TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL
Krönikan: Hur fungerar välfärden idag?
Samtalsmodell för separerade föräldrar
Isoleringen ökar det fysiska våldet
Marie Christou-Kressner, familjebehandlare
”Barnperspektivet är vårt rättesnöre”
Så drabbas barn av våld
Många barn utsätts för våld och kränkningar från flera håll
Barnkonventionen som lag
Så kan du tillämpa nya lagen praktiskt i ditt dagliga arbete
Humana är Sveriges ledande företag inom individ- och familjeomsorg. Vår storlek och bredd gör att vi kan vara flexibla i varje enskild placering och att vi har lätt att hitta en lösning som passar varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov, nu och över tid.
Vår placeringsrådgivning har decennielång kunskap av socialt arbete och svarar dygnet runt på din förfrågan.
eller ring 0771-11 33 11
Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individoch familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har cirka 16 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till 9 000 människor.
Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm.
Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.
”Ett gyllene tillfälle att reflektera över vad ett välfärdssamhälle bör
vara”
Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Olga Persson, förbundsordförande, Unizon.
Läs krönikan på sidan 56
10| Intervjun
Marie Christou-Kressner är familjebehandlare och har arbetat många år med lyckade återföreningar hos familjer med hedersförtryck.
16| Aktuellt
Barns utsatthet ökar i coronakrisens spår.
19| Tema: Barnkonventionen
20| Barn och våld
Åsa Källström, professor i socialt arbete, talar om hur barn och unga påverkas av att bli utsatta för våld.
24| Föräldrarätten
Unicef Sverige kommenterar.
26| Barnrättsperspektivet
Så kan du tillämpa den nya lagen i praktiken.
32| Stöd till socialtjänsten
Maskrosbarn har frågat barnen hur de vill bli bemötta.
40| För barnens skull
De har utvecklat ett samtalsstöd för separerade föräldrar i högkonflikt.
46| Kvinnovåld
Corona-pandemin sätter mäns våld mot kvinnor på agendan.
50| Debatt – NPF
Riksförbundet Attention om NPF.
51| Barnvräkningar
Ny kartläggning från Hyresgästföreningen.
52| Debatt – Kvinnovåld
62| Bris årsrapport
Barn uttrycker dagligen att livssituationen inte håller ihop. Nr 3 , maj 2020 • Årg 14
Vård och omsorg står inför många utmaningar framöver, vi får fler äldre och det blir färre yngre som kan arbeta med att hjälpa de äldre. Socialtjänsten står inför sina utmaningar med socialförsäkringsfrågor, beroendefrågor, arbetsmarknadsfrågor m.m.
idok är ett process- orienterat och användarvänligtdokumentationssystem med fokus på kvalitet, effektivitet och säkerhet.
Högaktuella områden såsom bl.a. IBIC och ICF bevakas, analyseras, utreds och utvecklas med fokus på användarvänlighet och rättssäkerhet. Många kunder önskar digitala stöd för att enkelt kunna leva upp till krav på rapporter, bla. Checklistor på utförda SoL/LSS- och HSL insatser. Dessa kan i sin tur generera statistik för att förbättra utförandet i verksamheten men även generera rapporter som skall lämnas till socialstyrelsens uppdragsgivare och ledning.
Susanne Arvidsson (VD) och Krister Lindberg (produktchef) på Nectar
Systems, följer utvecklingen av både IBIC och ICF och är aktivt med i utvecklingen av de nya processer som är byggda i Idok.
Idok har en bra helhet med komplett funtionalitet för alla lagrum. Basfunktioner såsom ledningssystem med dokumentbibliotek, avvikelser, automatiska egenkontroller m.m. I huvudprocessen finns utöver dokumentationsprocesserna, funktionsbedömningar, drogtester, delegering, automatiska månads- och slutrapporter, familjehemsfunktion och gallring till komplett läkemedelshantering. Övriga funktioner som avtal/fakturering och CRM funktioner finns för de som vill göra allt i idok. Självklart kan alla organisationer påverka vilka delar som ska användas i deras verksamheter.
” Jag är väldigt stolt över att presentera och leverera dessa effektiva och användarvänliga funktioner till kunderna som sätter klienten i centrum. I utvecklingen har vi tagit höjd för användarvänligheten eftersom IBIC och ICF ofta upplevs som tunga och svårjobbade när alla riktlinjer skall uppfyllas.”
” Det är en spännande resa att utveckla system som ska stödja kvaliteten i Sveriges Vård och Omsorgsföretag och man måste hela tiden vara lyhörd för såväl nya riktlinjer som nya behov hos kunderna.”
” Vi arbetar bort dubbeldokumentationen, t ex genereras en månadsrapport automatisk samt sorteringsfunktioner som förenklar nödvändiga sammanställningar.” Vissa uppgifter behöver finnas i både HSL och SoL dokumentation, detta kopieras då automatiskt med möjlighet att redigera samt signeras.”
Välkommen att kontakta oss för mer info!
Marknadsansvarig Linda Dahl 0761-711870 www.nectar.se
Jag trodde att jag hade sett fel första gången jag läste Socialstyrelsens riktlinjer mot covid-19 för kommunal vård och omsorg. Det stod att skyddsutrustning som handskar och munskydd bara skulle användas vid moment där man kunde komma i kontakt med kroppsvätska. Och det stod bara om hur personalen skulle kunna skydda sig själv. Inte hur de skulle skydda brukaren.
Samtidigt så fick alla över 70 i samhället hårda restriktioner att hålla sig hemma och inte träffa någon alls, möjligen utomhus på två meters avstånd. Det här måste vara fel. Ska våra äldre i samhället ha hårdare restriktioner än de som har hemtjänst eller bor på äldreboende? Personal ska alltså kunna röra vid en brukare när jag inte får röra vid min mamma som är 74 år?
Jag var tvungen att få detta bekräftat av både Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Det stämde. Basala hygienrutiner ska räcka. Men de räcker ju inte. Varför strömmar siffrorna in med fall och döda på äldreboenden i Stockholm? Ja, det skulle man se över.
Det kom in hemska vittnesmål från verksamheter där orolig personal inte fick använda skyddsutrustning, några var tvungna att arbeta trots symtom på grund av bristen på personal och journalister frågade gång på gång varför inte restriktionerna kring skydd blev hårdare.
Som någon sa så behöver man inte vara stadsepidemiolog för att räkna ut att smittan på äldreboendena kommer från personalen. 6-8 procent av smittan kommer från personer utan symtom. Jag tror ingen skulle spela rysk roulette med den risken frivilligt.
Varje dag dör människor av covid-19. Hur kan man dröja så länge med nya riktlinjer och restriktioner då? Svaret var att man ville skapa en bredare bild och få
ett samlat grepp för att nå ut med till alla. Att det inte räckte med bara ökad skyddsutrustning.
I skrivande stund den 5 maj så har inga nya rekommendationer kommit från Folkhälsomyndighetens håll. Jag hoppas innerligt att det har gjort det under den dryga vecka det tar att trycka och få ut tidningen.
I den enkätundersökning som Region Stockholm presenterar framgår det att personal har arbetat med symtom på 18 procent av länets boenden med konstaterad smitta som svarade på frågan. Hela 25 procent säger att de anställda har svårt att följa basala hygienrutiner. De upplever också att det är brist på personal, ovan personal, personal som kan smitta med inga eller milda symtom, personal som har språksvårigheter och det saknas skyddsutrustning.
Enkäten visar att verksamheterna efterfrågar mer skyddsutrustning ”som media rapporterar”. Många har haft problem med skyddsutrustning och att cheferna snålar med skyddsutrustning. Det här är ett verkligt och ett allvarligt problem!
Jag hoppas verkligen att det kommer ökade riktlinjer för skyddsutrustning vilken dag som helst. Inte minst efter IVOs tillsyn. Det är så tragiskt att våra äldre, som ju skulle skyddas till varje pris, sitter fast i en smittofälla.
En stor eloge till er som jobbar inom hemtjänst, äldreboenden och särskilda boenden, ni gör ert bästa! Sköt om er!
Jenny Fors Chefredaktör, Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se
Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se
Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se
www.ssil.se/policy
Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se
Ansvarig utgivare Jenny Fors
Layout
Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se
Annonser
Patrik Fall, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se
Annonskoordinator
Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se
Prenumeration
Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se
Teknisk information
Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.
Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.
Vi har tre enheter:
• Pojkar 14-17 år • Flickor 14-17 år • HBTQ+ 18-26 år
Vi arbetar utifrån psykosocial behandlingsteori och använder miljöterapi och medlevarskap som grundläggande metod. Vi har ett utvecklat genusperspektiv i verksamheten.
Behandlingen är indelad i tre faser:
• Fas 1 - insluss, kartläggning, etablering
• Fas 2 - behandlingsprocess med tydliga mål
• Fas 3 - utsluss/hemsluss/eftervård
Vi erbjuder psykologutredning, neuropsykiatrisk utredning, skolutredning, social utredning och missbruksutredning. En MAS finns ansluten till verksamheten. Vi arbetar både individuellt och gruppedagogiskt. Vid behov erbjuder vi att hämta den placerade samt att ha möten på hemmaplan.
Välkommen att kontakta oss för mer information!
Malin Plaenge 070-020 88 01 forestandare@ghvb.se
DBTverksamheter
Resursskola & boende
Behandlingshem
familjevård & behandlingsfamiljer
Individanpassad vård för människor med särskilda behov www.friab.se
Vid hedersrelaterat våld och förtryck är socialsekreterarens allra viktigaste uppgift att skydda barnet från den egna familjen. Men sen då? Bör man arbeta vidare med familjen? Nej, riskerna är för stora enligt ledande forskare – men familjebehandlare Marie Christou-Kressner har i många år jobbat med lyckade återföreningar.
TEXT: PÅHL RUIN
FOTO: PÅHL RUIN OCH GAPF
Vi träffas i socialförvaltningens lokaler ett stenkast från Hallunda centrum, en plats där många unga invandrartjejer vet att de kan råka illa ut om de syns med smink, utslaget hår, utmanande kläder eller allra värst: en pojkvän som familjen inte accepterat. En bror, en kusin eller någon annan släkting – de ökända moralpoliserna –kan då tjalla för föräldrarna.
Marie Christou-Kressners behandlingsrum är rymligt, här har många familjer slagit sig ner runt soffbordet. På väggen ovanför soffan står med stora guldbokstäver: ”Ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid”.
– Vårt arbete har tidvis mött motstånd och misstänksamhet. Därför är det extra viktigt att förmedla vad vi gör, alternativet är ju att inte göra något alls.
Flera gånger under vårt samtal slår hon fast det till synes självklara: att de alltid har barnets säkerhet i fokus, inget de gör ska få äventyra denna säkerhet.
– Barnkonventionen och barnperspektivet är vårt rättesnöre!
När socialförvaltningen får veta att ett
barn är utsatt för allvarligt hedersförtryck görs skyddsbedömningen omedelbart och barnet placeras på skyddat boende. Därefter börjar utredningsteamet sitt arbete. Marie Christou-Kressner och hennes kollegor Simon Branting och Samiran Ishak kommer in i ett tidigt skede för att se om det finns någon förändringsbenägenhet hos familjen.
– Ibland märker vi omedelbart att de helt och hållet saknar intresse att hitta en lösning, de kan till exempel säga att de inte längre har någon dotter.
I andra fall kan de säga att de ångrar sig, vill ha sin dotter tillbaka, bedyrar att inget ska hända henne. Att inleda samtalsterapi med föräldrar som är så ångerfulla har kritiserats av skrået. Många menar att det är svårt att inte bli lurad av familjens löften, att bidra till en försoningsprocess som bara leder till att förtrycket drar igång igen när väl socialtjänsten har släppt garden.
– Vi är inte naiva. Självfallet förstår vi att familjen kan försöka lura oss, att de drar igång stora charmoffensiven för att
Antalet utsatta är okänt
Ingen vet hur många som drabbas av hedersförtryck. Socialstyrelsen skulle presentera en nationell kartläggning i fjol – men det visade sig omöjligt att få fram tillförlitliga uppgifter. De som hjälper utsatta uppger att de har ökat i antal på senare år. En studie från 2018 bland niondeklassare i landets tre största städer visade att mellan 7 och 20 procent lever med hedersrelaterade normer.
kunna få tillbaka sin dotter, det är naturliga försvar och ingår ofta i familjer som lever i en hederskontext.
Frågan huruvida det är lämpligt att jobba med familjerna har i hög grad färgats av rapporten ”Familjearbete i hederskontext” från Linnamottagningen (Kvinnors nätverk) som kom redan 2013. Där slår forskarna fast att de ”avråder från att bedriva familjearbete eller någon form av förhandling med familjerna i hedersrelaterade ärenden”. De menar att det är för riskfyllt och att det inte går att kompromissa med föräldrarna då de i grunden inte tror på flickornas rätt till ett självständigt liv.
Barnen kan söka kontakt med sin familj trots att socialtjänsten avrått dem. – Det är oerhört vanligt att barn och unga längtar efter sina familjer och går tillbaka utan stöd och insyn från socialtjänsten. Jag tänker ofta på mördade Fadime och hennes utsatthet. Hon frågade i sitt tal i riksdagen: ”Vem träffar min familj?”. Min tolkning blir att hon var helt utlämnad i sin situation när längtan efter syskonen blev för stor.
Marie ChristouKressner och hennes kollegor har haft ärenden som avslutats efter en positiv utveckling på några månader, men de har också haft ärenden som pågått i över två år.
det ännu inte blivit aktuellt att tillgripa grovt våld mot en dotter som inte följer normerna.
Familjerna hon möter har blivit djupt dysfunktionella till följd av hedersnormerna. De slits mellan vad som krävs av dem i Sverige och vad deras traditioner säger att de ska göra.
– Jag möter så mycket ångest, så mycket rädslor, så många tårar. Här i fåtöljen bredvid, säger hon och pekar, sitter ofta en flicka som med darrande händer läser upp sina tankar från en medhavd lapp. Men det är så det måste börja.
»De kan till exempel säga att de inte längre har någon dotter«
Marie ChristouKressner förstår kritiken:
– Absolut, gör man fel så kan familjebehandlingen göra mer skada än nytta. Vi är i högsta grad medvetna om detta. Därför är det extra viktigt med ett teambaserat arbetssätt där flera kompetenser finns representerade.
UNDER DE NIO år som gått har de hjälpt ett drygt 30tal familjer att hitta någorlunda fungerande relationer. Ytterligare familjer är på väg i den riktningen. Självklart finns familjer som inte kan återförenas, men då kommer de oftast inte så långt som till familjebehandling. Har de haft något fall där det gått illa efter en behandling då barnen på nytt har kontakt med den övriga familjen?
– Nej, socialtjänsten har full insyn och äger processen i nära samverkan med familjehemmet. En flicka får aldrig komma tillbaka till familjen om vi bedömer att hoten och förtrycket finns kvar. Förändringen måste vara uppnådd innan hemflytt, dessutom finns vi kvar länge även efter hemflytt.
Hon understryker att det inte är riskfritt att försöka skapa en fungerande familjerelation, men det är inte heller riskfritt att fortsätta hålla isär barnen från övriga familjen när det finns ett genuint intresse att hitta tillbaka till varandra.
Marie Christou-Kressner
– Vi har familjer som inledningsvis har stor misstro mot oss. De kan resa sig och gå från rummet arga, frustrerade och i affekt. Processen för förändring tar tid och kräver att vi hanterar en hel del känsloyttringar i den första utmanande fasen.
Dessa familjer som börjar tänka om kan spela en helt avgörande roll i sina bostadsområden och sina bekantskapskretsar, menar hon:
– De blir ett slags ambassadörer för ett annorlunda tänkande, de kan skapa ringar på vattnet.
Många som arbetar med hedersutsatta menar att det är närmast omöjligt att få vuxna att tänka om, men ni har uppenbarligen lyckats i en rad fall. Vad är nyckeln?
– En person som upprättat hedersnormer i hela sitt liv och dessutom själv varit utsatt för dem känner sig enormt hotad av förändringar. I den inledande processen är det viktigt att ha förståelse för dessa försvarsmekanismer. Men när övriga familjemedlemmar släpper taget sker något med den motsträvige, det blir svårt att kämpa emot och en förändring börjar sakta ta form.
Hon understryker att det finns många grader av hedersförtryck, det är inte antingen eller. Och självfallet är det lättare att komma någon vart med familjer där
IBLAND ÄR BARNET eller ungdomen med från start, behandlingen har alltså börjat innan det blivit aktuellt med ett skyddat boende. Om barnet väl är på ett boende så börjar man med att träffa föräldrarna och syskonen. Och vid en viss tidpunkt gör man bedömningen att det kan vara lämpligt att också dottern bjuds in till samtalet.
Är det svårt att veta när ögonblicket är inne?
– Det är en svår avvägningsfråga. En träff får inte försämra relationen.
Andra gånger tar de in dottern i samtalet via telefon, och det händer att alla samlas i familjens hem istället för på mottagningen. Man bedömer från fall till fall. Det är inte ovanligt att flickor försöker förhandla sig fram till mer utrymme, att de exempelvis erbjuder sig att dumpa en kille mot att de får gå på universitetet. Men en sådan förhandling säger behandlarna alltid nej till:
– Du ska inte behöva välja, du har rätt till både och!
Hedersförtrycket är ett kollektivt förtryck där pappan ofta har en huvudroll –men inte alltid. Hon har haft familjer där mamman varit mer drivande.
– Och jag hade en familj där en bror som är kvar i hemlandet var den mest drivande medan de familjemedlemmar som satt här hos oss började tänka nytt. Det var intressant att se hur den som tog sig an brodern i hemlandet var flickans andra bror här i Sverige.
Hon jobbar alltså inte bara med föräldrarna, syskonen kan vara minst lika viktiga.
– Jag hade ett fall där några yngre bröder var det största problemet.
En av de största utmaningarna för Ma
»Det var en chock att höra flickornas historier, att få detaljer om deras kontrollerade liv«
rie Christou-Kressner och hennes kollegor är den påtryckning som familjerna utsätts för så fort de lämnat mottagningen.
– Många gånger har jag känt att de börjat tänka i nya banor här inne, att de börjat förstå dotterns eller systerns behov av ett eget liv, men så vet jag att de sedan möts av en skepsis hemma i bostadsområdet, i
moskén, i kyrkan eller någon annanstans där de träffar sina landsmän. Jag träffar människor som aldrig talat med någon infödd svensk tidigare. Det vi sysslar med är inte bara familjebehandling, det är ett integrationsarbete.
Själv har hon en grekisk pappa som kom till Södertälje och Scania 1960, två
år senare föddes Marie. I sina samtal med familjerna händer det att hon tar upp sin egen bakgrund, för att bygga en relation och skapa tillit. Hon beskriver hur pappan drabbades av kulturkrockar i Sverige, liknade dem som familjerna upplever idag. Och hon berättar om sina egna erfarenheter av att se hedersförtryck på nära håll när hon mötte släkten i Aten som tonåring:
– Min kusin kunde inte säga till min faster att hon hade en pojkvän, allt behövde döljas precis som för flickorna
som drabbas av hedersnormer i Sverige idag. Ja, min faster ville även hålla koll på min egen sexualitet där i 70-talets Grekland!
LIKSOM FÖR MÅNGA andra så var det just mordet på Fadime Sahindal 2002 som väckte henne. Då jobbade hon som journalist, men fick ett uppdrag av socialtjänsten i Botkyrka att kartlägga levnadsvillkoren för 10-12-åriga tjejer i Fittja, Alby och Hallunda.
– Jag sögs in i hedersfrågan och har inte släppt den sedan dess! Det var en chock att höra flickornas historier, att få detaljer om deras kontrollerade liv.
Hon jobbade med förebyggande insatser i Botkyrkas socialtjänst i flera år och fördjupade sig i psykoterapi och KBT samt fick en kompletterande utbildning om hedersförtryck vid Uppsala universitet. Med åren har hon erfarit hur förtrycket kan dyka upp i många typer av familjer,
bland såväl djupt religiösa som ateister, bland såväl hög- som lågutbildade. Och de som är beredda att förändra sina normer finns i alla typer av familjer.
HENNES KUNSKAPER OM familjerna och vad som fungerar har förfinats med åren, men en sak vill hon vara väldigt tydlig med: – Vi lär oss fortfarande, vi är fortfarande inte framme. Vi behöver förfina våra metoder och skaffa oss mer vetenskaplig evidens om familjebehandling och heder, vi måste bli bättre på slutfasen då vi ska vidmakthålla förändringen. Intresset för det vi gör ökar, jag har nyligen intervjuats av både Socialstyrelsen och länsstyrelsen.
Ni måste ha haft bakslag också. Hur har ni tacklat dem?
– Bakslagen finns med i hela processen, en del ger avkall på den egna viljan, börjar kompromissa om fel saker. Då kan det
vara bra med en parallell förebyggande insats, till exempel att delta i en stärkande grupp på Ungdomsmottagningen.
Ni använder ju oftast tolk, det måste vara svårt att få dessa känsliga frågor filtrerade genom en tredje person?
– Tolken är oerhört viktig och vi har fått släppa tolkar som vi varit missnöjda med.
Är det lättare att jobba med dem som varit länge i Sverige eller med dem som nyss invandrat hit?
– Inte heller där ser jag någon skillnad, vi har hjälpt familjer som bott här i 25 år men vi har också sett snabba förändringar hos familjer som bara varit här några år.
Det är emellertid en skillnad som sticker ut mer än någon annan:
– De som har svenskspråkiga kollegor, grannar och vänner har lättare att tänka i nya banor. Till syvende och sist kan det mesta förklaras med bristande integration. ●
Tillståndspliktigt
stödboende för personer från 16 år.
Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.
072-399 05 33
ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se
för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-559 00 15
ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se
för pojkar 15-20 år.
KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.
072-559 09 39
ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se
Bris märker att barns utsatthet i hemmet ökar och att barns tillgång till stöd blivit allt mer otillgängligt. Foto: Getty Images.
Hos Bris är trycket just nu högt. Mer bråk och utsatthet hemma, svår ensamhet när isoleringen blir norm och ett mer otillgängligt stöd för barn som behöver hjälp. – Barns samtal handlar dels om oro för smittan i sig och dels om de konsekvenserna som uppkommer i takt med olika samhällsåtgärder. Särskilt svårt blir det för barn som befinner sig i en utsatt situation hemma, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.
Coronakrisen påverkar alla och påverkar barns vardag i takt med att vardagsrutiner ändras. De senaste veckorna har Bris fått samtal från barn med anledning av coronaviruset och de samhällsåtgärder som följt. Det handlar om allt från oro för hur familjemedlemmar kommer att påverkas av viruset, om oro för att själv bli smittad, om svårigheter att plugga hemma och försöka upprätthålla socialt umgänge med kompisar till att behöva navigera i ett konstant informationsflöde om corona. Hos Bris märks nu även att barns utsatthet i hemmet ökar och att barns tillgång till stöd blivit allt mer otillgängligt.
Trycket i stödlinjerna har länge varit högt hos Bris och den 16 mars utökades öppettiderna för att kunna ta emot fler samtal från barn, något som var pla-
nerat sedan innan. De senaste två veckorna har Bris kuratorer haft 30 procent fler stödjande kontakter per vecka jämfört med veckorna innan – såväl om corona som om andra ämnen i barns liv.
Sedan tidigare är det vanligaste samtalsämnet till Bris psykisk ohälsa, och för barn som redan innan upplevde hälsoångest har situationen förvärrats med vuxnas upptagenhet kring viruset och noggrann hygien. Drastiska åtgärder som att stänga skolor och uppmaningar att stanna hemma tillsammans med dramatiska rapporteringar om sjuka och döda runt om i hela världen bidrar förstås till att förstärka barns oro.
SÄRSKILT PÅTAGLIG HAR krisen blivit för barn som lever i en utsatt situation i hemmet, exempelvis med föräldrar med psykisk ohälsa eller med våld i familjen. Redan under vanliga lov märks det i samtalen till Bris att utsattheten blir extra påtaglig när skolan stänger och barn är mer hemma. – Vi vet att omständigheter som social isolering, hög stress- och konfliktnivå, ekonomiska problem och andra påfrestningar ökar faran för att barn ska fara illa och utsättas för våld i hemmet. Just nu är vi i en samhällskris där alla de ingredi-
enserna finns samtidigt som den viktiga skyddsfaktorn vuxna utanför familjen är mindre tillgänglig, säger Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris.
REDAN INNAN KRISEN hade många barn svårt att få det stöd och skydd de har rätt till och tillgången såg olika ut i olika delar av landet. Barn berättar att det nu blivit ännu svårare att få stöd från exempelvis elevhälsan och att inplanerade möten på hälso- och stödinstanser blivit inställda och uppskjutna på grund av samhällsläget. Det är djupt oroande eftersom barn som mår dåligt och behöver stöd inte har tid att vänta.
– Nu, mer än kanske någonsin, ser vi hur viktigt det är att det finns ett professionellt stöd som är lättillgängligt för barn. Numret 116 111 går till EU:s officiella stödlinjer för barn och jag vill uppmana fler att sprida den informationen. Det är också otroligt viktigt just nu att vuxna visar civilkurage och är uppmärksamma på hur barn i ens närhet har det, och att man tar sin oro på allvar och orosanmäler om man misstänker att ett barn far illa, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.
KÄLLA: BRIS
HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.
MÅNGSBO HVB AB
Östervåla, 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se
Verksamma sedan 1987
4Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn 0-15 år. SoL, LVU, 56§ KvaL, kontraktsvård.
4Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter.
Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.
Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.
Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att mäta individens utveckling.
Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.
Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se
Tel 08-512 302 22
Storsättra Gård AB www.storsattragard.se
info@storsattragard.se
Fax 08-512 303 50
Välkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.
Mo Gård – LSS-insatser med fokus på kommunikation!
För personer med kombinerade funktionsnedsättningar erbjuder Mo Gård, boende och daglig verksamhet för vuxna samt boende och gymnasiesärskola för barn och ungdom.
Mo Gårds styrka är specialistkompetensen inom kommunikationsområdet. Vi arbetar med olika anpassade kommunikationssätt som exempelvis Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK), taktila former och teckenspråk. Det ger individuella förutsättningar för delaktighet och inkludering.
Mo Gård är en stiftelseägd icke vinstdrivande organisation med över 70 års erfarenhet. Vi finns på flera platser i landet.
Välkommen att prata med våra kunniga rådgivare!
radgivare@mogard.se www.mogard.se | 010-471 67 00
Fallet med den treåriga flickan ”Lilla hjärtat” skakade hela Sverige. Hon dog efter att ha återförenats med sina biologiska föräldrar. Politikerna vill se en skärpning i lagar och regler för att se till barnets bästa i första hand. Barnkonventionen som lag stärker också barnets rätt. Nu får frågan stort fokus och i coronakrisens spår behöver vi verkligen se till så att utsatta barn får de skydd de har rätt till.
Åsa Källström om hur barn och unga drabbas av våld
Barn och ungas utsatthet är ofta komplicerad. En av tre är multipelt utsatta, de utsätts för våld och kränkningar från flera håll. I skolan finns den största utsattheten.
Åsa Källström, professor i socialt arbete vid Örebro Universitet, råder att alltid ta reda på om det finns fler former av utsatthet när man upptäcker våld mot barn.
TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES
Åsa Källström är utbildad socionom och professor i socialt arbete vid Örebro universitet. Hon är redaktör för boken Barn och ungas utsatthet tillsammans med Björn Johansson. Under Barnkonventionsdagen talade hon om hur utsatthet och kränkningar drabbar barn och unga. – När vi pratar om våld i nära relationer tänker vi i första hand på vuxna. Men att växa upp i en familj där det förekommer våld kan ge djupa spår hos barnet. Det är föräldrarna som ska stå för barnets trygghet och det är familjen som lär oss hur vi som människor ska vara mot var-
andra, säger Åsa Källström.
I många fall av våld i hemmet handlar det om en man som försöker kontrollera och dominera sin fru och barn. I andra familjer blir en eller båda föräldrarna våldsamma i vissa situationer; i slutet av månaden när pengarna är slut eller när man dricker.
– Barnen kan se det här mönstret och börja känna ett ansvar att till exempel hälla ut sprit för att förhindra att situationen eskalerar. Det kan leda till skuldkänslor de gånger som de inte har vågat göra något.
Ur barns egna perspektiv kan våld ses som lydnadskrävande. Som barn tror man då att bara jag gör som han säger så kommer han inte att bli våldsam. Där tar man också på sig skulden.
– Men hur mycket barnen än försöker göra rätt och vara som änglar, så kommer de att misslyckas. De här barnen är också svåra att identifiera.
FÖRÄLDRAPRÄGLAT VÅLD KALLAR hon när barnet älskar den förälder som de önskar att de hade.
– Många av de här barnen kan säga att de älskar sin förälder och vill vara med denne, bara för att de så starkt önskar att allt var bra. Man målar upp en bild av hur det skulle kunna vara.
En annan typ av våld är helt enkelt bara kroniskt och elakt i barnets förståelse. Där har barnet förstått att pappa är farlig.
– Ofta passerar föräldern den ena gränsen efter den andra. Det kan börja med en örfil och tillslut har det nått till sparkar i magen när barnet ligger ned, säger Åsa Källström.
Våld mellan syskon får man heller inte glömma bort. Ofta blir barn som utsätts för våld mer benägna att själva använda våld.
»Att ständigt vara rädd hemma och att känna sig ensam i skolan ökar risken för våld i ungas kärleksrelationer«
– Skolan är den miljö där det förekommer mest våld och kränkningar. Det är där barnen spenderar större delen av sin tid. Att bli utsatt i skolan drabbar särskilt känslan att höra till, att vara värd något.
Åsa beskriver att ett barn som blir utsatt för våld i hemmet inte känner sig älskad, för ”hur kan de älska mig när de utsätter mig för det här”. ”Om jag är en sådan person som inte ens mina föräldrar kan älska, vem ska då kunna älska mig?” – Att ständigt vara rädd hemma och att känna sig ensam i skolan kan öka risken för våld i ungas kärleksrelationer. De tvivlar på kärleken och de testar gränser. Det är svårt att hålla gränser om man inte kunnat skydda sina gränser som barn och om man bevittnat våld inom föräldrarnas kärleksrelation.
TJEJERNA KAN SÄGA att de aldrig skulle bli som mamma och killarna att de aldrig skulle bli som sin pappa. Men våld brukar
upprepa sig. Åsa visar hur en killes tankemönster kan se ut:
– ”Det är klart att vi bråkar i bland. Det gör väl alla. Vi kanske blir fulla och jag kan ta tag i henne och spänna ögonen i henne. Det brukar räcka med att jag höjer rösten och säga ’Nu djävlar’. Ibland kan jag snärta till lite med handloven.”
Självklart har hon aldrig hört någon som har sagt ”Det här med våld verkar vara en fiffig idé”.
Ofta finns det fler former av utsatthet. Cirka en av tre är multipelt utsatta, enligt forskning.
För flickor är det vanligast att bli utsatt av fysiskt våld från pappa (18,5 procent) och fysisk, verbalt och sexuellt våld av en partner (11,4-24,4 procent). Killar löper störst risk att utsättas för fysiskt gängvåld (31,4 procent). Den överlägset största risken att drabbas av våld och kränkningar är i skolan. Där utsätts pojkar för fysiskt våld och kränkningar till 57,8 procent,
verbalt 82,5 procent och bevittnat våld 32,0 procent. Flickor utsätts för fysiskt 41,2 procent, verbalt 77,4 procent och bevittnat 32,0 procent.
Ett stort problem är att både forskning och insatser ofta görs i stuprör, man arbetar med mobbning för sig, bevittnat våld i hemmet för sig. Detta trots att vi vet att så många är utsatta för flera typer av våld och kränkningar samtidigt.
– Om vi får reda på en typ av våld måste vi ta reda på om det finns fler former av utsatthet. Det är svårt att hjälpa våldsut-
satta barn. De är ofta rädda att stödinsatser ska leda till ökad utsatthet. Forskning visar att barnen värdesätter att själva få ta initiativ till hjälp och att de får möjlighet att välja själv. Det är extra viktigt när man har utsatts för våld och självvärdet är skadat.
Att ha förtroende för den man berättar för är också viktigt. Vissa elever vittnar om hur till exempel en skolkurator har informerat lärare utan att stämma av med eleven först att det var okej. – Det kan ta lång tid innan man våg-
»Att bli utsatt i skolan drabbar särskilt känslan att höra till, att vara värd något«
ar lita på någon. Ibland kan barn testa en persons förtroende innan man öppnar sig. Det finns också de som inte har varit med om så allvarliga saker och inte har behov att prata, säger Åsa Källström. Det är viktigt att informera om vilken hjälp som finns att få. – När man ska låta ett barn komma till tals om vilken hjälp som passar bäst så kräver det att barnet vet vad det finns för alternativ. Många tror att Soc. bara tar barn ifrån sina föräldrar. Då kan det vara svårt att nå fram, avslutar hon. ●
Den här boken lyfter fram och diskuterar olika former av våld och kränkningar som barn och unga kan utsättas för inom ramen för de sociala relationer de ingår i. Bokens första del beskriver, diskuterar och problematiserar vad som karakteriserar barns och ungas utsatthet i olika sammanhang, såsom i familjen, i skolan, i kärleksrelationer, på fritiden, i det offentliga och på nätet. Den andra delen behandlar hur utsattheten kan förstås och förebyggas, samt hur utsatta barn och unga kan bemötas och stödjas.
Åsa Källström och Björn Johansson är redaktörer för boken.
WWW.STUDENTLITTERATUR.SE
Hela landet skakades av det uppmärksammade fallet där en treårig flicka i Norrköping, som sedan födseln har varit placerad i ett familjehem, avled efter att hon flyttat hem till sina biologiska föräldrar. UNICEF Sverige kommenterar domstolens beslut.
KÄLLA: UNICEF FOTO: GETTY IMAGES
Socialtjänsten hade bedömt att flickan inte skulle återvända hem till sina biologiska föräldrar. Ändå tar domstolen det beslutet. Det är fortfarande inte klargjort vad som orsakade dödsfallet, men Unicef kommenterar beslutet att överlämna vården till föräldrarna utifrån gällande lagstiftning.
I Sverige har vi en lagstiftning som syftar till att barn ska återförenas med sina biologiska föräldrar. Den grundar sig dels
i en stark föräldrarätt, dels i uppfattningen om att barn har det bäst hos sina föräldrar. Lagstiftningen tar inte hänsyn till det enskilda barnets bästa, inte heller till vilken ålder barnet är i när placeringen sker.
– Enligt en kunskapsöversikt av Risholm Mothander och Broberg, skapar sig barn som blir placerade i yngre ålder lättare en trygghet i familjehemmet. Vi bör därför vara öppna för att det inte alltid är bäst för barnet att återförenas med sina biologiska föräldrar. Vid placering av barn är det viktigt att planera långsiktigt för att frambringa trygghet och stabilitet, säger Shanti Ingeström, barnrättsrådgivare på Unicef.
Kanske hade domstolsbeslutet i det här fallet blivit annorlunda om barnkonventionen hade varit lag när beslutet togs? Domstolen hade i alla fall varit tvungen att inta ett tydligare barnrättsperspektiv, framför allt utifrån bedömningen vad som är barnets bästa i varje enskilt fall. – Barnkonventionen som lag kommer inte per automatik att lösa de här svåra frågorna. Samhällets syn på barn måste änd-
ras, de kan inte längre ses som bihang till sina föräldrar. Vi måste låta lagstiftningen och vårt agerande spegla synen på barn som rättighetsbärare. Inte minst politiker har ett stort ansvar för att det ska ske.
Sedan 2015 finns ett förslag på en reform av LVU-lagstiftningen. Utredningen bedömde att nuvarande lagstiftning måste göras om för att vi ska få en lag som utgår från ett barnrättsperspektiv. Shanti Ingeström frågar sig vad som händer med förslagen i den utredningen?
För att förbättra situationen för barn som befinner sig i samhällets vård föreslår Unicef bland annat följande åtgärder:
• Barnen måste få ökat inflytande och delaktighet i vårdens utformning och sin livssituation i allmänhet.
• Samverkan mellan myndigheter såsom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och polis måste stärkas, med barnets behov och rättigheter i fokus.
• Ökade resurser på forskning som förstärker kunskaperna om effekterna av vården och livssituationen för barn i samhällsvård. ●
www.9vb.se . 010-150 21 30 . info@9vb.se
- Skyddade boenden
- Kan ta emot akut - Svenska och internationella placeringar - Dygnet runt: 0706 19 29 99
skyddsplacering.se
info@skyddsplacering.se
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Ramavtal med 222 kommuner
Telefon: 0530-301 23
info@stubben.se
www.stubben.se
Kontakta oss så hjälper vi dig. Patrik Fall 0651-69 90 26, patrik.fall@ssil.se
Unicef har tagit fram en handbok för socialsekreterare för att underlätta tillämpningen av barnkonventionen rent praktiskt. Att barnkonventionen har blivit lag kommer inte att lösa alla svåra frågor. Det är ett förändringsarbete där vårt agerande ska spegla barn som rättighetsbärare, att se till barnperspektivet.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: GETTY IMAGES OCH JENNY FORS
Shanti Ingeström är barnrättsrådgivare och socionom på Unicef. Hon var en av talarna på Barnkonventionsdagen där hon inledde med att låta oss i publiken tänka på en 9-årig kille. Vilka intressen han har och vilken favoriträtt. Sedan ville hon att vi skulle tänka på en 45-årig kvinna, hennes intressen och favoriträtt.
– De flesta brukar ha fördomar om barn och tror sig veta hur barn är. Vi utgår från hur vi själva var som barn eller barn vi känner. Men när det gäller vuxna så är vi mer förstående för att vuxna är mer olika, säger Shanti Ingeström. Det är svårt att sätta sig in i hur något är för ett okänt barn. Men när man ska utre-
da barnets bästa så är det just det här barnets bästa.
– Tidigare innehöll BBiC dokument om hur barn och unga är i olika åldrar. Detta har nu ändrats. Nu utgår man mer från det unika barnet.
Shanti visar en tidslinje som börjar år 1900. Då var det många barn i familjen. Mannen styrde och hade rätt att aga sina barn. 1945 gjorde Pippi Långstrump entré och i samma veva börjar man se barnen mer som egna individer. Astrid Lindgren var en förespråkare för barns rättigheter. FNs allmänna deklaration om mänskliga rättigheter kom 1948. År 1979 infördes förbud mot aga i Föräldrabalken.
Barnkonventionen kom till år 1989.
– Nu när barnkonventionen har blivit lag sker ett unikt skifte där hela samhället ska se barn som rättighetsbärare. Hårdare krav ställs på socialtjänsten och andra myndigheter att tillämpa konventionen i sina bedömningar och beslutsunderlag.
FÖR ATT STÖDJA socialsekreterarna har Unicef tagit fram en handbok för att tillämpa lagen i praktiken.
– Några artiklar är mer relevanta än andra. Barns rätt till delaktighet, information och att ta tillgodo barnets bästa är viktiga punkter som hjälper till att stärka barnet som rättighetsbärare.
Det finns checklistor som kan användas som ett stöd, men Shanti Ingeström vill att socialtjänsten ska andas barnrätt,
I barnkonventionens artikel 45 finns det inskrivet att Unicef, som FN:s barnrättsorganisation, ska arbeta för att bestämmelserna i konventionen följs överallt. Det uppdraget innebär att man har ett nära samarbete med all världens regeringar och en unik möjlighet att angripa orsakerna till att barns rättigheter kränks.
att den viktigaste kunskapen ska sitta i ryggmärgen när man för ett samtal med och utreder ett barn.
– Först och främst måste vi avsätta mer tid till att prata med barn. Vår verksamhet ska efterleva rådande lagstiftning och det ställer krav på oss att att skaffa oss kunskap och ha mod nog att vara barnrättsaktivist på jobbet. För barnens skull.
Handboken är gratis och finns att beställa eller ladda ned som pdf på unicef.se.
De mest relevanta artiklarna tas upp i handboken. till varje artikel följer en beskrivning och ett antal frågor som man i sin yrkesroll kan ställa sig. Här följer ett utdrag:
Förbud mot diskriminering, artikel 2
Alla barn har lika värde. Vi ska visa alla barn samma respekt och bemöta dem på
ett värdigt sätt. Vad i detta barns livssituation måste vi särskilt beakta när vi bedömer barnets behov av skydd och stöd?
Barnets bästa, artikel 3
Principen om barnets bästa är viktig att beakta i alla beslut som rör barn. Den ska väga tungt i vågskålen när vi ska fatta beslut. Vad är barnets bästa för det här barnet i den här situationen? Vad tycker barnet själv är barnets bästa i denna situation? Vad är barnets bästa på kort och lång sikt? Motivera.
Goda förutsättningar för barnets utveckling, artikel 6
Rätten till utveckling och hälsa kan utmanas av dåliga levnadsförhållanden, vanvård, våld, övergrepp och begränsade möjligheter för barn att förverkliga sin
»Nu när barnkonventionen har blivit lag sker ett unikt skifte där hela samhället ska se barn som rättighetsbärare«
Shanti Ingeström
mänskliga potential. Hur har vi beaktat rätten till bästa möjliga förutsättningar för barnets optimala utveckling och uppväxt när vi gör vår samlade bedömning?
Barnets rätt till delaktighet och inflytande, artikel 12
Rätten till delaktighet och inflytande inkluderar barns rätt att bli lyssnade till och få uttrycka sina åsikter. Hur har vi säkerställt att vi har pratat med barnet om rätt saker? Vilken vikt kan barnets åsikter få i beslutet, med beaktan av barnets ålder och mognad?
Socialtjänstens ansvar, artikel 4 och 42 Alla som arbetar inom socialtjänsten är ansvariga för att prioritera, respektera, skydda och säkerställa barnets rättigheter i sitt arbete. Hur ser vi till att vi har den kompetens vi behöver för att kunna beakta barnrättsperspektivet i alla delar från inkommen orosanmälan till kommunicering av beslut?
Föräldrars ansvar, artikel 5 och 18
Föräldrar är huvudansvariga för sitt barn och de har ett gemensamt ansvar (om barnet har två vårdnadshavare) för barnets uppfostran och utveckling samt goda uppväxtvillkor. Vilket stöd behöver föräldern eller föräldrarna för att ge sitt barn en optimal utveckling samt trygga och goda uppväxtvillkor?
Barnets rätt till sina föräldrar, artikel 9 Barnkonventionen ger barnet rätt till sina föräldrar, vilket förutsätter att hänsyn har tagits till barnets bästa, goda förutsättningar för barnets levnadsvillkor (hälsa och utveckling) och skydd mot våld och
Den 1 januari 2020 ingår Barnkonventionen i Svensk lagstiftning. Det betyder att genomförandet av barns rättigheter måste tas på ännu större allvar. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn:
övergrepp. Finns det något som tyder på att åtskiljande från föräldrarna är det enda alternativet som tillgodoser barnets bästa?
Barnets rätt till information, artikel 17 Barn har rätt att i tillräcklig utsträckning få tillgång till den information de behöver för att förstå den situation de befinner sig i. Hur informerar jag bäst det här barnet? Hur kontrollerar jag att barnet har förstått den information jag har förmedlat?
Skydd mot våld och övergrepp, artikel 19 och 32
Barn har rätt att växa upp i en miljö fri från våld och övergrepp, både i hemmet, i skolan och i det offentliga rummet. Vilket stöd behöver barnet och föräldrarna för att vi ska kunna säkerställa en trygg uppväxt för barnet? Hur säkerställer vi att barnet är skyddat från skadliga sedvänjor samt hedersrelaterat förtryck och våld?
Barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa, artikel 24 och 39
Utgångspunkten är att barn har rätt att växa upp under förhållanden som främjar deras hälsa och utveckling på bästa sätt. Vilket behov av rehabilitering har barnet utifrån sina upplevelser av våld, övergrepp, vanvård, försummelse eller andra traumatiska upplevelser?
Barnets rätt till social trygghet och skälig levnadsstandard, artikel 26 och 27 Viktiga delar är tillräcklig och näringsrik mat, årstidsanpassade kläder samt säkert och värdigt boende. Om barnet riskerar att bli hemlöst ska särskild hänsyn tas till barnets bästa.
Q Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
Q Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
Q Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling.
Q Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.
Skapa trygghet och goda förutsättningar till ett lyckat samtal med
»Det ställer krav på oss att att skaffa sig kunskap och ha mod nog att vara barnrättsaktivist på jobbet«
Vilket stöd behöver barnet och föräldrarna för att rätten till social trygghet och skälig levnadsstandard ska tillgodoses?
Barnets rätt till privatliv och familjeliv, artikel 16
Alla barn har rätt till skydd av sitt privatliv i alla situationer. Ingen har rätt att utan laglig grund ingripa i barnets familjeliv eller privatliv. Hur säkerställer vi barnets privatliv och familjeliv när vi registrerar uppgifter om barnet och familjen?
Handboken beskriver också hur processflödet kan se ut för en utredning när barnrättsperspektivet på ett konkret sätt vävs in. Det beskrivs hur bedömningar kan göras för att få med artiklarna. Har vi gjort en opartisk bedömning fri från diskriminering? Har vi tagit tillgodo barnets bästa? Har vi lyssnat på barnet och gett denne relevant och individanpassad information? Hur ser barnets förutsättningar ut för en gynnsam utveckling och bästa uppnåeliga hälsa? Levnadsvillkor? Skydd
mot våld? Har vi, så länge det är förenligt med barnets bästa, utgått från barnets rätt till sina föräldrar?
Man kan följa samma ordning för att se om varje relevant artikel har tagits i beaktning när det till exempel gäller kommunikation till berörda om utredning, beslut, kommunicering av beslut och så vidare.
DET FINNS OCKSÅ checklistor inför samtal med barn och föräldrar. Det är viktigt för barnet att förstå varför en utredning görs och vilka som får ta del av det som sägs. Din viktigaste uppgift är att se till att barnet känner att du lyssnar på och respek-
terar barnet i samtalet. Att du har tid för barnet och intresse för det barnet berättar.
MÅNGA BARN SOM har varit i kontakt med socialtjänsten vittnar om att inget har gjorts för att förbättra deras situation trots att de har fått komma till tals. De har berättat om sina familjehemligheter men upplever sig inte ha blivit tagna på allvar.
– Att genomföra barnsamtal är ett viktigt steg, men det är inte nog. Det gäller också att veta vad man ska göra med den informationen och ha kunskap om vikten att återkoppla till barnet och se till att barnet har tillräcklig information för att förstå bedömningar och beslut, säger Shanti Ingeström.
I handboken står det också att både barn och föräldrar behöver förstå vad socialtjänstens uppdrag är, vad som kommer att hända under utredningstiden och vilka eventuella insatser som kan erbjudas. ●
Unicef har tagit fram en handbok med syfte att vara ett lättillgängligt stöd för socialsekreterare i det dagliga arbetet. Handboken förklarar på ett konkret och kortfattat sätt socialtjänstens ansvar för att vara barnrättsbaserade i processen från förhandsbedömning till kommunicering av beslut, i utredningar av barn och ungas behov av skydd och stöd. Finns att ladda ned som pdf eller beställa ett tryckt exemplar gratis på www.unicef.se
När hemma inte räcker till finns vi för heltidsboende eller som avlastning
Till oss kommer både yng re och äld re människor med psykiska funktionshinder eller demens Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa
Vill du veta mer om oss ?
Ring eller besök vår hemsida.
Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225-59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se
har tagit fram stöd till socialtjänsten
Maskrosbarn ger stöd till barn 13-19 år vars föräldrar har ett missbruk, psykisk ohälsa eller utsätter dem för våld. De arbetar också för att sprida kunskap om barnrättsfrågor. Nu när barnkonventionen blivit lag har de tagit fram en barnrättsbox till socialtjänsten med stödmaterial för att säkerställa att barnets rättigheter följs. Materialet har tagits fram tillsammans med barn och socialsekreterare.
TEXT: JENNY FORS
FOTO: MASKROSBARN
Maskrosbarn har tagit fram ett stödmaterial i samband med att barnkonventionen blev lag.
En av hjärtefrågorna hos barnrättsorganisationen Maskrosbarn är barnkonventionens artikel 12 ”Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör dem”. Det kan vara svårt att tillämpa det i praktiken. Därför har Maskrosbarn tagit fram en barnrättsbox som innehåller 12 olika stödmaterial riktad till socialtjänsten, tänkta att använda tillsammans med barn och unga för att öka delaktigheten genom hela processen.
– Det finns många exempel på material som tagits fram i samma syfte men där barn inte har involverats och så har det visat sig fungera dåligt i praktiken. I vårt arbete med att ta fram vårt stödmaterial har vi tagit hjälp av användarna, det vill säga barnen. Om vi frågar hur de vill vara delaktiga så slipper vi gissa, säger Maria
Thell, socionom och samordnare barnrättsfrågor, Maskrosbarn.
Genom intervjuer, workshops och referensgrupper med barn har man fått reda på vad barn och unga tycker ska hända före första mötet, under första mötet, under utredningsprocessen och vid uppföljningen.
De har varit med och utformat ett välkomstbrev och en informationsplansch som ska upplysa om barns rättigheter:
• Du får ha med dig någon som stöd på mötet.
• Du har rätt att få läsa allt det som skrivs om dig.
• Du har rätt att bli lyssnad på och tagen på allvar.
• Du har rätt att bli respekterad för den du är.
• Du har rätt att få information om vad socialtjänsten kan hjälpa dig med.
• Du har rätt att träffa din socialsekreterare utan din vårdnadshavare.
• Du har rätt att få reda på vad som händer under utredningen.
• Du har rätt att få hjälp och stöd!
– Många barn och ungdomar saknar kunskap om socialtjänsten och om hur processerna går till. De vill förstå vad som händer och det har de också rätt att göra. Det här är viktig information som visar
vilka rättigheter barnet har i kontakten med socialtjänsten. De tillfrågade unga önskade också att det fanns ett instagramkonto för socialtjänstens kontor där man kan se hur det ser ut i ett väntrum och hur socialsekreteraren ser ut, för att minska avståndet mellan barn och myndighet och nå dem på deras egna arenor.
Som stöd under mötet har man bland annat tagit fram en frågekortlek för att fånga upp frågor som barnet kan ha. Till exempel: Vad innebär en utredning? Varför jobbar du på socialtjänsten? Varför är jag här? Vad kan ni hjälpa mig med? Hur kontaktar jag dig? Vad händer efter det här mötet? Kommer ni bestämma att jag inte får bo hemma?
– Frågekortleken samlar 18 vanliga frågor. När man sitter där kanske det är svårt att komma på vilka frågor man skulle vilja ställa. Då är det bra att kunna titta bland korten om det är något av de frågorna som man undrar över, säger Maria Thell.
FRÅGAN ”VARFÖR JOBBAR du på socialtjänsten?” visar att det är viktigt att lära känna varandra lite, att skapa förtroende. För barn är det jätteviktigt att de, för att våga och kunna prata om hur de har det, får möjlighet att skapa relation med sin socialsekreterare.
Utredningskartan visar på ett tydligt sätt hur processens gång kan se ut stället för att visa ett linjärt system.
»Om vi frågar hur de vill vara delaktiga så slipper vi gissa«
Maria Thell visar en kommentar från en ungdom som tycker att det är viktigt att skapa ett band under första mötet för att kunna känna att det är okej att berätta vissa saker och veta att man kommer att få hjälp med det. Maria berättar också om verktyget Utredningskartan:
– För att förstå hur en utredningsprocess kan se ut så har vi tagit fram en karta där vägen fram till beslut och eventuell insats ser ut så som barn och unga uppfattar den; som en snirklig stig, processen är inte rak.
Ingången kan vara en ansökan, kännedom på annat sätt eller en orosanmälan. Det följs av en omedelbar skyddsbedömning, sedan en förhandsbedömning. Sedan fattas beslut om att inte inleda en utredning eller så påbörjas en utredning.
Efter att information har hämtats in så tas ett beslut om eventuell stöd/insats. Därefter kommer uppföljning, för vilken vi också har tagit fram stödmaterial.
Maria Thell
RÖDA TRÅDEN KALLAS ett annat verktyg där barn och socialsekreterare tillsammans kan prata om barnets egen syn på vad som är problemet, vad stödet ska innehålla och vilket mål man har med stödet.
– Sedan finns också en behovsmeny som är utformad som en meny från en tapasrestaurang. Där kan barnet pricka av de behov som de själva känner att de inte får tillgodosedda.
Till exempel kan det vara rutiner, mat och kläder, kärlek och trygghet, att få vara ett barn, att få byta miljö, ha någonstans att gå när det är jobbigt hemma, hjälp med skolan eller att tycka om sig själv.
Under uppföljningen finns också olika frågekort om hur det är just nu, verktyg för att beskriva hur man upplever sin situation och sin process.
– Många barn har låg kunskap om sina rättigheter. De vill att vuxna ska berätta för dem vad de har rätt till, för har du inte
kunskap om dina rättigheter så kan du heller inte åberopa dem. Det är en rättighet för barn att känna till sina rättigheter och det är vuxnas skyldighet att efterleva det. Det är oerhört viktigt att på alla nivåer involvera barn i implementeringen av barnkonventionen, avlutar Maria Thell. ●
Maskrosbarn är en barnrättsorganisation som ger stöd till unga mellan 1319 år som har föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa. Verksamheten innefattar stöd i form av till exempel läger, coach och chatt samt påverkansarbete till exempelvis beslutsfattare. Maskrosbarn har också egna barnombud som kan hjälpa till i kontakten med socialtjänsten.
Mälarfriden är ett boende som riktar sig till kvinnor och mammor eller pappor med barn som är i behov av stöd och skydd mot våld och hot i nära relationer. Vi tar också emot kvinnor som har blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Till oss är husdjur välkomna. Välkommen att kontakta oss!
08-598 595 30 • www.malarfriden.se
• Individanpassad insats
• Akut/behandlingsplacering
• Omtanke, Trygghet, Respekt
0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se
för utsatta kvinnor och medföljande barn
• Vi har personal på plats dygnet runt, året runt!
• Vi utför hot & riskbedömning för partnervåld, hedersrelaterat våld samt stalking.
• Vi har möjlighet att ordna lägenhet (1:a kontrakt) och erbjuder efterstöd.
• Husdjur är välkomna att följa med.
• I placeringen ingår helpension.
• MKFB har funnits sedan 2013.
Läs mer på www.mkfb.se eller ring 0766-55 55 59
HVB-hem för familjen med barnet i fokus
Vi utför kvalitativa utredningar utifrån
BBIC/Signs of safety, behandlingar och akutplaceringar.
Vi välkomnar föräldrar med barn upp till 13 år, samt familjer som väntar barn.
Välkommen att kontakta oss!
Hagvägen 11 Fristad • 033-21 01 62 www.fralsningsarmen.se/fam-huset
Just nu har vi en ledig plats!
Utagerande beteende Lågaffektivt bemötande Dubbeldiagnoser
HÖG KOMPETENS OCH LÅNG ERFARENHET
Vi är också helt unika i Sverige med att ha en gruppbostad enligt LSS 9§9 och LSS 9§8, vilket möjliggör vår vision om en vårdkedja där trygghet och kvalité genomsyrar verksamheten.
Gamla Hembageriet Boende
0703 96 77 83, info@gamlahembagerietboende.se www.gamlahembagerietboende.se
kontakt
På grund av covid-19 uppmanas äldre att begränsa sina sociala kontakter. Genom att ta till sig det digitala kan seniorerna hålla kontakten med nära och kära. UR:s tv-serie Seniorsurfarna har slagit tittarrekord.
Det senaste avsnittet av Seniorsurfarna sågs av 672 000 tittare. I genomsnitt har Seniorsurfarna haft 613 000 tittare per avsnitt vilket gör det till det mest sedda programmet på SVT måndag till torsdag 21.00 under 2020.
I Seniorsurfarna åker Marianne Mörck, Björn Hellberg, Claes Malmberg och Ewa Fröling på träningsläger för att drillas i digitala färdigheter. Målet är att gå från mer eller mindre digital obevandrad till en ”fullfjädrad seniorsurfare”. Till sin hjälp har de programledaren Kattis Ahlström som med värme, humor och en stor portion personligt engagemang guidar dem genom teknikdjungeln.
Seniorsurfarskolan på UR Play inspirerar och visar ihop med Seniorsurfarna vad ökade digitala kunskaper kan göra för nytta i vardagen. ”Skolan” består av tolv färdighetsklipp där Kattis Ahlström med deltagarnas hjälp demonstrerar hur olika digitala utmaningarna kan lösas, till exempel hur sociala medier används, hur Swish fungerar och hur det går till att skaffa en e-postadress. En pedagogisk handledning finns också för den som vill använda Seniorsurfarskolan i till exempel en studiecirkel.
Antalet personer som inte får de insatser de har rätt till fortsatte att öka i antal under 2019. IVO har nu sammanställt statistiken för ej verkställda beslut 2019. Resultatet visar bland annat att: Det är långa väntetider för flera LSS-insatser. De insatser som har längst medianväntetid är bostad med särskild service (i genomsnitt 12 månader) och bostad med särskild service för barn och unga (10 månader).
Under 2019 har IVO ansökt om särskild avgift i förvaltningsdomstol för långa väntetider i närmare 300 fall. Drygt 80 procent av ärendena berör insatser inom LSS och Individ- och familjeomsorgen. Antalet beslut som inte verkställs inom socialtjänsten har ökat från 12 733 till 13 834 stycken mellan 2018 och 2019.
”Vi vill vara förberedda på att ta emot det ökade antalet barn man förutspår kommer behöva nya hem den närmsta tiden i och med coronakrisen”, säger Jenny Axebrink, verksamhetschef inom Barn och familj på Räddningsmissionen.
Covid-19:s framfart har tyvärr många osynliga offer. Kvinnojourer runt om i landet och jämställdhetsministern Åsa Lindhagen varnar för ett ökat antal kvinnor och barn som riskerar fara illa i hemmet på grund av coronakrisen.
”För många barn är hemmet den minst säkra platsen att befinna sig på. För familjer där det redan pågår våld kommer coronakrisens isolering riskera ökat våld. Vi vet att utsatthet i hemmet ökar när skolor och arbetsplatser stänger ner vid lov och högtider. Vi ser också en ökning av anmälningar om våld i nära relationer runt om i världen i och med den rådande situationen, och vi förväntar oss att läget tyvärr kommer bli desamma även här. Ett hem där det pågår våld är aldrig en trygg plats för ett barn”, säger Jenny Axebrink, verksamhetschef inom Barn och familj på Räddningsmissionen.
Räddningsmissionen har sedan 2016 arbetat med familjehemsverksamhet. Nu rustar de för att hitta fler som vill bli
jourhem och kan vara beredda på att ta emot ett barn på kort varsel under en begränsad period.
”Jourfamiljen är den första platsen som ett barn kommer till efter att ha omhändertagits av socialtjänsten. Ofta går processen väldigt snabbt och ett färdigutrett jourfamiljehem informeras om att ett barn
är på väg. Ett barn som flyttas från sin familj brottas ofta med väldigt motstridiga känslor, och reaktionerna för barn är olika. Jourfamiljens uppgift blir primärt att skapa en ny trygg plats för barnet. Barnet stannar sedan hos jourfamiljen tills socialtjänsten gjort en mer långsiktig planering. Det kan dröja alltifrån några dagar till några månader. Under tiden får familjehemmet ersättning, stöd och handledning av våra familjehemskonsulenter”, berättar Jenny.
Regeringen vill att att socialtjänsten ges utökade möjligheter att ta del av uppgifter från Polismyndigheten. I en proposition möjliggörs ett effektivt men ändå rättssäkert informationsutbyte inom ramen för arbetet med att motverka terroristbrottslighet.
Tipsa oss! Skicka dina nyhetstips till: nyhetstips@ssil.se
Att bekämpa terrorism är ett ytterst angeläget samhällsintresse. En förutsättning för att arbetet mot terrorism ska
bli framgångsrikt är att relevanta aktörer samverkar och kan utbyta information med varandra. Men nuvarande sekretessreglering innebär att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och socialtjänsten inte kan utbyta information på ett ändamålsenligt sätt. Det är ett hinder för en effektiv samverkan mot terrorism.
– Regeringen föreslår därför ändringar i offentlighetsoch sekretesslagen som bland
annat ska ge ett mer effektivt informationsutbyte mellan Polismyndigheten och socialtjänsten i syfte att förebygga terroristbrottslighet, säger inrikesminister Mikael Damberg.
Regeringen vill också att socialtjänsten ska få utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2020.
Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. I samtliga alternativ ingår säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd med myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Alla verksamheter hämtar vid behov
Mejeriet
Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn. Tar emot placeringar dygnet runt.
Familjehem
RingMejeriets jour 0701-01 69 79
Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.
Skyddsboende lägenhet
Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige. Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer
Ring eller besök vår hemsida för mer information.
Tel. 019-17 05 90 www.bergslagsgardar.se
- endast 20 minuter från Stockholms innerstad -
Hos oss arbetar vi med den boende i team som består av skötare, arbetsterapeut och sjuksköterska. I de fall där det är lämpligt kan även vår konsultpsykiatriker ta över det psykiatriska behandlingsansvaret. I samband med boendetiden kan våra arbetsterapeuter erbjuda ADL-utredningar.
Vi har tre olika boendeformer som är anpassade för olika stödbehovsnivåer hos den boende. Välkommen att kontakta oss!
Ninni Wedell föreståndare 08-557 72 514 ninni.wedell@solsunda.se Christoffer Ehn bitr. föreståndare (placeringsansvarig) 08 557 72 510 christoffer.ehn@solsunda.se
Steget mot ett självständigt liv
Solsundavägen 14, 131 46 Nacka • 08-557 72 510 • solsunda@solsunda.se
Duvgården HVB i Uppland erbjuder en trygg behandlingsmiljö för tjejer mellan 15 och 19 år med psykosociala problem och brister i självkänslan som tagit sig uttryck i riksbruk/missbruk och kriminalitet. Vi har kompetens att arbeta med sexuella övergrepp, självskadebeteende och familjearbete.
9 platser för behandling, utredning och eftervård. Psykolog finns på plats ca 10 timmar i månaden.
Individuella behandlingsplaner skräddarsys utifrån den enskildes vårdplan och övriga behov. Detta görs gemensamt av psykolog, behandlare, föreståndare, socialtjänst och vårdnadshavare.
Duvgården HVB ligger i Lilla Runhällen i Heby kommun. 1 ½ timmes bilresa från Stockholm ca 1 tim från Gävle, Uppsala, Västerås och Enköping.
KONTAKTA OSS
Hatim Rweileh Föreståndare
070-775 56 88
Jens Wallman Placeringskordinator 070-450 15 80 www.duvgarden.se
Frivilliga syr skyddsrockar till Eslövs kommun
I tider av utmaningar föds nya samarbeten. Eslövs kommun samverkar med Skånes hemslöjdsförbund för att få hjälp med att sy upp 150 skyddsrockar till kommunens medarbetare inom vård och omsorg.
Hemslöjdskonsulent Anna-Lisa Persson aktiverade sitt nätverk av sykunniga på Eslövs förfrågan och fick tips om att ett liknande arbete pågick i Höörs kommun. Textillärare My Härstedt på Ringsjöskolan hade tagit fram ett mönster och satt igång ett arbete för att täcka Höörs behov av ytterligare 500 skyddsrockar och de båda inledde ett samarbete.
Det mellanskånska samarbetet går till så att ScandExpo i Höör skär ut mönsterdelarna som sedan packas i påsar med material till vardera tio skyddsrockar.
Materialet kan hämtas på olika ställen och kan också levereras hem till dem som tillhör riskgrupperna. De som syr – helt utan ersättning – är Mys slöjdelever på Ringsjöskolan, frivilligorganisationer och Skånes hemslöjdsförbunds nätverk.
I Skånes hemslöjdsförbunds nätverk finns många 70-plussare som i sin karantän nu kan vara med och bidra till en säkrare arbetsmiljö inom vården.
Det råder just nu brist på personligt skyddsmaterial i hela landet. För att förbereda sig för en större smittspridning av covid-19 har Bräcke diakoni startat egen tillverkning av visir till medarbetare inom främst vård och omsorg.
Med hjälp av sax, papper, penna och kniv och material som overheadpapper, resårband, tejp och skumgummi har visiren tagit form vid den arbetsintegrerade verksamheten Ett steg till i Göteborg.
– Vi har gjort ett par hundra som vi skickat till våra verksamheter i Alingsås, Vårt Hospice Helhetsvården, demensboendena Norr- och Södergården samt hemtjänsten här i Göteborg säger Susanne Ohlsson, verksamhetssamordnare på Ett steg till.
I slutet på mars kom SKR och MSB överens med organisationer inom civilsamhället att stärka stödet till äldre. Det blev en välkommen avlastning för kommunerna under corona-pandemin för att kunna hjälpa till med till exempel matinköp till de som behöver.
Trycket på kommunerna har ökat när riskgrupper, däribland många äldre, behöver hjälp med matinköp och andra tjänster när de måste stanna hemma. Därför tog MSB i slutet på mars ett helhetsgrepp om frivilligstöd till kommuner med corona-isolerade personer.
Åtgärderna innebär i ett första steg att stärka de frivilliga resursgrupper (FRG) som finns i 155 kommuner idag. Därför har MSB tecknat en överenskommelse med Sveriges Civilförsvarsförbund om samordningsansvar för FRG under krisen.
– Kommunerna behöver avlastning för att säkerställa att de äldre får hjälp med att
stanna hemma. Våra frivilliga vill göra en insats och i organiserade former hjälpa till. Det är människor som dessutom har en bra utbildning för att agera i kriser, säger Svenska Civilförsvarsförbundets ordförande Georgios Kontorinis. Som ett andra steg, för kommuner där FRG inte finns, har MSB och SKR bett Svenska Röda Korset, Svenska Kyrkan, Riksidrottsförbundet, Rädda Barnen och Sveriges Stadsmissioner, ingå en av-
siktsförklaring om samverkan. Röda Korset får en samordningsroll nationellt. Sedan beror det på vilken organisation som är starkast i en kommun vem som leder arbetet i nära samverkan med kommunen. De frivilliga organisationerna kan även hjälpa till med administrativt arbete, tolkhjälp eller andra sysslor.
– Det här är stort. Det här är en samhällsmobilisering i den här situationen, säger Svante Werger, MSB.
Det råder akut brist på omsorgspersonal på grund av corona-pandemin. Socialstyrelsen tog hjälp av Ersta Sköndal Bräcke högskola för att snabbintroducera personal inom äldreomsorg, hemtjänst och LSS.
Personalsituationen inom vård och omsorg är ansträngd och det finns ett stort behov att snabbt kunna introducera ny personal.
Socialstyrelsen har tagit fram ett nationellt kunskaps -
paket i samarbete med Ersta Sköndal Bräcke högskola som erbjuder en webbaserad och kostnadsfri utbildning på fyra dagar för att kunna täcka vårdbehovet inom omsorg, hemtjänst och LSS. Det finns totalt 10 000 platser på kursen.
Introduktionspaketet ges som två delkurser och ansöks till separat hos Socialstyrelsen samt Ersta Sköndal Bräcke högskola. Utbildningspaketet ger bland
annat kunskaper om basala hygienrutiner, ergonomi och patientsäkerhet, organisation av vård och omsorg, och kunskaper om folkhälsosjukdomar och psykiatrisk funktionsnedsättning.
– Den här satsningen är oerhört efterfrågad och vår bedömning är att det kommer fylla ett stort behov i vård och omsorgsverksamheter i kommunerna, säger Jenny Rehnman, avdelningschef vid Socialstyrelsen.
!
Går du och tänker på att fylla livet med något mer meningsfullt?
Har du plats hemma och tid över och empati och kärlek att ge?
Då undrar VI om DU är den vi söker?
Vi söker familjer som vill ta emot barn och ungdomar för längre eller kortare tid i sitt hem.
Vill du veta mera? Kontakta oss!
08 470 54 00 • wilma@wilmajourochfamilj.se www wilmajourochfamilj.se
och flickor 15-19 år
Välkommen
Mitt i natursköna Hälsingland!
Familjehemsbankenmötesplatsen inom familjehemsvården
I Familjehemsbanken hittar ni egna familjehem, jourhem, kontaktfamiljer-/personer som ni kan kontakta redan idag!
Vill ni veta mer? Ring oss på 0585-20057 eller kontakt@familjehemsbanken.se.
www.familjehemsbanken.se
Melior erbjuder skyddat boende med hög standard för kvinnor och medföljande barn.
Melior finns med i familjen under en period då det pågår en utredning eller då beslut finns att stödfunktion i hemmet behövs.
Melior är behjälpliga innan och under umgängestillfället.
Melior stöttar föräldrar i sin föräldraroll.
Välkommen att kontakta oss!
076-328 70 71, info@melioromsorg.se
www.melioromsorg.se
BROTORP är ett LSS-boende för barn och ungdomar med kognitiva variationer som tillhör personkrets 1 i åldrarna 6 år till och med 18 år.
Boendet drivs i liten skala med tre platser i en naturnära och familjär miljö.
Ledig plats från november.
Är du i behov av plats hör av dig!
Tfn: 0768-88 75 87
E-post: ivanka.zejnilovic@boras.se
Föräldrar som har separerat och är i högkonflikt har ofta ett sätt att kommunicera som får barnen att fara illa. För att råda bot på detta utvecklade de båda socialtjänstmedarbetarna Maria Sköld och Sandra McGinn HELA BARN. Det är en metod som lär föräldrarna att samtala på ett sätt som utgår ifrån hur barnet känner.
TEXT: ÅSA LARSSON
– Barn är så otroligt utsatta när föräldrar har separerat och är i högkonflikt, inleder Sandra McGinn, familjebehandlare.
För flera år sedan, när hon och Maria Sköld, biträdande enhetschef, arbetade tillsammans på socialtjänsten på Östermalm funderade de ofta på hur man skulle komma till rätta med problemet.
– Vi kom till en punkt där vi kände att det inte fanns något som vi kunde erbjuda de här föräldrarna. Det fanns ingen metod eller modell som kunde förbättra en föräldrakommunikation som hade kört fast. Det var då vi kom fram till att vi var tvungna att skapa detta själva, säger Maria Sköld.
De utvecklade då HELA BARN – en barnfokuserad samtalsmodell för föräldrar i högkonflikt.
– Vi har nu arbetat med den i ungefär fem års tid med ett sjuttiotal familjer och sett att vi hjälper föräldrarna – och bar-
nen. Det är framför allt barnens utsatthet som är central.
Sandra poängterar att modellen inte är inriktad på att lösa föräldrarnas problem. Fokus ligger på hur föräldrarna samtalar med varandra.
– Vi är alltså inriktade på HUR:et och inte VAD:et, i deras samtal, säger hon. Samtalsserien innehåller ett förmöte, fyra träffar samt, ifall föräldrarna önskar, en boost tre till fyra månader senare.
MARIA BERÄTTAR OM ett case – en familj som hon arbetade med för flera år sedan:
– Det var ett ärende som hade pågått under lång tid. Skolan såg att pojken inte mådde bra och framför allt hade svårt för övergångarna mellan mamman och pappan. Han blev mycket orolig och klarade då inte av skolan.
Utredningar visade att var förälder för sig fungerade i sin föräldraroll. Proble-
Röda budskap:
Anklagande
Alltid-aldrig
Du-budskap framför Jag-budskap
Stanna!
Gula budskap:
Önskemål framför kritik
Konkreta
Jag-budskap framför Du-budskap
Kör försiktigt!
Gröna budskap:
Positiva
Bekräftade
Icke anklagade
Kör!
met låg i kommunikationen dem emellan. Föräldrarna fick då erbjudande om att testa HELA BARN.
I inledningen fick de skatta på en skala från noll till tio hur de upplevde att samarbetet mellan dem fungerade. Oberoende av varandra satte båda noll. De samarbete inte över huvud taget – de pratade inte ens med varandra. Båda föräldrarna trodde också att även sonen skulle sätta en nolla.
– När vi hade gått igenom alla fyra träffarna och återkopplade till skalan var föräldrarna överens om att de hade hamnat på en sexa. Och de trodde att sonen skulle sätta tio. För honom räckte det att de pratade med varandra igen.
Förmöte
Samtalsserien inleds med ett förmöte där föräldrarna bjuds in enskilt. Det är enda gången som samtalsledarna träffar
dem en i taget. Mötet tar en timme och i detta pratar de om strukturen för det fortsatta arbetet.
– Det vi har lärt oss lärt oss utifrån att arbeta med föräldrar i högkonflikt är att struktur är något av det viktigaste vi har, säger Sandra.
En del av att den är att ha en dagordning vid varje möte. Den skapar trygghet, både för samtalsledaren som kan hålla fokus på det som mötena ska handla om så att de inte far iväg i konflikterna, och för föräldrarna så att de vet vad som kommer att ske under mötet.
– Det är en viktig del att veta var vi börjar och slutar.
Under förmötet pratar de också om regler och förhållningssätt de nästkommande träffarna.
– Har vi kommit överens om reglerna blir det oftast inga problem när vi sedan är i rummet med de båda konfliktande föräldrarna samtidigt.
TILL TRÄFFARNA HAR de alltid med sig en papperskorg med lock. I den ska de lägga allt som inte hör hemma i samtalet.
– Ekonomi – det ska i papperskorgen. Gamla otrohetshistorier ska i papperskorgen. Om någon börjar skrika eller det går över styr, så stoppar vi och säger ”i papperskorgen”. I rummet ska vi ha en respektfull ton mot varandra, säger Sandra.
– Det blir känslosamma möten och de är vana att bli arga. Det kommer att hända. Då kan vi till exempel ha kommit överens om att jag kan lägga en hand på axeln och säga ”vänta lite”, fortsätter hon.
Föräldrar i konflikt går ofta och bär på en gammal, trasig och tråkig historia som de har fastnat i. Men dessa problem kommer inte att lösas på träffarna.
Som stöd har Maria och Sandra arbetat fram planscher med bilder och figurer som finns i rummet för att skapa tydlighet. Där finns till exempel dagordningen. Det finns ett stoppljus med röda, gula respektive gröna budskap, där man ska undvika de röda, anklagande budskapen, och sträva efter att gå mot gröna, de positiva. – Det som brukar vara lite trixigt och som vi får jobba mer med är att i rummet kan vi bara fokusera på den egna förändringen. Vi förklarar för föräldrarna att de står chanslösa i att försöka förändra den andra. Om de inte lyckades med det när de var i en relation så kommer de förmodligen inte att klara det nu när de har separerat och har en konflikt.
Maria Sköld.
»Det är framför allt barnens utsatthet som är central« Maria Sköld
– Vi pratar om att de jobbar med sin och den andre föräldern med sin egen förändring. Skillnaden blir att de sitter bredvid varandra och jobbar, vilket ger ringarna på vattnet så att det blir en gemensam förändring.
Det är viktigt att föräldrarna förstår detta och ger sitt okej. De kommer att hamna snett i de möten som de har tillsammans, och det kommer att finnas beskyllningar.
– Men då har vi mandat att stoppa dem och lägga dessa i papperskorgen, säger Sandra.
Vid förmötena ska föräldrarna dessutom göra skattningen på hur de upplever att samarbetet mellan dem fungera.
Träff 1: Sortering och målbild På träff ett möts föräldrarna tillsammans för första gången. Huvudmomentet i träffen är ”kartläggning”.
– Här ringar vi in hur det ser ut runt samarbetet, förtydligar Maria.
Det kan vara saker som svårigheter, vad de tycker fungerar bra, vad finns som de skulle kunna jobba med, som det finns möjlighet att lösa, och vad önskar de sitt barn.
En viktig del här är att en samtalsledaren intervjuar en förälder i taget. Den andra samtalsledaren kan sitta med den som
har en lyssnande position. Det handlar om att skapa förutsättningar för att lyssna på varandra.
– Ofta har just lyssnandet inte fungerat så bra.
De ska möjliggöra en berättelse i rummet som den andra föräldern kan ta till sig. De arbetar med dialog och hur de kan formulera sig så att den andre föräldern kan ta till sig vad de säger, så att det svåra blir pratbart och mindre hotfullt.
– Vi brukar också förse dem med postit lappar så att de kan skriva ned sådant som de kommer på att de vill säga, eller det de vill komma ihåg för sin egen skull.
Här gäller det att undvika de röda budskapen av anklagande karaktär såsom ”du ska alltid göra så här” eller ”du gör aldrig det där”. Dessa stoppar ofta en dialog och skapar konflikt.
I stället försöker man få föräldrarna att använda ”jag” i som ”jag skulle behöva” eller ”jag önskar”.
– Det fina med den här kopplingen är att det vanligtvis finns mer saker som de är överens om än som de inte är överens om. Det blir tydligt att de är föräldrar till samma barn, säger Maria.
– I kartläggningen ser vi vad som behöver vara i papperskorgen och vad ska vi jobba med i rummet. Och vi kan formulera en gemensam målbild för föräldrarna, fortsätter hon.
Innan föräldrarna går hem får de en hemuppgift. Alla träffar börjar och slutar sedan med hemuppgiften.
Träff 2: Barnets röst
I den här träffen är syfte att föräldrarna ska känna barnets utsatthet.
– Föräldrar som bråkar bygger upp en viss rustning mot de sårande orden, de tränger inte ned på djupet. Här försöker vi komma innanför den. De behöver känna den utsatthet som barnet har i konflikterna för att skapa en motivation för dem att göra annorlunda, säger Sandra.
För att uppnå detta tar samtalsledarna hjälp av sina affischer och med mentaliserande övningar.
– Vi behöver se hur deras konflikter ser ut. Vi tar ut saker ur papperskorgen och återger deras senaste gräl.
De får spela upp detta, med höjda röster, fula påhopp och allt vad det innebär. Mitt i grälet avbryter samtalsledaren och visar upp en bild på barnet och ställer frågan om hur de tror att ”Kalle” känner i den här situationen.
– Det blir jobbigt för dem att inse vad som händer i barnet. Vi vill att de ska se att det är en dans som de båda är delaktiga i. Den här känslan är tung, och det gråts ganska mycket i rummet under träff två. Det är ingen rolig sinnesstämning som vi lämnar föräldrarna med, men den är nödvändig, förklarar Sandra.
Träffen ska leda till att föräldrarna inser att de var och en ansvarar för sin del i hur barnet mår av deras gräl. Som hemuppgift får de tänka igenom vad de kan göra för att stå för sitt ”stopp”.
Träff 3: Föräldrakommunikation
Utgångspunkt i den tredje träffen är de destruktiva cirklarna och att arbeta med konstruktiva cirklar.
– Vi jobbar på liknande sätt som i träff två, men mer hur låter det mellan dem när de är i den ”gröna” samtalstonen eller lyckats hitta ett positivt sätt att lösa en situation, säger Maria.
Här kan de ta upp de teman som nämndes i träff ett.
– Vi guidar deras samtal med våra verktyg så att det blir tydligt hur de kan kommunicera. De lär sig samtalsmetoden med utgångspunkt från sina egna teman för att kunna utveckla dem.
Samtalsledarna åskådliggör i ett genogram hur deras relation ser ut, för att i det tydliggöra att det finns en avslutad parrelation och en för alltid pågående föräldrarelation.
– Det är viktigt att skilja på den relation som ska fortgå när man ska jobba vidare i
»Det vi har lärt oss lärt oss utifrån att arbeta med föräldrar i högkonflikt är att struktur är något av det viktigaste vi har«
sin föräldrarelation och den som faktiskt är avslutad, som man måste lämna. Vi kan se att det ofta ligger ganska mycket kvar i parrelationen som smutsar ned den pågående föräldrarelationen och försvårar den, förklarar Maria.
Här arbetar de med förnuft och känsla. När de hamnar i konflikter och svårigheter ska föräldrarna lära sig att kommunicera utifrån förnuftet och inte ifrån känslan. Ungefär som många av oss gör på jobbet. Där låter vi vanligtvis inte känslorna ta överhand i samtalen.
– Det blir som en rörelse att gå från parrelationen till en renodlad föräldrarelation, fortsätter hon.
Träff 4: Tillbakablick och framtidsplan – Vi fortsätter med teman som är viktiga för föräldrarna och hjälper dem med omformuleringar.
Här brukar Maria och Sandra illustrera barnets känslor i samtalet. De sätter föräldrarna på var sin stol, och sig själva
Maria Sköld
Arbetar som biträdande enhetschef inom socialtjänsten i Stockholm stad. Har arbetat med barn och familjer sedan 2000, främst inom socialtjänst men också på behandlingshem. Brinner särskilt för utvecklingsarbete och kreativa processer som gör oss bättre på att möta barn och ungdomars behov.
Sandra McGinn
Har arbetat inom socialtjänsten i både Sverige och England med barn och familj sedan 1998. De senaste åtta åren som familjebehandlare, för närvarande i Botkyrka kommun. Är särskilt intresserad av att arbeta med stridande föräldrar, att var gruppledare för både barn- och föräldragrupper samt att arbeta nätverkssamlande med familjer.
Sandra McGin
framför dem på mindre stolar för att illustrera barnet.
– Här pratar inte vi, utan vi iscensätter bara det som vi tror att barnet skulle känna under föräldrarnas samtal.
När samtalet är neutralt eller okej, sitter samtalsledarna kvar eller till och med rör sig lite mot föräldrarna. Så fort känslan i samtalet börjar eskalera och det är något som barnet börjar reagera på skjuter de bort stolarna. Det blir tydligt att de vill ha barnet nära sig och att hur de samtalar påverkar avståndet till deras barn.
– Faktum är att när vi har kommit till träff fyra brukar samtalet mellan föräldrarna vara ganska okej. De brukar klara det här. Övningen kan till och med bli lite rolig och framkalla skratt.
Samtalsserien avslutas med att föräldrarna får ett erbjudande om att komma tillbaka och för en boost i samma anda om tre månader.
– Jag har nog aldrig varit med om att de sagt nej, avslutar Maria. ●
Nästa datum för Utbildning till samtalsledare är 27–29 maj 2020.
Den kommer att äga rum på Södermalm i Stockholm.
På grund av det aktuella läget blir det med ett begränsat antal deltagare, i stora lokaler så att avstånden kan hållas.
Varje samtal är en och en halv timme. Samtalen bokas in med regelbundenhet cirka varannan vecka. Mellan träffarna ges hemuppgifter.
Vi som står bakom HELA BARN är socionomer med vidareutbildning i systemisk familjeterapi.
Personer som utsatts för våld i nära relation eller hedersrelaterat våld betalar ett högt pris med konsekvenser som påverkar alla delar i livet. Ett skyddat boende på annan ort är bara en liten, och den allra enklaste delen av insatsen som Nationella Skyddsinsatser (NSI) bidrar med. NSI tar ett helhetsgrepp om den utsattes livssituation, från att personen ber om hjälp till att en ny tillvaro byggts upp. En holistisk grundsyn, individuellt utformade insatser i kombination med multidisciplinära team utgör nyckelfaktorer för att på sikt höja klientens självständighet, livskvalitet och välbefinnande.
Att ta sig ur en situation som innefattar våld i nära relation eller hedersrelaterat våld innebär flera livsomvälvande förändringar som förlust av sitt boende, arbete och nätverk. Ofta är barn involverade som också behöver stöd och hjälp. En avgörande del i arbetet är att fokusera på barnrättsperspektivet. Att möjliggöra för barnen att bearbeta krisen och återskapa en trygg och fungerande vardag måste vara centralt.
– Det finns många likheter i arbetet med människor som utsatts för hedersrelaterat våld kontra våld i en nära relation men också avgörande skillnader. I en hederskontext är ofta många förövare involverade och normaliseringen har pågått länge. I de situationerna måste vi hjälpa till att bygga upp ett helt nytt socialt nätverk av professionella och sociala kontakter, medan man som utsatt för våld i nära relation ofta har sitt nätverk kvar att luta sig mot, säger Johanna, handledare med särskild kompetens inom våld i nära relation på NSI.
Samverkan en framgångsfaktor
Personalen på NSI är före detta poliser och livvakter, socionomer, leg. psykoterapeut, leg. barn- och ungdomspsykoterapeut, beteendevetare och specialistläkare. Alla har lång erfarenhet av arbete med både barn, utsatta och förövare. NSI har också särskild kompetens kring sexuella övergrepp. I teamen kring den utsatte finns en blandning av dessa kompetenser representerade. Det ger progress i insatsen och gör att måluppfyllelse kan nås mer effektivt.
– Samverkan i teamen är den tydligaste framgångsfaktorn. När det fungerar är det oerhört kraftfullt. Vi fångar upp flera centrala områden där den utsatte behöver stöd och vi kan jobba parallellt med dessa. Flasktratten kommer ofta då den utsatte ska hitta en ny egen bostad. Här finns behov av utökad nationell samverkan mellan kommunerna. Orimliga skyndsamhetskrav kan ibland ställas på den utsatte att ordna ett bostadskontrakt, och den pressen kan i värsta fall medföra att den utsatte inte orkar fullfölja insatsen utan går tillbaka till förövaren, berättar Erica, handledare och socionom på NSI.
Långsiktiga skyddsinsatser
– För de våldsutsatta väntar ett nytt liv med en mängd utmaningar och krav från samhället, berättar Johanna. Utöver ny bostad, rättsprocesser och uppbyggnad av en ny social plattform leder de ekonomiska konsekvenserna till stort lidande för många. Därför blir det viktigt att finnas där för sina klienter och ha tålamod, säger hon. – Vi måste visa att vi står kvar och inte sviker. Att vi orkar när deras egen kraft tryter. Det tar tid och om man inte låter det göra det finns det en stor risk att personen blir våldsutsatt igen och det som går sönder tar ännu längre tid att reparera. En omfattande och anpassad skyddsinsats är det klart mest långsiktiga, värdiga och kostnadseffektiva.
Skiftande kvalitet i skyddat boende Socialstyrelsen förespråkar med rätta hög
Erica Johanna
kvalitet. Hög kvalitet kostar mer än låg kvalitet. Socialtjänsten (socialnämnden) väljer ofta det billigaste alternativet framför det alternativ som erbjuder mest kvalitativa insatser. Något krav på lägsta nivå för kvalitet i skyddat boende finns inte. Här råder ett motsägelsefullt glapp mellan, å ena sidan kvalitetsindikatorer och, å andra sidan frånvaro av krav på innehåll som kompetenser och alternativ. När insatsen skyddat boende är oreglerad gynnas således verksamheter med låg kvalitet snarare än verksamheter med hög kvalitet. Utan styrning tillåts det vara lika stora skillnader i insatserna för skyddsbehövande som skillnaden mellan ett hotellrum och en specialistklinik inom sjukvården. Skyddsbehov tycks godtyckligt kunna lösas på helt olika sätt, med helt olika kostnader och resultat som följd. Den skyddsplacerade klienten har ofta ett komplext och omfattande behov av både samtalsstöd och skyddshandledning och behöver specialistvård. Inte bara en annan plats att bo på. Socialtjänsten väljer ändå ofta det billiga alternativet för att kunna säga att de ändå gjort någonting, vilket är olyckligt utifrån ett klientperspektiv.
– De kvalitetsindikatorer som gäller för skyddat boende måste också vara lika för alla, oberoende av driftsform. Med det avses kommunala, privata såväl som ideella verksamheter. Det finns både bra och dåliga exempel inom samtliga driftsformer. De bra måste vara goda exempel, och de mindre bra måste höja sin nivå, säger Anna som är verksamhetschef på NSI.
Alla klienter får tillgång till vårt team som består av en bred sammansättning av kompetenser och funktioner
Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter
Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare
Legitimerad psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling
Legitimerad psykoterapeut med inriktning traumabehandling/PTSD för barn och ungdomar
Läs mer på www.skyddsinsatser.se
Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relationer
Samtalsstöd vid komplex PTSD
Alkohol- och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal
Beteendevetare för handledning av personal, stödsamtal och insatsplanering
NSI grundades 2012
Antal skyddsärenden inskrivna i verksamheten i april 2020: ca 70
Antal personer inkluderat medföljande barn, totalt: ca 100
Antal skyddspersoner som passerat mellan 2012-2019: ca 1000
Antal uppdragsgivare (socialtjänst och polis): ca 50-60
Många kvinnor är nu isolerade i sina hem tillsammans med en man som utsätter dem för trakasserier och våld. Corona-pandemin sätter ljus på mäns våld mot kvinnor och politikerna får upp frågan på agendan. Det gör att saker som inte fungerar så bra också lyfts fram. Enligt Roks behövs lägre trösklar till kvinnojourens boenden. Samhället har gjort våldsutsatthet till en fråga för den socialt utslagna, men den ”vanliga” kvinnan behöver också hjälp. TEXT:
Corona-pandemin gör att våldsutsatta kvinnor blir isolerade med sin förövare. De första veckorna var det väldigt tyst på landets kvinnojourer. Enligt Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är det fortfarande tyst, framför allt från äldre kvinnor.
– I början av pandemin var läget jämförbart med en vanlig jul- och nyårshelg. Då brukar det vara extra tyst och sedan blir det en anstormning när helgerna är över. Nu rullar veckorna på och vi befarar att läget kan bli akut för många innan det här är över, säger Roks ordförande Jenny Westerstrand.
Att äldre kvinnor drar sig från att ta kontakt med kvinnojourerna tror hon be-
»Nu rullar veckorna på och vi befarar att läget kan bli akut för många innan det här är över«
Jenny Westerstrand
ror på att det kan vara svårt att hitta rätt tillfälle när man har en hög grad av isolering tillsammans med en kontrollerande man.
– Kvinnorna kan också ha svårt att ta mod till sig och söka hjälp. Många ser det som en drastisk sak att kontakta kvinnojouren. Tyvärr gör det att allt fler väntar för länge och tvingas komma akut.
Jourerna ser allt fler kvinnor med barn som behöver någonstans att ta vägen.
JENNY WESTERSTRAND ÄR bekymrad över utvecklingen av kvinnojourernas förutsättningar. Enligt Roks finns det inte längre utrymme för den ”vanliga” kvinnan, som lever ett ”vanligt” liv och inte har någon kontakt med socialtjänsten sedan tidigare.
Att den ”vanliga” kvinnan drar sig för att söka stöd för våldsutsatthet tror Jenny beror på de höga hinder som samhället har rest mellan stödsökande kvinnor och kvinnojourernas stödboenden.
– Det är egentligen för den ”vanliga” kvinnan vi ska finnas till. Men vi har istället fått allt fler kvinnor med mycket allvarlig problematik. Tidigare har vi varit en lågtröskelverksamhet där kvinnojourernas verksamhetsansvariga har haft fullt inflytande. De senaste åren har staten börjat kräva noggrannare styrning
från socialtjänstens sida då verksamheten belastar deras budget. Men många kvinnor vill inte gå via socialtjänsten för att få hjälp.
VISST KAN JOURERNA lösa boende 1-2 nätter i vissa fall, men det behövs ett klartecken från socialtjänsten för en lösning över tid och då blir det ofta svårare fall.
– Det är väldigt oroande, inte minst med tanke på de sparkrav som finns inom socialtjänsten. Det är nästan så att det krävs ett dödshot innan en placering görs. Vi vill ha en ökad tillgänglighet och ökat inflytande. Ett delat ansvar mellan stat och kommun under den första tiden när socialtjänsten inte är involverad skulle underlätta mycket och även minska trycket på socialtjänsten.
Hon tycker att socialtjänsten borde fokusera på de svåra fallen som behöver placering på professionella stödboenden där det finns psykologer till hands.
– Våra kvinnojourer ska vara en trygg plats för alla kvinnor som känner sig utsatta. Här finns ideellt arbetande kvinnor och tjejer som stöttar och lyssnar. Det finns mycket skuld och skam i det här och det behöver inte vara fysisk misshandel. Många utsätts för tråkningar och blir nedvärderade eller kontrollerade i hemmet, säger Jenny Westerstrand.
Jenny Westerstrand är bekymrad över utvecklingen av kvinnojourernas förutsättningar. Foto: Frida Ekman.
»Här finns ideellt arbetande kvinnor och tjejer som stöttar och lyssnar. Det finns mycket
skuld och skam i det här och det behöver inte vara fysisk misshandel«
Situationen för många tjejer och kvinnor eskalerar i kölvattnet av corona. Men viruset sätter också ljus på kvinnovåldet. Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen har tagit kontakt med både Roks och Unizon för att få mer kunskap om utsatta barn och kvinnors situation.
– Politikerna har fått upp frågan på agendan och vi sitter också med i en referensgrupp i Margareta Winbergs arbete med den nya socialtjänstlagen. Vi har kunnat förmedla det vi upplever ha skett med utvecklingen.
Cirka 90 jourer från Kiruna i norr till
Simrishamn i söder är medlemmar i Roks. Varje vecka ger jourerna en uppdatering på hur många som söker hjälp och vad de behöver. Det ger en bra bild över läget i Sverige, även om den bilden är brokig. – Coronakrisen har slagit olika hårt över landet och man har också tagit till olika grepp för att nå ut till kvinnor i dessa tider. Bland annat har jourer anordnat promenader på vissa tider för att det ska vara enkelt att söka kontakt. Det kan vara lätt att säga att man ska gå ut och ta en promenad, avslutar Jenny Westerstrand. ●
Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) vill att män ska sluta slå eller skrämma kvinnor, tjejer och barn. Därför finns det skyddade platser åt kvinnor, tjejer och barn som är rädda för en farlig man. Platserna heter kvinnojourer. Kvinnojourerna är medlemmar i Roks. Men varje jour bestämmer över sig själv. Roks ordnar träffar och utbildningar för alla som jobbar på en kvinnojour eller tjejjour. På en kvinnojour finns inga män. Där kan du prata om saker som ingen annan får veta. Du kan få hjälp att fylla i viktiga papper. Du kan också få hjälp om du vill tala med en myndighet. Och du kan få bo på ett hemligt ställe om du inte vågar gå hem. Om du har barn får de följa med dig.
Vi är två systrar som startat skyddat boende i hopp om att hjälpa alla målgrupper som är i behov av skydd. Vi har arbetat med våld i nära relationer i flera år och har kollektivt boende samt lägenheter och villor anpassade efter olika skyddsbehov.
Vår ambition är att stötta och hjälpa människor ut i samhället efter traumatiska händelser. Då vi arbetar med olika målgrupper är våra stödinsatser individuellt anpassade efter individens behov. Vi arbetar med att stötta hela vägen ut till ett säkert och självständigt liv på egen hand.
Vi finns där under hela perioden som våra boende behöver skydd och följer dem till ett tryggt liv på egen hand när placeringen upphör.
Ni finner mer information på vår hemsida och är välkomna att kontakta oss för placeringsförfrågan!
• Individuellt anpassade lösningar med stödinsatser för den specifika individen
• Vi utför Hot och riskbedömningar, FREDA samt Patriark om behov finns och arbetar med journalsystem dagligen.
• Samtlig personal är utbildad inom FREDA, Patriark, SARA samt Trappan-modellen.
• Kollektivt boende med personal på plats.
• Egen bostad med tillgänglighet av personal i den mån individen har behov av det samt att bostaden är utrustad med trygghetslarm.
• Verksamheten bedrivs utifrån processer och rutiner som förordas av Socialstyrelsens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och vi följer Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för skyddade boenden.
• Personal följer med på myndighetsbesök såsom till polis, sjukvård, socialtjänsten allt utifrån de individuella behoven.
• Placeringar dygnet runt från hela landet oavsett tid på dygnet.
• Vi hämtar i hela landet.
• Hög Servicenivå då vi hjälper till med all pappersarbete, jobb, praktik, inskrivningar för att den placerade ska kunna vara trygg och säker när den ska bo på egen hand
• Djur är också välkomna
Anki Sandberg, ordförande
Riksförbundet Attention, säger i en debattartikel att personer med NPF och deras anhöriga har fått det betydligt svårare under coronakrisen.
Världen står just nu inför en unik prövning. En pandemi har spritts med blixtens hastighet och hotar nu både hälsa och liv runt om på hela jorden. Coronaviruset påverkar allt och alla, oavsett var vi bor eller vem vi är. Men hur och i vilken grad skiftar förstås utifrån vilka förutsättningar vi har. Äldre, resurssvaga och andra riskgrupper drabbas hårdare än andra. Bland de som drabbas extra hårt ingår också personer med funktionsnedsättningar.
»I kristider blir brister i samhället mer synliga och kännbara än vanligt«
Riksförbundet Attention representerar individer och familjer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som redan innan utbrottet hade det tufft. Den enkätundersökning vi just genomfört visar att personer med adhd, autism, Tourette och språkstörning nu har det ännu tuffare än vanligt. De mer än 2 000 svar vi fått visar på att redan kända problem som bristande stöd från skola, vård, socialtjänsten och andra instanser nu för många har förvärrats.
Mer än 80 procent av de svarande anger att livs- och familjesituationen påverkats av de effekter som krisen medfört. Framförallt har skola och förskola (62 procent), arbetet (58 procent), psykiska hälsan (53
procent) och hemmasituationen (50 procent) påverkats. Av våra medlemmars frisvar framgår att de förändringar som följt i krisens spå påverkar vardagen på många olika sätt.
Barn som tidigare gått i skolan blir nu hemma på heltid. Stöd som man tidigare fått i form av korttidsboende, boendestöd, assistans, föräldragrupp, praktikplats med mera kan falla bort från en dag till en annan. Ofta med katastrofala konsekvenser för de som drabbats.
Effekter som vi särskilt vill lyfta fram, som riskerar att påverka medlemmarna, långt efter att pandemin ebbat ut, är:
• Struktur och rutiner man kämpat länge för att få till slås sönder.
• Vissa barn klarar inte distansstudier.
• Kraven på föräldrarna ökar, många känner sig redan slutkörda.
• Stödet från äldre anhöriga uteblir.
• Stöd- och vårdinsatser dras in eller skjuts upp.
• Svårt att jobba hemifrån utan det stöd som finns på arbetsplatsen.
• Isolering och ovissheten leder till ökad ångest och depression.
• Oro för försämrad ekonomi en stor stressfaktor för familjer utan marginaler. Coronakrisen sätter stor press på samhällets olika funktioner. I kristider blir brister i samhället mer synliga och kännbara än vanligt. Om inget görs för att kompensera för dessa kan klyftorna växa och ojämlikheten förstärkas.
Vår undersökning visar att personer med NPF och deras anhöriga har fått det betydligt svårare under coronakrisen. För att minska belastningen på dem efterlyser vi följande åtgärder:
• Mer anpassad information så att alla kan förstå de regler och begränsningar som införs. Personer med språkstörning har särskilda behov.
• Utökad möjlighet till rådgivning på distans från BUP, psykiatrin och socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
• Pedagogiskt stöd både till barn och föräldrar när undervisning ska ske i hemmet.
• Distansundervisningen ska vara anpassad till barnets funktionsnedsättning.
• Barn i behov av särskilt stöd ska kunna få komma till skolan och få den hjälp de behöver under ledning av kunniga lärare.
• Fullföljt planerade vård- och stödåtgärder. Erbjud fullgoda alternativ och distansmöten.
• Se över de regelverk som styr Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen så att de som på grund av egen eller närståendes sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan arbeta under krisen får sin försörjning tryggad.
• Ta tillfället i akt och förstärk samarbetet med det civila samhället så att vi tillsammans snabbare kan komma tillbaka både som individer och samhälle.
Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention
448 barn i Sverige berörts av verkställd vräkning under 2018.
I barnkonventionen fastslås bland annat att barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn. Nu publicerar Hyresgästföreningen en kartläggning av vräkningar i norra Sverige som berör barn.
I slutet på januari deltog Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder i en konferens i Sävast utanför Boden om barns rättigheter, som arrangeras av Rädda Barnen och Bodens kommun. Inför konferensen hade Hyresgästföreningen tagit fram en kartläggning över ansökta respektive verkställda avhysningar i de fyra nordligaste länen som berör barn.
– Trenden håller i sig när det gäller ansökta barnvräkningar sedan förra kartläggningen 2015, antalet verkställda avhysningar har dock minskat. Detta antyder att socialtjänsten ingriper i högre grad än tidigare för att förhindra vräkning när barnfamiljer står i riskzonen, säger Patrik Landin, bostadspolitisk utredare.
Kartläggningen visar att antalet sociala kontrakt ökat med 250 procent mellan
»Socialtjänsten ingriper i högre grad än tidigare för att förhindra vräkning när barnfamiljer står i riskzonen«
2008 och 2018 och att den vanligaste orsaken till ansökan om avhysning är obetalda hyror.
Sociala kontrakt innebär att kommunen går in som mellanhand och hyr ut bostäder till personer som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden.
Enligt kartläggningen har 448 barn i Sverige berörts av verkställd vräkning under 2018. 1 139 barn har utöver detta berörts av vräkningsansökan, men avhysningen har inte verkställts. En majoritet, 66 procent, av vräkningsärenden berör ensamstående föräldrar. 77 procent av dessa är kvinnor.
Enligt socialstyrelsen har samverkan mellan socialtjänst och hyresvärdar bäst genomslag att förhindra att vräkningen verkställs. Detta genom att hyresvärd uppmärksammar socialtjänst om hyresbetalningar uteblir, eller om andra omständigheter leder till att familjen riskerar vräkas. Även om fastighetsägaren lämnat in en ansökan om avhysning hos Kronofogden, kan socialtjänsten fånga upp ärendet och ta över betalningsansvaret för hyran. I praktiken innebär det att socialtjänsten agerar som hyresvärd och den som riskerat bli avhyst.
Utöver kartläggningen av vräkningar så har man tittar på om det finns en rutinmässig samverkan mellan berörd socialtjänst och bostadsbolagen i respektive kommun för att hantera barnvräkningar. Endast tre kommuner i norra Sverige; Kalix, Dorotea och Nordmaling uppger att de har en aktuell rutin att förhindra vräkning av barnfamiljer. Samtidigt ska inte alltför stora slutsatser dras av detta, då många kommuner kan fånga upp vräkning av barn genom andra rutiner.
KÄLLA: HYRESGÄSTFÖRENINGEN
Debattartikel från nätverket ”Tillsammans mot våld i nära relation”
Katastrofen är ett faktum. Vi vet inte omfattningen av den ännu men vi vet att det är alldeles för många som har drabbats av olika förluster. Detta både i form av närstående som insjuknat och avlidit, arbeten som förlorats och skyddsnät som krympt eller helt försvunnit. Flera internationella studier visar dessutom att våld i nära relation ökat dramatiskt under denna tid av isolering.
I Sverige har vi en historia av ideellt engagemang när det kommer till arbetet med våld i nära relation. Frågan har under de senaste decennierna främst drivits av kvinnojoursrörelsen. De har uppmärksammat både politiker, rättsväsende, sociala myndigheter och allmänheten om den utsatta livssituation de våldsutsatta tvingas befinna sig i. Många kvinnojourer erbjuder våldsutsatta, i vissa fall enbart kvinnor, utöver stödsamtal även skyddat boende. På senare år har flera privata aktörer identifierat ett behov och en efterfrågan från kommuner att bedriva skyddat boende. Detta utifrån att det varit brist på skyddade boenden och att de våldsutsatta haft olika behov av stöd och skydd. Vår erfarenhet är att denna variation av behov som är extra tydlig hos särskilt sårbara grupper av våldsutsatta inte alltid har kunnat tillgodoses av de ideella kvinnojourerna.
över att det finns privata aktörer. De uppger att dessa endast vill tjäna pengar på våldsutsatta och inte besitter den kunskap som kvinnojoursrörelsen gör.
Då vill vi upplysa om att kunskap inte sitter i väggarna, även om väggarna är fyrtio år gamla.
PRIVATA AKTÖRERS INITIATIV till att starta skyddade boenden har dessvärre inte mottagits väl hos de två partipolitiskt obundna riksorganisationerna; Roks och Unizon. Deras representanter har ett antal gånger både i skrift och i tal uttryckt sitt missnöje
Vi är representanter från ett antal privata skyddade boenden som inte längre accepterar att bli utmålade som riskkapitalister vilka enbart utnyttjar våldsutsattas lidande utan någon som helst empati, kunskap och engagemang. Huruvida vi erbjuder ett kvalitativt stöd och skydd ska grundas på kunskap om vår verksamhet,
inte på ideologi och rädsla för att förlora sin ställning i samhället.
ATT LÄGGA FOKUS på annat än de våldsutsattas väl och ve är ett obegripligt slöseri av resurser. Vi anser att det missgynnar de våldsutsatta både som grupp men även som individer om fokus läggs på ”smutskastning” mellan olika aktörer på grund av dess driftsform. Istället önskar vi samarbeta med alla professionella och seriösa aktörer som kan tillgodose de våldsutsattas behov av ett rättssäkert, kvalitativt och individuellt anpassat stöd och skydd. Vi ser nämligen att det brister ibland hos en del skyddade boenden. Bristerna är synliga både hos privata, kommunala och ideellt drivna skyddade boenden varför frågan om driftsform borde vara underordnat. De våldsutsatta behöver aktörer som erbjuder stödsamtal, skyddade boenden på alla olika skyddsnivåer samt boenden med behandlande insatser. De behöver aktörer som arbetar utbildande och opinionsbildande om våld i nära relationer.
Ingen är mer eller mindre viktig för att bryta spiralen av våldsutsatthet. Framför allt behöver dock de våldsutsatta att vi arbetar tillsammans mot målet om en nollvision när det kommer till våld i nära relation.
Vi föreslår följande:
• Professionalisera arbetet med våld i nära relation. I ett välfärdssamhälle värdigt sitt namn kan inte ett av världens största folkhälsoproblem motverkas och bekämpas med ideellt engagemang.
»Ingen är mer eller mindre viktig för
att bryta spiralen av våldsutsatthet«
• Gör skyddat boende till en tillståndspliktig insats för både barn och vuxna. Vi ser det exempelvis inom omhändertagandet av barn- och unga där det är en självklarhet att varje aktör måste ha ett tillstånd utfärdat av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att få bedriva verksamhet. I väntan på tillståndsplikten bör vi ta fram en nationell riktlinje för att förtydliga vad de våldsutsatta kan förvänta sig för lägsta nivå av stöd.
• Öka omedelbart insyn och kontroll i samtliga verksamheter som bedriver skyddat boende genom exempelvis upphandlingsförfaranden eller andra kontrollsystem. Detta för att förhindra oseriösa aktörer och för att öka kvalitén av insatsen skyddat boende. Fokus måste nu vara att uppnå vårt gemensamma mål – det vill säga att ingen ska behöva leva i våldsutsatthet och förtryck. Alla som behöver ska erbjudas stöd och skydd fram till den dagen då våld i nära relation inte längre förekommer. Att inte ta ansvar för att skapa samverkansformer och kvalitetsutveckla det arbetet som idag bedrivs vore ett svek mot dem vi är ämnade att finnas till för.
Avsändare:
Attendo Vilhelmsgården
Blomman gruppboende
Devinagården
Eira familjegård
Millegården MKFB
Mälarbygden skyddat boende
Mälarfridens stöd. och skyddsboende
Nationella skyddsinsatser (NSI)
Vejbyhem Vård & Boende
Safe Homes and Care
Säkra Hem
Marigården HVB
erbjuder våldsutsatta kvinnor och medföljande barn ett familjärt och tryggt boende i hemlik miljö.
Vi tar emot kvinnor som lever i dubbel utsatthet med våld i nära relation/hedersrelaterat våld i kombination med t ex missbruksproblematik.
Stöd och bemanning dygnet runt. Familjens husdjur är välkomna!
PLACERINGSJOUR DYGNET RUNT
upphämtning inom 24h
010-303 14 30 info@creareomsorg.se www.creareomsorg.se
För omgivningen är hon en förbryllande person. Ideligen blir hon för full och gör illa sig själv och andra. Och lika ofta lovar hon dyrt och heligt att hon ska sluta dricka. Varför tar hon sig inte i kragen? För oss i AA är Kristina ingen förbryllande person. Hon lider av sjukdomen alkoholism och är maktlös inför alkoholen.
Hennes vilja räcker inte.
Det gjorde inte vår heller.
I AA lyckas vi hjälpa varandra att uppnå nykterhet.
Det fungerar.
Välkommen på ett öppet AA-möte!
www.aa.se info@aa.se 08-720 38 42, 11-13, 18-20 året runt.
(dag och tid)
Gruppens namn Adress och telefon
Vi erbjuder skyddat boende för personer som lever under hot. Våra säkerhetssamordnare har mångårig polisiär bakgrund och lång erfarenhet av arbete med defensiva skyddsåtgärder. Tillsammans med våra erfarna socionomer och terapeuter möter vi på e� effek�vt sä� klientens behov.
Karin är socionom med systemisk grundläggande psykoterapiutbildning. Hon har vidareutbildning i traumaterapi på psykodynamisk grund och är ackrediterad interpersonell terapeut. Karin har arbetat med samtal individuellt och i grupp sedan 2005. Hon arbetar med effekter av olika typer av våld och har särskilda kunskaper om sex som självskada, sexuella övergrepp och utny�jandeformer som koppleri, grovt koppleri och människohandel för sexuella ändamål. Inom NSI ger hon individuellt anpassat kris- och samtalsstöd �ll vuxna och unga vuxna som en del i en skyddsinsats.
Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se www.skyddsinsatser.se
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Barnkonventionen
En kommentar
År 2020 blir FN:s konvention för barnets rättigheter, ”Barnkonventionen”, svensk lag. Det är första gången som riksdagen har bestämt sig för att inkorporera en av FN:s konventioner för mänskliga rättigheter i svensk rätt. Detta är en utmaning för både domstolar och myndigheter – ingen vet i dag hur man kommer att tolka konventionens artiklar i det enskilda fallet.
I den här boken presenteras en detaljerad rättsdogmatisk analys av varje artikel. Boken är omistlig för den som ska tillämpa Barnkonventionen i svensk rätt under de kommande åren. Vinnare av Kurslitteraturpriset 2019.
Författare: Maria Grahn-Farley Förlag: Studentlitteratur, www.studentlitteratur.se
Christopher Germer och Kristin Neff går igenom teorin och forskningen kring programmet och berättar framförallt hur det kan läras ut till deltagarna. Många exempel och dialoger illustrerar innehållet i de åtta sessionerna samt även hur man skapar ett gott gruppklimat och hanterar vanliga hinder. Boken tar också upp hur man kan integrera självmedkänsla i psykoterapi.
Camilla Sköld, med.dr och lärare i MSC, har fackgranskat boken.
Författare: Christopher Germer och Kristin Neff Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
För ditt eget bästa
En sann berättelse om förödande kärlek som går över gränsen
För ditt eget bästa är en självupplevd berättelse om manipulation och sadism – i kärlekens namn. ”Allt jag gör är för ditt eget bästa”, sa han till henne och till sist kändes det som om det var sant.
Det här är Pia Johanssons berättelse om sitt fem år långa förhållande med en man med psykopatiska drag. Om de ständiga växlingarna mellan passion och hat, mellan ömhet och sexuellt våld.
Det här är en berättelse om att brytas ner av den man älskar. Men också om att slå sig fri. Och att ta tillbaka sig själv.
Författare: Pia Johansson
Förlag: Ordberoende Förlag, www.ordberoende.com
Mannen i CP-trucken är en självbiografisk berättelse om hur det kan vara att leva med cerebral pares i ett samhälle där människor döms och diskrimineras på grund av sina fysiska särdrag. En exklusiv inblick i en rörelsehindrad människas liv och kamp för en plats i tillvaron. Boken har tillkommit för att öka allas förståelse för personer med någon form av funktionshinder.
Författaren Johan Öberg har levt i snart tre decennier med funktionshindret cerebral pares, och beskriver på ett fängslande och utlämnande sätt den stress och de påfrestningar som livet med CP innebär.
Författare: Johan Öberg
Förlag: Vulkan, www.vulkanmedia.se
Skolkurator 2.0
Må bra, prestera bra
Vad skulle du göra om du under loppet av ett år förlorade synen? Vem skulle du bli om ditt liv drastiskt förändrades innan du ens fyllt 60 år? När det hände Birgitta hade hon bara två val: Att ge upp eller kämpa. Hon valde att inte vika ner sig för alla svårigheter det innebar att börja se livet på ett annat sätt.
Vissa drömmar blev hon tvungen att ge upp, medan hon kämpade för att kunna skriva. När hon hade lärt sig att hantera synhjälpmedlen på sin dator startade hon upp sin blogg ”Betraktelser från en synskadad – se på ett annat sätt”. Nu har författaren samlat de mest uppskattade inläggen och gjort en bok av dem.
Författare: Birgitta Boo Förlag: Whip media, www.whipmedia.se
En god elevhälsa är en förutsättning för ett bra lärande. Därför har skolkuratorn Hilda Johnsson förändrat sitt arbetssätt för att tillsammans med lärarna arbeta förebyggande och hälsofrämjande i klassrummen.
Skolkurator 2.0 – må bra, prestera bra vänder sig till dig som arbetar som kurator, men även till er med andra funktioner inom elevhälsan och till pedagoger som vill utveckla samarbetet med elevhälsan.
– Skolan har en enastående möjlighet att tidigt upptäcka tecken på psykisk ohälsa hos barn. Då måste vi också göra vad vi kan för att stötta eleverna att må bra, så att de kan tillgodogöra sig utbildningen bättre, säger Hilda Johnsson.
Författare: Hilda Johnsson
Förlag: Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se
Psykisk hälsa i skolan
Främja, skydda och stärka
Utmanande samtal
– handbok för chefer
Många chefer upplever en ensamhet i de konfliktfyllda samtalen. Vad kan man göra och inte göra i komplicerade situationer? Hur kan man hantera medarbetares ilska och aggressivitet? Hur förhåller man sig till medarbetare som har svårt att hantera det egna arbetet, och som lägger sin egen bristande förmåga på chefen? Hur kan man bemöta sina medarbetare på bästa sätt och vilka fallgropar ska man undvika? Med sin nya bok Utmanande samtal – handbok för chefer vill psykoterapeut Jakob Carlander stärka chefen i sin roll.
Författare: Jakob Carlander Förlag: Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se
Psykisk hälsa i skolan handlar om vad vi vuxna i skolan kan göra för att främja och stärka barns och ungas psykiska hälsa. Fokus ligger inte på ohälsa, beteendeproblem och diagnoser, utan på friskfaktorer.
Boken riktar sig till lärare, elevhälsoteam, rektorer, skolhuvudmän och alla andra vuxna i skolan som vill främja barn och ungdomars psykiska hälsa – så att de får de bästa tänkbara förutsättningar att må bra i skolan och livet.
Kristina Bähr är specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin med en bakgrund från bland annat Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Hon har arbetat i skolan sedan 2004, numera som skolöverläkare. Hon driver också den populära Hjärnpodden.
Författare: Kristina Bähr
Förlag: Natur & Kultur, www.nok.se
Frihet från våld är en mänsklig rättighet. Samhällsansvaret slås fast i socialtjänstlagen, i nationella politiska målsättningar och i brottsbalken. Att Sverige har en av världens mest progressiva och tydliga lagstiftningar vad gäller kvinnofrid, sexualbrott och våld mot barn är ingen slump utan resultatet av mångårigt politiskt påverkansarbete som utgått från kvinnors och barns erfarenhet av våld. I det arbetet har kvinno- och tjejjoursrörelsens organisering och opinionsbildning varit, och är fortsatt, avgörande.
Vi är inte i välfärden för att tjäna pengar. Vi är, i vår essens och i våra metoder, politiska organisationer med ambitionen att förändra samhället. Vi vill öppna världen för kvinnor och barn, inte gömma undan dem i boenden utan insyn. Vi arbetar utan vinstintresse och ser varje människa som en helhet. Vi finns kvar över tid.
Vi är experter på att bemöta individer som söker stöd och hjälp på ett värdigt sätt som de känner igen sig i och på att samtidigt se de stora politiska mönstren. Ett mönster där män har mer makt än kvinnor och det mönstret påverkar oss alla under hela vårt liv.
ATT VÅRT OJÄMSTÄLLDA samhälle har brustit i att motverka den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle – mäns våld mot kvinnor – kan inte förvåna någon. Bygget av välfärdssamhället utgick från mannen som norm. Rättsväsendet klarar inte av att straffa de enskilda förövarna. Mäns våld mot kvinnor ingick inte i den svenska självbilden och därmed inte i det offentliga samhällets ansvar. I stället fick kvinnor bygga upp ett parallellt, ideellt välfärdssystem för att stötta och skydda kvinnor och barn – det som blev och fortfarande är kvinnojourernas verksamhet. Hittills har det inte funnits några nämnvärda pengar att tjäna på kvinnoeller barnfrid. Idag är situationen annor-
lunda och en ny marknad har öppnats för privata, vinstdrivande aktörer även i den här delen av välfärden.
Den senaste tiden har varit ansträngande för hela samhället. Samma dag som rekommendationerna och påbuden kom om social distansering, karantän och isolering, visste vi att våldet riskerade att öka i samhället.
En stängd dörr är förövarens bästa vän. Sedan i mitten på mars har Unizons över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer arbetat dygnet runt och skalat upp och anpassat sig efter rådande förutsättningar.
KVINNOJOURERNA FÖRBEREDER SIG för en ökning av kvinnor och barn som söker stöd när restriktionerna lättar. Våra tjej- och ungdomsjourer visar redan nu ett ökat söktryck på 20-40 procent.
Coronakrisen har gett Sverige ett gyllene tillfälle att reflektera över vad ett välfärdssamhälle bör vara. Hur fungerar välfärden idag och hur vill vi att det fungerar i framtiden? Vill vi ha beredskap och långsiktighet? Eller välfärd ”on demand” av privata vinstdrivande aktörer som inte tar ansvar för helheten. Att driva en politik för kvinnors och barns bästa kräver mod och uthållighet.
FÖR OSS ÄR det uppenbart att landets kommuner står inför ett vägval: att rasera eller fördjupa relationen med de idéburna jourerna. Och det vägvalet borde vara enkelt, för det handlar om att ta ansvar för det som har byggts upp över tid och försvara det från demontering.
Att sluta långsiktiga överenskommelser mellan kvinnojourer och kommuner är att ta ansvar. Att sätta våldsutsatta kvinnor och barn främst och garantera att deras röster fortsätter höras och inte tystas av marknaden, det är att ta ansvar. Det är faktiskt inte svårare än så.
Förbundsordförande, Unizon
»Ett gyllene tillfälle att reflektera över vad ett välfärdssamhälle bör vara«
Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!
Hitta snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt
Kostnadsfritt, utan förpliktelser
Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.
Neutralt
SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.
Ramavtal
Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.
Snabbt enkelt och personligt
Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler –vi hjälper er!
Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se
Boende med behovsstyrt stöd (även utomlands)
Bostäderna som är mellan 40-126 kvm ligger anonymt inom vanliga bostadsområden.
ERFARENHETER INOM
• Utsluss till eget boende
• Psykisk ohälsa/sjukdom
• Familjeplaceringar
för pojkar och flickor 13-17 år med psykosocial problematik.
• LSS
• Skydd
• Missbruk
Välkommen att kontakta oss!
Björn 070-220 54 80, Sara 073-035 30 30, nailstore1@gmail.com
Skyddat boende & familjärt stödboende på hästgård
Personal dygnet runt!
Välkommen att kontakta oss! Helena 076-587 29 56, apanovi@outlook.com
Välkommen med placeringsförfrågan: Niclas Lidström 070-675 44 90 niclas.lidstrom@skellefteaindivid.se
www.skellefteaindivid.se
Stöd och Motivationsboende
Inriktning män och kvinnor (21-65 år), med psykisk funktionsnedsättning, missbruk och samsjuklighet.
Vi hämtar klienter i hela landet och tar även emot medföljande husdjur.
070-092 54 43 jh@ostanbrogarden.se
www.ostanbrogarden.se
Våra familjehem tar emot barn och ungdomar social problematik och psykisk ohälsa.
Vi har även familjehem som tar emot vuxna med missbruk och kriminalitet.
Det är viktigt för oss att matchningen mellan familjehemmet och den placerade personen blir så bra som möjligt!
0761-760938, 0761-760939, info@solhemsfamiljer.se www.solhemsfamiljer.se
tel: 08-755 2690, mail: info@framnasgruppen.se www.framnasgruppen.se Renforc erbjuder ett
VI TILLHANDAHÅLLER AKUT- OCH SKYDDAT BOENDE
BOENDEKLIENTEL
Hedersrelaterad problematik
Problematik i familjerelationer
Kvinnor (med/utan barn) i utsatthet
Personer med kriminell bakgrund
Strukturellt hemlösa
Personer i aktivt missbruk
www.tryggboende.se
STÖDLÄGENHET, TRÄNINGSLÄGENHET, JOURBOENDE OCH SKYDDAT BOENDE I CENTRALA TRELLEBORG för vuxna från 21 år och uppåt, både ensamma individer och par som oavsett anledning är bostadslösa.
Placeringsförfrågan: +46 737 856 571, info@renforc.se
www.renforc.se
Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt kunskapsstöd för arbetssätt vid covid-19 hos personer med demenssjukdom på äldreboenden. Detta för att hjälpa personal att hantera svåra situationer som kan uppkomma vid demens och samtidigt minska risken för smitta.
Äldre tillhör en riskgrupp för covid19. Hela 70 procent av de äldre på våra äldreboenden har demenssjukdom.
Det gör att de kan ha svårt att förstå och minnas instruktioner för riktlinjer som är satta på grund av coronapandemin. De kan därmed bidra till en ökad smittorisk.
– Nio av tio personer med demenssjukdom får också beteendemässiga eller psykiska symtom som oro, ilska eller att de vill röra sig runt i lokalerna. Förändrade omständigheter kan förvärra symtomen. Vi har märkt en efterfrågan på ett kunskapsstöd för den här gruppen, säger Frida Nobel, på Socialstyrelsen.
Du hittar stödet på www.socialstyrelsen.se
Den senaste månaden har Inspektionen för vård och omsorg, IVO, fått in cirka 1 000 indikationer på risk. 25 procent av dessa rör covid-19 inom vård och omsorg och 17 procent inom socialtjänsten.
– Det som sticker ut är riskerna inom äldreomsorgen. Vi bedömer att 60 procent av riskerna inom äldreomsorgen är av allvarlig karaktär, säger Sofia Wallström, generaldirektör för IVO. Det är mot bakgrund av detta som IVO nu genomför 1 000 tillsynsinsatser inom äldreomsorgen; äldreboenden, särskilda boenden för äldre, hemtjänst och LSS.
– Vi har förståelse för den prövning som nu finns inom vård och omsorg, att det är svårt att ge en säker omsorg. Vi beaktar det i vår tillsyn. Men läget gör också att tillsynen är desto viktigare.
IVO har nu inrättat en ny tipstjänst för att fånga upp brister inom vård och omsorg.
Snart öppnar Vårsol Samtalscenter igen efter en tids paus på grund av den rådande situationen kring covid-19. Innan dess erbjuds KBT-behandling och samtalsstöd på nätet.
Frälsningsarmén Vårsol Samtalscenter i Jönköping välkomnar barn och vuxna som behöver stöd i sorg eller trauman av olika slag. De kan bära på sorg från förluster eller sjukdom, lida av psykisk ohälsa hos anhöriga eller ha en förälder eller partner som är frihetsberövad. Situationen är ibland väldigt komplex med skilsmässor, vårdnadstvister, missbruk, fattigdom och psykiskt, fysiskt eller latent våld.
Just nu har samtalscentret valt att pausa sina grupper på grund av den rådande situationen kring covid-19. Men i maj startar allt igen. Barnen och deras familjer är i stort behov av stöd.
– Vi vill vi finnas tillgängliga så mycket vi kan i denna tid. Många behöver utrymme för reflektion och eftertanke
vilket i sin tur skapar existentiella frågor. Föräldrar vill veta hur de kan tänka och agera när de möter barns oro och frågor. Barnen i sin tur behöver någon som lyssnar och inger hopp, säger Pia Ericson, som är verksamhetsansvarig.
På grund av pandemin erbjuder Vårsols samtalscenter för närvarande samtalsstöd och KBT-behandling (Kognitiv Beteendeterapi) på nätet. På så sätt slipper personen göra uppehåll på grund av ex-
empelvis förkylning. Något som bekymrar Pia är att arbetslöshet och isolering ökar risken för psykisk ohälsa och våld bland barn, kvinnor och även män.
– Den oron delar vi med många barnrättsorganisationer och andra som arbetar med utsatta barn i vårt land. Här behöver vi samarbeta. Att förmedla ro och hopp i detta nu är det viktigaste för oss nu, säger hon.
Text: Carina Tyskbo
Regeringen tillsätter en särskild utredare som ska se över hur principen om barnets bästa kan stärkas i samband med bedömning av om tvångsvård enligt LVU ska upphöra. Utredaren ska lämna sina lagförslag senast den 26 februari 2021.
– Jag vill att principen om barnets bästa ska fungera på riktigt. Det handlar om att skärpa de lagar och regelverk som styr hur socialtjänsten och domstolarna arbetar. Därför tillsätter vi nu den här utredningen för att få till en Lex Lilla hjärtat, säger socialminister Lena Hallengren.
Insatser till barn och unga ska i första hand ges på frivillig
väg med stöd av socialtjänstlagen. Om detta inte är möjligt kan lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) bli tillämplig. När vård med stöd av LVU inte längre behövs ska socialnämnden besluta att vården ska upphöra.
Regeringen anser att tryggheten för barn som placeras i tidig ålder eller under lång tid behöver stärkas. En särskild utredare får nu i uppdrag att utreda och lämna lagförslag på hur principen om barnets bästa kan stärkas i samband med bedömning av om vården enligt LVU ska upphöra.
Utredaren ska även se över om det finns ett behov av att tidigarelägga socialnämndens
skyldighet att överväga överflyttning av vårdnaden samt om det bör införas en möjlighet för socialnämnden att besluta att vårdnadshavare eller förälder inför umgänge och i samband med vårdens upphörande ska uppvisa resultat av drogtest.
Utredaren får också i uppdrag se över är om det bör införas en skyldighet för socialnämnden att följa upp barns situation efter det att en placering har upphört.
Till utredare utses Charlotte Lönnheim, som i dag arbetar som kansliråd på Socialdepartementet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 26 februari 2021
Attendo Individ & Familj har mångårig erfarenhet arbete med våld i nära relation och hedersrelaterat våld.
Attendo Vilhelmsgården är ett skyddat boende för kvinnor som flytt från våldsamma relationer. Tyngden i verksamheten ligger i att kvinnan och hennes barn ska känna trygghet under sin vistelse på boendet. Personalen är utbildade i PATRIARK. Allt arbete kring barnen sker utifrån BBIC.
Verksamhetschef Cathrin Bergqvist är en av Sveriges experter på hedersrelaterat våld och flitigt anlitad föreläsare. Vill du komma i kontakt med Cathrin når du henne på cathrin.bergqvist@attendo.se
Vi har även erfarna jour- och familjehem som tar emot kvinnor, män med eller utan barn som blivit utsatta för våld i nära relation och/eller hedersrelaterat våld.
Vi tar emot placeringar dygnet runt med hög service gällande transporter. Ring oss på 072-189 28 30 dagtid eller 020-40 37 00 för övriga tider eller mejla till info.iof@attendo.se
Läs mer om våra verksamheter på www.attendo.se/individ-och-familj
Välkommen till en intressant dag!
SSIL - För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfria utbildningsdagar
• 3 september Västerås, Aros Congress Center
• 17 september Malmö, Scandic Triangeln
• 7 oktober Linköping, Linköping Konsert och Kongress
• 22 oktober Sundsvall, Quality Hotel Sundsvall
• 4 november LSS/Äldreomsorgen Stockholm 7A
• 5 november, Stockholm 7A
• 2 december Göteborg, Quality Hotell 11
Maria Bauer - Beteendevetare och författare Utmaningar och möjligheter i arbetet med våld i nära relation
Toni Tuunainen - Föreläsare, Handledare Ett liv som präglats av våld och utanförskap
Kostnadsfria utbildningsdagar
Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se
Poa Samuelberg, Moa Mannheimer, Sofia Bidö - Traumatisering hos barn - Väck den björn som sover! Upplevelser av våld, övergrepp, krig och katastrofer påverkar och hindrar barn i deras utveckling
Under 2019 har Bris stöttat fler barn är någonsin i telefon, chatt, mejl och i stödgrupper för barn och familjer. Bris årsrapport för 2019 visar att fler samtal handlat om självmordstankar, fysiskt våld, sexuella övergrepp och vuxnas missbruk. Och att allt fler barn vittnar om en djup oro inför framtiden och den stundande klimatkrisen.
KÄLLA OCH FOTO: BRIS
I årets rapport ”Hållbara liv – om barnets rättigheter, barns livsvillkor och samhällets utmaningar” ställer Bris frågan om hur hållbart samhället är för barn att växa upp i och konstaterar att den bristande likvärdigheten i skola, vård och stöd, tillsammans med ökande klyftor i samhället, utgör stora utmaningar för ett samhälle där varje barn ges goda livsförutsättningar.
– Sverige är ett bra land för många barn att växa upp i, men inte för alla barn och inte alltid. Att de ekonomiska klyftorna ökar, att Sverige har en växande skolsegregation, och att det stöd och den vård ett
Samtalen till Bris fortsätter att öka. Totalt ökade stödkontakterna med knappt 2 procent jämfört med 2018.
barn har tillgång till varierar stort över landet visar på ett samhälle som snarare går i motsatt riktning vad gäller att tillgodose barn sina rättigheter, säger Magnus Jägerskog, Bris generalsekreterare.
Samtalen till Bris fortsätter att öka. Totalt ökade stödkontakterna med knappt två procent i telefon, chatt och mejl jämfört med 2018.
lyft en djup oro för klimatförändringarna, i takt med att det seglat upp som en stor fråga i den allmänna debatten. I de samtalen är oron ofta panikartad och ständigt närvarande. Barn beskriver en maktlöshet inför klimatkrisen, en besvikelse på vuxna som inte tagit sitt ansvar och en ilska och frustration över att inte bli tagen på allvar i sin respons på en allvarlig utveckling.
»För att barn ska känna välbefinnande är framtidstro centralt« Magnus Jägerskog
Topp 5 vanligaste kontaktorsakerna till Bris 2019:
1. Psykisk ohälsa.
2. Familj och familjekonflikter.
3. Våld, övergrepp och kränkningar.
4. Skolan.
5. Vänner.
I barns samtal till Bris är psykisk ohälsa sedan flera år det vanligaste ämnet och fortsätter att öka. Samtalen om självmord ökade med 13 procent jämfört med 2018 och förekomsten av samtal om självskadebeteenden och ätstörningar är fortsatt hög. Barn uttrycker dagligen hur livssituationen inte håller ihop.
TILL BRIS BERÄTTAR många barn att deras mående påverkas av en ständig stress och press att leva upp till förväntningar som känns ouppnåeliga. Det gäller att prestera i skolan, att ha en stor umgängeskrets, och att på alla livets arenor ”vara lyckad”. Samtidigt finns oron över hur det överhuvudtaget ska gå att skaffa jobb och bostad och om man kommer att få ett bra liv.
– Barn som kontaktar Bris är idag medvetna om att konkurrensen är tuff och många påverkas negativt av oron inför hur deras framtidsutsikter ser ut. Vissa sätter tydliga likhetstecken mellan prestationerna här och nu och framtidsmöjligheterna senare i livet, säger Magnus Jägerskog.
Nytt för 2019 är att fler barn som sökt stöd hos Bris för sitt dåliga mående också
– För att barn ska känna välbefinnande är framtidstro centralt. Barns oro kring klimatkrisen är befogad. Här räcker det inte att hjälpa barn att hantera sin oro, utan vuxna måste backa upp det med faktiska åtgärder. Bris ser att politiker därför tydligare behöver redovisa vilka åtgärder som tas för att minska effekterna av klimatförändringarna och på riktigt involvera barn i skapandet av ett mer hållbart samhälle, säger Magnus Jägerskog. Under 2019 hade Bris 27 143 kurativa kontakter med barn över chatt, mejl och telefon – en ökning med knappt 2 procent jämfört med 2018. Genomsnittsåldern var 14 år och 8 av 10 är tjejer.
Oroande ökningar av barns kontakter:
Samtal om suicid har ökat med 13 procent jämfört med 2018. Mellan 2016 och 2019 har antalet kontakter om självmord ökat med hela 88 procent.
Samtal om fysiskt våld har ökat med 22 procent jämfört med 2018. Mellan 2016 och 2019 har antalet kontakter om fysiskt våld ökat med 54 procent.
Samtal om sexuella övergrepp har ökat med 15 procent jämfört med 2018. Här noteras en tydlig ökning av samtal som också handlar om nätet – 20 procent av kontakterna om sexuella övergrepp handlar också om nätrelaterade frågor. Mellan 2016 och 2019 har samtalen om sexuella övergrepp ökat med 64 procent. ●
Sveriges mästerkock Sofia Henrikssons bjuder här på två smakrika recept som passar bra fram emot försommaren. Recepten finns med i Sofias vinnarkokbok Always hungry utgiven av Bonnier Fakta.
KÄLLA: SOFIA HENRIKSSON
FOTO: FRIDA WISMAR
4 portioner. Tidsåtgång: 60 minuter.
Ingredienser:
500 g blåmusslor
200 g färska kokta räkor
300 g chorizo
200 g kycklingfilé
1 stor gul lök
3 vitlöksklyftor
1 dl olivolja
250 g körsbärstomater
4 dl paella- eller carnaroliris
2 tsk paprikapulver
1 tsk kajennpeppar
½ g (1 pkt) saffran
1 dl vitt vin
10 dl kycklingbuljong
1 röd spetspaprika
2 dl frysta ärter
pressad citron
salt och svartpeppar
100 g bläckfiskringar
Recepten kommer från Sofia Henrikssons nya kokbok
Vegobiffar till burgare
4 portioner. Tidsåtgång: 90 minuter.
Ingredienser:
1 schalottenlök
4 skogschampinjoner
1 svart vitlöksklyfta
3 vitlöksklyftor
6 hasselnötter
1 tsk honung
1 tsk pressad citron
½ selleristjälk
2 msk japansk soja
800 g kidneybönor
2 tsk dijonsenap
salt och svartpeppar
1 ägg, alt 1 msk chiafrön och 1 msk vatten för veganer
2 msk vetemjöl
olja och smör till stekning
Gör så här:
1. Skrubba musslorna och släng de som inte stänger sig eller som är trasiga. Skala räkorna. Skiva chorizon och kycklingfiléerna. Hacka lök och vitlök.
2. Häll olja i en paellapanna på grillen eller en traktörpanna på spisen. Stek kyckling och chorizo tillsammans med lök, vitlök och körsbärstomater. Tillsätt ris, paprikapulver, kajennpeppar och saffran och fräs alltsamman.
3. Häll på vin och rör om. Häll sedan på
2 dl kycklingbuljong och låt den koka in. Häll på resten av kycklingbuljongen, lägg på ett lock och koka i cirka 20 minuter. Tärna paprikan och rör ner paprika och ärter i pannan. Lägg på locket och koka ytterligare 5–10 minuter på ganska hög värme, så att det blir en knaprig yta under riset. Rör alltså inte om.
4. Smaka av med citron, salt och svartpeppar. Lägg på räkor, musslor och bläckfiskringar precis före servering och lägg på locket så att skaldjuren blir varma.
Gör så här:
Finhacka schalottenlök och skogschampinjoner och ställ åt sidan. Mixa svart vitlök, vitlök, hasselnötter, honung, citron, selleri och soja i en food processor till en fin blandning. Häll ner kidneybönorna i mixern och mixa snabbt men så att det inte blir helt finmalet. Tillsätt lök, champinjoner och dijonsenap. Smaka av med salt och riktigt ordentligt med nymald svartpeppar. Tillsätt ett ägg eller chiablandningen, och till sist mjölet.
Blanda och forma biffar. Stek dem i rikligt med olja och smör i cirka fyra minuter per sida eller på grillen. Lägg på ostskivor låt dem smälta. Lägg biffarna på bröden, toppa med en bifftomatskiva, karamelliserad lök och tryffelmajonnäs.
Epet är ett HVB och skyddat boende med ett omfattande skalskydd i naturskön miljö för flickor och kvinnor. Verksamheten erbjuder sex platser och är bemannat dygnet runt av kunnig och kompetent personal med mångårig erfarenhet inom behandling, vård och omsorg samt pedagogik.
Boendet är utformat så att de boende har ett eget rum med egen dusch och WC som är sammankopplad med gemensamhetsutrymmen och det gemensamma gymmet, vilket innebär förutsättningar för en individuellt utformad vård. Alla flickor/kvinnor har egen dator.
• FREDA
• Patriark
• Boende i egen lägenhet
• Praktiskt stöd
• Barnverksamheter dagligen
• Eget husdjur välkommet
www.curbosverige.se
Familjehemsbankenfamiljehemsvården
Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.
Bokvinnare i förra numrets tävling är: Åsa Andrén, Ystad och Malin Lindhagen, Husum. Stort grattis till er, boken kommer på posten.
Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
hittar ni egna famil kontaktfamiljer-/personer redan idag!
Fyll i rätt sidnummer till rätt annons:
oss på 0585-20057 kontakt@familjehemsbanken.se.
www.familjehemsbanken.se
NÄSTA NUMMER
Susanne Arvidsson (VD) och Krister Lindberg (produktchef) på Systems, följer utvecklingen av både IBIC och ICF och är aktivt utvecklingen av de nya processer som är byggda i Idok.
Inriktning män och kvinnor (21-65 år),
För personer nedsättningar daglig verksamhet och gymnasiesärskola
” Jag är väldigt stolt över att presentera leverera dessa effektiva och användarvänliga funktioner till kunderna som sätter centrum. I utvecklingen har vi tagit användarvänligheten eftersom IBIC ofta upplevs som tunga och svårjobbade alla riktlinjer skall uppfyllas.”
Mo Gårds styrka kommunikationsområdet. anpassade kommunikationssätt Alternativ och (AKK), taktila ger individuella och inkludering.
” Det är en spännande resa att som ska stödja kvaliteten i Sveriges Omsorgsföretag och man måste lyhörd för såväl nya riktlinjer som hos kunderna.”
1:a - 2:a pris Periodens utvalda böcker
Idok har en bra helhet med komplett funtionalitet för alla lagrum. Basfunktioner såsom ledningssystem med dokumentbibliotek, avvikelser, automatiska egenkontroller m.m. I huvudprocessen finns utöver dokumentationsprocesserna, funktionsbedömningar, drogtester, delegering, automatiska månads- och slutrapporter, familjehemsfunktion och gallring till komplett läkemedelshantering. Övriga funktioner som avtal/fakturering och CRM funktioner finns för de som vill göra allt i idok. Självklart kan alla organisationer påverka vilka delar som ska användas i deras verksamheter.
Corona-pandemin slår hårt mot våra äldre och har satt äldreomsorgen i fokus.
Hur sköts äldreomsorgen i Norge och hur kan vi använda ny teknik?
Välkommen våra kunniga Mo Gård fokus
Mo Gård är en organisation med Vi finns på flera
” Vi arbetar bort dubbeldokumentationen, genereras en månadsrapport automatisk sorteringsfunktioner som förenklar sammanställningar.” Vissa uppgifter finnas i både HSL och SoL dokumentation, detta kopieras då automatiskt med att redigera samt signeras.”
Fyll i talongen här intill och skicka den senast 26 maj till: ”Tävling 3/20”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se
Välkommen att oss för mer
radgivare@mogard.se www.mogard.se
Marknadsansvarig Linda www.nectar.se
Ute den
juni
Isoleringen har gjort att spelmissbruk och andra missbruk förvärras. Sven Rollenhagen är specialist på datorspelsberoende och hemmasittarfrågor.
Alltid i Omtanke
• Aktuella
branschnyheter
• Ny forskning
• Gästkrönika
• Reportage
• Bokuppslag
• Tävling
• Kalendarium
....och mycket mer!
Lindalens behandlingshem grundades 1988 och har sedan dess bedrivit vård och behandling samt abstinensbehandling för narkomaner och alkoholister. Vi tar emot män och kvinnor gemensamt för abstinensbehandling/avgiftning, men erbjuder separata primärbehandlingar, för männen på Lindalen och kvinnorna på Linnéagården. De fördjupade behandlingarna finns på Håsta Halvvägshus för män och för kvinnor på Klaragården
Vi kan erbjuda en vårdkedja bestående av:
1. Abstinensbehandling; akut fas där den beroende får hjälp att bryta sitt missbruk genom att trappas ned med korstolerant preparat.
2. Primärbehandling; 12-stegsbehandling enligt Minnesotamodellen på Lindalen (män) och på Linnéagården (kvinnor).
3. Förlängd behandling; fördjupad behandling på Håsta Halvvägshus (män) och Klaragården (kvinnor), med möjlighet till utsluss till praktik/studier samt boende.
4. Eftervård; efter avslutad primärbehandling påbörjas eftervård som pågår i 11 månader, vilket ingår i köpt och fullföljd behandling.
OBS! Det är möjligt att använda den eller de delar i vårdkedjan man har behov av. Vi erbjuder hämtning inom ett avstånd av 40 mil.
Det unika med Lindalen, och som skiljer oss från de flesta andra behandlingshem, är att vi har vår egen abstinensbehandling. Vi har välutbildad medicinsk personal och skickliga terapeuter i abstinensbehandlingen och flera har utbildning i båda professionerna. Det är av stor vikt att patienterna får rätt behandling i den akuta abstinensfasen för att undvika såväl fyskiskt som psykiskt lidande och det är av minst lika stor vikt att de blir respektfullt och personligt bemötta.
Lindalen har sannolikt landets mest avancerade och bästa medicinska abstinensbehandlingar och vi har utvecklade vårdprogram för i stort sett alla typer av missbruk eller blandmissbruk.
Välkommen att kontakta oss!
Katarina Hansson ägare/verksamhetschef: katarina.hansson@lindalen.com
Henrik Nordin ägare/verksamhetschef: henrik.nordin@lindalen.com www.lindalen.com Unikt hos oss!
Sida vid Sidas målsättning är att kunna möta barns, ungdomars och uppdragsgivares önskemål om bästa tänkbara boendelösning med individuellt anpassat stöd.
Vi fokuserar på att skapa livskvalitet för den unge genom att bygga en meningsfullhet utifrån den unges egna drömmar och mål
Tillsammans arbetar vi för att den unge ska få adekvata redskap för att bli självständig, kunna klara av att hantera livet och dess utmaningar och kunna påbörja sin väg mot ett självförverkligande
Lediga platser!
Strandvillan HVB & Överum HVB
HVB
• 15 – 21 år
• Missbruk och beroende
• Kriminalitet
• Socialt nedbrytande beteende
STÖDBOENDE
• 16 – 21 år
• Lägenheter i kluster
• Personal dygnet runt
FAMILJEHEM
• 0 – 21 år
• Jour- och familjehem
• Behandlingsfamiljer
• Konsulentstöd
INTEGRATIONSBOENDE
• 15 – 21 år
• Integra�onsprogram
• Personal dygnet runt
ÖPPENVÅRD
• 16 – 21 år
• Programverksamheter
• Psykolog och lärare
• Prak�k
TRÄNINGSLÄGENHETER
• 16 – 21 år
• Lägenhet i flerfamiljshus
• Boendecoach
