Tidningen omtanke, nr 5, 2020

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

Krönikan: Utmanande vardag med autism

Ger stöd till familjer med trotsproblematik

Hon har skrivit en bok om kampen för sin son

Patrik Wincent, terapeut och coach

”Det

blev normalt att dricka varje dag”

Social omsorg i coronatider

Juristen Finn Kronsporre reder ut vad

som gäller för LSS och SoL

Kvinnovåld i fokus

Anmälningar om våld mot kvinnor har ökat med 52 procent under corona

Vi klarar placeringen!

Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

Vår placeringsrådgivning har decennielång kunskap av socialt arbete och svarar dygnet runt på din förfrågan.

eller ring 0771-11 33 11

Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individoch familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har cirka 16 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till 9 000 människor.

Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm.

Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se. humana.se/placeringsforfragan

”I kristider är det fler som behöver stöd än annars och många behöver extra mycket stöd”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Hanna Danmo, skribent på Autism- och Aspergerförbundet.

Läs krönikan på sidan 56

Omslag

Foto: Johan Fjellström

5 , september 2020 •

10| Intervjun

Patrik Wincent är grundare av Shoppingakuten, Internetakuten och Dataspelsakuten. Här berättar han om sitt eget missbruk.

16| Aktuellt

Riksförbundet FUB har undersökt hur man har hanterat spridningen av covid-19 i LSSbostäder.

19| Tema: Socialtjänsten och corona

20| Social omsorg i coronatider

Juristen Finn Kronsporre reder ut vad som gäller under corona med LSS och SoL.

24| Skuldrådgivning

Konsument Uppsala befarar att den ekonomiska utsattheten ökar.

26| Kvinnovåldet ökar

Tryggare Sverige presenterar hur brottsligheten i Sverige har förändrats under corona.

30|  Maskrosbarn

En ny rapport lyfter barnens upplevelse av våld i hemmet.

Sidan 42: Maria Lindgren har skrivit boken Hjälp –jag drunknar! En förälders kamp för sitt barn och vägen tillbaka.

42| Maria Lindgren

Hon har kämpat länge för sin son som har adhd, epilepsi och autism.

46| Friendsrapporten

En fjärdedel av eleverna utsätts för kränkningar i skolan.

48| Trotssyndrom

Riksförbundet Attentions projekt Trots Allt! ska stödja familjer med trotsproblematik.

60| På jobbet

Distansarbete kan orsaka stress.

62| Kvinnovåld

Ny bok samlar röster från #Vibrytertystnaden.

BEHANDLING OCH BOENDE MED KVALITET

Ekotopia är ett familjärt ställe som arbetar helt individuellt utifrån uppdrag och problematik samt boendemöjligheter under längre eller kortare tid.

Vi finns på småländska höglandet utanför Aneby i en lantlig och idyllisk miljö. Möjlighet att ha med sig husdjur.

Vår verksamhet bygger på individuellt boende/behandling. Vi arbetar med att hitta en vardag som är anpassad utifrån problematik/funktionshinder, samt att lära sig leva med sin problematik utifrån de möjligheter som ges.

EKOTOPIAS MÅLGRUPP

Män och Kvinnor 21 - 55 år med:

• Autismspektrumstörningar

• Schizofreni och övriga psykostillstånd Affektiva syndrom Ångestsyndrom

• Personlighetsstörningar

• Missbruk R.T psykisk ohälsa

• Samsjuklighet

• LRV - 1991:1129, LPT - 1991:1128, LVM - § 27

ARBETSMETODER

KBT Kognitiv beteendeterapi

DBT Dialektiskt beteendeterapi

• MI Motiverande samtal

• ÅP Återfallsprevention

• Nada Akupunktur

• HAP Haschavvänjningsprogrammet

Mattias föreståndare 0380-49 69 94

Johan placeringsförfrågan 0380-49 69 95

Vår verksamhet ligger vackert belägen i Småland i Jönköpings kommun.

Ebba HVB behandling bedrivs med evidensbaserade metoder av erfarna behandlare med dokumenterad kompetens. Insatserna är individanpassade med respekt för den egna individens förmågor och resurser. Vårt mål är att hitta orsaken till en individs beteende vilket är viktigt för att den ska få rätt behandlingsinsats.

EBBA HVB:S MÅLGRUPP

Kvinnor 21 – 55 år med dokumenterad missbruks/beroende problematik

Missbruk relaterad till psykisk ohälsa inom neuropsykiatri, psykossjukdomar samt personlighets-störningar

• Skyddat boende kan ombesörjas vid förfrågan

• SoL, LVM, §27

Upptagningsområde hela landet

Vi kan ombesörja hämtning

ARBETSMETODER

• KBT – Kognitiv Beteende Terapi

• DBT – Dialektisk Beteende Terapi

• HAP – Hasch Avvänjnings Program

• CENAPS – Missbruks/Kriminalitetsbehandling

• MI – Motiverande Samtal ÅP – Återfalls Prevention TMO – Trauma Medveten Omsorg

Elisabeth föreståndare 0380-49 69 91

Johan placeringsförfrågan 0380-49 69 95

www.ebbahvb.info

ingår i Ekotopia i Aneby

Med nya ögon på livet

Coronakrisen har varit påfrestande för alla. Bara scenariot att det härjar ett dödligt virus som vem som helst kan ha oturen att drabbas av och man vet inte hur chansen ser ut för att överleva. Att hålla distans till andra människor och minska på sina sociala kontakter är inte nyttigt för människans psyke. Vi är flockdjur som behöver andra omkring oss för att kunna ventilera oro, känna oss behövda, visa kärlek och uppleva gemenskap.

Själv har jag inte mått jättebra av att jobba hemifrån. I lagom dos går det bra, så jag har tagit ett par dagar på kontoret varje vecka för att inte bli helt knäpp. När så en kallelse till mammografin dimper ned i brevlådan och sedan ett nytt brev om att mammografin är stängd ett par månader, går hälsoångesten igång. När väl mammografin har öppnat igen och jag ska dit är jag nervös för både själva undersökningen och corona. Handskar och munskydd är med för säkerhets skull, och det var tur, för sköterskan beklagar sig att tyvärr får hon inte ha skyddsutrustning för sin chef. Ändå ska hon undersöka kvinnor på löpande band.

Skyddsutrustning borde vara en självklarhet i alla yrken där man behöver komma närmare varandra än 1,5 meter!

Jag blev inte smittad av corona på Hälsocentralen men fick en kallelse till en kompletterande mammografiundersökning efter två veckor, vilket innebar andra dagen på min semester. Hälsoångesten gick förstås i taket. Varför ska mammografin utföras på löpande band, utan utrymme till information och frågor? Och varför ska man behöva få en skriftlig kallelse, där läkarens funderingar inte framgår alls? Jag tänker att det är många kvinnor som ska behöva oroa sig i onödan över något som är vanligare än man tror,

något som man inte pratar högt om. Är effektiviseringen viktigare?

Undersökningen visade inte på något onormalt som tur var. Och då det bara var andra dagen på semestern, kunde jag slappna av och njuta i fulla drag av fyra veckors ledighet. Några regnskurar och svalare väder, vad gjorde väl det!

Andra har också sagt sig njuta extra mycket av den här sommaren. De har uppmärksammat hur vacker naturen är, dofterna, ljuden. Kanske ser vi världen med lite nya ögon när vi utsätts för prövningar. Att vi värdesätter andra saker, det som verkligen är viktigt.

Alla har vi blivit medvetna om hur viktiga våra nära och kära är. Bara det att inte ha fått träffats och kramats. Förhoppningsvis kan coronakrisen få oss att reflektera över hur vi lever våra liv. Man kan göra mycket för att försöka må bättre både fysiskt och psykiskt.

Hösten känns lite som en nystart då nya, godare vanor kan skapas. Ett nytt skolår har startat och vi får ny energi på jobbet när vi planerar inför det resterande året. Jag hoppas att du också har kunnat tanka ny energi i sommar, trots corona.

Trevlig läsning!

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Layout

Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Robin Svensson, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 robin.svensson@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration

Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.

Lunnagård

M E D H JÄ R TA T I VÅ RD E N

Välkommen till Lunnagård, ett alkoholfritt särskilt boende med plats för 32 boende inom målgrupperna psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar. Många av de som kommer till oss har bott på flera boenden innan och har ofta en historik av utåtagerat beteende som orsakar rädsla hos personalgrupper eller grannar på boendet. I Lunnagårds öppna lokaler och med stöd i personalens personcentrerade arbetssätt hittar de flesta ”hem” hos oss, med ökad livskvalitet som följd.

I N O MHU S M I LJ Ö

Vi har inga stängda dörrar och inga avdelningar vilket gör att det finns gott om möjligheter att röra sig i huset och välja på några av de många utrymmen med sittplatser som finns för samvaro med andra. Miljön är genuin och vi strävar efter att det ska vara så likt en hemmiljö som möjligt.

U T O MHU S M I LJ Ö N

Lunnagård ligger i ett naturskönt område cirka en kilometer från centrala Eksjö. Utomhusmiljön på Lunnagård är vacker och inspirerande i form av en stor park som nyttjas efter säsong. På sommaren har vi mindre odlingar, grillkvällar i trädgården eller tar avkopplande promenader i parken. På hösten plockar vi gemensamt äpplen och andra frukter som vi sedan använder i vårt kök.

SI L VIA C E R TIFIE R A D VE R KSA MH E T

All fastanställd personal, oavsett yrkeskategori, har genomgått S ilv iahemmets ut bildning om demenss juk domar oc h demensvård. Något som gör att vi är stolta innehavare av Siviahemmets certifikat nr 35.

VÅ R MOTTAGNINGSPROCESS

Vid en platsförfrågan gör alltid vår Verksamhetschef Sofie och en av våra Sjuksköterskor ett besök hos den förfrågan berör för att lära känna den och förstå behoven. Vi berättar också om Lunnagård och hur det här att bo där. Samtidigt passar vi på att intervjua personal som känner den för att få en fördjupad förståelse. Tillsammans med biståndhandläggare görs ett individavtal och vi planerar flytten till Lunnagård. Nästan alltid kommer vi och hämtar i vår egen anpassade bil för att underlätta logistiken till Eksjö.

KO N T AK T

Sofie Schiller, verksamhetschef sofie.schiller@lunnagard.se mob. 0702-315530 tel. 0381-77 70 21

JOUR

DYGNET RUNT, ÅRET OM!

Hämtningsservice inom

24 timmar i hela Sverige

070-273 45 35

HVB för ungdomar

Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.

Hällekils Gård och FIA Gården, HVB hem för pojkar 16-20 år. Riddarhyttans Gård, HVB hem för pojkar och flickor 13-17 år.

Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingssamtal enskilt

och i grupp och spontant i vardagen. Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.

Vill du veta mer eller besöka oss?

Hör av dig!

Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se

www.hallekilsgard.se www.fia-garden.se www.riddarhyttansgard.se

JUNO ® – Din juridiska kommuntjänst

Prova fritt i två veckor på: juno.se/social

Patrik Wincent är en populär föreläsare och författare inom digitala missbruk.

”För mig handlade det mest om att bli inkluderad”

Patrik Wincent skriver och föreläser om digitala missbruk

Han är grundare till Shoppingakuten, Internetakuten & Dataspelsakuten. Patrik Wincent började intressera sig för digitala missbruk efter att själv ha gjort en lång resa på grund av sitt missbruk. Han fastnade i alkoholberoende redan som ung, trots att han hade lovat sig själv att aldrig börja dricka.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: JOHAN FJELLSTRÖM, PRIVAT OCH HENRIK KOHLMAN

Många känner igen Patrik Wincent från Lyxfällan, där han har varit programledare. Han är också auktoriserad terapeut, coach, författare och föreläsare med många års erfarenhet kring arbeten med missbruks- och beroendeproblematik.

Viljan att hjälpa andra kommer från en tuff uppväxt och en egen beroendeproblematik som han genom 12-stegsprogrammet kunde vända till en kreativ energi att göra gott. Det 12:e steget handlar om ett inre uppvaknande och Patrik upplevde sitt på en resa till Los Angeles.

– Det var min sponsor från AA (Anonyma Alkoholister) som tog med mig och några till som han var sponsor för på en resa. Hans plan var att vi skulle gå på stora möten och hjälpa till på härbärgen. Jag såg väl mest fram emot att går runt där på stan och hänga på stranden, men när jag gick där på Santa Monica Beach efter att ha delat ut mat till hemlösa under två veckor så kände jag bara en sådan euforisk känsla av ren kärlek. Jag började gråta av tacksamhet. Känslan höll i sig i ungefär 30 minuter och jag förstod där och då att jag var på rätt väg.

Patrik växte upp Malmöförorten Sorgenfri. Han var ensambarn, hade en polsk mamma och en svensk pappa.

– Jag hade mycket kompisar och vi åkte BMX och skateboard. Men det var mycket alkohol i familjen och släkten. Det var ofta fest, bråk och skrik. Pappa drack och han kunde sticka iväg ibland och vara borta flera dagar. Jag minns att jag lovade mig själv att jag aldrig skulle börja dricka.

När Patrik var 12 år kom pappan hem efter att ha varit borta i en vecka och sa att han ville skiljas.

– Det blev ett ganska dramatiskt uppbrott. Mamma hade sin sorgeprocess och jag stängde av och började hänga mer med vänner. Jag drogs till den här hipp hop-kulturen med graffiti och det var hela det här med Paolo Roberto och Stockholmsnatt. Det var coolt att vara ute och kicka på stan. För mig handlade det mest om att bli inkluderad.

Patrik började skriva musik och rappa ihop med en kompis och de var med i ett skolprojekt där de fick spela in musik. En lokal producent lyssnade på deras demo

Om Patrik Wincent

Ålder: 45 år.

Familj: Sonen Elias, 19 år.

Utbildning: Auktoriserad terapeut och coach.

Aktuell: Författare och föreläsare med många års erfarenhet kring arbeten med missbruks- och beroendeproblematik.

Böcker: Nomophobia, Digital Diet, Den digital barnvakten, När vi släpper kontrollen, Den digitala drogen och Shop ´til you drop. www.patrikwincent.se

vilket ledde till ett skivkontrakt med ett Stockholmsbolag. De fick en hitlåt som var listetta på Sommartoppen och därefter blev det turné i 39 länder.

– I den världen med turnerande och festande blev det normalt att dricka varje dag. Jag har alltid haft svårt att sluta dricka, det var av eller på. Det ledde till minnesluckor, personlighetsförändringar och vi hade ingen koll på ekonomin.

DE HADE ETT stort kontrakt på gång i USA men misskötte sig och fick sparken. Patrik var då 23 år och började festa ännu mer. Han träffade en tjej, hon blev med barn, han lovade att dra ner på drickandet men det gick inte.

– Jag spårade ur väldigt ofta. Det var som att jag hade en radar på när vi var på fest. Jag hittade alltid en likasinnad att dricka med.

Det här ledde till en separation, vilket gjorde att drickandet blev ännu värre.

– Utåt sett såg allt bra ut. Jag hade jobb,

tränade mycket och såg frisk och fräsch ut, men jag hade börjat dricka varje dag. Sedan nådde jag botten. Jag vaknade upp i en lägenhet efter en blöt fest och visste

Mötet blev en vändpunkt för Patrik. Här välkomnades han med öppna armar av människor som alla berättade sin historia.

»I den världen med turnerande och festande blev det normalt att dricka varje dag« Patrik Wincent

inte vart jag var. Jag hade en minneslucka på 6-8 timmar och hade en sådan ångest och skam som sköljde över mig. När jag satt på tåget hem upplevde jag ett sådant mörker att jag kände att jag inte ville leva längre. Precis då ringde en kompis och han hörde på mig att jag inte mådde bra. Han ville att jag skulle träffa hans pappa. Jag förstod inte varför men jag gjorde det. Pappan började förklara att han var nykter alkoholist sedan 20 år och han ville att jag skulle följa med på ett AA-möte. Jag kapitulerade och följde med, jag hade inget val, jag visste ju inte vad jag skulle göra.

– Jag kände att det här är jag. Innan hade jag varit nervös och jag hade också tänkt att det skulle vara en massa gamla gubbar där med stora röda näsor och ölmage, men det fanns alla sorters människor i alla åldrar.

Patrik fick också sin sponsor, Per, en framgångsrik inspiratör med ett bra liv som osjälviskt ville hjälpa Patrik genom tolvstegsprogrammet.

– Det är en ganska smärtsam självrannsakningsprocess att gå igenom. Bland annat ska man göra en lista på alla personer som man har gjort illa och gottgöra dem.

Åttaårskalas för Patrik på Sorgenfrivägen 63 i Malmö.

Patrik och sonen Elias reste till Indien år 2011.

Det var bara att beta av. Det blev verkligen en ögonöppnare.

Patrik tjänade bra vid den här tiden så han kunde betala tillbaka pengar som han hade lånat, han fick nya värderingar och blev intresserad av modellens sökande genom meditation och övningar för personlig utveckling.

– Jag reste till Indien och så var det USA-resan där jag hade mitt andliga uppvaknande. Jag kom på att jag ville jobba med att coacha andra. Jag upptäckte att det här med beteenderelaterade problem var väldigt intressant.

När Patrik blev nykter fick han också börja träffa sin son Elias och fick ha honom varannan vecka.

– Det är en sorg att jag inte var närvarande för honom under hans första år. I dag står vi nära varandra som tur är.

ELIAS SPELADE MYCKET dataspel, något som Patrik också gjorde när han var ung. Det gjorde att Patrik började fundera kring

dataspelsberoende och 2012 startade han Dataspelsakuten.

Det blev starten på en intensiv period då Patrik skrev flera böcker, både om dataspelsberoende och skärmberoende. 2017 startade han konsultbolaget Fondberg & Wincent tillsammans med Ove Fondberg. Han blev också tillfrågad att leda tv-programmet Lyxfällan. Den senaste boken Shop ’til you drop (2018) handlar om shoppingberoende.

Det finns substansberoende och beteendeberoende. Om man är en beroendepersonlighet är det lätt att ersätta ett beroende med ett annat eller att fastna i fler beroenden.

– Det blir en känslomässig flykt. Man vill åt kickarna. Men man måste gå igenom processen och läka det ursprungliga. Beroende är en kronisk sjukdom som påverkar kropp, tanke och det känslomässiga. Man får ta en dag i taget.

Inom AA så hjälper man varandra genom sponsorskap. Sponsorn säger till när

personen är mogen att själv bli sponsor. För Patrik tog det ett år innan han blev sponsor själv.

– Det är lite som att den halvblinde leder den helblinde.

Vid varje möte är det flera deltagare som har serviceuppdrag. Det kan vara ansvar för att koka kaffe, städa eller liknande. Det gör att du känner dig behövd och att andra är beroende av att du dyker upp.

PATRIK WINCENT HAR idag varit nykter i 16 år och inte haft ett enda återfall.

– Det är ett gediget arbete. Jag har upplevt skilsmässa, dödsfall och andra svåra saker, men livet är inget jag behöver fly ifrån längre.

Ofta har beroendepersonligheter en enorm drivkraft. Enligt forskning förknippas låga halter av det enzym som bryter ned signalsubstanser i hjärnan med ett spänningssökande beteende. Man har också funnit låga halter av enzymet hos framgångsrika människor. De har fått www.ssil.se | 13

Som programledare för Lyxfällan ihop med Magnus Hedberg. Foto: Henrik Kohlman.

Shop ’til you drop kom ut 2018 och är Patriks senaste bok.

I boken delar Patrik Wincent med sig av praktiska strategier och verktyg för att hjälpa tvångsmässiga shoppingmissbrukare att få tillbaka sin kontroll. Förlag: Bladh by Bladh.

utlopp för sin rastlöshet genom utbildning och prestation i arbete till exempel.

– Det kan ligga något i det. Jag har alltid lyckats bra jobbmässigt och blivit utsedd till bästa säljare och så. Jag har också sprungit fem maratonlopp. Jag märker att många som söker hjälp för beroende är starka och färggranna personligheter, lite ”allt eller inget”-människor, säger Patrik.

När han levde med missbruket var det som att han hade på sig ett par smutsiga glasögon.

– Sedan fick jag nya glasögon och såg världen på ett helt annat sätt. Att få vara med min son och leva Svenssonliv var något helt annat än det kaos jag levde i innan.

»Jag upptäckte att det här med beteenderelaterade problem var väldigt intressant«

Skammen är nog den mest grundläggande känslan hos en missbrukare, tror Patrik, som berättar att han också hade en halv miljon i skulder, något som gjorde att deltagarna i Lyxfällan kanske fick en extra hjälp av.

– Jag brukade säga att om jag kan så kan du. ●

Om Anonyma Alkoholister

Alla som vill sluta dricka kan vända sig till Anonyma Alkoholister (AA). Det enda kravet för att bli med i Anonyma Alkoholister är enligt de själva: ”En önskan om att sluta dricka”.

I Sverige finns det ungefär 460 AA-grupper och i hela världen finns det ungefär 116 000 AA-grupper i 180 olika länder. Därmed är Anonyma

Alkoholister den största självhjälpsrörelsen i världen. Behandlingsformen som AA använder sig av kallas för tolvstegsprogrammet. De tolv stegen kan låta religiösa men AA säger själva att de inte tillhör någon religion. De använder sig av uttrycket Gud som vi uppfattar Honom, vilket kan stå för en kraft, större än jaget.

HTTPS://ANONYMAALKOHOLISTER.SE/

Missbruksbehandling

för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-559 09 39

ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se

Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år.

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

073-405 00 15

ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se

Närmare 40 procent av de svarande visste inte om personalen hade tillgång till skyddsutrustning. Foto: Getty Images.

Brist på information om skyddsrutiner och smittspridning i LSS-bostäder

Många kommuner och privata utförare brister när det gäller information till anhöriga och ställföreträdare om rutiner med anledning av pandemin och smittspridning i LSS-bostaden. Exempelvis visste närmare 40 procent av de svarande inte om personalen hade tillgång till skyddsutrustning. Det visar en enkätundersökning som Riksförbundet FUB har genomfört.

Riksförbundet FUB genomförde under ett par veckor i början av juni 2020 en enkätundersökning om spridningen av covid-19 smitta i LSS-bostäder samt av rutiner kopplade till sjukdomen. Enkätens målgrupp var i första hand anhöriga och ställföreträdare till en person med intellektuell funktionsnedsättning (IF), som bor i en LSS-bostad för vuxna. Enkäten kunde även besvaras av personal som arbetar i LSS-bostad. Enkäten resulterade i 176 svar. Svaren hade god spridning i landet; 85 kommuner och samtliga 21 regioner finns representerade.

Enkätsvaren visar på en lika häpnadsväckande som oroväckande brist på information samt en nonchalans inför vad lagen säger om t.ex. besöksförbud på en gruppbostad. Av svaren framgår att:

• Många anhöriga och ställföreträdare upplever en total avsaknad av tillförlitlig information om smittläget i LSS-bostaden.

• Informationen till anhöriga, ställföreträdare och de boende om smittskyddsrutiner, skyddsutrustning och provtagning är på många håll otillräcklig, ibland till och med obefintlig.

• Besöksförbud och andra restriktioner (till exempel vad gäller fritidsaktiviteter, att gå till affären och handla mat, etc.) införs utan någon rättslig grund och trots Socialstyrelsens tydliga besked ”Varje lägenhet inom ett LSS-boende är personens egen bostad. Det finns inte några bestämmelser som gör att man mot den enskildes vilja kan begränsa besök från exempelvis anhöriga och vänner i deras boende.”

Kommunens eller den privata utförarens skäl att införa besöksförbud förefaller i många fall vara godtyckliga och har ibland inte kommunicerats på ett tydligt sätt till de anhöriga och ställföreträdarna:

• ”(…) till på köpet så belägger man boendet med ”besöksförbud”! Trots att det inte bor någon där i riskgrupp och de boende är mellan 25–33 år!”

• ”Tveksamt med besöksförbud i gruppbostaden som infördes i mars. Kan ju inte gälla den egna lägenheten.”

Det finns även de som tycker att besöksförbud och restriktioner är motiverade under pandemin, framför allt för personer som tillhör en riskgrupp för att bli allvarligt sjuk i covid-19:

• ”Tycker LSS har kommit i skymundan för äldreomsorgen. De missar att även LSS-boenden har äldre brukare och brukare inom riskgrupp. Alla i LSS är inte 25 och arbetsföra.”

• ”Äldre (70+) fortsätter handla med personal, dvs. serviceboendet anpassas inte efter Folkhälsomyndighetens rekommendationer.”

• ”Alla omsorgstagarna är riskbedömda i mars månad av smittskyddsläkare och berörda sköterskor. Av 360 bedömda personer var 30 stycken extra sköra. De hålls under särskild uppsikt och deras boenden har besöksförbud (…).”

Några av de anhöriga har i brist på betryggande information om smittskyddsrutiner i LSS-bostaden valt att låta den vuxna sonen eller dottern bo i föräldrahemmet under en period:

• ”Brist på information från gruppbostaden gjorde att vi hämtade hem vår dotter i avvaktan på besked från enhetschefen om att läget klarnat (…)”

• ”Har tagit hem min anhöriga 21/4, för riskfyllt att chansa.”

• ”Jag ringde och pratade med chefen för min dotters servicebostad för att fråga vilka förändrade rutiner boendet hade infört på grund av covid-19. Hennes svar var: ´inga - det behövs inte´. Jag valde att ta hem min dotter då.”

Digital utveckling för vård och omsorg i fokus

Vård och omsorg står inför många utmaningar framöver, vi får fler äldre och det blir färre yngre som kan arbeta med att hjälpa de äldre. Socialtjänsten står inför utmaningar med socialförsäkringsfrågor, beroendefrågor, arbetsmarknadsfrågor m.m.

Utöver många ansvarsområden har Cov id19 tillkommit, vilket gjort att mycket fokus flyttat till säkerhetsfrågor för såv äl personal som de klienter vi tar hand om.

Nectar bevakar, analyserar och utvecklar funktioner inom högaktuella områden såsom IBIC och ICF med fokus på användarvänlighet och rättssäkerhet Många kunder önskar digitala stöd för att enkelt kunna leva upp till krav på rapporter, bla. Checklistor på utförda SoL/LSS - och HSL insatser. Statistik och rapporter genereras med automatik i idok och kan användas i det systematiska förbättringsarbetet samt som återrapporterin g till uppdragsgivare, ledning och socialstyrelsen

Susanne Arvidsson (VD) och Krister Lindberg (produktchef) på Nectar Systems, följer utvecklingen av både IBIC och ICF och är aktivt med i utvecklinge n av de nya processer som är byggda i Idok.

”Jag är väldigt stolt över att presentera och leverera dessa effektiva och användarvänliga funktioner till kunderna som sätter klienten i centrum. I utvecklingen har vi tagit höjd för användarvänligheten eftersom IBIC och ICF ofta upplevs som tunga och svårjobbade när alla riktlinjer skall uppfyllas. ”

”Det är en spännande resa att utveckla system som ska stödja kvaliteten i Sveriges Vård och Omsorgs företag och man måste hela tiden vara lyhörd för såväl nya riktlinjer som nya behov hos kunderna.”

”Vi arbetar bort dubbeldokumentationen , tex. genereras en månadsrapport automatisk samt sorteringsfunktioner som förenklar nödvändiga sammanställningar.” Vissa uppgifter behöver finnas i både HSL och SoL dokumentation, detta kopieras då automatiskt med möjlighet att redigera samt signeras .”

Idok har en bra helhet med komplett funktionalitet för alla lagrum. Basfunktioner såsom ledningssystem med dokumentbibliotek, avvikelser, automatiska egenkontroller m.m. I huvudprocessen finns utöver dokumentationsprocesserna, funktionsbedömningar, drogtester, delegering, automatiska månads- och slutrapporter, familjehemsfu nktion och gallring till komplett läkemedelshantering. Övriga funktioner som avtal/fakturering och CRM funktioner finns för de som vill göra allt i idok. Självklart kan alla organisationer påverka vilka delar som ska användas i deras respektive verksamhet

Välkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.

• FREDA

• Patriark

• Boende i egen lägenhet

• Praktiskt stöd

• Barnverksamheter dagligen

• Eget husdjur välkommet

www.curbosverige.se

Coronakrisen sätter sina spår

Sjukvården har en vårdskuld att ta hand om i efterdyningarna av corona. Inom social omsorg blir det en annan skuld att ta sig an, då många grupper har drabbats extra hårt av coronakrisen. Isoleringen har inneburit en ökning av våld i hemmet. Anmälningarna om misshandel inom parrelation mot kvinnor har ökat med hela 52 procent. Det är skrämmande statistik. Barnen blir förstås också drabbade. En ökad psykisk ohälsa, ekonomisk utsatthet och indragna resurser är andra effekter som märks.

TEXT: JENNY FORS

GETTY IMAGES

Skolan är stängd och elevassistenten kan inte arbeta hemma hos eleven. Vad händer då?

Kommunen kan inte avsäga sig ansvaret

Juristen benar ut vad som gäller under corona-pandemin

Juridiken inom social omsorg har väckt extra mycket frågor under coronatiden. Plötsligt ändras förutsättningarna för hela samhället och därmed också reglerna för LSS och SoL. Vem bär ansvaret för stöd och personlig assistans när skola och daglig verksamhet stänger i coronapandemins spår? Finn Kronsporre, som är jurist, reder ut frågorna.

TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES

Juristen Finn Kronsporre får dagligen ta emot frågor kring regler för tillämpning av LSS och SoL. Att kommunerna har det yttersta ansvaret där ändras inte för att det råder en pandemi.

– Visst ansvar kan dock komma att bli större eller mindre. Till exempel det här om att äldre inte skulle få ha hemtjänst utanför sin hemkommun under sommaren, säger han.

Finn Kronsporre höll en webbsänd kurs, Social omsorg i coronatider, som JP Infonet arrangerade den 2 juni.

Kommunerna kan inte komma runt att de är ytterst ansvariga.

– När två huvudmän inte kan komma överens om vem som är ansvarig eller när det är oklart vem som är ansvarig blir det automatiskt kommunen som bär ansvaret. Detta för att inget ska hamna mellan stolarna. Om till exempel inte Regionen har tid eller möjlighet att ge stödet är det kommunen som träder in, förklarar Finn.

Sedan kan man hamna i ett läge där

kommunen inte kan göra insatsen. Coronapandemin har till exempel gjort att kommunen inte kan erbjuda sommargäster hemtjänst utanför sin hemkommun för att det inte finns resurser till det. Detta trots att man har rätt till det enligt lagen.

– I socialtjänstlagens sjunde paragraf står det att lagen ska främja jämlikhet. Man ska utgå från vad som gäller för alla. Coronapandemin har ändrat förutsättningarna i hela landet för alla, så då ska man ta hänsyn för det; vad som gäller för alla under pandemin.

I femte paragrafen står det om att levnadsvillkoren ska vara i jämförelse med andras. Finn ger ett exempel:

– Daglig verksamhet upphör vid 67 års ålder eftersom den ska vara för personer i yrkesverksam ålder. Men nu är det corona-situationen som är vägledande. Då kan man få hitta andra lösningar om den dagliga verksamheten inte kan pågå som vanligt.

»Det kan vara svårt att reda ut vem som är ansvarig för stödet«

Kommunen är skyldig att tillhandahålla daglig verksamhet även om verksamheten är stängd. Syftet med daglig verksamhet är att få en sysselsättning som liknar vanligt arbete. Verksamheten ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter personens önskemål. Under rådande omständigheter kan man då ersätta den traditionella sysselsättningen med annan stimulans och social samvaro som följer Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Kanske någon aktivitet utomhus.

– Varje ärende kräver sin bedömning. Om handläggaren har noterat att personen har autistiska drag och inte diagnosen autism har denne egentligen fått en felak-

Finn Kronsporre

tig bedömning för rätt till daglig verksamhet. Handläggaren kanske har skrivit att personen har behov av social kontakt. Ja, då kan det räcka med en stunds promenad med social samvaro.

FINN KRONSPORRE BERÄTTAR också att ibland står det bara att det är beviljat daglig verksamhet, medan i andra fall kan det stå hur många timmar per dag det ska vara.

– Står det att man har rätt till ett visst antal timmar per dag, då är det i princip det som gäller.

För att uppfylla kriterierna för daglig verksamhet enligt LSS ska personen vara i yrkesverksam ålder, sakna förvärvsarbete och inte utbilda sig. Insatsen omfattar

personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd samt personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder.

På grund av corona har det skapas några nya författningar i Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387):

• Förordning (2020:126) om fördelning av sjukvårdsmaterial till följd av spridningen av sjukdomen covid-19

• Förordning (2020:163) om tillfälligt förbud mot besök i särskilda boendeformer för äldre för att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19.

• Förordning (2020:195) om vissa sjukpenningförmåner med anledning av sjukdomen covid-19.

• Förordning (2020:244) om viss tillfällig

föräldrapenning med anledning av sjukdomen covid-19.

• Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

• Lag (2020:148) om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid.

FINN VÄLJER ATT titta närmare på vad som händer när skolan stänger.

– Den som har funktionshinder och behöver det stöd som man skulle ha fått i skolan har rätt till liknande stöd, men det kan vara svårt att reda ut vem som är ansvarig för stödet. Många har frågat om inte elevassistenten borde få följa med hem. Det har jag inget svar på, men inget säger att en elevassistent inte skulle kunna det, men samtidigt är den knuten till skolan. Skolan är dock ansvarig för att undervisningen ska kunna bedrivas på distans. Det är sällan som en skola helt försummar

Det är lätt att uppfylla kriterierna för daglig verksamhet. Men vad gäller om verksamheten är stängd?

»Att man håller sitt barn hemma på grund av oro för corona är ingen befogad anledning, men det kan det vara om barnet tillhör en riskgrupp«

Fakta om

SoL och LSS

Socialtjänstlagen är en så kallad ramlag. Det innebär att den inte reglerar rättigheter för den enskilda individen utan beskriver vilka skyldigheter kommunerna har.

Lagen reglerar all social verksamhet i kommunerna. Det kan gälla stöd till barn och unga, äldre, missbrukare och människor med funktionsnedsättning.

särskilt stöd utifrån ett funktionshinder, men föräldrarna brukar ha synpunkter på stödet. Kommunen skulle också kunna ge assistansen och debitera skolan för kostnaden. Kommunen kan inte neka stöd bara för att de tycker att skolan ska ta sitt ansvar. Återigen, om det är oklart eller om två bråkar om ansvaret så träder kommunens ansvar in. Familjen kan också få retroaktiv kompensation för assistans.

FÖRÄLDRAANSVARET ENLIGT LSS ger rätt till insats från den nivå där funktionshindret skapar merarbete jämfört med ett barn utan funktionshinder. Skolplikt är också ett föräldraansvar.

– Vi har en stark skolplikt i Sverige. Det ses som en allvarlig sak att hålla ett barn utanför skolan, vilket tolkas som att man brister i omsorgen om barnet. Det kan till och med leda till tvångsomhändertagande vård enligt LVU. Att man håller sitt barn hemma på grund av oro för corona är ingen befogad anledning, men det kan det vara om barnet tillhör en riskgrupp.

Många barn som har personlig assistans hör till en riskgrupp.

– Då kan man få utökad personlig assistans. Men om man har personlig assistans på grund av ett utagerat beteende till exempel och barnet är hemma med feber och är sängliggande, då är inte det utagerade beteendet kvar och rätten till assistans försvinner under de dagarna, säger Finn.

När det gäller förordningen om tillfälligt förbud mot besök finns det några undantag; om personen befinner sig i livets slutskede eller om besökaren befinner sig i livets slutskede. Nu har man ju också kunnat göra besök utomhus under sommaren. Akut tandvård, till exempel, är också ett undantag. ●

LSS-lagen omfattar tre grupper, så kallade personkretsar. Personkrets 1 är personer med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd. Personkretsen 2 är personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. Personkrets 3 är betydligt mer allmänt hållen och gäller personer ”med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.”

LSS omfattar tio insatser, till exempel personlig assistans, ekonomiskt stöd för assistans, ledsagarservice, bostad med särskild service mm. Samma insatser kan ofta också fås enligt Socialtjänstlagen. Det finns dock två viktiga skillnader; LSS säger goda levnadsvillkor och SoL säger skälig levnadsnivå. Kommunerna kan också ta ut avgift för insatser enligt SoL, medan de är gratis enligt LSS.

Tillägg på grund av covid-19

• Förordning (2020:126) om fördelning av sjukvårdsmaterial till följd av spridningen av sjukdomen covid-19.

• Förordning (2020:163) om tillfälligt förbud mot besök i särskilda boendeformer för äldre för att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19.

• Förordning (2020:195) om vissa sjukpenningförmåner med anledning av sjukdomen covid-19.

• Förordning (2020:244) om viss tillfällig föräldrapenning med anledning av sjukdomen covid-19.

• Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

• Lag (2020:148) om tillfällig stängning av verksamheter på skolområdet vid extraordinära händelser i fredstid.

”Än så länge är det som efter en vanlig sommar”

Konsument Uppsala befarar att den ekonomiska utsattheten ökar

Hur ser det ut på kommunens skuldrådgivning efter corona? Många har blivit av med jobbet, tvingats lägga ner den egna verksamheten eller blivit permitterade. Borde inte det synas nu? Vi kontaktade Konsument Uppsala för att höra hur läget ser ut där. TEXT:

Coronakrisen har försatt många i en svår ekonomisk situation efter att de har blivit av med jobbet eller blivit deltidspermitterade. Agneta Wiman Marklund är budget- och skuldrådgivare på Konsument Uppsala inom Uppsala Kommun och har ännu inte märkt av någon ökning efter semestern.

Under en kris tror många att det inte är sant, att det inte kan bli värre, men krisen kan bli utdragen.

– Än så länge är det som efter en vanlig sommar. Då har vi oftast väntetider upp till sex veckor, jämfört med fyra veckor som vi försöker hålla oss på i vanliga fall. Efter en kris eller lågkonjunktur brukar det dröja innan vi märker av något så vi befarar att det kommer att märkas senare i höst.

Tyvärr väntar många för länge med att ta kontakt.

– De tror att det ska lösa sig och kanske lånar lite mer, men situationen blir bara värre. Det är vanligt vid en kris att när man väl söker hjälp så är det riktigt illa.

AGNETAS VIKTIGASTE RÅD är att aldrig låna för att betala ett lån om du inte vet att du ska få pengar in som täcker det.

– Vi brukar också ge rådet att de ska höra av sig till fordringsägaren och berätta varför de inte har pengar så att det räcker just nu. Särskilt i dessa tider så är de flesta mer välvilliga att till exempel ge en respit på hyran tills dess att man får pengar.

Många har fått vänta upp till 16 veckor på A-kassa nu när det har blivit sådan anstormning med sökande där.

Det är lätt att ge upp när allt blir övermäktigt och bara är kaos. Att inge hopp är viktigt för Agneta.

– Många har inte pratat med någon om sin situation innan de kommer hit. Det kan kännas jobbigt och det kommer att ta tid, men det kommer att gå.

De flesta tar själv kontakt med kommunens skuldrådgivning. Andra kommer in via en socialsekreterare eller kurator.

UNDER PANDEMIN SÅ har Konsument Uppsala haft öppet som vanligt, men förstås följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer med avstånd och handhygien.

– Vi har även erbjudit möjlighet till telefonmöten, men det är lättare att ses när man ska beskriva saker och hantera papper.

Vid ett första möte så går man genom behov och önskemål, kartlägger situationen med inkomst, utgifter, boende, familj, skuldbild.

»Många har inte pratat med någon om sin situation innan de kommer hit« Agneta Wiman Marklund

– Skuldproblem är vanligast. Vissa kan ha kaos i hela ekonomin och ligger också efter med någon hyra medan andra kan ha full koll på de löpande räkningarna men är överskuldsatta.

NÄR MAN TAR hjälp så har det ofta hänt något som har gjort att inkomsten har förändrats. Man kan ha blivit av med jobbet, blivit permitterad, blivit långtidssjukskriven, skilt sig eller att någon har avlidit.

– Vi gör en budget för att se inkomster och löpande utgifter. Det är viktigt att få ihop basen först och få klart för sig hur långt pengarna räcker. Sedan kan man titta på skulderna. Många har inte ens vågat öppna alla fönsterkuvert med inkassokrav.

Nästa steg är att få en överblick över skulderna som ligger hos inkasso och kronofogden och eventuellt kontakta fordringsägarna. Skulle ingen annan lösning fungera kan man ansöka om en skuldsanering och det hjälper kommunen till med.

– Det är väldigt uppskattat att få stöttning i den här processen. Många tycker

att det verkar krångligt att göra en budget, men grunden är att få koll på inkomster och utgifter och se så att det går ihop. Sedan kan det också vara bra att göra en årsöversikt för att kunna spara till sommaren och julen, säger Agneta.

HON TYCKER ATT det är viktigt att så många professionella som möjligt vågar prata även om ekonomin. Till exempel inom sjukvården eller psykiatrin.

– Man kan bara ställa frågan: Hur mår din ekonomi? Personen själv kanske inte kopplar ihop ångest eller värk i ryggen med ekonomiska problem.

Personer med NPF-diagnoser kan ha svårt med både struktur och impulskontroll, något som kan påverka ekonomin. Sedan finns det de som har beroendesjukdom som kan ställa till det.

– Vi kan hänvisa vidare till vården om vi ser att pengarna har gått till extrem shopping. Vid spel- och alkoholmissbruk kan kommunen erbjuda hjälp. Det är ingen mening att reda upp i ekonomin om det destruktiva beteendet fortsätter.

CORONA HAR DOCK inneburit att många konsumerar mindre och man har inte lånat till resor under sommaren, något som annars är vanligt.

– Förhoppningsvis så kan den här krisen lära oss att värdesätta annat. Samhället är så riktat mot konsumtion idag. Det är så lätt att låna till allt man vill ha. Många förstår inte vad ränta innebär, att man betalar för så mycket mer än vad varan egentligen kostar. Sedan ska man se till att alltid ha en buffert för att klara av oväntade händelser. Många sparar alldeles för lite.

Konsument Uppsala är i gymnasieskolor och föreläser för att öka kunskapen och berätta att det finns möjlighet att få budget- och skuldrådgivning.

– Alla kommuner är skyldiga att erbjuda rådgivning enligt lagen. Det är kostsamt för samhället när människor inte kan klara sin ekonomi. Man blir sjuk av det och det kostar ännu mer pengar, avslutar Agneta. ●

Agneta Wiman Marklund är budget- och skuldrådgivare.

Dubbelt så många anmälningar om våld i hemmet under corona

Hur har covid-19 påverkat brottsligheten i Sverige? Det frågade sig Tryggare Sverige i slutet på juni då de arrangerade den Digitala Almedalsveckan 2020. Färre människor i rörelse och fler ungdomar utan sysselsättning kan förklara förändringarna i brottsstatistiken i det offentliga rummet. I hemmet har våldet mot kvinnor ökat med hela 52 procent jämfört med i fjol.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES

Forskning visar att våld i nära relationer ökar i kristider, med ökad stress och nu även isolering. Många befarade att kvinnovåldet skulle öka under coronapandemin. Louise Kristoffersson Svensson, säkerhetssamordnare på Tryggare Sverige, har studerat hur det har sett ut med anmälda brott under mars-april i år jämfört med i fjol.

– Misshandel inom parrelation mot kvinnor har ökat med hela 52 procent. 3 409 brott anmäldes i år jämfört med 2 240 under samma tidpunkt i fjol. Narkotikabrott har ökat med 13 procent och skadegörelse med 5 procent. Misshandel, rån och våldtäkt har minskat med 10-18 procent.

Louise har kollat med bostadsföretag i Sverige och där har man inte märkt att störningsanmälningarna har ökat. – Det är konstigt, eftersom det brukar vara en indikation på misshandel i hemmet. Men det finns också ett stort mörkertal inom den här brottstypen, säger Louise.

Bostadsföretagen ser dock en ökning av störningsanmälningar mot ungdomar som skapar samlingsplatser i källarutrymmen och liknande med mycket stök i bostadsområdet.

– Gymnasieskolorna har hållits stängda och många står också utan jobb. Ett fastighetsbolag i Malmö har anordnat aktiviteter för de boende, med gympa, allsång från balkongerna, odling, lekar och spel. Med ökad närvaro minskar risken för brott.

PER GRANHÄLLEN, SÄKERHETSSTRATEG i Rinkeby/Kista har en lite annan bild.

– Järvaområdet har varit väldigt drabbat av corona och där ser vi en minskning på alla typer av brottslighet. Men här har föräldrar hållit sina barn hemma från förskola och skola till hela 40 procent efter den stora vågen av smitta i mars. Nu måste vi hålla ögonen på de här barnen som inte klarade sin skolgång.

I det offentliga rummet har det också skett en förändring i brottsstatistiken. Fär-

re människor i rörelse och fler ungdomar utan sysselsättning kan förklara de siffror som Arber Jasharaj, säkerhetssamordnare på Tryggare Sverige, presenterade.

– Jag har tittat på några städer i USA och även London och Stockholm. Offerbrott har minskat i nästan alla städer, medan biltillgrepp och liknande har ökat.

I New York ökade bilstölderna med hela 60 procent och våldtäkterna minskade med 41 procent. Stockholm som inte har haft någon nedstängning, men ändå vissa regler om minskade sociala kontakter och uppmaning att jobba hemifrån, har en ökning av biltillgrepp med 3,11 procent och inbrott med 8,56 procent. Övriga brott har minskat. Stöld har minskat mest med 32,94 procent.

ARBER ANSER ATT det brottsförebyggande arbetet bör följa det som händer i samhället, förändrade rörelsemönster och levnadssätt med till exempel extrainsatta poliser, väktare och värdar som kan röra sig i samhället.

Misshandel inom parrelation mot kvinnor har ökat med hela 52 procent.

»Det fanns tecken på alkohol, kondomer och i flera av lokalerna bodde kvinnor« Jenny Hjelmgren

– Att skapa en inbjudande och inkluderande social miljö där det finns en mix av människor är viktigt för att skapa trygghet.

Louise tror tyvärr att våldet i nära relationer kommer att öka ytterligare. Avslutningsvis tror panelen att corona kommer att få effekter i samhället även på lång sikt. Att äldre drar sig för att vistas ute bland folk och därmed att fler yngre fortsatt kommer att dominera det offentliga rummet.

ETT ANNAT SEMINARIUM under den Digitala Almedalsveckan handlade om ett lyckat myndighetssamarbete i Helsingborgs stad.

Under 2019 så gjorde Miljöförvaltningen och Socialförvaltningen 150 insatser i samverkan med bland andra Polisen, Räddningstjänsten, Tullverket, Kronofogden, Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.

– Vi har bland annat gjort besök på 27 massagelokaler i Helsingborg under 2019. Det var en mycket befogad tillsyn då vi fann bland annat att det saknades städ-

utrustning och rengöringsprodukter, det var smutsiga lokaler. Det fanns tecken på alkohol, kondomer och i flera av lokalerna bodde kvinnor, säger Jenny Hjelmgren är miljöinspektör i Helsingborgs stad.

Olovliga boenden är ett annat ansvarsområde som miljönämnden har. Det kan vara boenden, som här i verksamhetslokaler, eller källare, containrar eller husvagnar.

– Dessa olovliga boenden saknar ofta möjligheter att sköta hygien och att laga mat. Under 2019 förbjöd vi tio olovliga boenden efter besök tillsammans med Polisen.

Räddningstjänsten pekade särskilt på bristen på brandsäkerhet. Om det hade börjat brinna visste ju ingen att det bodde någon där.

SÄKERHETSCHEF I HELSINGBORGS stad Elina Bratt säger att sekretesslagen sätter käppar i hjulen.

– Vi får inte ta del av viss information. Det är en utmaning. Sedan behöver vi samverka mer.

En lyckad samverkan kräver en gemen-

I det offentliga rummet har offerbrott minskat i nästan alla städer, medan biltillgrepp och liknande har ökat.

sam strategi, enligt Elina Bratt. – Det krävs att den högsta ledningen har den inriktningen så att det inte står och faller med en viss kontaktperson. Sedan måste kommunen också ha förståelse för att vissa myndigheter inte kan arbeta lokalt, avslutar hon. ●

Olovliga boenden är ett ansvarsområde som miljönämnden har.

att alla förtjänar Drömmar, Mod & Möjligheter!”

www.9vb.se . 010-150 21 30 . info@9vb.se

HVB-HEM

för pojkar och flickor 15-19 år

Välkommen att kontakta oss!

Andreas Roos 070-355 56 62

Kjell Roos 070-379 83 76 www.mikandellab.se

Mitt i natursköna Hälsingland!

Svensk Skyddsplacering

- Skyddade boenden - Kan ta emot akut - Svenska och internationella placeringar - Dygnet runt: 0706 19 29 99

skyddsplacering.se

info@skyddsplacering.se

Kontakta oss så hjälper vi dig.

Robin Svensson 0651-69 90 26, robin.svensson@ssil.se

Skyddat boende, krisoch riskhantering

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.

Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:

• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter

Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare

Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering

Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal

Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling

Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom

• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation

Möjlighet att genomföra Trappansamtal

Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning

Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se

0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se

112 ungas upplevelse av våld i hemmet

Till följd av corona-pandemin larmar många, bland annat kvinnojourer och socialsekreterare, om ökat våld i hemmet. Barnens egna perspektiv och berättelser saknas oftast i diskussionen. I rapporten ”Jag tyckte jag bodde i helvetet” lyfter Maskrosbarn ungdomarnas egna upplevelser.

KÄLLA: MASKROSBARN

FOTO: SHAHIN ALIPOUR

För många unga är hemmet en otrygg plats. Foto: Shahin Alipour.

Rapporten är baserad på enkätfrågor som 112 ungdomar inom Maskrosbarns stödverksamhet svarat på samt djupintervjuer med nio ungdomar. Alla tillfrågade har minst en förälder som har ett missbruk och/eller mår psykiskt dåligt.

Samma dag som rapporten släpptes lämnades den över till jämställdhetsministern Åsa Lindhagen vid ett möte.

• 81 procent  av ungdomarna i rapporten har blivit utsatta för psykiskt våld av en förälder eller vuxen de bor med. De lyfter hur svårt det är att beskriva det psykiska våldet men att det gör precis lika ont som det fysiska våldet, fast på insidan.

• 29 procent av ungdomarna i rapporten har blivit utsatta för sexuellt våld av en

förälder eller vuxen de bor med. De berättar att det sexuella våldet är allra svårast att prata om och att gränserna för vad som faktiskt är sexuellt våld är mycket otydligare än vid det fysiska våldet.

• 64 procent av ungdomarna i rapporten har blivit utsatta för fysiskt våld av en förälder eller vuxen de bor med. De beskriver slag, sparkar, knuffar, stryptag, att bli upptryckt mot väggen, att bli dragen i håret och att få saker kastade på sig.

• Närmare 2/3 av ungdomarna i rapporten har berättat om våldet för en vuxen. De vittnar om hur samhället sviker dem genom att inte agera när de berättar om vad de utsatts för samt upplevelsen av att våldet måste lämna synliga spår för att

tas på allvar. Det blir ett dubbelt svek, då vi ber dem berätta men inte agerar när de väl gör det.

Ur rapporten:

Flera av ungdomarna beskriver att de i princip dagligen fått höra elaka, nedsättande och kränkande ord som kan vara riktade såväl mot den egna personen som mot deras umgänge, deras prestationer etc. Några av dem beskriver det som att de har blivit mobbade i sina egna hem och upplevelsen är ofta att de i förälderns ögon inte kan göra eller vara ”rätt” – att oavsett hur mycket de än försöker vara så som de tror att föräldern önskar, får de ändå höra att de inte duger, att de inte är tillräckligt bra, att det är fel på dem.

64 procent av ungdomarna i rapporten har blivit utsatta för fysiskt våld i hemmet.

Återkommande i mångas berättelser är att det har tagit tid för dem att förstå att det här inte är normalt.

En återkommande beskrivning är att det är omöjligt att ens kunna ha ett vanligt samtal med sin förälder utan att föräldern börjar säga elaka saker.

”Alltså, det är ju då min mamma ofta, som då har kallat mig saker eller sagt saker som gjort ont, liksom grova saker verkligen, och tryckt ner mig liksom och påstått att ’du duger inte, du borde inte leva, du borde försvinna’. Sen när jag blev lite äldre och började gå ut på kvällarna så började hon kalla mig för hora och lite sådana saker.”

• 71 procent av ungdomarna svarar att de har blivit utsatta för försummelse av sin förälder. Det kan handla om att de inte får sina mer praktiska grundläggande behov tillgodosedda, till exempel att det inte finns någon tillgång till mat eller att föräldern inte inkluderar dem i måltider. Ungdomarna beskriver att de har fått ta väldigt mycket ansvar i hemmet. Det kan handla om det rent praktiska kring familjen; att de själva får sköta hela hushållet, ta hand om sina syskon, ta ansvar för familjens ekonomi etc.

EN ANNAN ASPEKT av försummelse, som återkommer i ungdomarnas berättelser är beskrivningar av att de inte får någon kärlek,

»Men när vi är själva då är det inte ens en tanke på att vi ska äta utan hon kan äta själv och så finns det ingenting som jag ens kan laga«

omtanke eller rent känslomässigt stöd från sin förälder. De beskriver att de får klara sig själva och att de inte kan räkna med att föräldern kommer att finnas där för dem om de behöver något.

”Men när vi är själva då är det inte ens en tanke på att vi ska äta utan hon kan äta själv och så finns det ingenting som jag ens kan laga och jag har ingen möjlighet att ens ta mig till affären. Det är väldigt mycket såhär att jag får sköta mig själv då och jag har inte riktigt resurserna att kunna göra det själv heller.”

• 21 procent av ungdomarna svarar att de har varit utsatta för hedersrelaterat våld under sin uppväxt.

Återkommande i ungdomarnas berättelser är att det har tagit tid för dem att förstå att det våld de utsatts för inte är något som pågår i alla familjer, att det inte är normalt och så som det ska vara. De uttrycker att de, eftersom de bara hade sina egna familjer och sin egen uppväxtmiljö att referera till, inte hade något att jämfö-

ra med. Om föräldern konstant beter sig på ett visst sätt så blir det för ungdomarna det normala, det vanliga.

”Alltså vissa saker trodde ju jag var normalt, han gjorde ju så hela tiden, förstår du? Det blev ’ja men det är så liksom’ därför ingen sa till mig att det är fel. Det var att ’men pappa är så’, lite så.”

BARNKONVENTIONEN BLEV LAG den 1 januari i år och i artikel 19, som handlar just om våldsutsatthet, är det tydligt att alla former av våld strider mot barns rättigheter. Trots detta finns det idag ett otroligt begränsat skydd för dessa barn.

Barnens egna berättelser hjälper oss att förstå mer om var de största bristerna i systemet finns. Det är nu politikers och beslutsfattares ansvar att se till att lagar, rutiner och system förändras så att de skyddar de här och framtidens barn.

Rapporten innehåller förändringsförslag till politiker, beslutsfattare och allmänhet. ●

hjärta för

HVB för män och kvinnor från 21 år med beroendeproblematik.

Behandling enl 12 stegs filosofi, individanpassad lösning i kombination med gruppbehandling samt eftervård.

Vi på Inslussen tror att balansen är nyckeln för ett liv i sinnesro, långt ifrån alkohol och droger.

Läs mer på inslussen.se Välkommen med din förfrågan!

0243-144

Verksamma sedan 1987

Familjebehandling och utredning HVB-Hem

4Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn 0-15 år. SoL, LVU, 56§ KvaL, kontraktsvård.

4Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter.

08-512 302 22

Fax 08-512 303 50

Storsättra Gård AB www.storsattragard.se

Konsekvenser av covid-19 ska analyseras

Regeringen ger Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera konsekvenserna av covid-19-pandemin för socialtjänstens verksamheter inom individoch familjeomsorgen. Uppdraget ska både belysa konsekvenserna ur ett kortsiktigt perspektiv samt innefatta en framåtblickande analys, som sträcker sig ett år framåt i tiden.

Uppdraget syftar särskilt till att analysera eventuella konsekvenser för människor som lever i områden med socioekonomiska utmaningar.

– Det finns en risk att de mest utsatta i samhället drabbas extra hårt av denna pandemi, vilket i sin tur kan leda till ökat tryck på socialtjänsten. Uppdraget är ett led i regeringens arbete med att stärka beredskapsläget inom individ- och familjeomsorgen inför framtiden, och kan också utgöra stöd för kommunernas planering, säger socialminister Lena Hallengren.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys får för uppdragets genomförande använda 1 000 000 kronor under 2020. Uppdraget ska redovisas till socialdepartementet senast den 29 januari 2021.

Nya idéer i daglig verksamhet

– Vi kan jämföra daglig verksamhet med en arbetsplats, och likväl som det är viktigt för andra att ha ett jobb att gå till, är den dagliga verksamheten oerhört viktig för personer med funktionsvariation, berättar Heléna Carevid, enhetschef på Daglig verksamhet i Örebro kommun.

En grupp som i vanliga fall arbetar på vård- och omsorgsboenden, där de brukar ge de äldre en meningsfull fritid genom till exempel bingo, café, spa och sittgympa, har istället hjälpt till på en secondhandaffär, eftersom nästan alla deras ordinarie volontärer är över 70 år. En annan grupp har bakat till andra grupper inom daglig verksamhet, och de som vanligtvis ordnar fikabröd till konferenser har istället haft torghandel.

Eftersom det finns deltagare som tillhör riskgruppen för covid-19 har verksamheten erbjudit aktiviteter på distans. Det har också passat dem som har varit oroliga för smitta, och därför valt att stanna hemma. Gympa, bingo, musikunderhållning och högläsning är några exempel på sådant som fungerar att ha digitalt.

Unga hbtq-personers levnadsvillkor ska kartläggas

I samband med Stockholm Pride vill regeringen genomföra en ny kartläggning av unga hbtq-personers levnadsvillkor och hälsa, där skillnader inom gruppen också kan belysas. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) har fått uppdraget.

Årets Stockholm Pride hölls digitalt denna gång på grund av corona-pandemin.

– Mänskliga rättigheter utmanas på olika sätt runtom i världen, bland annat i spåren av pandemin. Därför är det extra viktigt att vi firar Pride i år, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen, som är ansvarig för hbtq-frågor i regeringen.

Unga hbtq-personer riskerar en högre grad av utsatthet och ohälsa än andra unga. Suicidförsök är exempelvis vanligare bland unga hbtq-personer än bland andra unga. Enligt Folkhälsomyndigheten har hälsoskillnaderna samband med att hbtq-personer i större utsträckning utsätts för fördomar, diskriminering och våld på grund av andras negativa föreställningar om deras

sexuella läggning och könsidentitet.

Det har gått tio år sedan den senaste större kartläggningen av unga hbtq-personers situation – ”Hon Hen Han” – publicerades. I ”Hon Hen Han” gjordes en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner och rapporten utgjorde ett värdefullt bidrag i arbetet med att främja unga hbtq-personers rättigheter.

Regeringen anser att det behövs en uppdaterad helhets-

bild av unga hbtq-personers levnadsvillkor och hälsa, där skillnader inom gruppen också kan belysas. Därför ska nu Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor genomföra en kartläggning av unga hbtq-personers levnadsvillkor.

MUCF ska redovisa uppdraget senast den 1 juni 2022. Under 2020 får myndigheten 500 000 kronor för att genomföra uppdraget. Den totala kostnaden för att genomföra uppdraget beräknas till 2,5 miljoner kronor.

Kampanj mot våld i hemmet

Vallentuna kommun vill uppmärksamma sitt stöd till personer som upplever våld i nära relationer. Genom att delta i kampanjen ”Våld är aldrig OK” tillsammans med sex andra norrortskommuner är förhoppningen att fler vågar ta kontakt med kommunen för att få stöd i situationen.

Var fjärde kvinna och nästan var femte man blir utsatt för våld i nära relation antingen en eller upprepade gånger under sin livstid. En av fem unga vuxna upplever i dag någon form av våld i en nära relation. Det är

en verklighet som Vallentuna kommun vill motverka.

– Våld i nära relationer är aldrig okej. Vi vet att det finns många som lever i en destruktiv relation där man antingen skadas fysiskt eller psykiskt, och att det bara är några få som väljer att polisanmäla eller söka stöd. Som kommun vill vi berätta att vi finns, och att vi kan ge stöd och råd till de som behöver ta sig ur den situation de befinner sig i, berättar Ann-Sophie Holgersson, myndighetschef på Vallentuna kommun.

Tillsammans med Vaxholm,

Täby, Österåker, Danderyd, Norrtälje och Lidingö väljer Vallentuna att uppmärksamma våld i nära relationer genom kampanjen ”Våld är aldrig OK”, där affischer kommer att sättas upp på busshållplatser och storbildstavlor i de olika kommunerna.

Våld i nära relationer kan handla om upprepade kränkningar, hot, misshandel eller sexualbrott. Främst handlar det om våld som sker inom en parrelation. Men även barn som upplever våld i hemmet är offer som kommunen vill stötta.

Unga hbtq-personer riskerar en högre grad av utsatthet och ohälsa än andra unga. Foto: Getty Images.

Backsippan

Skyddat boende för kvinnor

”Ett tryggt boende i en kritisk situation”

På Backsippan ligger fokus på kvinnans livssituation, omtanke om kvinna och barn. Hjälp och stöd att finna en väg framåt till trygghet och glädje.

Vi har en väl utvecklad verksamhet avseende skyddat boende för kvinnor och barn:

• Personalen är utbildade socionomer, undersköterskor med specialinriktning psykiatri, behandlingsassistenter och pedagoger.

• Vår personal är utbildad i Freda, Patriark & Arvin.

• Varje kvinna och barn har egen kontaktperson och individuellt utarbetad handlingsplan.

• Jour dygnet runt • Skal- och överfallslarm

• Upphämtningsservice årets alla dagar

• Personal medföljer till myndigheter, vårdbesök, rättegångar etc.

• Vi följer Socialstyrelsens riktlinjer för kvinnoboende

• Verksamheten är kvalitetssäkrad

Föreståndare: 073-059 97 64 Bitr. föreståndare: 073-059 79 83 E-post: info@backsippan.eu

HVB för pojkar och flickor 9-13 år

• Individanpassad insats

• Akut/behandlingsplacering

• Omtanke, Trygghet, Respekt

0702-07 09 31

info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

HVB-hem för familjen med barnet i fokus

Vi utför kvalitativa utredningar utifrån BBIC/Signs of safety, behandlingar och akutplaceringar.

Vi välkomnar föräldrar med barn upp till 13 år, samt familjer som väntar barn.

Välkommen att kontakta oss!

Hagvägen 11 Fristad • 033-21 01 62 www.fralsningsarmen.se/fam-huset

Just

HÖG KOMPETENS OCH LÅNG ERFARENHET

Vi är också helt unika i Sverige med att ha en gruppbostad enligt LSS 9§9 och LSS 9§8, vilket möjliggör vår vision om en vårdkedja där trygghet och kvalité genomsyrar verksamheten.

Gamla Hembageriet Boende

0703 96 77 83, info@gamlahembagerietboende.se www.gamlahembagerietboende.se

SKYDDAT BOENDE

Melior erbjuder skyddat boende med hög standard för kvinnor och medföljande barn.

STÖDBOENDE

Melior ger praktisk och emotionell stöttning och vägledning.

FAMILJESTÖD

Melior finns med i familjen under en period då det pågår en utredning eller då beslut finns att stödfunktion i hemmet behövs.

UMGÄNGESSTÖD

Melior är behjälpliga innan och under umgängestillfället.

Välkommen att kontakta oss! 076-328 70 71, info@melioromsorg.se FÖRÄLDRASTÖD

Melior stöttar föräldrar i sin föräldraroll.

Granska hanteringen av människovärdesfrågan

DEBATT: Presidiet för Sveriges kristna råd skriver på Dagens nyheters debattsida hur coronapandemin inneburit drastiska förändringar för hela samhället och alla individer: ”Vi läser om äldre personer som avlidit på sina boenden, där det i efterhand ifrågasatts om de inte borde fått mer adekvat vård. Var det så att det utgicks ifrån att alla som bor på särskilt boende automatiskt befinner sig i livets slutskede – även om detta ”slutskede” redan kan ha varat i åtskilliga år? Läkare som jobbar hemifrån och på distans beslutar om morfin och ångestdämpande som åtgärd när dropp och syrgas skulle kunna göra en skillnad på liv och död – är det så vi vill att det ska vara?”

– Hur ett samhälle behandlar sina mest sårbara medlemmar är ett mått på allas trygghet och tillit.

Det säger Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd och en av undertecknarna till debattartikeln.

Kyrkoledarna framhåller att Sjukhuskyrkans medarbetare märker av ett ökat behov av existentiella samtal hos vårdpersonal som ställts inför frågor om liv och död på ett nytt och ovant sätt. Sjukhuskyrkan har tagit fram texter som kan användas i vården i syfte att hjälpa till att öppna upp för samtal.

I can’t breathe – jag kan inte andas

INSÄNDARE: ”I can’t breathe” var det sista en man i Minnesota sade. Hans död väckte berättigade, våldsamma protester över hela världen, i Stockholm, Göteborg och Malmö. Man protesterade mot de strukturella underliggande samhällsfaktorer, som sades vara de egentliga orsakerna till hans död. Sveriges utrikesminister tog upp frågan med USA:s utrikesminister. Alla människors lika värde sades vara viktigt.

”Jag kan inte andas” var det sista min kompis sade innan covid-19 tog hans liv. Det blev inga våldsamma protester, inte ens i Helsingborg. Men man borde ha protesterat mot de strukturella underliggande samhällsfaktorer, som sades vara de egentliga orsakerna till hans död. Man borde på ministernivå talat om alla människors lika värde.

Men på samhällets marknadstorg hade han inte så högt värde. Han fick inte kosta för mycket. Han delade detta öde med tusentals andra, hänvisade till kommunernas omsorg om äldre i coronans tidevarv. Han fick dö. Per Dahlöf

Ungdomskriminalitet första temat i ny podd

Det är på tiden att ungdomar får ställa viktiga frågor och får riktiga svar – det tycker deltagarna i Erikshjälpen Framtidsverkstad i Adolfsberg. I slutet av juli spelade de in första avsnittet av videopodcasten ”Vi hör er”.

Oavsett uppväxtort har alla barn samma rättigheter och ska ha lika möjligheter att delta i samhället. Det finns dock områden där barn får sina rättigheter tillgodosedda i lägre utsträckning, ett exempel är Adolfsberg i Helsingborg där skolresultaten är låga, arbetslösheten hög och utbudet av meningsfulla aktiviteter för ungdomar litet.

Där vill Erikshjälpen Framtidsverkstad tillsammans med lokala ungdomar vara med att förändra och nyansera bilden av Adolfsberg. Ett sätt som detta sker på är via Framtidsverkstadens eventgrupp, som nu skapar en plattform där ungas röster får höras, och sociala och politiska frågor kan lyftas utifrån olika perspektiv.

– Det är på tiden att ställa viktiga frågor och att få riktiga svar, säger Nivin Dirawi, deltagare Erikshjälpen Framtidsverkstad och Ramiza Ramantanoić fortsätter:

– Vi vill att alla förstår varandra och att alla får sin röst hörd.

Den 26 juli spelades första avsnittet av ”Vi hör er” in. Avsnittet handlar om utanförskap och ungdomskriminalitet. Gäster är: Jan Björklund (S), oppositionsråd och ledamot i Beredningen för ett tryg-

gare Helsingborg, Mona, polis i Helsingborg, Artisten Kevin Jazz som är aktuell med sitt debutalbum ”Feminine Dopamine” och Dennis Kamara, grundare av klädmärket Santigie. Dennis har tillsammans med barn från Framtidsverkstaden designat t-shirtar med budskap om att man inte ska döma någon baserat på vart hen bor.

Dedicated Brand är med och stöttar barnens initiativ och designen är tryckt på Dedicated Brands t-shirtar.

Strategi för särskilt utsatta områden i Göteborg

Nu tar Framtiden-koncernen nästa steg för att bryta segregation och öka jämlikheten och tryggheten i Göteborg. Målet är att Göteborg inte ska ha några särskilt utsatta områden kvar på polisens lista 2025.

2019 flyttades Gårdsten, som enda område i Sverige, bort från polisens lista över särskilt utsatta områden. Den positiva utvecklingen i Gårdsten är resultatet av 20 års hårt och målmedvetet arbete från Gårdstensbostäder och Framtiden. Med koncernens stora

förvaltande bolag – Poseidon, Bostadsbolaget och Familjebostäder – i spetsen ska koncernen nu på fem år vända utvecklingen i Bergsjön, Biskopsgården, Hammarkullen, Hjällbo, Lövgärdet och Tynnered.

– Strategin är beslutad utifrån kommunfullmäktiges ambition att Göteborg inte ska ha några särskilt utsatta områden 2025, säger Terje Johansson, VD och koncernchef.

Strategin ska skapa trygghet genom det koncernen kallar superförvaltning. I su-

perförvaltningen ingår bland annat trygghetssäkring av koncernens fastigheter, riktiga hyresförhållanden i samtliga lägenheter, nolltolerans mot kriminell verksamhet och sophantering utan nedskräpning.

Stora investeringar görs i nyproduktion och renovering. Koncernen planerar också för en social investeringsfond som ska stödja barn och ungdomar. Totalt har koncernen beredskap för att avsätta cirka 11 miljarder kronor för att genomföra strategin.

Ungdomarna bakom ”Vi hör er” är Minna Alhassani, Fadek Chaseb, Natalia Ramantanoić, Nivin Dirawi, Ramiza Ramantanoić, Abdulsamad Ahmed.

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Ramavtal med 222 kommuner

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se

www.stubben.se

HVB-HEM FÖR VUXNA MED PSYKISK OHÄLSA

- endast 20 minuter från Stockholms innerstad -

Hos oss arbetar vi med den boende i team som består av skötare, arbetsterapeut och sjuksköterska. I de fall där det är lämpligt kan även vår konsultpsykiatriker ta över det psykiatriska behandlingsansvaret. I samband med boendetiden kan våra arbetsterapeuter erbjuda ADL-utredningar.

Vi har tre olika boendeformer som är anpassade för olika stödbehovsnivåer hos den boende. Välkommen att kontakta oss!

Ninni Wedell föreståndare 08-557 72 514 ninni.wedell@solsunda.se

Christoffer Ehn bitr. föreståndare (placeringsansvarig) 08 557 72 510 christoffer.ehn@solsunda.se

Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning

Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.

Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.

Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att mäta individens utveckling.

Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.

Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se

Steget mot ett självständigt liv

Solsundavägen 14, 131 46 Nacka • 08-557 72 510 • solsunda@solsunda.se

Stora utmaningar med NPF och distansundervisning

Barn och ungdomar med NPF som upplever svårigheter i vanliga fall har fått det betydligt kämpigare under coronapandemin. En ny internationell forskningsstudie visar att distansundervisningen har varit särskilt svår att hantera för familjer med särskilt stöd i skolan. Lotta Borg Skoglund känner stor oro för att skolan och samhället inte ska kunna hjälpa dessa barn och familjer att komma upp på banan igen.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES OCH EVA LINDBLAD

Disciplin och motivation för hemstudier har varit svårt under corona-pandemin då så mycket avledning finns för nära. Foto: Getty Images.

Coronakrisen har lett till nedstängningar av alla gymnasieskolor med krav på distansundervisning, vilket sätter stor press på elevens förmåga att klara sig själv. Adhd, autism, Tourette och språkstörning kan göra det svårt att planera, organisera, komma igång med saker, avsluta saker och hitta motivation. För personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har undervisningen på distans varit svår att klara av.

Lotta Borg Skoglund, specialist i allmänmedicin och psykiater, forskar om bland annat adhd vid Karolinska institutet. Hon känner stor oro över hur personer med NPF ska kunna hämta sig efter coronakrisen.

– Hur ett barn klarar av distansundervisning beror ofta på hur mycket föräld-

rarna har möjlighet att hjälpa till, till exempel om ens föräldrar har möjlighet att jobba hemifrån. Familjer där någon har en NPF-diagnos har ofta sämre förutsättningar socioekonomiskt. Trots att man har samma begåvning vet vi att man går ut skolan med sämre resultat och att man får jobb med sämre förutsättningar, säger Lotta Borg Skoglund.

Hon har tillsammans med Lisa Thorell på Karolinska Institutet initierat en internationell studie om distansundervisningens effekter där forskare deltar från Tyskland, Belgien, Nederländerna, Spanien, Italien och Storbritannien.

– Studien har ännu inte publicerats, men vi har börjat sammanfatta resultatet. Vi ser att distansundervisning har påverkat familjer väldigt mycket, främst i de familjer där det finns psykisk ohälsa eller behov av särskilt stöd. I Sverige har familjer drabbats betydligt mindre än i andra länder tack vara att inte grundskolan har stängts ned.

GYMNASIEUNGDOMAR HAR STÖRRE möjlighet och erfarenhet att jobba självständigt. Men har man haft svårt sedan tidigare att hänga med i skolan har den nya situationen inneburit extra påfrestningar.

– Även i familjer utan diagnoser har haft svårt att klara skolarbetet under pandemin. Det kan vara barn som precis klarar sig i vanliga fall, men som nu inte klarar den här belastningen. De högpresterande eleverna har inte heller fått sina behov tillgodosedda.

Riksförbundet Attention genomförde under mars månad en enkät till familjer

Lotta Borg Skoglund, specialist i allmänmedicin och psykiater, forskar adhd vid Karolinska institutet och har skrivit boken Adhd - från duktig flicka till utbränd kvinna (2020), Natur och Kultur.

med NPF och frisvaren där liknar de frisvar som forskningsstudien fick in. Här är några exempel:

”Alla mina rutiner är förstörda som tagit mig år att bygga upp.”

”Vår son har jättesvårt med distansundervisning. För oss är det lika med hemundervisning. Han klarar inte detta själv.”

”Otydlighet i uppgifter blir stress och konflikter.”

”Vår dotter klarar inte av distansundervisningen och gör ingenting på dagarna.”

”Jag förstår inte hur de kan låta ungdomar från ett resursgymnasium få studera på distans UTAN någon assistans från skolan!”

MEN FÖR VISSA elever har det fungerat bättre. Distansundervisning har länge varit en efterfrågad anpassning från många familjer med ”hemmasittare”. En anpassning som länge har beskrivits som omöjlig och först blivit tillgänglig nu i och med coronakrisen.

”Min hemmasittare blommar för att hen äntligen har fått skolarbete att jobba med hemma.”

”Enbart positivt för min hemmasittande son som nu deltar lite grann i undervisningen.”

– Praktiska undervisningsmoment, estetiska ämnen och prov har visat sig fungera dåligt. Det har också varit mycket tekniskt strul och bristande kommunikation. Utifrån det vi vet idag, att covid-19 inte i någon större utsträckning drivs av skolbarn, hoppas vi på att skolorna inte stänger igen om det skulle komma en andra

smittvåg. Samtidigt så har nedstängningen visat att det går att bedriva viss distansundervisning, så de som har behov av det borde kunna få möjlighet till det.

LOTTA BORG SKOGLUND vill också belysa att skolan inte bara är viktig ur kunskapssynpunkt.

– Den lär oss att socialisera med jämnåriga och vuxna, att gå upp på morgonen och vara aktiv och för vissa kan skolan ge dagens enda näringsriktiga mål mat. Många har mått dåligt av isoleringen och att inte ha fått träffa sina kompisar.

Hon känner oro för att samhället inte inser att vi redan nu måste tillsätta resurser till skolorna för att fånga upp barn som mår dåligt psykiskt. Att det finns kompetens och personal nog att möta upp psykisk ohälsa och social utsatthet så tidigt som möjligt.

Många med NPF upplever psykisk

»Många har mått dåligt av isoleringen och att inte ha fått träffa sina kompisar«

ohälsa. Attentions undersökning visar att 53 procent av de svarande upplever att deras psykiska mående har påverkats av coronakrisen.

”Barnet har ’coronapanik’ vilket påverkar både hennes skolgång och fritid negativt.”

”Ovisshet hos sonen som bröt ihop för att Han inte vill att mänskligheten skulle dö.”

”Isolering leder till ökad ångest och depression.”

ÖVER 43 PROCENT av de som har insatser svarar att deras insatser har påverkats. Utav de över 460 frisvaren framgår det att stöd

som man tidigare fått i form av korttidsboende, boendestöd, assistans, föräldragrupp, praktikplats, BUP med mera kan falla bort från en dag till en annan.

Det som har gjort det extra svårt i den här krisen är att stödet från far- och morföräldrar har uteblivit i och med restriktionerna.

Lotta Borg Skoglund och kollegan Lisa Thorell har haft en värdefull dialog med Attention inför forskningsstudien. Lotta sitter även med i Attentions kunskapsråd. – Det var viktigt för oss att kunna genomföra den här studien snabbt och det har vi lyckats med. I vanliga fall går forskning inte till på det viset, avslutar hon. ●

Föräldrar ha fått ta stort ansvar för att barnen ska kunna jobba hemma. Foto: Getty Images.

Skyddade boenden

Stödboenden

Träningslägenheter Jourlägenheter

Säkra och trygga lösningar med individen i centrum!

070-108 15 15

info@hemstadenab.se www.hemstadenab.se

Välkommen att kontakta oss förförfrågan!placerings-

Följ vår verksamhet på Facebook

Hemmabergets HVB Hem Lappträsk 0922-520 43 hemmabergetshvbhem@telia.com

Norrländsk trygghet när du behöver hitta hem!

Hemmabergets HVB-hem är det lilla hemmet med de stora möjligheterna, endast 5 platser. Det vackert beläget vid sjön Lappträsk, ca 2,5 timmars restid från Arlanda. Hemmet riktar sig till flickor och pojkar 15–20 år med psykosociala problem såsom relationsproblem, lättare kriminalitet, beteendestörningar och ADHD-problematik. 50% av personalen bor på gården. Förutom bilsimulatorer, musikstudio och gym har vi en egen mekanisk verkstad för bilar, snöskotrar och race-fordon. Man ges dessutom möjlighet att delta i olika race-team.

William rasade mer och mer för varje dag

William är 15 år. Han har adhd, epilepsi och autism. En stor del av sin uppväxt har han kämpat med att bli förstådd, att själv försöka förstå allt och alla, drabbats av mobbing och gått i skolor som inte tog problemen på allvar. Till slut orkade han inte längre och blev hemmasittare. Kampen med att stötta William gjorde dessutom att mamma Maria Lindgren gick rakt in i väggen och blev sjukskriven på heltid. Det här är hennes berättelse.

TEXT OCH FOTO: ÅSA LARSSON

Redan i förskoleåldern började Maria Lindgren förstå att det var något med William som inte var som det skulle. Han lekte bredvid andra barn, inte med. Han hade svårt att lära sig nya begrepp och förstod inte riktigt vad man sa till honom. – Jag som mamma var den som först anade att det var något som inte stämde. Jag har förstått att det är ganska vanligt att mammor inser tidigare än pappor, och att det är mammorna som först agerar, säger Maria Lindgren, som inte bara är mamma till William utan också specialpedagog med lärarbakgrund och i sitt yrke möter andra familjer med barn med särskilda behov.

Varför det ser ut så här vet hon inte men spekulerar i om det kan bero på att kvinnor är mer vana vid att ha kontakt med sina känslor, vilket gör det lättare att se problemen. Skillnaden kan bero på att män och kvinnor uppfostrades på olika sätt på 60- och 70-talet.

Problemen med William uppstod tidigt. Han fick gå om en förskoleklass eftersom han hade svårt med inlärningen och begreppsförståelsen. Föräldrarna gjorde som med sina andra barn, de läste för honom på kvällarna. Men William tog

inte till sig sagorna, han hade svårt att lägga sådant han hört i sin minnesbank. Personalen på förskolan reagerade också på att William var annorlunda, på att han var trött och sävlig. Senare skulle det visa sig att han hade epilepsi. Då antog man att det var en del av hans personlighet och/eller berodde på den adhd som han hade diagnostiserats med som fyra-femåring.

– Varken vi eller förskolan förstod att det var epilepsi förrän problemen eskalerade.

– När William var tio år ringde hans lärare hem och sa att det var något som inte stämde. Det var som att han hade glömt bort allt. På matematiklektionen kunde han helt plötsligt inte längre räkna ut åtta minus fyra, han hittade inte till idrotten och han hade kissat på sig, berättar Maria Lindgren.

Några veckor senare fick William diagnosen epilepsi. Då gick han i årskurs tre.

NÄR WILLIAM BÖRJADE fjärde klass kom nästa problem. Han utsattes för mobbing av sina skolkamrater. Det berodde enligt Maria Lindgren framför allt på två orsaker:

Dels finns det från och med årskurs fyra ett ämneslärarsystem, vilket innebär flera lärare. Klassläraren är inte längre med hela tiden med sina elever på samma sätt som den var i lågstadiet, och denne har därför mindre uppsikt över vad som sker bland barnen.

Dels ändrade man i skiftet till mellanstadiet om bland eleverna. Williams gamla klasskamrater visste om hans svårigheter och accepterade dem. Nu hamnade han i en klass med många barn som inte kände honom så väl och hade svårt att acceptera att William var annorlunda.

– Han upplevs som annorlunda till sättet när du pratar med honom, även om det inte syns utanpå. Samt om det är något som han inte förstår blir han väldigt osäker – och då blir han som ett byte för mobbare.

FÖRUTOM ATT WILLIAM brottades med sviterna av sin epilepsi fick han alltså utstå kommentarer om hur han pratade och det haglade elaka ord efter honom både på rasterna och i klassrummet.

Med en förhoppning om att undslippa plågoandarna bytte William klass, något som visade sig bara förvärra problemen.

Maria Lindgren har haft en lång kamp för sin son William.

Maria Lindgren har skrivit en bok om kampen för sin son

Nu blev det i stället två klasser och flera barn som gaddade ihop sig i grupp mot honom och han hade svårt att förstå varför de inte var snälla. Barn som William känner samma känslor som dem utan diagnos och dessa svårigheter, men hade svårare än andra att sätta ord på ett händelseförlopp.

Inte nog med att William har adhd och epilepsi, han har också en autism 1, vilket man inte visste då. Det medför att han har svårt för att återge vad han hade varit med om, vilket gjorde att förtroendet för honom hos andra vuxna sviktade när han skulle återberätta om vad utsattes för.

– Vi upplevde att vi inte fick tillräckligt med hjälp från skolan med mobbingen. William kände sig varken lyssnad på eller förstådd. Vi såg en kille som bara rasade mer och mer.

Lösningen blev att byta skola. Då var William tolv år och han gick i femman. Han började vårterminen i januari 2017 på en ny skola. Tyvärr blev situationen där bara ännu värre.

– Dels blev det en besvikelse eftersom förväntningar som vi hade på att det skul­

»Som mamma går det inte att skicka iväg ett barn som mår psykiskt dåligt« Maria Lindgren

le bli bra inte infriades. Dels blev det mer utstuderad mobbing i den nya skolan med mycket glåpord och kommentarer, de förföljde och puttade honom.

Som en sista utväg föreslog Maria Lindgren att sonen skulle gå hem på lunchrasten, för att slippa ifrån sina plågoandar.

– Men det fick man inte, sa William. Han är autistisk och då följer man reglerna, och eftersom eleverna inte får lämna skolgården så valde han att stanna kvar. Så där gick han ensam med mobbarna hack i häl och kämpade hela skoldagarna tills det inte gick längre.

Han bröt ihop av utmattning och bara några månader senare, i maj 2017, blev han hemmasittare på heltid resten av terminen.

– Då hade vi kämpat, skrivit mail och försökt på alla sätt att få skolan att förstå. Men de skadade honom för mycket. Som mamma går det inte att skicka iväg ett

barn som mår psykiskt dåligt. Jag ville inte att han skulle gå dit mer.

Samma månad som William blev hemmasittare kontaktade Maria Lindgren ett närvaroteam i Haninge kommun. Det visade sig bli familjens räddning.

– Då var det äntligen någon som förstod och lyssnade på oss. De letade efter och hittade ytterligare en ny skola till William eftersom vi inte längre hade något förtroende för den där han gick.

Den nya skolan blev avsevärt bättre. Tyvärr kom lösningen för sent. Efter en vecka där kraschade William (med panikångest som följd) och blev återigen hemmasittare. Men den här gången var orsaken inte mobbing utan det var en följd av de själsliga sår som år av kämpande hade gett upphov till.

Samma vecka som William började på sin tredje skola fick han också diagnosen autism.

Ett närvaroteam i Haninge kommun blev familjens räddning.

– Då var det äntligen någon som förstod och lyssnade på oss, säger Maria.

– Diagnoserna har bidragit till att få svar och dämpat en oro som vi har känt. De har hjälpt oss att kunna lägga pusslet om William och en ökad förståelse för varför han inte klarar vissa saker. Även om det många gånger gör ont, för vi vet

»Med en diagnos så vet vi bättre hur vi ska agera«

att vi kommer att behöva kämpa för och med honom i resten av våra liv, men med en diagnos så vet vi bättre hur vi ska agera.

Efter att under lång tid ha varit utsatt för stora psykiska påfrestningarna kraschade även Maria Lindgren och gick in i väggen. Tecknen hade funnits under en lång tid men, varken hon eller läkarna förstod vad de innebar. I maj 2017, när William blev hemmasittare, kom symptomen på allvar. Trots det kämpade hon på lite till – fram till sommaren.

– Jag tappade minnet och hade jättesvårt för att orientera mig. Men i min värld fanns det bara att fortsätta för Williams skull, där och då. Jag tog inte tag i mina egna problem utan körde på.

Så kom hösten och det visade sig att sommarlovet inte hade räckt som återhämtning. Vid skolstart för tre år sedan kom hon inte upp ur sängen. Hon fick ångest och hjärnan fungerade inte ordentligt och det blev heltidssjukskrivning. Hon klarade inte ens av att fylla i de blanketter och frågeformulär som läkare försåg henne med och försäkringskassan krävde för att hon skulle få ersättning.

I DAG HAR familjens nedåtgående spiral vänt och alla mår mycket bättre. Sedan de fick hjälp av psykolog och närvaroteamet vet Maria Lindgren och hennes man (Kim – i boken är namnet fingerat med namnet Fredrik) att de inte längre är ensamma om att tänka på Williams bästa. Nästa pärs är gymnasiet. Under hösten 2020 ska en särskoleberedning avgöra om William får gå i särskola.

– Kampen är inte över än, men nu finns det andra människor som tar vid. Jag behöver inte längre dra hela lasset själv som jag har gjort under så många år. Jag känner mig trygg i det och kan fortsätta att läka och få vara mamma och inte enbart

planerare och samordnare till alla mina tre barn.

Vad hade skolan kunnat göra annorlunda i er situation?

– De brast i det mest grundläggande i att ta till sig att här fanns en elev som upplever sig mobbad. Det måste förhindras och stoppas. Jag tänker att man direkt kontaktar trygghetsteam och elevhälsoteam och hjälper ett barn. Man frågar om barnet behöver gå till en kurator samt flyttar på mobbarna så att det utsatta barnet inte behöver ha dem bredvid sig i klassrummet, vilket William hade. De hade till exempel kunnat ta dit barnens föräldrar för information och dialog, med mera.

Maria Lindgren hade bland annat föreslagit att skolan skulle ha ett stormöte med de andra barnens föräldrar, där hon kunde berätta om William, hans diagnoser och mobbingen som han därför utsattes för. Syftet till ett gemensamt möte med andra föräldrar var också att diskutera hur de gemensamt skulle kunna stoppa mobbingen och hitta lösningar för allas skull, inte enbart Williams. Men rektorn hade avböjt förslaget.

– Vi märkte knappt de insatser som skolan gjorde, och det de gjorde hjälpte inte. Vi såg bara en kille som mådde jättedåligt och rasade mer och mer för varje dag.

MARIA LINDGREN HAR i dag återgått till arbetslivet, men arbetar numera 80 procent. Hon har hittat en arbetsplats i närheten av Williams skola för att slippa den dagliga pendlingen från Haninge kommun in till Stockholm City och hon kan även påverka mycket av sin arbetstid själv. Men sviterna av utmattningssyndromet finns kvar.

– Jag har fortfarande trötthetssymptom – ibland måste jag bara släppa allt och gå och lägga mig. Och jag har en smärta i kroppen, som ett resultat av utmattningssyndromet, som jag får lära mig att leva med.

Även William mår bra. Han är i dag 15 år, ska fylla 16, och går sista året i grundskolan i en klass för elever med särskilda behov. Det är färre elever och högre personaltäthet, men de följer den ordinarie läroplanen.

– De jobbar individanpassat eftersom eleverna har olika behov och lärarna lyssnar på eleverna. Där finns en god människo- och elevsyn om att välmående leder

till bättre resultat i skolan. Ett barn som mår dåligt, presterar inte lika bra. Orsakerna till varför en människa får epilepsi varierar. Det finns genetiska orsaker och det kan bero på ett kraftigt slag mot huvudet, men likväl kan epilepsi utlösas av stress och sömnsvårigheter. En av de vanligaste orsakerna till epileptiska anfall anses vara stress, även om det inte är vetenskapligt belagt. Epilepsi är den vanligaste kroniska neurologiska diagnosen i Sverige.

– Sedan ett år tillbaka har William inte haft några anfall, vilket tyder på att han inte är utsatt för hög påfrestning.

Och höstens stora utmaning med att hitta en lämplig gymnasieskola påverkar inte honom.

– Hos William finns ingen oro, för han vet inte vad begreppet gymnasium betyder och har svårt för att föreställa sig för vad det kan vara. Han lär oss att leva i nuet, avslutar Maria Lindgren. ●

Hjälp – jag drunknar!

Maria Lindgren har skrivit ned sin och Williams berättelse i en bok: Hjälp – jag drunknar! En förälders kamp för sitt barn och vägen tillbaka. I boken är namnen fingerade, där heter William Liam. Här figurer också lillasystern Joline, som tog stort ansvar för William och också drabbades av utmattningssymptom.

Boken är framställd på Nomen förlag och finns att köpa i de vanliga kanalerna på nätet såsom Adlibris, Bokus och cdon.com.

Maria Lindgren är specialpedagog och föreläser också med olika teman om barn med särskilda behov.

WWW.MARIALINDGREN.SE

Etnicitet, kön och funktionsnedsättning är de vanligaste orsakerna till mobbning i skolan. Foto: Getty Images.

Friendsrapporten 2020: En fjärdedel utsätts för kränkningar i skolan

En fjärdedel av eleverna i årskurs 3-6 har blivit utsatta för kränkningar av en annan elev och känner sig ensamma i skolan. Det visar den senaste Friendsrapporten. Närmare hälften av eleverna upplever att personalen inte gör något åt saken.

– Det finns en normalisering kring mobbning i våra barns vardag, där mobbning tillåts fortgå både i skolan och i samhället. Vuxna fortsätter att utesluta barn och unga från att kunna påverka sin egen situation. Vi behöver bli mer ödmjuka och inlyssnande i vår inställning till barn och ungas perspektiv samt att faktiskt ta barnens perspektiv, åsikter och erfarenheter på allvar. Det finns en stärkande kraft i att bli lyssnad till och tagen på allvar som vi vuxna med ganska enkla medel kan bidra till, säger Maja Frankel, generalsekreterare på Friends.

I en undersökning nyligen gjord av Friends i samarbete med spelappen Flarie, svarar cirka vart tredje barn att man inte har berättat för någon om sin utsatthet på nätet under coronapandemin. De flesta svarar att de skulle vilja att vuxna pratar med dem om vad de ska göra om de blir utsatta på nätet eller ser någon bli

utsatt. Förståelsen och kunskapen kring vad kränkningar och mobbning är, visar undersökningen är väldigt låg. Det tydliggör vikten av att vuxna sätter sig in i de forum där barn och unga är och spenderar en stor del av sin tid.

– 1:a januari 2020 markerade en viktig milstolpe när barnkonventionen i kraft som lag i Sverige och därmed tydliggjorde barnens rätt att höras och påverka det som påverkar dem till exempel trygghet i skolan. Det är dags att staten och alla lokala beslutsfattare förstår allvaret och tar kritiken på allvar. Detta ska vara en högt prioriterad fråga som måste ges bra förutsättningar för att det ska kunna få ett genomslag på alla nivåer, fortsätter Maja Frankel.

Resultat i korthet:

26 % i årskurs 3-6 har blivit utsatta för kränkningar av en annan elev.

22 % i årskurs 6-9 har blivit utsatta för kränkningar av en annan elev.

Åk F-3: 25 % svarar att de brukar vara oroliga för att bli ensamma på rasten.

Åk 3-6: 26 % svarar att de alltid, oftast eller ibland känner sig ensamma i skolan.

Åk 6-9: 16 % svarar att de alltid, oftast eller ibland känner sig ensamma i skolan.

47 % av eleverna i årskurs 6-9 upplever att personalen aldrig, sällan eller ibland agerar när de märker/får veta att elever blir illa behandlade/kränkta.

11 % av eleverna i årskurs 3-6 som blivit utsatta för kränkningar av annan elev har inte berättat om detta för någon.

24 % av eleverna i årskurs 6-9 som blivit utsatta för kränkningar av annan elev har inte berättat om detta för någon.

Vanligaste grunden för trakasserier (årskurs 3-6)

1. Etnicitet 21 %

2. Vem du blir kär i 16 %

3. Att du är tjej eller kille 13 %

Vanligaste grunden för trakasserier (årskurs 6-9)

1. Etnicitet 16 %

2. Kön 13 %

3. Funktionsnedsättning 12 %

Otrygga platser (årskurs 3-6)

1. Toaletter 21 %

2. Omklädningsrum 18 %

3. Korridor 6 %

Otrygga platser (årskurs 6-9)

1. Toaletter 16 %

2. Omklädningsrum 12 %

3. Korridor 8 %

KÄLLA: FRIENDS

Familjehemsbankenmötesplatsen inom familjehemsvården

I Familjehemsbanken hittar ni egna familjehem, jourhem, kontaktfamiljer-/personer som ni kan kontakta redan idag!

Vill ni veta mer? Ring oss på 0585-20057 eller kontakt@familjehemsbanken.se.

www.familjehemsbanken.se

När hemma inte räcker till

finns vi för heltidsboende eller som avlastning

Till oss kommer både yng re och äld re människor med psykiska funktionshinder eller demens Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa

Vill du veta mer om oss ?

Ring eller besök vår hemsida.

Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225-59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se

Mo Gård – LSS -insatser med fokus

på kommunikation!

För personer med kombinerade funktionsnedsättningar erbjuder Mo Gård, boende och daglig verksamhet för vuxna samt boende och gymnasiesärskola för barn och ungdom.

Mo Gårds styrka är specialistkompetensen inom kommunikationsområdet. Vi arbetar med olika anpassade kommunikationssätt som exempelvis Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK), taktila former och teckenspråk. Det ger individuella förutsättningar för delaktighet och inkludering

Mo Gård är en stiftelseägd icke vinstdrivande organisation med över 70 års erfarenhet. Vi finns på flera platser i landet

Vi har lediga platser inom boende och daglig verksamhet Välkommen att prata med våra kunniga rådgivare!

radgivare@mogard.se www.mogard.se | 010-471 67 00

Tufft att leva med ett barn som har trotsproblematik

Riksförbundet Attentions projekt Trots Allt! ska stärka och stödja familjer med barn som har trotsproblematik och utagerande beteende. Nu släpps en ny film med föräldraröster för att skapa förståelse kring trotssyndrom.

TEXT: JENNY FORS KÄLLA: RIKSFÖRBUNDET ATTENTION

Att leva med ett barn som ständigt trotsar och utmanar är tufft. Många föräldrar till barn med trotsbeteende delar samma känsla av att inte räcka till. Projektet Trots Allt! har därför samlat några typiska föräldraröster om hur trots påverkar vardagen och dem själva.

Barn med trotssyndrom har ett svårhanterligt humör och blir argt fort. Det blir ofta bråk med vuxna, och barnet argumenterar mot regler och krav.

Foto: Getty Images.

Attention hoppas att filmen kommer ge en ökad förståelse för hur svårt och utmanande det kan vara, att vara förälder till barn med trotssyndrom.

”Jag känner ofta skuld och skam och att allt är mitt fel. Att jag är misslyckad som mamma”.

”Omgivningens brist på förståelse och kunskap gör oss väldigt ensamma”.

”Det är utmattande att behöva tänka fyra varv kring saker för att undvika konflikter”.

Den 23 juni höll Attention en digital samtalskväll om trots – hur får man som förälder vardagen att fungera?

Projektet vill genom lokala aktiviteter och folkbildningsinsatser stärka och stödja familjer med barn med trotsproblematik och utagerande beteende samt påverka attityder i omgivningen och därigenom bryta det stigma som ofta är förknippat med detta beteende.

Med projektet vill man också bidra till en attitydförändring då både släkt, vänner och andra i omgivningen kan vara fördomsfulla och ifrågasättande mot föräldrarnas förmåga att uppfostra och hantera sina barn.

Trotssyndrom är inte en NPF-diagnos, men många har ADHD eller ASD/Asperger i kombination med en trotssyndrom/ trotsproblematik.

NÄR MAN VANLIGTVIS pratar om trots, så syftar man ofta på de olika utvecklingsfaserna som dyker upp då och då under barnets liv. Då utvecklar barnet sin egen vilja och blir självständiga. Det kan vara jobbigt i stunden för föräldrarna. Men det leder till att barnet utvecklas.

rat på 21 frågor. Av de tillfrågade föräldrarna uppger 80 procent att deras arbetssituation påverkas negativt av deras barns trotsproblematik. De har fått gå ner till deltid, eller behövt byta jobb för att få det att få ”livspusslet” att gå ihop. Vissa föräldrar har till och med blivit sjukskriva på grund av utmattning eller stress. Vidare så berättar 68 procent av föräldrarna att även parrelationen har blivit negativt påverkat av barnets beteende.

I ENKÄTEN SYNS det tydligt att familjerna ofta är en egen isolerad ö. Hela 51 procent uppger att deras närmsta anhöriga inte ger det stöd man behöver. De anhöriga saknar både kunskap och förståelse. Även utanför den närmsta familjen – i samhället i stort – stöter familjerna ofta på fördomar och ”goda råd”. Hela 55 procent uppger att man ofta får kommentarer från omgivningen.

75 procent svarar att de inte har något stöd från samhället alls kring barnets

»Omgivningens brist på förståelse och kunskap gör oss väldigt ensamma«

För vissa barn pausar och avtar inte det trotsiga beteendet, utan det bara fortsätter och fortsätter. Detta skapar stora problem i barnets och hela familjernas vardag. I vissa fall kan det röra sig om så pass omfattande svårigheter att barnet får diagnosen trotssyndrom (ODD).

Barn med trotssyndrom har ett svårhanterligt humör och blir argt fort. Det blir ofta bråk med vuxna, och barnet argumenterar mot regler och krav. Barnet kan också vara lättretat, provocerar, samt ha ett hämndlystet och elakt beteende. Mycket sker också inombords. Barnet blir ledset, känner sig sårat och missförstått och har svårt att se sin egen del i saker. Kriterierna för diagnosen trotssyndrom är att beteendet har pågått i minst sex månader och blivit en del i barnets vardag och orsakat en omfattande social funktionsnedsättning.

Attention har också gjort en enkätundersökning där föräldrar till barn med trotssyndrom/trotsproblematik har sva-

trotsproblematik. Även om svaren ser aningen bättre ut när det kommer till vård och behandling, så är det långt ifrån bra. 64 procent upplevde att barnet fått rätt eller delvis rätt vård och behandling, medan 36 procent upplevde att de inte fått det. Även när det gäller skolan, så finns det en hel del att önska för de här barnen. Endast 12 procent av föräldrarna tycker att skolan har kunskap och ger rätt typ av stöd och anpassningar.

Attentions förslag på förändringar:

· Öka kunskapen om trots genom forskning och metodutveckling.

· Utbilda personal som möter familjerna i sin profession.

· Erbjud stöd i föräldraskapet genom utbildning och möjlighet till erfarenhetsutbyte.

· Ge de föräldrarna möjlighet till individuella stödjande samtal och individanpassad avlastning.

· Samordna stödet så att det blir lättillgängligt. ●

Internetbaserad behandling

En relativt ny metod är att kunna få hjälp med sin alkoholanvändning genom ett internetbaserat stöd. Alkoholhjälpen är kostnadsfri tjänst som drivs av Beroendecentrum Stockholms eStöd på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Många som har alkoholproblem känner skam och det blir därmed ett alltför stort steg för att söka hjälp. I denna studie har 38 användare av Alkoholhjälpen. se mellan 26 och 74 år, intervjuats. Studien visar att anonymiteten och tillgängligheten har varit viktiga faktorer för dem för att välja det internetbaserade stödet.

– Vår studie visar att hälsa, relationsproblem och känslor av skam var viktiga faktorer för beslutet att minska alkoholkonsumtionen bland de intervjuade personerna. Den höga graden av tillgänglighet och anonymitet har varit viktiga aspekter för att välja just denna metod. Internetbaserad behandling kan därmed överbrygga en klyfta för människor som vill ha hjälp med att minska sin alkoholkonsumtion. Flera av deltagarna vi intervjuat beskriver att de en längre tid velat ta tag i sina problem, men inte vetat hur, säger Veronica Ekström, forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Kommuner och regioner kan

söka bidrag till följd av covid-19

Socialstyrelsen har fått uppdraget att fördela bidrag till kommuner och regioner för merkostnader på grund av corona-pandemin. Syftet med statsbidraget är att ekonomiskt stödja regioners och kommuners verksamheter för merkostnader till följd av sjukdomen covid-19 inom hälso- och sjukvård och socialtjänst när det gäller omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

Statsbidraget regleras i förordningen (2020:193) om statsbidrag till regioner och kommuner för att ekonomiskt stödja verksamheter inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänst till följd av sjukdomen covid-19.

Det kommer att vara möjligt att skicka in sin ansökan om statsbidrag vid två tillfällen under 2020. För det första ansökningstillfället gäller sista ansökningsdatum 31 augusti och för det andra tillfället gäller sista ansökningsdatum den 30 november.

Statsbidrag kan sökas för merkostnader som regioner och kommuner haft under perioden 1 februari till 30 november 2020.

Sämre hälsa hos Finlandsfödda kan förklara höga dödstal

Kring år 1970 var invandringen från Finland uppe i 40 000 personer, jämfört med dagens cirka 4 000. Dessa Finlandsfödda svenskar är nu kring 80 år och har drabbats hårdast av alla av covid-19. Men vad beror det på?

Att utlandsfödda har drabbats extra hårt av covid-19 kan till stor del förklaras av socioekonomiska faktorer som trångboddhet, låglönejobb inom städ och annan service men också av underliggande sjukdom. Att Finlandsfödda har upp emot fem gånger så stor risk att dö av covid-19 enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik kan beror på den sämre hälsan hos Finlandsfödda äldre.

Finlandsfödda utgör den största gruppen utlandsfödda i Sverige. Cirka fem procent

av Sveriges befolkning har finländsk bakgrund. Invandringen från Finland gick upp väldigt brant kring 1970, med en topp på över 40 000 personer, jämfört med dagens cirka 4 000. Många fick jobb inom verkstadsindustrin med fysiskt tunga arbeten.

Flera studier, bland annat en undersökning från Landstinget Värmland, har visat att Finlandsfödda lider av mer värk i axlar, nacke och skuldror, högre blodtryck och det är vanligare med fetma.

Även berusningsdrickandet samt rökning var vanligare hos män bland Finlandsfödda. Däremot är det ingen skillnad i det psykiska välbefinnandet och det skiljer heller inte mellan grupperna i hur mycket eller lite man motionerar.

2002 genomförde Statens

folkhälsoinstitut en genomgång av födelselandets betydelse för olika hälsoområden. Män från bland annat Finland, Polen och Bosnien löpte större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.  Alkoholberoende var dock mycket ovanligt, undantaget personer födda i Finland. Andra studier har också visat att Finlandsfödda har högre alkoholrelaterad sjuklighet och högre dödlighet i hjärtinfarkt, högre blodtryck och fetma.

Statistik från SCB visar att så mycket som en tredjedel av alla Finlandsfödda är bosatta i Stor-Stockholm. Detta kan också förklara varför så många utrikesfödda totalt har blivit hårt drabbade av covid-19, då det är vanligare för utrikesfödda att bosätta sig i storstadskommunerna.

Vet inte hur de ska stötta barn

En ny Sifo-undersökning som gjorts i uppdrag för initiativet Barndom utan baksmälla visar att hälften av alla vuxna inte vet hur de ska börja prata med ett barn som far illa på grund av närståendes alkoholproblem.

Initiativet Barndom utan baksmälla fastslår i en tidigare rapport att 320 000 barn påverkas negativt av en förälders eller vårdnadshavares alkoholkonsumtion. För dessa hundratusentals barn kan covid-19 och ett annorlunda samhälle som är mindre nåbart än normalt riskera att förvärra deras situation ytterligare.

Den nya Sifo-undersökningen konstaterar vidare att var tredje svarande någon gång under det senaste året uppmärksammat en vuxen som återkommande druckit för mycket alkohol och som haft barn under 18 år boendes hos sig. Av dessa perso-

ner uppger 35 procent att de inte agerade på något sätt. Den vanligaste orsaken till att man inte agerade var att man inte visste hur man skulle bemöta eller stötta barnet. Andra anledningar var att man inte tyckte det var ens ensak eller att man var rädd att göra fel och förvärra situationen. 34 procent uppgav att de inte heller vet var man kan hitta information som stöd för att kunna hjälpa ett barn som har en förälder som dricker för mycket.

Av de svarande som själva vuxit upp med föräldrar med alkoholproblem svarade tre av fyra att de önskat att någon vuxen hade agerat. 32 procent uppgav att de vuxnas agerande har hjälpt dem i mycket hög grad och nästan hälften svarade att de hade önskat en vuxen att prata med som stöd. Undersökningen visar även att 78 procent av de svaran-

de tycker att det behövs mer kunskap till allmänheten om hur vuxna kan stötta barn som har en förälder som dricker för mycket.

– Undersökningen pekar på en stor osäkerhet hos vuxna, man vill inte göra fel och detta leder i många fall till att man inte agerar alls, säger Magdalena Gerger, vd Systembolaget.

Initiativet Barndom utan baksmälla har tagit fram guiden ”Avgörande ögonblick” med konkreta råd för att få fler vuxna att agera. www.barndomutanbaksmalla.se

Foto: Getty Images.

Sveriges största placeringsservice

Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt

SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Ramavtal

Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.

Snabbt enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!

Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se

Hitta snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt

Djur har stor betydelse för barn med autism

Psykolog och forskarstuderade Kristina Byström, Habiliteringen Skövde, har i ett licentiat-arbete vid SLU Alnarp undersökt samspelet mellan barn och ungdomar med autism och deras husdjur.

De idag mest vanliga behandlingsmodellerna för yngre barn med autism ger stöd under mycket kontrollerade former. Kristina Byström har i sitt arbete undersökt mer fria och spontana samspelssätt och villkor i miljö med natur och djur. Arbetet har utförts vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykolog vid SLU Alnarp.

– Husdjuren gav tröst, möjlighet till reglering av känslor och motverkade stress. Barnens motoriska utveckling stimulerades och de fick hjälp att klara av svåra livshändelser. Aktiviteter med husdjur gav mer sociala beteenden än de begränsade och repetitiva icke sociala bete-

enden som vanligen omfattar barn med autism, säger Kristina Byström.

Hon undersökte också betydelsen av människans nedärvda förmåga att reagera snabbt på det som händer i naturen och i djurs rörelser. Till exempel på något man ser eller hör, som lugnar eller väcker intresse. Så tänker hon sig att även många barn med autism reagerar. De får på så sätt lättare att skapa mening och förstå vad som händer. Det uppstår en källa till vitalitet och glädje i upptäckande som skapar energi, vilket också en terapeut kan väva in i behandlingen mot socialt samspel och kommunikation.

I FORSKNINGEN HAR föräldrar intervjuats om betydelsen av husdjur i hemmen. Kristina har också studerat betydelsen av natur och djur i behandling på lantgård. Det nya med avhandlingen är att den kombinerar kunskaper från olika vetenskaper, framförallt utvecklingspsykologi, kunskap om autism och kunskaper om landskapets betydelse för människan.

”Barnens motoriska utveckling stimulerades och de fick hjälp att klara av svåra livshändelser”

Autism är en mångfacetterad funktionsnedsättning och det finns former av autism där natur och djur inte är en möjlig väg för att stimulera utvecklingen. Men med hjälp av djur och natur kan förutsättningarna öka för den psykologiska utvecklingen, det psykiska måendet och livskvalitén för många barn och ungdomar med autism. Framtida forskning får utvisa om den typ av samspel med natur och djur som beskrivits i avhandlingen, kan bilda en ny och kompletterande behandlingsväg för barn med autism.

KÄLLA: SLU

Kristina Byström

I forskningen har föräldrar intervjuats om betydelsen av husdjur i hemmen. Foto: Getty Images.

Kristina Byström.

När en patient betraktas som en hel människa är det inte bara det psykiska som är i fokus, utan helheten. Foto: Getty Images.

Helheten är viktig för en hälsosam livsstil

Att bli betraktad som en hel människa, både av andra och sig själv, är det som möjliggör en hälsosam livsstil för personer med psykossjukdomar, såsom schizofreni, visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad.

Med egen erfarenhet som specialistsjuksköterska inom psykiatrin, har Marjut Blomqvist i sin avhandling undersökt vilka effekter individanpassad levnadsvaneintervention, har fått för personer med just psykossjukdomar. En levnadsvaneintervention är ett slags insats för att kunna främja och förbättra sin egen hälsa, i det här fallet handlar det om levnadsvanor.

Den frivilliga interventionen inleddes med fyra hälsosamtal där deltagarna kunde välja individuellt mål och vilken av de fyra levnadsvanorna rökning, alkoholkonsumtion, kostvanor och fysisk aktivitet de ville fokusera på. De flesta valde att koncentrera sig på kostvanor och fysisk aktivitet. Deltagarna erbjöds därefter en hälsoutbildning i grupp, där även anhöriga och boendestödjare bjöds in till träffarna för att vara stöd för deltagarnas mål i vardagen. Levnadsvane-interventionen för den enskilde deltagaren pågick i två år.

I en första studie har Marjut Blomqvist undersökt hälsorisker hos personer med psykossjukdom, såsom risken för hjärtoch kärlsjukdomar, övervikt, fetma och

högt BMI. Före och efter interventionen tittade Marjut Blomqvist, tillsammans med forskargruppen som hon har ingått i, också på vissa variabler, bland annat midjemått, BMI, långtidsblodsocker, blodtryck och fysiska aktiviteter. De tittade även på hur deltagarna självskattade sin hälsa och upplevde sina psykiska symtom. Marjut Blomqvist kunde då se att den fysiska aktiviteten hade ökat hos deltagarna. Sett till hela gruppen hade vissa värden motsatt effekt, exempelvis långtidsblodsockret. Den självskattade hälsan hade dock ökat hos dem som hade aktiverat sig mer fysiskt samt att de hade fått en lägre blodsockernivå.

I EN ANDRA studie intervjuades personer med psykossjukdomar om faktorer som möjliggör en mer hälsosam livsstil. Resultatet visade att det är viktigt med struktur i vardagen, livshändelser som motiverar till förändring och att ha fått stöd från betydelsefulla personer. Dessa faktorer mynnade ut i ett tema för studien: ”Att betraktas som en hel människa av mig själv och andra”. När en patient betraktas som en hel människa är det inte bara det psykiska som är i fokus, utan helheten, med den fysiska kroppen och de sociala förutsättningarna.

– Hjälp och stöd som de här personerna får, måste komma på bred front, det

räcker inte med att ta om ett värde som inte ser bra ut. Samverkan med andra professioner måste ske, så personen får det stöd och den hjälp som behövs. Det kan handla om att se över var personen bor, vem som kan stödja eller hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut för att exempelvis kunna komma i gång med en aktivitet, säger Marjut Blomqvist.

MARJUT BLOMQVIST MENAR att även den fysiska hälsan, det hälsofrämjande, måste integreras i det vårdutbud som ges. Det handlar om en kultur som behöver finnas på arbetsplatser där behandling, stöd och hjälp ges för personer med psykossjukdomar, där behöver människan ses som en helhet.

– Det finns tyvärr en viss inställning om att det inte går att hjälpa den här målgruppen, men det är inte sant. Personer med psykossjukdomar kan behöva mer tid och engagemang för att interventionen ska ge effekt, säger Marjut Blomqvist, som själv har arbetat som specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård.

Marjut Blomqvist hoppas att resultatet i avhandlingen ska bidra till ökad kunskap för dem som arbetar inom psykiatrisk omvårdnad, både inom regional psykiatri och kommunala socialpsykiatriska verksamheter.

KÄLLA: HÖGSKOLAN I HALMSTAD

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Vi bryter tystnaden

Tusentals kvinnor och barn drabbas av våld och eftervåld i nära relationer. De här berättelserna kommer från några av rösterna bakom #vibrytertystnaden som idag har över 10 000 följare.

I boken får vi bland annat följa Sofia som förfördes av den spännande miljardären, Elisabeth som föll för den charmige gymnasieläraren och nyskilda Anna som blev ett lätt byte för den dansanta ungkarlen. Hur de snabbt fångades in i nätet som sedan visade sig nästintill omöjligt att ta sig ur då de gemensamma barnen blev verktyg för att fortsätta misshandeln även efter att de har flytt.

Författare: Pia Eklund Förlag: Ordberoende förlag, www.ordberoende.com

Vinn!

Freuds sista suck

DenVinn!

här boken kan du vinna! Sid 66

Hannes blev 34 år. Han hade autism, ADHD och bipolär sjukdom, men fick inte stöd eller behandling för något av dessa tillstånd. Detta trots att han var patient på en psykiatrisk mottagning där han ständigt och tydligt deklarerade att han behövde mer hjälp och att det fanns risk för att han skulle ta sitt liv. Hannes levnadsöde beskrivs i boken Freuds sista suck – Idéstrider och andra hinder för psykiatrins utveckling av Charlotta Sjöstedt. Fallet illustrerar vad som händer när patienter inte får stöd och behandling i enlighet med vetenskapliga evidens. Detta är ett stort och generellt problem inom många delar av psykiatrin och det har en koppling till de ideologiska strider som pågår mellan två olika läger.

Den här boken kan du vinna! Sid 66

Konsten att fördärva sitt liv - eller inte

Författare: Charlotta Sjöstedt Förlag: Konststycke Förlag, www.konststycke.se

Drastiskt och personligt skriver Stefan Einhorn om den svåra konsten att leva. I sin nya bok sammanför han två olika perspektiv. Avsnitten om att fördärva sitt liv grundar sig på iakttagelser och egna erfarenheter och varvas med texter som ger förslag på hur en förändring istället skulle kunna ske – för människan har en fantastisk förmåga att även se det ljusa i tillvaron och en vilja att kämpa för att nå dit.

Stefan Einhorn är professor och ordförande vid Centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och flitigt anlitad föreläsare inom bland annat etik. Med en rad uppmärksammade och framgångsrika böcker, bland annat bästsäljaren Konsten att vara snäll, har han vunnit en hängiven läsekrets.

Författare: Stefan Einhorn

Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

Dansa mjukt med tillvaron

Den folkkära psykoterapeuten Anna Kåver är tillbaka med en ny bok där hon där hon formulerar principer för psykologiskt och existentiellt välbefinnande, mer i form av personliga essäer än uppmanande träning.

Att röra sig flexibelt i våra tankar och känslor hjälper oss på vägen. Likaså att hitta en inre frihet med tillåtandet som ledstjärna och utan alltför höga krav. Hon beskriver vardagsmodet som vi kan hitta för att utmana hindrande rädslor. Likaså lyfter hon fram vikten av att hitta mening, men också att kunna släppa taget om att hitta den. Ett liv i välbefinnande är ett liv i närvaro och acceptans, det är numera fakta och inte allmänt flum. Men fantasier och dagdrömmar behöver också sitt utrymme.

Författare: Anna Kåver Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

ACT helt enkelt

Kroppsnöjd

och själsstark

Bli vän med dig själv och stärk din psykiska motståndskraft

Att vara kroppsnöjd och själsstark är att leva med en sund självbild och att vara tillfreds med sin kropp.

Om vi ständigt jämför vår kropp med andras, eller med bilder på sociala medier, leder det ofta till sämre hälsa.

Genom att istället finna grundtryggheten inom oss, och medvetet stärka själ och självbild, kan vi bryta mönster av skam och otillräcklighet och stå emot negativa tankar.

Cajsa Tengblad visar hur du kan bli vän med din kropp och öka din psykiska motståndskraft. Kroppsnöjd och själsstark är en guide till ett mer accepterande liv, en vägvisare för att försonas med det liv som blev vårt och hitta livsstrategierna som förebygger psykisk ohälsa.

Vinn!

Den här boken kan du vinna! Sid 66

En introduktion till Acceptance and Commitment Therapy

Författare: Cajsa Tengblad Förlag: Marcus förlag, www.marcusforlag.se

ACT helt enkelt lär ut Acceptance and Commitment Therapy på ett tillgängligt och inspirerande sätt till blivande terapeuter. Russ Harris går igenom ACT-modellen och teorin bakom, de sex kärnprocesserna i ACT och hur de kan appliceras vid olika kliniska problemområden. Han tar också upp hur du kan fördjupa den terapeutiska relationen, hantera vanliga svårigheter och utvecklas som terapeut. Tack vare bokens praktiska och kliniska fokus med många terapidialoger, övningar, metaforer och förslag på upplägg av sessioner blir det lätt att börja arbeta med klienter.

I denna helt reviderade och utökade utgåva är mer än hälften nyskrivet och resterande är uppdaterat. Russ Harris utgår från det nya verktyget Vägskälet, som gör arbetet med psykologisk flexibilitet enklare och tydligare.

Författare: Russ Harris

Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

Operation dödsviktigt

Prata mat med elever

Handbok för elevhälsan

Skolan och elevhälsan har en viktig roll när det gäller att förmedla bra matvanor och att identifiera elever som är i riskzonen för olika problem kopplade till mat. – Livsstilsförändringar som genomförs i skolåldern är mer hållbara än om de görs senare i livet. Vi har mycket att vinna på att våra barn och ungdomar får med sig några hållpunkter kring mat så tidigt som möjligt, säger barndietist Sara Ask.

Prata mat med elever – handbok för elevhälsan ger konkreta tips på hur man pratar med barn, unga och föräldrar om mat, hur man upptäcker ätstörningar och hjälper unga som kanske på grund av neuropsykiatriska funktionshinder har svårt att äta vissa – eller till och med många – saker.

Författare: Sara Ask Förlag: Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se

Böckerna om Funkisfamiljen handlar om Vide samt syskonen Mio och Tintin. Mio har en sällsynt diagnos, kan inte kan gå eller prata och blir ofta allvarligt sjuk. Operation dödsviktigt handlar om barns tankar om döden. I denna bok nås familjen av beskedet att en kompis till Mio har dött. Vide märker att många vuxna har svårt att prata om döden och försöker ta reda på så mycket som möjligt tillsammans med sin kompis Eli. De startar då Operation dödsviktigt. Böckerna visar på Vides egna förmåga och att barns tankar och känslor är viktiga och riktiga.

Seriens första bok, Operation slutstirrat, tar upp frågor om bemötande och kom ut hösten 2018. Seriens andra bok, Operation rädda sommarlovet, tar upp frågor om ovisshet och kom ut våren 2019.

Författare: Anna Pella Förlag: Libris, www.libris.se

Utmanande vardag för oss med autism

Det har varit en tuff vår och sommar för många på grund av coronapandemin. Extra utmanande har vardagen blivit för oss med autism. För oss är det svårare att hantera förändringar, oförutsägbarhet och otydlighet.

Social isolering har drabbat många. En del som bor i gruppbostäder enligt LSS har inte fått ta emot besök på flera månader, ibland inte ens utanför bostaden. Restriktioner har hindrat dem från att gå till affären och handla mat. Dagliga verksamheter har varit stängda och fritidsaktiviteter har ställts in.

»I kristider är det fler som behöver stöd än annars och många behöver extra mycket stöd«

En enkät från Riksförbundet FUB visar att många anhöriga lämnats i ovisshet. De har inte fått information om LSS-boendens rutiner och handlingsplaner eller om personalen haft skyddsutrustning.

Många kommuner har inte haft tillräcklig beredskap i form av utrustning, information och bra rutiner. Enligt Socialstyrelsen har bara 43 procent av kommunerna kontinuitetsplaner för bostäder med särskild service för vuxna enligt LSS. Det är planer för att kunna upprätthålla

sin verksamhet på en acceptabel nivå oavsett vad som händer.

Det här är något som politiker, tjänstemän och chefer borde ha tänkt på tidigare. Troligtvis är det inte de själva utan främst de som jobbar ”på golvet” som får hantera följderna av detta.

JAG BEUNDRAR DEM som arbetat hårt för oss ”funkisar” och trots allt får det mesta att fungera. I kristider är det fler som behöver stöd än annars och många behöver extra mycket stöd – samtidigt som det kan finnas färre som ger stöd.

Personligen har jag drabbats mindre än många andra. Visserligen har det blivit en del jobbiga förändringar och ovetskap att hantera och många regler och rekommendationer att hålla koll på. Men på det stora hela har jag ändå trivts bra med att tillbringa mycket tid hemma och arbeta hemifrån.

Den sociala distansen är inget problem för mig. Jag har visserligen behov av umgänge och gemenskap men det går nästan lika bra via dator och telefon. Dessutom har jag sällskap av min man och våra katter.

MED SOCIAL DISTANS får jag mer lugn och ro och tid för mig själv. Förut behövde jag ofta motivera varför jag inte hade tid eller ork att träffa familj och vänner. Under pandemin har jag bara kunnat hänvisa till rekommendationen att stanna hemma och undvika onödiga sociala kontakter.

Jag är tacksam över att ha ett arbete som kan skötas via datorn. Att jobba hemifrån sparar tid och energi för mig. På

Hanna Danmo

har autism och arbetar som skribent på Autism- och Aspergerförbundet.

grund av min autism och mitt tvångssyndrom blir förflyttningar omständliga och jag tjänar minst två timmar varje arbetsdag på att slippa åka till och hem från kontoret.

Men samtidigt är hemmakontorets krav på nya vanor och rutiner fortfarande en utmaning för mig. Det har hänt att jag arbetat så koncentrerat att klockan hunnit passerat fem innan jag upptäckt att jag inte plockat undan kaffekoppen från frukosten. Oj, jag har glömt att äta lunch!

FOTO:

Omsorg på ditt sätt

Attendo Individ & Familj har mångårig erfarenhet av arbete på uppdrag av socialtjänsten. Vi har erfarna jour- och familjehem, stödboende, HVB och skyddat boende som tar emot barn, ungdomar och vuxna med olika behov av stöd.

Attendo Vilhelmsgården är ett skyddat boende för kvinnor som flytt från våldsamma relationer. Tyngden i verksamheten ligger i att kvinnan och hennes barn ska känna trygghet under sin vistelse på boendet. Verksamhetschef Cathrin Bergqvist är en av Sveriges experter på hedersrelaterat våld och en flitigt anlitad föreläsare. Kontakt Cathrin: cathrin.bergqvist@attendo.se

Attendo Arken HVB ligger naturnära beläget utanför Vårgårda. Arken är ett behandlingshem för ungdomar 16-21 år med psykosocial problematik, neuropsykiatriska diagnoser, missbruk och kriminalitet. Här finns egen skola med en lugn studiemiljö, kvalificerad behandling och stall med hästar.

Vi tar emot placeringar dygnet runt!

Ring oss dagtid på 072-189 28 30, övriga tider 020-40 37 00 eller mejla till info.iof@attendo.se

Läs mer om våra verksamheter på www.attendo.se/individ-och-familj

Kvarntorp hemmet HVB

Välkommen till Kvarntorphemmet HVB Eksjö

Målgrupp: Ungdomar 13 - 17 år med psykosocial problematik, utåtagerande beteende, kriminalitet och droger.

Akutplacering dygnet runt med transport

Placeringen i verksamheten innebär ett trygg och säker vård där varje placerad enskild individ ska känna sig lugn och trygg i så hemlik miljö som möjligt med utrymme för flexibilitet och behovsanpassade lösningar efter varje enskild individs förmåga, hanterbarhet och förutsättningar.

Hos oss är det hög personaltäthet och verksamheten är bemmannad dygnet runt.

Placeringsansvarig dygnet runt kvarntorphemmet@gmail.com

070 - 754 15 24

070 - 790 63 93

STÖDBOENDE centralt i Stockholm

med sysselsättningsfokus och engagerad dygnet-runt-personal.

Vi välkomnar ungdomar 16-20 år.

Kontakta oss med er förfrågan!

John Söder 070-214 42 30

Anders Knapp 070-726 51 64 info@ungdomsvarnet.se

www.ungdomsvarnet.s e

ETT BEHANDLINGSHEM MED IDROTT OCH HÄLSA I FOKUS, FÖR POJKAR MELLAN 14-18 ÅR SOM VISTATS I OLÄMPLIGA MILJÖER

Placeringssamordnare: Håkan : 073-386 52 80

Föreståndare Carina: 070-556 77 52 Verksamhetschef: 073-350 01 59

1 av 3 lever med allergi Stöd allergiforskningen!

placering@hvbframtiden.se kontakt@hvbframtiden.se www.hvbframtiden.se

Dean Care AB Personlig Assistans Vård & Omsorg

PERSONLIG ASSISTANS

för individer med LSS insatser och för individer som behöver förstärkt familjehem

Dean Care finns i hela landet. Välkommen att kontakta oss!

010 - 603 90 80 l info@deancareassistans.se www.deancareassistans.se

1 av 3 lever med allergi Stöd allergiforskningen!

1 av 3 lever med allergi Stöd allergiforskningen!

1 av 3 lever med allergi Stöd allergiforskningen!

Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se

eller PG 900374-0 • BG 900-3740

Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se eller PG 900374-0 • BG 900-3740

Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se

eller PG 900374-0 • BG 900-3740

Inbjudan till Utbildningsdagar!

Ge din gåva på astmaoallergiforbundet.se eller PG 900374-0 • BG 900-3740 1 av 3 lever med allergi Stöd allergiforskningen!

Kostnadsfria utbildningsdagar

Välkommen till en intressant dag!

SSIL - För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfria utbildningsdagar

• 3 september Västerås, flyttas till 2021

• 17 september Malmö, flyttas till 2021

• 7 oktober Linköping, flyttas till 2021

• 22 oktober Sundsvall, flyttas till 2021

• 4 november Stockholm LSS/Äldreomsorg, avvaktar

• 5 november Stockholm HVB/Familjehem, avvaktar

• 2 december Göteborg, avvaktar

Maria Bauer - Beteendevetare och författare Utmaningar och möjligheter i arbetet med våld i nära relation

Toni Tuunainen - Föreläsare, Handledare Ett liv som präglats av våld och utanförskap

Poa Samuelberg, Moa Mannheimer, Sofia Bidö - Traumatisering hos barn - Väck den björn som sover! Upplevelser av våld, övergrepp, krig och katastrofer påverkar och hindrar barn i deras utveckling Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se

Boende för ett bra liv

Trygghet, stöd och framtidstro

Skyddat Boende, Stödboende och Träningslägenheter

040-26 55 00 I info@braliva.se I www.braliva.se

Kontakt 070 146 64 46 070 765 51 53

Varför super Kristina?

För omgivningen är hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig själv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka. Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA är Kristina ingen förbryllande person. Hon lider av sjukdomen alkoholism och är maktlös inför alkoholen. Hennes vilja räcker inte. Det gjorde inte vår heller.

I AA lyckas vi hjälpa varandra att uppnå nykterhet. Det fungerar.

Välkommen på ett öppet AA-möte!

www.aa.se info@aa.se 08-720 38 42, 11-13, 18-20 året runt.

(dag och tid)

Gruppens namn Adress och telefon

KHEIRON CENTER

BEHANDLING • ÖPPENVÅRD • EFTERVÅRD • UTSLUSS

Behandling och stöd ut i samhälle och arbete för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik samt öppenvård/psykologisk behandling.

• Utsluss och eftervård efter behandlingshem anstaltsvistelse, öppenvård med samtalsserier och psykoterapi.

• Missbruksbehandling och kriminalitetsprogram samt psykologiska behandlingar utifrån integrativa modeller med evidensbaserade metoder som ACT, KBT, Affektfokuserad psykoterapi/ISTDP.

• Kheiron Center har ramavtal med Stockholms stad och har mottagning i Stockholm och kan erbjuda boende under behandling. Vi samarbetar med behandlingshem och är utsluss/eftervård för Husinge HVB. info@kheironcenter.se www.kheironcenter.se

En

sista hälsning som räddar liv

Stödboende för personer mellan 16-20 år.

• Boende i egen lägenhet med eget kök och badrum.

• Kvalificerade kontaktpersoner.

• Möjlighet att vända sig till beredskap dygnet runt. www.steg1uppsala.se info@steg1uppsala.se

Husinge i vackra Roslagen välkomnar klienter med beroendeproblematik som vill ha hjälp med att leva ett drogfritt liv. BOENDE • BEHANDLING • OMSORG Dygnet-runt-bemanning

Vi arbetar evidensbaserat och erbjuder substitutionsmedicinering samt integrativ behandling och terapi enligt tredje vågens beteendeterapi ACT samt individanpassar de enskilda terapierna. Behandlingen är framgångsrik och uppskattad. Vi samarbetar med Kheiron Center.

info@husinge.se l www.husingebehandlingshem.se

Din minnesgåva gör stor skillnad. Kontakta oss på 010 – 199 33 00 eller lakareutangranser.se Tack!

En sista hälsning som räddar liv

Din minnesgåva gör stor skillnad. Kontakta oss på 010 – 199 33 00 eller lakareutangranser.se Tack! PG: 90 06 03 – 2

90 06 03 – 2

Stödboende/Träningslägenheter samt skyddat boende. Just nu ledig plats.

Kostnadsffektiv behandling med vårt mobila LARO-Team.

Geografiskt område Uppsala, Stockholm & Gävle

Distansarbete kan orsaka ökad stress

Chefernas arbete blir extra utmanande när den dagliga kontakten med medarbetarna måste skötas digitalt. Allt fler upplever att distansarbete orsakar ökad stress. – Både chefer och medarbetare kan uppleva stress när den dagliga kontakten enbart sker med digitala hjälpmedel, säger Anki Udd som är ledarskapsutvecklare på chefsorganisationen Ledarna.

TEXT: SAMUEL KARLSSON

FOTO: GETTY IMAGES OCH LEDARNA

Nyligen genomförde Ledarna en Novus-undersökning som visade att chefer i Sverige är positivt till en allt mer digitaliserad tillvaro. Corona-pandemins framfart har bidragit till att snabba på digitaliseringen på gott och ont. Den nya situationen kräver ett mer aktivt ledarskap i nya kanaler menar Anki Udd.

– För den som är chef är det viktigare än någonsin att känna till olika medarbetares behov och förutsättningar. En del är mer självgående än andra. Vissa trivs med

Kraven ökar på ledarskap när allt mer av kontakten med medarbetarna sköts med digitala verktyg.

att jobba hemma och andra går igång på den sociala interaktionen med kollegorna. Det kräver ett flexibelt ledarskap som tar hänsyn till medarbetarnas drivkrafter och förutsättningar, säger hon.

REDAN I RAPPORTEN ”I förändringens riktning” som Ledarna tog fram precis före pandemins utbrott konstaterade man att distansarbete blivit allt vanligare. De digitala verktygen underlättar för flexibla arbetssätt och gränsen mellan jobbet och privatlivet suddas ut. Möjligheterna att anpassa arbetstiden och vart man jobbar för att det ska underlätta för individen ökar. Men de negativa effekterna är att man aldrig blir riktigt ledig och den sociala kontakten mellan medarbetarna går förlorad. Det spontana mötet vid kaffemaskinen går inte att återskapa med digitala verktyg.

– Ofta kan man lösa mindre problem

Anki

som uppstår under en arbetsdag smidigare om man har en fysisk närvaro och kan ställa en fråga direkt till sin chef. Du behöver inte vänta till nästa inbokade morgonmöte. När allt större del av arbetet genomförs på distans är det viktigt att chefen gör sig tillgänglig för medarbetarna, fortsätter hon.

sen ökar och det finns risk att det på sikt kan leda till psykisk ohälsa, säger hon. Rapporten visade också att digitaliseringen medfört att chefernas arbetsbörda ökat. Allt fler upplever att de måste lägga mer tid på allt. De ska boka sina resor, bokföra fakturor, coacha och utveckla medarbetare och jobba strategiskt. Upp-

»När allt större del av arbetet genomförs på distans är det viktigt att chefen gör sig tillgänglig för medarbetarna« Anki Udd

EN AV DE allvarligaste negativa effekterna av digitaliseringen och allt mer distansarbete är risken för ökad stress bland medarbetarna. Medarbetarna får ett större ansvar att utföra sina uppgifter utan att chefen är fysiskt närvarande och många kan uppleva att det är svårt att visa att de faktiskt gör det jobb som förväntas av dem, menar Anki Udd.

– När allt fler jobbar på distans blir det ännu viktigare än tidigare att sätta upp tydliga mål för varje medarbetare. Ramarna måste bli tydliga så att alla vet att de levererar det som förväntas av dem. Annars är risken att man jobbar för mycket. Stres-

gifter som tidigare sköttes av administrativ personal ska de nu sköta själva med hjälp av digitala verktyg. Det är en ekvation som är svår att få att gå ihop i normala fall men det blir ännu tydligare i den extrema situation som framkallats av corona-pandemin.

– Vi behöver fundera över vad vi rekryterar våra chefer till. Ska de driva verksamheten eller sköta administrativa uppgifter? Nu när allt fler måste jobba på distans behöver de dessutom sköta täta kontakter med medarbetarna med hjälp av digitala verktyg. Det blir ytterligare en utmaning, säger Anki Udd. ●

Udd, ledarskapsutvecklare på chefsorganisationen Ledarna.

Pia Eklund driver sedan 2017 en stödgrupp med flera hundra kvinnor.

Ny bok samlar 12 kvinnors

berättelser om våld och eftervåld

”I min värld förstår jag inte hur man kan komma fram till bedömningen att en förälder som utövar psykisk eller fysisk misshandel mot barnet och den andra föräldern ses som en lika bra förälder som den som blivit misshandlad?” Utdrag ur boken ”Vi bryter tystnaden”.

KÄLLA: ORDBEROENDE FÖRLAG

FOTO: SARAH SAVERSTAM

Ordberoende förlag släpper i september en antologi för att uppmärksamma omfattningen av de kvinnor och barn som drabbas av våld och eftervåld i nära relationer. Berättelserna är hämtade ur uppropet #Vibrytertystnaden, som idag har över 10 000 följare.

”Flera modiga kvinnor har på senare tid gett ut böcker med sin historia om hur de varit utsatta för våld i nära relationer. Nu kommer boken där flera berättelser finns samlade för att visa hur utbrett och vanligt våldet är, i alla samhällsklasser och yrkeskategorier och det tydliga mönster det ofta följer,” säger Ewa Åkerlind, förläggare på Ordberoende förlag.

Pia Eklund driver sedan 2017 en stödgrupp med flera hundra kvinnor. Hon såg snart hur lika deras upplevelser var, och hur många som även utsattes för eftervåld då de lämnat relationen och där de som drabbades hårdast var barnen.

ETT ÅR SENARE startade hon därför ”Vi bryter tystnaden” som nu har över 10 000 följare på Facebook för att belysa detta för många osynliga problem. Hon har nu sammanställt flera av de livsöden hon fått berättat för sig, för att visa bredden av problemet och att öka kunskapen hos både privatpersoner och yrkesverksamma med målet att bidra till förändring.

”Jag tycker att alla ska läsa boken både privatpersoner och yrkesverksamma inom områden där bristfällig kunskap drabbar de utsatta hårt, som inom barnomsorg, skola, sjukvård, socialtjänst, familjerätt, polis och domstol men även kronofogdemyndigheten och försäkringskassan.” säger Pia Eklund.

Vi bryter tystnaden drivs av insamlingsstiftelsen Respira och är en kanal eller upprop om man så vill för att bryta tystnaden.

»Bristfällig kunskap drabbar de utsatta hårt«

Pia Eklund

Boken utkommer den tredje september och berör inte bara kvinnornas upplevelser medan relationen pågår, utan även det eftervåld som många lever med. I synnerhet när det finns gemensamma barn med i bilden som ofta används som vapen av förövaren för att kunna fortsätta kontrollen och misshandeln.

DEN SOM MISSHANDLAR strävar efter makt och kontroll. Lämnar offret sin plågoande så tappar han ofta fotfästet helt och gör allt i sin makt för att återfå kontrollen. Det är en väldigt farlig situation och det

Boken utkommer den tredje september på Ordberoende Förlag.

är viktigt att man inte utsätter sig för fara genom att gå med på att träffa personen själv när han väl har insett att man menar allvar med uppbrottet. Ofta har den här typen av personen väldigt svårt att släppa taget och kan hänga kvar och plåga sitt offer många år. Har man barn eller husdjur ihop så används de som vapen för att skada och straffa offret.

Som det ser ut idag så fungerar vårdnadstvister som ett utmärkt vapen för att legalt få fortsätta plåga och misshandla sin före detta och de gemensamma barnen. På samma sätt så blir bodelning och andra uppgörelser ofta till otroligt långa följetonger där offret förlorar stort eller till och med ger upp bara för att få vara ifred.

Den femte september är Pia Eklund och psykoterapeut och författare Eva Rusz inbokade att medverka i Nyhetsmorgon. Eva har bland annat skrivit ”Är du gift med en psykopat?” och medverkar med ett kapitel i boken. ●

Hållbar mat

Nu är det sensommar och maten skördas för fullt på de svenska fälten. Därför har Världsnaturfonden WWF tagit fram tre veckomenyer, där ingredienserna odlats och producerats lokalt.

RECEPT OCH FOTO: JENS VIKINGSSON

Tortillas med svarta bönor och ärtmole

Majschips (Nachos), 1 liten påse

Säsongens grönsaker, 400 g

Röd lök, hackad, 75 g

Vitlök, hackad, 2 klyftor

Rapsolja, 2 msk

Chiliflakes, 1 tsk

Spiskummin, 1 tsk

Rökt Paprikapulver, 2 tsk

Oregano torkad, 1 tsk

Salt, 1 tsk

Krossade tomater, 400 g

Honung, 1 msk

Svarta bönor, kokta, 460 g

Ärtmole:

Gröna ärtor, frysta, 300 g

Citronjuice, 3 msk

Salt, 1 tsk

Svartpeppar, 1 krm

Röd chilipeppar, hackad, 1 liten

Vitlök, riven, 2 klyftor

Matlagningsyoghurt, 0,5 dl

Tillbehör:

Tortillabröd, 320 g (8 st små)

Romansallad, 8 blad

Salsa, 1 liten burk

Gör så här:

Raggmunkar med solrospesto och prästost

Fast potatis, skalad, 650 g

Ägg, 2 st

Mjölk 1,5 % fett, 5 dl

Vetemjöl, 2 dl

One Planet Plate recept

Bönröra: Fräs rödlök och vitlök i olja. Efter några minuter tillsätt alla kryddor och fräs ett par minuter ytterligare. Tillsätt krossade tomater och honung och låt röran koka ner till hälften. Tillsätt bönorna, rör om och låt det bli varmt. Smaka av.

TIPS: Röran passar utmärkt att kyla för att göra pick-nick wraps.

Ärtmole: Häll ärtor, citronjuice, salt och svartpeppar i matberedare och mixa slätt under ett par minuter på hög hastighet. Lägg över i en bunke och vänd i chilipeppar, vitlök och yoghurt. Smaka av. Låt röran vila i kylen.

Lägg salladsblad, bönröra och guacamole i varje tortillabröd och forma till wraps. Trä gärna säsongens grönsaker på spett och servera tillsammans med majschips och salsa. Detta fungerar utmärkt som picknickmat!

Salt, 1 tsk

Vitpeppar mald, 1 krm

Smör, 30 g

Rapsolja, 2 msk

Solrospesto: Rapsolja, 2 msk

Vatten, 4 msk

Citronjuice, 1 msk

Vitlök, skalad, 2 klyftor

Persilja, hackad, 1 dl

Solroskärnor, 1 rågad dl

Salt, 1 tsk

Svartpeppar mald, 1 krm

Servering:

Prästost, finriven, 60 g

Gör så här:

Raggmunkar: Vispa mjöl och hälften av mjölken slätt. Tillsätt resten av mjölken, ägg, salt och peppar. Riv potatis fint och rör ner i smeten. Stek raggmunkar på medelhög värme i en blandning av smör och rapsolja.

Solrospesto: Mixa allt i en matberedare till en jämn fast smet. Smaka av med salt, peppar och citron.

Servera nystekta raggmunkar med en klick solrospesto och strö över några nypor prästost.

036-550 40 00

072-853 04 21 info@securanova.se

SecuraNova journalsystem

Byggt av och för socialarbetare - växer med verksamheten - underlättar arbetet - stöder:

• Reglerna och säkerhetskraven i GDPR

• Planering, uppföljning och utvärdering

• Kvalitetssäkring av dokumenta�onen

• Systema�sk bedömning och kvalitetsledning

• Fakturering och ramavtalsupphandlingar

• Journal- och dokumenthantering

• Alla u�örarverksamheters dokumenta�on

• Integra�on med HSL och Alfa E-recept

• Avvikelser, lex Sarah, synp/klagomål, etc

• Minskade kostnader med "Säker e-post"

• Hantering av brukares hjälpmedel

• Lagstadgad gallring av dokumenta�onen

EGENKONTROLL - underlä�a egenkontrollen och arbeta proak�vt genom a� få automa�ska aviseringar om vik�ga processer.

KONSULENTSTÖDD FAMILJEHEMSVÅRD - modul som underlä�ar rekrytering, screening, utredning, bedömning samt dokumenta�on av handledning och stöd �ll placerade i familjehemmen.

Kontakta oss gärna för test av journalsystemet.

Läs mer på hemisdan www.securanova.se

Dokumentationssystem sedan 1996

Guldstadens HVB

för pojkar och flickor 13-17 år med psykosocial problematik.

Vi tillgodoser individens behov och erbjuder individanpassad vård och behandling med utgångspunkt i kognitiv metod för målgruppen.

Vi erbjuder även utsluss i öppenvård/ boende i träningslägenhet i hemlik miljö, kvalificerat kontaktmannaskap samt Socionomkonsulent för enskilda uppdrag.

Välkommen med placeringsförfrågan: Niclas Lidström 070-675 44 90 niclas.lidstrom@skellefteaindivid.se

www.skellefteaindivid.se

Yrkesboostaren

Boosta din kompetens och få ny energi på jobbet!

Fackförbundet Vision erbjuder gratis webbinarier för dig som jobbar inom socialt arbete.

Framtidens socialtjänst 21 september kl. 12-13

Ta din yrkesboost själv eller tillsammans med kollegorna – kanske som gemensam lunchaktivitet? Du behöver endast en dator med uppkoppling.

Läs mer på vision.se/yrkesboostaren

Vision erbjuder webbinariergratis för alla som jobbar inom socialt arbete.

SecuraNova

Vinn en bok med Omtanke

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Ekotopia är ett familjärt ställe som arbetar helt individuellt utifrån uppdrag och problematik samt boendemöjligheter under längre eller kortare tid. Vi finns på småländska höglandet utanför Aneby i en lantlig och idyllisk miljö. Möjlighet att ha med sig husdjur. Vår verksamhet bygger på individuellt boende/behandling. Vi arbetar med att hitta en vardag som är anpassad utifrån problematik/funktionshinder, samt att lära sig leva med sin problematik utifrån de möjligheter som ges.

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Veronica Johansson, Kristianstad och Sofia Nicklasson i Nybro.

ÖPPET DYGNET RUNT FAM-huset

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

HVB-hem för familjen med barnet i fokus

Vi utför kvalitativa utredningar utifrån BBIC/Signs of safety, och akutplaceringar.

Vi välkomnar föräldrar med barn upp till 13 år, samt familjer som väntar barn.

Välkommen att kontakta oss!

Hagvägen 11 Fristad • 033-21 01 62 www.fralsningsarmen.se/fam-huset

NÄSTA NUMMER

• Praktiskt stöd

• Barnverksamheter dagligen

• Eget husdjur välkommet

EKOTOPIAS MÅLGRUPP

- 3:e

Män och Kvinnor 21 - 55 år med:

SKYDDAT BOENDE & STÖDBOENDE med förstahandskontrakt efter 6 månader

• Autismspektrumstörningar

Schizofreni och övriga psykostillstånd

utvalda böcker

Affektiva syndrom

• Ångestsyndrom

• Personlighetsstörningar

• Missbruk R.T psykisk ohälsa

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 15 september till: ”Tävling 5/2020”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

• Samsjuklighet

• LRV - 1991:1129, LPT - 1991:1128, LVM - § 27

ARBETSMETODER

KBT Kognitiv beteendeterapi

Ute den

• DBT Dialektiskt beteendeterapi

• MI Motiverande samtal

Omtanke nummer 6: 1

• ÅP Återfallsprevention

• Nada Akupunktur

www.curbosverige.se I info@curbosverige.se I 072 064 43 89

• HAP Haschavvänjningsprogrammet

oktober

Personlig assistans

Hur kommer utvecklingen inom området personlig assistans att bli i kommunerna?

Mattias föreståndare 0380-49 69 94

Annika Wallenskog, chefekonom på SKR, är en av talarna på Personlig assistans-dagen som arrangeras av JP Infonet.

Johan placeringsförfrågan 0380-49 69 95

www.ekotopia.info

Suicid & psykisk ohälsa

Antalet samtal till Självmordslinjen har mer än fördubblats jämfört med i fjol vid samma tidpunkt. Vi har träffat Karin Schulz, generalsekreterare på Mind – för psykisk ohälsa.

Varmt välkommen att

Alltid i Omtanke

• Aktuella branschnyheter • Ny forskning

• Gästkrönika • Reportage • Bokuppslag

• Tävling • Kalendarium ....och mycket mer!

HVB, STÖDBOENDE OCH FAMILJEHEM

Vi är nyfikna på dig och din verksamhet

låt oss affärsutveckla tillsammans!

Upphandling

Nyckeln till framgång

Marknad

Positiv utveckling och god beläggning

Ledning

Organisation som styr åt samma håll

Exit/Förvärv

En lyckad affär

Läs mer på www.omsorgsutvecklarna.se

Peter Kult 0703-10 70 52 peter@omsorgsutvecklarna.se

Fredrik Ewerlöf 0705-48 98 38 fredrik@omsorgsutvecklarna.se

Ett hem att växa i

Vår drivkraft är att alla barn och unga ska ha möjlighet att växa upp i ett tryggt hem som präglas av värme, kärlek och respekt. Vi ställer enormt höga krav på de familjer som vill bli jour -och familjehem inom Sida vid Sida. Efter utredning och utbildning så väljer vi bara ut de bästa.

Vi kan idag erbjuda ett stort utbud av engagerade, kompetenta och professionella jour - och familjehem.

Vi hjälper er till den ultimata matchningen.