Tidningen omtanke, nr 4, 2020

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

Krönikan: Goda möjligheter i svåra tider

Fler söker akut hjälp för spelmissbruk

OCD kan förvärras av coronakrisen

Barbro Westerholm (L)

”Många

känner sig skuffade åt sidan”

Äldreomsorgen i Norden

Professor Tine Rostgaard förklarar skillnaderna och likheterna

Utredningen om välfärdsteknik

Peter Larsson, särskild utredare, kräver uppgradering av äldreomsorgen

Vi klarar placeringen!

Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.

Vår placeringsrådgivning har decennielång kunskap av socialt arbete och svarar dygnet runt på din förfrågan.

eller ring 0771-11 33 11

Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individoch familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har cirka 16 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till 9 000 människor.

Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm.

Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.

oss på Facebook!

ALLTID I OMTANKE:

”Vi ser därför en mängd olika projekt inom omsorgen för att automatisera och digitalisera”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Maria Bauer

Läs krönikan på sidan 48

Omslag Foto Hussein El-alawi/Sydsvenskan/TT.

4 , juni

10| Intervjun

Barbro Westerholm (L) är riksdagsledamot med diskrimineringsfrågorna närmast hjärtat, framförallt diskriminering av äldre, eller årsrika som hon väljer att kalla dem.

16| Forskning

KBT på distans vid hälsoångest har fungerat bra.

19| Tema: Äldreomsorg

20| Äldreomsorgen i Norden

Professor Tine Rostgaard förklarar vilka skillnader och likheter det finns i de nordiska länderna inom äldreomsorgen.

26| VR i Hallstahammar

Äppelparkens finska avdelning reser i den virtuella världen.

30| Välfärdsteknik

Peter Larsson, särskild utredare för socialdepartementet, presenterar utredningen om välfärdsteknik inom äldreomsorgen.

38|  Datorspelsberoende

Sven Rollenhagen är rådgivare i hemmasittaroch datorspelsberoendefrågor.

42| Spelmissbruk

Fler söker akut hjälp i corona­pandemins spår. Margareta har skrivit en bok om sitt spelmissbruk.

om datorspelsberoende.

44| Aktuellt

En av fem inom äldreomsorgen har arbetat trots symtom.

46| OCD och corona

Kela berättar om hur hennes OCD har påverkats av corona.

52| Aktuellt

Allvarliga brister i arbetsmiljön.

58| Debatt

Digitalisering kan snabba på stödprocessen till personer med NPF.

Sidan 38. Sven Rollenhagen talar

Smartare inköp för er verksamhet

Spara tid och pengar | Kvalitet och trygghet

Personlig inköpscoach | Frihet att välja

UHPO INKÖPSSUPPORT ÄR en fristående inköpsorganisation som förhandlar fram avtal åt över 1 750 medlemmar. Vi erbjuder inköpsavtal med cirka 50 storkundsleverantörer inom bland annat livsmedel, förbrukningsmaterial, kontorsmaterial, arbetskläder, fastighetsunderhåll, inredning och drivmedel.

SOM MEDLEM FÅR ni fri tillgång till samtliga avtal. Ni får även en inköpsanalys och kontinuerlig uppföljning av er personliga inköpscoach.

VIA UHPO UTBILDNINGSFOND finns även möjlighet att ansöka om kostnadsfria utbildningsdagar för personalen hos Martin & Servera GastroMerit.

Välkommen!

Svenska Vårds medlemmar har kostnadsfri tillgång till UHPO InköpsSupports avtal*

Kontakta oss för att få tillgång till avtalen: info@uhpo.se eller tel. 08-560 324 50

*Ordinarie årlig medlemsavgift från 1500 kr upp till 5000 kr.

Läs mer på www.uhpo.se

ETT URVAL AV UHPOS LEVERANTÖRER

Våra äldre är värda mer

Vi bestämde redan innan corona att vi skulle ha tema Äldreomsorg i nummer fyra. Det kunde inte bli bättre. Men det kan äldrevården. Bli bättre alltså. Den senaste tiden har vi hört den ena larmrapporten och skräckhistorien efter den andra om hur illa det står till med äldrevården.

Den 7 maj kom äntligen beslutet om munskydd och visir som ny rekommendation. Det resultatet ser vi nu drygt tre veckor senare i rekordlåga dödstal. Tack! Men det skulle ha kommit mycket tidigare. Och även vara mer än en vag rekommendation om att det kan användas ifall det behövs, om inget annat fungerar. Vi vet redan att det andra inte har fungerat. I Danmark till exempel hade man redan från början ett högre krav på skydd inom omsorgen och inte bara sjukvården. Professor Tine Rostgaard som arbetar både i Sverige och Danmark menar att man har glömt bort de äldre i Sverige. Hon pekar också på flera skillnader mellan de nordiska länderna, som att det i Sverige läggs lägst resurser på äldreomsorgen, trots att vi har fler som är över 80 år. I Sverige är det fler som bor i äldreboenden som drivs av privata aktörer. De har färre personal som har sämre lön.

Utbildningen är skrämmande låg inom äldreomsorgen, det har inte minst IVOs tillsyn visat. Och inom kommunerna ska det också sparas pengar, så förhållandena där är nog inte bättre än på privata boenden. Under de senaste åren har man ju räknat minuter inom hemtjänsten för att personalen ska hinna med så många brukare som möjligt. Det är bedrövligt! Våra äldre är värda mer!

Våra äldre är värda att skyddas mot smitta, att få god omvårdnad och att få hjälp i vardagen. Nu pågår testning inom äldrevården. Tyvärr är det då verksamheter som bara testar personal som är hemma

med symtom. Hallå, har vi inte lärt oss någonting? 6-8 procent smittar UTAN symtom. Det är så smittan har kommit in på alla boenden och inom hemtjänsten! Det är därför all personal ska ha skydd när de utför vårdnära tjänster.

På en pressträff häromdagen vädjade Folkhälsomyndigheten att testningen skulle utökas och att man skulle testa alla, även symtomfria och brukare. Särskilt om man har fått en bekräftad smitta. Då ska alla på boendet/avdelningen och all personal testas.

Jag hoppas verkligen att utbildningsnivån höjs inom äldreomsorgen. Cheferna behöver också lära sig ett och annat. Sedan finns det självklart verksamheter som är ett föredöme, där det fungerar bra. Lär av dem!

Det är inte bara äldre som far illa i coronakrisens spår. Många ungdomar fastnar i hemmasittande och med det finns en ökad risk att hamna i datorspelsberoende. Spel om pengar kan också orsaka stort lidande. De nya casinospelen är lätt att fastna i med förödande ekonomiska konsekvenser som följd. Ångest och depression ser vi också en utbredning av. Det är viktigt att de som behöver hjälp också får det nu, även om resurserna är mindre. Håller vi bara avstånd så går det bra att hålla möten, annars kan det också funka bra digitalt. Många tänker nytt, det är bra. Utveckling behövs inom alla branscher.

Sköt om er och ha en skön sommar!

Jenny Fors

chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen

Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Layout

Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Patrik Fall, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration

Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

| www.ssil.se

För dig som tar stora beslut i människors liv

JUNO ® – Din juridiska kommuntjänst

Prova fritt i två veckor på: juno.se/social

DBTverksamheter

Resursskola & boende

Gruppboende

Serviceboende

Behandlingshem

Förstärkt

familjevård & behandlingsfamiljer

Individanpassad vård för människor med särskilda behov www.friab.se

Barbro Westerholm (L) är riksdagens talesperson för äldre. Foto: Hussein El-alawi/Sydsvenskan/TT.

”Många känner sig skuffade åt sidan”

Barbro Westerholm – riksdagsledamot som för de årsrikas talan

Barbro Westerholm är riksdagsledamot för Liberalerna. Några av hennes hjärtefrågor är diskriminering, framför allt ålderism, rätten till fri abort och aktiv dödshjälp. Som chef för socialstyrelsen drev hon på 1980-talet igenom att homosexualitet inte längre klassades som en psykisk sjukdom. Nu står en utredning om en fast omsorgskontakt i hemtjänsten på agendan. Barbro är vår äldsta, tillika en av de mest aktiva, riksdagsledamöterna. När Omtanke pratar med henne har hon suttit i åtta veckors frivillig isolering på sitt landställe på skärgårdsön Landsort. Och arbetar för fullt på distans.

TEXT: ÅSA LARSSON

FOTO: RIKSDAGEN, HUSSEIN EL-ALAWI/SYDSVENSKAN/TT

Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Liberalerna, inleder intervjun med att direkt prata om den märkliga tid som vi och resten av världen befinner oss i. Det märks att hon är engagerad, och irriterad, över hur situationen ser ut.

– Just nu är isoleringen och att vara 70 plus en av de frågor som sysselsätter mig mest.

Hon motsätter sig det faktum att alla som är 70 plus blir behandlade som ett kollektiv och utbrister i en retorisk fråga: – Varför just 70 och inte 75? Jo, för att i den åldern har de flesta gått i pension och det anses då att de inte längre behövs.

Frågor om äldre och hur de behandlas är något som Barbro Westerholm brinner för. Hon har varit ordförande i Sveriges Pensionärsförbund och är i dag riksdagens talesperson för äldre. Ålderism och ”årsrika” personer, som hon kallar dem, är hjärtefrågor.

– Årsrika är de som är rika på år, rika på

erfarenhet och rika på kunskap, förklarar hon.

Att årsrika ska skydda sig själva från smitta, undvika att smitta andra och inte ta upp platser i intensivvården menar hon är fullt begripligt. Men det underliggande budskapet till den här gruppen har blivit att de helst inte ska störa det övriga samhället.

– Trots att många sjuttioplussare är friska och kuranta. Många känner sig skuffade åt sidan.

– Jag skulle vilja ha ett tillägg! ”Det är viktigt att ni skyddar er själva och håller god hälsa – för ni kommer att behövas när Sverige ska byggas upp igen efter epidemien.” De här personerna ska inte omnämnas som ett kollektiv och ges en känsla av att de inte är önskvärda.

De årsrika kommer att behövas i civilsamhället. Deras ideella engagemang och arbete inom organisationer som Röda Korset, Amnesty med mera är viktigt.

Om Barbro Westerholm

Född: 1933.

Familj: Maken Peter Westerholm samt fyra barn.

Bor: Lägenhet på Östermalm i Stockholm, och hus på Landsort i Stockholms skärgård.

Aktuell: Riksdagsledamot för L och arbetar med äldrefrågor.

Bakgrund: Läkare och medicine doktor. Medicinalråd vid Socialstyrelsen 1971–1974. Medicinsk expert vid Apoteksbolaget 1974–1979. Generaldirektör vid Socialstyrelsen 1979–1985. Adjungerad professor vid Karolinska Institutet 1986–1989 samt medicinsk chef på Apoteksbolaget 1985–1993. Riksdagsledamot för Folkpartiet Liberalerna 1988–1999 och tillbaka i riksdagen för Liberalerna från 2006. Ordförande för Sveriges Pensionärsförbund 1999–2005.

Även den här generationen måste få känna livsglädje.

– Vi vet att isolering med ensamhet också är en hälsorisk. Det skapar lågintensiv stress med depression, hjärt- och kärlproblem som konsekvens. På 1980-talet sa WHO att inte känna sig behövd till och med kan vara farligare än både tobak och alkohol.

Barbro Westerholm menar att myndigheterna måste arbeta med två spår där det ena är att kämpa ned virusinfektionen. Det andra är att samtidigt förebygga så att isoleringen inte blir en långvarig häl-

sorisk för alla dem som gick in i den med god hälsa.

– Det har blivit min tjatfråga på onsdagsmötena, tillägger hon och syftar på de veckovisa telefonmöte i socialutskottet där även Lena Hallengren, Olivia Wigzell (Socialstyrelsen) samt företrädare för Folkhälsomyndigheten är närvarande. Själv befinner sig riksdagsledamoten tillsammans med maken Peter på det lantställe på Landsort som hennes pappa en gång köpte. Efter två dagars arbete hemifrån i lägenheten i ”stenstaden Stockholm” försvann inspirationen, så de begav

sig ut till ön i södra delen av Stockholms skärgård. De är inne på åttonde veckan när vi talas vid.

– Vi har det fantastiskt bra här med fin natur och ett trettiotal själar på ön. Vi möter dem några gånger i veckan, då den lokala affären har öppet och vi får boka in oss för en kvart vardera. Annars har jag fulltecknad dag.

Barbro Westerholm kom till riksdagen som ledamot för Folkpartiet Liberalerna 1988, stannade till 1999 och kom sedan tillbaka för Liberalerna 2006. Hon har suttit kvar sedan dess.

Barbro Westerholm är utbildad läkare och har arbetat mycket med läkemedelsfrågor.

I dag är hon är inte bara den äldsta – årsrikaste – riksdagsledamoten, hon lär också vara en av de mest aktiva. Efter intervjun med Omtanke är det telefonmöte med socialutskottet, därefter ett virtuellt möte med AGE – det europeiska nätverket för pensionärsorganisationer, ett med riksdagsgruppen och sist på dagens agenda står samtal med en grupp som skriver på en artikel om isoleringens hälsoeffekter.

– Alltså det som jag pratade om nyss. Så någon middag före klockan nitton blir det inte i dag, säger hon och skrattar.

»Vi vet att isolering med ensamhet också är en hälsorisk« Barbro Westerholm

Det mesta Barbro Westerholm gör utgår från deklarationen om de mänskliga rättigheterna och de sju diskrimineringsgrunderna. Alltså ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. De är de fyra första som hon har ägnat sig åt mest.

I dag ligger fokus på ålderism och en av de bedrifter som hon är mest stolt över, hittills, i sin långa karriär är att Lagen mot åldersdiskriminering blev breddad från att bara handla om arbetsliv och utveckling till att även täcka hälso- och sjukvård, från socialtjänst och omsorg till varor, tjänster samt transport.

– Sedan har den fortfarande för tunna muskler, i och med att alla olika diskrimineringslagar har slagits ihop till en. Så nu gäller det att den blir kraftfullare, säger hon.

EN FRÅGA SOM har satt avtryck och fått stor uppmärksamhet i media är när hon som nybliven generaldirektör för Socialstyrelsen såg till att homosexualitet inte längre skulle klassas som en psykisk sjukdom.

Barbro Westerholm satt inne på sitt kontor när en grupp homosexuella aktivister ockuperade trappan utanför och skanderade att de ville ha bort sjukdomsstämpeln. I stället för att köra bort demonstranterna gick hon ut för att prata med dem och höra efter vad de ville. Svaret gjorde henne förvånad. Att homosexualitet på den tiden klassades som en mental rubbning var något som hon inte kände till.

– Hur kunde kärlek mellan två människor, oavsett kön, vara en sjukdom?

Två månader senare var Sverige det för-

sta landet i världen att friskförklara homosexuella. En handling som då ansågs kontroversiell.

Barbro Westerholm har alltid stått upp för sin övertygelse. Hon berättar med skratt i rösten om när hon var ny på sin post som generaldirektör på socialstyrelsen och Svante Nycander, journalist på Dagens Nyheter, kallade henne för Pastor Jansson. Han syftade på en monolog av Hasse Alfredsons om en person som inte hade några bestämda åsikter om någonting.

– Därför jag var ny och kunde för lite om de socialpolitiska frågorna. Men när jag stod där på trappan och det här med homosexualitet och sjukdom kom upp, då visste jag precis vad jag tyckte. Det var då jag kände att jag har makt. Bara jag är påläst, och vet vad jag tycker, är det ingen fara att säga min åsikt.

Har du någon gång varit utsatt för hot eller rädd för att säga vad du tycker? – Jag har varit utsatt för hot sedan jag höll på med läkemedelsbiverkningar i mitten av 1960-talet.

Barbro Westerholm är utbildad läkare. Från början var siktet inställt på att bli barnläkare, men hon gifte sig med en kursare som skulle bli kirurg och de ville ha många barn.

– Det skulle bli svårt att kombinera familjeliv med två föräldrar som ligger jour stup i kvarten, så jag gick över till läkemedelsfrågorna i stället.

1961 kom neurosedynkatastrofen och med sina farmakologiska kunskaper blev hon verkställande ledamot i den läkemedelsbiverkningsnämnd som bildats, och fick ta emot och analysera rapporterna om de neurosedynskadade barnen.

– I den disciplin där jag verkar är det ont om folk. Jag är inte ekonomiskt beroende av de uppdrag som jag sitter på och har därför en fri ställning. Om det blir för bökigt för att jag tycker annorlunda än många andra, kan jag alltid gå tillbaka till mina läkemedel. Därför är jag inte rädd för att höja min röst.

Vi pratar vidare om det här med makt. För Barbro Westerholm har makten i sig aldrig lockat – det är att skapa förändring som driver henne, och där spelar den roll.

Den som har makt har också möjlighet att påverka.

Hon berättar att hon har gått från att vara chef för Socialstyrelsen med över 3 000 medarbetare till Apoteket AB och chef över trettiotal personer. I SPF seniorerna var hon ledare för 200 000 medlemmar och i Friluftsfrämjandet likadant. I dag, som ersättare i riksdagens utskott, är det utan chefsansvar.

– Jag har gått av och an – ibland som ordförande för en jätteorganisation, vilket

är väldigt bra för att kunna påverka besluten. Men har man gjort det ett tag så har man fått en röst och kan även påverka från en position utan underställda.

Hon bad självmant om att få bli ersättare i riksdagen i stället för ordinarie.

– Det är eftertraktat att bli ordinarie, men jag har varit med så länge att man lyssnar på mig ändå och medierna hör av sig. Som ersättare är jag inte schematekniskt bunden att vara där vissa dagar, utan kan resa ut i landet och till exempel delta

Barbro Westerholm tycker inte att man har prioriterat äldres omsorg, hälso- och sjukvård. Foto: Getty Images.

»Man har varken byggt ut äldreboendena eller utvecklat hemtjänsten på det sätt som var tänkt«

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-559 09 39

ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se

i Mänskliga Rättighetsdagarna eller föreläsa någonstans, och så vidare, förklarar hon.

För närvarande ansvarar Barbro Westerholm för en utredning om en fast omsorgskontakt kan införas i hemtjänsten, en fråga som har aktualiserats i samband med coronakrisen. Trots den svenska strategin om att skydda de äldre har smittan tagit sig in på många äldreboenden och drabbat både dem och hemtjänsten hårt.

Vad säger du om så många att äldreboende har drabbats så hårt av covid-19?

– Det är inte så konstigt, för de visioner vi hade när äldrereformen kom i början av 90-talet har inte förverkligats. Man har varken byggt ut äldreboendena eller utvecklat hemtjänsten på det sätt som var tänkt. Utbildningen i geriatrik för läkare är nästan obefintlig. Man har inte prioriterat äldres omsorg, hälso- och sjukvård och därmed inte heller personalutveckling och byggnad.

Barbro Westerholm spår att detta kommer att ta fart och leda till förändring när pandemin har dragit över.

– Det är så många som nu upplever de här försummelserna. Dels alla årsrika människor som har dött i boendena, dels personalen som har utsatts för smitta. Det här blev en katastrof!

Hon menar att det är den årsrika gruppen som står längst ned på prioriteringslistan när det ska spara inom sociala hälso- och sjukvårdsområdet.

– Ingen erkänner att prioriteringen ligger i att ”de har så kort livstid kvar ändå”. Men skrapar man på ytan känner man ålderismen ända in i märgen, avslutar hon upprört. ●

Tillståndspliktigt stödboende för personer från 16 år.

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se

Missbruksbehandling

för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-559 00 15

ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se

Goda effekter av KBT på distans vid hälsoångest

Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört internetbaserad KBT med traditionell KBT öga mot öga vid hälsoångest. Resultaten visar att internetbehandlingen gav liknande resultat, och kan fungera som ett alternativ till fysiska möten för att hjälpa personer som är oroliga för sin hälsa.

– Studien är unik då det är den första direkta jämförelsen som har gjorts av KBT öga mot öga och KBT via internet för hälsoångest. Resultaten visar att det med en behandling som helt och hållet förmedlas online går att åstadkomma de tuffa beteendeförändringar som krävs. Detta är särskilt relevant i nuläget då coronaviruspandemin begränsar möjligheterna till fysiska möten, samtidigt som oro för att drabbas av sjukdom diskuteras i allt högre utsträckning, säger Erik Hedman-Lagerlöf, professor i psykologi och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Hälsoångest, som tidigare kallades hypokondri, innebär att en person överdrivet och återkommande oroar sig för att drabbas av allvarlig sjukdom, samt att oron för med sig stort lidande och hindrar normalt fungerande i vardagen. Omkring 3,5 procent av befolkningen beräknas lida av hälsoångest. Upp emot 20 procent av patienterna vid medicinska specialistkliniker beräknas ha hälsoångest, vilket innebär en stor belastning på sjukvårdssystemet.

BEHANDLING MED KBT, med veckovisa möten med en psykolog eller psykoterapeut, hjälper två av tre drabbade. Men eftersom tillgången till KBT är låg, och köerna ofta är långa, ville forskarna undersöka effekten av behandling via internet. Patienten tar då del av ett omfattande informationsmaterial via internet och har kontakt med sin behandlare via e-postliknande textmeddelanden. Patienten gör också beteendeförändringar i sin vardag, precis som i KBT öga mot öga.

I studien lottades 204 vuxna med hälsoångest till att under tolv veckor få KBT

Erik Hedman-Lagerlöf. Foto: Ulf Siborn

Erland Axelsson. Foto: Privat

»Oro för att drabbas av sjukdom diskuteras i allt högre utsträckning«

antingen öga mot öga eller via internet. Resultatet mättes genom att deltagarna varje vecka under behandlingen skattade sin upplevda hälsoångest utifrån det standardiserade frågeformuläret Health Anxiety Inventory.

ENLIGT FORSKARNAS RESULTAT fungerade KBT via internet i stort sett lika bra som när behandlingen gavs öga mot öga. Detta trots att den genomsnittlige internet-behandlaren bara lade ner 10 minuter per patient och vecka, jämfört med drygt 45 minuter i sedvanlig KBT.

– En stor fördel är att behandlaren kan hjälpa fler patienter på samma tid, men också att behandlingen kan ges oavsett var personen befinner sig geografisk, exempelvis till personer i glesbygd. Att det går att tillgodogöra sig information och kontakta en behandlare vid vilken tidpunkt som helst innebär också att behandling kan komma dem till del som har svårt att ta ledigt från arbetet, säger Er-

Erik Hedman-Lagerlöf

land Axelsson, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Han lyfter ytterligare en positiv aspekt med KBT via internet: Att även patienter som normalt undviker psykologisk behandling på grund av ett upplevt stigma kan få effektiv hjälp.

Studien bedrevs 2014-2020 som ett samarbete mellan Gustavsbergs vårdcentral och Karolinska Institutet. Internet-KBT för hälsoångest finns nu tillgängligt via Internetpsykiatrin inom Region Stockholm, som även välkomnar patienter bosatta i andra regioner.

Studien finansierades av Karolinska Institutet, Region Stockholm och Psykiatrifonden. Några av författarna har rapporterat intressekonflikter i form av författandet av en självhjälpsbok samt innehav av aktier i ett företag som bedömer psykiatriska symtom via internet.

KÄLLA: KAROLINSKA INSTITUTET

HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.

MÅNGSBO HVB AB

Östervåla, 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se

Verksamma sedan 1987

Familjebehandling och utredning

4Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn 0-15 år. SoL, LVU, 56§ KvaL, kontraktsvård.

4Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter.

Tel 08-512 302 22

Storsättra Gård AB www.storsattragard.se

info@storsattragard.se

Fax 08-512 303 50

INDIVIDUELLT ANPASSADE STÖDINSATSER

Om oss!

Vi är två systrar som startat skyddat boende i hopp om att hjälpa alla målgrupper som är i behov av skydd. Vi har arbetat med våld i nära relationer i flera år och har kollektivt boende samt lägenheter och villor anpassade efter olika skyddsbehov.

Vår ambition är att stötta och hjälpa människor ut i samhället efter traumatiska händelser. Då vi arbetar med olika målgrupper är våra stödinsatser individuellt anpassade efter individens behov. Vi arbetar med att stötta hela vägen ut till ett säkert och självständigt liv på egen hand.

Vi finns där under hela perioden som våra boende behöver skydd och följer dem till ett tryggt liv på egen hand när placeringen upphör.

Ni finner mer information på vår hemsida och är välkomna att kontakta oss för placeringsförfrågan!

Vi erbjuder:

• Individuellt anpassade lösningar med stödinsatser för den specifika individen

• Vi utför Hot och riskbedömningar, FREDA samt Patriark om behov finns och arbetar med journalsystem dagligen.

• Samtlig personal är utbildad inom FREDA, Patriark, SARA samt Trappan-modellen.

• Kollektivt boende med personal på plats.

• Egen bostad med tillgänglighet av personal i den mån individen har behov av det samt att bostaden är utrustad med trygghetslarm.

• Verksamheten bedrivs utifrån processer och rutiner som förordas av Socialstyrelsens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och vi följer Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för skyddade boenden.

• Personal följer med på myndighetsbesök såsom till polis, sjukvård, socialtjänsten allt utifrån de individuella behoven.

• Placeringar dygnet runt från hela landet oavsett tid på dygnet.

• Vi hämtar i hela landet.

• Hög Servicenivå då vi hjälper till med all pappersarbete, jobb, praktik, inskrivningar för att den placerade ska kunna vara trygg och säker när den ska bo på egen hand

• Djur är också välkomna

Välkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.

• FREDA

• Patriark

• Boende i egen lägenhet

• Praktiskt stöd

• Barnverksamheter dagligen

• Eget husdjur välkommet

www.curbosverige.se I info@curbosverige.se I 072 064 43 89

Äldreomsorgen i blickfånget

Aldrig har vi väl talat så mycket om äldreomsorgen som dessa dagar. Coronakrisen sätter fokus på hur det verkligen fungerar på äldreboenden, särskilda boenden för äldre och inom hemtjänsten. Det har visat sig att det inte fungerar särskilt bra. Vi har jämfört äldreomsorgen i de nordiska länderna för att få en bättre bild. Svenskar lever längre, bor i mer privata boenden där utbildningsnivån och lönen är lägre, för att nämna några skillnader. Förhoppningsvis kan det komma mycket gott av det ökade fokuset inom branschen. Bland annat så tar välfärdstekniken fart.

Äldreomsorgen skiljer sig åt i de nordiska länderna.

Äldreomsorgen i Norden – likheter och skillnader

I dessa tider möts vi i svensk media av att antalet döda till följd av covid-19 är mycket högre i Sverige än i våra grannländer. En stor anledning till detta är att vi inte har lyckats hålla smittan borta från våra äldre, som var ett av de stora målen i den svenska coronastrategin. Många frågar sig nu vad det beror på. Vad skiljer den svenska äldreomsorgen från den i övriga Norden och vilka likheter finns? Omtanke har pratat med Tine Rostgaard, professor vid Institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet och professor vid Roskilde universitet.

TEXT: ÅSA LARSSON

FOTO: GETTY IMAGES OCH PRIVAT

”Målet är att skydda våra äldreäldre.” ”Vi har missat att skydda våra äldreäldre”.

Orden kommer från Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten. Alla som har följt deras dagliga pressträffar har hört dem ett otal gånger. Samtidigt har vi sett och förfasats över hur staplarna för antalet döda i covid-19 i Sverige har vuxit i en allt snabbare takt jämfört med för våra nordiska grannar. Många ställer sig frågan om detta beror på att vi hade en felaktig strategi mot viruset? Eller kan svaret helt enkelt finnas i hur det ser ut i omsorgen för våra äldre?

Problemet kommer förmodligen att analyseras och utredas när den värsta smittorisken har blåst över. I väntan på resultatet har Omtanke pratat med Tine Rostgaard, professor vid Institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet och professor vid Roskilde universitet. Hon har tittat närmare på likheter och olikheter i äldreomsorgen i de nordiska länderna.

– I Sverige finns det fler som är 80 år och äldre än i till exempel Danmark. När vi har jämfört statistiken är 5,2 procent av befolkningen i Sverige 80 år eller äldre. I Finland är det 5 procent och i Danmark

4,2. Vi brukar alltså säga att man i Sverige är lite äldre och att det därför är fler som behöver omsorg, säger Tine Rostgaard. En svensk kvinna lever i genomsnitt tills hon är 84,7 år. Motsvarande siffra för Danmark är 83,2 år. Genomsnittsåldern för män är lägre. De lever i genomsnitt 81,3 år i Sverige respektive 79,3 år. I Norge ligger siffrorna närmare de svenska.

Har du någon teori om varför snittåldern i Sverige är högre?

– Danskarna lever mer ohälsosamt än svenskarna. Vi har haft en högre förbrukning av alkohol och det är fler som röker, än i Sverige. Dessutom var behandlingen av hjärtinfarkt sämre tidigare, men det har dock börjat att rätta till sig nu och på senare år har behandlingarna förbättrats, svarar Tine Rostgaard som kommer från Danmark.

Den förbättrade hälsovården avspeglar sig i statistiken, och den danska medellivslängden har på senare år ökat i rask takt.

– Något som är likadant för alla länder är att man förväntar sig att det kommer att ske mer än en fördubbling av antalet personer som är över 80 år 2050.

Detta innebär att behovet av människor som behöver plats i äldreomsorgen kommer att öka de närmaste trettio åren. Tine Rostgaard skrev en rapport från 2015 för Nordens välfärdscenter, om skillnaden och likheter mellan äldreboenden i de nordiska länderna. I den framgår att det finns ett starkt gemensamt fundament i Norden. Äldreomsorgen i alla länderna omfattar samtliga människor och den är offentligt finansierad. Här är det betydligt fler äldre som får hjälp hemma än i övriga Europa.

ORGANISATIONEN AV ÄLDREOMSORGEN skiljer sig tydligt på en punkt jämfört med övriga Europa. På våra breddgrader är ansvaret mer decentraliserat då ansvaret ligger på kommunerna.

– Här skiljer sig dock Finland från de övriga skandinaviska länderna. De har en omfattande centraliserad modell där äldreomsorgen nyligen har blivit organiserad i fem regioner.

Även om de övriga länderna i Norden har decentraliserat äldreomsorgen så att ansvaret ligger på kommunerna, blir det skillnad eftersom våra kommuner är olika stora.

Det är fler i Sverige än i Danmark som är över 80 år.

Danmark ligger i ena änden med bara ett antal på 98 kommuner. I Sverige har vi 290 kommuner medan Norge, efter kommunreformen och flera sammanslagningar, har fler än något av de andra länderna. Fastlandet består av 356 kommuner. Dessutom bor det i Sverige nästan dubbelt så många människor som i vart och ett av de övriga länderna.

Det innebär att kommunerna alltså har olika befolkningsstorlek och olika många individer som varje kommun ansvarar för.

– I Danmark har vi som minimum 30 000 invånare i varje kommun. Om omsorgen ska ta hand om många människor

»Utifrån

det här synsättet lägger Sverige lägst resurser på äldreomsorgen av de tre länderna«

är det lättare att göra stordrift och organisera effektivt.

LÄNDERNA HAR HAFT en historia med där deras strategier kring hur de har fördelat resurserna skiljer sig. Tine Rostgaard förklarar:

– I Sverige har vi sett att man länge har inriktat omsorgen på de svagaste. Det var färre än i Danmark som fick hemtjänst,

men var och en av dessa fick mer hjälp. I Danmark har det tidigare varit många som fått hjälp, men varje person behövde inte hjälp i så stor utsträckning – de var duktiga på att klara sig själva. Det kunde handla om enklare sysslor som exempelvis städning och besök bara en gång i veckan.

Men det håller på att ske en förändring och Danmark närmar sig alltmer Sveri-

ges och Norges modell. I Norge ingår till exempel inte städning som ett gratis erbjudande från kommunen, där får de betala för tjänsten om de vill ha den. Utvecklingen i alla länderna går mot att allt fler får klara sig själva. Utvecklingen av hur många som får hemtjänst går alltså mot större likheter mellan länderna. Av dem som är 65+ får 9 procent i Sverige, 11 procent i Danmark och 8 procent i Norge hjälp.

– Det är ett sätt att dra ned på kostnaderna, förklarar Tine Rostgaard.

När det gäller hur många som bor i äldreboenden liknar Sverige, Danmark och

Finland varandra. I dessa länder bor cirka 5 procent av befolkningen 65+ i äldreboenden. Norge skiljer sig lite, där är andelen cirka 8 procent.

FINLAND STICKER UT med hur de tar hand om de äldre. Där bor de äldre i större utsträckning på geriatriska avdelningar på sjukhus.

– Där handlar det också om omsorg, men i Finland är de mer inriktade mot medicinska behov medan Sverige, Norge och Danmark har större fokus på funktionsnedsättning.

Hur ser då budgetarna ut?

Om man ska jämföra hur mycket äldreomsorgen kostar finns det, enligt Tine Rostgaard, olika sätt att se på det. I sin forskning har hon utgått ifrån två olika synsätt. Den ena utgår från storleken på population som är över 65 år, och hur mycket omsorgen kostar per person och år (per capita).

– Då är det Norge som lägger mest pengar på omsorg av sina gamla. De använder cirka 6 500 danska kronor jämfört

med Sverige där siffran är 3 900 kronor per capita. I Danmark är motsvarande siffra 5 000 kronor.

– Nu pratar vi alltså om dem som är över 65 år, och många av dessa kostar ju ingenting eftersom de klarar sig själva. Men som vi var inne på tidigare, så är det fler i Sverige än i Danmark som är över 80 år.

DET ANDRA SYNSÄTTET utgår från bruttonationalprodukten i varje land (BNP). Där har forskarna tittat på hur många procent av landets BNP som läggs på äldreomsorgen.

– I Danmark uppgår den siffran till 4,5 procent. Norge och Sverige ligger nästan på samma nivå, 3,8 procent i Norge respektive 3,9 procent i Sverige. Det är intressant eftersom vi vet att det finns fler personer i både Sverige och Norge som är över 80 år än i Danmark, och ändå är Danmarks budget högre i förhållande till BNP.

Något som man bör ha i åtanke avseende BNP är att Sverige har lägre BNP än

Tine Rostgaard är professor och arbetar både i Sverige och Danmark.

I Sverige har man varit mer noggrann med skyddsutrustning på sjukhusen än i äldreomsorgen.

både Norge och Danmark. Den norska kronan är 1,5 gånger så hög som den svenska och Danmark cirka 1,12 gånger högre.

– Utifrån det här synsättet lägger Sverige lägst resurser på äldreomsorgen av de tre länderna.

Något som vi ofta hör talas om i den svenska debatten är frågan om privatiseringens utbredning. Hur ser den ut om vi jämför med våra grannar?

– Danmark har gått längst med tanke på privatisering i hemtjänsten. Det finns ett fritt val, vilket gör det lite unikt. Där har man infört i lagstiftningen att det ska finnas både en kommunal leverantör och en privat i varje region. Av den anledningen använder cirka 30 procent av danskarna ett privat alternativ när det gäller hemtjänsten.

I Sverige ombesörjs 23 procent av timmarna i hemtjänsten av privata utförare. Däremot är det fler i Sverige som bor i privata äldreboenden jämfört med både Norge och Danmark. Och utvecklingen i Sverige går mot att den privata andelen ökar.

Hur ser det ut med utbildning av personalen i äldreomsorgen? Är det skillnad på den privata och offentliga omsorgen?

– På Stockholms universitet har vi ett projekt, Nordcare, som har tittat på utbildningsnivåer på personalen i äldreomsorgen i de nordiska länderna, men vi har inte gjort skillnad på privata och offentliga aktörer. Däremot vet vi från undersökningar som har gjorts i Norge att det där är fler bland personalen i den privata sektorn som saknar utbildning. Det finns dessutom fler med invandrarbakgrund i Norge som är direktrekryterade in i den privata sektorn. Jag tror att skillnaden mellan utbildningsnivån i kommunal respektive privat regi kan se likadan ut i Sverige, säger Tine Rostgaard.

– I projektet Nordcare har vi sett att det totalt sett i äldreomsorgen i Sverige, både den privata och offentliga, finns fler anställda utan utbildning jämfört med både Danmark och Norge.

YTTERLIGARE EN SKILLNAD mellan privat och offentligt i Sverige, enligt Tine Rostgaard, är att äldreboende-institutionerna i den

privata sektorn i genomsnitt är större än i den offentliga.

– Från vår danska data kan vi också se indikationer på att det är färre personal i den privata sektorn och de har sämre lön. Arbetsvillkoren innebär alltså större svårigheter att rekrytera duktig personal i Danmark. Men vi vet inte om det ser likadant ut i Sverige.

Intervjun återgår till corona och de stora problem som vi har i Sveriges äldreboenden.

– Jag och mina nordiska kolleger pratar om att man i Sverige har glömt bort de äldre, att man har varit mer noggrann med skyddsutrustning på sjukhusen än i äldreomsorgen. I Danmark har man kanske pratat mer om att även skydda personalen i omsorgssektorn än i Sverige – inte bara i sjukhussektorn.

»Det är färre personal i den privata sektorn och de har sämre lön«

Hon menar att när det i Danmark saknas skyddsutrustning på äldreboenden beror det på att de inte har lyckats få ut den, men också att det har funnits olika sätt att använda den på. Det är alltså både ett logistikproblem och ett organisatoriskt problem.

– Om man dessutom inte har utbildning i hälsa och vet hur man ska hantera olika situationer, så blir det större problem.

Hon berättar att den här sektorn har haft tufft under pandemin. Och det är en sektor som redan är svår att jobba i.

– Vi vet från vårt Nordcare-projekt att runt 40 procent av personalen – i alla nordiska länder skulle, om det var möjligt, säga upp sig och söka ett annat jobb. ●

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Ramavtal med 222 kommuner

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se

www.stubben.se

www.9vb.se . 010-150 21 30 . info@9vb.se

HVB-HEM

för pojkar och flickor 15-19 år

Andreas Roos 070-355 56 62 Kjell Roos 070-379 83 76 www.mikandellab.se 144

Välkommen att kontakta oss!

Mitt i natursköna Hälsingland!

SÖKES

DU som vill göra skillnad !

Går du och tänker på att fylla livet med något mer meningsfullt? Har du plats hemma och tid över och empati och kärlek att ge? Då undrar VI om DU är den vi söker?

Vi söker familjer som vill ta emot barn och ungdomar för längre eller kortare tid i sitt hem.

Vill du veta mera? Kontakta oss!

wilma@wilmajourochfamilj.se

wilmajourochfamilj.se

Rätt plats för din annons!

Kontakta oss så hjälper vi dig.

Patrik Fall 0651-69 90 26, patrik.fall@ssil.se

SKYDDAT BOENDE

Melior erbjuder skyddat boende med hög standard för kvinnor och medföljande barn.

STÖDBOENDE

Melior ger praktisk och emotionell stöttning och vägledning.

FAMILJESTÖD

Melior finns med i familjen under en period då det pågår en utredning eller då beslut finns att stödfunktion i hemmet behövs.

UMGÄNGESSTÖD

Melior är behjälpliga innan och under umgängestillfället.

Välkommen att kontakta oss! 076-328 70 71, info@melioromsorg.se FÖRÄLDRASTÖD

Melior stöttar föräldrar i sin föräldraroll.

Skyddat boende, krisoch riskhantering

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.

Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:

• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter

Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare

Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering

Samtalsstöd vid komplex PTSD

Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal

Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling

Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom

• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation

Möjlighet att genomföra Trappansamtal

Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning

Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se www.melioromsorg.se

Anja Kangas är undersköterska på äldreboendet Äppelparken i Hallstahammar.

Ökat välmående och en roligare vardag

Virtual reality-upplevelser på äldreboende i Hallstahammar

Med virtuella filmer och spel kan sverigefinnar på äldreboendet Äppelparkens finska avdelning i Hallstahammar plocka äpplen, flyga rymdraket, paddla kanot och resa till Finland. Allt i den virtuella världen. Spelen stärker muskler, rörlighet och balans och filmerna stimulerar positiva minnen och fantasin.

TEXT: KARIN SKOGLUND

FOTO: KARIN SKOGLUND OCH PRIVAT

– Vi använder virtual reality, VR för att öka välmåendet och göra vardagen lite roligare. Hos oss kan man åka på många virtuella drömresor, säger Anja Kangas som jobbar som undersköterska på Äppelparkens finska avdelning Herrevad. VR-spelen är ett samarbete mellan Folkhälsan i Finland och det danska företaget Gonio som utvecklat spel för äldre personer på äldreboenden. I Hallstahammars kommun kan finsktalande få äldreomsorg på finska. Samordnaren för sverigefinnars rättigheter i kommunen upptäckte att Finland börjat med virtuella upplevelser för äldre. Hon ordnade så att den finska avdelningen på Äppelparken blev först ut i Sverige att prova på VR under ett år. Både boende och personal blev snabbt förtjusta i VR-filmerna och VR-spelen.

– Det finns så mycket fint man kan se. Och så blir man berest på köpet också, säger Anja Kangas.

Man kan flyga över New York, inte bara flygplan, utan rymdraket och åka berg och dalbana, men just berg och dalbana tror hon inte att någon av de boende har testat än.

– Den senaste filmen vi har fått handlar om en isbrytare. Det är så häftigt att vara på fartyget när den skär genom isen.

VR innebär att användaren med hjälp av digital teknik förflyttar sig visuellt till en annan omgivning än den verkliga. Med hjälp av VR-tekniken tror hjärnan att det den ser är verkligt. Närvarokänslan blir också hög, användaren tittar inte bara in på en annan värld utan upplever den andra världen som verklig. VR-utrustningen består av VR-glasögon, skärm, högtalare

och konsol. VR kan användas som rehabilitering och smärtlindring, mot stress, utbrändhet och depression, för behandling av psykisk ohälsa och för att stimulera minnet. Det går till exempel att återskapa och återuppleva platser och händelser som väcker minnen.

PÅ DET MODERNA och två år gamla Äppelparken i grönt stål med stora fönster, finns VR-utrustningen tillgänglig i ett allrum och går att använda när som helst. Boende på andra avdelningar i Äppelparken kan också boka in sig. Även personalen tittar då och då för att det är så spännande. Anja Kangas förklarar hur det fungerar. – Man kopplar ihop all utrustning, tar på sig VR-glasögonen och sätter sig på en stol. Att sitta är bäst. Vissa kan känna lite yrsel, så det passar inte alla.

Filmerna är utan tal men med musik. Ibland är musiken stillsam och meditativ. Men det är inte bara musiken som gör att det är lätt att leva sig in i spelen.

– Det är så verkligt och man kommer så nära, det är faktiskt helt fantastiskt.

Teuvo Virtanen vet precis vad hon menar, han har försökt fånga stora fiskar med händerna i en undervattensfilm.

– Jag har fiskat mycket i Finland och senare i Norge. Då var det mycket ål och strömming som gällde. Så fisk kan jag.

TEUVO VIRTANEN BOR på Äppelparkens finska avdelning. Här talar både boende och personal finska. I Sverige har han bott i 50 år. Han jobbade 20 år på verkstadsindustrin Kanthal i Hallstahammar. Han har två barn, sex barnbarn och fyra barnbarnsbarn. Han minns platsen före äldreboendet. Då när det var en park med äppleträd, det som gett namn till äldreboendet. Nu sitter han i Äppelparkens växthus. Det är varmt och han kisar mot Anja Kangas när hon friskar upp hans minne om några av VR- filmerna. Det är namn som ”Prova dyka i VR”, ”Åk på safari” och ”Bad i kalkbrott”. Han gillar alla VR-filmer han sett.

– De är bra och roliga.

Kanske att filmen med fiskarna är hans favorit, funderar han. Det finns också filmer från Finland, bland annat från Hel-

»Till exempel måste du sträcka dig efter äpplen eller böja dig efter svamp« Anja Kangas

singfors och Åbo. Teuvo Virtanen minns inte riktigt om han sett de filmerna men han minns Åbo, där har han bott på tre olika platser och i Helsingfors har han varit många gånger.

Äppelparken använder mest upplevelsefilmer, men även VR-spel. Spelen utmanar användaren att utföra rörelser som stärker muskler, tränar balansen, rörligheten och koordinationen. I spelen fungerar konsolen som två händer.

– Vi har ett spel där man åker i en vagn och plockar svamp, frukt och bär i skogen. Till exempel måste du sträcka dig efter äpplen eller böja dig efter svamp. Då får man både koordinations- och balansträning, säger Anja Kangas.

FÖR ETT ÅR sedan sommarjobbade sverigefinska ungdomar i kommunen med ett projekt. Deras uppgift var att filma VR-upplevelser från Hallstahammar till boende på Äppelparken. De intervjuade sverigefinnarna på Äppelparken vilka VR-upplevelser de önskade.

– Det blev filmer från Åsby hem och trädgård, från Skantzen, handling på ICA och kanotpaddling, berättar Anja Kangas.

I filmen från ICA kör användaren kundvagnen själv. Åsby hem och trädgård och Skantzen, ett kulturminnes- och friluftsområde, är båda välkända utflyktsmål för alla som bor i Hallstahammar.

Det blir en hel del att prata om efter alla virtuella upplevelser, konstaterar Anja Kangas. Spektakulära resor i rymdraket eller att återse sin barndoms- och ungdoms platser i Finland får fantasin och minnena att flöda. Det blir nya och roliga samtalsämnen för kafferasten. ●

Anja Kangas.

Teuvo Virtanen gillar VR-filmerna och spelen.

Teuvo Virtanen spelar VR-spel. Konsollen fungerar som händer. Foto: Privat.

Lunnagård

M E D H JÄ R TA T I VÅ RD E N

Välkommen till Lunnagård, ett alkoholfritt särskilt boende med plats för 32 boende inom målgrupperna psykisk funktionsnedsättning eller demenssjukdomar. Många av de som kommer till oss har bott på flera boenden innan och har ofta en historik av utåtagerat beteende som orsakar rädsla hos personalgrupper eller grannar på boendet. I Lunnagårds öppna lokaler och med stöd i personalens personcentrerade arbetssätt hittar de flesta ”hem” hos oss, med ökad livskvalitet som följd.

I N O MHU S M I LJ Ö

Vi har inga stängda dörrar och inga avdelningar vilket gör att det finns gott om möjligheter att röra sig i huset och välja på några av de många utrymmen med sittplatser som finns för samvaro med andra. Miljön är genuin och vi strävar efter att det ska vara så likt en hemmiljö som möjligt.

U T O MHU S M I LJ Ö N

Lunnagård ligger i ett naturskönt område cirka en kilometer från centrala Eksjö. Utomhusmiljön på Lunnagård är vacker och inspirerande i form av en stor park som nyttjas efter säsong. På sommaren har vi mindre odlingar, grillkvällar i trädgården eller tar avkopplande promenader i parken. På hösten plockar vi gemensamt äpplen och andra frukter som vi sedan använder i vårt kök.

SI L VIA C E R TIFIE R A D VE R KSA MH E T

All fastanställd personal, oavsett yrkeskategori, har genomgått S ilv iahemmets ut bildning om demenss juk domar oc h demensvård. Något som gör att vi är stolta innehavare av Siviahemmets certifikat nr 35.

VÅ R MOTTAGNINGSPROCESS

Vid en platsförfrågan gör alltid vår Verksamhetschef Sofie och en av våra Sjuksköterskor ett besök hos den förfrågan berör för att lära känna den och förstå behoven. Vi berättar också om Lunnagård och hur det här att bo där. Samtidigt passar vi på att intervjua personal som känner den för att få en fördjupad förståelse. Tillsammans med biståndhandläggare görs ett individavtal och vi planerar flytten till Lunnagård. Nästan alltid kommer vi och hämtar i vår egen anpassade bil för att underlätta logistiken till Eksjö.

KO N T AK T

Sofie Schiller, verksamhetschef sofie.schiller@lunnagard.se mob. 0702-315530 tel. 0381-77 70 21

Ny teknik behövs i äldreomsorgen

Utredningen om välfärdsteknik rymmer många förslag på utveckling

Efter den stora smittspridningen av covid-19 inom äldreomsorgen ligger nu ljuset på de svagheter och utmaningar som finns här. Peter Larsson, särskild utredare för socialdepartementet, vill uppgradera äldreomsorgen. Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen pekar på att det behövs en professionalisering, med ökad nationell utveckling och ökad kompetens.

TEXT: JENNY FORS

Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen från regeringen presenterades under ett webbinarium den 5 maj som SNS arrangerade. Peter Larsson, som är särskild utredare för socialdepartementet, berättade om uppdraget som till första del handlar om att analysera hinder för en bredare användning av välfärdsteknik i äldreomsorgen.

Kameratillsyn och GPS-klocka kanske är det första man tänker på när det gäller teknik inom omsorgen. Men enligt Peter finns det många fler möjligheter som kan erbjudas, till exempel diagnosticering, sensorering, monitorering och verksamhetsutveckling.

– Vi är i början av ett skede där teknik skulle kunna betyda väldigt mycket mer. Utmaningar är de klassiska; vi blir allt äldre, vilket gör att vi också blir mer sjuka,

sedan har kommunerna bristande kapacitet att utveckla sin egen verksamhet och det är svårigheter att rekrytera tillräckligt med personal, säger Peter Larsson.

Han beskriver hur välfärdsteknik ökar självständigheten, förebygger och främjar hälsa, flyttar fram insteget i mer komplicerad vård och ökar samband mellan vårdgivare och anhöriga.

Utredningen kan sammanfattas med att det är en professionalisering av äldreomsorgen.

– Det första hindret är osäkerhet kring de juridiska förutsättningarna att tillhandahålla välfärdsteknik till de som har nedsatt beslutsförmåga, så kal llad kognitiv svikt. Det är den svåraste frågan som måste lösas först. Man ska inte exkluderas bara för att man inte kan uttrycka sitt samtycke, därför föreslår vi lagändringar för att kunna bedöma samtycke av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utifrån vad som är bäst för patienten.

UTREDNINGEN VISAR ATT de mellanstora kommunerna har bäst förutsättningar att införa ny teknik. Det gäller att våga tänka att äldreomsorg är en bransch. Att utveckla, innovera, skapa stolthet. Det behövs ökad kompetens, spridning av erfarenheter och robust bredband.

– Vi vill att det ska skapas ett nationellt centrum för utveckling av välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Vi behöver verksamhetsutveckla och höja kunskapsnivån, säger Peter Larsson.

Många verksamheter har valt bort välfärdsteknik. Ett förslag är därför att Vinnova ska ta fram modeller för upphandling, stöd och stimulans som kan öka användningen.

– Vi står just nu i början av en väg som ska anläggas för ökad välfärdsteknik. Lag-

stödet för tekniken har vi sett till att få, det är grunden. Sedan behöver vi satsa på robust bredband, digital verksamhetsutveckling och utmaningsdriven innovation. Minst 0,5-1 procent av omsättningen i en bransch brukar satsas på innovation. Det skulle här innebära 1-2 miljarder. Det är vi inte i närheten av idag. Men det är det som kommer att driva kvalitet och produktivitet för framtiden.

PETER LARSSON TYCKTE att det var lite grann chockartat under 2019 att se in i äldreomsorgen vilken låg kunskap och kompetens det fanns.

– Inte vilja, för det finns, men resurser saknas. Jag är inte ett dugg förvånad att se vilken bred spridning vi har fått av covid-19 inom äldreboende, särskilda boenden och hemtjänst.

Sammanfattningsvis ger han flera uppmaningar:

– Ta ett samlat grepp på den här sektorn, jobba med digitalisering, beredskap, skydd, demens, allt samtidigt. Det måste göras på en nationell nivå tillsammans med kommuner och regioner. De enskilda kommunerna har inte kapacitet att lösa det här var för sig.

Det finns goda exempel på vad man kan göra, men de når inte utanför kommungränserna, menar han.

– Tekniska lösningar kan vara med och hjälpa till med logistik och ändrade arbetssätt.

SNS bjöd också in till ett panelsamtal. Ejja Häman Aktell, chef för äldreomsorg, i Skellefteå kommun berättade om framgångsfaktorerna där.

– Vi har tagit det här med branschutvecklingen på stort allvar. Vi har frågat invånarna vad som är viktigt för dem. Många har varit inblandade, vi har varit modiga.

Erik Slottner (KD), äldre- och trygghetsborgarråd, Stockholms stad, berättade hur de jobbar.

– Jag insåg tidigt att det finns mycket att göra inom det här området. Det finns

Peter Larsson.

Genom till exempel kameraövervakning kan brukaren slippa bli väckt mitt i natten.

en bristande kompetens och en rädsla. Det pågår projekt i en del stadsdelar och på vissa boenden, men det har varit en stor frustration från min sida att det inte har lett till ett brett införande.

Det kan också vara politiskt känsligt, tror Erik Slottner. Många tror att införandet av välfärdsteknik handlar om att spara pengar och spara på personal fast det handlar om att utveckla verksamheten och göra verksamheten bättre för de äldre.

– Vi har också brustit i central samordning, vi har 14 stadsdelsnämnder. Nu har vi avsatt pengar och prioriterat insatser som digital nattillsyn, nyckelfri hemtjänst, digitala inköp och GPS-larm.

ATEA FÖRESPRÅKAR ATT öka kunskapen hur man kan nyttja de tekniska lösningarna som finns idag och de som är på väg in.

– Men man ska komma ihåg att de ska användas på rätt sätt för att ge den största brukarnyttan och verksamhetsnyttan. Vi behöver titta på helheten, säger Malin Sölsnaes, chef för äldreomsorg, Atea.

– Det horisontella tänkandet måste in hos kommunerna för att sprida kunskap, säger Peter Larsson.

– Vi bestämde oss snabbt att det andra

»Vi står just nu i början av en väg som ska anläggas för ökad välfärdsteknik«

har testat, det behöver inte vi testa, utan vi inför det direkt. Vi satsade på GPS och trygghetskamera. Vi har varit med på nationella arenor för att utbyta erfarenhet, säger Ejja Häman Aktell.

Det här med professionalisering kommer också upp igen och coronakrisen har verkligen visat att äldreomsorgen är viktig.

– Om professionaliseringen ökar går det också lättare att rekrytera. Höj utbildningsnivån lika som i förskolan, höj ribban. Det här är inte ett enkelt jobb, säger Peter Larsson.

– Det är en av förutsättningarna att få med sig personalen på tåget. Det finns utmaningar, den framgår av den här rapporten som är jättebra, säger Malin Sölsnaes.

PANELEN TROR ATT coronapandemin har gjort att digitaliseringen har blivit en självklarhet. Framtiden är nu.

Tekniken skapar säkerhet, trygghet och det sker digitala möten.

– Att kunna stå emot kommande pan-

Peter Larsson

demier handlar om vilken grundkvalitet man har när det gäller kompetens och teknik. Digitalisering och välfärdsteknik är en del av detta. Vi har världens chans nu att göra det här kvalitetslyftet, säger Peter.

– Jag håller med, vi ser att man tackar nej till insatser nu med tanke på covid-19. Då tar man hellre trygghetslarm och trygghetskamera, säger Ejja.

MALIN MENAR ATT digitalisering är en av nycklarna att kunna ta hand om våra äldre i framtiden. Panelen trycker också på att det är behovet som ska stå i centrum och kvaliteten är avgörande, även om kostnadsfrågan också är viktig.

– Men man ska inte känna sig tvingad att tacka ja till allt. Jag kan förstå att det finns en tveksamhet att få in en kamera i sovrummet. Vissa kan tycka det är värt att ha kamera för att slippa bli väckt på natten, men det finns ju också sensorer som man kan ha som blir mindre integritetskränkande, avslutar Erik Slottner. ●

HVB för pojkar och flickor 9-13 år

• Individanpassad insats

• Akut/behandlingsplacering

• Omtanke, Trygghet, Respekt

0702-07 09 31

info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

Svensk Skyddsplacering

- Skyddade boenden

- Kan ta emot akut

- Svenska och internationella placeringar

- Dygnet runt: 0706 19 29 99

skyddsplacering.se

info@skyddsplacering.se

HVB Gästgården

Fogdaröd omsorg, vård och utbildning Höör

Fogdaröd tar emot pojkar och flickor som behöver bryta sitt beteendemönster och hitta nya strategier, det kan vara normbrytande beteende, psykosociala problem, utåtagerande, självskadebeteende, integrationsproblem med mera. Målet är att ge stöd och verktyg i att förändra gamla beteendemönster.

Fogdaröd har en lång erfarenhet av personer med ADHD, autism och psykiska funktionsnedsättningar. Målgruppens problematik är oftast mycket komplex.

Verksamheten har 11 vårdplatser fördelade på två mindre enheter. Ålder 12–15 år samt 15–19 år.

Vi tar emot placeringar under lagrum SoL och LVU. Placeringsförfrågan: Victoria Johansson 0413–559707, victoria.johansson@fogdarod.se

Upptäck VÄRLDEN med ViroteaVR – utforska din omvärld utan att lämna rummet

Virotea har utvecklat en tjänst inom virtual reality som möjliggör visuella intryck från jordens alla hörn.

Tjänsten som Virotea erbjuder är unikt framtagen för de behov som finns inom äldreomsorgen och LSS. Med hjälp av Virotea kan omsorgstagare erbjudas meningsfull aktivitet enskilt eller i grupp.

Digitalisera er verksamhet och ta med äldreboendet till New York, Bali -eller varför inte en klassisk fjällvandring?

Läs mer på: virotea.com

Nytt stöd för att klara av rehabilitering

Socialstyrelsen har tagit fram flera stödmaterial till hälso- och sjukvården för att de ska kunna möta det ökade behovet av rehabiliterade insatser efter covid-19.

Många som har intensivvårdats för sjukdomen behöver långvarig rehabilitering. Speciellt de som har vårdats i respirator kan ha fått försvagade muskler, även de muskler som man behöver till andningen. Vissa får även neurologiska och psykiska besvär.

– Många av de som har vårdats för covid-19 kommer att behöva rehabilitering under lång tid för att undvika bestående funktionsnedsättningar.

Därför behöver beslutsfattare i regioner och kommuner planera för att kunna ta omhand alla dessa patienter, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Som ett stöd i planeringen har Socialstyrelsen tagit fram ett verktyg där regioner och kommuner själva kan beräkna hur stort behovet av rehabilitering kan komma att bli. I ett tillhörande dokument finns även råd om hur verksamheterna kan organiseras för att klara av ett ökat antal patienter. Det handlar exempelvis om att det kan införas specifika mobila rehabteam.

Inleder samtalsserie

Vid Ersta Sköndal Bräcke högskola har man länge bedrivit forskning och utbildning kring många av de frågor som är dominerande idag. Här tränas sjuksköterskor att möta och ta hand om sjuka och döende människor samt socionomer att möta människor i ekonomiska trångmål och familjer som gått sönder. Högskolan utbildar även teologer att möta människors existentiella behov hur de än uttrycker sig. Genomgående har man som mål att ha fokus på människor i utsatta livssituationer och att tillämpa ett genomtänkt etiskt förhållningssätt.

Nu vill man som högskola bidra med sin kunskap och erfarenhet genom att erbjuda öppna digitala seminarier. Människor behöver reflektera kring de personliga och mer generella utmaningar som corona-krisen för med sig.

Rekordmånga skyddsstopp

Allt fler skyddsombud larmar om brister i smittskydd eller begär skyddsstopp på grund av risker för personalens liv och hälsa. Nära 1 000 allvarliga tillbud är kopplade till corona-pandemin.

Nära 1 000 allvarliga händelser i arbetet som har med coronaviruset att göra har anmälts till Arbetsmiljöverket. Det är en liten ökning av det totala antalet anmälningar jämfört med hur många som kom in under samma period 2019. Däremot sticker antalet anmälningar som rör vård och omsorg ut, nära nio av tio anmälningar rör vård- och omsorg.

Det är framförallt fyra län som har en ökning av anmälningarna som rör vård och omsorg, det är också de län där spridningen av coronaviruset varit stor; Södermanlands län, 245 stycken, Stockholms län, 149, och Örebro samt Hallands län med 71 anmälningar vardera. I anmälningarna rapporterar arbetsgivarna exempelvis om att sjuk- och undersköterskor har riskerat att bli smittade och sjuka efter att

ha behandlat patienter som insjuknat i covid-19. I flera fall uppger också arbetsgivaren att det inte funnits tillräckligt med skyddsutrustning eller att utrustningen varit bristfällig.

− Det är oroväckande med så många allvarliga händelser, men det är bra att arbetsgivarna anmäler. Då kommer det upp till ytan och de kan börja jobba för att förhindra fler tillbud. Det görs många bra insatser i sjukvården för att minimera riskerna i arbetsmiljön, samtidigt vet vi att det trots allt inträffar händelser där man missar i bedömningar och frångår rutiner, särskilt

inom äldreomsorgen, säger Erna Zelmin-Ekenhem, Arbetsmiljöverkets generaldirektör.

Arbetsmiljöverket har fått in ett 80-tal skyddsombudsstopp, och drygt 140 begäran om åtgärder från skyddsombud, där de larmar om brister i smittskyddet. Nära hälften av skyddsombudsstoppen handlar om tillgången till personlig skyddsutrustning i vård och äldreomsorg. Där har Arbetsmiljöverket i flera fall ställt krav på ansiktsvisir och vätskeavvisande munskydd, men hävt begäran om andningsskydd.

Fortsatt lågt förtroende för äldreomsorgen

Sjukvården och Folkhälsomyndigheten har fortfarande högst förtroende. Det visar MSBs uppdaterade Sifo-undersökning bland allmänheten om corona.

Äldreomsorgen fortsätter att tappa förtroende. MSBs Sifo-undersökning visar att förra perioden (30 april-6 maj) uppgav 25 procent att de hade ett ganska eller mycket stort förtroende, jämfört med 20 procent för perioden 7-10 maj.  Svenska storföretag har också tappat förtroende, liksom försvarsmakten, den egna kommunen, polisen, MSB och pensionsmyndigheten.

Sjukvården har störst förtroende, tätt följt av Folkhälsomyndigheten, med 81 respektive 77 procent under hela perioden 21 mars till 10 maj. Polisen får 70 procent och hamnar på tredje plats. Lite

längre ned på listan hittar vi den egna kommunen liksom Socialstyrelsen som båda får 47 procent och äldreomsorgen 29 procent. I botten hamnar Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen på 15 procent.

Solsunda

HVB-HEM FÖR VUXNA MED PSYKISK OHÄLSA

- endast 20 minuter från Stockholms innerstad -

Hos oss arbetar vi med den boende i team som består av skötare, arbetsterapeut och sjuksköterska. I de fall där det är lämpligt kan även vår konsultpsykiatriker ta över det psykiatriska behandlingsansvaret. I samband med boendetiden kan våra arbetsterapeuter erbjuda ADL-utredningar.

Vi har tre olika boendeformer som är anpassade för olika stödbehovsnivåer hos den boende. Välkommen att kontakta oss!

Ninni Wedell föreståndare 08-557 72 514 ninni.wedell@solsunda.se

Christoffer Ehn

bitr. föreståndare (placeringsansvarig) 08 557 72 510 christoffer.ehn@solsunda.se

HÖG KOMPETENS OCH LÅNG ERFARENHET

Vi är också helt unika i Sverige med att ha en gruppbostad enligt LSS 9§9 och LSS 9§8, vilket möjliggör vår vision om en vårdkedja där trygghet och kvalité genomsyrar verksamheten.

Steget mot ett självständigt liv

Solsundavägen 14, 131 46 Nacka • 08-557 72 510 • solsunda@solsunda.se

JOUR

dygnet runt, året om! Hämtningsservice inom 24 timmar i hela Sverige 070-273 45 35

LEDIGA PLATSER

I SOMMAR

- vi hämtar utan extra kostnad!

Gamla Hembageriet Boende 0703 96 77 83, info@gamlahembagerietboende.se www.gamlahembagerietboende.se

HVB för ungdomar

Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.

Hällekils Gård och FIA Gården, HVB hem för pojkar 16-20 år. Riddarhyttans Gård, HVB hem för pojkar och flickor 13-17 år.

Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingssamtal enskilt

och i grupp och spontant i vardagen. Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.

Vill du veta mer eller besöka oss?

Hör av dig!

Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se

Ökad effektivitet med digitalisering

Mobilappar, digital nattillsyn och andra tekniska lösningar har blivit allt vanligare inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Men i många kommuner rör det sig fortfarande om pilotsatsningar. Det visar Socialstyrelsens årliga kartläggning av e-hälsa och välfärdsteknik.

– Genom att investera i digital teknik kan kommunerna både göra effektitetsvinster och förbättra kvaliteten i arbetet, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen.

Nio av tio kommuner använder elektroniska planeringsverktyg, främst mobilappar, där hemtjänstpersonalen har tillgång till scheman, portkoder och möjlighet att göra anteckningar om besök.

I endast 15 procent av kommunerna krävs stark autentisering, det vill säga både e-leg och lösenord, för att logga in.

– Det medför en risk för att obehöriga kan komma åt uppgifterna, konstaterar Dick Lindberg.

Även om allt fler kommuner uppger att de har välfärdsteknik som riktar sig till enskilda så rör det sig till stor del om pilotverksamheter. Sju av tio kommuner, 68 procent, säger att de har gps-larm som gör att man kan larma hemtjänsten eller närstående även när man befinner sig utanför sin bostad. Det är dock bara tre kommuner som står för hälften av landets alla gps-larm.

– Att endast använda tekniken i pilotprojekt innebär ofta att kommunen har dubbla system, både manuella och digitala. Det ger ökade kostnader i stället för besparingar, säger Dick Lindberg.

Befarar att fler dras in i prostitution

Trots att vi befinner oss i en pandemi med restriktioner kring social distansering fortsätter män att efterfråga sexköp. Sexköp på hotell har försvårats vilket medför en ökad oro för utsattheten bland arbetstagare på thaimassagesalonger och kvinnor och barn på nätet. RealStars och Frälsningsarmén befarar att fler dras in i prostitution som konsekvens av corona-pandemin och ekonomisk utsatthet.

– Just nu är vi väldigt oroade över att många av de kvinnor som redan är utsatta och får en knapp arbetsinkomst från massage pressas till sexuella tjänster i högre grad under krisen, säger RealStars generalsekreterare Malin Roux Johansson.

Munskydd och visir i ny rekommendation

Många inom äldrevården behöver en väldigt nära omsorg, vilket gör att det kan bli svårt att följa de vanliga restriktionerna som finns. Folkhälsomyndigheten tog den 7 maj därför beslut om nya rekommendationer för skyddsutrustning inom hemtjänst, äldreboenden och särskilda boenden.

– Det allra viktigaste är att personal stannar hemma vid minsta symtom. Basala hygienrutiner ska följas. Det här är lagstiftat och de ska alltid fungera. Det är också viktigt att organisera personalgruppen så att de delar upp personal och boende. Till de här åtgärderna kommer nu ett nytt tillägg; är man väldigt nära ansiktet på brukaren och inte kan hålla avståndsreglerna kan munskydd eller visir användas. Men det är en avvägning som ska göras lokalt med den kompetens som finns, säger Malin Grape, Folkhälsomyndigheten vid torsdagens presskonferens och fortsätter:

– Vi har undersökt det här läget och det kan finnas en

risk för ökad smittspridning om man lägger till något och använder det fel. Om man till exempel tar sig extra mycket i ansiktet, och man kan också invaggas i en falsk trygghet och tro att övriga åtgärder inte behövs, så det är viktigt att understryka att basala hygienrutiner och alla andra åtgärder också ska fungera.

Stockholm har varit värst drabbad när det gäller fall på äldreboenden. De lärdomar vi nu drar utifrån det kan vi nu få in i övriga kommuner.

– Frågan om utrustning har diskuterats mycket och vi tycker att det är positivt att det nu kommer en ny rekommendation från Folkhälsomyndigheten. I Värmland fattade man ett beslut under veckan att man ska använda visir vid all patientnära vård och omsorg. Det är bra att det nu har kommit en tydlig rekommendation från Folkhälsomyndigheten på nationell nivå så att kommunerna har något att luta sig mot, säger Emma Spak, SKR.

Ledarskapet har stor betydelse

för minskad smittspridning

IVOs granskning av äldreomsorgen visar att det är en stor utmaning att hantera oro bland personalen och att få till väl fungerande rutiner kring skydd och hygien. Ett nära och tydligt ledarskap samt aktivt arbete med personalplanering är något som upplevs minska risken för smittspridning av covid-19.

IVO presenterar nu sin tillsyn av äldreboenden, hemtjänst, särskilda boenden och LSS-boenden i hela landet.

Målet har varit att fånga upp svårigheter och utmaningar samt att samla in goda exempel.

Något som flera verksamheter lyfter är ledarskapets betydelse för minskad smittspridning. Det handlar bland annat om att chefer ska finnas tillgängliga för frågor och för att prioritera i arbetet.

Vissa verksamheter har inrättat krisledningsgrupper med dagliga avstämningar och kommunicerar riktlinjer och

rutiner på ett enhetligt sätt till alla medarbetare.

Bland de största utmaningarna är att personer med demenssjukdom och intellektuella funktionsnedsättningar har svårt att förstå och förhålla sig till situationen.

En annan stor utmaning för verksamheterna är att kunna planera bemanning och skapa en uthållighet i bemanningen på längre sikt.

Tillsynen har genomförts på telefon.

Familjehemsbankenmötesplatsen inom familjehemsvården STÖDBOENDE-

I Familjehemsbanken hittar ni egna familjehem, jourhem, kontaktfamiljer-/personer som ni kan kontakta redan idag!

Vill ni veta mer? Ring oss på 0585-20057 eller kontakt@familjehemsbanken.se.

www.familjehemsbanken.se

LÄGENHETER

för personer med psykiska funktionsnedsättningar, från 21 år

Vi har just nu 3st fina 3:or med 2 sovrum, vardagsrum och kök lediga www.ranarp.org Västersjögatan 20 B

§9.9 LSS, personkrets 1

Nybyggt

Nu tar vi emot placeringsförfrågningar till vår nybyggda gruppbostad Villastaden i Nyköping. Vi har specifik kompetens när det gäller neuropsykiatrisk tilläggsproblematik. Vackert beläget i lugna villaområdet Östra Villastaden i Nyköping, Södermanland, med sex fräscha och nya lägenheter med vidsträckt utsikt.

För den omsorgstagare som behöver bo i ett lugnt område, men ändå nära service och kommunikationer, kommer Villastaden passa bra. Nära tågstationen med snabba tågkommunikationer till och från Stockholm.

Vår personal utbildas kontinuerligt inom neuropsykiatri, struktur och pedagogisk inlärning samt inom bemötande. En av våra styrkor är en väldigt strukturerad tillvaro för våra boende med omfattande handlingsplaner. Enskilde behöver få förutsägbarhet i sin vardag oavsett vilken personal som jobbar med dem. Allt i en trygg och varm miljö.

De boende får stöd med att överblicka vad som ska göras – och hur det kan göras – under veckan, dagen och vid enskilda händelser. Att motivera och skapa struktur kan ses som vår strategi att få mer ordning i de boendes vardag.

Välkommen att kontakta oss!

VD Oscar Hermansson 08-550 331 90 oscar.hermansson@evusomsorg.se www.evusomsorg.se

Ökad isolering kan leda till datorspelsberoende

Att spendera mer tid i hemmet kan leda till ett ökat datorspelande. Många ungdomar har svårt att studera på egen hand under corona-pandemin. Att vi dessutom uppmanar till minskade sociala kontakter gör att det är lätt fastna i ett datorspelsberoende. Sven Rollenhagen är rådgivare i de här frågorna och uppmanar till extra uppmärksamhet på signaler för beroende.

TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES OCH STEFAN BOHLIN

Det är vanligt att hemmasittare lättare hamnar i ett skärmmissbruk. Foto: Getty Images.

Datorspelsberoende (Gaming Disorder) är sedan 2019 en klinisk diagnos enligt WHO och innebär att en person har tappat kontrollen över sitt spelande, vilket kan bidra till flera negativa konsekvenser. Man kan till exempel missköta skolan, hamna i konflikter med familjen och helt hänga upp sitt liv på datorspel.

– Det är jämförbart med andra beroenden, som alkoholism och spelberoende om pengar, säger Sven Rollenhagen, som är specialist på datorspelsberoende och hemmasittarfrågor.

För att klassas som beroendediagnos så krävs att tre kriterier är uppfyllda. Det ska ha pågått en längre tid, de negativa effekterna dominerar och personen ska ha förlorat kontrollen över sitt beteende.

»Det behövs ökad kunskap och utbildning för att man ska kunna upptäcka signalerna« Sven Rollerhagen

– Att WHO har fastställt datorspelsberoende som en diagnos har gjort att fler tar det här på allvar. Men det behövs ökad kunskap och utbildning för att man ska kunna upptäcka signalerna. Det är viktigt att få hjälp i tid. Om det får gå för långt blir det svårare att få bukt med och även mer kostsamt.

SVEN ROLLERHAGEN ÄR utbildad socionom och erbjuder rådgivning i dessa frågor. Han är också en aktiv föreläsare och det var tänkt att han skulle tala på Skyddsvärnets webbinarium den 19 maj, men det fick flyttas fram till den 11 juni på grund av sjukdom.

– Jag drabbades av corona och blev inlagd på sjukhus. Nu har jag blivit frisk, men det var tufft och jag går på rehabilitering, säger Sven.

Det är en speciell tid vi lever i med ett allvarligt virus som härjar. Många isolerar sig, studerar eller arbetar hemifrån och Sven märker att det redan har fått effekter.

– Många ungdomar har svårt att plugga på egen hand och fastnar i datorspel när de sitter mer hemma. Föräldrarna som jobbar hemma nu i större utsträckning får också en ökad inblick i hur mycket deras barn faktiskt spelar.

Det här kan leda till konflikter i hemmet och ungdomarna kan också få svårt att komma tillbaka till skolan.

HEMMASITTARPROBLEMATIKEN BERÖR ALLT från barn i tioårsåldern till tonåringar i högstadiet och gymnasiet, men även många vuxna.

– ”Att fastna hemma” handlar inte bara om att strunta i en aktivitet som att gå till skolan, utan kan lika väl handla om att man inte har någon skola eller jobb att gå till. För gruppen unga vuxna är det här särskilt vanligt och det är lätt att glida långt ut på radarn. Högstadiebarn är registrerade på grund av skolplikt, så där

är det lättare att upptäcka, säger Rollenhagen.

Det är vanligt att hemmasittare lättare hamnar i ett skärmmissbruk samtidigt som personer med ett skärmberoende har en större tendens till att bli hemmasittande. Men så är dock inte alltid fallet.

– Vi får inte dra alla hemmasittare och datorspelsberoende över en kam, utan det är viktigt att kartlägga orsakerna till problemen. Även om det finns vissa drag som dyker upp oftare, är varje fall unikt. Vi måste alltid vara öppna i socialt arbete, säger Rollenhagen.

HAN MÄRKER ATT personer med NPF har lättare att fastna i datorspelsberoende, så där gäller det att vara extra uppmärksam. – Familjer där de här problemen dyker upp kan också ha andra problem. Där är det viktigt att utreda datorspelberoendet också, så att det inte glöms bort. Idag finns det flera aspekter av skärmbeteenden i samhället. Vi ser massor av digitala beroendeframkallande aktiviteter som Netflix, Youtube och sociala medier. – I en mobil finns allting, som film, spel, nyheter och kommunikation. Det tror jag gör att de flesta kan känna att man har svårt för att lägga bort mobilen eller paddan.

MEN ATT FASTNA på nätet och att bli mobilberoende tycker Rollenhagen kan diskuteras lite mjukare. Det finns ingen diagnos utan det gäller att identifiera vad det är som gör att man fastnar i skärmen, så att man kan få rätt hjälp.

– Handlar det om porrsurfning, datorspel, pengaspel eller sociala medier? Att använda Instagram mycket är inte samma sak som att fastna i stora dataspel. Det är bra att vara uppmärksam på sitt skärmbeteende utan att moralisera. Det behöver inte vara dåligt att använda sin mobil mycket, utan det gäller att ställa www.ssil.se | 39

Rollerhagen är utbildad socionom och expert på datorspelsberoende och hemmasittarfrågor. Foto: Stefan Bohlin.

användandet emot hur det påverkar det övriga livet. Går personen till skolan eller arbetet samt sköter andra aktiviteter bra, är skärmbeteendet troligtvis inget stort problem.

INGEN VILL TA bort den digitala tekniken. Det gäller att kunna hantera problematiken.

– Det finns olika typer av hjälpinsatser. Om spelandet inte har gått så långt som ett missbruk, utan mer är som ett riskbruk där inte de negativa effekterna dominerar kan det räcka med några enkla råd för att familjen ska kunna klara av att bromsa beteendet. Har man ett beroende, som jag brukar kalla för Röd zon, kan man få hjälp genom samtal, stöd och även föräldrarådgivning.

Skyddsvärnet har också inlett ett samarbete med Sven Rollenhagen att erbjuda hjälp och stöd till familjehem som har klienter med den här problematiken. ●

GRÖN ZON

Positiva effekter av datorspel

Q Socialt.

Q Roligt och spännande

Q Ökade språkkunskaper, oftast i engelska.

Q Ökad simultanförmåga och stresstålighet.

Q Förbättrat strategiskt tänkande.

Q Kontakt med andra länder och kulturer

Q Tränar upp reaktionsförmågan

GUL ZON

Riskbruk, både positiva och negativa effekter

RÖD ZON

Negativa effekter dominerar, ett beroende

Q Abstinens: spelaren blir rastlös, irriterad, deppig m. m. när spelet ”uteblir”

Q Skolk, missade prov, sämre betyg, uppsagd från jobb eller praktikplats.

Q Allvarliga konflikter med familj och vänner: bråk om middagstider, annat ansvar osv.

Q Fokus och upptagenhet kring datorspel, även under icke speltid läser, pratar och tänker spelaren på spel.

Q Lögner/förnekelse: spelaren ljuger om speltider och annat runt spel för att lugna omgivningen.

Q Rubbad dygnsrytm, uppe på nätterna, sover på dagarna.

Q Ointresse för gamla fritidsintressen och vänner.

Q Försämrad hälsa och kondition pga stillasittande inomhus.

Q Kriminalitet, stöld av föräldrars betalkort för att betala spel.

Q Kontrollförlust: det blir mer spel än planerat.

Q Återfall i gamla spelmönster vid försök att minska speltiden.

Sven

Margareta Börjesson har skrivit boken Free Spin där hon berättar om sitt spelmissbruk.

Fler söker hjälp för spelmissbruk

Spelfriheten slår larm om att fler söker akut hjälp för sitt spelmissbruk i coronakrisens spår. I början var det tyst, men sedan kom krasch efter krasch med allt större styrka. Margareta Börjesson har skrivit om sitt spelmissbruk i boken Free Spin, berättelsen om mitt spelmissbruk. ”Jag vill inte att någon annan ska behöva skriva en sådan bok”, säger hon.

TEXT: JENNY FORS FOTO: VIKTORIA DAVIDSSON OCH SPELFRIHETEN

Fyra procent av befolkningen mellan 1687 har någon grad av spelproblem. Kvinnor utgör 64 procent av gruppen enligt en mätning från 2019. Nätkasino, som har ökat kraftigt på senare år, har via olika forskningsrapporter visat sig vara en väldigt farlig spelform där det är väldigt lätt att bli spelberoende med en följd av stora ekonomiska konsekvenser. Enligt Spelfriheten är cirka 8 av 10 hjälpsökande nätkasinospelare.

nister är före detta spelmissbrukare. Spelfriheten anordnar även kostnadsfria självhjälpsmöten och erbjuder behandlingar.

SPELFRIHETEN ARRANGERADE OCKSÅ boksläpp för boken Free Spin, berättelsen om mitt spelmissbruk, skriven av Margareta Börjesson. Boken kom ut i september 2019 och nu under corona-pandemin har frågan om spelmissbruk blivit mer aktuell än någonsin.

»Mina ord bekräftade för mig att det går att överleva, det går att vilja leva igen«

Margareta Börjesson

Spelfriheten har tidigare haft ungefär 10 hjälpsökande per dygn på helpline och chatt. När coronapandemin slog till och folk fick rådet att jobba hemma och minska sina sociala kontakter så minskade samtalen till cirka 1-2 per dygn. Efter 5-6 veckor började det öka och nu är antalet hjälpsökande över 10 per dygn. – Jag tror att folk började spela mer när de blev isolerade. Nu ser vi följderna av det när allt fler har kraschat och söker hjälp. Vi märker också att följderna har blivit värre än vanligt, säger Finn Stenwall, behandlingsansvarig på Spelfriheten. Hjälplinjen är öppen dygnet runt, året om med nummer 08-37 43 00. Alla telefo-

”Nu har många människor den tid som de kanske inte haft tidigare, är uttråkade och oroliga, bekymrar sig över hur pengarna ska räcka till allt när de är permitterade. Nu är det farligt lätt att tro att allt ska ordna sig med den där vinsten i något spelsammanhang. Tro mig, du kommer bara att förlora”, säger Margareta Börjesson.

FREE SPIN ÄR en sann berättelse om att förlora allt på nätcasinon, pengar, bostad, många vänner och kärleken. Om skam och skuld, och om den skrämmande utvecklingen av spelbolagens framfart i Sverige.

”När det värsta hänt, och alla mina svek och lögner avslöjats, blev mitt sätt att be-

Boken är utgiven på Ordberoende förlag.

arbeta mitt liv att skriva och beskriva. Mina ord bekräftade för mig att det går att överleva, det går att vilja leva igen. Också när det mesta tycks förlorat.” – Vi på Spelfriheten välkomnar och stödjer allt som bidrar till att belysa och sätta spelproblemen på kartan. Margareta har en intressant och viktig historia att berätta och hon har betalat dyrt för sina erfarenheter, säger Finn Stenwall.

”Jag behövde skriva den här boken. Det blev min egenterapi. Jag skrev mig fri ur mitt missbruk, men det har varit plågsamt att återuppleva mitt spelmissbruk i och med arbetet med boken”, säger Margareta Börjesson. ●

Om Spelfriheten

Spelfrihetens hjälplinje är öppen dygnet runt, året om med nummer 08-37 43 00. Alla telefonister är före detta spelmissbrukare. Spelfriheten anordnar även kostnadsfria självhjälpsmöten och erbjuder behandlingar. Nu hålls mötena digitalt via Zoom på tisdagar 18-19. Inlog: 444 781 632.

Finn Stenwall.

En

Personal har arbetat trots symtom. Det uppges på 18 procent av de äldreboenden i Stockholms län med konstaterad covid-19, enligt en ny enkätundersökning. Andra risker som nämns är att personal kan smitta utan symtom, svårigheter att följa basala hygienrutiner och outbildad personal.

TEXT: JENNY FORS

Över hälften av alla äldreboenden i Stockholms län har nu drabbads av covid-19, enligt Stockholms läns landsting. Därför görs flera insatser för att identifiera utmaningarna i den här boendeformen och skapa fler förebyggande åtgärder som äldreomsorgen i hela landet kan lära sig av.

I samarbete med Folkhälsomyndigheten presenterar Region Stockholm en enkätundersökning som skickades ut till verksamhetsansvariga för äldreboenden, demensboenden och andra särskilda boenden (SÄBO) i Stockholms län. Av 227 respondenter hade 123 verksamheter konstaterade fall av covid-19

Många tror att smittan kan ha tagit sig in via personal utan symtom eller med väldigt milda symtom. Foto: Getty Images.

och 104 verksamheter hade det inte.

– Det är viktigt att följa de rekommendationer som finns och att arbeta förebyggande. Inte vidta åtgärder först när smitta har uppkommit. Det är de verksamhetsansvarigas ansvar att personal stannar hemma vid minsta symtom, personalen organiseras så att varje arbetstagare arbetar med ett begränsat antal brukare och att basala hygienrutiner kan följas. Detta innefattar både kunskap och material, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Bland SÄBO med covid-19 uppgav 18 procent att personal hade arbetat trots att

»Det är de verksamhetsansvarigas ansvar att personal stannar hemma vid minsta symtom«

de hade symtom, jämfört med 4 procent hos SÄBO utan smitta.

Bland kommentarerna från SÄBO, både med och utan covid-19, framgår att personal insjuknat under pågående arbetspass och då gått hem eller kommit till arbetet med lätta symtom och skickats hem direkt. I kommentarer från SÄBO med civid-19 uppges att personal insjuknat under pågående arbetspass och inte kunnat gå hem, på grund av personalbrist, exempelvis på natten.

VERKSAMHETERNA MED SMITTA har fler avdelningar, fler brukare och större andel timanställda och personal i bemanningsföretag. Men det går inte att dra några slutsatser från detta om eventuella orsakssamband.

Bland boenden med smitta uppgav 25 procent att de anställda har svårt att följa basala hygienrutiner jämfört med 14 procent på boenden utan smitta. Vad det beror på svarar 22 procent brist på kunskap och 24 procent annat, såsom brist på förståelse varför basala hygienrutiner måste följas, svårigheter att ta till sig information, språksvårigheter, rädsla/oro kring bland annat skyddsutrustning, sjukfrånvaro som resulterat i många timvikarier. Några frågor från enkäten:

Vad anser du vara den största risken för smittspridning av covid-19 på ditt boende?

• Svårigheter att följa basala hygienrutiner.

• Brist på personal, ovan personal, outbildad personal, tidsbrist.

• Personal med inga eller milda symtom.

• Personal som insjuknar på arbetet.

• Personal som kommer tillbaka för tidigt efter sjukdom eller ej stannar hemma alls.

• Språksvårigheter.

• Avsaknad av skyddsutrustning och att den sätts in för sent.

• Boende har svårt att följa rekommendationer.

• De boende längtar efter sällskap och vill umgås.

• Nyinflyttade boende.

• Boende som sjukvårdats, geriatrik.

• Korttids- och växelboende.

Hur tror du att smittan först kom in till boendet?

• Boende som varit i slutenvård.

• Besök av anhöriga/närstående innan besöksstopp.

• Korttidsboende via hemtjänst, växelvård.

• Nyinflyttade boenden.

• Rörliga boenden.

• Via symtomfri personal, via personal utifrån.

• Vet ej, oklart.

Vilket stöd skulle ni behöva gällande covid-19?

1. Skyddsutrustning.

- Har varit problem med skyddsutrustning.

- Vill ha mer skyddsutrustning ”som media rapporterar”.

- Brist på skyddsutrustning.

- Snålar med skyddsutrustning.

- Oro för att det kommer att bli brist.

2. Provtagning av boende och personal.

3. Intagningsstopp.

4. Information, utbildning, kunskap översättningar etc.

– Det här är en bransch med många utmaningar. Verksamheter både med och utan smitta har haft svårt att isolera brukare och möjliggöra att brukare kan hålla avstånd till varandra. Bland boenden med smitta har det också funnits en stor oro bland personalen, berättar Malin Grape.

Exempel på åtgärder som vidtagits:

• Utökade städrutiner.

• Kompetenshöjande insatser om riktlinjer, basala hygienrutiner och skydds utrustning.

• Symptomövervakning av personal och brukare.

• Begränsad rörlighet på boendet.

• Begränsat in- och utflöde av besökare, brukare och personal.

• Ändring av måltidssituation och aktiviteter i grupp.

• Digitala möten och ronder.

• Förstärkt bemanning av sjuksköterskor.

• Ökad kontakt med Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS).

OCD kan förvärras av corona

Att leva med OCD, som yttrar sig i tvångstankar och liknande, är inte lätt i vanliga fall. Så hur är det att hantera det under corona-pandemin? Det frågade sig Hjärnkoll Stockholm under en digital föreläsning. Kela Dahlén berättar hur covid-19 har påverkat hennes OCD.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES OCH PRIVAT

Riksförbundet Hjärnkoll arbetar för att sprida kunskap och motverka fördomar om psykisk ohälsa. Det görs genom ambassadörer som delar med sig av sina berättelser. Kela Dahlén brukar föreläsa om sin OCD för Hjärnkolls räkning och är även vise ordförande i OCD-föreningen i Stockholm.

Vi lyssnade när Kela talade om sin OCD på en av de digitala föreläsningar som Hjärnkoll Stockholm höll i samarbete med Stockholms Stadsmission. Den senaste tiden har man fokuserat på coronapandemins inverkan på den psykiska ohälsan.

OCD, som även kallas tvångssyndrom, handlar om att få ångest när du inte tänker eller gör på ett visst sätt. Alla kan få tvångsliknande idéer ibland, som att dubbelkolla att dörren är låst eller att få för sig att det kan betyda otur om du nuddar strecken på trottoaren. Om känslorna av tvång tar mycket tid och skapar ångest kan du ha OCD, som står för Obsessive Compulsive Disorder.

– OCD tar upp hela min vardag. Jag har mycket tvångstankar och det är svårt att pausa sina tankar. Jag kan inte gå upp lätt ur sängen, laga en snabb lunch eller uppfylla mina mål i livet. Jag kan inte ens planera en timme i taget. Det kan

Kela Dahlén tror att många har blivit försämrade i sina tvång under pandemin. Både angående tvätt-tvång och mentala tvång.

Kela är orolig att hennes tvång ska bli värre efteråt

bara ta tvärstopp, berättar Kela Dahlén.

Hon har inte tvångstankar för specifika saker, varje vecka ser det olika ut, vilket blir ett stort hinder.

– Jag kan till exempel se fram emot att sätta mig i soffan och se på tv när jag kommer hem, men när jag väl är hemma och sätter mig känns det inte rätt. Då får jag prova att sätta mig på en stol i stället.

KELA BERÄTTAR ATT det är vardagliga saker som är hennes största problem.

– Bara en sak som att klä på sig kan vara som att bestiga Sveriges högsta berg, jag kan inte bara ta på mig en tröja. Det är de här tankarna som kommer att det inte känns rätt.

Många som har OCD har svårt att komma hemifrån. Man kanske behöver kolla spisen flera gånger och att dörren verkligen är låst. Stress brukar förvärra OCD, som även i sig framkallar stress.

– Jag kommer ofta försent. Jag behöver kliva upp flera timmar tidigare, men brukar komma försent ändå. Jag förväntar mig inte att någon som inte har OCD kan förstå hur det är för jag kan inte förstå hur det är att inte ha det.

Hon har förstått att hennes OCD handlar om ren rädsla.

– Jag vet att de tankar och känslor som kommer inte är verkliga, men ändå blir känslan så pass stark att de känns verkliga.

Hur har då corona påverkat hennes liv?

– Min syster är i riskgrupp, så jag har varit försiktig. Många trodde att mitt tvång skulle förvärras, men det har det inte. Jag har aldrig tidigare haft tvätttvång men i dessa coronatider då man ska tänka extra mycket på just att tvätta händerna har det tagit upp mycket tankar. Jag tror att allt prat om att man behöver tvätta händerna hela tiden har förvärrat OCDn för de som har det problemet.

Kela är dock rädd för att hon kommer att få ett bakslag när allt är över.

– Så kan det ju bli. Att när det händer något allvarligt så är alla tankar upptagna med att hantera det, därför tar inte OCDn så stor plats nu. Men sedan kommer alla känslor ikapp när man väl slappnar av och

»Det är svårt att pausa

sina tankar«

man kan må ännu värre. Så var det när min hund fick epilepsi.

Kela har mycket av det som kallas för magiskt tänkande; ”Om jag rör vid det här så kommer det att hända något hemskt”. Man brukar då skapa fantasier som ska förhindra det, till exempel att flytta på föremålet igen eller nudda det ett visst antal gånger.

– När man inte går emot sina tvång så växer de. Åtgärder som man gör för att dämpa ångesten kan kännas bra just då men man ska inte göra det. Därför kan det bli svårt för de som har tvätt-tvång nu. De kanske verkligen försöker att inte tvätta händerna extra mycket och nu ska helt plötsligt alla tvätta händerna.

NÄR KELA SKA göra något som känns energikrävande så planerar hon noga både före och efter.

– Om jag till exempel ska på ett viktigt möte som jag är lite är nervös över eller vet kommer att kräva mycket energi försöker jag att få kontroll över mitt mående både före och efter genom att bara ta

det lugnt hemma. Man kan inte alla gånger kontrollera vad som kommer upp när man är mitt i situationen.

Kost, sömn och motion är viktigt att inte tappa under den här perioden med ökad isolering. Kela har stor hjälp av sin hund att komma ut och röra på sig och att tänka på maten.

– Ett tips är att bestämma tider för saker man ska göra, schemalägga träning och försöka att ändå hitta på roliga saker, råder Kela.

VISSA HAR LÄTT att hamna i depression av att vara mycket ensam och att tappa sina rutiner.

– Jag måste ha mina rutiner. Men de rutiner som passar för mig kanske inte passar för dig, så man får göra det som känns bra. Man kan också bli stressad av att se vad andra gör.

Många är extra oroliga, skrämda och förvirrade under coronakrisen. Kela råder att prata med nära och kära, vara social med de närmaste och om man vill prata med andra i samma situation kan man höra av sig till OCD-förbundet. De vet också hur man kan få hjälp.   – Om man ska se något positivt med corona så kan det ju bli en liten ögonöppnare, att man har tagit vissa saker för givet. Även om man mår dåligt nu så kommer man också att ta med sig något från det här, avslutar hon. ●

OCD-förbundet

Svenska OCD-förbundet är en rikstäckande ideell förening som arbetar för att stödja människor med OCD (tvångssyndrom) och närliggande diagnoser. Det finns många lokalföreningar i landet. OCD-förbundet är en del av Riksförbundet Hjärnkoll.

Behandlingsformer mot OCD och besläktade syndrom inkluderar kognitiv beteendeterapi (KBT) och läkemedel. Antingen används de var för sig eller i kombination.

Kela Dahlén

Kela Dahlén är ambassadör för Hjärnkoll och vise ordförande i OCD-föreningen i Stockholm.

Goda möjligheter i svåra tider

Vårens utmaningar i skuggan av covid-19 har varit utmanande på ett sätt som vi aldrig tidigare mött. Plötsligt prövas samhällets funktioner med full kraft och vi har fått erfara både brister och fantastiska möjligheter. Inte minst den mänskliga kraft i vård, omsorg och andra nödvändiga funktioner som burit ett samhälle och en värld i kris.

Flera av de områden jag arbetar inom dagligen har ställts i skarpt ljus. I pandemins tidiga skede kom alarmerande rapporter om att våldet i hemmet ökade. Till följd av att länder placerade sina medborgare i karantän spenderar de också mer tid med sin förövare. Det som skulle skydda medborgarna från covid-19 medförde sekundära konsekvenser som är mycket allvarliga i förhållande till våld i nära relation. Än så länge har vi inte hela bilden men bara risken har fått oss att tänka ytterligare på dessa frågor. Sedan i mitten av maj har jag arbetat intensivt med ett företag som adresserat den här frågan på det mest innovativa vis.

BRIGHT ACT HAR utvecklat en app mot våld i nära relation och använder modern teknik för att lösa mycket svåra problem. Bright Act möjliggör en användarvänlig, skalbar och skyddande plattform för våldsutsatta. Appen har redan vunnit pris i #EUvsVirus och rönt stor uppmärksamhet runt omkring i Europa. Sverige är ett land som gynnar och stödjer innovationer men även här finns mer att göra, att utveckla och implementera välfärdsteknik i det dagliga sociala och rättsliga arbetet. Just skalbarhet och effektivitet var en fråga som aktualiserats långt innan covid-19. Det finns en stor utmaning att bibehålla kvalité och kompetens i en åldrande befolkning. Vi ser därför en mängd olika projekt inom omsorgen för att automatisera och digitalisera. Att strömlinjeforma men också anpassa insatser med hjälp av teknik ökar både tillgänglighet

och delaktighet från medborgarna. Att låta uppgifter som rutinartade ärendehantering skötas automatiskt och digitalt frigör tid och resurser.

ETT ANNAT OMRÅDE som snabbt utvecklas och förändras till följd av nya innovationer är utbildning och kompetensutveckling. Genom VR (Virtual Reality) eller AR (Augmented Reality) kan pedagogik och behandling totalt ändra skepnad. Aldrig tidigare har vi haft möjlighet att så verklighetsnära och upplevelsebaserat fått lära oss nya saker.

Jag har under alla mina år som lärare inom området våldsprevention tyckt att det funnits ett område vi aldrig riktigt lyckats påverka, nämligen den stress som drabbar medarbetare som har att hantera mycket utmanande och utsatta situationer i sitt arbete.

Det tycks vara så att vi alltid kommer till en inlärningsgräns med rollspel, e-learning och traditionell undervisning som faktiskt gör att den nödvändigaste informationen och kunskapen vid hantering av pågående våld eller utmanande beteenden inte finns kvar trots omfattande utbildning och träning. Det är oerhört spännande att på olika vis få bidra till genom stressreducerande våldspreventiv VR-träning utvecklad av Framvik produktion AB.

VI SKA INTE underskatta kraften och möjligheterna med nya innovationer, nya lösningar på gamla problem. I dessa båda företag är vi kvinnliga ledare med bred och djup kompetens. Något som lyfts fram särskilt i tech-branschen. Jag ser det som att vi bara är i början av en lång och expansiv utveckling inom välfärdsteknikområdet. Inom mina områden, hot och våld på jobbet samt våld i nära relation har jag sett verkligt lyckade samarbeten mellan myndigheter, kommuner, företag och akademin.

Maria Bauer

Beteendevetare.

Författare och internationell talare. Våldsexpert i EWL (European Womens Lobby) och Bright Act.

»Vi ser därför en mängd olika projekt inom omsorgen för att automatisera och digitalisera«

Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning

Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.

Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.

Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att mäta individens utveckling.

Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.

Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se

Ängelsbergsv.

Omsorg på ditt sätt

Attendo Individ & Familj har mångårig erfarenhet arbete med våld i nära relation och hedersrelaterat våld.

Attendo Vilhelmsgården är ett skyddat boende för kvinnor som flytt från våldsamma relationer. Tyngden i verksamheten ligger i att kvinnan och hennes barn ska känna trygghet under sin vistelse på boendet. Personalen är utbildade i PATRIARK. Allt arbete kring barnen sker utifrån BBIC.

Verksamhetschef Cathrin Bergqvist är en av Sveriges experter på hedersrelaterat våld och flitigt anlitad föreläsare. Vill du komma i kontakt med Cathrin når du henne på cathrin.bergqvist@attendo.se

Vi har även erfarna jour- och familjehem samt stödboenden som tar emot kvinnor, män med eller utan barn som blivit utsatta för våld i nära relation och/eller hedersrelaterat våld.

Vi tar emot placeringar dygnet runt med hög service gällande transporter. Ring oss på 072-189 28 30 dagtid eller 020-40 37 00 för övriga tider eller mejla till info.iof@attendo.se

Läs mer om våra verksamheter på www.attendo.se/individ-och-familj

Alfagruppen är naturskönt belägen vid Piteälven och erbjuder en lugn och trygg miljö. Vi erbjuder kvalificerad behandling enligt Minnesotamodellen och 12-stegs-programmet sedan drygt 30 år. Hos oss får patienten befinna sig i och uppleva den terapeutiska miljön, förvärva kunskap och börja att förändra sig själv.

BEHANDLINGENS MÅL OCH OMFATTNING:

u Komma runt förnekandet.

u Hjälpa patienten förstå vad som är centralt i livet.

u Förändra mot något som ersätter en icke fungerande livsstil.

u Leva ett harmoniskt liv utan alkohol eller droger samt att uppnå en bra livskvalitet.

u Det centrala är gruppterapi men även enskilda arbetsuppgifter ingår i behandlingen.

u Möjlighet till muntlig redovisning.

u Skilda mans- och kvinnogrupper.

u Samtliga patienter har eget rum.

u Möjlighet till fysisk träning, meditation, musik och skapande.

u Fasta schemarutiner ger patienterna trygghet och struktur i vardagen.

u Anhörigvecka och 11 månader eftervård.

Välkommen att kontakta oss!

Skyddade boenden Stödboenden

Träningslägenheter Jourlägenheter

Säkra och trygga lösningar med individen i centrum!

070-108 15 15

info@hemstadenab.se www.hemstadenab.se

Ditt jobb är vårt jobb.

Oavsett vad du behöver hjälp med på jobbet kan du som medlem alltid vända dig till vår rådgivning. Du når oss på 0771-44 00 00 vardagar mellan 8–20. Eller kontakta ditt lokala ombud. Ditt jobb är vårt jobb.

Kostnadsfritt medlemskap i 3 månader!

Allvarliga brister i arbetsmiljön inom äldreomsorgen

Hög arbetsbörda och sjukfrånvaro. Bristande rutiner för förankring, delaktighet, riskbedömning, tidsbrist, vakanser, hot, våld och omorganisationer. Det är vanliga inslag i personalens vardag inom äldreomsorgen. En ny inspektionsrapport visar på allvarliga brister i arbetsmiljöarbetet. Nära nio av tio inspekterade arbetsplatser fick krav på förbättringsåtgärder.

Under tre år har hemtjänst och äldreboenden inspekterats för att kontrollera att det förebyggande arbetsmiljöarbetet genomförs enligt de lagar och regler som gäller. Totalt har över 1 000 arbetsställen och nära 200 arbetsgivare över hela landet fått besök av Arbetsmiljöverkets inspektörer. Inspektionerna omfattade både privat och kommunalt drivna verksamheter.

Resultatet visar att 87 procent av de inspekterade arbetsställena har fått krav på att åtgärda brister i arbetsmiljön för personalen.

– Störst brist ser vi i att arbetsgivare inte regelbundet undersöker, riskbedömer och åtgärdar risker i personalens arbete. Det är en riskfylld arbetsmiljö, ofta med en orimlig obalans mellan krav och 52 | www.ssil.se

Redan innan coronapandemin hade äldreomsorgen problem med bland annat hög sjukfrånvaro.

resurser. Ett regelbundet och systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete är avgörande för att personalen ska orka arbeta och säkra kompetensförsörjningen i framtiden, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Inspektionerna har särskilt fokuserat på personalens delaktighet och medverkan i arbetsmiljöarbetet samt på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som hög arbetsbelastning och kränkningar. Dessa faktorer ligger bakom en stor andel av de anmälda arbetssjukdomarna inom äldreomsorgen.

– Många upplever att de inte kan påverka sin arbetssituation. Oväntade och påfrestande situationer som uppstår mer

»Det är en riskfylld arbetsmiljö, ofta med en orimlig obalans mellan krav och resurser«

eller mindre hela tiden hos brukare eller mellan brukare och besparingar är faktorer som påverkar arbetsbelastningen mycket. Därför är möjligheten att kunna påverka sin arbetssituation, få tid för återhämtning samt stöd från chef och kolleger viktiga faktorer för att minska ohälsan, säger Britt-Marie Henriksson, inspektör och projektledare för inspektionen på Arbetsmiljöverket. Hon tillägger att omvårdnadspersonalen har ett starkt engagemang i sitt arbete men att resurserna är knappa.

Det är kommunpolitiker och företagsstyrelser som har arbetsgivaransvaret för arbetsmiljön och resurstilldelning i äldreomsorgen. Därför omfattar inspektionsinsatsen, förutom enskilda omsorgsenheter, även tjänstemannaledning och politisk ledning eller företagsstyrelse inom äldreomsorgsverksamhet.

– Inom äldreomsorgen är fokus främst på de äldre. Men i våra inspektioner har vi sett att alltfler flyttar sitt fokus till att även omfatta medarbetarnas förutsättningar. Ledningens engagemang är avgörande för att ge både personal och chefer rätt förutsättningar för en rimlig balans mellan resurser och krav, säger Britt-Marie Henriksson.

Exempel på arbetsmiljöbrister

• Okunskap och otydliga rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet gör det svårt för alla att vara delaktiga och ha inflytande, det gäller på alla nivåer.

• Inga regelbundna undersökningar och riskbedömningar av alla faktorer i arbetsmiljön. Det saknas kontinuitet i arbetsmiljöarbetet, rutiner brister då exem-

Fakta om inspektionsinsatsen

pelvis nya chefer tillsätts och många gånger saknas lokala skyddsombud.

• Ofta beskrivs åtgärder utan uppföljning och kontroll av effekter, till exempel följs inte åtgärder mot stress eller hög arbetsbelastning upp för att se om de ger hållbara effekter.

• Brist på hjälp och stöd i att prioritera arbetsuppgifter vid resurs- och tidsbrist.

• Att chefer har svagt stöd från arbetsgivaren för att klara sitt ledarskap, det kan röra sig både om administrativt stöd som att ha ansvar för allt för många medarbetare.

• Hög grad av digitalisering utan att säkerställa personalens digitala kompetens.

Arbetsmiljöverket ställer krav på förbättringsåtgärder

- Arbetsgivare ska ha tydliga rutiner för sitt förebyggande arbetsmiljöarbete.

• Arbetstagarna ska ha kunskaper om arbetet, vilket resultat som ska uppnås samt om arbetet ska utföras på ett särskilt sätt och vilka risker det innebär.

• Arbetsmiljörisker ska regelbundet undersökas, bedömas, åtgärdas och följas upp, det gäller även risker inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

• Att det finns stöd för att prioritera mellan arbetsuppgifter vid resurs- och tidsbrist.

• Att regelbundet kontrollera arbetsbelastning och risken för belastningsskador.

• Rutiner för introduktion och kompetensutveckling av medarbetarna, bland annat när det gäller risk för belastningsskador och andra faktorer som påverkar arbetsmiljön.

KÄLLA: ARBETSMILJÖVERKET

Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att genomföra en nationell tillsyn av äldreomsorgen i syfte att minska den höga sjukfrånvaron, antalet arbetssjukdomar, belastningsskador och olyckor. Tillsynen har pågått mellan 2017 och 2019 och totalt har 200 arbetsgivares förebyggande arbetsmiljöarbete inspekterats.

Målet med tillsynsinsatsen har varit att bidra till förbättrade arbetsmiljöförhållanden för personal i äldreomsorgen inom såväl hemtjänsten som på äldreboenden. Kvinnor och män som arbetar i äldreomsorgen ska uppleva en förbättrad organisatorisk och social arbetsmiljö och arbetsgivare ska ha ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Tillsynen ska också synliggöra ett genusmedvetet arbetsmiljöarbete hos huvudmännen. Inspektionerna omfattar både tjänstemannaledning och politisk ledning eller företagsstyrelse inom äldreomsorgsverksamhet och mot enskilda omsorgsenheter.

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

De omöjliga

Från psykiatrireform till dyr och dålig vård För 25 år sedan genomfördes psykiatrireformen. Ett av huvudsyftena var att ge de svårast sjuka en bättre tillvaro. De stora mentalsjukhusen skulle stängas, de sjuka skulle rehabiliteras och bli en del av samhället. Tanken var god. Men ingen visste hur det nya skulle åstadkommas i praktiken. En kombination av ekonomisk åtstramning och kunskapsbrist på alla nivåer gjorde att många i stället hamnade i ett vakuum av kommunal resursbrist. De omöjliga är en liten grupp. De allra mest utsatta av dem finns fortfarande på institutioner utan insyn. Deras röster är svaga och varken de själva eller deras sociala nätverk kan förändra situationen. Hur kunde det bli så här? Hur ska det bli bättre i framtiden?

Författare: Anna Fredriksson och Åsa Moberg

Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

Diabetespsykologi

För ökad livskvalitet

DenVinn! härbokenkanduvinna! Sid66

I Diabetespsykologi förmedlas kunskap och insikter som underlättar för dig som har diabetes. Insulinregleringen är en psykologisk utmaning som är oupplösligt förknippad med livet med diabetes. Alla mätningar, beräkningar och all oro tär på ens krafter, vilket Jon Haug kallar diabetesslitage. Han betonar vikten av att stabilisera blodsockret inom vissa gränser, snarare än att fokusera på enskilda värden, kost och livsstil. Han visar hur du psykologiskt kan förhålla dig till oro och ilska – och påverka dina blodsockervärden. Du får ta del av gedigen psykologisk kunskap och forskning som hjälper dig till ökad livskvalitet på dina villkor.

Vinn!

Den här boken kan du vinna! Sid 66

Paradiset ligger under mammas fötter

Författare: Jon Haug

Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se

Gina Dirawis debutbok är en knivskarp, frispråkig roman om frigörelse, vänskap och världens orättvisor. Mona längtar efter frihet, revolution och att slippa alla hyenor i småstaden som inte fattar att hon är en alfakrigarinna. Både de i moskén och skolan är hatare, till och med Mila har blivit en feg slavinna. Men bara oupplysta kan kalla Monas graffiti för klotter - det är konst som visar sanningen. Hennes bästa vän Mila måste skaffa flawless betyg för att komma in på läkarlinjen och flytta från Norrland. Det är dags att visa världen att hon är mer än ett hijabispöke som inte går på andra fester än sin mammas mångfaldsgrupp.

Författare: Gina Dirawi

Förlag: Norstedts, www.norstedts.se

Pandemier och epidemier – ett tvärvetenskapligt perspektiv

Martin Holmberg är docent i infektionssjukdomar och har arbetat som infektionsläkare i 25 år. Han har även en bakgrund som molekylärbiologisk forskare och har därutöver arbetat under 10 års tid på Socialstyrelsens tidigare smittskyddsenhet.

Särskilt pandemier kräver en bred tvärvetenskaplig ansats för att förstås. Inte bara virus eller bakterier, utan även ekologisk och fysisk miljö, samhällsomvandlingar och människors uppfattningar och handlingar påverkar hur pandemier och epidemier uppstår och försvinner.

Författaren har samlat vetenskaplig kunskap från flera håll, som kan ha betydelse för vår förståelse av epidemisk smitta. Förutom att betona samhälleliga och kulturella faktorer, vill Martin Holmberg visa på geografins viktiga roll.

Författare: Martin Holmberg Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se

Ett samtal i taget

Familjerådgivning i ny form

Somna & somna om

101 sätt att få kroppen att slappna av

Det här är en bok för alla som har svårt att somna på kvällen eller som vaknar på natten och inte kan somna om. Teknikerna i boken har som syfte att komma förbi våra uråldriga hjärnors larmsystem, få kontakt med kroppen och övertyga den om att det inte är någon fara - att inget rovdjur väntar bakom hörnet.

Författaren har själv testat många metoder för att komma till ro. I den här boken låter hon 16 experter, utvalda utifrån sina erfarenheter att hjälpa människor att slappna av och sova bättre, dela med sig av sina bästa tips.

Författare: Linda Wirén

Förlag: Norstedts, www.norstedts.se

Många klienter, par och familjer kommer till ett enda samtal med en terapeut eller rådgivare, oavsett vad som överenskommits sedan tidigare. Samtalsformen Ett samtal i taget (ESiT), som beskrivs i den här boken, är ett sätt att möta klienter i just ett samtal. ESiT är inte en ny terapimetod, utan en modellfri samtalsform som kan tillämpas i många sammanhang. Den möjliggör för terapeuter och rådgivare med olika inriktningar att organisera sitt mottagande och bemötande av hjälpsökande på ett lättillgängligt sätt, och framför allt när det finns behov för det. Många konkreta exempel åskådliggör arbetssättet, varav de flesta är hämtade från familjerådgivningssamtal vid Familjerådgivningen i Malmö, som har tio års erfarenhet av att arbeta med ESiT.

Författare: Martin Söderquist Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se

Familjen

Free Spin

Berättelsen om mitt spelmissbruk

Margareta Börjesson berättar avskalat och drabbande om sitt beroende av spel på internetcasinon – ett beroende som först ganska nyligen börjat klassas som sjukdom och vars utbredning ger hennes bok stor aktualitet.

Börjessons berättelse gestaltas i gränslandskapet mellan det personliga och det djupt allmänmänskliga, i form av bitvis mycket smärtsam läsning som ändå behåller sin giltighet och förmedlar en vägran att ge upp. Skrivandet blir ett sätt att inte endast överleva, men leva.

Boken är en djupdykning i spelberoendet, dess rottrådar och ödeläggande konsekvenser, men inger samtidigt ett trotsigt hopp.

Författare: Margareta Börjesson Förlag: Ordberoende Förlag, www.ordberoende.com

Vissa säger maffia, själva kallar de sig problemlösare I områden där samhället sviker står andra beredda att ta sig an uppgiften att skipa rättvisa och utöva makt. Som familjen Al Asim.

Under mer än ett decennium har den prisbelönta journalisten Johanna Bäckström Lerneby följt familjen från Angered utanför Göteborg. Nu berättar hon om hur de kontrollerat en hel förort med 50 000 invånare. Och myndigheternas jakt för att sätta dit dem – en gång för alla.

Johanna Bäckström Lerneby är journalist och författare. Hon har mottagit Stora Journalistpriset i kategorin ”Årets berättare” och nominerats till en Guldspade i klassen ”Bok” för Handelsvara: Kvinna.

Författare: Johanna Bäckström Förlag: Mondial, www.mondial.se

Inbjudan till Utbildningsdagar!

NYA F Ö R E L ÄSAR E OC H NY T T ÄMN E “ VÅL D I NÄ R A R E L ATI O NE R ”

SSIL - För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfria utbildningsdagar under Hösten 2 02 0

För tionde året i rad arrangerar vi våra populära utbildningsdagar enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare.

På våra utbildningsdagar kan du trä a kollegor, lyssna på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö

Dessa utbildningsdagar vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård. Utbildningsdagen är helt kostnadsfri.

Material, morgonka e, förmiddags ka inkl. smörgås, lunch och e ermiddagska e ingår.

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATION

Maria Bauer

Hur k an våldet se ut och vad ger det för konsek venser? Hur drabbas den professionella av våldet och vilk a utmaningar står vi inför. I föreläsningen lyfts särsk ilt Europas gemensamma arbete mot mäns våld mot k vinnor.

ET T LIV SOM PRÄGLATS

AV VÅLD OCH UTANFÖRSKAP

Toni Tuuinanen Föreläser om kriminalitet, kriser, sorger, trauman, hot, våld och missbruk samt livsstilsförändringar. Toni är aktuell med den jagade rånare”.

TRAUMATISERING HOS BARN

-VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER!

Poa Samuelb erg , Moa Mannheimer, S ofia Bidö*

Föreläsningen ger dig traumakunsk ap och konk reta verktyg i mötet med barn och deras föräldrar Vi ger exempel på hur de som möter barn k an ställa frågor vid utsatthet för våld och övergrepp, ge bästa möjliga stöd

*2 av 3 föreläsare medverkar vid varje tillfälle.

TRÄNINGS/STÖDLÄGENHETER inom Stockholms län

För personer från 16 år med varierande behov av anpassat stöd såsom exempelvis depressionsproblematik, avsaknad av vårdnadshavare eller andra anhöriga, psykisk och/eller intellektuell funktionsnedsättning, synnedsättning, hedersproblematik eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

www.htscare.se

Karolina Kempe 076-947 85 54, 010-1636009 karolina.kempe@htscare.se

på uppdrag av flickor alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

på uppdrag av flickor

Skyddat boende

för utsatta kvinnor och medföljande barn

”Vårt fokus är att skapa en trygg och säker miljö där vi tar hänsyn till varje enskild individ.”

ÄR BEHOVET AKUT?

Vi finns tillgängliga dygnet runt på 073-861 16 03. Vid behov kan placering ordnas inom 36 timmar.

Asti Omsorg

på uppdrag av flickor

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

Flickafadder på plansverige.org

Bli Flickafadder på plansverige.org

Bli Flickafadder på plansverige.org

Bli

ser vi till att flickors röster får höras.

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras. på uppdrag

av flickor

”Det finns en plats och ett sammanhang för alla”

Flickafadder på plansverige.org

ser vi till att flickors röster får höras.

i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans

så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga

av bristen på jämställdhet. Just därför är det

Humbla Individ och Familj Erbjuder sociala insatser på individ-, grupp- och strukturell nivå.

i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans

så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga

av flickor

av bristen på jämställdhet. Just därför är det

på uppdrag av flickor

att göra sina röster hörda begränsas dagligen

att göra sina röster hörda begränsas dagligen

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter

Backsippan

vi ser till att den får höras.

Skyddat boende för kvinnor

”Ett tryggt boende i en kritisk situation”

• Vi följer Socialstyrelsens riktlinjer för kvinnoboende Verksamheten är kvalitetssäkrad alla flickor föds med en röst.

På Backsippan ligger fokus på kvinnans livssituation, omtanke om kvinna och barn. Hjälp och stöd att finna en väg framåt till trygghet och glädje.

Vi har en väl utvecklad verksamhet avseende skyddat boende för kvinnor och barn:

• Personalen är utbildade socionomer, undersköterskor med specialinriktning psykiatri, behandlingsassistenter och pedagoger.

• Vår personal är utbildad i Freda, Patriark & Arvin.

• Varje kvinna och barn har egen kontaktperson och individuellt utarbetad handlingsplan.

• Jour dygnet runt • Skal- och överfallslarm

• Upphämtningsservice årets alla dagar

• Personal medföljer till myndigheter, vårdbesök, rättegångar etc.

Föreståndare: 073-059 97 64 Bitr. föreståndare: 073-059 79 83

E-post: info@backsippan.eu

www.backsippan.eu

Bli Flickafadder på plansverige.org

Flickor tillhör den grupp i världen som har allra minst makt och inflytande. Deras möjligheter att göra sina röster hörda begränsas dagligen av bristen på jämställdhet. Just därför är det så viktigt för oss att alltid göra flickor delaktiga i vårt arbete för flickors lika villkor. Tillsammans ser vi till att flickors röster får höras.

info@humblaiof.se I 070 258 08 90 I www.humblaiof.se

Tryggtboende

alla flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

flickor föds med en röst. vi ser till att den får höras.

SKYDDAT BOENDE / REFERENSBOENDE

alla

Vi erbjuder efter placeringen möjligheten att ta över kontrakten till ett eget förstahandskontrakt.

KONTAKT: info@tryggtboende.nu 0735-335492

www.tryggtboende.nu

SKYDDAT BOENDE

för kvinnor 18-70 år (även mammor med barn)

• Hedersrelaterat våld

• Våldsutsatt problematik Hästar finns på gården!

KONTAKT Susanne Jansson 073 929 29 09 susannedeam@gmail.com

Digitalisering kan snabba på processen

Det krävs timing och mod för att få till en förändring. Allt fler i samhället får NPF-diagnoser och ingenting pekar på att det skulle minska – vårt samhälle är komplext och utmanande för många och vi har blivit bättre på att upptäcka och diagnostisera. Sedan länge har vi kunnat konstatera ett ökat, högt tryck på förskrivningsprocessen för hjälpmedel. Genom att digitalisera delar av förskrivningsprocessen skulle fler personer kunna få hjälp i tid.

Under förra veckan publicerade Riksförbundet Attention en enkätrapport där hela 43 procent av de svarande säger att deras hjälpinsatser förändrats sedan covid-19-pandemin tog fart – planerade möten med vården och exempelvis boendestöd ställs in. Samtidigt pekar man i rapporten på att man uppskattar de digitala möten som faktiskt äger rum. Det är glädjande, för samtidigt som rapporten pekar på en alarmerande verklighet har vi aldrig tidigare sett så många goda initiativ inom vården och hjälpmedelsbranschen för att möta personer med NPF i ett digitalt gränssnitt. Många av de sedan tidigare pågående pilotprojekten kring hjälpmedel och NPF lyfts nu som framgångsexempel.

Min frågeställning är: Hur får vi full fart på det här, även efter covid-19? Hur säkerställer vi att vi lyckas gå från pilotprojekt till full implementation tillsammans? Och hur hittar vi balansen mellan de digitala och de fysiska mötena?

Arbetsterapeuterna i landet har en central roll i förskrivningsprocessen genom det personliga mötet med patienten. Detta i kombination med möjlighet för patienterna att ta del av deras kunskap via digitala gränssnitt skulle utgöra kärnan i ett system där fler personer får rätt hjälp.

Vi ser också stora möjligheter att längre fram i habiliteringsprocessen kunna erbjuda digital uppföljning och stöttning för att säkerställa att patienten får mesta möjliga support i användandet av sitt hjälpmedel, så att vi säkerställer den goda effekt som all evidens påvisar.

Målet är att få till en förskrivningsprocess med en tydlig balans mellan fysiska möten och digitala moment, anpassade efter individens behov. För samhället i stort är detta av största vikt – en effektiv förskrivningsprocess är kärnan i att kunna erbjuda ett stöd som innebär ökad livskvalitet för individer och familjer, men som också främjar inkludering. Vi vet att brist på inkludering och stöd innebär ökade samhällskostnader och att inkludering är nyckeln till självständigt liv. Vi vet också att bristande inkludering ger nega-

tiva effekter på hälsa, skolgång, arbetsliv och upplevd livskvalitet för personer med NPF-diagnoser.

Med detta vill jag rikta mig till oss som tillverkar hjälpmedel, arbetar inom vården, utreder, diagnostiserar, förskriver hjälpmedel, har daglig kontakt med anhöriga eller brukare, ni som är kommunoch regionpolitiker och ni som arbetar med personer inom omsorg och daglig verksamhet. Ni har alltid burit ett stort ansvar för att trygga dessa utsatta gruppers vardag. Timingen, som jag inledde med, har aldrig varit bättre. Låt oss som bransch tillsammans samla mod och söka en aktiv förändring för vår förskrivningsprocess där vi i samklang hittar rätt balans mellan digitalisering och det personliga mötet – för brukarnas skull.

Tove Christiansson, CEO, Abilia AB

Tove Christiansson, CEO, Abilia AB har skrivit en debattartikel om digital teknik för personer med NPF.

Nu för 17 :e året!

Omvärlden har förändrats och kräver ständig anpassning i det sociala arbetet!

Passa på att fördjupa dig och diskutera aktuella frågor inom:

• Rollen, arbetet och socionomens yrkesidentitet • Ledarskap

• Utanförskap, integration och etablering • Barn och unga • Vuxna och familjefrågor

• Samordning, organisation och äldreomsorg • Missbruk, kriminalitet och våldsproblematik

I samarbete med: Organiseras av: Arrangörer:

Inbjudan till Utbildningsdagar!

Välkommen till en intressant dag!

SSIL - För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfria utbildningsdagar

• 3 september Västerås, Aros Congress Center

• 17 september Malmö, Scandic Triangeln

• 7 oktober Linköping, Linköping Konsert och Kongress

• 22 oktober Sundsvall, Quality Hotel Sundsvall

• 4 november LSS/Äldreomsorg Stockholm 7A

• 5 november HVB/Familjehem Stockholm 7A

• 2 december Göteborg, Quality Hotell 11

Maria Bauer - Beteendevetare och författare Utmaningar och möjligheter i arbetet med våld i nära relation

Toni Tuunainen - Föreläsare, Handledare Ett liv som präglats av våld och utanförskap

Kostnadsfria utbildningsdagar

Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se

Poa Samuelberg, Moa Mannheimer, Sofia Bidö - Traumatisering hos barn - Väck den björn som sover! Upplevelser av våld, övergrepp, krig och katastrofer påverkar och hindrar barn i deras utveckling

Läs mer och boka din plats: www.socionomdagarna.se

Konsultindex

Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.

I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida: www.ssil.se och www.konsultindex.se

Konsulter/handledare

STOCKHOLMS LÄN

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Söderstöd AB

Krukmakargatan 35/Tingsvägen 17, 5 tr,, 118 55/191 61, Stockholm, 08-702 20 89, info@soderstod.se Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063 Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Skolan För Terapi Och Utbildning - Stuk

Dalvägen 6, 135 51, Tyresö, 070-630 02 27, info@eriknetterberg.se

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

UPPSALA LÄN

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

SÖDERMANLANDS LÄN

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063 Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

ÖSTERGÖTLANDS

LÄN

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063 Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Läs mer på www.konsultindex.se

mer på www.konsultindex.se

Konsulter/handledare

JÖNKÖPINGS LÄN

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

KRONOBERGS LÄN

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

KALMAR LÄN

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

GOTLANDS LÄN

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

BLEKINGE LÄN

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

SKÅNE

LÄN

Sonny Fridh Konsult AB

Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, s.fridhkonsultab@telia.com

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Konsulter/handledare

HALLANDS LÄN

Psykologhuset Petersson AB

Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, psykologhuset@psykologhuset-peterson.se

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

V. GÖTALANDS LÄN

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

VÄRMLANDS LÄN

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

ÖREBRO LÄN

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

VÄSTMANLANDS LÄN

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

DALARNAS LÄN

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Boquist Psykoterapi AB

Skolgatan 18, 602 25, Norrköping, 011-100705, info@boquistpsykoterapi.se

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

GÄVLEBORGS LÄN

Aronssons konsultbyrå, Pia

Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, piaaron@telia.com

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

VÄSTERNORRLANDS LÄN

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

JÄMTLANDS LÄN

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

LSSPersonlig assistans:Behandlingsuppdrag:Nätverksarbete:Samtal:Konsultation:Utbildningar: Krisstöd: Rekrytering:Utvärderingar:Terapi: Utredningar: Personlig Ledarskapsutveckling:Personalutveckling:utveckling: Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Konsulter/handledare

VÄSTERBOTTENS LÄN

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

NORRBOTTENS LÄN

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

HK Socionomkonsult AB

Kölvägen 2187, 294 76, Sölvesborg, 076-3169056, info@hksocionomkonsultab.se

Utbildningar

BETEENDEVETENSKAP

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

PSYKIATRI

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

SOCIALT ARBETE

Trana Psykologer AB

Blästergatan 3, 432 32, Varberg, 0709-584887, mathias@tranapsykologer.se

Qvalidea AB

Ringvägen 50, 827 33, Ljusdal, 070-3344063

Swea Familjehem AB

Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, info@sweafamiljehem.se

LEDARSKAP,KVALITETS- & MILJÖARBETE

Grupputveckling:Handledning:Familjerådgivning:

Allmänt socialt arbete: Psykiatrisocialtarbete: Socialtarbete& vägledning: Rättpsykiatri:Övrigtsocialtarbete&omsorg: Barn&ungdomar: Neuropsykiatri:Övrigpsykiatri: Sociologi: Övrigbeteendevetenskap: Psykologi:Allm.beteendevetenskap:

Ledarskap: Kvalitet: Miljö:

Två gånger per år förser vi dig, med detta unika register över psykologer, socionomer, utbildare och andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.

I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats! Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida:

www.ssil.se och www.konsultindex.se

Trygghet skapar kortare placeringar

Tre ben måste till för att korta placeringstiderna. Säkerhet/skydd, socialt arbete, bostad. Det menar man på Tryggtboende. ”Tillsammans skapar det här en helhet och ett sammanhang för en långsiktig planering och en trygg och förutsägbar vardag.”

Säkerhet/skydd

Vår erfarenhet är att det är av stor vikt att samla in rätt information och bedöma ihop för att skapa en större möjlighet att få rätt stöd från början. Vi vet att onödiga omplaceringar rycker upp både vuxna och barn ur sammanhang och skapar otrygghet och att man då ofta får en tillbakagång i processen. Vi arbetar därför aktivt med att motverka detta. Eftersom vår verksamhet arbetar med säkerhet och skydd är detta en kunskap vi brinner för. Vi beskriver därför lite mer djupgående kring hur man bör tänka kring säkerhet och det samhälle vi lever i just nu med teknik och beteendemönster.

För att få en bra ingång när man placerar skyddsplaceringar bör man alltid som placerare fråga utföraren: Hur arbetar ni och vad ingår? Det är förvisso en enkel fråga, men vi vill betona vikten av att be utföraren berätta hur de arbetar och ge exempel. Det är även viktigt att diskutera vad som kan erbjudas i varje enskilt fall. En seriös utförare är mån om att matcha rätt och att kunna erbjuda det stöd och skydd som behövs, inte bara fylla en ”tom plats”. Vi tycker att det är viktigt att sprida kunskap och erfarenheter om säkerhet och hur man kan resonera kring skydd utifrån det samhälle vi lever i just nu med teknik och beteendemönster.

Socialt arbete

Sammanhang och trygghet

Hur arbetar ni med skydd?

Standardsvaret många aktörer i branschen ger är ”att vi vet vad som behövs göras och vi stänger av platstjänster”. Så, fråga då vidare: Hur hanterar ni de tekniska tillhörigheterna?

Svaret från många aktörer är: De som placeras får inte ha några tekniska tillhörigheter.

För de flesta i dagens samhälle är mobil och dator en stor del av vardagen, att ta en mobil från en person som inte gjort något fel, skapar bara frustration, mer tomhet och utanförskap. I sådana stunder blir de flesta mycket kreativa, de hittar andra vägar för att både följa sociala medier och kommunicera med vänner och bekanta. I slutändan utsätter de sig då för än mer risker eftersom det sker i hemlighet, utan kontroll eller med rätt förståelse för riskerna kring teknik. Därför tycker vi att man alltid bör lära den som är placerad hur man kan använda tekniska tillhörigheter på ett säkert sätt.

Vi vet att de flesta som röjs eller röjer sig själva med tekniken gör det antingen genom misstag eller av längtan då de inte står ut i ensamhet och tomhet. Genom placeringen blir man av med våldet och får skydd, men man förlorar även kontakt med flera nära och kära och det är en stor sorg för de flesta som vi måste möta.

Bostad

Svaret kan även bli: Vi stänger av platstjänster. Stänger man bara av platstjänster så är det bara en paus. Det innebär att man med största sannolikhet hittas senare om förövaren är aktiv i sitt sökande. Det kan till exempel ske när man uppdaterar eller sätter igång vissa appar. Man måste alltid stänga av funktionerna i grundinställningarna, då kommer risken minska avsevärt. Man måste stänga av vilka program som har tillgång till ens platstjänster. Vem får använda eller ta del av privata bilder genom att de får tillgång till din kamera och bilder, vem får höra vad som sägs genom att få tillgång till din mikrofon? Vem delar du dina appar med? Alla appar har sina egna behörigheter som måste stängas av manuellt.

Hos oss bor kvinnor och barn som är utsatta för våld i nära relation eller hedersvåld eller gängavhoppare och personer med vittnesskydd. Konsekvenserna av att bli hittad kan bli förödande, självklart att de komma till skada eller i värsta fall dödsfall, men det är även en fara i att bli uppryckt och behöva fly igen. Detta leder till en tillbakagång i krisprocessen och det tar oftast onödigt lång risk att komma tillbaka till att känna sig trygg igen. Så det är som sagt, viktigt att göra rätt från början.

Räcker det att lära sig att stänga av tekniska saker för att kunna leva skyddat?

Tyvärr räcker inte det som enda åtgärd, det finns flera viktiga aspekter kring att leva ett säkert liv. Vi brukar utgå från fyra säkerhetsområden. Dessa är: Teknisk säkerhet, Fysisk säkerhet, Personsäkerhet och Mental säkerhet

Varje område i sig är viktigt på olika sätt och tillsammans utgör de en helhet och ger ett större skydd och därigenom en större trygghet.

Den utsatte får själv kan lära sig att hantera sin säkerhet. Man behöver lära sig att bli expert på sitt egna skydd, för en dag försvinner vi och socialtjänsten, då måste man vara rustad med kunskap. När man känner att man kan hantera sin egen säkerhet har kontroll, kan man leva med mindre rädsla och få en mer normal tillvaro och börja bearbeta svåra upplevelser. Hos oss lär man sig bedöma sina egna risker och reducera dem genom sina kunskaper om säkerhet. Man blir sin egen säkerhetschef.

Teknisk säkerhet: En del har vi ju gått igenom ovan, sen finns det fler viktiga områden, som att justera inställningar på sociala medier, IP adresser på mejl med mera

Fysisk säkerhet: En annan mycket viktig del, för oss är fysisk säkerhet; beteendemönster och rörelsemönster. Vi människor är vanemänniskor och har oftast samma rutiner för att skapa trygghet. Säg som exempel att du är van att handla på ICA, då kommer du känna dig mest trygg och bekväm i en ICA eller Hemköp, men inte lika bekväm i Lidl. Detta gäller självklart inte alla, men för många av oss. Du brukar kanske dessutom handla vid samma tidpunkt, till exempel när du hämtat på förskolan.

Ofta är du dessutom stressad och då går du med ännu större sannolikhet din vanliga rutt. Om det är ett brottsoffer som varit utsatt av någon som känner denne väl, så ger dessa vanor mycket kunskap till förövaren. Men samtidigt så fungerar den även tvärtom, den ger brottsoffret kunskap som gör att det är lättare att hålla sig undan.

Vi pratar om den fysiska säkerheten och vi ser även på trygghetszoner, samhället förändrats från hur det var förr. Förr vågade folk ingripa om någon attackerades eller skrek på hjälp. Idag gör många

ingenting då de inte vågar av rädsla för att själva bli skadade. Så blir man röjd eller attackerad ska man fly till någon av våra få trygga zoner som fortfarande finns, detta kan vara Apotek, ICA, Guldfynd, Systembolag mm. Dessa har samma gemensamma nämnare, de är tränade för rån och har larmfunktioner till både väktare och polis. Så spring dit, och påkalla hjälp i kassan, stanna där så kommer de agera. Detta är exempel på kunskaper den som varit placerad hos oss får med sig.

Det låter komplicerat när du pratar om risker, finns det speciella tillfällen som det är större risker än ”vanligt”?

Ja, riskerna ökar vid speciella tillfällen. Ett bra exempel är innan, under och efter en rättegång. Dels finns risker att det kommer ut/fram information om vart den placerade finns mm. Domarna innehåller ibland information och adresser från exempelvis skyddade boenden eller skolor. Men det är även en ökad risk att förövarna blir mer aktiva och den ökade risken brukar vi räkna pågår

cirka två veckor innan och två veckor efter en dom. Andra risker är när socialtjänstens utredning kommuniceras och förövaren kan bli arg för att ”familjehemligheter” avslöjats. Eller vid en polisanmälan, läkarbesök för barn med gemensam vårdnad eller vid umgänge. Umgängen bör exempelvis alltid planeras med en mycket god säkerhetsplanering.

Detta är något vi är vana vid och vi arbetar gärna i samråd och konsultation med socialtjänst, SIG eller polis. Vi har utbildad personal inom socialt arbete och i Freda, SARA och PATRIARK, ihop med en utbildad säkerhetschef med fokus på skydd och säkerhet. Vi kan genomföra risk- och sårbarhetsanalys enligt ISO 3000 där vi genomlyser offer, förövare och nätverk och ger råd utifrån den analysen.

Socionomer är mycket duktiga i det sociala arbetet och kring våldsutsattas behov. Som utförare kan vi bidra med en helhet kring hur säkerhet och socialt arbete måste gå i hand i hand.

Vår erfarenhet och samlade kompetens gör att vi är bra på att se helheten i varje individuellt ärende. Vår processkarta kan se olika ut, men vårt mål är alltid ökad trygghet, ökade kunskaper, större självständighet samt att undvika flyttar och omplaceringar.

Vår tanke är att familjer som är placerade ska kunna börja i skola, barnomsorg, arbete eller liknande för att etablera sig på orten och inte behöva flytta mer än nödvändigt. Om det finns barn med vid placeringen så väger vi alltid in barnperspektivet och försöker matcha placeringen mot en bra barnanpassad miljö. Vi erbjuder möjligheten att ta över första handskontrakt på en egen lägenhet efter placeringen. Detta gäller även om man kanske har/haft ekonomiska bekymmer eller anmärkningar. Det för att inte fastna i otrygga boendeformer.

Vårt mål i varje placering är att hjälpa personen/ familjen att bli känna sig trygg och självständig, så vi inte längre behövs. Den största mätningen på en god kvalitet för oss är om den som varit placerad hos oss vid placeringens avslut kan le och säga ”hejdå och tack, nu klarar jag det här på egen hand, jag känner mig trygg”.

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Vinn en bok med Omtanke

till rätt annons: Södermanland, med sex fräscha och nya lägenheter med vidsträckt utsikt. ett lugnt område, kommunikationer, kommer med snabba tåg neuropsykiatri, inom bemötande.

tillvaro för våra Enskilde behövilken personal varm miljö.

De boende får stöd med att överblicka vad som ska göras – och hur det kan göras – under veckan, dagen och vid enskilda händelser. Att motivera och skapa struktur kan ses som vår strategi att få mer ordning i de boendes vardag.

NÄSTA NUMMER

är vårt jobb.

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Charlotte Pellbro, Västerås och Bi Pettersson, Uppsala. Stort grattis till er, boken kommer på posten.

Oavsett vad du behöver hjälp med på jobbet du som medlem alltid vända dig till vår rådgivning. Du når oss på 0771-44 00 00 vardagar mellan

böcker

1:a - 2:a pris Periodens utvalda

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 18 augusti till: ”Tävling 4/20”, Tidningen Omtanke Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

Upptäck VÄRLDEN med ViroteaVR – utforska din omvärld utan att lämna

Virotea har utvecklat en tjänst inom virtual reality som möjliggör visuella intryck från jordens alla hörn.

Tjänsten som Virotea erbjuder är unikt framtagen för som finns inom äldreomsorgen och LSS. Med hjälp omsorgstagare erbjudas meningsfull aktivitet enskilt

Ute den

Omtanke nummer 5: 4

Digitalisera er verksamhet och ta med äldreboendet New York, Bali -eller varför inte en klassisk fjällvandring?

Läs mer på: virotea.com

sept

Möt Patrik Wincent

Han är terapeut, coach, författare och föreläsare med många års erfarenhet kring arbeten med missbruks- och beroendeproblematik. Patrik är känd från Lyxfällan och är grundare till Shoppingakuten, Internetakuten och Dataspelsakuten. Här berättar han om sitt eget missbruk.

NPF och corona

För personer med NPF är det extra jobbigt när rutiner bryts. Samtidigt drar samhället in viktiga stödåtgärder. Lotta Borg Skoglund, specialist i allmänmedicin, psykiater och författare, har varit med och forskat på distansundervisningens effekter.

Alltid i Omtanke

• Aktuella branschnyheter

• Ny forskning

• Gästkrönika

• Reportage

• Bokuppslag

• Tävling

• Kalendarium

....och mycket mer!

Texta tydligt!

Vägen till ett nytt liv!

Vård och behandling för narkomaner och alkoholister

Lindalens behandlingshem grundades 1988 och har sedan dess bedrivit vård och behandling samt abstinensbehandling för narkomaner och alkoholister. Vi tar emot män och kvinnor gemensamt för abstinensbehandling/avgiftning, men erbjuder separata primärbehandlingar, för männen på Lindalen och kvinnorna på Linnéagården. De fördjupade behandlingarna finns på Håsta Halvvägshus för män och för kvinnor på Klaragården

Vi kan erbjuda en vårdkedja bestående av:

1. Abstinensbehandling; akut fas där den beroende får hjälp att bryta sitt missbruk genom att trappas ned med korstolerant preparat.

2. Primärbehandling; 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen på Lindalen (män) och på Linnéagården (kvinnor).

3. Förlängd behandling; fördjupad behandling på Håsta Halvvägshus (män) och Klaragården (kvinnor), med möjlighet till utsluss till praktik/studier samt boende.

4. Eftervård; efter avslutad primärbehandling påbörjas eftervård som pågår i 11 månader, vilket ingår i köpt och fullföljd behandling.

OBS! Det är möjligt att använda den eller de delar i vårdkedjan man har behov av. Vi erbjuder hämtning inom ett avstånd av 40 mil.

Vi har egen abstinensbehandling

Det unika med Lindalen, och som skiljer oss från de flesta andra behandlingshem, är att vi har vår egen abstinensbehandling. Vi har välutbildad medicinsk personal och skickliga terapeuter i abstinensbehandlingen och flera har utbildning i båda professionerna. Det är av stor vikt att patienterna får rätt behandling i den akuta abstinensfasen för att undvika såväl fyskiskt som psykiskt lidande och det är av minst lika stor vikt att de blir respektfullt och personligt bemötta.

Lindalen har sannolikt landets mest avancerade och bästa medicinska abstinensbehandlingar och vi har utvecklade vårdprogram för i stort sett alla typer av missbruk eller blandmissbruk.

Välkommen att kontakta oss!

Katarina Hansson ägare/verksamhetschef: katarina.hansson@lindalen.com

Henrik Nordin ägare/verksamhetschef: henrik.nordin@lindalen.com www.lindalen.com Unikt hos oss!

Webbaserat behandlingsstöd