Tidningen omtanke, nr 6, 2020

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

Krönikan: Fördubblad risk för självmord

Självmordslinjen är nedringd efter corona

Problematiskt när allt färre får personlig assistans

Elaine Eksvärd, retoriker och författare

”Jag räddades av en socionom”

Personlig assistans-dagen

”Målsättningen måste vara att främja rätten till ett självbestämt liv”

Så arbetar Barnahus i Linköping

En trygg miljö för utsatta barn där flera professioner samverkar

Vi klarar placeringen!

Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

Vår placeringsrådgivning har decennielång kunskap av socialt arbete och svarar dygnet runt på din förfrågan.

eller ring 0771-11 33 11

Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individoch familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har cirka 16 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till 9 000 människor.

Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm.

Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se. humana.se/placeringsforfragan

”Personer som varit utsatta för sexuella trakasserier på sin arbetsplats hade mer än fördubblad risk för självmord”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Rickard Bracken, generalsekreterare, Suicide Zero.

Läs krönikan på sidan

10| Intervjun

Elaine Eksvärd, retoriker och författare, har nyligen släppt en ny bok om att hon utsattes för övergrepp av sin pappa under barndomen.

16| Aktuellt

Utredningen ”Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag” presenteras.

19| Personlig assistans

20| Hur blev det så här?

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR och Mikael Dahlqvist, riksdagsledamot (s), presenterar aktuellt läge och vad som borde göras inom personlig assistans.

26| Brukare och anhörig

Jessica Smaaland och Johan Klinthammar berättade sin historia på Personlig assistans-dagen.

30| Viktiga yrken

Två rapporter visar hur det är att vara biståndshandläggare respektive personlig assistent.

38|  Barnahus Linköping

De arbetar utifrån barnets perspektiv.

42| Självmordslinjen

Karin Schultz, generalsekreterare på Mind, tror att vi börjar se konsekvenserna av corona.

Sidan 42: Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.

46| Psykisk ohälsa

Varannan förälder oroar sig för sitt tonårsbarns psykiska mående, enligt ny undersökning.

52| Integration

Forskning visar att förutsättningar finns för en lyckad integration.

53| Andras erfarenheter

Att dela med sig av sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa skapar engagemang.

54| På jobbet

Möblera med avstånd och utöka städningen för en coronasäker arbetsplats.

JUNO ® – Din juridiska kommuntjänst

Prova fritt i två veckor på: juno.se/social

Grundläggande behov

Man brukar säga att man behöver vara frisk för att kunna vara sjuk. Att det krävs stor mängd energi att bolla kontakter med sjukvården och försäkringskassan, att kriga för sin rätt till både vård och sjukersättning. De som nu krigar för sin rätt till personlig assistans har det tusen gånger värre. Johan Klinthammar berättade sin historia på Personlig assistans-dagen. Han och hans fru vårdade sin son Lucas själva de två första åren, med sondmatning och andningsmaskin dygnet runt. Hur orkar man det? Och hur orkar man ansöka och vänta på besked om personlig assistans? Hur orkar man introducera och anställa person efter person som ska bli en del av familjens vardag hemma? Detta samtidigt som man är orolig för sitt barns liv. Under de två första åren drabbades Lucas av cirka 15-20 lunginflammationer, varav ett flertal var mycket allvarliga och han var nära att dö.

Min kusin har en liknande vardag. Hans inlägg på Facebook över hur veckan har varit får mina vardagliga små bekymmer att se skrattretande ut. Som att en överläkare var tvungen att ringa till försäkringskassan och förklara att alternativen är mer assistans eller inläggning på sjukhus livet ut. Min kusin får knappt någon sömn men skriver ändå ansökan på ansökan, bland annat 28 sidor om bostadsanpassning och en lång skrivelse till förvaltningsrätten. Vårdbehovet för hans son uppgår till 37 timmar per dygn om man räknar BORT aktiv tillsyn dygnet runt. Han har varit nära döden flera gånger och är 3,5 år. Det är så orättvist. Varför ska det vara så svårt att få sina rättigheter tillgodosedda när livet redan är så svårt som det kan bli?

är själv pappa till en funktionshindrad pojke med personlig assistans. Det känns skönt att en människa med verklighetsförankring har hand om de här frågorna. Men varför händer det ingenting? Gör om gör rätt, säger jag. Det tillsätts utredning på utredning, men det tar en sådan tid innan någonting händer. Mikael skyller på Försäkringskassan, men Försäkringskassan har ju agerat på regeringens uppmaning att spara pengar. Att backa hela det maskineriet tar tydligen en väldig tid. Månaderna går medan barn får andningsuppehåll och läggs in på sjukhus i brist på personlig assistans. Fy!

Vi uppmärksammar också psykisk ohälsa, att påringningarna till Självmordslinjen har ökat lavinartat. Tyvärr verkar det som att vi börjar se effekterna av corona. Det är inte bara andning och sondmatning som är grundläggande behov. Vi människor behöver känna meningsfullhet med våra liv. Vi behöver känna oss behövda och ha någon att bry oss om. Äldrelinjen har också fått rekordmånga samtal. Det är nog många äldre som sitter hemma och känner att de inte är önskvärda.

Jag måste se tv-programmet ”Fyraåringarna på äldreboendet”. De äldre lever verkligen upp när de får umgås med barn och barnen har också stor behållning av att få träffa äldre människor. ”Barn ser inte äldre som sköra äldre, de ser dem som människor”, säger en av experterna i programmet.

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen

Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

Det här numret har vi tema Personlig assistans. Mikael Dahlqvist, riksdagsledamot (s), är ansvarig för funktionshinderfrågorna vid socialutskottet och 6 | www.ssil.se

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Layout Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Robin Svensson, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 robin.svensson@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration

Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

Lunnagård

M E D H JÄ R TA T I VÅ RD E N

Välkommen till Lunnagård, ett alkoholfritt särskilt boende med plats för 32 boende inom målgrupperna psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar. Många av de som kommer till oss har bott på flera boenden innan och har ofta en historik av utåtagerat beteende som orsakar rädsla hos personalgrupper eller grannar på boendet. I Lunnagårds öppna lokaler och med stöd i personalens personcentrerade arbetssätt hittar de flesta ”hem” hos oss, med ökad livskvalitet som följd.

I N O MHU S M I LJ Ö

Vi har inga stängda dörrar och inga avdelningar vilket gör att det finns gott om möjligheter att röra sig i huset och välja på några av de många utrymmen med sittplatser som finns för samvaro med andra. Miljön är genuin och vi strävar efter att det ska vara så likt en hemmiljö som möjligt.

U T O MHU S M I LJ Ö N

Lunnagård ligger i ett naturskönt område cirka en kilometer från centrala Eksjö. Utomhusmiljön på Lunnagård är vacker och inspirerande i form av en stor park som nyttjas efter säsong. På sommaren har vi mindre odlingar, grillkvällar i trädgården eller tar avkopplande promenader i parken. På hösten plockar vi gemensamt äpplen och andra frukter som vi sedan använder i vårt kök.

SI L VIA C E R TIFIE R A D VE R KSA MH E T

All fastanställd personal, oavsett yrkeskategori, har genomgått S ilv iahemmets ut bildning om demenss juk domar oc h demensvård. Något som gör att vi är stolta innehavare av Siviahemmets certifikat nr 35.

VÅ R MOTTAGNINGSPROCESS

Vid en platsförfrågan gör alltid vår Verksamhetschef Sofie och en av våra Sjuksköterskor ett besök hos den förfrågan berör för att lära känna den och förstå behoven. Vi berättar också om Lunnagård och hur det här att bo där. Samtidigt passar vi på att intervjua personal som känner den för att få en fördjupad förståelse. Tillsammans med biståndhandläggare görs ett individavtal och vi planerar flytten till Lunnagård. Nästan alltid kommer vi och hämtar i vår egen anpassade bil för att underlätta logistiken till Eksjö.

KO N T AK T

Sofie Schiller, verksamhetschef sofie.schiller@lunnagard.se mob. 0702-315530 tel. 0381-77 70 21

Elaine Eksvärd är retoriker, känd från tv och författare.

”Jag räddades av en socionom”

Elaine Eksvärd påverkades av övergreppen långt in i vuxenlivet

Från två- till tioårsåldern utsatte Elaine Eksvärds pappa henne för sexuella övergrepp. Som många andra barn i hennes situation skyddade hon sin förövare. Hon älskade ju sin pappa och visste inget annat. Nyligen släppte hon boken Överlevare: Att bli hel efter en trasig barndom, hennes andra bok som handlar om det hon utsattes för som barn.

TEXT: ÅSA LARSSON

FOTO: JESPER ANHEDE

– Jag räddades av en socionom. Hon var otroligt smart och lurade mig att berätta.

Då hatade jag henne. Men som vuxen har jag förstått att hon hjälpte mig och jag har också fått chansen att tacka henne, berättar Elaine Eksvärd, retoriker och författare som också arbetar för utsatta barn.

Många av oss känner igen Elaine Eksvärd från tv-rutan. Hon utstrålar lugn och trygghet och berättar med saklig självklarhet för oss tv-tittare hur vi ska uttrycka oss i olika situationer för att få folk att lyssna. Eller sätter betyg på hur våra politiker har klarat sig i en tv-debatt.

Som barn utsattes Elaine Eksvärd för sexuella övergrepp av sin pappa. Men det är inget som syns utanpå. De som har funnits i hennes närhet vet dock att hon i vissa situationer ibland kunde reagera mycket starkt. Det tog många år innan hon förstod att hennes ibland bryska humör berodde på händelserna i barndomen.

Sin historia har hon skildrat i två gripande och samtidigt sakliga självbiografiska böcker. Medan han lever: Ett ut-

satt barn träder fram ur mörkret (2016) och Överlevare: Att bli hel efter en trasig barndom (september 2020).

I den förstnämnda får vi läsa om Elaine Eksvärds barndom: hur hennes pappa utnyttjade henne sexuellt, att hon som 19-åring konfronterade honom och som vuxen anmälde honom och fick honom dömd. I bok nummer två berättar hon utlämnande om hur hon långt in i vuxenlivet fortfarande påverkas av övergreppen. I flera år krisade relationen med maken och länge hade hon svårt att lägga in lagom växel när hon blir irriterad.

Övergreppen började när Elaine Eksvärd var i tvåårsåldern, efter att hennes föräldrar separerat. Elaines mamma kommer från en liten by i Amazonas och var ny i Sverige när hon träffade pappan. Hon kände därför inte till den svenska kulturen, så det blev pappan som skulle lära henne de svenska normerna.

– Det mamma mötte innefattade övergrepp. Men hon misstänkte att han inte var riktigt som han skulle och valde att lämna honom.

Om Elaine Eksvärd

Familj: Tre barn och maken Gustav. Yrke: Retoriker.

Aktuell med: Boken ”Överlevare: Att bli hel efter en trasig barndom”, som släpptes på bokförlaget Forum i september 2020, samt barnboken ”Trollkarlen Tyst”, släpptes i augusti på Bonnier Carlsen. Vi lottar ut boken Överlevare i tävlingen på sidan 58.

– Ett av mina tidigaste barndomsminnen är att jag sitter hemma i pappas bruna manchestersoffa och tittar på film där folk ligger med varandra.

Mamman ville inte att dottern skulle träffa sin pappa, men enligt svensk lag har barnet rätt till båda sina föräldrar.

– Då har man på något sätt gjort föräldern synonym med bra och fantastisk. I mitt fall innebar den lagen att barnet ska ha rätt till sin förövare. Varannan helg utnyttjande han mig sexuellt.

Pappan var gränsöverskridande på många sätt. Han drog grova sexuella skämt, tafsade på kvinnor när Elaine såg och på hennes kompisar samt tog med henne till Malmskillnadsgatan och förklarade att kvinnorna där sålde kärlek, som om det var ett högstatusjobb.

– Jag skulle inte förlåta honom ändå. Har man gjort ett misstag är det ofta en engångsföreteelse. Det här var en serieföreteelse som pågick i åtta år.

Jag skulle svara: ”Det är bra att du säger förlåt.”, men jag skulle aldrig börja umgås med honom. Det som han höll på med var alltför beräknande – det var ju en strategi. Mamman misstänkte tidigt att pappan förgrep sig på Elaine. Efter pappahelgerna undersökte hon till och med sin dotter. Men där fanns naturligtvis inga spår eftersom han aldrig skadade henne fysiskt.

Det lilla barnet skvallrade inte heller på

Elaine arbetar för att öka medvetenheten om sexuella övergrepp mot barn. Hon har bland annat grundat Tre- skablinoll, vars namn syftar på att det lågt räknat finns tre sexuellt utnyttjade barn i varje klass.

»Om det finns en misstanke om sexuella övergrepp är det stor sannolikhet att det har skett«

– Nu, långt efteråt, har jag förstått att det där var grooming – att han försökte fostra in mig i någonting.

I SIN LÄGENHET inredde pappan ett barnrum, men i stället för att det blev Elaines hyrde han ut rummet till kvinnor som sökte asyl i Sverige. De var ofta svarta kvinnor från Uganda som han höll som sexslavar. Elaine fick i stället sova med sin pappa på nätterna och när hon skulle somna la han ofta handen mellan hennes ben och smekte henne till sömns.

Trots övergreppen beskriver Elaine i sin bok hur hon älskade sin pappa. Hon visste inget annat och han var en person som många tyckte om. Förskolepedagogerna tyckte att han var charmig och de andra barnen ville ha honom som sin pappa.

– Han var ju väldigt rolig, men gränslös. Han kittlade till exempel högt upp på insidan av låren. Och han var ett äckel! Jätteäcklig! utbrister hon.

I dag är kontakten med pappan bruten – och han är inte förlåten.

– Nej, varför ska jag förlåta? Han har inte sagt förlåt till mig, kommer det snabbt och hon fortsätter:

sin pappa. Han hade lärt henne att ljuga och hon trodde att om andra fick reda på deras hemlighet skulle pappan hamna i fängelse.

– Han fick det att låta som att det var min berättelse om honom som i så fall skulle få fast honom – inte vad han gjorde. I ett tidigt skede trodde jag alltså att det skulle vara mitt fel om något hände honom.

NÄR ELAINE VAR tio år kom socionomen som inte lät sig charmas av pappan in i bilden. Elaine hamnade där efter att styvpappan hade fattat misstanke om att hon fick titta på porrfilmer hemma hos pappan. Socionomen såg rakt igenom fadern och lyckades hitta ett sätt att få den lilla flickan att berätta.

– Hon var otroligt skicklig. Hennes frågor var inte laddade utan lockande. Hon avdramatiserade porrfilmerna, som om det var naturligt och något som alla pappor visade sina barn.

Elaine kände sig lättad och bekräftade då socionomens oladdade påstående och fick på så sätt ett erkännande.

– Fram till dess hade det gått åtta år, funnits många socionomer, anhöriga på pappas sida och andra vuxna som köpte pappans bild.

Men hur ska man upptäcka att ett barn är utsatt för sexuella övergrepp när barnet skyddar förövaren?

Elaine menar att det hade funnits tecken. Hon strippade på kalas och visste saker som ett barn inte ska känna till.

– Socionomer behöver känna till statistiken och förstå att om det finns en misstanke om sexuella övergrepp är det stor sannolikhet att det har skett. De får aldrig säga: ”Oj, det kunde man inte tro.” För det kan man tro, om man vet hur vanligt det är.

Elaine Eksvärd

Enligt en undersökning av Stiftelsen Allmänna Barnahuset från 2016 utsätts 15–30 procent av flickor och 5–15 procent av pojkar för sexuella övergrepp. Statistiken innefattar även fall där förövaren är en jämnårig.

Elaine anser också att det finns en rädsla i samhället för att utpeka någon som är oskyldig, och att socionomer och andra i barnets närhet därför hellre friar än fäller.

– Men tänk om det är rätt – att ett barn faktiskt är utsatt. Vi har en hederskultur där vi värnar om vuxnas heder, men inte om barns säkerhet.

Elaine tycker också att vi måste ta bort föreställningar om att det handlar om vårdnadstvister.

– Som om det är något som händer mellan föräldrarna. Då flyttas fokus från förövarna till att det handlar om en konflikt mellan föräldrarna.

Hur mår du i dag?

– Jag lever med komplext traumasyndrom. Jag får hjärtklappning vid vissa tillfällen och har lite svårt med min känslomässiga växellåda. Jag kan ha rätt i sak, men ibland har jag fel uttryck och ryter i ordentligt.

I boken Överlevare beskriver Elaine hur man kan ta sig vidare, bortom skam och sorg.

I boken Överlevare, som släpptes i september 2020, beskriver hon det som att hon direkt lägger i femmans växel, i ställer för att använda ettans. Flera gånger har

hon bett sina vänner att dra åt helvete, för något de sagt eller gjort. Ofta har vännerna inte förstått varför Elaine reagerat så hårt.

För att bli av med sin panikångest har hon under sju år gått i terapi plus tio gånger i kognitiv beteendeterapi.

– Och jag har framför allt brutit tyst-

»Vi har en hederskultur där vi värnar om vuxnas heder, men inte om barns säkerhet«

naden och berättat om övergreppen, för annars dör man av att leva med den här hemligheten i sig själv.

– Det är intressant att se hur förövare lyckas projicera det som de själva borde ha – skam och skuld – på offren. Jag har inte gjort något, det är han! Men ändå lyckades han få mig att tro att det var jag, för att jag inte sa nej och så vidare … Elaine vill ge alla som har varit utsatta för övergrepp som barn en genväg till att sluta känna skam.

– Jag tycker att den som är överlevare ska ta upp ett foto på sig själv som barn. Då kan denne se hur liten han eller hon faktisk var när övergreppen skedde.

UTÖVER ARBETET SOM retoriker jobbar Elaine för att öka medvetenheten om sexuella övergrepp mot barn. Hon har bland annat grundat Treskablinoll, vars namn syftar på att det lågt räknat finns tre sexuellt utnyttjade barn i varje klass. Målet är att dessa ska bli noll.

Treskablinoll har arbetat fram Förskolebrevet – en uppmaning till alla som jobbar inom förskola att prata integritet med barnen. Det är ett färdigskrivet brev som vårdnadshavare kan skicka till sina barns förskolor och dess förskolechefer.

– Det ledde till att utbildningsministern läste vårt initiativ och satte in det i läroplanen för förskolor. Så sedan 2019 är det obligatoriskt att man pratar integritet med barnen, vilket känns fantastiskt. ●

Elevkonventionen

I samband med att Barnkonventionen blev lag startade Elaine Eksvärd tillsammans med Nina Rung (kriminolog, specialiserad kring sexualbrott mot barn och vuxna) Elevkonventionen. De har tagit fram underlag för lärare och andra vuxna runt barn, som ska göra det enklare att prata med barnen om de svåra frågorna. Citat från hemsidan: ”Med Elevkonventionen hoppas vi att Barnkonventionen inte bara blir lag utan också praktiskt tillämpad.” Mer info finns på: www.elevkonventionen.se Här hittar du mer info om Treskablinoll: treskablinoll.nu

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-399 05 34

ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se

Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år.

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

073-405 00 15

ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se

antal

Föreslår en mer tillgänglig socialtjänst

Utredningen ”Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag” är klar

Den 26 augusti överlämnades slutbetänkandet Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag till socialminister Lena Hallengren. Tre nya mål med den nya socialtjänstlagen är att få ett tydligare jämställdhetsperspektiv, ett förebyggande perspektiv och en ökad inriktning på tillgänglighet. Utredning föreslår också ett förtydligat barnperspektiv.

Margareta Winberg, särskild utredare för Framtidens socialtjänst, berättade om utredningen på 1 328 sidor och överlämnade den till socialminister Lena Hallengren under regeringens presskonferens den 26 augusti.

Utredningen föreslår att nuvarande lag ska ersättas av en ny socialtjänstlag som ska få karaktären av ramlag.

– Socialtjänstlagen är nästan 40 år, så det är mycket som skulle behöva göras mer modernt, säger Margareta Winberg.

Tre nya övergripande mål med den nya socialtjänstlagen är att få ett tydligare jämställdhetsperspektiv, ett förebyggande perspektiv och en ökad inriktning på tillgänglighet.

– Många känner fortfarande en tveksamhet att vända sig till socialkontoret.

Det är stigmatiserande för många. Därför är det viktigt att socialtjänsten blir mer tillgänglig.

En av de större förslagen är insatser utan behovsprövning.

– Det måste finnas en enklare väg att gå. Kommunen får befogenhet att besluta om vissa grupper ska kunna gå direkt till en utförare utan att behöva berätta för en socialsekreterare vilket problem de har och bli utredda, säger Margareta Winberg.

»Socialtjänstlagen är nästan 40 år, så det är mycket som skulle behöva göras mer modernt« Margareta Winberg

Exempel på grupper som är svåra att nå idag och som skulle kunna få en enklare väg är:

Barn och unga som utsätts för våld eller hedersförtryck.

Kvinnor utsatta för mäns våld.

Män som slår kvinnor.

Personer med missbruk.

· Personer med kriminell livsstil.

Personer med psykisk funktionsnedsättning.

Utredningen föreslår också ett förtydligat barnrättsperspektiv. Ett antal förslag stärker barnens rätt:

Beakta vad som bedöms vara barnets bästa.

Barnets rätt till information.

Barnets rätt att framföra eller inte framföra sina åsikter.

Samtal med barn utan vårdnadshavares samtycke.

Placerade barns kontakt med sina syskon.

Förlängd tid för uppföljning från två månader till sex månader.

När det gäller övergripande planering föreslås att plan- och bygglagen kompletteras med de sociala aspekterna i planläggningen. Kommunen ska också planera sina insatser och särskilt beakta behovet av tidiga och förebyggande insatser.

Flera förslag rör kvaliteten inom socialtjänsten och där ingår bemötandet, att enskilda ska bemötas på ett respektfullt sätt. Det föreslås också att det införs krav på att verksamhet inom socialtjänsten bedrivs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Slutbetänkandet kommer nu att genomgå sedvanlig beredning i Regeringskansliet.

TEXT: JENNY FORS

Ett

förslag stärker barnens rätt. Foto: Getty Images.

KHEIRON CENTER

BEHANDLING • ÖPPENVÅRD • EFTERVÅRD • UTSLUSS

Behandling, rehabilitering, stöd ut i samhälle och arbete för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik samt psykologisk behandling.

Kheiron center erbjuder

• Utsluss och eftervård efter behandlingshem och anstaltsvistelse alternativt öppenvård med samtalsserier och psykoterapi

• Neuropsykiatrisk utredning

• Missbruksbehandling och Kriminalitetsprogram samt övriga psykologiska behandlingar utifrån integrativa modeller med evidensbaserade metoder såsom ACT, KBT, Affektfokuserade samtal/ ISTDP, Traumabehandling, Mindfulnessbaserad stressreduktion och psykodynamisk psykoterapi – behandling individanpassas utifrån problematik

• Kheiron Center har ramavtal med Stockholms stad för eftervård/sysselsättning och rehabilitering av personer med missbruk samt individuell samtalsbehandling med avgränsande samtalsserier för personer med missbruk.

• Kheiron Center samarbetar med behandlingshem och har ett nära samarbete med Husinge HVB.

www.kheironcenter.se

HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.

MÅNGSBO HVB AB

Östervåla, 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se

Välkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.

Atollen Omsorg

EKSJÖ • 0381-77 39 65 info@atollenomsorg.se www atollenomsorg.se

Atollen Omsorg

gruppbostäderna Vista, Nova & Astra

Vi vänder oss till män och kvinnor från 18 år med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd Vi har specifik kompetens även när det gäller omfattande psykiatrisk tilläggsproblematik, beroendeproblematik samt individer dömda enligt LRV eller LPT

Högkompetens - Kvalitetssäkring - Individanpassat

Möjlighet finns att ta med sig sin hund, katt eller annat husdjur till gruppboendet.

Välkommen att kontakta placeringsansvarig

Lena Hagström 0381-77 39 65 lena.hagstrom@atollenomsorg.se

Backsippan

Skyddat boende för kvinnor

”Ett tryggt boende i en kritisk situation” På Backsippan ligger fokus på kvinnans livssituation, omtanke om kvinna och barn. Hjälp och stöd att finna en väg framåt till trygghet och glädje.

Vi har en väl utvecklad verksamhet avseende skyddat boende för kvinnor och barn:

• Personalen är utbildade socionomer, undersköterskor med specialinriktning psykiatri, behandlingsassistenter och pedagoger.

• Vår personal är utbildad i Freda, Patriark & Arvin.

• Varje kvinna och barn har egen kontaktperson och individuellt utarbetad handlingsplan.

• Jour dygnet runt • Skal- och överfallslarm

• Upphämtningsservice årets alla dagar

• Personal medföljer till myndigheter, vårdbesök, rättegångar etc.

• Vi följer Socialstyrelsens riktlinjer för kvinnoboende

• Verksamheten är kvalitetssäkrad

Föreståndare: 073-059 97 64 Bitr. föreståndare: 073-059 79 83 E-post: info@backsippan.eu

• FREDA

• Patriark

• Boende i egen lägenhet

• Praktiskt stöd

• Barnverksamheter dagligen

• Eget husdjur välkommet

En självklar rättighet? En självklar rättighet?

Personlig assistans ska handla om rättigheter, självbestämmande och frihet. Istället har fokus hamnat på detaljer, hur lång tid det tar att utföra vissa moment, som hjälp med andning, sondmatning och personlig hygien. De senaste åren har fler än 2 500 personer kastats ut från den statliga assistansersättningen. Rätten till personlig assistans befinner sig i dagsläget i kris. Personliga assistans-dagen som arrangerades av JP Infonet satte ljus på detta viktiga ämne. TEXT: JENNY FORS

– Tydlig lagstiftning och staten som huvudman är de två viktigaste sakerna tycker vi på SKR, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR. Foto: Rickard L Eriksson.

”Det var inte meningen att det skulle bli så”

Kostnaderna

för personlig assistans har ökat i kommunerna

Försäkringskassan har blivit hårdare i sin bedömning av de grundläggande behov som ska ge personlig assistans om de uppgår till 20 timmar i veckan eller mer. Bakgrunden var en uppmaning om kostnadsbesparing från regeringen, men sedan togs sparförslaget bort och det har varit många turer kring utredningen av LSS. Personlig assistans-dagen tog upp många intressanta frågor i ämnet.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: RICKARD L ERIKSSON OCH GETTY IMAGES

Cirka 75 000 personer har en verkställd insats inom LSS och av dessa har cirka 5 000 personlig assistans, som är en av åtta insatser inom LSS.

Antalet personer som har fått beviljat personlig assistans av Försäkringskassan har sjunkit sedan år 2015 då regeringen kom med ett nytt regleringsbrev. Där stod det att kostnadsutvecklingen måste stoppas, vilket gjorde att Försäkringskassan blev hårdare i sin bedömning av vad som är grundläggande behov och kan kvala in för att få personlig assistans enligt LSS.

Det krävs idag 20 timmar eller mer av grundläggande behov för att få rätt till assistansersättning. Därefter kan man även beviljas assistans för andra personliga behov.

Kommunerna betalar ut de första 20 timmarna, sedan tar Försäkringskassan och staten vid.

– De senaste två åren har antalet beviljade timmar totalt legat stilla på 128,9 i snitt per vecka. Innan dess skedde en stadig ökning. Antal personer som har fått personlig assistans ökade också fram till år 2014 då vi nådde en topp på 57 personer per kommun i snitt. Sedan har vi haft en minskning och är nu nere i 50 personer

i fjol. Det här är siffror från biståndsbedömda personer enligt Socialförsäkringsbalken som visar att det har skett en tydlig åtstramning från statens sida, både vad gäller timmar och personer, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Hon var en av talarna på Personlig assistans-dagen som webbsändes den 10 september och arrangerades av JP Infonet i samarbete med Vision.

ATT FÖRSÄKRINGSKASSAN HAR blivit hårdare i sin bedömning har kritiserats hårt och har fått förödande konsekvenser för de som inte har fått beviljad personlig assistans trots att de har ett stort behov.

– Det var inte meningen att det skulle bli så. I januariöverenskommelsen beskrivs att den personliga assistansen ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet. Alla som har rätt till stöd ska få det. Vi är bekymrad över att assistanstiden har minskat och har bett Försäkringskassan att förklara varför det har blivit så, säger Mikael Dahlqvist, riksdagsledamot (s) och ansvarig för funktionshinderfrågorna vid socialutskottet.

Problemen har försökt att rättas till, man tog bort sparkraven och genomförde

en LSS-utredning, men den fick mycket kritik, främst av funktionshinderrörelsen. Bland annat så föreslogs att barn under 16 år skulle få stöd av kommunen istället för personlig assistans.

MÅNGA KOMMUNER KÄMPAR med dålig ekonomi och det kan innebära problem med dubbla huvudmannaskap. Om man får avslag för personlig assistans från Försäkringskassan och inte når upp till 20 timmars grundläggande behov så kan man ansöka om annat stöd från kommunen. Den processen gör att det tar längre tid att få beviljad hjälp och det har också inneburit ökade kostnader för kommunerna. – År 2009 var det 15 personer som fick stöd enligt LSS från kommunerna och idag kan vi se att den siffran har ökat till 22 personer. För små kommuner blir det extra kännbart med ökade kostnader för det här, säger Annika Wallenskog. Många kommuner har löst frågan på annat sätt. Fler har till exempel gett boendestöd istället för personlig assistans.

– Det kanske inte var det som var tänkt från början. Kostnaderna för personlig assistans har ökat i kommunerna. Det här är något som vi har protesterat mot från

Påklädning räknas som grundläggande behov och är assistensgrundande.

»Det är klart att det blir en konsekvens att man gör striktare bedömningar och försöker hålla igen«

SKRs sida. Vi var och träffade Försäkringskassan när vi såg den här övervältringen som vi kallar det.

Många gånger har man gjort ombedömningar från Försäkringskassans sida då man har dragit ned antal timmar.

– Det har blivit besvärligare för de som söker stöd, då de inte vet vad Försäkringskassan ska säga och om det blir avslag så får de vänta på beslut från kommunen. Det finns också en risk att kommunerna gör olika bedömningar beroende på vad man har för resurser, säger Annika Wallenskog och fortsätter:

– I regleringsbrevet var det tydligt att man skulle se över kostnaderna. Lagen kan man alltid tolka på olika sätt. Det är klart att det blir en konsekvens att man

Annika Wallenskog

gör striktare bedömningar och försöker hålla igen. Det blir ju problematiskt både för personerna som drabbas och för kommunerna som får ta den här kostnaden. Jag vet inte hur det var tänkt men det har blivit den här konsekvensen. Det bör tydliggöras i lagstiftningen så den inte kan tolkas på fel sätt.

Hon är också bekymrad över hur kommunernas pengar ska räcka med tanke på den ökande äldre befolkningen och även antalet unga som ökar.

– Kommunerna lägger sina kostnader i huvudsak på barn, unga och äldre. Det finns inte så stort utrymme för långsiktiga satsningar. Staten har bättre resurser. Vi har alltid drivit frågan om att staten borde ha ansvar för personlig assistans och att

ett delat huvudmannaskap med kommunerna inte är bra. Tydlig lagstiftning och staten som huvudman är de två viktigaste sakerna tycker vi på SKR, säger Annika Wallenskog.

LSS-LAGSTIFTNINGEN INFÖRDES 1992. Idag kostar enbart personlig assistans 30 miljarder, en kostnad som har fördubblats på tio år. – Vi ser stora behov av en förändring, en modernisering av LSS-lagstiftningen. Den här frågan har utretts flera gånger, men det har inte hänt någonting, vilket jag beklagar. Det är framförallt domar vi har fått som har påverkat, säger Mikael Dahlqvist.

Lagen ändrades dock så att samtliga hjälpmoment när det gäller andning och

sondmatning blev assistansgrundande och räknas som grundläggande behov.

– Vi måste göra förändringar i hur man tolkar grundläggande behov för att komma över de här juridiska tolkningarna som sker idag. Vi ska också titta på behovet av tillsyn, huvudmannafrågan och föräldraansvaret ska smalnas av. Även det här med egenvård, som idag är en gråzon, säger Mikael Dahlqvist.

Han är själv funkispappa till ett barn med behov av personlig assistans och han är också utbildad distriktssköterska.

Personlig assistans är en av åtta insatser inom LSS som kommunerna ansvarar för. För att kunna få personlig assistans behöver man tillhöra personkrets 1, 2 eller 3. Dessa är:

1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. (Bygger på medicinskt underlag/diagnos).

2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd

av yttre våld eller kroppslig sjukdom (Bygger på medicinskt underlag/diagnos).

3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Sex grundläggande behov berättigar till personlig assistans; andning, hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade.

Om Försäkringskassan bedömer att personen har grundläggande behov som täcker 20 timmar eller mer beviljas assistansersättning och då kan man också får personlig assistans för andra personliga behov, som fritidsaktiviteter/träning, umgås med släkt och vänner, utföra ett arbete, utöva föräldraansvar, hushållsarbete, vara delaktig i samhället och så vidare.

Man kan också får beviljad assistans för

väntetid, (den tid under dygnsvila som en assistent behöver vara tillgänglig i väntan på att personen behöver hjälp) eller beredskap (när assistenten behöver finnas till förfogande).

FINN KRONSPORRE, SOM är jurist, redde ut det här med goda levnadsvillkor, tillsyn och undre tidsgräns.

– De går lite hand i hand. Det finns egentligen ingen undre gräns för att få personlig assistans av kommunen, men sju timmar i veckan anses som riktmärke för grundläggande behov, så ofta krävs både hjälp med påklädning och personlig hygien för att komma upp i timmarna. Om ett visst behov inte godkänns som grundläggande så minskar möjligheten att få personlig assistans. Men är man uppfinningsrik så kan det gå. Om man bedömer att det är rimligt för en person att få gå på gymmet tre gånger i veckan, då kan det bli en massa av- och påklädning, som ju får räknas som grundläggande behov. Det kan göra att en person får beviljat personlig assistans och en annan inte får det fast båda kanske har ungefär likvärdiga förutsättningar att klara sig själv. Goda levnadsvillkor ska ges enligt LSS (7 paragrafen) och skälig levnadsnivå i SoL (4:e kapitlet 1 paragrafen).

– Många som hanterar bistånd vet vad som menas med goda levnadsvillkor och vem som helst som man frågar förstår att goda levnadsvillkor är bättre än skälig levnadsnivå. Men goda levnadsvillkor är inte bästa levnadsvillkor. Många kan tro att det kan vara som ett smörgåsbord. En daglig verksamhet avses motsvara ett vanligt förvärvsarbete. Jag kan inte kräva att bli pilot. Därför kan man inte räkna med att få precis det man vill, att få de för mig bästa levnadsvillkoren, säger Finn Kronsporre.

HAN BERÄTTAR OM ett mål från 2009 där en man hade beviljats korttidsvistelse enligt SoL, men han kom på att han hör till LSS och borde ha insatsen enligt LSS istället och att det då kan bli goda levnadsvillkor. De hävdade att behovet redan var tillgodosett. Han överklarar.

– Han vann i Kammarrätten men fick komma tillbaka till samma korttidsboende, samma rum, fick ingen ytterligare

De grundläggande behoven som man behöver hjälp med ska uppgå till 20 timmar i veckan och man ska tillhöra personkrets 1, 2 eller 3 för att få personlig assistans enligt LSS.

Man kan också få personlig assistans för saker som fritidsaktiviteter och träning.

service, allt var som tidigare, även omfattningen av korttidsvistelse. Med det vill jag säga att i det praktiska utföranden kan det vara svårt att hitta skillnader mellan goda levnadsvillkor och skälig levnadsnivå. Det ska heller inte finnas några påtagliga skillnader i omsorgen, möjligen i omfattningen. Föregångaren till LSS, omsorgslagen, innehöll också orden goda levnadsvillkor. Men det har aldrig definieras. I 5:e paragrafen i LSS står det att man ska främja jämlikhet i levnadsvillkor. I jämförelse med icke personkretstillhöriga personer i samma ålder och samma situation.

Finn tar exemplet med hemtjänst enligt SoL, där det ska vara skälig levnadsnivå. Det är till exempel att få hjälp att duscha 2-3 gånger i veckan.

– I LSS där det är goda levnadsvillkor, behöver jag inte styrka varför jag vill duscha varje dag. Men har man behov som skiljer sig från gemene man kan det godkännas om man kan styrka varför man behöver det för att få den extra insatsen. Det kan vara extra städning på grund av allergi.

FINN BERÄTTAR OM en man som hade beviljats assistansersättning från Försäkringskassan och har ett stort intresse att meka med bilar. Kammarrätten förklarar att den funktionshindrade får som alla andra

»Avsminkning kan också räknas som grundläggande behov eftersom det är rengörande«

Finn Kronsporre

prioritera mellan sina intressen. Därför får han inte meka med bilar i den omfattning som han var van med tidigare.

– När ni bedömer den enskildes intressen får ni tänka er vad är normalt för personer i största allmänhet. Kammarrätten menade att man får ge avkall på annat om man håller på för mycket med en fritidsaktivitet.

Rakning, insmörjning och sminkning räknas inte som grundläggande behov.

– Men om personen sparar ut skägget så kan man få hjälp med trimning av skägget. Avsminkning kan också räknas som grundläggande behov eftersom det är rengörande. Insmörjning räknades tidigare som grundläggande behov men inte längre. Då måste man styrka varför man har extra behov av det, vilket kan vara någon hudåkomma eller liknande.

NÄR DET GÄLLER tillsyn så kan aktiv tillsyn vara ett grundläggande behov då det krävs att assistenten ska ha ingående kunskaper om personen. Aktiv tillsyn betyder att nå-

got förödande kan hända vilken sekund som helst och tillsynen behövs hela tiden. Behovet ska bero på psykiska funktionshinder. Aktiv tillsyn kan också vara ett annat personligt behov utöver det grundläggande.

– Passiv tillsyn är brett så det kan vara svårt att ange tid för det. Någon gång kommer det att uppstå behov, men vi vet inte när. Man brukar fråga om personen kan lämnas ensam och hur lång tid. Behovet kan anses tillgodosett, till exempel genom föräldraansvaret. Make- eller samboansvar finns också. Någon kan till exempel hävda att han behöver tillsyn när han tittar på tv med sin fru, men då tillträder makeansvaret.

Föräldraansvaret anses utsläckt för aktiv tillsyn vid nio års ålder.

– När den enskilde har blivit över 18 och bor hemma kan det handla om hushållsgemenskap vid tillsyn. Kammarrätten har till exempel dömt mål där familjen gör saker tillsammans och den tiden räknas bort när det gäller behov av tillsyn. ●

”För

att alla förtjänar Drömmar, Mod & Möjligheter!”

www.9vb.se . 010-150 21 30 . info@9vb.se

Svensk

Persontransport AB

SPT transporterar dygnet runt i hela norden. Vi vänder oss till dig som söker transporter där klienten har ett behov av extra stöd, utökad trygghet och säkerhet.

Exempel på transporter är till och från HVB, SIS, bevakade umgängen, skyddade boenden etc

info@persontransport.se | 0700 21 20 40

www.persontransport.se

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Ramavtal med 222 kommuner

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se

www.stubben.se

Rätt plats för din annons!

Kontakta oss så hjälper vi dig. Robin Svensson 0651-69 90 26, robin.svensson@ssil.se

Dokumentation ”Hur skriver vi i journalen?”, ”Vem är journalen till för?” och ”Får vi skriva vad som helst?”

Handledning för IFO, omsorg, skolor, enskilda vårdgivare, familjehem.

UTBILDNING och HANDLEDNING för familjehem, kommuner och organisationer - Din trygghet -

Saxakullen erbjuder

Kontakta oss! Tomas Theorin 073-311 39 02, tomas@saxakullen.se www.saxakullen.se

Vi erbjuder skyddat boende för personer som lever under hot. Våra säkerhetssamordnare har mångårig polisiär bakgrund och lång erfarenhet av arbete med defensiva skyddsåtgärder. Tillsammans med våra erfarna socionomer och terapeuter möter vi på e� effek�vt sä� klientens behov.

Karin är socionom med systemisk grundläggande psykoterapiutbildning. Hon har vidareutbildning i traumaterapi på psykodynamisk grund och är ackrediterad interpersonell terapeut. Karin har arbetat med samtal individuellt och i grupp sedan 2005. Hon arbetar med effekter av olika typer av våld och har särskilda kunskaper om sex som självskada, sexuella övergrepp och utny�jandeformer som koppleri, grovt koppleri och människohandel för sexuella ändamål. Inom NSI ger hon individuellt anpassat kris- och samtalsstöd �ll vuxna och unga vuxna som en del i en skyddsinsats.

Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se www.skyddsinsatser.se

”Utan assistans är vi ingenting”

Personlig

assistans ur ett brukar- och anhörigperspektiv

Hur är det egentligen att vara helt beroende av personlig assistans? Och att ständigt vara rädd för att förlora den? Jessica Smaaland menar att det här tär otroligt mycket på ens psyke och är väldigt långt från FN-konventionens rättigheter som det är meningen att LSS och personlig assistans ska bygga på. Johan Klinthammar är också beroende av personlig assistans för sin son. Både Jessica och Johan berättade sin historia på Personlig assistans-dagen.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: HELENA BERZELIUS OCH PRIVAT

Personlig assistans handlar om mänskliga rättigheter. Målsättningen med LSS och personlig assistans behöver kopplas till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, funktionsrättskonventionen. Det menar STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige. Det är en ideell förening och en medborgarrörelse som har varit tongivande för personlig assistans.

– Det finns en utbredd missuppfattning om vad personlig assistans är. För att något ska kunna räknas som personlig assistans så måste den som har servicen ha rätt att välja vem som arbetar som personlig assistent, när denne arbetar, var denne arbetar, vad denne ska göra och hur, säger Jessica Smaaland, politisk sekreterare på STIL.

STIL MENAR ATT LSS-lagstiftningens målsättning måste vara att främja rätten till ett självbestämt liv och ett liv delaktig i samhällsgemenskapen.

– Självbestämmande handlar om rätten att vara jag i mitt eget liv. Alla kan bli självbestämmande med rätt stöd. Men jag skulle ljuga om jag sa att det är enkelt. Många gör saker åt oss av välvilja, och vi kanske tar chansen att slippa göra tråkiga saker, men det är en del av livet.

Jessica har en muskelsjukdom som gör att hon har varit helt beroende av personlig assistans.

– När jag var liten hade jag en assistens i skolan och avlösare hemma, som det hette. Mina föräldrar bråkade väldigt mycket för min skull, så var det även då. I början av 2000-talet hade jag assistans dygnet runt.

Hon har gått gymnasiet och även på universitet. Det tog ett tag för henne att lära sig hur hon skulle orda sitt liv.

– Precis när jag började får ordning på min assistans började regelverket bli hårdare, speciellt för oss som var egna arbetsgivare. Jag började engagera mig i frågan och jag minns så väl den här förhatliga domen i HD som sa att grundläggande behov måste vara integritetsnära för att kunna räknas.

JESSICA HAR FÅTT kämpa hårt, hon har sett fler och fler vänner förlora sina stöd eller fått det svårare att få stöd.

– Personligen har jag inte blivit omprövad sedan 2012, men jag får hjärtklappning när ett brev från Försäkringskassan dimper ned i brevinkastet. Jag fasar för den dag mitt stöd kommer att omprövas.

Hon har vänner med kommunala beslut som omprövas en gång i halvåret.

– De kan ha haft assistans hela livet och plötsligt en dag dras mattan bort under fötterna. Utan personlig assistans kan de inte fortsätta leva, arbeta, vara föräldrar, hålla på med sina fritidsintressen. De får mer eller mindre husarrest. Och deras ärenden i förvaltningsrätten kan hålla på i åratal. Det tär otrolig mycket på ens psyke och det är väldigt långt ifrån de här rättigheterna som står i FN-konventionen.

JESSICA SMAALAND VILL ha en förklaring hur hennes behovsbedömning som utgår från hur många minuter varje moment av hennes grundläggande behov tar att genomföra har att göra med hennes rätt till ett självständigt liv och delaktighet i samhällsgemenskapen.

– Det måste till en ändring! Vi var många som hade hoppats på LSS-utredningen, men förslagen för personlig assistans var katastrofala. STIL har tagit fram förslag till en mer modern lagstiftning. Vi kallar den LSS 2.0.

STIL menar att staten ska vara huvudman för samtliga personer som ha rätt till personlig assistans enligt LSS. Kostnaderna

Jessica Smaaland, politisk sekreterare på STIL. Foto: Helena Berzelius.

kan delas mellan stat, kommun och landsting.

– De grundläggande behoven måste bort! Försäkringskassan kommer att göra allt i sin makt för att tolka lagen snävare. Jag vet en person som gick från 36 timmars grundläggande behov ned till 6 timmar. Utan assistans är vi ingenting.

JOHAN KLINTHAMMAR HAR också erfarenhet från personlig assistans, som assistent och anhörig. Johan bor på en hästgård utanför Katrineholm med fru och tre barn. Lucas, 14 år, har en kromosomavvikelse som heter dup xq28.

– Lucas kan inte prata. Han behöver hjälp med av- och påklädning, hygien, mat. Han har ett stort hjälpbehov. Han är rolig, envis. Betydelsen för oss att ha personlig assistans förklaras bäst genom att beskriva hur det såg ut innan vi fick personlig assistans och efter.

Johan berättar att Lucas hade många, stora problem redan från födseln.

»Vi var många som hade hoppats på LSSutredningen, men förslagen för personlig assistans var katastrofala«

– Han kräktes hela 30-70 gånger per dygn, ofta svalde han tillbaka i fel strupe, vilket påverkade lungorna och under de första två åren drabbades Lucas av omkring 15-20 lunginflammationer, varav ett flertal var mycket allvarliga och vi var rädda för hans liv. Lucas hade ofta andningsuppehåll, svalget liksom föll ihop när han somnade.

FAMILJEN SPENDERADE VÄLDIGT mycket tid på sjukhus. Lucas hade en mycket sällsynt avvikelse så det var inte förrän han blev äldre som de hittade diagnosen.

– Det var en fruktansvärd tid. Under ett dygn fick vi sondmata honom varannan timme under dagen och hela tiden under natten. Innan vi började med det var han helt apatisk och låg helt stilla för att han

Smaaland

inte fick tillräcklig med energi på grund av att han kräktes hela tiden.

När Lucas var över ett år gammal fick han en andningsmaskin som skapade ett övertryck i andningsvägarna och gjorde så att han kunde andas bra.

– Vi hade inget stöd alls, förutom vård av allvarligt sjukt barn. Det var extremt tufft. Vi turades om att övervaka honom, hela tiden, dag som natt.

Dessutom trodde läkarna att Lucas hade en obotlig sjukdom, och bara skulle bli fyra år.

– Ekonomin var katastrof. Jag gick in i väggen och blev sjukskriven, men det hjälpte inte mycket eftersom det var hemma det var jobbigt. Vi bad inte om hjälp den första tiden. Man är väl så van att klara sig själv.

Jessica

Jessica Smaaland.

Lucas har ett stort hjälpbehov och har haft assistans i 12 år.

Men det var ohållbart att både sköta Lucas och för Johan att jobba för att tjäna pengar.

– Lucas var 2,5 år när vi fick assistans. En stor anledning till att vi fick det beviljat var hans andningsproblem. Då fanns det en dom att det berättigade till assistans. Lucas kunde få gå till förskola, min fru kunde få vila och få en inkomst.

Misstanken togs bort om den dödliga sjukdomen och man hittade hans diagnos.

IDAG HAR LUCAS haft assistans i 12 år.

– Vi har valt en assistansform där vi är heltidsanställda och så har vi en heltidsanställd assistent. Vi tar kvällar, nätter och helger själva så inte hemmet ska bli en arbetsplats. Det är en stor fördel att vi kan välja vilken form. Det är en stor hjälp men det är tufft, vi öppnar ju upp vårt hem, vårt privatliv. Det kan kännas väldigt utlämnande. Och det är mycket som ska stämma, med syskonen och med Lucas. Under åren är det kanske 25 stycken assistenter som har arbetat med Lucas.

– Men nu har hittat vår perfekta assistent som har jobbat i 6 år. Hon lyssnar på Lucas och på oss, vi lyssnar på henne. Vi har en öppen och ärlig relation, berättar Johan.

Lucas är stabil även om han har oerhört stort behov.

– Det är alltid en stor klump i magen. Trots att man har låst tvåårsprövningarna så har Försäkringskassan bestämt att när det händer något nytt i livet så ska beslutet omprövas. Ibland kanske det kan vara befogat, men de tycker att det även gäller när han byter skola från grundskolan till gymnasiet, då ska hela beslutet omprövas. Jag har svårt att se att det är en stor omställning i hans liv, hans behov kommer inte att förändras. Det är en så onödig oro att sätta på oss anhöriga. Assistansen är en otrolig trygghet. Tänk om vi kunde lägga den här energin på hans syskon och på honom i stället.

JOHAN KAN PRATA länge om assistans och anhörig. Han är vice förbundsordförande i RBU, Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. – År 2001 fick 8 av 10 personlig assistans första gången de sökte. 2018 fick färre än två av 10 assistans första gången de sökte. Framtiden är väldigt osäker. Om inte politikerna gör något för att ändra Försäkringskassans bedömningar så kommer det här att fortsätta. Vi inom RBU jobbar för att det ska bli bättre för våra barn och ungdomar. Vi kommer inte att ge oss, avslutar han. ●

»Vi turades om att övervaka honom, hela tiden, dag som natt«

Johan Klinthammar

Fakta om RBU

RBU, Rörelsehindrade Barn och Ungdomar,  arbetar för ett rättvist samhälle och ett utvecklande liv för barn och unga med rörelsehinder. RBU har funnits sedan 1955. Då var det vanligt att barn sattes på institution och tvingades växa upp långt från föräldrar och syskon. Den tiden är lyckligtvis förbi, men mycket arbete återstår. RBU har cirka 10 000 medlemmar i distrikts- och lokalföreningar runt om i hela landet. Där träffas familjer och utbyter erfarenheter, arrangerar sociala aktiviteter med barnen i fokus och påverkar sitt närsamhälle och makthavarna där.

Fakta om STIL

STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige, är ett assistanskooperativ och en ideell förening av personer med normbrytande funktionalitet. Alla i STILs styrelse har personlig assistans. De senaste tio åren har fler än 2 500 personer kastats ut från den statliga assistansersättningen. STIL har en rad förslag som förbättrar kvaliteten och stärker rätten till personlig assistans, LSS 2.0.

Johan Klinthammar är assistent till son Lucas, 14 år.

Biståndshandläggare är välutbildade, har kvalificerade arbetsuppgifter och hanterar komplexa frågor som påverkar individers livskvalitet i hög grad.

Två viktiga yrken som påverkar människors livskvalitet

En ny rapport från fackförbundet Vision visar att biståndshandläggare har lägre lön än andra jämförbara grupper och sjuktalen är höga. Deras arbete påverkar individers livskvalitet i hög grad men kommunala riktlinjer kan begränsa för biståndshandläggaren att uppfylla lagens intentioner. Arbetsvillkoren för personliga assistenter kan också förbättras.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES

Det råder stor brist på biståndshandläggare, en arbetsgrupp som har oroväckande höga sjuktal. Det visar en färsk rapport från Vision.

Enligt Arbetsförmedlingens prognoser beräknas tillgången på biståndshandläggare att inte räcka till för att möta de växande behoven, trots att socionomprogrammet är populärt och lockar många.

– Svårigheten att rekrytera kvalificerade biståndshandläggare riskerar att få allvarliga konsekvenser. Det kan leda till att äldre människor och människor med funktionsnedsättningar inte får det stöd och den omsorg de har rätt till. För att klara kompetensförsörjningen av denna

»Att känna sig som den paragrafridande beskyddaren av kommunens pengar är själadödande«

nyckelgrupp måste kommunerna erbjuda bättre löner och se till att förbättra arbetsmiljön ordentligt, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

Biståndshandläggare utreder och fattar beslut som inte bara är avgörande för personers livskvalitet, de hanterar också en stor del av den kommunala ekonomin. Kommunernas kostnader för vård och omsorg för äldre personer och för insatser för personer med funktionsnedsättning uppgick år 2019 till hela 208 miljarder kronor, insatser som med utgångspunkt från lagstiftningen, den enskildes behov och situation utreds och bedöms av biståndshandläggare.

Trots sitt kvalificerade arbete och ansvar är biståndshandläggarnas lön lägre än andra jämförbara yrkesgrupper i offentlig sektor. Skillnaderna blir än större om jämförelsen görs med högskoleutbildade yrkesgrupper på arbetsmarknaden i stort.

Dessutom är sjuktalen höga, så mycket som tre gånger högre än civilingenjörer. Det är enligt Vision helt oacceptabelt och något som arbetsgivare behöver ta på största allvar och analysera och åtgärda. En fritextkommentar från rapporten lyder:

”Att känna sig som den paragrafridande beskyddaren av kommunens pengar är själadödande”

Vision vill att:

• Staten och kommunerna ska säkerställa att det finns ekonomiska resurser för socialtjänsten att följa lagstiftningen så att individers lagstiftade rättigheter kan tillgodoses. Kommunala riktlinjer ska aldrig begränsa för biståndshandläggaren att uppfylla lagens intentioner.

• Det ska även råda balans mellan krav och resurser för biståndshandläggarna så de säkras en god arbetsmiljö. De höga sjuktalen för biståndshandläggare måste åtgärdas med ett systematiskt arbetsmiljöarbete där skillnaderna mellan kvinnor och män särskilt beaktas. Ingen ska bli sjuk av sitt jobb!

• Den individuella lönesättningen måste fungera bättre och det krävs större lönespridning för att höja löneläget och möjliggöra lönekarriärer.

• Biståndshandläggare ska ha stöd från sin närmaste chef. För att kunna fokusera på det stödjande och utvecklande ledarskapet behöver cheferna ha ett rimligt antal medarbetare och avlastning i frågor som rör administration, HR och IT.

EN ANNAN VIKTIG yrkesgrupp är personliga assistenter. Där finns det också tydliga brister i arbetsvillkoren, enligt en utredning och översyn av yrket.

– Ofta är det oklara arbetsuppgifter, vad som ingår i arbetet. Arbetet utförs oftast hemma. De flesta kan bli uppsagda på 14 dagar. 40 procent är rädda att få sluta med kort varsel. Många säger att de gärna vill ha mer kunskap, det finns bristande kunskap. Det är också ofta oklart vem som är ens arbetsledare, säger Lars Lööw, som har varit särskild utredare.

Undersökningen bygger på en enkät med svar från 1 000 assistanser, fokusgrupper med assistenter och assistansanvändare, intervjuer med cirka 30 anordnare, intervjuer med myndigheter och organisationer, rundabordssamtal med forskare, analys av regelverk och kollektivavtal samt bearbetad statistik.

Det finns cirka 100 000 anställda assistenter i Sverige, 70 procent är kvinnor,

många jobbar deltid, en stor del är anhöriga, 67 procent är anställda privat, 22 procent kommunalt, 7 procent kooperativt och 4 procent direkt av brukaren.

DET FINNS STOR yrkesstolthet, de flesta (85 procent) trivs bra och stannar länge och skulle rekommendera yrket till andra. De är mindre stressade än jämförbara grupper och de ser sitt jobb som ett serviceyrke.

– Personliga assistenter utför ofta tunga lyft, anmälningar om skador är

– Arbetsgivarna ansvarar för sina anställdas arbetsvillkor och arbetsmiljö. Staten ansvarar för att assistenter ska kunna erbjudas förutsättningar för goda villkor. Staten kan styra på olika sätt. Man behöver höja kunskapen. Sedan behövs förändringar i regelverk och pengar, säger Lars Lööw.

Han tycker att schablonen behöver höjas, men det har man inte kunnat föreslå i utredningen då det inte var deras uppgift.

– Vi tycker att socialstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram ett utbildnings- och

»Vi tycker att personliga assistenter ska bli mer jämförbart med andra yrken«

större än i liknande yrkesgrupper. Det råder brist på tillgänglighet i offentliga miljöer, ensamarbetet gör det värre. Det förekommer hot och trakasserier, både från assistansanvändare och andra.

Utredningens slutsatser:

Tre huvudsakliga utmaningar krävs för att åstadkomma bättre villkor: Erbjuda tryggare anställningsvillkor, utveckla arbetsmiljöarbetet och minska osäkerheten om arbetsuppgifter.

kunskapsmaterial, även familjerna, alla behöver få ökad kunskap. Nu har Socialstyrelsen haft andra prioriteringar sedan i mars, men jag tror att de tyckte det också när vi presenterade utredningen.

Det finns en stor osäkerhet när det gäller egenvård, enligt utredningen.

– SoS behöver ta fram kunskapsstöd vid egenvård och vård på delegation. Åtta av tio assistenter utför egenvård. Hälften uppger att de har delegation för hälsooch sjukvårdsuppgifter. Olika former av

vård i hemmet ökar och det kan bli så att den personliga assistenten kan bli ansvarig för skador och i värsta fall för att personen avlider.

IVO har inte sett det här som sin roll, men det pågår en utredning om det.

– Vi vill att IVO får uppdraget om systemtillsyn av egenvård och vård på delegation vid assistans. IVO har den kompetensen.

LARS LÖÖW TYCKER att arbetsgivarna skulle behöva ta ett större ansvar för assistenters villkor.

– Vi tycker att personliga assistenter ska bli mer jämförbart med andra yrken, att privata arbetsgivare ska ansvara för sjuklönerna.

Av de fyra procent som är egenanordnare är det några som inte tar sitt arbetsgivaransvar och det skulle man kunna få bukt på genom att komma åt en del genom krav på kollektivavtalsliknande villkor för att betala ut assistansersättning, enligt rapporten.

– En del av de som är anställda omfattas av hushållslagen, den är omodern, ta bort den och skapa en lagstiftning för vad den ska reglera. Den används när assistentanvändare anställer sina egna assistenter, avslutar Lars Lööw. ●

Personliga assistenter är mindre stressade än jämförbara grupper och de ser sitt jobb som ett serviceyrke.

Familjehemsbankenmötesplatsen inom familjehemsvården

Att vara familjehem är en utmaning som gett oss många skratt och tårar men framförallt så har vi lärt känna så många fantastiska människor.

Vi grundade Familjehemsbanken 2009 för att det skulle vara lite lättare att hitta familjehem, både med och utan konsulentstöd.

Vill ni veta mer? Ring oss på 0585-20057 eller kontakt@familjehemsbanken.se.

HVB för pojkar och flickor

9-13 år

• Individanpassad insats

• Akut/behandlingsplacering

• Omtanke, Trygghet, Respekt

0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

för pojkar och flickor 15-19 år Andreas Roos 070-355 56 62 Kjell Roos 070-379 83 76 www.mikandellab.se

Välkommen att kontakta oss!

SKYDDAT BOENDE

Enskild möblerad lägenhet med självhushåll

Stöd och skydd planeras utifrån behov

Vi gör riskbedömningar som SARA, PATRIARK & FREDA

Alla våra lägenheter har skalskydd

Egen möblerad lägenhet i stor byggnad

Här finns kompetent personal dygnet runt

Vi skräddarsyr era önskemål om stödinsatser för den enskilde.

Möblerad lägenhet med självhushåll

Stöd och skyddsinsatser utformas efter behov och önskemål

Hög säkerhet med personal dygnet runt

Mitt i natursköna Hälsingland!

HVB-HEM FÖR VUXNA MED PSYKISK OHÄLSA

- endast 20 minuter från Stockholms innerstad -

Hos oss arbetar vi med den boende i team som består av skötare, arbetsterapeut och sjuksköterska. I de fall där det är lämpligt kan även vår konsultpsykiatriker ta över det psykiatriska behandlingsansvaret. I samband med boendetiden kan våra arbetsterapeuter erbjuda ADL-utredningar.

Vi har tre olika boendeformer som är anpassade för olika stödbehovsnivåer hos den boende. Välkommen att kontakta oss!

Ninni Wedell föreståndare 08-557 72 514 ninni.wedell@solsunda.se

Christoffer Ehn bitr. föreståndare (placeringsansvarig) 08 557 72 510 christoffer.ehn@solsunda.se

Steget mot ett självständigt liv

Solsundavägen 14, 131 46 Nacka • 08-557 72 510 • solsunda@solsunda.se

Mammor utsatta vid alkoholproblem

I en ny studie har forskare undersökt hur mammor som har barn med män som har problematisk alkoholkonsumtion, uppfattar sin egen och sina barns situation. Syftet har varit att få kunskap om hur deras vardag påverkas för att kunna utveckla och förbättra stödet till familjerna.

– På grund av pappornas problematiska alkoholkonsumtion blir mammorna inte bara ansvariga för pappa-barn-relationen, utan också för barnens praktiska omsorg och skydd. Detta ansvar ser i många fall likadant ut efter en separation. Det förvånade oss, säger Veronica Ekström, forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Studien visar att mammor utsätts för stor negativ påfrestning på grund av den andra förälderns problematiska alkoholkonsumtion, och att de behöver externt stöd för att bättre kunna hantera sin och sina barns situation. Ett stöd som de flesta av mammorna i studien uppger att de saknar, då socialarbetare inte alltid uppmärksammar mammornas behov.

– Mammorna i vår studie uttrycker att de känner sig väldigt ensamma och att de även själva mår dåligt. De är konstant oroliga för sina barn och hur barnen har det. Att i högre grad uppmärksamma dessa mammor inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan göra stor skillnad, säger Veronica Ekström.

Flickor kan ha blivit bortgifta

Rädda Barnen får starka signaler om en ökad oro för både bortgifte och våld i hemmet. För de flickor som inte återvänder till skolorna efter sommarlovet finns en risk att de blivit bortgifta mot sin vilja.

– Varje år tvingas flickor hoppa av skolan på grund av att de blivit bortgifta under sommarlovet. Vi får starka signaler om en ökad oro för både bortgifte och våld i hemmet. Det är en oerhört oroande utveckling, säger Evelina Aho Fältskog, projektledare på Rädda Barnen.

–

Redan innan skolorna stängde ner under våren befarade vi att den här tiden skulle bli svår för många av de unga som lever under hedersrelaterat våld och förtryck. Det har det också varit och vi är oroliga för att förtrycket kommer hållas på samma höga nivå trots att gymnasieskolorna öppnar upp.

Fler unga tjejer tvingas till sex

8 procent av alla flickor i årskurs 2 på gymnasiet anger att de har blivit tvingade till sex. Det är den högsta siffra som uppmätts i Stockholmsenkätens historia, sedan starten år 2002.

Stockholmsenkäten ger en uppfattning om hur ungdomars mående, beteenden och normer förändras över tid. Ungdomar i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet får svara på frågor som rör kriminalitet, narkotika, tobak, spel och psykisk hälsa.

Årets undersökning visar att narkotikabruket bland unga ökar. Ökningen sker främst bland pojkar på gymnasiet, men resultatet visar också att flickor testar narkotika i en högre utsträckning än tidigare.

– Att bryta den här utvecklingen tror jag är alldeles avgörande för att stävja rån och annan kriminalitet. Samhället får inte ge vika. En annan oroväckande utveckling är andelen unga tjejer som har blivit tvingade till sex, säger Jan Jönsson (L), socialborgarråd.

Ett av de mest anmärkningsvärda resultaten i årets undersökning gäller frågan

om utsatthet för våldtäkt. 8 procent av alla flickor i årskurs 2 på gymnasiet anger att de har blivit tvingade till sex. Det är en högsta siffra som uppmätts sedan frågan började ställas år 2002. – De senaste veckornas medierapportering har vittnat om en stor problematik även kring ungas frivilliga sex. Antalet tjejer som söker hjälp för sexrelaterade skador har ökat. Jag vill inte moralisera kring ungas sexvanor, men nu handlar det om att unga tjejer far illa. Sex- och samlevnadsundervisningen måste börja problematisera kring pornografi

och lyfta vikten av samtycke, säger Isabel Smedberg-Palmqvist (L), skolborgarråd. Den upplevda otryggheten har ökat något mellan 2018 och 2020 års mätning. I årskurs 9 har andelen flickor som upplever otrygghet i sitt eget bostadsområde ökat från 29 procent till 33 procent och från 13 procent till 17 procent bland pojkarna. I årskurs 2 på gymnasiet har det skett en ökning från 14 procent (2018) till 16 procent (2020) bland pojkarna och en svag minskning bland flickorna, från 32 procent till 29 procent, i årets mätning.

Sverige brister när det gäller

barns psykiska hälsa

Sverige hamnar långt ner på listan när det gäller barns psykiska välbefinnande. Det visar en ny rapport från UNICEF som jämför barns situation i världens rika länder.

Rapporten Worlds of Influence - Understanding what shapes child well being in rich countries har undersökt hur barn har det i världens rika länder inom EU och OECD. Länderna har rankats utifrån

barnens psykiska och fysiska hälsa samt skolkunskaper och sociala färdigheter.

Barns psykiska välbefinnande har mätts utifrån hur tillfredsställda barn uppger att de är med livet, samt utifrån självmordsstatistik. Sverige hamnar här på 22:a plats av 38 jämförda länder.

– Placeringen är en indikation på att Sverige är på väg åt fel håll, och inte har gjort tillräckligt för att fånga upp

de barn som mår dåligt. Sverige har ju en uttalad målsättning att vara det bästa landet för barn att växa upp i och då krävs det tydligare åtgärder och prioriteringar, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF Sverige. När det gäller fysisk hälsa får Sverige en femteplats, medan skolkunskaper och sociala färdigheter ger en 14:e placering av 38 länder enligt rapporten.

Utsattheten för sexuellt tvång/våldtäkt ökar framförallt bland flickor i år 2 på gymnasiet.

BEHANDLINGSHEM & PSYKOTERAPEUTISKT CENTER I JÄRFÄLLA, STOCKHOLM

Kontakta oss för platsförfrågan!

Kurt Strömberg 070-316 27 45, kurt.stromberg@viksjogard.se

VAR FJÄRDE ANMÄLD MISSHANDEL HANDLAR OM VÅLD MOT BARN

Stöd vårt arbete. Smsa bris50 till 72909 och ge 50 kr eller besök bris.se

Följ vår verksamhet på Facebook Välkommen att kontakta oss förförfrågan!placerings-

Hemmabergets HVB Hem Lappträsk 0922-520 43 hemmabergetshvbhem@telia.com

Norrländsk trygghet när du behöver hitta hem!

Hemmabergets HVB-hem är det lilla hemmet med de stora möjligheterna, endast 5 platser. Det vackert beläget vid sjön Lappträsk, ca 2,5 timmars restid från Arlanda. Hemmet riktar sig till flickor och pojkar 15–20 år med psykosociala problem såsom relationsproblem, lättare kriminalitet, beteendestörningar och ADHD-problematik. 50% av personalen bor på gården. Förutom bilsimulatorer, musikstudio och gym har vi en egen mekanisk verkstad för bilar, snöskotrar och race-fordon. Man ges möjlighet till daglig sysselsättning i verkstan / anpassad skolgång.

Nytt äldreboende i Järfälla

Smedens äldreboende i centrala Kallhäll i Järfälla är invigt. Boendet riktar sig till personer med demenssjukdom och drivs av Ansvar och omsorg AB.

– Det är verkligen ett fint och modernt äldreboende som nu står färdigt i Kallhäll. Jag vet också att kompetensen inom demens kommer att vara god i och med Silviacertifieringen, säger Lennart Nilsson (KD), ordförande i äldrenämnden i Järfälla.

Certifieringen innebär att all personal i verksamheten utbildas och fortbildas inom området demens, för att kunna bidra till bästa möjliga livskvalitet för de boende och deras anhöriga.

– Vi vill att hela verksamheten ska genomsyras av Silviahemmets vårdfilosofi. Redan från start har utföraren rekryterat personal med erfarenhet och intresse för demensvård, säger Anneli Lagerberg, avdelningschef äldre och funktionshinder i Järfälla.

Majoriteten av de 54 lägenheterna är avsedda för personer med kognitiv sjukdom/demens. Lägenheterna är fördelade på fyra våningsplan och sex boendeenheter. Varje enhet har eget kök och gemensamma utrymmen för social samvaro och måltider, med utgång till inglasad balkong eller utegård.

Regeringens satsar stort på äldreomsorgen

I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen den största nationella satsningen någonsin på äldreomsorgen. Ett permanent årligt resurstillskott om 4 miljarder kronor föreslås fördelas till kommunerna för att skapa ökade förutsättningar att stärka äldreomsorgen. Därutöver föreslås regeringens Äldreomsorgslyft breddas och förlängas. För 2021 avsätts för detta ändamål ytterligare 1,7 miljarder jämfört med vad som tidigare aviserats.

Tillsammans med de medel som ursprungligen avsattes för Äldreomsorgslyftet innebär det sammantaget att kommunernas äldreomsorg 2021 tillförs 7,4 miljarder kronor.

Simon valde äldrevården

Från Umeå och restaurangbranschen till Piteå och äldreomsorgen. Simon Sandberg har arbetat sina första två månader som vårdbiträde på Mogården och trivs otroligt bra. Han är en av närmare 400 vikarier som arbetat inom socialtjänsten i sommar.

Simon flyttade till Piteå i april för kärlekens skull. När corona slog till var möjligheten liten att få ett nytt arbete inom restaurang, en bransch som Simon har fem års arbetslivserfarenhet av. Han valde istället att söka sig till vården via socialtjänstens bemanningsenhet och fick ett vikariat på två månader på Mogården – ett särskilt boende för äldre.

– Jag trivs jättebra här, både med mina kollegor och de äldre. Det är ett demensboende så det är viktigt att kunna skapa en lugn atmosfär och lyssna på de som bor här, även om inte alla kan ha ett sammanhängande samtal, säger Simon.

Han har haft en pooltjänst och arbetat på alla sex avdelningar under sitt vikariat.

– Simon är omtyckt av alla, han är så fin och behaglig i sitt

Stort

sätt att vara. Han har fått så otroligt mycket beröm, säger Ramona Nilsson, enhetschef, Mogården som hoppas på att kunna erbjuda honom mera arbete i höst.

På grund av pandemin har introduktionen för nya vikarier skett genom en webbaserad utbildning istället för att samla många i samma rum. Simon tyckte att utbildningen var en bra ingång till vården: – Den var lätt att förstå och gav en bra helhetsbild. Jag fick också lära mig många små knep som jag aldrig hade kunnat tänka ut själv.

Vad har varit det bästa med att jobba på Mogården? – Cheferna och samordnaren. De har varit väldigt engagerade och bryr sig om hur det går. De är ofta ute på avdelningarna. Och så har jag jättetrevliga kollegor, säger Simon. – Jag planerar att stanna kvar inom vården. Jag vikarierar som personlig assistent just nu för ett privat bolag. Men helst av allt vill jag fortsätta arbeta på Mogården. Jag kommer stå kvar som timvikarie i höst och hoppas på att få arbeta mycket.

Text: Helene Markström

intresse för utbildning genom äldreomsorgslyftet

Det är mycket stort intresse för äldreomsorgslyftet i Härnösand. 120 anställda och vikarier inom äldreomsorgen har ansökt om att få utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska med full lön under tiden.

− Det visar att det finns ett stort intresse bland våra anställda att skaffa sig högre kompetens, säger Fredrik Mattsson, verksamhetschef inom hemtjänsten.

Äldreomsorgslyftet inne-

bär att staten skjuter till pengar för att stärka kompetensen inom äldrevården. Erbjudandet gäller redan anställda och vikarier som jobbar på särskilt boende, inom hemtjänsten eller inom omsorgen om äldre funktionshindrade.

− Vi erbjuder dem som antas en tillsvidareanställning på 100 procent inom äldreomsorgen och så får de jobba och plugga parallellt, säger Fredrik Mattsson. Hur många av de 120 sö-

kande som kommer att antas är oklart. Bland annat beror det på hur mycket utbildning de behöver. Bland de sökande finns allt från personer som inte har någon vårdutbildning alls till sådana som bara har någon enstaka kurs kvar.

− Det är många fler sökande än jag hade vågat hoppas på och det är väldigt glädjande. Det här kommer att höja kompetensen markant inom våra verksamheter, säger Fredrik Mattsson.

Simon Sandberg trivdes bra på sitt sommarvikariat. Foto: Helene Markström.

JOUR

dygnet runt, året om! Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige 070-273 45 35

HVB för ungdomar

Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.

Hällekils Gård och FIA Gården, HVB hem för pojkar 16-20 år. Riddarhyttans Gård, HVB hem för pojkar och flickor 13-17 år.

Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingssamtal enskilt

och i grupp och spontant i vardagen. Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.

Vill du veta mer eller besöka oss?

Hör av dig!

Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se

Bli medlem på vision.se eller sms:a Vision till 71501

Du ska ha schysta villkor på jobbet

Vision är fackförbundet för dig som arbetar inom socialt arbete. Vi vill ha ett mänskligt arbetsliv – där vi kan brinna för vårt jobb och har rätt förutsättningar. Där vi inte blir sjuka av stress.

Tillsammans har vi kraft att förändra och förbättra villkoren på din arbetsplats.

Grundtanken med Barnahus är samverkan för barnens bästa. Foto: Getty Images.

”Vårt fokus är barnets perspektiv”

Så arbetar man på Sveriges första Barnahus i Linköping

Ett Barnahus är en trygg miljö för barn som misstänks vara utsatta för våld i nära relationer eller sexuella övergrepp. Här samlas alla professioner på ett och samma ställe, så att barnen ska slippas slussas runt mellan olika myndigheter och behöva upprepa sin berättelse gång på gång. Första Barnahuset startade i Linköping. I september firar det 15 år.

TEXT: ÅSA LARSSON FOTO: GETTY IMAGES OCH BARNAHUS

Barnahus är en verksamhet som arbetar med barn där det finns misstanke om våld i nära relation eller sexualbrott. Idén bygger på att socialtjänst, polis, åklagare, barn- och ungdomspsykiatri, rättsmedicin, hälso- och

sjukvård samverkar under samma tak.

– I stället för att barnen ska behöva åka till en polisstation för förhör, därefter eventuellt till sjukhus för läkarundersökning och så vidare, så ska allt detta kunna utföras på ett Barnahus, förklarar Anna

Petersson, socionom och samordnade på Barnahus i Linköping.

Barnahus är en barnvänlig plats som är anpassad för ändamålet. Här finns bland annat förhörsrum, medicinskt undersökningsrum och samtalsrum för krisstöd.

– Barnen ska slippa stressen som de kan uppleva vid ett förhör på en polisstation. Här är det lugnt, barnvänligt och vi är noga med förundersökningssekretess. När barnen kommer hit för att bli förhörda får de sitta i enskilda väntrum innan de förhörs. De märker knappats att det finns någon annan i huset.

– Grundtanken är alltså att vi ska samlas och samverka för barnens bästa. Kan vi göra det på ett bra sätt blir det bättre för barnen. De kan snabbare få hjälp, det blir mer rättssäkert och vi kan också få ett bättre flöde rent tidsmässigt i processen, vilket gagnar barnen, förklarar Anna Petersson.

Alla som arbetar i anslutning till Barnahuset är specialiserade på barn. Till exempel utförs förhöret av en barnutredare från polisen, med särskild utbildning.

– Det är viktigt att förhöret sker på ett bra sätt, det finns en tydlig struktur och man utgår alltid från öppna frågor.

I Sverige finns ett trettiotal Barnahusverksamheter enligt samma grundmodell. Men varje enhet är fristående och

de kan se olika ut hur de är organiserade. Verksamheterna ligger i linje med Barnkonventionen, som sedan 1 januari i år är inkorporerad i svensk lag – Vi hade önskat att det fanns en mer nationell styrning och exempelvis kvalitetskriterier som skulle behöva uppfyllas för att få kalla sig Barnahus, säger Anna Petersson.

Sveriges alla Barnahus ingår i ett nätverk som ligger under Barnafrid. Det är ett nationellt kunskapscenter som arbetar med att förbättra de förebyggande åtgärderna när det gäller våld och andra former av övergrepp på barn. Nätverket träffas två gånger om året och ger medarbetare möjlighet att ta del av föreläsningar, diskutera utvecklingsfrågor samt dela olika erfarenheter, rutiner och praxis.

LINKÖPINGS BARNAHUS ÄR landets första och den 30 september är det 15-årsjubileum. Här arbetar fem personer: tre socionomer, en psykolog och en teamassistent. Nio kommuner i Östergötland ingår i Linköpings Barnahus.

»Barnen ska slippa stressen som de kan uppleva vid ett förhör på en polisstation«

Anna Petersson

Till Linköping kommer inte bara barn som utsatts för våld i nära relationer eller sexuella övergrepp. Här hamnar även de som agerar ut sexuellt, alltså de som utsätter andra barn för sexuella handlingar. Hit kommer också barn som har upplevt våld mellan vuxna i familjen, det vill säga de barn som exempelvis har sett när pappa misshandlar mamma.

– Det senaste åren har vi haft knappt 300 barn som på något sätt har passerat vår verksamhet. Så det har blivit många barn genom åren, berättar Anna Petersson.

Hur kommer barnen till er?

– Vem som helst av samverkansparterna kan aktualisera ärenden och påkalla behov av samråd, men de allra flesta kommer in via socialtjänsten.

Ett samråd är ett slags planeringsmöten där alla aktuella inblandade samlas – socialsekreterarna från den berörda kommunen, polis, åklagare, BUP och barnläkare samt medarbetare från Barnahuset för att göra upp en plan för barnen i Barnahusprocessen.

Barnahus är en barnvänlig plats där barnet ska känna sig trygg.

Det börjar ofta med att någon på en förskola eller skola har uppmärksammat att ett barn far illa utifrån misstanke om brott mot barn och gör en orosanmälan. Men det kan också hända att anmälan om misstänkt brott görs direkt till polisen, eller att ett barn hamnar på barnakuten och läkarna upptäcker att det finns skäl för orosanmälan och polisanmälan.

ETT TYPISKT FALL kan börja med exempelvis en flicka som berättar för skolan att hennes mamma slår henne. Skolan måste då göra en anmälan till socialtjänsten.

– När det är ett ärende som gäller brott mot barn ska socialtjänsten som regel alltid inleda en utredning. Därefter kontaktar de oss om att de vill ta upp barnet som ett samrådsärende. Naturligtvis efter att de har gjort en bedömning om barnet behöver skydd direkt. Barnets säkerhet är alltid högsta prioritet, säger Anna Petersson.

Samråden sker en gång i veckan. Under mötet planerar man ärendet och diskuterar de fakta man har så att de blir möjligt att fatta de beslut som behövs för att gå vidare. Åklagaren tar ställning till om en förundersökning ska inledas, eller ej. Ska man hålla förhör bokas dessa också in direkt.

– Tröskeln för åklagare att inleda förundersökning är låg. Och de flesta barn förhörs inom en till två veckor. Vi vill att dessa ska ske så snart som möjligt.

Åklagaren fattar också beslut om det behövs en särskild företrädare. Det är en juridisk representant som ska träda in och företräda barnet i stället för vårdnadshavaren med syfte att ta tillvara barnets rätt under förundersökningen och i rättegången.

En särskild företrädare behövs i fall där vårdnadshavaren är misstänkt för brottet, eller om vårdnadshavaren på grund av sitt förhållande till den misstänkte kanske inte kommer att kunna ta tillvara barnets rätt.

– Det är den särskilde företrädaren som säger okej till att förhör eller om eventuell läkarundersökning får genomföras på barnet.

När det är dags för förhör hämtas barnet, vanligtvis i skolan, och förs till Barnahuset.

– Vi ser alltid till att barnet och föräldrarna förhörs samma dag. Barnet hos oss på förmiddagen och föräldrarna på polisstationen på eftermiddagen.

»Trygghetspersonen är som ett mänskligt gosedjur«

När barnet hämtas får de med sig en trygghetsperson. Det kan vara en lärare, en socialsekreterare eller någon annan i dess närhet som den känner sig trygg med. – Trygghetspersonen är som ett mänskligt gosedjur. Den ska inte ha ansvar och får inte reda på något som går under sekretessen. Han eller hon får vänta i väntrummet under själva förhöret.

Många gånger vet inte barnet om att det ska hämtas till förhör, så trygghetspersonen är viktig. Och att miljön som barnet kommer till känns inbjudande och lugn.

Det vanligaste är att barnet efter förhöret ska återförenas med de föräldrar som misstänks ha utsatt dem för våld. Då ska det inte lämnas ensamt, utan socialtjänsten ska vara med.

Om Barnahus i Linköping

Barnahuset i Linköping invigdes av Drottning den 30 september 2005. I Barnahuset ingår nio kommuner i Östergötland.

Modellen härstammar från USA där det första så kallade Child Advocacy Center startade 1985 i Huntsville. Det kom till Europa kom på 1990-talet och etablerades tidigt på Island

– Det är viktigt. I många av våra kommuner arbetar man med en metod som kallas ”efter barnförhöret”.

Metoden går ut på att informera, lugna och tillsammans prata med familjen om vad barnet har varit med om. Socialtjänsten är med för att hjälpa till att förmedla barnets historia.

– Vi erbjuder även krisstöd – ibland även till föräldrarna.

Barnahuset ska hjälpa hela familjen till bättre beteende, om det är möjligt. Många gånger vill föräldrarna ha stöd. Vid fysisk misshandel där föräldrarna tillstår att de har slagit sitt barn eller liknande finns därför exempelvis behandlingsmodellen KIBB (den används inte vid sexuella övergrepp).

KIBB är förkortning av Kognitiv integrerad behandling vid barnmisshandel och är en unik modell där barnet och föräldrarna får behandling samtidigt. Den används i de fall då föräldrar och barn bedöms kunna ha fortsatt kontakt.

I LINKÖPINGS BARNAHUS uppdrag ingår även att stå för kompetensutveckling inom upptagningsområdet. De bistår med information, driver utvecklingsfrågor och ordnar föreläsningar för sina samverkanspartners. De arrangerar också träffar för skol- och förskolepersonal samt andra grupper som arbetar i barns närhet.

– Jag upplever att Barnahusen gör stor nytta. Det blir annars lätt de vuxnas perspektiv, men vårt fokus är barnets perspektiv – i varje pytteliten detalj som vi gör. Jag tror att det är bättre för ett barn att komma hit till våra lokaler där det är lugnt och är trevlig atmosfär, än till en polisstation.

– Visst skulle man kunna samverka utan ett Barnahus. Men jag tror att det fungerar bättre när det finns några som är särskilt utsedda att göra det, och att alla är på samma plats. ●

under namnet Barnahus. I dag är det skandinaviskklingande namnet ”Barnahus” känt i hela världen bland dem som sysslar med den här typen av verksamhet.

I Sverige finns ett trettiotal Barnahusverksamheter enligt samma grundmodell.

Anna Petersson, samordnare Barnahus i Linköping.

Den psykiska ohälsan ökar

Både Självmordslinjen och Äldrelinjen är nedringda

Antalet påringningar till Självmordslinjen har ökat med 20 procent, bara under augusti. Föreningen Mind, som både har Självmordslinjen och Äldrelinjen, menar att man nu börjar se effekterna av corona. – Vi hade en ökning när corona-panemin var som värst, men nu har vi fått en ännu större ökning, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.

JENNY

Allt fler har självmordstankar och Självmordslinjen har fått en stor ökning av påringningar efter corona. Foto: Getty Images.

Den 10 september var det den globala dagen för självmordsprevention. Varje år dör cirka 800 000 människor i världen av självmord, varav cirka 1 600 i Sverige. Föreningen Mind slår nu larm om att påringningarna till Självmordslinjen har ökat stadigt i efterdyningarna av corona. – Vi har haft en högt tryck under corona, med över 25 000 kontaktförsök i mars. Sedan ökade påringningarna till samma nivåer under juni för nå över 30 000 i augusti, vilket är anmärkningsvärt, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind. Hon tror att vi nu börjar se konsekvenserna av corona.

– Många har haft det extra svårt under pandemin, de kanske har drabbats av arbetslöshet, förlorat en anhörig eller känner en stor osäkerhet inför framtiden. Isolering och ensamhet har tagit hårt på många.

KARIN SCHULZ KÄNNER stor oro över ungdomarna som har haft det svårt med distansundervisningen och nu saknar fullständiga betyg. Tillgången på arbeten som ungdomar brukar kunna ta är extremt låg just nu och högskoleproven har blivit inställda, liksom utlandsresor och liknande. Det gör att många unga kan känna en stor uppgivenhet.

– Alla människor behöver vissa grundläggande behov tillgodosedda. Vi behöver saker i vårt liv som ger mening. Många äldre som saknar anhöriga har tappat de få stunder till social kontakt som de hade före pandemin. Äldrelinjen har också fått in betydligt fler samtal under pandemin och där har vi sett en rekordstor ökning av påringningar under augusti.

SAMTALEN HAR BETYDELSE. Det kan vara till stor hjälp att någon lyssnar.

– Vi brukar lyssna och ställa frågor som synliggör det som kan ge mening i tillvaron och vilka behov och önskningar som

Karin Schulz känner stor oro över barn och ungas situation. Foto: Anna Simonsson.

kan finnas. Hur personen skulle kunna nå dit. Många äldre har varit rädda för att ens gå ut. Vi har uppmuntrat till utevistelse, det mår alla bra av. Bara man håller avstånd och tänker på säkerheten så kan man träffa andra.

MIND BEHÖVER FLER volontärer. Det kan också vara en bra idé för de som känner sig ensamma, att engagera sig i olika ideella organisationer. Självmordslinjen kan tyvärr bara ta emot en liten del av alla samtal som kommer in, trots att man har ökat kapaciteten. Av 30 000 påringningar är det bara cirka 5 000 samtal som kan tas emot. Antalet besvarade samtal på Äldrelinjen har varit uppe kring 3 000 under corona och påringningarna har gått upp till över 8 000.

»Isolering och ensamhet har tagit hårt på många« Karin Schultz

Mind spår att de som är socialt utsatta i samhället nu kommer att bli ännu mer utsatta. Mer resurser måste till, och det är bråttom. Alkohol- och drogmissbruk befaras öka. Och Mind ser också ett ökat behov av att fånga upp barn som far illa och vara uppmärksam på förvärrade hemförhållanden.

– När vuxna mår sämre behövs mer uppmärksamhet på barnen i dessa familjer. Vi skrev en debattartikel i samband med den globala dagen för självmordsprevention den 10 september där vi belyste en mängd ökade insatser som borde till. Det behövs bland annat akuta kompetenshöjande insatser för att fånga upp människor i behov av stöd, samhällets yttersta skyddsnät måste förstärkas, det måste finnas resurser att upptäcka barn och unga som mår dåligt eller far illa. Där har socialsekreterarna en viktig roll. Äldres psykiska välbefinnande bör också prioriteras. Regeringen och ansvariga myndigheter måste ta ledningen för att få ner självmordstalen.

Mind saknar en krismedvetenhet från regeringen, kommuner och regioner när det gäller självmord och psykisk ohälsa. Världshälsoorganisationen rekommenderar att resurser sätts in och mobiliseras för att förbereda samhället och den psykiatriska vården för ett snabbt ökat behov av behandling och stödinsatser.

Om Mind

Mind är en oberoende ideell förening som arbetar för psykisk hälsa.

Självmordslinjen har telefonnummer 90 101. Mind har cirka 400 volontärer som arbetar i Självmordslinjen. Volontärerna är anonyma och arbetar olika tider, men de har alla samma mål, att lyssna och stötta när livet känns svårt.

Äldrelinjen har telefonnummer: 020-22 22 33. Öppet vardagar 8-19 och helger 10-16. Äldrelinjen riktar sig till dig som mår psykiskt dåligt eller som längtar efter någon att prata med. Föräldralinjen är Minds stödtelefon för dig som vill reflektera över din roll som förälder, är orolig för ditt barn eller ett barn i din närhet. Telefon 020-85 20 00.

Antalet självmord i Sverige har legat på samma nivå ända sedan början på 2000-talet och antalet självmord bland unga 15-25 år ökar stadigt år för år. Det märks en oroväckande utveckling av ökade psykiska besvär bland främst barn och ungdomar. Sverige har framgångsrikt satsat stora resurser för att uppnå nollvisionen för dödsolyckor i trafiken. Mind menar att arbetet för nå nollvisionen för självmord måste ges samma prioritet – inte minst i detta akuta läge. ●

Det är viktigt att lyssna och förmedla hopp när någon mår dåligt psykiskt. Foto: Anna Simonsson.

Prova Härliga Hund!

ADVOKATEN: OLOVLIG BETÄCKNING KAN BLI DYRT LAPSK VALLHUND

ANNELIE POMPE

”Doglas är en riktig äventyrshund”

LIZETTE & LOTUS

Champions i freestyle

HUNDCOACHEN: SKVALLERTRÄNING LILLA VALP-

BETEENDESKOLAN

När leken inte är rolig

GOTT HUNDLIV

Fysisk aktivitet och berikning ökar välmåendet

DVÄRGPINSCHER OCH

MÅNADENS RASER BULLMASTIFF, HJÄRNGYMPA – PRYLARNA SOM UTMANAR

ÄNNU AKTIVERAMERA!

Stärkande fysträning Träna parkour i vardagsrummet Enkla aktiveringsövningar Gör som alla andra – vandra!

Avslutas automatiskt

Prenumerationen upphör automatiskt efter periodens slut.

Prenumerera nu!

Sitter du med din första

valp i famnen eller har du haft hund i hela ditt liv?

Inspireras och läs om roliga aktiviteter du och din hund kan göra tillsammans, tips på resmål med hund, modern träning, hälsa, senaste nytt både när det gäller prylar och forskning.

Prova-på-pris!

3 NR

99:-

DU

SPARAR 108:(ord. butikspris 207:-)

Många fina fördelar som prenumerant

u Lägre pris än lösnummer i butik. u Tidningen bekvämt hem i brevlådan före alla andra. u E-tidning ingår! Läs bekvämt på mobil och läsplatta. u Fri tillgång till tidningsarkivet på www.harligahund.se

Beställ snabbt och enkelt på harligahund.prenservice.se eller kontakta Kundservice för personlig service: 08-128 326 10, kundservice@harligahund.se Uppge kod 423-4231084 för att ta del av erbjudandet.

Erbjudandet gäller i 10 dagar och endast nya prenumeranter i Sverige. Integritetspolicy: www.svenskamedia.se/policy

Varannan förälder oroar sig för

sitt

tonårsbarns psykiska mående

En ny Novusundersökning från Trygg-Hansa visar att varannan förälder (51 %) oroar sig över sitt tonårsbarns psykiska mående varje månad, eller oftare. Trygg-Hansa vill hjälpa vuxna att stärka relationen med sin tonåring genom ”Tonårstempen”.

KÄLLA: TRYGG-HANSA

Psykisk ohälsa hos barn och unga är ett

utbrett problem som har ökat med över

100 procent på tio år i åldrarna 10−17 år.

Även psykosomatiska symtom ökar och är vanligare bland barn och unga som har

svårt för att prata med sina föräldrar om bekymmer. När barnen växer upp och blir tonåringar har de ofta livfulla och vardagliga samtalen med vuxna en tendens att tystna. Med Tonårstempen vill

Trygg-Hansa göra det lättare för vuxna att förebygga och upptäcka psykisk ohälsa hos unga i tid. Med ett test i Tonårstempen kan föräldrar och andra vuxna ”ta tempen” på relationen till sin tonåring. Efter genomfört test får man råd och konkreta tips på övningar om hur man kan förbättra relationen till sin tonåring med fokus på samtal. Tonårstempen ger också svar på vanliga frågor föräldrar har om tonåringars psykiska mående.

− Det är många gånger svårt för föräldrar att prata med sina tonåringar, inte

Tonårstempen ger råd och konkreta tips på handfasta övningar om hur man som vuxen kan förebygga psykisk ohälsa hos unga genom samtal.

minst om problem och bekymmer. Med Tonårstempen vill vi hjälpa vuxna att hålla samtalet vid liv, så att de i ett tidigt skede kan förebygga och upptäcka psykisk ohälsa hos sina tonårsbarn. Vi upplever att många av de råd som riktar sig till föräldrar i dag är för generella. Med Tonårstempen vill vi göra det mer konkret för att bidra till långsiktig och verklig förändring, säger Alexandra Gahnström, Barnens försäkringsexpert på Trygg­Hansa.

BRIS, SVERIGES NATIONELLA stödlinje för barn och unga upp till 18 år tog 2019 emot över 27 000 samtal från barn och ungdomar och stöttar även många vuxna som behöver stöd i relationen till sina barn och tonåringar.

− Många ungdomar som hör av sig till oss vittnar om att de försöker närma sig och prata med vuxna i sin närhet men upplever ofta att de inte blir lyssnande på

»De försöker närma sig och prata med vuxna i sin närhet men upplever ofta att de inte blir lyssnande på eller att vuxna inte har tid« Sara André, Bris

eller att vuxna inte har tid. Det är viktigt att vi vuxna är tillgängliga när våra ungdomar vill prata. Barn och ungdomar tar ofta upp viktiga saker mitt i en vardaglig händelse medan vuxna många gånger har en föreställning om att viktiga samtal ska ske planerat på en särskild tid eller plats, så ser sällan verkligheten ut. Tonårstempen ger konkreta tips på hur man närmar sig sin tonåring oavsett om man upplever att man har kört fast eller om man vill fördjupa relationen, säger Sara André, kurator på Bris.

Trygg­Hansa har genomfört en Novusundersökning där det framgår att varannan förälder oroar sig över sitt tonårsbarns psykiska mående varje månad, eller oftare. Majoriteten upplever dock att de kan prata med sin tonåring om problem.

Frågor från undersökningen:

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Trygg-Hansa under perioden 7−13 maj 2020. Målgruppen för undersökningen var föräldrar med hemmavarande barn/ungdomar i hushållet i åldern 12−18 år.

Om Tonårstempen

Tonårstempen är ett initiativ av Trygg-Hansa som främjar samtalet mellan vuxna och tonåringar i syfte att förebygga psykisk ohälsa. På www.tonarstempen.se finns ett självskattningstest, konkreta tips och övningar framtagna i samarbete Paula Terselius, legitimerad psykolog och kuratorer på Bris som också svarar på vanliga frågor från vuxna om tonåringar. Med tipsen och övningarna

Hur ofta oroar du dig för din tonårings psykiska mående?

Varje dag ­ 7 %

Flera gånger i veckan ­ 8 %

Någon gång i veckan ­ 13 %

Någon gång i månaden ­ 23 %

Någon gång i kvartalet ­ 14 %

Någon gång i halvåret ­ 8 %

Nästan aldrig ­ 25 %

Vet ej ­ 1 %

Hur bra eller dåligt upplever du att du och din tonåring kan prata om problem/utmaningar/bekymmer i största allmänhet?

Mycket bra ­ 24 %

Ganska bra ­ 50 %

Varken bra eller dåligt ­ 15 %

Ganska dåligt ­ 9 %

Mycket dåligt ­ 2 %

Vet ej ­ 0 % ●

Totalt genomfördes 1 110 intervjuer. Deltagarfrekvensen var 63 procent. Undersökningen genomfördes via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel som ger representativa resultat.

vill Trygg-Hansa hjälpa vuxna att förbättra dialogen och stärka relationen till sina tonåringar med utgångspunkt i hur relationen ser ut i dag. Trygg-Hansa arbetar långsiktigt med att förebygga psykisk ohälsa bland tonåringar och gör det bland annat möjligt för Bris att utöka öppettiderna och ta emot fler samtal från barn och tonåringar som behöver prata med en vuxen.

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Överlevare

Att bli hel efter en trasig barndom ”Överlevare” är uppföljaren till ”Medan han lever” där Elaine Eksvärd bröt tystnaden om hur pappan utnyttjade henne sexuellt. Nu skildrar hon hur det är att leva med konsekvenserna av övergrepp i barndomen. Elaine skildrar öppenhjärtigt de gånger hon valt fel väg och hur hon satte kärleken på spel – men fick den tillbaka. Hon beskriver hur man kan ta sig vidare, bortom skam och sorg.

Författare: Elaine Eksvärd Förlag: Forum, www.forum.se

Hjärnstark junior

XBT – existentiell beteendeterapi

XBT, existentiell beteendeterapi, betraktar de existentiella frågorna genom KBT-glasögon. Författarna reflekterar kring frihet, ansvar och val och hur dessa begrepp kan begränsa oss eller hjälpa oss genom livet. Hur talar vi om döden, mening, ensamhet, sorg och kärlek? Hur hjälper vi våra klienter?

Boken bygger på den inlärningsteori som B.F. Skinner grundlade och som sedan utvecklats genom relationsinramningsteorin.

Niklas Möller är leg. psykolog och verksamhetschef vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala. Isabel Petrini är leg. psykolog och verksam vid samma arbetsplats.

Författare: Niklas Möller och Isabel Petrini

Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

I Hjärnstark junior finns viktiga fakta ur Anders Hansens succé Hjärnstark från 2016, där han berättar hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan när det gäller koncentration, mående, sömn och mycket mer. I junior-versionen är allt omstöpt för att passa en yngre målgrupp. Genom spännande, lättillgängliga avsnitt om hur hjärnan fungerar och inspirerande tips för mer rörelse är förhoppningen att läsaren ska bli gladare och starkare – ja, till och med smartare. Rörelsen omvandlas nämligen till en ”uppgradering” av hjärnan, så att man både tänker snabbare och kan lägga i en extra ”mental” växel när det är stökigt runtomkring. På köpet blir man bättre på att spela datorspel. Tacka nej till det, den som kan!

Författare: Anders Hansen och Mats Wänblad Förlag: Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se

När mammor dör

Kvinnor om att mista sin mor

Charlotte Sirc har samlat ihop 31 berättelser från kvinnor som har mist sin mor. När hon hastigt förlorade sin mamma som femtonåring saknade hon berättelser om flickor och kvinnor som varit med om samma sak. Här berättar 31 kvinnor mellan 18 och 77 år om erfarenheten av att mista sin mamma. I efterordet beskriver socionom och leg psykoterapeut Lotta Polfeldt olika teorier, begrepp och perspektiv kring sorg och ger exempel på hur mammas död kan påverka på kort och lång sikt.

Författare: Charlotte Sirc Förlag: Ordberoende Förlag, www.ordberoendeforlag.se

Mosleys sömnskola

Jag kan ha fel

– och andra visdomar från mitt liv som buddhistmunk

Björn Natthiko Lindeblads berättar om hur han lämnar en löftesrik karriär som ekonom för att bli buddhistisk skogsmunk, och hur han efter sjutton år i klosterlivet återvänder till Sverige. Vilsen, utan jobb eller pengar, kraschar han rakt in i en depression. Men tack vare sina lärdomar och en generös omvärld hittar han vägen framåt och är idag en uppskattad meditationslärare och föreläsare. 2018 diagnosticerades Björn med den obotliga sjukdomen ALS.

Författare: Björn Natthiko Lindeblad Förlag: Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se

I boken Mosleys sömnskola - Fyraveckorsprogram till bättre sömn och hälsa delar Dr Michael Mosley med sig av den senaste vetenskapen kring sömn och egna sömnerfarenheter. Vid sömn städas hjärnan, minnen sparas, känslor hanteras och man får hjälp att lösa problem. En god nattsömn hjälper dessutom till att hålla humöret uppe, hålla en hälsosam vikt, förbättra minnet, minska depression och bekämpa kroniska sjukdomar.

Michael Mosley är läkare, vetenskapsjournalist på BBC och mannen bakom 5:2-dieten.

Författare: Michael Mosley Förlag: Bonnier Fakta, www.bonnierfakta.se

Sonja och skilsmössan

Hur du lyckas i en vit värld

Superentreprenören Siduri Poli levererar en ögonöppnande självbiografi full av kraftfulla tips och verktyg för att ta sig in i stängda rum. Med utgångspunkt i ärliga berättelser från sitt eget liv diskuterar Siduri rasism, diskriminering och samhällsfrågor och formulerar ett manifest med tio konkreta principer som coachar läsaren till att förverkliga sina idéer. Möjligheterna utanför den vita normen är oändliga – och det finns en plats för alla som drömmer om att ”make it big”.

Författare: Siduri Poli Förlag: Forum, www.forum.se

Sonja bor varannan vecka hos mamma och varannan hos pappa. Båda ställena är bra, men på olika vis. När hösten kommer tar pappa fram en hemstickad mössa åt Sonja så att hon inte ska frysa. ”Den här stickade din mamma till mej för tio år sen”, säger pappa. Mössan är fin tycker Sonja. Men när det är mammas tur att hämta tycker inte hon att den randiga gamla mössan är bra.

Med empati och värme låter Måns Gahrton och Johan Unenge huvudpersonen Sonja berätta sin version om hur det är att leva med skilda föräldrar.

Författare: Måns Gahrton Förlag: Bonnier Carlsen, www.bonniercarlsen.se

En fråga om liv och död

Varje år dör nästan 1 600 människor i självmord. Det är fyra personer om dagen eller en människa var sjätte timme. Antalet självmord har legat på ungefär samma nivå de senaste 20 åren. För barn och unga i åldern 15–24 år och för yngre kvinnor, 25–44 år har självmorden till och med ökat med 1 procent per år sedan andra halvan av 1990-talet.

Ofta pekar Suicide Zero på att socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver arbeta mer med dessa frågor, med större systematik och med mer kunskap. Hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att identifiera risk för självmord, något som är tydligt i forskning i ämnet samt erbjuda mer stöd till människor som genomför självmordsförsök. Vi behöver alla mer kunskap om hur vi kan prata om självmord och självmordstankar liksom mer kunskap om vart man kan vända sig för att få hjälp.

DET VI PRATAR mindre om är vad man kan göra på våra arbetsplatser. En bra arbetsplats är så klart en friskfaktor, men en otrygg arbetsplats med konflikter och trakasserier är direkt skadlig. Den kan på allvar hota vår hälsa. Det faktum att sjukskrivningarna på grund av stressrelaterade orsaker har ökat kraftigt och i synnerhet för kvinnor i offentlig sektor pekar på att något måste göras. Det räcker inte med att jobba bättre och smartare. Det

Om Suicide Zero

Suicide Zero är en ideell organisation som sedan 2013 arbetar för att radikalt minska självmorden i Sverige. De jobbar mot en nollvision för självmord i Sverige genom att bilda opinion och påverka beslutsfattare, öka kunskapen om självmord samt minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa.

handlar också om organisation, arbetsbelastning, jämställdhet och det sociala klimatet på arbetsplatsen.

Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet publicerade förra veckan en stor studie om sexuella trakasserier på jobbet. Över 80 000 svenskar i arbetsför ålder hade besvarat en enkät om de utsatts för sexuella trakasserier på sin arbetsplats under perioden 1995 till 2013 och dessa personer följdes sedan upp i nationella register. Forskarna identifierade sedan självmord och självmordsförsök utifrån dödsorsaker och registrerad sjukhusvård. Resultaten visar att personer som varit utsatta för sexuella trakasserier på sin arbetsplats hade mer än fördubblad risk för självmord, och en kraftigt ökad risk för självmordsförsök. Det gick inte att se några skillnader mellan män och kvinnor.

STUDIEN LIGGER I linje med annan kunskap vi har. Det vill säga att en dålig social arbetsmiljö kan få mycket allvarliga konsekvenser. Denna studie borde ge arbetsgivare ännu större anledning att arbeta med främjande och förebyggande arbete på sina arbetsplatser. En god arbetsmiljö och nolltolerans mot alla former av kränkande särbehandling och sexuella trakasserier borde vara en självklarhet i detta arbete. Studien från Stockholms universitet antyder att så inte är fallet.

Om forskningsstudien

Rickard Bracken

Generalsekreterare på Suicide Zero.

»Personer som varit utsatta för sexuella trakasserier på sin arbetsplats hade mer än fördubblad risk för självmord«

Forskningsstudien baseras på ett jämförelsevis stort material, relativt representativt för den svenska arbetande befolkningen. Över 80 000 svenskar i arbetsför ålder som besvarat en enkät om huruvida de utsatts för sexuella trakasserier på sin arbetsplats det senaste året, under perioden 1995 till 2013, följdes sedan upp i genomsnitt 13 år i nationella register. Självmord och självmordsförsök identifierades utifrån dödsorsaker och registrerad sjukhusvård.

Artikeln Work related sexual harassment and risk of suicide and suicide attempts: prospective cohort study av Linda L Magnusson Hanson, Anna Nyberg, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Fredrik Bondestam, och Ida EH Madsen publicerades i tidskriften British Medical Journal (BMJ) den 2 september 2020.

Saga HVB

HVB hem för

Pojkar och Flickor 14-18 år

Placering enligt SoL och LVU

Vi arbetar varje dag för att hjälpa människor till ett bättre liv.

Kontakt: 079-0683605 I fatos.cetinkaya@sagahvb.se www.sagahvb.se

VÄRNE HVB

- det lilla behandlingshemmet i natursköna i Småland!

Behandlingshem för vuxna 21-45 år

Vi utgår från individen och problematiken kring missbruket. Vi arbetar utifrån evidensbaserade metoder kring beteenden, relationer, tankemönster och förändringsarbete.

Bemanning dygnet runt!

med hög kvalitet på stödinsatser - miljö - boende Kontaktaossförplatsförfrågan!

Vi har åtta platser och är bemannade dygnet runt. Välkommen med förfrågan!

070-049 55 38 l info@varnehvb.se www.varnehvb.se

Välkommen att kontakta oss!

0736-67 88 27 info@springcare.se www.springcare.se

Spring Cares målsättning är att på bästa möjliga sätt hitta en individuell anpassad boendelösning med stöd för vår målgrupp och uppdragsgivares önskemål.

• Familjehem Vi erbjuder konsultstödda familjehem till barn och ungdomar Stockholms län.

• Skyddat boende Hedersrelaterad problematik och för våld i nära relationer. Vi erbjuder skyddat boende med insats och stöd i egna lägenheter.

• Stödboende

Vi erbjuder insatser för unga vuxna från 18 årsåldern som befinner sig under utsluss.

• Boendestöd Vi erbjuder stöd i det egna boendet.

• Kontaktperson

Vi erbjuder regelbundna träffar med ett barn eller en ungdom som bor hemma och är i behov

FAMILJEDRIVET PSYKIATRISKT BOENDE

Målgrupp Män och Kvinnor 18-70 år. Fast struktur och aktiv rehabilitering. Läkare och sjuksköterska på plats dagligen.

www.spirarehab.se 070-601 03 82 lisa.knape@spirarehab.se

för personer i behov av skydd och stöd:

• familjer med barn • kvinnor & män • HBQT-personer

• utsatta för hedersrelaterat hot/våld • utsatta för stalkers

• personer som vill lämna den gängkriminella miljön

Vi ombesörjer hämtning och transport av skyddspersonen till boendet. millegarden.se

Goda förutsättningar för lyckad integration

Sedan 2017 har utvecklingen mot högre standard för flyktingintegration i Europa gått långsamt. Men Sverige är fortsatt i topp, enligt en ny studie som har undersökt förutsättningar för en lyckad integration i fjorton EU-länder.

Det EU-finansierade forskningsprojektet The National Integration Evaluation Mechanism (NIEM) presenterar i en ny studie en jämförande bedömning av hur integrationen ser ut i Bulgarien, Tjeckien, Frankrike, Grekland, Ungern, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen, Rumänien, Slovenien, Spanien och Sverige.

Studien utgår från ett antal indikatorer, som visar på vilka rättigheter, resurser och service som ges till flyktingar. Det är inte en mätning kring hur lyckad integrationen är, utan mäter förutsättningar, enligt EU:s önskemål och standard, för en lyckad integration.

Studien visar att få förändringar skett sedan 2017, då senaste rapporten publicerades. Frankrike och Litauen, följt av Lettland och Slovenien, hade den starkas-

te positiva förändringen. Frankrike har förbättrats i tio av tolv områden. Rumänien, Italien och Ungern har däremot haft en negativ utveckling.

SVERIGE, TILLSAMMANS NEDERLÄNDERNA, såg ingen förändring i någon riktning men befinner sig båda på en hög nivå vad gäller förutsättningar för en lyckad integration. – I Sverige finns det en uppfattning om att integrationen inte går bra. Men i Sverige har alla invånare lika rättigheter och tillgång till den service som finns. Svensk politik diskriminerar inte på grund av land, kön eller flyktingstatus, säger Sayaka Osanami Törngren, docent vid Malmö universitet och ansvarig för den svenska delen av NIEM-projektet.

Sysselsättning och utbildning har generellt gått mest framåt mellan 2017 och 2019. Däremot ser det sämre ut vad gäller bostadsfrågan. Det är också genomgående i Europa svårt för nya flyktingar att få stöd tidigt i asylprocessen, trots att det skulle vara effektivt med tidiga insatser vad gäller språkinlärning, utbildning och sysselsättning.

För Sveriges del har valet att 2016 strama åt med den tillfälliga migrationslagen försvårat möjligheter till uppehållstillstånd och familjeåterförening, vilket också gett Sverige lägre betyg i NIEM:s index. – Men Sverige har fortfarande en väldigt fördelaktig integrationspolitik. Nu när det sägs i den offentliga debatten att politiken måste ändras, har det inte rört integrationspolitiken, utan endast migration, säger Henrik Emilsson.

OM TVÅ ÅR kommer en ny rapport från NIEM, om utvecklingen fram till 2021. Det finns flera osäkerhetsfaktorer, som coronapandemin, den ekonomiska kris som följer med virusutbrottet, och hur Sverige väljer att gå vidare när den tillfälliga migrationslagen löper ut nästa sommar.

– Det är tydligt att Sveriges index kommer att sjunka. Vi går ju åt det hållet. Det är intressant för oss att följa om Sverige kommer halka ned på listan och närma sig det europeiska genomsnittet, säger Henrik Emilsson.

KÄLLA: MALMÖ UNIVERSITET

Sayaka Osanami Törngren, docent vid Malmö universitet och ansvarig för den svenska delen av NIEM-projektet.

Andras erfarenheter skapar engagemang

Inom området psykisk ohälsa växer det fram nya former av engagemang som utgår från individer med egen erfarenhet av ohälsa. Även inom etablerade organisationer finns ett ökat fokus på berättelser som utgår från individuell erfarenhet. Det visar ny avhandling från Umeå universitet.

Hilda Näslund är doktorand i socialt arbete och har studerat rörelser och individer som engagerar sig inom området psykisk ohälsa. Hon har bland annat studerat det framväxande fenomenet ”brukarentreprenörer”. Det är personer som engagerar sig genom privata bolag och bygger nätverk på sociala medier kring frågor som rör psykisk ohälsa.

– Brukarentreprenörers framväxt är kopplat till sociala mediers genomslag. Entreprenörernas fokus på att offentligt dela personliga erfarenheter reflekterar också generella trender som även kan ses i politiskt engagemang kring andra frågor, säger Hilda Näslund.

I avhandlingen studeras även brukarorganisationer som är medlemsbaserade ideella organisationer, och som drivs av och riktar sig till personer med erfarenhet av psykisk ohälsa.

– Brukarentreprenörer har större individuell frihet i att välja hur de vill engagera sig, än i en brukarorganisation, men de saknar organisationernas demokratiska grund, säger Hilda Näslund.

Avhandlingen visar att brukarorganisationer har nära relationer till offentliga aktörer, vilket möjliggör för dem att bidra till utveckling av vård och stöd. Samtidigt riskerar sådana nära kopplingar att försvaga brukarorganisationernas möjligheter till kritik.

– Det är centralt för organisationerna att skydda sitt oberoende genom att analysera risker med sådana samarbeten och genom att investera i fristående aktiviteter, säger Hilda Näslund.

I avhandlingen diskuteras hur brukarorganisationerna och entreprenörerna ser på den kunskap de representerar.

– Organisationerna och entreprenörerna beskriver att erfarenhetsbaserad kunskap har blivit mer efterfrågad. Inom

brukarrörelsen lyfter man fram olika former av denna kunskap, som kan utgå från personliga berättelser om individuell erfarenhet, men som också kan vara gemensam i brukargrupper.

Dessa uttryck för erfarenhetsbaserad kunskap anses även ha olika möjligheter att bidra till förändring.

– Berättelser om individuell erfarenhet kan bidra till känslomässigt engagemang, som är en viktig kraft i social förändring. Kollektivt framförhandlad kunskap kan å andra sidan utgöra en grund för att förändra vård och stöd. Det är viktigt med en medvetenhet om vilken typ av kunskap och representativitet som krävs i olika sammanhang, avslutar Hilda Näslund.

KÄLLA UMEÅ UNIVERSITET

Fakta

Hilda Näslund är född och uppvuxen i Skellefteå. Hon har en masterexamen i sociologi och är sedan 2016 doktorand vid institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet. Den 11 september försvarade Hilda sin avhandling med titeln: Personalising service user engagement: Entrepreneurs and membership organisations in the mental health sector.

Att ta del av andras personliga erfarenheter av psykisk ohälsa skapar engagemang. Foto: Getty Images.

Hilda Näslund.

Så kan du få en coronatrygg arbetsplats

Det är många som har arbetat hemifrån under corona-pandemin. När nu smittspridningen går ned och vi känner ett behov av att mötas så börjar många planera för en gradvis återgång till kontoret. Men hur ska vi anpassa kontorslokalerna för att kunna känna oss trygga?

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES OCH KUNDPARTNER

Reflex Arkitekters designavdelning Reform, har tagit fram en plan för en säker återgång till ett coronatryggt kontor.

– Vi har genomfört det här på vårt eget kontor i Stockholm och nu sjösätter vi strategin för att kunna hjälpa andra i en

säker återgång till den egna arbetsplatsen, säger Peter Sahlin, arkitekt och partner på Reflex Arkitekter. Han pekar på tre viktiga punkter som utgör grunden:

1. Handhygien och rena ytor: tvätta händer och använd handsprit. Daglig rengöring av ytor som handtag, keyboards, bordsytor, kranar och liknande.

2. Distansering två meter. Att hålla avstånd när vi rör oss, arbetar och på möten. Skapa rutiner för fika och lunch.

Det är viktigt att kunna känna sig trygg på jobbet och skapa förutsättningar att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Peter Sahlin.

3. Att stanna hemma om du känner dig sjuk eller har symptom på smitta.

Peter Sahlin berättar att de har monterat upp fasta stationer för handsprit runt om i lokalen, minskat antalet arbetsplatser och bestämt hur de rör sig i lokalen.

– Vi har tagit fram pilar till golvet för att visa vilken riktning vi ska gå i trånga korridorer så att vi alltid kan hålla oss till tvåmetersregeln. Vi gick runt med tumstocken och mätte. Vid de arbetsplatser där det inte gick att hålla avståndet rensade vi bort stolarna och datorskärmarna så att ingen kan använda de platserna.

ÄVEN I MÖTESRUMMEN har platserna minskas. Det är ungefär hälften av stolarna som är borttagna.

– Sedan har vi ett maxtak på 50 av totalt 75 medarbetare som får vistas i lokalerna varje dag. Genom närvaroappen Forms Office får var och en ange om man tänker vara inne på kontoret. Är maxgränsen nådd så går det inte att välja den dagen.

I lunchrummet är det färre som får plats när det ska hållas distans.

– Det är viktigt att se över fika- och lunchrum. Det är en sak att hålla avstånd vid kontorsarbetsplatserna, men när alla ska hämta kaffe kan det bli problem. Vi har utökat från en till tre kaffestationer för att förhindra trängsel, berättar Peter. Kontoret är uppdelat i olika hemvister och där har man också egna mötesrum och toaletter, vilket underlättar mycket.

– Vi visar respekt för varandra och ser till att alla är medvetna om varför vi skapar det coronatrygga kontoret. Vi har satt

upp tydliga hänvisningsregler som en påminnelse.

Peter Sahlin tror att corona kommer att påverka utformningen av framtidens kontor.

– Det är många som idag pendlar långt till sin arbetsplats och nu när vi har testat att det fungerar bra att jobba hemma kommer nog många att fortsätta med det i alla fall någon eller några dagar i veckan. Lokalhyrorna i centrala delarna av våra storstäder är mycket höga, så i förlängningen kommer nog många företag och verksamheter att se sig om efter mer yteffektiva lokaler eller underuthyra egna lokaler som nu står tomma.

»Vi gick runt med tumstocken och mätte«

Peter Sahlin

När det gäller hygien och städning har vi låtit Peter Rehnström, vd på Kundpartner, ge några handfasta råd.

– Noggrann handhygien är a och o. Se till att ha handsprit framme där man äter, fikar och tar frukt. Och tänk på att dörrhandtag, kranar och tvåldispensrar behöver desinficeras ofta.

KUNDPARTNER HAR MÄRKT en stor ökning av städbehovet på kontor, ända sedan pandemins utbrott i februari.

– Den vanliga kontorsstädningen minskade något i och med ökat hemarbete, så under sommaren har det varit myck-

När extraresurser sätts in så har också den totala sjukfrånvaron sjunkit.

Sätt fram medel och utrustning så att medarbetarna själva kan göra rent sina tangentbord, råder Peter Rehnström på Kundpartner.

et grovstädning och golvvård. Det som i stället har ökat stort är desinficering.

PETER REHNSTRÖM BERÄTTAR att de får komma och städa flera gånger per dag hos vissa större företag.

– Hygienutrymmen som toaletter, omklädningsrum och pentryn kan behöva desinficeras flera gånger per dag. Även kontaktytor som dörrhandtag till konferensrum. Hur ofta man behöver städa beror på kontorets belastning.

Han råder att se över kontorets städrutiner. Kundpartner har märkt att när extraresurser sätts in så har också den totala sjukfrånvaron sjunkit, inte bara minskad risk att smittas av covid-19.

– Det är en bra investering.

SEDAN ÄR DET viktigt att minimera smittohärdar, som textilhanddukar, öppna toalettpappershållare och pumptvålbehållare.

– Man kan inte ha samma lösningar på kontoret som hemma. Sensorstyrda tvåldispensrar är att rekommendera, men de har blivit så populära att de är svåra att få tag på nu.

Tangentbordet bör medarbetarna själva göra rent.

– Sätt fram medel och utrustning för att underlätta rengöringen. Sedan bör man även kontrollera ventilationssystemet och hålla det rent. Vädra då och då, det är bra att få in frisk luft och dammsug bara där det verkligen behövs, annars är andra städmetoder bättre, avslutar Peter Rehnström. ●

Gröna middagar

Vegetarisk mat kan vara både enkel, god och mättande. I Jessica Frejs senaste kokbok bjuder hon på en massa färgstarka vegomiddagar som kan lagas på nolltid. Förlag: Harper Collins.

FOTO: LINA EIDENBERG ADAMO

Bullar i gräddsås

Ingredienser:

500 g formbar vegofärs

1 litet, skalat och rivet äpple

1 msk lökpulver

1 tsk salt

1 tsk vitpeppar

1/2 dl majsmjöl

1 msk rapsolja

2 1/2 dl Aito oat cuisine (Vegansk glutenfri havreprodukt som används som matlagningsgrädde. Kan ersättas med liknande produkt.)

1 msk calvados

1 msk grönsaksbuljongpulver

1 msk ljus japansk soja

Till servering:

Kokt potatis

Saltgurka

Portabelloburgare

Ingredienser:

1/2 dl ljus japansk soja

3 rivna vitlöksklyftor

1/2 dl olivolja

600 g portabellosvamp

Dressing:

2 dl crème fraiche

1 riven vitlöksklyfta

Hur lätt som helst

Gör så här: Blanda vegofärs, äpple, lökpulver, salt, vitpeppar och majsmjöl. Forma smeten till bullar och stek dem i rapsolja på medelvärme tills de är genomstekta.

Häll på Aito oat cuisine, calvados, grönsaksbuljongpulver och ljus japansk soja. Koka upp och servera med kokt potatis och saltgurka.

2 msk dijonsenap

1 msk srirachasås

1 dl hackad basilika

1 dl hackade soltorkade tomater

Till servering: Hamburgerbröd

Salladsblad

Gör så här: Blanda soja, vitlöksklyftor och olivolja. Skölj portabellosvampen och lägg i en plastpåse. Häll i marinaden, blanda och låt stå i minst 15 minuter. Blanda under tiden ihop ingredienserna till dressingen.

Stek svamparna på medelvärme i cirka 15 minuter så att de får fin färg. Fyll dem med lite riven ost som får smälta i hattarna. Rosta hamburgerbröd och montera med dressingen och salladsblad.

DIN GÅVA KAN VARA EN ANNAN KVINNAS RÄDDNING FRÅN VÅLD

DIN GÅVA KAN VARA EN ANNAN KVINNAS RÄDDNING FRÅN VÅLD

SWISHA 90 18 003

SWISHA 90 18 003

25 ÅR

25 ÅR FÖR

Inbjudan till Utbildningsdagar!

Välkommen till en intressant dag!

SSIL - För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfria utbildningsdagar

Samtliga tillfällen är inställda och flyttade till 2021

• 3 september Västerås

• 17 september Malmö

• 7 oktober Linköping

• 22 oktober Sundsvall

• 4 november Stockholm LSS/Äldreomsorg

• 5 november Stockholm HVB/Familjehem

• 2 december Göteborg

Maria Bauer - Beteendevetare och författare

Utmaningar och möjligheter i arbetet med våld i nära relation

Toni Tuunainen - Föreläsare, Handledare

Ett liv som präglats av våld och utanförskap

Kostnadsfria utbildningsdagar

Poa Samuelberg, Moa Mannheimer, Sofia Bidö - Traumatisering hos barn - Väck den björn som sover!

Upplevelser av våld, övergrepp, krig och katastrofer påverkar och hindrar barn i deras utveckling Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se

Vinn en bok med Omtanke

Familjehemsbankenmötesplatsen inom familjehemsvården

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 48-49.

Webbaserat behandlingsstöd - av och för vårdare

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Ewa Brodin, Kiruna, Cecilia Svensson, Eldsberga och Anneli Salonius, Nacka. Stort grattis till er, boken kommer på posten.

BOENDE & STÖDBOENDE

förstahandskontrakt efter 6 månader

Att vara familjehem är en utmaning som gett oss många skratt och tårar men framförallt så har vi lärt känna så många fantastiska människor.

dagligen

Vi erbjuder skyddat boende för personer som lever under hot. Våra säkerhetssamordnare har mångårig polisiär bakgrund och lång erfarenhet av arbete med defensiva skyddsåtgärder. Tillsammans med våra erfarna socionomer och terapeuter möter vi på e� effek�vt sä� klientens behov.

Vill ni veta mer? Ring oss på 0585-20057 eller kontakt@familjehemsbanken.se.

Vi grundade Familjehemsbanken 2009 för att det skulle vara lite lättare att hitta familjehem, både med och utan konsulentstöd. www.familjehemsbanken.se

NÄSTA NUMMER

info@curbosverige.se

Karin är socionom med systemisk grundläggande psykoterapiutbildning. Hon har vidareutbildning i traumaterapi på psykodynamisk grund och är ackrediterad interpersonell terapeut. Karin har arbetat med samtal individuellt och i grupp sedan 2005. Hon arbetar med effekter av olika typer av våld och har särskilda kunskaper om sex som självskada, sexuella övergrepp och utny�jandeformer som koppleri, grovt koppleri och människohandel för sexuella ändamål. Inom NSI ger hon individuellt anpassat kris- och samtalsstöd �ll vuxna och unga vuxna som en del i en skyddsinsats.

Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se www.skyddsinsatser.se

1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 21 oktober till: ”Tävling 6/2020”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

Omtanke nummer 7:

Möt Anna Kåver

Hon är legitimerad psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, certifierad handledare med inriktning på KBT samt författare. Anna Kåver har också ägnat sig åt forskning och behandlingsutveckling för suicidala självskadande patienter. Hennes senaste bok handlar om mening, mod och möjligheter.

Ute den

november

54 95

Tema Kriminalitet

Martin Lardén är leg. psykolog och chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet berättar om vägen ut ur kriminalitet. Johanna Bäckström Lerneby är aktuell med reportageboken ”Familjen” där hon beskriver hur en kriminell familj håller ett samhälle i skräck.

Alltid i Omtanke

• Aktuella branschnyheter

• Ny forskning

• Gästkrönika

• Reportage

• Bokuppslag

• Tävling

• Kalendarium

....och mycket mer!

Texta tydligt!

Sveriges största placeringsservice

Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt

SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Ramavtal

Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.

Snabbt enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!

Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se

Hitta snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt

Webbaserat behandlingsstöd

av och för vårdare