Du får också veta hur du kan ta hand om dig själv. Boken är inte en behandlingsmanual utan en guide för att stärka dig och ditt barn längs vägen ut ur ätstörningen, oavsett vilken typ av behandling ditt barn får. Även skol- och vårdpersonal kan ha stor nytta av boken.

Författare: Evelina Linder Förlag: Natur & Kultur, nok.se

Spelberoende

Ven ihnär nbok!en

D a! kan du vinn 6 6 n Sida

Varför blir vissa personer beroende av spel om pengar? Hur kan samhället förebygga problemen? Ett spelberoende kan utvecklas snabbt och leder ofta till ett uttalat lidande, både för den som spelar och för anhöriga. I den här boken utgår författarna både från den senaste forskningen inom sina olika professioner och från egna kliniska erfarenheter. Grundtanken är att det behövs samarbete mellan socialtjänst, sjukvård, skolor och idrottsrörelser för att genomföra de viktiga insatser som krävs i preventivt och behandlande arbete. Även företagshälsovård, kriminalvård, rättssystem och våra lagstiftare behöver vara engagerade för att i tid nå individer med rätt åtgärder. Författarna presenterar utöver spelberoendets bakgrund och mekanismer även konkreta råd och strategier för utredning och behandling.

Författare: Carolina Widinghoff, Helena Hansson och Anders Håkansson Förlag: Studentlitteratur, studentlitteratur.se

Ohälsa som socialt problem

Socionomers arbete med hälsa och ohälsa Hälsa är starkt kopplat till ojämlika livsvillkor och det finns tydliga länkar mellan sociala problem, sociala orättvisor och ohälsa. Det sociala arbetet som ämne har dock sällan fokuserat dessa frågor och socionomstudenter har generellt sett inte förberetts för att arbeta med problemställningar kopplade till hälsa och ohälsa. Denna bok avser hjälpa till att fylla denna kunskapslucka. I boken beskrivs och analyseras ohälsa som ett socialt problem, såväl utifrån teoretiska perspektiv som forskning och praktik. Antologin fokuserar på både individ-, grupp- och samhällsnivå.

Författare: Jörgen Lundälv och Elisabet Sernbo Förlag: Studentlitteratur, studentlitteratur.se

Våld i nära relation

Barncentrerade och samordnade interventioner Våld mot barn undergräver på ett fundamentalt sätt barns rättigheter och integritet. För de utsatta barnen utgör våldet en mycket komplex problematik. När det gäller arbetet mot våld mot barn har socialtjänsten en helt central roll, och det är därför viktigt att stärka det kunskapsbaserade sociala arbetet. Men barn som är utsatta för olika former av våld kommer inte bara i kontakt med den sociala barnavården, utan med många olika aktörer. Det är därför nödvändigt att få till stånd en bättre samordning mellan olika parter. I den här boken redovisas erfarenheter från ett sexårigt forskningsprogram som syftat till att utveckla ett barncentrerat, samordnat interventionssystem för barn utsatta för våld.

Författare: Maria Eriksson och Martin Börjeson Förlag: Studentlitteratur, studentlitteratur.se

58 | www.ssil.se

BOKHYLLAN Skam

Upplevelse, funktion och behandling Det talas sällan om skam trots att den är allmänmänsklig och har påverkat oss i alla tider. Skam inverkar på vår fysiologi såväl som på våra känslor, tankar och beteenden. Den kan driva oss till självförminskning och isolering, men är också en livsviktig förutsättning för mänskligt samspel och en hjälp i sociala sammanhang.

Boken ger djupgående förståelse för hur skam påverkar både kropp och psyke och visar hur vi kan bemöta och bearbeta den. Den kan läsas med behållning av terapeuter och andra yrkesverksamma som möter människor, men också av dem som vill förstå mer om sig själva och sina relationer. Budskapet är hoppfullt – kroppen strävar efter hälsa och läkning och det finns en framkomlig väg för att hantera och lindra även de mest inbitna skamtillstånd.

Författare: Lina Skantze Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se

Chefens svåraste samtal ”Chefens svåraste samtal” erbjuder stöd, praktiska råd och strategier för att hantera de mest utmanande samtalen med medarbetare – situationer där konflikter, kritik och missnöje riskerar att undergräva både arbetsmiljö och verksamhetens mål.

Boken ger verktyg för att: bemöta och hantera ilska, aggressivitet och projicerad kritik, sätta tydliga gränser och navigera rätt i komplexa samtal samt använda samtalet som redskap för förändring, tydlighet och avslut. Med exempel från verkligheten och en gedigen verktygslåda visar författaren hur du kan stärka din roll som ledare och arbeta proaktivt för att skapa en trygg och fungerande arbetsplats – även i svåra situationer.

Författare: Jakob Carlander Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se

Neuroaffirmativa perspektiv på autism och ADHD i skola, vård och omsorg

Utifrån ett neurodiversitetsperspektiv ses kognitiv mångfald som naturligt och därmed bör olika sätt att fungera kognitivt främjas. Detta antagande ligger till grund för ett neuroaffirmativt arbete med personer med autism och adhd. Hur ett sådant arbete och förhållningssätt kan se ut beskrivs i boken utifrån en kombination av forskning på området och egna erfarenheter. I den inledande delen presenteras centrala begrepp och teoretiska modeller som synliggör skillnader mellan olika perspektiv på autism och adhd. Den följs av del två som beskriver neurodiversitetsperspektivet och konkreta strategier. Den tredje delen innehåller fallbeskrivningar där författarna använder sig av egen erfarenhet av autism eller adhd i sin yrkesutövning.

Författare: Hanna Bertilsdotter Rosqvist och Lill Hultman Förlag: Studentlitteratur, studentlitteratur.se

MI – Motiverande samtal inom LSS och socialpsykiatrin Inkluderande kommunikation i praktiken

Att arbeta inom LSS och socialpsykiatri innebär att möta människor med unika och ofta komplexa behov. Förmågan att kommunicera på ett sätt som skapar förtroende, delaktighet och motivation är avgörande för att ge ett gott stöd – men hur gör man det i praktiken?

Här visar författarna hur du kan använda MI (Motiverande samtal) som ett verktyg i det dagliga arbetet. Boken ger dig konkreta strategier för att skapa inkluderande samtal, stärka relationer och stötta individens självbestämmande. Du får ta del av praktiska exempel och reflektionsfrågor som hjälper dig att omsätta kunskaperna i din egen yrkesvardag.

Författare: Caisa Christensen och Ola Hall Förlag: Gothia Kompetens, gothiakompetens.se

www.ssil.se | 59

SSIL UTBILDNING

Humana. ​​

Colosseum. ​

Areso Vård & omsorg.​

Bilder från Göteborg Den 27 mars arrangerade SSIL – för vård och omsorg utbildningsdag i Göteborg. Föreläsare var Russell Turner, Christoffer Bohman och Abdirizak Ahmed som fokuserade på Unga i riskzon.

FOTO TILDA THINGVALL, MARKO GRÖNHOLM OCH ROBERT JONSSON ​

Omsorg Skydd Säkerhet, guldutställare.​

Christoffer Bohman.​

60 | www.ssil.se

Hemstaden var guldutställare.​

Sveriges största placeringsservice Snabbt enkelt och kostnadsfritt!

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt

SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Sandhem Gruppen.

Ramavtal

Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.

Snabbt enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme.

Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!

Korpberget.

WeMind.

Lämna din placeringsförfrågan på ssil.se

0651-160 40 • info@ssil.se

Christoffer Bohman och Abdirizak Ahmed.​

SSIL UTBILDNING

Sara Skoog Waller talade om våld efter separationen. ​

Hemstaden. ​

TryggtBoende. ​ Vejbyhem. ​

Ta chansen!

Rilancio. ​

Anmäl dig till nästa kostnadsfria utbildningsdag

OSS, Omsorg Skydd Säkerhet AB. ​

Med fokus på skyddat boende Den 13 mars var det dags för den populära Dagen för Skyddat Boende i Malmö. Det var den första av tre utbildningsdagar med samma tema som SSIL – för vård och omsorg arrangerar.

TEXT JENNY FORS FOTO SANNA ANDERSSON OCH ROBERT JONSSON

62 | www.ssil.se

Det här är en viktig dag där vi kan sätta fokus på viktiga frågor inom branschen.

Något som uppmärksammats nu är att fyra verksamheter har fått tillstånd för skyddat boende.

Markus Antonsson, före detta polis beskrev bland annat hur arbetet med Igor fungerade och varför det gjorde det,

Millegården. ​

BoCare. ​

»Fyra verksamheter har fått tillstånd«

Min framtid. ​ Hemlikt. ​

Patia. ​

Marielund omsorg. ​

Humana. ​

och vilka andra pågående arbeten/initiativ som sker runt om i landet idag. Sara Skoog Waller, fil. dr i psykologi, betonade vikten av samhällets ansvar i att begränsa förövares möjligheter att fortsätta utöva våld och makt efter separationen.

9 oktober i Göteborg är Markus Antonsson och Sara Skoog Waller tillbaka tillsammans med Maria Bauer.

DEN 24 SEPTEMBER arrangeras

Dagen för Skyddat Boende i Västerås. Då talar Maria Bauer om våldsutsatthet och våldsutövning och hur det påverkar vårt arbete.

Susanne Strand redovisar vad forskningen säger i arbetet med att undersöka, utreda och analysera förebyggande arbete av våld i nära relation. Erika Gyllensvärd fokuserar på Polismyndighetens utvecklingsarbete och vad som behöver göras tillsammans med andra samhällsaktörer.

NÄSTA

Hemlikt.

UTBILDNINGSDAG

ÄR

den 8 maj i Kalmar på tema ”Framtidens socialtjänst”.

Den 21-22 maj i Stockholm är det dags för tema ”Samsjuklighet” (LSS) respektive ”Unga i riskzon” (gängkriminalitet). Monica Larsson talar om socialrätten ur ett juridiskt perspektiv, Ketil Lundbekk fokuserar på missbruk inom LSS och Paula Tilli berättar hur det är att uppleva världen annorlunda. ●

Talarna Markus Antonsson och Sara Skoog Waller. ​

www.ssil.se | 63

KALENDARIUM

Kalendarium 2025 Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

APRIL

Personlig assistans i praktiken 23-24 april, webbsänd jpinfonet.se FIT-diplomutbildning 28 april, webbsänd waitong.se Offentlighet och sekretess för socialtjänsten 29 april, webbsänd jpinfonet.se MA J

Motiverande samtal (MI) – grundutbildning 5 maj, Malmö sverigehalsan.se Vårdforum 5-6 maj, Göteborg vardforum.se Socialrättsdagen 7 maj, webbsänd jpinfonet.se SSIL utbildningsdag – HVB 8 maj, Kalmar ssil.se Att utreda barns behov av skydd och stöd 8 maj, webbsänd jpinfonet.se Vårdforum 8-9 maj, Stockholm vardforum.se

HVB-diplomutbildning MCHS 8-9 och 23 maj, Stockholm waitong.se

SSIL utbildningsdag – HVB 22 maj, Stockholm ssil.se

Att utreda barns behov av skydd och stöd 9 oktober, webbsänd jpinfonet.se

Socialtjänstens stöd till barn, unga och familj 6-7 maj, Stockholm eller webbsänd sifu.se

SE P TEMBE R

HVB- och familjehemsdagen 3 september, Stockholm hvbguiden.se

SSIL utbildningsdag – HVB 21 oktober, Uppsala ssil.se

HVB-utbildning MCHS 4p 8-9 och 23 maj, Stockholm waitong.se

LSS-dagen 4 september, Stockholm hvbguiden.se

HVB- och familjehemsdagen 23 oktober, Malmö hvbguiden.se

FIT-diplomutbildning 14 maj, webbsänd waitong.se

SSIL utbildningsdag – HVB 11 september, Malmö ssil.se

NOVEMBE R

Familjerätten i kommunen 14 maj, webbsänd jpinfonet.se

Dagen för Skyddat Boende 24 september, Västerås ssil.se

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 15 maj, webbsänd jpinfonet.se

HVB- och familjehemsdagen 25 september, Göteborg hvbguiden.se

Familjehemsdagen 8 november, Stockholm familjehemsbanken.se HVB- och familjehemsdagen 13 november, Växjö hvbguiden.se SSIL utbildningsdag – HVB 20 november, Linköping ssil.se

OK TOBE R

HVB- och familjehemsdagen 15 maj, Skövde hvbguiden.se

Stora LSS-dagen 4 oktober, Stockholm ssil.se

Socionomdagarna 25-26 novemberber, Stockholm socionomdagarna.se

Praktisk processrätt för socialtjänsten 20 maj, webbsänd jpinfonet.se

SSIL utbildningsdag – LSS 8 oktober, Göteborg ssil.se

DECEMBE R

SSIL utbildningsdag – LSS 21 maj, Stockholm ssil.se

Förstärkt konsulentstödd familjehemsvård

Brizad Behandlingskonsult AB Box 1087, 824 12 Hudiksvall 0650-59 53 30 • info@brizad.se brizad.se

SSIL utbildningsdag – HVB 3 december, Stockholm ssil.se

Dagen för Skyddat Boende 9 oktober, Göteborg ssil.se För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

Ett HVB Hem som arbetar med barn och ungdomar med funktionshinder, utsatts för kraftig omsorgssvikt och eller med andra psykosociala svårigheter.

Vi erbjuder individuell behandling för pojkar och flickor i ålderna 12–21 år.

För mer information se www.asarnas.se eller ring 0480-665 52

Nectar Systems AB

Heltäckande verksamhetssystem för dig som arbetar inom vård– och omsorg. idok uppfyller lagstiftarens krav och följer hela utförarprocessen inom SoL, LSS, HSL och administration.

Vi finns representerade inom HVB, LSS, Familjehem, Stödboende, Skyddat boende och Äldreomsorg.

Följ den röda tråden och dokumentera effektivt med hjälp av

Skanna för mer information

idok - från förfrågan till gallring

036-550 40 00 072-853 04 21 info@securanova. se Dokumentationssystem för alla utförarverksamheter - sedan 1996

SecuraNova journalsystem underlättar • • • • • • • • • •

Kvalitetssäkring av dokumentation enl SoL, LSS, HSL/ICF Planering-uppföljning-utvärdering enl BBIC, IBIC, ASI, m.fl.

Arbete med evidensbaserade metoder, stöd för MET finns Rättssäkerhet och IT-säkerhet med inbyggd kryptering Systematisk bedömning med skattningsinstrument Stöd för skyddade boenden/kvinnojourer, bl.a. FREDA Patientsäkerhet, kvalitetsutveckling och uppföljning Arbete med anbud i ramavtalsupphandlingar Uppfyllande av kraven i GDPR med mycket hög säkerhet Rapportering till uppdragsgivare - minskad tidsåtgång

STÖD FÖR GENOMFÖRANDEPLAN OCH RAPPORT Skrivtiden minskar, journalföring sker automatiskt liksom mätning av insatsernas måluppfyllelse. Uppföljning görs enkelt och kvalitetssäkrat. Stöder BBIC, ASI, IBIC/ICF.

STÖD FÖR EGENKONTROLL Meddelandecentret gör att rätt personer automatiskt får aviseringar om processer som underlättar egenkontrollen.

FILPUBLICERING MINSKAR KOSTNADERNA Spara tid och pengar genom att överföra dokumentation från systemet till uppdragsgivare - krypterat och säkert.

Öka effektiviteten med funktioner som: • Avvikelsemodul med journal- och statistikkoppling • Journalförda viktiga händelser som tas ut i statistik och används i upphandlingar, kvalitetsberättelsen, egen uppföljning och utvärdering, rapportering etc • Kundanpassad statistikrapportering och fakturaunderlag • Integration med E-Recept - digital signering av läkemedel • Rapportverktyg och säker intern meddelandehantering • Kvalitetsledningssystem och integrerat enkätverktyg • Förenklar rapportering till SSIL:s Kvalitetsindex • Dokumenthantering - färdiga mallar med digital signering • Stöd för lämplighets- och riskbedömning samt inskrivning • Riskbedömningsverktyg för olika målgrupper • Stöd för att hålla reda på hjälpmedel

Läs mer på https://securanova.se

KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD Utredning, bedömning, matchning och handledning underlättas med hjälp av formulär, mallar, skattningar, checklistor och digitalt stöd för Familjehemsvinjetter.

Stöder dokumentation för både familjehem och placerade.

WEBBMODULEN Ger säker distansanslutning till journalsystemet och andra appar via valfri webbläsare på dator, platta och smartphone.

Fungerar med både Windows, Apple och Android.

Kontakta oss gärna för demo och om du har frågor!

EFTERSNACK FOTO: GETTY IMAGES

Tävling!

Skicka ett mail till jenny@svenskamedia.se märkt ”Tävling” och säg vilken av de två böckerna på sidan 62 som du vill ha.

66 | www.ssil.se

BETRAKTELSE: Jag lyssnar på radion, Vinterprat i P1 med författaren Tomas Sjödin, sedan länge en av mina favoritförfattare. Han berättar med en ödmjukhet i sin röst om livet svårigheter, men samtidigt hela tiden med en gnutta hopp som verkar glimra fram ur hans berättelser. Som den här meningen: ”När jag såg det, anade jag, hur mycket tid som lagts ned på en gitarr som var utdömd, och hur mycket kunskap och handlag hantverket måste ha krävt.”

Hopp, det var kan vara olika för alla människor.

Vad är hoppet? Vem är hoppet? För en del människor, kan det handla om en tro om ett annat liv, ett himmelskt ska skänka tröst. För andra kan samma hopp vara förknippat med människors vilja att göra gott mot andra.

Jag kommer att tänka på ordet, tillit. Kanske är til�lit och hopp kusiner, för om jag kan känna tillit till andra människor, att andra vill mig väl, så kan jag också hoppas på att det en dag ska bli verklighet i mitt eget liv. Vad gör tillit och hopp med oss under vandringen på den jord som vi befinner oss på, vad händer när det saknas i våra liv?

Jag har berättat så många gånger nu, att jag är ett av alla de barn som förlorade i föräldralotteriet, jag kom till en familj vars vardag kantades av våld, skrik och sexuella övergrepp. Vad det gör med en människa, det har jag skildrat i två böcker. Hur svårt livet verkade bli, och hur det en dag dök upp en möjlighet att få skapa ett nytt liv, ett hopp och jag fick möjlighet att känna av innebörden i ordet tillit.

Jag fick efter många år tag i en psykoterapeut med kunskap, uthållighet och jag började känna tillit. Både till henne, och hennes sätt att arbeta, men också möjligheten att se att det visst finns människor som orka stå kvar och stå ut. Och det var nog det jag behövde som mest, eftersom jag knappat stod ut med den jag blivit.

Livet hade på ett vis blivit svårare än jag kunde ana, men jag ville så gärna leva.

Det fanns kraft inuti mig. Jag minns så tydligt den dagen jag tog mod till mig och skrev till psykoterapeuten om att jag var i behov av hjälp.

När radiogrammet går mot sitt slut, och gitarren som slagits sönder, nu är lagad och upplevs av Tomas, och omgivningen som kanske finare än den var från start, då känner jag tårarna som rinner utmed mina kinder, och jag tänker, att ja, det är jag, jag är en av alla de lagade gitarrer som vandrar på jorden. Och jag tänker att vi är många som bär med oss en känsla av att det som varit så trasigt, som nu är lagat, kan vara det finaste vi har, en ny chans att få leva.

Jag är glad att jag lever, jag är glad över det liv jag har fått.

Jag är gitarren som nu får spela toner, kanske gladare än de någonsin varit.

Maria Lundberg

​​

Studier visar att upp till 75 procent av personer med adhd upplever svårigheter att somna, sova ostört eller vakna utvilade. Psykiatrispecialisterna tipsar vad man kan göra åt det; 1. Skapa en tydlig kvällsrutin Försök att lägga dig vid samma tid varje kväll och gör samma saker, exempelvis läsa en bok, ta en varm dusch eller lyssna på lugn musik.

2. Minska skärmtid på kvällen Blått ljus från skärmar gör det svårare att bli sömnig. Undvik mobil, dator och TV minst en timme innan läggdags.

3. Skapa en optimal sovmiljö Se till att sovrummet är mörkt, svalt och tyst. Ett tyngdtäcke ge en lugnande effekt.

4. Testa en nedvarvningsmetod Många med adhd mår bra av medveten andning, meditation eller progressiv muskelavslappning innan läggdags.

Prova att andas djupt in i fyra sekunder, håll andan i fyra sekunder och andas ut i fyra sekunder.

5. Justera kosten och kvällsvanorna Undvik koffein och socker sent på kvällen.

Jag fick en ny chans i livet

FOTO: STUDIO DITTMER

5 tips för bättre sömn vid adhd

AV JENNY FORS

De vann böckerna i förra numret!

I nr 2 av tidningen Omtanke lottade vi ut böckerna ”Handledning i socialtjänsten” (Gothia Kompetens) och ”Erfarenhet, vetenskap, kunskap – för den kritiskt tänkande socionomen” (Natur & Kultur). Bokvinnarna är Kajsa Blomberg, Norrtälje och Songul Mulood, Borlänge – stort grattis till er! Böckerna kommer med posten.

SSIL Utbildning 2025 Anmäl er till våra utbildningsdagar på ssil.se

Kalendarium SSILs utbildningsdagar syftar till att belysa olika aktuella teman där socialtjänsten och kriminalvården bjuds in till samtliga tillfällen.

Stad

Datum

Tema föreläsningar

Målgrupp

Örebro

4 februari

Framtidens Socialtjänst

HVB/Familjehem

Sundsvall

13 februari

Framtidens Socialtjänst

HVB/Familjehem

Malmö

13 mars

Skydd och säkerhet

Skyddat boende/HVB/Familjem

Göteborg

27 mars

Unga i riskzon (Gängkriminalitet)

HVB/Familjehem

Gävle

10 april

Framtidens Socialtjänst

HVB/Familjehem

Kalmar

8 maj

Framtidens Socialtjänst

HVB/Familjehem

Stockholm

21 maj

Samsjuklighet (LSS)

Handläggare LSS

Stockholm

22 maj

Unga i riskzon (Gängkriminalitet)

HVB/Familjehem

Malmö

11 september

Unga i riskzon (Gängkriminalitet)

HVB/Familjehem

Västerås

24 september

Skydd och säkerhet

Skyddat boende/HVB/Familjem

Göteborg

8 oktober

Samsjuklighet (LSS)

Handläggare LSS

Göteborg

9 oktober

Skydd och säkerhet

Skyddat boende/HVB/Familjem

Uppsala

21 oktober

Unga i riskzon (Gängkriminalitet)

HVB/Familjehem

Linköping

20 november

Framtidens Socialtjänst

HVB/Familjehem

Stockholm

3 december

Framtidens Socialtjänst

HVB/Familjehem

Vill du ställa ut? Kontakta Marko Grönholm marko.gronholm@ssil.se 0651-55 26 10

Avs: Svenska Media i Ljusdal AB, 827 32 Ljusdal

Saplingbladet

VÅR 2025

VINN

biobiljetter! s. 5

Vi lär oss om AI! Förr och nu: tidningens resa

Möt skådespelaren

Journalistsnack med kriminalreportern

Dragomir från Förrädarna!

Roliga fakta & korsord

Saplingbladet Välkomna till Saplingbladet, – där nya frön får gro!

H

ej kära läsare av Saplingbladet!

Med solen som sakta börjar värma marken och knoppar som försiktigt slår ut, är det en perfekt tid att välkomna ett nytt nummer av Saplingbladet. Våren påminner oss om att varje liten början kan växa till något stort – precis som våra idéer, drömmar och berättelser.

Det är med stor glädje och tacksamhet jag kan berätta att vi nu har startat Stiftelsen Sapling!

Genom stiftelsen kommer vi att kunna göra ännu mer för barn och unga – stärka trygghet, ge hopp och skapa meningsfulla projekt som gör skillnad. Vi har redan mött så många fina människor och organisationer som vill vara med och stötta – och det gör mig både rörd och hoppfull.

I detta nummer bjuder vi på spännande möten, klok framtidsspaning om AI, en fartfylld vårbingo och berättelser om modiga hjältar – både kända och sådana som finns mitt ibland oss.

Så luta er tillbaka, njut av solen och låt er inspireras. Våren är här – och tillsammans växer vi vidare!

Med värme och vårsol i hjärtat, Ali Janani Ansvarig utgivare för Saplingbladet Saplingbladet – av barn, för barn.

Men det allra största tacket vill jag rikta till er barn – ni som läser, skriver, intervjuar och skickar in idéer till Saplingbladet. Utan er hade tidningen aldrig blivit vad den är idag.

Ni är hjärtat i det vi gör.

Mirna Afram Janani Barnansvarig mirna@sapling.se 2

Saplingbladet

Vanja Charamal Grafisk formgivare vanja@sapling.se

Ali Janani Ansvarig utgivare ali@sapling.se

INNEHÅLL 6. HJÄLTAR SOM INSPIRERAR Möt unga och gamla som gör världen bättre – på sitt sätt!

7. VÅR-BINGO! Spela med oss – och tävla om biobiljetter!

HOGTIDER s.8

8. HÖGTIDER RUNT PÅSK Så här firas påsken i olika delar av världen!

10. LÖGNER, LIST OCH LAGANDA Vi älskar spel som Maffia, Among Us och Förrädarna!

12. EN RESA FRÅN FITTJA TILL HOLLYWOOD Vi snackar med skådespelaren Dragomir – följ med på hans resa!

DRAGOMIR! s.12

16. ROLIGA FAKTA Visste du det här? Kul kuriosa du inte vill missa!

18. VÄLKOMMEN TILL FRAMTIDEN Vad är AI egentligen – och hur kommer den förändra våra liv?

24. FRÅN IDÉ TILL TRYCK Hur blir en tidning till? Vi kollar då och nu!

26. EN INBLICK I JOURNALISTENS VARDAG Möt Linda – kriminalreporter på Aftonbladet!

ALLT OM AI

s.18

28. LUR OCH KLUR! Testa din hjärna!

32. SMARRIGA RECEPT! Laga något gott till våren – enkelt och mumsigt!

34. KONTAKTINFORMATION Skicka din insändare till oss på saplingbladet@sapling.se!

MOT LINDA! s.26 VÅR 2025

3

Stiftelsen Sapling

Sapling

4

Saplingbladet

FOTO: PEXELS

gbladet

Stiftelsen Sapling - Vad gör vi?

Sapling har startat en stiftelse för att göra ännu större skillnad.

Genom olika projekt stöttar vi utsatta målgrupper, stärker samhället och skapar material som inspirerar barn och unga.

Allt vi gör handlar om att sprida trygghet, hopp och möjligheter - oavsett om det handlar om boenden, utbildningsstöd eller samhällsprojekt. Eftersom Sapling är en vinstbegränsad organisation så går alla resurser tillbaka till att hjälpa fler.

Visste du att...?

• Sapling driver projekt som både hjälper individer och strävar efter att stärka samhället.

• Genom vår stiftelse kan vi nå ut till fler barn och unga som behöver stöd.

• Vi tror att små handlingar kan skapa stora förändringar!

VÅR 2025

5

Hjältar

som inspirerar Tack vare modiga personer som Astrid Lindgren (som inte bara var författare, utan även barnrättskämpe) och Ingvar Kampe (skaparen bakom IKEA, som ville att alla skulle ha fina hem, inte bara de rika) gör att vi kan drömma stort oavsett vem vi är och vart vi kommer ifrån.

TEXT: SKYDDADE PERSONUPPGIFTER BILD: CANVA

Svenska inspirerande hjältar Alfred Nobel Känd för att ha skapat nobelpriset men uppfann även dynamit!

Astrid Lindgren Hon var bland de första som vågade skriva om läskiga och allvarliga saker, som döden, om och för barn.

Det är viktigt att se hjältarna i vår vardag. Kanske är det din kompis som står upp för vad som är rätt, din lärare som peppar dig att tro på dig själv, eller kanske... du själv? Kom ihåg att även små handlingar av mod och vänlighet kan inspirera andra och göra världen lite bättre!

Visste du att…?

Internationella kvinnodagen är en officiell helgdag i flera länder, som Kina, Ryssland och Uganda. I vissa länder får kvinnor till och med ledigt från jobbet för att delta i firandet!

Dessutom finns det ett nytt tema varje år som sätter fokus på viktiga frågor – som klimat, utbildning eller jämställdhet.

Små saker kan göra stor skillnad Många barn i Sverige nämner ofta “mamma”, “pappa”, eller “min lärare” som sina hjältar - de som stöttar dem varje dag.

"Ingen kan göra allt,

Zara Larsson Vågar säga vad hon tycker om orättvisor även om det skulle förstöra musiksamarbeten och inspirerar många med sin musik.

Zlatan Ibrahimović Fotbollsstjärna och symbol för att våga tro på sig själv trots motgångar. För många barn och unga blev han en inspiration med attityd och självkänsla Han vågade tro på sig själv trots motgångar och när andra inte trodde på honom.

Christer Fuglesang Han flög till rymden för första gången 2006. Han tog en rymdpromenad i universum och visade att en vanlig svensk kan drömma stort!

6

Saplingbladet

men alla kan göra något."

– Astrid Lindgren

Visste du detta?

Visste du det här om Pippi Långstrump?

• • • •

Pippi Långstrump skapades av Astrid Lindgren år 1945 – som en saga till hennes dotter Karin som låg sjuk i sängen.

Pippi är känd för sin superstyrka, självständighet och sin vilda fantasi!

Om Pippi vore en riktig person hade hon fyllt 80 år – undra hur hon skulle se ut idag!

Var Pippi den första som rockade sockor? (Hon har ju en gul och en svart strumpa).

VÅ R

bingo

Jag har testat något nytt som jag aldrig g jort förut

Jag har ätit något med choklad

Jag har varit ute och aktiv i minst 30 minuter

Jag har läst en bok

Jag har löst pysslet på s. 28-29

Jag har gett en komplimang till någon

Jag har skrivit tre positiva saker om mig själv

Skriv ett brev till dig själv med pepp som du öppnar på skolavslutningen

Jag har gått en promenad i solen

BINGO? Mejla ett foto på din ifyllda bingobricka till oss på saplingbladet@sapling.se och vinn en biobiljett!

VÅR 2025

7

HÖGTIDER

RUNT PÅSK Påsken är en stor högtid för många, men visste du att det finns flera andra högtider som firas runt samma tid? Här är några spännande firanden från olika delar av världen!

TEXT: SKYDDADE PERSONUPPGIFTER FOTO: CANVA

PÅSK

Påsken är en av de största kristna högtiderna och firas till minne av Jesus återuppståndelse. För många betyder det också något annat - påskägg, påskharar och massor av godis!

Rolig tradition I Sverige och många andra länder målar barn påskägg i fina färger och mönster.

I vissa länder har man också äggpickning, där två personer slår sina ägg mot varandra - den som har sitt ägg helt kvar vinner!

PESACH

Pesach, eller den judiska påsken, firas av judar över hela världen till minna av hur Mose ledde Israels folk ut ur Egypten. Det var en tid av frihet och förändring!

Rolig tradition Under Pesach äter man osyrat bröd (matza) för att minnas hur folket fick fly i all hast och inte hade tid att låta brödet jäsa.

EID AL-FITR

Eid al-Fitr markerar slutet på fastemånaden Ramadan och firas av muslimer över hela världen. Det är en glad högtid där familjer träffas, ber tillsammans och äter massor av god mat.

Rolig tradition Många barn får Eid-pengar av släktingar och vänner - det är som en liten gåva för att fira den stora dagen!

8

Saplingbladet

NOURUZ

Nouruz är en vårhögtid som firas av miljontals – bland annat perser, afghaner, kurder och andra folkgrupper i Mellanöstern och Centralasien. Högtiden markerar vårdagjämningen och en ny början!

Rolig tradition Familjer dekorerar ett speciellt bord, haft sin, med sju symboliska saker som står för lycka, hälsa och välgång. Ett av dem är ett ägg – som, precis som påsken, symboliserar nytt liv!

HANAMI

AN

KR SONG

I Japan firas våren med Hanami, som betyder ”blomsterskådning”. Under denna tid samlas familjer och vänner i parker för att beundra de vackra körsbärsblommorna (sakura) som blommar.

I Thailand firas nyåret, Songkran, samtidigt som påsken i många andra länder. Det är en av de roligaste högtiderna - över hela landet har man stora vattenkrig!

Rolig tradition Alla kastar vatten på varandra! Det symboliserar att man tvättar bort det gamla året och börjar det nya med tur och lycka.

Rolig tradition Många har picknick under de blommande träden, och det är en tid för glädje, sång och att njuta av vårens skönhet! Vissa ställen lyser även upp träden på kvällen för en magisk upplevelse, kallad yozakura.

HOLI Holi, även kallad färgernas fest, firas i Indien och Nepal för att välkomna våren. Det är en glad högtid där alla kastar färgpulver och dansar tillsammans.

Rolig tradition: Alla – barn och vuxna – kastar färgglatt pulver på varandra och blir täckta i regnbågens alla färger!

VÅR 2025

9

OCH LAGANDA

Vi älskar spel som Maffia, Among Us och Förrädarna!

TEXT: SKYDDADE PER

SONUPPGIFTER BIL

Många barn och unga på våra skyddade boenden berättar att de spelar “Maffia” eller “Among Us” i skolan som påminner om Förrädarna.

Maffia är en klassisk strategi- och rollek där spelarna får olika roller och måste lista ut vem som är maffian innan de eliminerar alla andra.

1

Såhär brukar det gå till:

En spelare som är berättare och delar ut roller i hemlighet: Man kan skriva små lappar som man ger ut eller knacka på spelarnas rygg.

Maffia Maffian (ofta en eller flera personer) ska försöka eliminera bönderna utan att bli upptäckta.

Polis Varje runda får polisen gissa vem som är maffia och får ett ja/nej-svar av spelledaren.

Läkare Läkaren får välja en person att “rädda” varje runda, vilket kan skydda dem från att bli eliminerade.

Bönder Bönderna (alla andra) ska försöka lista ut vem som är mafia och rösta bort dem.

10

Saplingbladet

2

D: CANVA

Spelet har två faser:

Natt: Alla blundar. Maffian pekar på någon att eliminera, polisen pekar på någon att undersöka och läkaren pekar på någon att rädda.

Dag: Alla vaknar, och spelledaren berättar om någon blivit eliminerad.

Spelarna diskuterar och röstar på någon de tror är maffia.

Spelet fortsätter tills antingen maffian har eliminerat alla andra eller tills byborna har röstat bort maffian.

Känner du till leken?

Spelar ni det på något särskilt sätt i skolan? Hos oss har några barn detektiv istället för polis och skyddsängel istället för läkare!

Har du någonsin drömt om att lösa mysterier och avslöja hemligheter? Då är TVprogrammet “Förrädarna” något för dig!

I “Förrädarna” samlas 20 deltagare på ett gammalt slott för att delta i ett spännande spel fyllt av mysterier och intriger.

Bland dem finns både “trogna” och “förrädare”. Förrädarna arbetar i hemlighet för att eliminera de trogna, medan de trogna försöker avslöja vilka som är förrädare innan det är för sent.

Varje dag hålls omröstningar där deltagarna försöker lista ut vem som inte går att lita på, och varje natt “mördas” en av de trogna av förrädarna. Det gäller att vara smart, observant och ha nerver av stål för att klara sig långt i spelet.

Programmet leds av skådespelaren Dragomir Mrsic, känd från filmer som “Snabba Cash”. Han guidar deltagarna genom spelets alla svängar och ser till att spänningen hålls på topp.

Drago mir Mrsic!

“Förrädarna” är baserat på ett holländskt program och har blivit en succé i flera länder. I Sverige har det sänts sedan 2023 och har snabbt blivit populärt bland tittare som älskar spänning och mysterier. Programmet spelas in på det historiska Häringe slott utanför Stockholm, vilket ger en perfekt miljö för det mystiska spelet.

Om du gillar kluriga spel, spänning och att försöka lista ut vem som ljuger, då är “Förrädarna” definitivt ett program du bör kolla in!

Visste ni att...?

Det mystiska och pampiga slottet du ser i tv-programmet Förrädarna är faktiskt Häringe slott – ett riktigt slott som ligger utanför Stockholm! Häringe har en lång och spännande historia. Det har funnits där i flera hundra år och sägs till och med vara lite… spöklikt.

Perfekt plats för ett spel fullt av intriger, eller hur?

Våra reportrar fick chansen att övernatta där – och vi kan lova att det var både magiskt och lite läskigt…

FOTO: HÄRINGE SLOTT

Förrädarna spelas in på Häringe slott!

Vill du också följa med och upptäcka nya platser med oss? Mejla redaktionen och berätta vart du skulle vilja åka, så kanske vi kommer dit i ett framtida nummer!

Tipsa oss på saplingbladet@sapling.se

Vem är egentligen Dragomir Mrsic?

Du har kanske sett honom i Förrädarna – men visste du att han också varit elitidrottare, skådespelare och med i flera spännande filmer?

Vi har fått chansen att träffa och ställa våra egna frågor till Dragomir – om hans liv, karriär och vad han tycker om att vara programledare i ett spel fullt av hemligheter.

Vill du veta mer om mannen bakom mysterierna? Bläddra vidare till nästa uppslag för vår exklusiva intervju!

FOTO: PRIVAT

VÅR 2025

11

EN RESA FRÅN FITTJA TILL HOLLYWOOD TEXT: SKYDDADE PERSONUPPGIFTER FOTO: PRIVAT

Dragomir är skådespelare, programledare och föredetta landslagsidrottare i taekwondo. I intervjun berättar han om sin väg in i filmvärlden, vilka utmaningar han mött – och varför Förrädarna är ett av hans roligaste projekt.

Kan du berätta lite om dig själv?

Jag heter Dragomir och fyller 56 år i september. Jag är uppvuxen i Fittja, ett område som ibland beskrivs som utsatt, men som också är väldigt fint. Jag hade det ganska tufft när jag växte upp tillsammans med mina föräldrar och syskon. Vi hade det inte bra hemma och mina syskon dog, men med många fina människor runtomkring mig gick allt bra tillslut.

Jag höll på mycket med idrott och var med i landslaget för taekwondo. Senare startade vi en klubb där jag tränade många barn i er ålder. Efter det började jag arbeta med film och har skådespelat både i USA och Sverige. Jag har också varit programledare och medverkat i julkalendern. Just nu jobbar jag mycket med film och arbetar på en produktion som heter Skurkarnas Skurk för YouTubekanalen You Just Want to Be Cool.

12

Saplingbladet

“Allt är möjligt! Det finns många chanser och möjligheter i livet”.

Hur länge har du hållit på med film och hur kom du in i branschen?

Jag har arbetat med film i ungefär 22 år. På 2000-talet frågade några filmproduktioner där de frågade om jag ville spela en liten roll som statist. Som statist har man inga repliker utan syns bara i bakgrunden. Jag tackade ja eftersom jag alltid har drömt om att bli skådespelare – det verkade så roligt!

Jag skötte mig bra i min första roll, var duktig och lyssnade noga på instruktionerna. Folk tyckte att jag var snäll och bra att arbeta med, och snart erbjöds jag fler roller. Med tiden blev de större och till slut fick jag en huvudroll.

Idag behöver man inte nödvändigtvis gå en teaterutbildning för att lyckas. Det handlar mycket om kontakter och att visa att man verkligen vill. Däremot kan det vara en fördel att gå en utbildning om man har möjlighet. Jag känner flera skådespelare som har lyckats utan formell utbildning.

Vilken roll har varit mest utmanande för dig?

Det finns både fysiskt och mentalt utmanande roller. När jag spelade in Hollywood-filmen Edge of Tomorrow med Tom Cruise bar jag en dräkt som vägde 45 kilo och var tvungen att springa runt i den flera timmar om dagen – det var extremt krävande.

En annan tuff roll var i serien Alex, som jag själv har skrivit.

Vi spelade in i 50 dagar med arbetsdagar på 8, 10 och ibland 12 timmar. Det var mycket att

förbereda, och jag behövde komma ihåg stora mängder text.

Den roligaste rollen var dock i Spookys – att få filma för barn var en fantastisk upplevelse och att få göra röster till barnfilmer.

Hur hanterar du motgångar?

När man är ung är det viktigt att prata med vuxna om vad man känner och tänker. Man ska våga berätta om saker som känns fel eller jobbiga. Det finns många vuxna som är beredda att lyssna, stötta och hjälpa. Att prata om sina känslor gör att problemen eller jobbiga känslor gradvis försvinner. Håll inte inne det – våga prata om det!

Hur förbereder du dig inför en roll?

Jag får ett manus där det står vad jag ska säga och vad filmen handlar om. Då läser jag igenom det och försöker lägga in mina egna tankar och ord i replikerna.

Om rollen kräver att jag tränar på något särskilt, som en fysisk färdighet, så tränar jag mycket Övning ger färdighet – ju mer jag förbereder mig, desto bättre blir resultatet! Är det kul att vara programledare i Förrädarna?

Det är faktiskt ett av de roligaste jobben jag har haft! Det är superkul, och den 25 april kommer säsong 3!

Har det hänt något riktigt oväntat eller svårt under en inspelning av Förrädarna?

Ja, det händer ofta oväntade saker. Under slutet av inspelningen av säsong 3 stötte vi på ett stort problem som vi inte visste hur vi skulle lösa. Vi fick till och med ringa produktionsbolaget i London som äger Förrädarna och be om

råd. Jag kan inte avslöja vad som hände – det får ni själva se den 24 april! Det var så spännande att inte ens TV4 visste hur det skulle lösas.

Kan du avslöja en hemlighet om Förrädarna?

Jag kan säga så här: en eller två av deltagarna i säsong 3 har ni garanterat hört sjunga förut – och kanske till och med dansat till deras låtar!

Vad är ditt roligaste minne från Förrädarna?

Det finns många, men det mest häpnadsväckande var i första säsongen när jag trodde att Katja från Idol skulle dela vinsten med Claudia – men i stället röstade hon ut henne! Jag blev helt chockad och tänkte: "Oj, det här var en riktig förrädare!" Det var en speciell händelse.

Har du en hälsning till våra läsare?

“Ja – tro på er själva!

Prata med någon om era tankar, känslor och hur ni mår. Allt är möjligt, och det finns många chanser och möjligheter i livet”.

Det finns också fina människor som vill hjälpa, så se till att ta vara på möjligheterna. Och framför allt – tro på er själva! Ni kan bli precis vad ni vill… till och med spökjägare!

VÅR 2025

13

Din väg till självständighet Att ta steget till ett självständigt liv kan kännas både spännande och svårt.

14

Saplingbladet

Vad är ett stödboende?

Ett stödboende är för unga mellan 16 och 20 år som behöver en trygg plats att bo på medan de lär sig att klara sig själva.

Här får man en egen lägenhet, men också stöd av vuxna som kan hjälpa till med allt från ekonomi och matlagning till att söka jobb eller utbildning. Målet är att varje ung person ska känna sig redo att stå på egna ben, samtidigt som det alltid finns någon att fråga om hjälp.

Visste du att...?

• Sapling har stödboende i två orter i Sverige och vi expanderar!

• Stödboenden hjälper unga att skapa rutiner och få en stabil vardag.

• För många är detta ett viktigt steg mot en egen bostad och framtida drömmar.

VÅR 2025

15

Världens minsta fågel Kolibrin är så liten att den kan väga mindre än en 50-öring och ändå flyga baklänges! Den är så liten att den skulle kunna sitta på ditt finger utan att ens göra en märkbar avtryck – en riktig flygande konstnär!

Ditt hjärta slår över 100 000 gånger om dagen!

Det kanske känns som att fingrarna är fulla av muskler, men faktum är att de inte har några muskler alls! De rör sig tack vare muskler i handflatan och underarmen. Det betyder att när du rör på fingrarna, är det som att din hand gör jobbet för dem!

Din hjärna producerar tillräckligt med elektricitet för att tända en glödlampa!

Visste du att din hjärna producerar omkring 20 watt elektricitet när den är aktiv? Det är faktiskt tillräckligt för att tända en glödlampa, vilket gör att du är en liten elektrisk generator utan att ens tänka på det!

16

Saplingbladet

Världens största pizza var över 13 580 kvadratmeter!

Pizzaälskare, håll i er! Den största pizzan som någonsin bakats var över 13 580 kvadratmeter stor – större än flera fotbollsplaner! Och den hade över 8 800 kilo ost på sig!

Nu snackar vi riktigt ostig pizza!

Bläckfiskar har tre hjärtan Två pumpar blod till gälarna, medan det tredje pumpar blod till resten av kroppen.

Och här kommer det häftigaste: När de simmar slutar ett av hjärtana slå! De får alltså en liten paus från sitt hjärt-kärlsystem när de rör sig genom vattnet – en superkraft i havet!

Hajars skelett är gjort av brosk Till skillnad från de flesta andra djur har hajar inget ben utan brosk, vilket gör dem både supersnabba och smidiga i vattnet. De är som undervattensninjor som rör sig nästan ljudlöst och snabbt genom djupet.

Dina fingrar har inga muskler!

Det kanske känns som att fingrarna är fulla av muskler, men faktum är att de inte har några muskler alls!

De rör sig tack vare muskler i handflatan och underarmen. Det betyder att när du rör på fingrarna, är det som att din hand gör jobbet för dem!

Det finns fler stjärnor i universum än sandkorn på alla jordens stränder Det här kan vara svårt att ta in, men det är sant!

Universum är så enormt att det finns fler stjärnor än alla sandkorn på alla jordens stränder – det känns som att vi bara skrapar på ytan av något otroligt stort!

En giraff har inte halsvener!

Ja, du hörde rätt. Giraffer har faktiskt inte halsvener – istället har de ett väldigt starkt och speciellt hjärta som ser till att blodet pumpas upp till deras huvud, trots att de är så höga!

Världens mest sålda bok är inte Bibeln...

Tro det eller ej, men det är faktiskt Harry Potter! J.K. Rowlings magiska värld har sålt fler exemplar än någon annan bok genom tiderna.

TEXT: SKYDDADE PERSONUPPGIFTER

VÅR 2025

17

Välkommen till framtiden!

Eller vänta... är vi redan där? Låt oss ta en resa in i den magiska, lite knasiga, men otroligt spännande världen av AI! TEXT: ALI JANANI BILD: CANVA

Vad är AI egentligen?

Tänk dig en superhjärna som aldrig blir trött, som kan prata tusentals språk, göra matte snabbare än din favoritlärare, och som kan rita, skriva, spela musik och till och med köra bil. Den hjärnan heter AI, som står för artificiell intelligens.

Hur används AI

AI är som en dator som lär sig själv saker – precis som vi människor! Den förstod ingenting i början, men nu lär den sig mer och mer varje dag. Tänk dig en robot som blir smartare för varje gång den gör fel, tills den till slut kan göra saker bättre än vi.

•

När du kollar på YouTube och den tipsar om nya videos du gillar? AI!

•

När du får hjälp att översätta texter eller skriva med rätt stavning? AI!

•

När mobilen förstår vad du säger till Siri eller Google? AI!

•

När du spelar ett spel och figurerna rör sig smart? AI!

idag?

Du kanske inte tänker på det, men AI finns runt dig hela tiden. Här är några exempel:

18

Saplingbladet

Och vet du vad? AI hjälper till på sjukhus, i rymden, på fabriker och till och med i konst och musik. Det finns till exempel en AI som skrivit en egen låt som blivit en hit på Spotify!

Hur kommer framtiden med AI att se ut?

Framtiden är som en stor bok där vi bara läst första kapitlet.

Men experter tror att AI kommer kunna: •

Hjälpa lärare att skapa roliga lektioner anpassade för varje elev.

•

Hitta nya mediciner som kan bota sjukdomar.

•

Hjälpa till att rädda klimatet genom smarta lösningar.

•

Bygga robotar som kan hjälpa äldre hemma eller rädda folk i katastrofer.

Låter det coolt? Det är det!

Men... är det helt ofarligt?

Är AI läskigt?

Det finns faktiskt saker vi behöver vara försiktiga med.

AI kan ibland sprida fel information, eller användas till saker som inte är snälla.

Därför behövs det kloka människor som ser till att AI används på rätt sätt.

AI har ingen känsla eller moral. Den gör bara det den blir programmerad att göra.

Tänk om någon bygger en AI som låtsas vara någon annan på internet? Då måste vi människor vara smartare, ställa frågor och alltid tänka själva.

VÅR 2025

19

Tillsammans i framtiden!

AI är som en superkraft. Och precis som med Spindelmannen så gäller det: “Med stora krafter kommer stort ansvar.” Vi måste lära oss om AI för att kunna använda det på rätt sätt.

Kanske kommer du i framtiden jobba med att skapa AI, eller kanske du bara använder det i din vardag. Oavsett vad så kommer AI vara en del av ditt liv. Och vet du vad det coolaste är? AI kan aldrig ersätta det som gör DIG unik – din fantasi, din kärlek, din humor och dina drömmar.

AI kan vara en vän, en hjälp och en medresenär in i framtiden. Men du är alltid kaptenen på ditt skepp!

Smarta AI-tips för barn och unga

20

•

Var nyfiken!

Testa AI-appar som hjälper dig att skriva, räkna eller rita. Du lär dig snabbt och tränar din kreativitet.

•

Använd AI som en kompis, inte som en chef AI är ett verktyg, inte en människa. Du bestämmer vad som är rätt för dig – inte AI.

•

Ställ frågor!

Om något känns konstigt eller för bra för att vara sant – fråga en trygg vuxen. AI kan ha fel ibland.

•

Skydda din information Skriv aldrig in ditt namn, adress eller annan privat info i AI-chattar eller appar.

Saplingbladet

•

Utforska och lär dig!

Det finns kurser för barn och unga om AI och kodning – kolla om din skola har något!

Jobb som AI kan komma att ersätta (helt eller delvis) Vissa jobb kan AI göra lika bra – eller till och med bättre – än människor, särskilt när det gäller upprepande arbetsuppgifter.

•

Administratörer & sekreterare AI kan sortera mejl, skriva dokument och hålla koll på kalendrar.

•

Kundtjänst Många företag använder redan AI-chattar som svarar på frågor dygnet runt.

•

Översättare & korrekturläsare AI-verktyg som Google Translate och Grammarly blir bara bättre.

•

Chaufförer & förare Självkörande bilar och lastbilar testas i många länder just nu.

•

Enkla ekonomijobb AI kan räkna ut löner, skatter och bokföra utan hjälp.

•

Vissa kreativa jobb (lite läskigt!)

AI kan redan måla, skriva texter och göra musik.

Men det saknar känsla – och det är där människor fortfarande är bäst!

Vad tror du AI kommer kunna göra år 2050?

Skriv och berätta för oss!

VÅR 2025

21

Vad är ett skyddat boende?

22

Saplingbladet

Ett skyddat boende är...

En plats för barn och vuxna som behöver skydd från en farlig eller svår situation.

Det kan handla om att man behöver komma bort från en plats där man inte känner sig trygg. På Saplings skyddade boenden finns trygga vuxna som stöttar, lyssnar och hjälper till med allt från skola till vardagsrutiner.

Här får man tid och stöd att tänka framåt och hitta lösningar för framtiden.

Visste du att...?

•

Skyddade boenden kan vara både lägenheter och hus där familjer bor själva eller delar boende med andra.

•

Alla som bor på ett skyddat boende får en plan för hur livet ska bli tryggare på sikt.

•

Ibland kan man behöva byta skola och hitta nya fritidsaktiviteter för att kunna känna sig säker.

VÅR 2025

23

Från idé till tryck

Hur skapas

en tidning

Tidningar har funnits i hundratals år och har alltid spelat en viktig roll i att sprida nyheter och information. Men hur går det egentligen till när en tidning skapas? Låt oss ta en titt!

TEXT: SKYDDADE PERSONUPPGIFTER FOTO: CANVA

En tidning för 100 år sedan!

Hur vi kan läsa tidningar idag!

ROLIGA FAKTA OM TIDNINGAR! • • • •

24

Saplingbladet

Den äldsta tidningen i världen som fortfarande ges ut är “Post- och Inrikes Tidningar”, grundad i Sverige 1645!

Första svenska dagstidningen, Ordinari Post Tijdender, trycktes 1645.

Den största dagstidningen i världen är The Times of India, med över 3 miljoner exemplar per dag!

Tidningar används ibland som isolering i gamla hus – de kan behålla värme!

Förr i tiden

Nu för tiden är processen mycket snabbare och mer digital. Här är de viktigaste stegen:

1

Idé och planering

Redaktionen bestämmer vad tidningen ska innehålla. Vilka nyheter är aktuella? Vilka reportage och intervjuer behövs?

Pennor, tryckpressar och massor av papper Innan datorer och internet fick journalister skriva sina texter för hand eller på skrivmaskin. Tidningarna trycktes med stora tryckpressar, där man använde blytyper som sattes ihop för varje sida. Det var ett tidskrävande arbete, och minsta felstavning innebar att hela sidan måste göras om! Tryckningen var bullrig och kladdig med all bläck och papper som skulle hanteras.

Vem jobbar bakom en tidning?

2

•

Journalister Skriver artiklar och intervjuar människor.

•

Grafiska designers Skapar layouten så att allt ser snyggt och lättläst ut.

•

Redaktörer Granskar texter och ser till att allt är korrekt.

•

Journalister och reportrar skriver artiklar och intervjuar personer. Fotografer tar bilder som passar texterna.

•

Webbteamet Om tidningen är digital så ser de till att artiklarna hamnar på rätt plats på hemsidan eller i appen.

Tryckare Om tidningen ges ut på papper ser de till att den trycks och distribueras.

•

Fotografer Tar bilder för att göra tidningen mer levande.

Skrivande och fotografering

3

Redigering och design

Redaktörer granskar och rättar texter.

Grafikdesigners skapar layouten så att sidorna är snygga och lättlästa.

4

Tryckning eller digital publicering

Tidningen skickas antingen till ett tryckeri eller laddas upp digitalt på en hemsida eller app.

Framtiden för tidningar Framtidens tidningar – vad händer nu?

Idag är det fler som läser nyheter på mobilen än på papper. Många tidningar satsar på digitala format med videor, poddar och interaktiva artiklar. Kommer papperstidningar att försvinna helt? Det återstår att se!

I nästa uppslag får du möta Linda, en kriminalreporter på Aftonbladet, och se hur en av Sveriges största tidningar arbetar.

Häng med!

VÅR 2025

25

“

Det roligaste är att man får träffa människor man annars aldrig hade mött, se platser man annars aldrig hade sett.

Visste du att...?

Aftonbladet grundades 1830 av Lars Johan Hierta.

Han var en av tidens största entreprenörer och han gjorde Aftonbladet till den första svenska moderna tidningen och en tidning som redan från början utmanade makten.

Framtiden för tidningar

S

FOTO: PEXEL

26

Saplingbladet

TEXT: SKYDDADE PERSONUPPGIFTER FOTO: PRIVAT

En inblick i

journalistens vardag

Från snabba nyhetslarm till grävande reportage – kriminalreportern Linda Hjertén berättar om pressen, passionen och utmaningarna i yrket.

V

em är du?

Jag heter Linda Hjertén och är snart 45 år. Jag bor med min man och mina två barn, 10 och 6 år gamla, i Liljeholmen i Stockholm. På fritiden tycker jag om att läsa, titta på massor med tv-serier och att träna.

materialet. Sedan finns det politikreporter, sportreportrar, nöjesreporter, krimreporter och grävreporter. Vi har även en Plusredaktion som jobbar med just det inlåsta materialet och så har vi en printredaktion som gör själva papperstidningen.

Hur länge har du varit journalist?

Jag har varit journalist på Aftonbladet sedan 2002 men innan dess frilansande jag och gjorde lite praktiktjänster på bland annat Norrbottens-Kuriren och Corren.

Hur hittar ni nyheter och väljer vad ni ska rapportera om?

Mycket kommer som tips till redaktionen från läsarna. Annat hittar vi genom att söka i arkiv eller att hålla koll på tingsrätterna efter intressanta åtal eller domar. Annat kommer via pressmeddelande eller från källor.

Vad gör en journalist om dagarna?

Det är otroligt olika, beroende på vilken tjänst man har. Om man sitter som en breakingreporter på disken så reagerar man på alla nyheter som kommer. En skjutning här, en älg som springer på E4:an, en bussolycka - allt det ska man snabbt ringa på och snabbt skriva på. Eller när det skjuts på en skola i Örebro så ska man snabbt sätta sig i bilen och åka.

Men min tjänst som kriminalreporter är mer planerad.

Jag kanske har en intervju i Karlstad på måndagen, jag skriver den på tisdagen, på onsdagen kanske jag ska på en pressträff om ett ämne jag skriver om och på torsdagen kanske jag fått ett tips som jag börjar gräva i.

Hur fungerar det på Aftonbladet?

Vilka olika roller finns på en nyhetsredaktion?

Det finns en breakingdesk - där sitter chefer, redaktörer och reportrar som gör det snabba

Hur hanterar ni press och snabba deadlines?

Det är något man vänjer sig vid, men kanske aldrig helt. För någon månad sedan åkte jag väldigt snabbt till Örebro efter skolskjutningen där. Det går inte att förbereda sig helt inför en sådan händelse, att möta så många i chock och sorg. Men efteråt pratade jag igenom det med kollegor och chefer, det är lite så man får göra.

Samarbetar man med polisen eller sjukhus för nyheter eller arbetar man ensam?

Man samarbetar inte men däremot ringer vi dem för information.

Hur bestämmer ni vilka nyheter som ska vara med i tidningen eller på webben?

Det bestämmer den som sitter som chef för dagen.

Hur säkerställer ni att nyheterna är korrekta och trovärdiga?

Vi lägger stort arbete på att det

vi publicerar ska vara sant och korrekt. Att en läsare ringer in och påstår en sak räcker absolut inte. Det måste styrkas med dokument eller genom andra kontroller, som eventuellt med polisen och så vidare.

Visste du att du ville bli journalist när du var yngre?

Jag har alltid älskat att skriva och att läsa och tydligen sa jag redan som väldigt liten att det var just journalist jag ville bli.

Vilken utbildning behövde du gå för att bli journalist?

Jag gick på en folkhögskola i Kalix som på den tiden var väldigt bra. Jag hade inte bra betyg nog att komma in på en högskola så en tvåårig praktisk utbildning var det bästa för mig. Min andra praktik gjorde jag på Aftonbladet och där blev jag kvar.

Behöver man kontakter för att få jobb som journalist?

Nej, egentligen inte. Jag hade inga kontakter, jag är en arbetarklassunge från Östergötland.

Jag tror att det viktigaste är att vara nyfiken, beredd att jobba väldigt hårt och att vara trevlig.

VÅR 2025

27

DRA STRÄCK MELLAN PRICKARNA I RÄTT ORDNING!

28

Saplingbladet

PÅSKKORSORD! TA HJÄLP AV LEDTRÅDARNA OCH FYLL UT ORDEN. K

Y

I H

P

R Ä

B

O

G A

G S

O

F

J

S

L

D T

P Ä F

Ä G

N Ä

G

G

A L S

A VÅR 2025

29

30

Saplingbladet

Jour- och familjehem Vad är jour- och familjehem?

Ibland kan barn av olika anledningar behöva bo i en annan familj under en kortare eller längre tid.

E

tt jourhem tar emot barn akut och tillfälligt, medan ett familjehem ger ett mer långsiktigt boende. I båda fallen handlar det om att ge barnet en trygg plats där det kan känna sig välkommet, sett och omhändertaget.

Familjehemmen kan se olika ut - en del har barn sen tidigare, andra är nya i rollen - men alla har genomgått en noggrann utredning för att säkerställa att de kan erbjuda en stabil och kärleksfull vardag.

Visste du att…?

• • •

Sapling samarbetar med 35 familjehem runt om i Sverige.

Ett jourhem kan ta emot ett barn i allt från några dagar till flera månader.

Målet är alltid att barnet ska få den bästa möjliga lösningen för framtiden.

VÅR 2025

31

E

R VÅREN ÄR SÖTA

NÄR DU BAKAR DEN SJÄLV! Harens morotsmuffins Ingredienser: 2 ägg 1 dl socker 1 dl rapsolja 2 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver 1 tsk kanel 2 dl rivna morötter

Tips: Toppa med färskostglasyr och strössel!

Så gör du: 1.

Sätt ugnen på 175°C och placera muffinsformar på en plåt.

2. Vispa ägg och socker pösigt. Tillsätt oljan.

3. Blanda mjöl, bakpulver och kanel och rör ner i smeten.

4. Vänd ner morötterna och fördela smeten i formarna.

5. Grädda i ca 15 minuter. Låt svalna innan du dekorerar!

Gul & go´smoothie Ingredienser:

Så gör du:

2 ägg 1 dl socker 1 dl rapsolja 2 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver 1 tsk kanel 2 dl rivna morötter

1. Sätt ugnen på 175°C och placera muffinsformar på en plåt.

2. Vispa ägg och socker pösigt. Tillsätt oljan.

3. Blanda mjöl, bakpulver och kanel och rör ner i smeten.

4. Vänd ner morötterna och fördela smeten i formarna.

5. Grädda i ca 15 minuter. Låt svalna innan du dekorerar!

Tips: Dekorera med ett sugrör och en citronskiva!

32

Saplingbladet

Jordgubbssmoothie Ingredienser:

Så gör du:

1 dl jordgubbar 1 banan 1 dl yoghurt (vanilj eller naturell) 1 dl mjölk eller juice

1.

2.

Mixa alla ingredienser till en slät smoothie.

Häll upp i glas och servera!

Tips: Toppa me d lite vispgrädde och strössel för extra fes tlig känsla!

Glada brownies Ingredienser: 100 g smör 2 dl socker 2 ägg 1 dl kakao 2 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver Så gör du: 1.

2.

Sätt ugnen på 175°C och smörj en form.

Smält smöret och rör ihop med socker och ägg.

3. Blanda kakao, mjöl och bakpulver och rör ner i smeten.

4. Häll smeten i formen och grädda i ca 20 minuter.

5. Skär i rutor och dekorera med påskgodis!

Chokladfågelbon Ingredienser: 150 g choklad 3 dl cornflakes Små chokladägg Så gör du: 1.

2.

3.

4.

5.

Smält chokladen försiktigt.

Blanda i cornflakes och rör om.

Klicka ut små “bon” på bakplåtspapper.

Lägg några chokladägg i varje bo innan chokladen stelnar.

Låt stå i kylen tills de är fasta.

VÅR 2025

33

VI VILL HÖRA FRÅN DIG!

KONTAKTA OSS

Älskar du att skriva eller rita? Har du en historia, dikt, eller kanske ett brev du vill dela med dig av? Nu har du chansen att bli publicerad i vår tidning!

Såhär gör du: 1. Skriv eller rita det du vill dela med dig av.

2. Skicka det till oss på saplingbladet@sapling.se.

Ditt bidrag kan vara långt eller kort - alla är välkomna! Skriv om något du tycker om, något roligt som hänt, eller varför inte påhittade äventyr!

Rita en teckning som gör dig glad eller visar något du tycker om. Vi ser fram emot att läsa och se vad just DU vill dela med dig av!

ALI JANANI Ansvarig utgivare ali@sapling.se Följ oss på sociala medier!

Instagram: saplingbladet Facebook: saplingbladet

FACIT KORSORD S. 29 K P

Y Å

B

P

L

K

O

L H

M

I

N R

E

Ä

G

G

M

A

G

R

L

F

J

Ä

D

E

R

T

U

L

P

S

K

Ä

G

G

Ä

G

G

J

A

J

Ä

R

I

L

G

O

D

I

M

M

Å

A

G

A

O

L Saplingbladet

S

K

S

F

34

C

Vi kanske kan hjälpa DIG...

Ä

S

A

N

K

T

S

Behöver du eller din familj ekonomiskt stöd och ingår i en av våra målgrupper - så kan ni ansöka om bidrag från Stiftelsen Sapling.

FOTBOLL I FOKUS

I NÄSTA NUMMER...

SPÄNNANDE BESÖK

TIPS ÖVER SOMMAREN

VÅR 2025

35

Saplingbladet

En röst för barnens drömmar Stiftelsen Sapling arbetar för barn och familjer i utsatthet, med ett enda mål: att främja välmående, skapa meningsfulla sammanhang och erbjuda ekonomiskt stöd – alltid med barnets bästa i fokus. Vi tror på gemenskap, hopp och styrkan i att bli sedd.

Barn och unga som bor på våra boenden deltar aktivt i skapandet av Saplingbladet – genom intervjuer, reportage, studiebesök och egna texter. Tidningen är inte bara ett uttrycksforum, utan ett verktyg för att väcka drömmar, bygga självkänsla och visa att det finns en framtid, även när livet är som tuffast.

Barn som upplever våld får ofta kämpa i motvind. De möter fler hinder än andra – både fysiskt, psykiskt och socialt. Stiftelsen Sapling finns för att stå vid deras sida, och tillsammans trotsa oddsen. Vi vill att varje barn ska få möjlighet att växa, forma sin berättelse och våga tänka stort.

Vi tror att förändring börjar med lyssnande – och Saplingbladet är vår hyllning till barnens röster.

“Mörkret idag försvinner med ljuset inför morgondagen” Tack för att ni läsare gör arbetet meningsfullt genom att ta del av vårt innehåll och sprida tidningen till fler.

Saplingbladet