Tidningen omtanke, nr 2, 2020

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

Krönikan: ”Tid att hålla ihop och hjälpas åt”

Ingen lyssnade på Nathalie

Hemtjänsten får möta många fler äldre med missbruksproblem

Susanna Alakoski, författare och socionom

”Det pratas alldeles för lite om fattigdom”

Möt poeten Tommie Sewón

Därför var han med och startade gruppen Anonyma Ensamma

Det finns mycket vi kan lära

Socialtjänsten i Finland har genomgått en stor och viktig förändring

Hur ökar vi barns delaktighet i utredningar? Hur skapar vi en bättre familjehemsvård? Hur fungerar föräldrastöd mot radikalisering?

Detta och mycket mer kan du få svar på hos Socialenkanalen, kompetenshubben för dig som arbetar inom socialtjänsten, eller är intresserad av socialt arbete. Här får du kunskap om metoder och den senaste forskningen. Du möter andra yrkesverksamma som delar med sig av sina erfarenheter, och får perspektiv på aktuella frågor.

Besök oss på:

humana.se/socialenkanalen

Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individ- och familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.

”Jag är oerhört imponerad av den snabba omställning som kommuner och regioner nu gör”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Staffan Isling, VD, SKR

Läs krönikan på sidan 48

8|

Intervjun

Tommie Sewón är sångare, låtskrivare, poet och författare. Han brinner för mänskliga möten och har varit med och startat gruppen Anonyma Ensamma.

14| Aktuellt

Teater Fryshuset om kriminella gäng.

17| Tema: Socialtjänsten

18| Socialtjänsten i Finland

Finland har stärkt socialarbetarnas kompetens och ställning.

24| Du gör skillnad

Johanna Svenningsson är tacksam över den hjälp hon har fått.

28| Ambassadör för Hjärnkoll

Nathalie Sundberg hade behövt Barnkonventionen som lag.

34| Barn och sorg

Så arbetar Vårsol Samtalscenter i Jönköping.

38| Nya socialtjänstlagen

Margareta Winberg talade på Socialrättsdagen.

40| Alkohol och äldre

Hemtjänsten får möta ett allt större antal äldre med missbruk.

Sidan 40: Allt fler äldre har alkoholmissbruk, vilket ställer högre krav på hemtjänsten.

43| Äldreomsorg

SSIL möter upp behovet av platsförmedling till äldrevård med speciella behov.

44| Susanna Alakoski

Hon var en av talarna på Socialrättsdagarna där hon lyfte fram fattigdom och narkotika.

50| Nya grupper hemlösa

54| På jobbet

Drömkontoret för hjärnan.

57| Aktuellt

Riskbedömning rekommenderas för alla evenemang. Nr 2 • April 2020 • Årg 14

För dig som tar stora beslut i människors liv

JUNO ® – Din juridiska kommuntjänst

Prova fritt i två veckor på: juno.se/social

Du gör ett viktigt jobb

Ni som arbetar inom socialtjänst, vård och omsorg gör ett fantastiskt jobb! Ni bedriver samhällsviktig verksamhet. Det har hela Sverige blivit ytterst medvetna om i dessa tider. Att skydda våra äldre har också blivit ett mantra under corona-krisen. Många har varit snabba att begränsa besök på äldreboenden, servicehem och andra boenden där det finns riskgrupper. Ni har tvingats att kämpa med minskad personalstyrka, brist på material och ökad oro. Det är verkligen imponerande. Tack för att ni finns!

Mycket händer varje vecka, men vi får hoppas att alla gör sitt yttersta för att minska smittspridningen så att resurserna räcker så att vi klarar att rida ut den här stormen. Det har varit ett stort intresse på vår webb! Många har hjälpt till att sprida viktig information och det tackar jag för.

Det är säkra källor som folkhälsomyndigheten.se, krisinformation.se, socialstyrelsen.se, msb.se, regeringen.se och 1177.se som vi kan lita på och bör följa i dessa tider när det sprids åsikter hej vilt på sociala medier. Vi följer utvecklingen!

MÅNGA AKTÖRER HAR tänkt utanför boxen för att kunna upprätthålla sin verksamhet. JP Infonet webbsände Socialrättsdagen, vilket var helt perfekt för min del. Då kunde jag äntligen få chansen att lyssna till Susanna Alakoski och hon fick också pryda omslaget.

Tommie Sewón är också en intressant människa. Han lyfter det viktiga ämnet ensamhet och beskriver så fint vilket behov vi har att möta andra människor.

Man kan inte låta bli att tänka på alla ensamma äldre som nu blir ännu mer isolerade. Men vi kanske lär oss något av det här också. Vi kanske blir bättre på

att höra av oss till familj, äldre släktingar och bekanta eller grannar. Det är så lätt att slå en signal och höra så att allt är bra, kanske erbjuda hjälp med enklare ärenden. Vi kanske minskar vår överkonsumtion, blir lite mer ekonomiska och miljömedvetna när vi reser mindre och rör oss mindre ute på stan.

JAG VILL GÄRNA välja att se det positiva, att se lösningar. Det är en drivkraft som gör att vi kommer framåt. Det är lätt att det negativa dominerar med tanke på alla nyhetssändningar. Inte minst barnen blir skrämda av all rapportering om nya döda varje dag. Bris råder att vara lyhörd och observant för barns oro. De kan visa en ängslighet kring sådant som inte brukar oroa annars, till exempel var alla i familjen är.

För barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer kan oron öka för att föräldrarna ska förlora sin inkomst. Om barnet är oroat, ta reda på för vad. Är det rädsla för att själv bli smittad? Att farfar ska bli det? Att maten ska ta slut? Visa att du kan prata också om sådant som kan kännas svårt, även om du inte har svar på alla frågor, skriver Bris.

Trevlig läsning!

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen

Jenny Fors, chefredaktör Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

Jenny Fors Chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Ansvarig utgivare Jenny Fors

Layout

Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Patrik Fall, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration

Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby. Läs vår policy om hur vi hanterar dina personuppgifter på www.ssil.se/policy

Välkommen att kontakta oss förförfrågan!placerings-

Välkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.

Hemmabergets HVB Hem Lappträsk 0922-520 43 hemmabergetshvbhem@telia.com Följ vår verksamhet på Facebook

Hemmabergets HVB-hem är det lilla hemmet med de stora möjligheterna, endast 5 platser. Det vackert beläget vid sjön Lappträsk, ca 2,5 timmars restid från Arlanda. Hemmet riktar sig till flickor och pojkar 15–20 år med psykosociala problem såsom relationsproblem, lättare kriminalitet, beteendestörningar och ADHD-problematik. 50% av personalen bor på gården.

Förutom bilsimulatorer, musikstudio och gym har vi en egen mekanisk verkstad för bilar, snöskotrar och race-fordon. Man ges dessutom möjlighet att delta i olika race-team.

Tommie Sewón är sångare, låtskrivare och författare. Han startade föreningen Anonyma Ensamma tillsammans med en kollega.

”Det betyder oerhört mycket att få dela känslan av ensamhet”

Som författare, låtskrivare, poet med mera har berättandet i alla dess former alltid varit centralt för Tommie Sewón. Men inte bara det. Att dela berättandet med andra är precis lika viktigt. Därför brinner han också för att skapa forum för verkliga och nära möten, med möjligheter att kunna förenas i gemensamma upplevelser och erfarenheter. Som av ensamhet. För ett par år sedan startade han och en kollega gruppen Anonyma Ensamma.

TEXT: EVA-LOTTA SIGURDH FOTO: MAGNUS FOND

Vi befinner oss i ett rymligt och öppet rum på Södermalm i Stockholm. Den generösa takhöjden och det stora ljusinsläppet i kombination med ett möblemang dominerat av en jättelik soffgrupp och massor med andra sittplatser, väggar prydda med kärleksfulla ordspråk och otaliga levande ljus på bord och bänkar ger ett ombonat och välkomnande intryck. Här i Sofia församlings lokaler träffas Anonyma Ensamma varannan tisdag kväll. Men vi återkommer till det. Först en titt på det här med att vara människa. För egentligen grundar sig allt i det, menar Tommie Sewón, som så långt tillbaka han kan minnas har försökt förstå vad det egentligen innebär att vara människa – där hans eget förhållningssätt rimmar illa med den bild som han tycker alltför ofta förmedlas:

– Både i samhället i stort och inom kyrkan, där jag verkat länge, upplever jag att det finns så mycket krav på att vi måste prestera något för att bli ”godkända” och älskade. Det synsättet tror jag är ett missförstånd som bara väcker skuld och skam och gör att vi förnekar sidor av oss själva

– något som i sin tur gör att vi blir osäkra och får låg självkänsla.

I stället, menar Tommie Sewón, finns allt inom oss själva. Det gäller bara att tro på det och att plocka fram det, utan prestige och bortanför lager av besvikelser och rädslor:

– För mig är det väldigt vackert att våga vara så mycket människa som möjligt och i det ligger att ta in även allt som skaver. Då blir det också mycket lättare att på ett äkta och ärligt sätt våga närma sig andra och visa sin sårbarhet, utvecklar han, men framhåller samtidigt hur viktigt det är att skapa förutsättningar för den här typen av möten – och mötesplatser.

Att det så småningom blev ett engagemang för just ensamma började med Tommie Sewóns egen skilsmässa, där han i sitt plötsliga överskott av ensamhet fick syn på alla andra ensamma människor runtomkring.

– Jag tror att man alltid blir mer uppmärksam på det som man upplever själv hos andra, som i mitt fall grannarna, berättar han.

Om Tommie Sewón

Ålder: 50 år.

Gör: Sångare/låtskrivare, författare, poet, skribent och pedagog.

Bor: I Axelsberg söder om Stockholm.

Familj: Tvillingsönerna Isak och Oliver, 21 år och dottern Elvira, 13 år.

Aktuell med: Driver gruppen Anonyma Ensamma på Södermalm i Stockholm.

Intressen: Musik, skrivande och träning.

Drivkraft: Att berätta och skapa forum för berättande.

Engagemanget för ensamma började med Tommie Sewóns egen skilsmässa.

De egna erfarenheterna och grannarnas berättelser blev underlaget till romanen Huskroppar, som handlar om människorna bakom fasaden. Människor, som likt Tommie Sewón själv, levde helt eller delvis ensamma liv på olika sätt.

Ämnet fortsatte att fascinera honom, så när han efter en tid fick förfrågan om att vara med och starta upp en mötesplats för ensamma – Anonyma Ensamma – på Södermalm i Stockholm var han inte sen med att tacka ja.

– Vi är alla ensamma i grunden, men det blir så mycket lättare om vi kan vara

ensamma tillsammans, förklarar han det lyckade konceptet.

För lyckat blev det! Allt sedan starten för närmare tre år sedan nu fortsätter deltagarantalet att öka stadigt för varje träff och vittnesmål som ”det här är min livlina” och ”gruppen är livsviktig för mig” bekräftar hur välgörande dessa möten är.

Vad är syftet med Anonyma Ensamma?

– Att få träffas och dela med sig av sina känslor av ensamhet. Det mest isande är när man upplever att ingen annan förstår, men här gör ju alla det.

Varför just namnet ”Anonyma Ensamma”?

– Det är slagkraftigt och uppskattat av deltagarna och konceptet bygger på samma grundprincip som till exempel Anonyma Alkoholister – det vill säga att vi sitter i ring och ger plats för var och en att dela med sig. Det är en modell som fungerar väldigt bra!

Hos Anonyma Ensamma är det dock tillåtet att kommentera varandra, så presentationerna brukar varvas med djupa samtal om det som delas, berättar Tommie Sewón. Han poängterar att allt som

sägs i rummet stannar i rummet, men på frågan om vad som kan komma upp på mötena nämner han några exempel:

– Det kan vara allt ifrån saknaden av en bortgången livskamrat till ledsamheten i att aldrig bli hembjuden till någon. Att förlora ett husdjur kan också vara stort och viktigt att ventilera för någon som redan innan lever ensam.

Träffarna präglas av stor respekt för varandra, för som Tommie Sewón säger; – När man är nära sin egen sårbarhet så är man inte så benägen att slänga ur sig ”ryck upp dig!” till någon annan.

»Vi är alla ensamma i grunden, men det blir så mycket lättare om vi kan vara ensamma tillsammans« Tommie Sewón

Fast samtidigt, tillägger han, så ger den trygghet som skapas i rummet mod att våga utmana varandra på ett varsamt och kärleksfullt sätt, något som då kan låta i stil med ”Nu har du pratat om din döda katt flera gånger. Skulle du kunna tänka dig att skaffa en ny katt?”.

Vilka är det som kommer? – Både män och kvinnor, ja, till och med par – och i alla åldrar, dock främst från 40 år och uppåt. En del är sjukpensionärer, andra mitt uppe i ett yrkesliv, vissa har ett långt liv av ensamhet bakom sig och för andra har ensamheten utlösts av en kris, som dödsfall eller skilsmässa.

Oavsett orsak så är den gemensamma nämnaren hos alla som kommer känslan av ensamhet, där det som har visat sig betyda mest för de flesta är att få träffa andra med samma känsla.

– Från början var Anonyma Ensamma framförallt tänkt som ett frihetsprojekt, en slags språngbräda att komma ut ur sin ensamhet och bli mer social igen, men ganska snabbt märkte vi att gruppen i sig fick ett självändamål. Att bara ses här och ha träffarna att se fram emot varannan vecka betyder oerhört mycket.

Varför är gruppen viktig?

– Det blir väldigt sårbart om man hänger upp sitt gemenskapsbehov på ett fåtal personer och låter dem bli hela ens värld. Då är det bättre om det finns ett sammanhang med många ögon och öron.

Upplägget är enkelt. Efter en kort fikastund sätter sig alla i ring och ”rundan” börjar. En i taget delar med sig av sitt, följt av feedback och samtal som ofta leder vidare till annat som berör. Tommie Sewón fördelar ordet så att alla får komma till

tals, men förutom detta – och att förbereda fikat och skicka ut kallelserna – gör han egentligen inte mer än någon annan här, säger han ödmjukt.

– Först tänkte jag att jag behövde använda någon avancerad samtalsmetodik och förberedde mig minutiöst, men märkte snabbt att det inte behövdes. Samtalen flyter på så bra ändå. Det verkar fungera att vara bara jag! konstaterar han glatt. Även om Tommie Sewóns roll är att leda gruppen så har den kommit att betyda väldigt mycket även för honom själv, understryker han:

– Jag har lärt mig våga möta andra människor på ett friare sätt, utan krav på mig själv att behöva prestera. Det har stärkt min självkänsla. Deltagarna verkar tycka om mig fast jag inte har någon smart metod!

Åter till detta med att vara människa, alltså. Och styrkan i att det är okej att bara vara den man är. Inte det lättaste, ens för ett ”proffs” som Tommie Sewón, som förutom att ständigt brottas med dessa tankar och känslor för egen del också arbetar med det i sitt skapande på olika sätt, både som författare och låtskrivare. I boken Att prata om livet med en penna och i skrivarkurser för både ungdomar och vuxna vill han även inspirera andra att börja skriva:

– Skapandet har alltid varit som en livlina för mig. Särskilt vid olika brytpunkter i livet. Då hjälper skapandet mig igenom, oavsett om det jag skriver leder till en bok, en dikt eller till ny musik. I grunden handlar det om behovet av att reflektera – något som jag tror att vi alla behöver göra för att först upptäcka oss själva där innerst inne, sedan kunna bryta mönster och komma vidare med sådant som skaver.

Skapandet har även lett fram till stora, mer övergripande insikter, berättar Tommie Sewón och framhåller betydelsen av verkliga möten som den allra mest överskuggande – och något som han också ständigt återkommer till i vår intervju.

– Jag vill verkligen förmedla till människor att ge sig tid till möten!

Åren med Anonyma Ensamma har ytterligare bekräftat det skriande behov som finns och han skulle önska att fler startade upp grupper runt om i landet. Det enda som behövs är en plats att vara på och någon som leder gruppen. Det kan vara Svenska kyrkan, som här, eller kan-

ske någon förening med lokal, tipsar han den som känner sig manad.

Så tillbaka till detta med att skapa nödvändiga förutsättningar för verkliga möten – även utanför riktade initiativ som Anonyma Ensamma. För i takt med att ensamheten har blivit ett allt större samhällsproblem behövs också helt andra satsningar av samhället än dem som görs, menar Tommie Sewón och utvecklar: – Idag anordnas det väldigt mycket aktiviteter överallt, men mest för att underhålla. Det är så klart också bra, men jag skulle vilja se en ökad prioritering av synliga bara-vara-ställen att mötas på. Presti-

gelösa kaféer eller liknande som ligger bra till, där det bara är att slinka in i syfte att umgås med dem som är där.

– Visst är det bra att gå med i en kör eller liknande för att träffa andra människor, men det räcker inte för att komma nära varandra och passar inte heller för alla, tillägger han.

Tommie Sewón önskar också bättre kontakt över generationsgränserna, där han tror att det finns många äldre som vill berätta om sina liv för barn och barnbarn, men där det saknas miljöer för det.

På frågan om vad han tycker att de som känner sig ensamma själva kan göra för

I takt med att ensamheten har blivit ett allt större samhällsproblem behövs också helt andra satsningar av samhället, tycker Tommie.

»Vissa har ett långt liv av ensamhet bakom sig och för andra har ensamheten utlösts av en kris«

att bryta sin ensamhet funderar Tommie Sewón en stund innan han svarar:

– Börja med att ta dig ur din isolation. Jag tillhör dem som tycker att sociala medier kan vara bra, som att gå med i grupper och bli aktiv på forum. Men det räcker inte, utan du måste våga dig ut på riktigt också och hitta din plats att vara på.

Själv har han kommit fram till att han behöver ”vårda sina sammanhang”, det vill säga att han stärks av en grupptillhörighet och av att få vara en del av något där han kan gå in med olika stor insats och bara få vara.

– Sedan känner jag en trygghet i om det finns någon slags formalisering som hjälper de djupa och nära samtalen på traven, som ”rundan” hos Anonyma Ensamma eller att det finns förbereda diskussionsfrågor på middagar och andra tillställningar. Det har jag själv testat och det var väldigt uppskattat, så det är ett tips!

Men samtidigt som det är viktigt att våga sig ur sin bekvämlighetszon och bli mer social så är Tommie Sewón övertygad om att det är precis lika viktigt att stanna upp och våga möta sina ensamhetskänslor ordentligt, längre och längre stunder i taget:

– Jag tror på en kombination av att inte vara rädd för att möta sin ensamhet på djupet och verkligen gå in i den för att tycka om sig själv och bli lite starkare parallellt med att utmana sig själv i relation till andra.

För som han sammanfattar det: – Att gå in i sin egen ensamhet ger en styrka i att man känner att man klarar av att vara ensam och när man upptäcker att man faktiskt klarar av att vara ensam så känner man sig också mindre ensam. ●

Om Anonyma Ensamma

Anonyma Ensamma är en gemenskap av människor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem – ensamheten. Gruppen riktar sig till alla som uppriktigt vill bryta sin ensamhet. Deltagandet är kostnadsfritt och det behövs ingen föranmälan.

Missbruksbehandling

för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-559 09 39

ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se

Tillståndspliktigt

stödboende för personer från 16 år.

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-559 00 15

ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se

Teater Fryshuset belyser kriminalitet, machokultur och vägen därifrån

Teater Fryshuset är just nu aktuella med föreställningen Bye bye bror som de gör ihop med Riksteatern. Det är en vittnesmålsbaserad föreställning om kriminalitet, machokultur och vägen därifrån. Unga Fredsbyggare, som är en del av Fryshuset, höll en välbesökt konferens den 17 februari: Den första som såg mig var en gängledare”.

Efter år av eskalerande våld, skjutningar och mord i kriminella miljöer är det många som vill hoppa av den kriminella banan och bort från gängen. Men det är en lång process som i många fall kräver att du på nytt lär dig vad det innebär att tillhöra samhället. Bakom statistiken, bakom antalet skjutningar och mord finns bara en gemensam nämnare: De är alla MÄN.

”Bye Bye Bror” är en dokumentär teaterföreställning med inslag av dans baserad på intervjuer med män som är i process att lämna kriminalitet och gängliv. Hur går det till, vem blir man sen och vad har manligheten för roll i det hela?

Emil Rosén Adsten och Ulf Stenberg

ger oss uppföljaren till ”Klipp Han” som spelats på Dramaten under 2017/2018. Efter varje föreställning följer ett samtal. Föreställningen görs av Riksteatern i samarbete med Teater Fryshuset.

Den 15 januari var det premiär för föreställningen i Umeå och sedan dess har föreställningen turnerat runt i Sverige. Den sista föreställningen hålls den 11-14 maj på Malmö Riksteater.

Unga Fredsbyggare, som är en del av Fryshuset, har också arrangerat en konferens på samma tema: ”Den första som såg mig var en gängledare”.

Programmet var fullspäckat med talare och fokus under dagen var hur civilsamhället ska se och bekräfta de unga så att de inte behöver söka den bekräftelsen på destruktiva håll.

Dagen började med att Stockholms

Teater Fryshuset

stads politiker Anna König Jerlemyr och Jan Jönsson gav sin lägesbild över unga och kriminalitet och påpekade att det är tidiga insatser som behövs.

MSB och medarbetare på Fryshuset delade med sig av sina erfarenheter och menade att omgivningen måste vara stöttande på flera sätt. De tog upp att arbetsgivare behöver ge unga en chans in på arbetsmarknaden, att unga behöver en meningsfull fritid, vikten av att se de unga där de är, att inte vara rädd för att ta kontakt och hur man genom mötet kan skapa tillit och bli sund relation i en ung människas liv.

– Unga behöver en första chans, men också en andra chans. säger Aweis Abdulkadir, uppsökande coach från Fryshuset i Husby.

AV: JENNY FORS

Teater Fryshuset är en turnerande rikstäckande teater som spelar pjäser med tema kring aktuella sociala frågor, utsatta grupper och destruktiva utanförskap. Teater Fryshusets föreställningar kan beskrivas som vittnesmålsteater – berättelserna är alltid baserade på sanna historier.

Ulf Stenberg och Emil Rosén Adsten är tillsammans konstnärliga ledare för Teater Fryshuset.

Storsättra Gård

HVB-Hem

Verksamma sedan 1987

Familjebehandling och utredning

4Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn 0-15 år. SoL, LVU, 56§ KvaL, kontraktsvård.

4Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter.

Storsättra Gård AB

Tel 08-512 302 22

info@storsattragard.se

Fax 08-512 303 50

www.storsattragard.se

HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.

MÅNGSBO HVB AB

Östervåla, 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se

Duvgården HVB i Uppland erbjuder en trygg behandlingsmiljö för tjejer mellan 15 och 19 år med psykosociala problem och brister i självkänslan som tagit sig uttryck i riksbruk/missbruk och kriminalitet. Vi har kompetens att arbeta med sexuella övergrepp, självskadebeteende och familjearbete.

9 platser för behandling, utredning och eftervård. Psykolog finns på plats ca 10 timmar i månaden.

Individuella behandlingsplaner skräddarsys utifrån den enskildes vårdplan och övriga behov. Detta görs gemensamt av psykolog, behandlare, föreståndare, socialtjänst och vårdnadshavare.

Duvgården HVB ligger i Lilla Runhällen i Heby kommun. 1 ½ timmes bilresa från Stockholm ca 1 tim från Gävle, Uppsala, Västerås och Enköping.

KONTAKTA OSS

Hatim Rweileh Föreståndare

070-775 56 88

Jens Wallman Placeringskordinator

070-450 15 80

www.duvgarden.se

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Ramavtal med 222 kommuner

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se

Skyddat boende, krisoch riskhantering

HVB-HEM

Välkommen att kontakta oss!

Andreas Roos 070-355 56 62 Kjell Roos 070-379 83 76 www.mikandellab.se

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.

Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:

• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter

•

HÖG KOMPETENS OCH LÅNG ERFARENHET

Vi är också helt unika i Sverige med att ha en gruppbostad enligt LSS 9§9 och LSS 9§8, vilket möjliggör vår vision om en vårdkedja där trygghet och kvalité genomsyrar verksamheten.

www.stubben.se Gamla Hembageriet Boende 0703 96 77 83, info@gamlahembagerietboende.se www.gamlahembagerietboende.se

Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare

Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering

Samtalsstöd vid komplex PTSD Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal

Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling

Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom

• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation

Möjlighet att genomföra Trappansamtal

Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning

Välkommen att kontakta oss vid förfrågan!

0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se

www.skyddsinsatser.se

Stiftelsen Bergslagsgårdar har över 30 års erfarenhet av familjehemsvård Vi är en allmännyttig stiftelse som drivs utan vinstintresse och finns i Örebro, Västerås och Karlstad

Familjehem

Våra familjehem tar emot barn, ungdomar och vuxna. Vi erbjuder även placering i familjehem för föräldrar tillsammans med barn.

Behandlingsfamiljer

Familjehem med utbildning i beroendekunskap och återfallsprevention tar emot vuxna med missbruksproblematik. Familjehem utbildade i traumamedveten omsorg tar emot mindre barn med komplex problematik

Jourfamiljer

I våra jourfamiljer är en vuxen hemma på heltid. De tar emot barn och ungdomar i akut behov av placering.

Skydd i familjehem

Noga utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan barn, familjer eller män i behov av skydd.

Vår största trygghet

I Finland har socialtjänsten större befogenheter och ställning. En ny barnrättslag kom redan år 2008. Vad kan vi lära oss av Finland? Johanna Svenningsson är evigt tacksam för vad socialtjänsten har gjort för henne. Nathalie Sundberg har en helt annan bild. Hon hade behövt Barnkonventionen som lag och hoppas att andra kan få ett bättre bemötande tack vare den nya lagen.

TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES

Finland – en professionaliserad socialtjänst

På senare år har socialtjänsten i vårt grannland Finland genomgått en stor förändring som påverkar socialarbetarnas arbete. De har utarbetat en ny barnskyddslag och stärkt socialarbetarens kompetens och ställning. Omtanke var på socionomdagarna i höstas och lyssnade på den finske universitetslektorn och tidigare socialarbetaren Harry Lunabba som berättade om arbetet i Finland.

TEXT: ÅSA LARSSON

FOTO: PRIVAT OCH GETTY IMAGES

Vi är många i Sverige som har berörts av fallet Esmeralda – den treåriga flickan som fick lämna det familjehem där hon hade vistats sedan hon var knappt åtta veckor och flytta till sina biologiska föräldrar. Mindre än ett år senare är hon död. Trots att socialtjänsten förordade att Esmeralda skulle stanna i familjehemmet tog Kammarrätten i Jönköping det ödesdigra beslutet att hon skulle återförenas med sina biologiska föräldrar. Socialtjänsten hade inte lyckats visa att det fanns brister i föräldrarnas omsorgsförmåga.

I vårt grannland Finland ser det annorlunda ut. Där har socialtjänsten numera ett helhetsansvar samt har fått mycket starkare befogenheter att fatta beslut eller kan kräva beslut när det gäller fall med barn som far illa.

UNDER SOCIONOMDAGARNA I höstas lyssnade Omtanke på ett fördrag med Harry Lunabba, universitetslektor i socialt arbete vid svenska sociala och kommunala högskolan vid Helsingfors universitet. Han pratade om hur man förändrat socialtjänstens roll i Finland. Där har det skett en professionaliseringsprocess av soci-

altjänsten och 2008 trädde en ny barnskyddslag i kraft.

Harry Lunabba inleder sitt föredrag med ett exempel från verkligheten. Innan han undervisade arbetade han som socialarbetare ute på fältet. Berättelsen handlar om hans sista case, vilket också blev ett av hans tyngsta fall någonsin.

– Jag mötte en familj med ett barn som var i fara. Det rörde sig om ett så kallat isolerat barn som stod utanför utan barnomsorg och for illa hemma.

Efter att ha träffat barnet bedömde Harry Lunabba och hans kollega att det fanns skäl att vidta den tyngsta åtgärden som finns – brådskande placering.

– Eftersom det var ett alldeles nytt case, fanns det inte mycket att lyfta fram i beslutet, annat än att beskriva de intryck som vi fick av ett isolerat barn och att föräldrarna inte gick med på att samarbeta – ens i den utsträckningen att vi kunde ha fört ett sakligt samtal.

EFTERSOM DET FANNS lite material uppstod en utmaning att påvisa att öppenvårdsåtgärder inte räckte till. Under socialnämndens behandling kom man fram till ett beslut

att barnet skulle återvända hem, med stöd av öppenvårdsinsatser. Nämnden förmådde inte inse att öppenvårdsmöjligheter inte fanns att tillgå då föräldrarna vägrade samarbete på alla nivåer.

– Barnet hamnade alltså tillbaka i isoleringen hemma hos föräldrarna. Ett år senare blev han återigen hämtad för brådskande placering, säger Harry Lunabba och suckar.

Poängen med berättelsen är att händelsen utspelade sig innan socialnämndens professionaliseringsprocess hade genomförts och den nya barnskyddslagen hade trätt i kraft.

– Jag är fast övertygad om att om vi hade hunnit genomföra professionaliseringsprocessen av socialtjänsten och den nya lagstiftningen som trädde i kraft 2008 hade funnits, så hade det här barnet kunnat räddas mycket tidigare.

2008 TRÄDDE ALLTSÅ en ny barnskyddslag i kraft i Finland. I samma veva stärker man socialarbetarnas kompetens och höjer dess status.

– Socialt arbete är ett svårt yrke som kräver en hög kompetens. Därför har alla

Harry Lunabba är universitetslektor i socialt arbete i Helsingfors.

»Socialt arbete är ett svårt yrke som kräver en hög kompetens« Harry Lunabba

socialarbetare som arbetar med barnskydd i dag en högre högskole- eller universitetsexamen. Alla har genomgått en magisterutbildning, säger han.

Utöver att utbildningskraven har stärkts krävs det i dag också att socialarbetarna registreras sig. De blir numera legitimerade socialarbetare.

– Det räcker alltså inte med att ha en utbildning, man måste också upptas i registret. För att upptas där brukar det vara fullt tillräckligt att man har en utbildning. Men legitimeringen innebär också att man kan tappa sina yrkesrättigheter och mista sin legitimation om man handlar på ett oetiskt sätt – på samma sätt som en läkare om den missköter sig.

Vad det var som stärktes i den nya lagen – några exempel I den nya barnskyddslagen har man framför allt betonat barnets rätt till delaktighet. Det handlar om hur alla barn ska höras och hur processen ska göras tillgänglig för barn på alla nivåer.

Dessutom utses det en socialarbetare för varje klient. Denne har ett helomfattande ansvar för caset, och om det skulle behövas expertis så måste den finnas tillgänglig.

Tröskeln för barnskyddsanmälan har blivit lägre.

– Tanken är att man ska få in anmälningar tidigare.

Det har också blivit en skärpt anmälningsskyldighet. Vid misstanke om våld mot barn måste man numera alltid anmäla till polisen samt till socialtjänsten.

– Det här är alltså en skyldighet som man kan bli dömd för om man inte uppfyller kravet och anmäler.

DEN NYA LAGEN har också för avsikt att främja samarbetet över myndighetsgränser. Det har blivit enklare att diskutera barnskyddsärenden utan att det finns sekretesshinder emellan olika instanser som kan göra att barnens rätt förverkas.

Lagen betonar också tidigt ingripande och tidigt stöd.

– Med det menar man att stödinsatser hellre ska inledas förr än senare.

Professionalisering av barnskyddsprocessen handlar mycket socialarbetarens helhetsansvar. I dag har denne starka befogenheter enligt lagen och mycket mer makt att fatta beslut än tidigare. Tidsramarna har dessutom blivit tydligare.

– NÄR DET KOMMER in ett case eller barnskyddsanmälan ska man inom sju dagar fatta ett beslut om det ska leda till en ordinarie utvärdering. Om man kommer fram till att det ska göras en utvärdering, måste den utföras inom tre månader. Man måste dessutom fastställa en klientplan och det finns tydliga regler för hur ofta den ska granskas och uppdateras.

Den nya lagen ger också möjlighet att sammankalla ett mångprofessionellt team för att behandla ett barnskyddsärende och utreda om det finns behov för omhändertagande eller andra tunga insatser.

– Det finns också paragrafer som innebär att man också kan gå emot samtycke om barnet är i behov av vård.

Tidigare hade socialnämnden beslutanderätten om brådskande omhändertagande. I dag har detta överförts till kommunens tjänsteinnehavare och förvaltningsdomstolen.

– Det innebär att om det är brådskande placering och omhändertagande med samtycke så är det ett tjänsteinnehavarbeslut och om det är utan samtycke är det förvaltningsdomstolen som avgör. Socialnämnd beblandar sig inte längre i de här processerna över huvud taget.

OFTA KAN DET vara en ledande socialarbetare som har beslutanderätten om den brådskande placeringen, som kan fortgå i högst 30 dagar, och den tiden går att förlänga i ytterligare 30 det behövs för utredningen. I regel är det två socialarbetare som förbereder den brådskande placeringen.

Lagen säger också att man ska omhänderta och ordna barnets vård utanför hemmet om det brister i omsorgen om

– Den främsta förbättringen med reformen är enligt alla jag har pratat med att de har sluppit att behandla tunga ärenden i socialnämnden, säger Harry Lunabba.

»Jag har aldrig träffat eller hört om en yrkesverksam socialarbetare som inte stödjer lagförändringen«

barnet eller andra uppväxtförhållanden hotar att allvarligt äventyra barnets hälsa eller utveckling, eller om barnet orsakar detta själv genom till exempel rusmedel, brottsliga gärningar eller liknande.

I DE HÄR fallen ska det också vara två personer som utför beredningsarbetet och den ena är ofta den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter. Här är det högre tjänsteinnehavare eller socialarbetare som delegerats som fattar beslut och om barnet har fyllt 12 år krävs det samtycke. I de fall barnet motsätter sig detta avgörs ärendet av förvaltningsdomstolen på ansökan av ledande tjänsteinnehavare.

– Ansökan till förvaltningsdomstolen är detaljerad och socialarbetarna tycker att den fungerar bra som ett arbetsredskap. När man överväger situationen så kan man gå igenom en sådan detaljerad ansökan och får då en bra helhetsbild över situationen.

Det har dessutom blivit högre krav på socialarbetarens bedömning av situatio-

nen. Det räcker inte längre med att socialarbetarna beskriver hur det ser ut, de måste nu också göra analyser, tolkningar och dra slutsatser.

– DEN FRÄMSTA förbättringen med reformen är enligt alla jag har pratat med att de har sluppit att behandla tunga ärenden i socialnämnden. Nästan alla socialarbetare som har varit med ett tag har ett ”nämndtrauma”, säger Harry Lunabba och skrattar lite.

– De uppfattar domstolsbesluten i dag som mer förutsägbara – domstolarna har bättre och mer professionaliserade färdigheter att bemöta barn och föräldrar och de har även tillgång till expertis inom barnskyddsarbete.

Överlag betraktas de nya processen som mer professionell av de flesta inblandade.

– Jag har aldrig träffat eller hört om en yrkesverksam socialarbetare som inte stödjer lagförändringen, avslutar Harry Lunabba. ●

Vad kan vi lära av Finland?

Enligt Harry Lunabba handlar professionaliseringsprocessen i Finland i stora drag om tre saker som vi i Sverige skulle kunna ta efter:

Q För det första gäller det att satsa på utbildning. I Finland har de socialarbetare som arbetar med barnskydd en magisterutbildning, det vill säga de har en högre högskole- eller universitetsexamen. Det har man genomfört eftersom socialt arbete är ett svårt yrke som kräver en hög kompetens.

Q De satsar mer på forskning – en professionaliserad verksamhet bygger på forskning. Man måste alltså skapa olika typer av insatser samt tillsätta forskningsmedel så att man kan utreda de svåra frågor som barnskyddsarbete innebär.

Q För det tredje är det viktigt att de organ och institutioner som fattar de här svåra, komplexa besluten är professionella. Det räcker inte längre med en gedigen politikerkompetens. Frågorna är så pass tunga och svåra att det krävs expertinstitutioner, som till exempel domstolar, där de har särskild kompetens i de här frågorna. Framför allt i de fall där det saknas samtycke.

BARNSKYDDSLAGEN: HTTPS://WWW.FINLEX.FI/SV/LAKI/ALKUP/2007/20070417

Vid misstanke om våld mot barn måste man numera alltid anmäla till polisen samt till socialtjänsten.

”För att alla förtjänar Drömmar, Mod & Möjligheter!”

www.9vb.se . 010-150 21 30 . info@9vb.se

SÖKES

DU som vill göra skillnad !

Går du och tänker på att fylla livet med något mer meningsfullt?

Har du plats hemma och tid över och empati och kärlek att ge? Då undrar VI om DU är den vi söker?

Vi söker familjer som vill ta emot barn och ungdomar för längre eller kortare tid i sitt hem.

Vill du veta mera? Kontakta oss!

08 470 54 00 • wilma@wilmajourochfamilj.se

www wilmajourochfamilj.se

Rätt plats för din annons!

Kontakta oss så hjälper vi dig.

Patrik Fall 0651-69 90 26, patrik.fall@ssil.se

Socionomens jobb gör skillnad

Johanna Svenningsson är evigt tacksam för den hjälp hon har fått från socialtjänsten. Hon är ett levande exempel på vad bemötande, punktinsatser och undantag kan få för betydelse. Utan försörjningsstöd hade inte Johanna hittat tillbaka ur det fängelse av ångest och depression hon levde i.

På Socionomdagarna var Johanna Svenningsson en av föreläsarna. Hon är 32 år och har kämpat i många år mot både depression och funktionsnedsättning. Nu har hon börjat studera och hon föreläser för att informera om vilken skillnad socialtjänstens arbete kan göra för den enskilde. Det är tack vare den hjälpen som Johanna har tagit sig dit hon är idag.

– Jag var duktig i skolan men hoppade av efter nian. Då mådde jag dåligt. Mamma försökte få mig att söka hjälp, men jag klarade inte av det utan blev bara sämre, berättar Johanna.

Några veckor innan hennes 18-årsdag hade hon helt tappat kontroll med verkligheten och fick hjälp att komma till psykakuten.

– Det konstaterades att jag inte var

»Det jag inte visste var att jag hade kommit till räddningstjänsten«

Johanna Svenningsson

självmordsbenägen så jag blev hemskickad med antidepressiv medicin och en remiss till öppenvården. Där fastnade jag i flera bedömningssamtal och jag blev sjukskriven för jag var inte i skick att söka jobb.

Johanna hänvisades till socialkontoret för att söka försörjningsstöd.

– Jag hade svårt att ta mig till ICA och nu skulle jag försöka ta mig tre kilometer till socialkontoret, jag som inte klarade av att åka buss. Min mamma följde med. Vi fick träffa en socionom som vi kan kalla Åsa. Jag hade en sådan ångest. Det jag inte visste var att jag hade kommit till räddningstjänsten.

Johanna hade inte rätt till något studiebidrag så försörjningsstöd var enda chansen. Åsa sa att hon skulle bevilja stödet, men Johanna behövde komma och prata med henne varje månad.

– De första gångerna frågade hon hur jag mådde och vad jag hade gjort sedan sist. Jag hade varken lust eller ork att göra någonting alls. Jag hade behövt höja dosen för min medicin men det gjordes ingen uppföljning. Jag mådde för dåligt för att förstå hur dåligt jag mådde. Åsa gav inte upp.

– Hon frågade vad jag brukade tycka om att göra. Jag hade alltid varit aktiv och haft intressen, så jag svarade att jag hade hållit på med hästar och att jag hade tyckt om att läsa böcker, men mitt i depressionen så kändes allt totalt meningslöst.

ÅSA UPPMUNTRADE JOHANNA att prata om sina intressen, vilket gjorde att hon började tänka på dem mer och mer. Till slut började hon känna lite, lite lust.

– Vid ett möte kunde jag berätta att jag hade läst en bok. Wow, Johanna har gjort något! Jag som inte hade gjort något på flera år. Mitt liv hade stått helt stilla. Åsa sa aldrig att jag borde ha gjort mer, hon

bara undrade om jag skulle kunna tänka mig att läsa någon mer bok. Johanna tycker att det var bra att Åsa tog reda på hur situationen hade sett ut tidigare, vem hon var.

– Vid en depression blir man helt personlighetsförändrad. Jag var inte den här personen som inte hade lust med någonting. Det märkte min mamma, men det kan vara svårt för en utomstående att förstå det.

ÅSA STÄLLDE ALDRIG krav på sysselsättning och självförsörjning så fort som möjligt. Att Johanna skulle må bra igen var första prioritet och vägen dit behövde hon ta med små steg. Ekonomiskt stöd var en förutsättning för det.

– Åsa frågade ofta hur jag tänkte mig framtiden. ”Oj, har jag en framtid?”, tänkte jag. Jag såg bara ett stort svart hål.

När tankarna hade mognat bestämde hon sig för att läsa in gymnasiet på en folkhögskola. Då hörde psykiatrin av sig och erbjöd KBT.

– Jag kände att jag redan hade fått det genom Åsa.

När Johanna var 24 år flyttade hon från Västergötland till Stockholm. Det var svårt för henne att få jobb och hon hade noll självförtroende.

– Jag fick provanställningar, men upptäckte att arbetsuppgifter som andra tyckte var enkla upplevde jag som svåra. Jag genomgick en neuropsykiatrisk utredning och fick diagnosen aspergers syndrom. Jag hade problem med motorik och koordination. Dessutom upptäcktes en synnedsättning i hjärnan, vilket gör att jag har svårt att tolka synintryck.

Med tre funktionsnedsättningar förstår man att det vardagliga har varit extra svårt. Eftersom hon inte hade rätt till studiebidrag var hon tvungen att söka nytt försörjningsstöd via socialtjänsten.

Det är viktigt att se personen bakom varje ärende. Foto: Getty Images

– Jag fick träffa en socionom som vi kan kalla Achmed. Jag var beroende av mitt SL-kort som jag hade fått pengar för av min mormor. Achmed valde att inte räkna den summan som inkomst så att jag kunde få fullt försörjningsstöd. Han informerade också om vilka andra insatser som kunde göras för mig, vad jag mer kunde få hjälp med, som boendestöd och ledsagning via LSS. Det var jättebra att veta. Jag kunde också få tandvårdsstöd, vilket jag sökte. Jag har stora problem med motoriken plus att jag tycker att det är obehagligt att använda tandtråd, jag har också svårt att veta hur länge och hur hårt jag ska borsta.

Reglerna är lite luddiga när det gäller LSS, så Johanna är tacksam att Achmed uppfattade hennes behov av stöd.

– Jag hade inte gått till tandläkaren på tio år och nu fick jag komma till en klinik för tandvårdsrädda. Det var en ond cirkel som bröts.

JOHANNAS MÅENDE VAR väldigt ojämnt. Att ständigt vara beroende av ekonomiskt stöd som ska förnyas med jämna mellanrum skapar en maktlöshet och rädsla för negativa beslut.

– Jag har gråtit så att jag har skakat i väntan på beslut. Allting hängde på mitt försörjningsstöd. Hade jag förlorat det, skulle jag inte ha haft råd med mat, räkningar. Jag hade blivit vräkt. Jag fick panik när någon hade sökt mig på telefo -

nen utan att ha lämnat ett meddelande. Tak över huvudet betydde en chans till återhämtning. Vägen har varit lång och att människor har förstått det är Johanna tacksam över.

– Min hjälp från vårdens sida hade inte fungerat om jag inte hade fått pengar. Jag har ett stort sömnbehov på grund av mina tre funktionsnedsättningar. Jag behöver sova tio timmar per dygn. Det blir baklänges om man tvingas in i arbete först och sedan ska försöka fixa ångesten.

Johanna glömmer inte den hjälp hon har fått.

– Jag hade inte stått här idag om inte Åsa hade fångat upp mig när jag var 18 år. Jag är jättetacksam, avslutar Johanna Svenningsson. ●

Johanna Svenningsson.

Med rätt förutsättningar kan man uppnå det mesta. Foto: Getty Images

SKYDDAT BOENDE

Melior erbjuder skyddat boende med hög standard för kvinnor och medföljande barn.

FAMILJESTÖD

Melior finns med i familjen under en period då det pågår en utredning eller då beslut finns att stödfunktion i hemmet behövs.

UMGÄNGESSTÖD

Melior är behjälpliga innan och under umgängestillfället.

FÖRÄLDRASTÖD

Melior stöttar föräldrar i sin föräldraroll.

Välkommen att kontakta oss! 076-328 70 71, info@melioromsorg.se

Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!

I Familjehemsbanken hittar ni enkelt utredda familjer, med eller utan konsulentstöd. Sök bland hundratals intressenotiser.

Kontakta oss gärna!

Ring oss på 0585-20057 eller maila till kontakt@familjehemsbanken.se.

www.familjehemsbanken.se

• Individanpassad insats

• Akut/behandlingsplacering

• Omtanke, Trygghet, Respekt

0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se HVB för pojkar och flickor 9-13 år

Skyddade boenden - Kan ta emot akut - Svenska och internationella placeringar - Dygnet runt: 0706 19 29 99

Solsunda

Solsunda är ett HVB-hem för vuxna med psykisk ohälsa, bara 20 minuter ifrån Stockholms innerstad. Hos oss arbetar vi med den boende i team som består av skötare, arbetsterapeut och sjuksköterska. I de fall där det är lämpligt kan även vår konsultpsykiatriker ta över det psykiatriska behandlingsansvaret. I samband med boendetiden kan våra arbetsterapeuter erbjuda ADL-utredningar.

Vi har tre olika boendeformer som är anpassade för olika stödbehovsnivåer hos den boende.

Ring eller maila om ni vill veta mer!

Ninni Wedell föreståndare 08-557 72 514, ninni.wedell@solsunda.se

Christoffer Ehn bitr. föreståndare (placeringsansvarig) 08 557 72 510, christoffer.ehn@solsunda.se

Steget mot ett självständigt liv

Barnet har rätt att komma till tals

Det

här är Nathalie Sundbergs erfarenheter av Socialtjänsten

Nathalie Sundberg är en av 300 ambassadörer för Hjärnkoll, en ideell organisation som vill sprida kunskap och skapa öppenhet om psykisk ohälsa. På Barnkonventionsdagen den 4 februari berättade Nathalie sin historia.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES

Hennes liv har kantats av psykisk ohälsa, missbruk och självmordsförsök. Nathalie Sundberg mår bra idag och ska utbilda sig till socionom för att kunna hjälpa andra. På Barnkonventionsdagen tog hon upp konkreta exempel där Barnkonventionen som lag hade behövts för hennes egen del. – Jag fick inte vara delaktig. Det var ingen som lyssnade på mig, vad jag tyckte. Det var ingen som såg mig som något annat än ett problem.

Nathalies berättelse startar när hon var 14 år. Då led hon av social fobi, hade hallucinationer och panikattacker. Detta gjorde att hon inte kunde gå i skolan. Hon satt hemma, vilket innebar att hon mådde sämre och sämre.

– Jag hade självskadebeteende, började missbruka medicin som jag hittade hemma och alkohol för att döva min ångest.

Jag tillbringade mina dagar i sängen.

Hennes möten med socialtjänsten och Bup var korta och intensiva.

– Det var ingen som förklarade för mig varför jag var där. Jag förstod bara att det var något fel på mig, men jag visste inte varför jag mådde som jag gjorde. Jag kände mig rädd och osäker på vad de här människorna egentligen ville. Det gjorde att jag tog allt mer avstånd från vuxna.

RELATIONEN MED FAMILJEN blev också sämre.

– Min syster trodde att jag bara ville ha uppmärksamhet och min mamma var mest trött.

Efter något år fick Nathalie flytta till ett behandlingshem.

– Det var som att jag tilläts må dåligt där. Det var bra för alla att jag fick komma dit och jag började må bättre. När jag var

16 år fick jag en ny socialsekreterare som tyckte att jag kunde flytta hem eftersom jag hade gjort framsteg. Det tyckte inte jag, men ingen lyssnade på mig. Det gjorde att jag började må sämre igen och när flytten började närma sig fick jag ett allt mer självdestruktivt beteende. Då blev jag inlagd på Bup.

Nathalie berättar att det hölls ett möte om vad som skulle göras, men Nathalie fick inte vara med på det.

– Det kom in en personal och sa att jag skulle flytta till ett nytt behandlingshem. Jag fick inte hämta sakerna från mitt gamla behandlingshem eller säga hej då till dem. Jag fick bara säga hej då till min mamma, sedan kom det en bil med en främmande person och hämtade mig. Efter cirka en timme kom vi fram till ett rött hus mitt ute på landet. De tog min

Nathalie Sundberg hade en svår tonårstid och stannade hemma från skolan.

Det första behandlingshemmet var bra och Nathalie började må allt bättre.

Nathalie önskar att hon fick komma till tals och hoppas att Barnkonventionen som lag kan hjälpa andra.

mobil och dator. De upplyste mig om att jag hade telefontid två gånger i veckan i 15 minuter.

NATHALIE BÖNADE OCH bad socialsekreteraren om att få flytta tillbaka till det gamla behandlingshemmet.

– Jag var egentligen en ganska lugn person och här var det många som hade stora attitydproblem. Jag kände mig otroligt ensam och fast. Reglerna och rutinerna var stränga. Vi fördes till en speciell skola där det även gick ungdomar från andra behandlingshem. Dagarna handlade om att överleva och på skolan handlade det om att även överleva lärarna. De gjorde sig ofta lustiga över eleverna, använde övervåld och kunde låsa in den som bråkade i ett redskapsförråd, berättar Nathalie. Hon försökte rymma flera gånger och en dag när ångesten rev i henne så att hon bara satt och skrek i sitt rum, kände hon att hon inte orkade leva längre. Hon skar upp sina handleder och lade sig på golvet för att vänta på döden.

– När jag låg där och tittade upp i taket började jag att tänka på min syster och familj. Jag kom på att jag ville leva trots allt. Då började jag ropa på hjälp. Men ingen kom. Ingen trodde att det var på allvar.

Till slut kom någon och när ambulanspersonalen bar ut henne på en brits kom det fram en från behandlingshemmets personal och sa förlåt för att de inte hade kommit när hon hade ropat.

»Det var ingen som såg mig som något annat än ett problem«

Nathalie flyttade till ett tredje behandlingshem där hon fick ha sin mobil och dator. Fortfarande var relationen med familjen dålig, de hade till och med sagt upp bekantskapen.

– När jag var 19 år flyttade jag till min dåvarande pojkvän och hans mamma. Kontakten med soc. fasades ut men miljön runt i kring mig var inte bra. Det var psykisk misshandel, missbruk och psykiska problem. Jag hade svårt att få jobb och svårt att fungera i samhället.

Livet tog en vändning för Nathalie när hon blev gravid. Barnet i magen gav en mening. Hon slutade medicinera och slutade att skada sig själv.

– Jag fick specialistvård och stöd, mina föräldrar tog emot mig med öppna armar och jag började gå på Komvux. Sedan pluggade jag till undersköterska med psy­

Om Hjärnkoll

Tre av fyra har erfarenhet av psykisk ohälsa. Trots att det är så vanligt finns fortfarande mycket stigma och fördomar förknippade med psykisk ohälsa. Det vill Hjärnkoll ändra på. Den ideella

Nathalie Sundberg

kiatrisk inriktning. Idag läser jag in gymnasiet och inom ett år ska jag börja på socionomprogrammet, säger hon stolt.

FORTFARANDE FÅR HON ofta kämpa för sin plats i samhället.

– Jag har behov av meningsfullhet och intellektuell stimulans. Jag vill som alla andra bli hörd och sedd och vara delaktig i mitt liv.

Hon önskar att någon hade sett henne som en rättighetsbärare, som en människa med bra egenskaper också. Inte bara sett hennes problem. Att någon hade förklarat vad panikångest, social fobi och självskadebeteende är för något så att hennes familj hade förstått henne och hade kunnat hantera henne bättre hemma. Förståelse hade kunnat leda till en bättre relation inom familjen. 

organisationen har 300 ambassadörer som föreläser om sina erfarenheter av psykisk ohälsa för att öka kunskap och öppenhet. WWW.HJARNKOLL.SE

Nystartad versamhet på Gotland

för unga och unga vuxna med missbruk och psykosocial ohälsa.

Nystartad versamhet på Gotland

för

unga och unga vuxna med missbruk och psykosocial ohälsa.

• Pojkar 14-17 år

Vi har tre enheter:

• Flickor 14-17 år • HBTQ+ 18-26 år

• Pojkar 14-17 år

Vi har tre enheter:

• Flickor 14-17 år

Vi arbetar utifrån psykosocial behandlingsteori och använder miljöterapi och medlevarskap som grundläggande metod. Vi har ett utvecklat genusperspektiv i verksamheten.

• HBTQ+ 18-26 år

Vi arbetar utifrån psykosocial behandlingsteori och använder miljöterapi och medlevarskap som grundläggande metod. Vi har ett utvecklat genusperspektiv i verksamheten.

Behandlingen är indelad i tre faser:

• Fas 1 - insluss, kartläggning, etablering

Behandlingen är indelad i tre faser:

• Fas 2 - behandlingsprocess med tydliga mål

• Fas 1 - insluss, kartläggning, etablering

• Fas 3 - utsluss/hemsluss/eftervård

• Fas 2 - behandlingsprocess med tydliga mål

• Fas 3 - utsluss/hemsluss/eftervård

Vi erbjuder psykologutredning, neuropsykiatrisk utredning, skolutredning, social utredning och missbruksutredning. En MAS finns ansluten till verksamheten. Vi arbetar både individuellt och gruppedagogiskt. Vid behov erbjuder vi att hämta den placerade samt att ha möten på hemmaplan.

Vi erbjuder psykologutredning, neuropsykiatrisk utredning, skolutredning, social utredning och missbruksutredning. En MAS finns ansluten till verksamheten. Vi arbetar både individuellt och gruppedagogiskt. Vid behov erbjuder vi att hämta den placerade samt att ha möten på hemmaplan.

Välkommen att kontakta oss för mer information!

Välkommen att kontakta oss för mer information!

Malin Plaenge 070-020 88 01 forestandare@ghvb.se

Malin Plaenge 070-020 88 01 forestandare@ghvb.se

Riktlinjer för dig som arbetar med riskgrupper

Socialstyrelsen har samlat information om coronavirus covid-19 till personal inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård. Fokus ligger på att skydda riskgrupper, vilket gör att du som arbetar i verksamheter där dessa finns behöver vara särskilt aktsam.

De allra flesta som smittas med viruset blir lindrigt sjuka med luftvägssymtom som går över av sig själva. Framför allt är det vanligt med hosta och feber, men även andningspåverkan, snuva, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk är vanliga symtom.

En mindre grupp av alla smittade har drabbats av allvarligare sjukdom, till exempel lunginflammation, som har krävt vård på sjukhus. Det gäller främst äldre personer och äldre som redan har underliggande sjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom, eller diabetes.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att du stannar hemma från jobbet om du har symptom som feber, hosta, andningspåverkan, snuva, halsont, huvudvärk, illamående eller muskel- och ledvärk. Det gäller även om du bara känner dig lite sjuk. Då undviker du att smitta vård- och omsorgstagare och arbetskamrater.

Här finns samlad aktuell information om covid-19: Folkhälsomyndigheten.se

Krisinformation.se

Du kan även ringa telefonnummer 113 13 om du har allmänna frågor om covid-19. Det är det nationella informationsnumret och är öppet dygnet runt årets alla dagar.

Privatpersoner som behöver rådgivning och hjälp hänvisas till numret 1177 Vårdguiden för att få medicinsk bedömning på närmaste vårdcentral.

Inför besöksförbud på äldreboenden

Det finns konstaterade fall av coronasmitta på Stockholms stads äldreboenden – både bland personal och de äldre. Stockholms stad går därför ut med ett besöksförbud på alla stadens äldreboenden och servicehus. Undantag görs för äldre i livets slutskede och de som har särskilda behov.

– Det här påverkar många anhöriga och även de äldre som inte får några besök. Vi får hoppas att det här besöksförbudet gäller under så kort period som möjligt men ändå hålls så länge det är nödvändigt, säger Erik Slottner (KD), äldreborgarråd i Stockholm.

Planeringsstöd för att kunna upprätthålla verksamheten

MSB erbjuder ett stöd i kontinuitetshantering med anledning av covid-19. Det handlar om att planera för att upprätthålla verksamheten på en tolerabel nivå. – Belastningen på kommunal verksamhet kommer att öka, säger Annelie Bergholm Söder, MSB.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har utformat ett planeringsstöd för kontinuitetshantering med anledning av coronaviruset. På www.msb.se kan du få vägledning hur din organisation kan tänka inför eventuellt bortfall av personal och leveranser av varor och tjänster samt att identifiera vilka verksamheter som måste prioriteras.

Ett antagande som ställs i verktyget är bland annat: ”20 procent av ordinarie personal är borta från arbetsplatsen under sex veckor. Under två av dessa sex veckor är 40 procent av ordinarie personal borta från arbetsplatsen.”

– Utifrån de svar som vi redan har fått in kan vi se att det

”Vi

leder till omfattande begränsningar i verksamheten om 40 procent av personalen skulle vara borta under två veckor, säger Annelie Bergholm Söder, MSB.

Hon kan konstatera att hälso- och sjukvården redan är svårt belastad på flera håll med personalbortfall och brist på varor.

– Vi står inför gemensamma utmaningar då belastningen på samhällsviktiga verksamheter förväntas öka och kan pågå under lång tid.

Det pågår en nationell koordinering av skyddsmaterial och annan utrustning samt tillgängliga intensivvårdsplatser. Socialstyrelsen har fått uppdraget för inköp, produktion och omfördelning av befintligt materiel och fördelning av tillkommande materiel mellan regioner och kommuner.

Under en presskonferens 20 mars riktade Taha Alexandersson, Socialstyrelsen, ett särskilt tack till alla som hört av sig och erbjudit material.

måste skydda de äldre”

Kommuner har gått upp i stabsläge och förmedlat riktlinjer för de anställda. Många LSS-boenden och äldreboenden har fått besöksförbud. Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson förklarar i ett långt brandtal varför skolor inte ska stängas i det här läget.

I en presskonferens den 13 mars talade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson om myndighetens riktlinjer. Alla som känner de minsta symtom på förkylning ska hålla sig hemma.  – Men om man är frisk ska

man gå till jobbet. Det är extra viktigt nu att vi kan upprätthålla samhällets viktiga funktioner, säger Johan Carlson.

Många har hört av sig till Folkhälsomyndigheten på grund av att allt fler verksamheter ställer in sina aktiviteter.

– Det finns ingen anledning att ställa in fotbollsträningar och liknande. Tvärt om är det viktigt att de här aktiviteterna pågår. Att helt förlama samhället på aktiviteter tjänar inte det här syftet.

Äldre personer bör dock tänka på att minska sina sociala kontakter.

– Vi måste skydda de äldre. De äldsta äldsta och riskgrupper. Vi vill att man ska begränsa besök på sjukhus och äldrevårdsinrättningar. Vi anser inte att det är en lämplig åtgärd att stänga skolor. Det kan bli aktuellt i ett annat läge när man vill minska rörligheten totalt sett i samhället, säger Johan Carlson och fortsätter: – Vi måste fundera på vilka konsekvenser det kan få om man stänger ned skolor med friska barn. Barn måste tas omhand. Vi vet också att det finns en stor grupp barn som är i en socialt utsatt situation.

Annelie Bergholm Söder, MSB. Foto: MSB.

Rapport: Nyanlända tjejer missar sina rättigheter

Nyanlända unga kvinnor och tjejer i Sverige saknar grundläggande information om sina rättigheter på ett flertal områden. Det framkommer i Kvinna till Kvinnas rapport ”Manifest – unga nyanlända kvinnors krav på makthavare” som lanseras i samband med internationella kvinnodagen 8:e mars.

I rapporten intervjuas en grupp som deltagit i Kvinna till Kvinnas kunskapsutbyte för nyanlända tjejer. Resultatet visar att dessa har bristande kunskaper om sina rättigheter i skolan, i vården, när man utsätts för diskriminering och kanske framför allt om vad som gäller på arbetsmarknaden. ”Jag hade ingen aning innan. Vad är rättigheter och skyldigheter? Det var helt nytt.” säger en av de intervjuade.

– Vår rapport visar att ett rättighetsarbete riktat mot nyanlända tjejer måste vara tydligt, konkret och börja från grunden, säger Kvinna till Kvinnas generalsekreterare Petra Tötterman Andorff. Flera intervjuade har inte

fått någon information om hur vården fungerar och hur de kan tillgodose sin sexuella och reproduktiva hälsa. Det sker inget automatiskt kunskapsutbyte mellan skolan och till exempel Ungdomsmottagningen.

DEN SVENSKA SKOLAN är heller inte likvärdig när det gäller kunskaps- och informationsstöd till nyanlända tjejer. Enligt Kvinna till Kvinna är det ett lotteri ifall man får hjälp av en studievägledare eller vägledning i att söka till exempelvis Komvux. Skolan bedriver heller inget uthålligt

jämställdhetsarbete varken för nyanlända tjejer eller killar.

– Sedan är kunskapen om hur svensk arbetsmarknad fungerar oroväckande låg hos nyanlända tjejer. De riskerar därför att utnyttjas på olika sätt, säger Petra Tötterman Andorff.

Rapporten visar att flertalet inte vågar agera eller anmäla för att de är just osäkra på vad de har för rättigheter.

– Vårt övergripande krav är därför att samhället på alla plan måste prioritera rättighetsarbetet för nyanlända tjejer och unga kvinnor, säger Petra Tötterman Andorff.

Otrygghet bland unga kvinnor

Nästan varannan ung kvinna känner sig otrygg i sitt hem och närområde. Det visar en nationell undersökning genomförd av Verisure i samarbete med Kantar Sifo.

Den årliga nationella undersökningen ”Svenskarna & Trygghet” visar att nästan var tredje svensk känner sig otrygg (31 %) och att otryggheten är störst hos unga kvinnor i åldern 18–29 år (46 %). Det är en signifikant skillnad jämfört med gruppen äldre män i åldern 65–74 år, där endast 18 % uppger att de kän-

ner sig otrygga i sitt hem eller närområde.

– I populärkulturen och medias rapportering kring brottslighet så målas kvinnor oftast ut som offer och män som antingen förövare eller hjältar. Kvinnor får alltså alltid vara passiva och beroende av andra. Det här påverkar förstås kvinnors upplevelser av otrygghet, framförallt i det offentliga rummet men tydligen också i hemmet. Lägg då till att rättsväsendet tenderar att nedprioritera de brottskategorier som drabbar kvinnor vilket förstås ökar otryggheten

Dokumentär om

Childhood

I över 20 år har Childhood arbetat med att förebygga våld och sexuella övergrepp mot barn. Nya Viaplayserien Barnens drottning ger en unik inblick i Childhoods arbete och Drottningen och Prinsessan Madeleines engagemang i organisationen. I serien får tittarna också möta en mängd eldsjälar som vigt sina liv för att göra skillnad för barn. Poliser, forskare, läkare och personer som utsatts för sexuella övergrepp under barndomen berättar om sitt engagemang. – För oss är det naturligtvis väldigt roligt att Childhoods arbete med att förebygga våld och sexuella övergrepp mot barn visas i en fem avsnitt lång dokumentär. Det är modigt av producenterna att inte rygga tillbaka för svåra teman som pedofili, resande förövare eller livestreamade övergrepp. Vad vi tycker gör serien så stark är att den lyfter eldsjälar och visar hur mycket som görs för att förhindra att övergrepp sker, säger Paula Guillet de Monthoux, generalsekreterare på Childhood.

De gör fler suicidförsök

Enligt en ny rapport från Socialstyrelsen så ökar könsdysfori i befolkningen, framförallt bland barn och unga där andelen nya fall bland unga 13–17 år med registrerat kön kvinna vid födseln har ökat mest. Samtidigt vet vi sedan tidigare att självmordsförsök är vanligare bland yngre transpersoner än bland äldre. Transpersoner är kraftigt överrepresenterade när det gäller självmordstankar och självmordsförsök. 36 % av alla transpersoner har övervägt att ta sitt liv, jämfört med 6% bland befolkningen i allmänhet. Dödlighet i suicid är högre bland personer med könsdysfori i jämförelse med befolkningen.

och känslan av rättslöshet ytterligare för just kvinnor, säger Kristina Wicksell Bukhari, jämlikhetsexpert på Make Equal.

Rapporten visar att yngre personer generellt upplever sig mindre trygga än äldre. I det yngsta segmentet, 18–29 år, är tryggheten som lägst. Endast 59 % av dessa känner sig trygga i sitt hem eller närområde. Känslan av trygghet ökar sedan med åldern – tre av fyra i de äldre åldersgrupperna uppger att de känner sig trygga (50–64 år, 77 % och 65–74 år, 75 %).

Mind har därför skapat en plattform där transpersoner kan dela och läsa andras berättelser om vad det innebär att komma ut och leva som transperson. På så vis ges möjlighet att hitta andra att identifiera sig med och att begreppet trans breddas. Det skapar igenkänning och tröst och kan i många fall vara direkt livräddande. Även själva berättandet i sig kan ha en terapeutisk funktion. Inte minst är detta också ett utmärkt tillfälle att förmedla kunskap till allmänheten om vad det innebär att leva som transperson och vad begrepp som könsidentitet och sexualitet egentligen betyder.

Plattformen är framtagen tillsammans med skådespelaren och författaren Saga Becker, som själv är transperson.

Tipsa oss! Skicka dina nyhetstips till: nyhetstips@ssil.se

Tufft att möta barn i sorg

Barn känner ofta skuld och skam när någon i familjen dör. Det är viktigt för hela familjen att få bearbeta sin sorg. Ofta stänger barn ute sorgen. Genom samtal kan man få hjälp att bearbeta det svåra. Att träffa andra i liknande situation kan också kännas skönt. Vårsol Samtalscenter i Jönköping ger stöd till familjer i svåra livssituationer.

TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES OCH JENNY FORS

– Barns sorg är randig, den går in och ut, förklarar Pia Ericson på Vårsol Samtalscenter.

»Barn lägger ofta sin sorg åt sidan« Pia Ericson

Att som barn förlora en förälder eller ett syskon och som vuxen förlora en partner eller ett barn ger ett stort psykiskt sår. Sorgen är en psykisk sårläkningsprocess som tar tid.

– Varje sorg är unik. Det är en process man behöver gå igenom, var och en på sitt sätt. Tiden läker inga sår. Det är det man gör under tiden som läker, säger Pia Ericson, socionom på Vårsol Samtalscenter. De erbjuder stödgrupper, individuella samtal, föräldra- och anhörigstöd, före-

läsningar och handledning. De har också uppsökande verksamhet genom ett samarbete med kriminalvården och rättspsykiatrin i Jönköping.

Vårsol Samtalscenter, som ligger under Frälsningsarmén, fokuserar på fysisk sjukdom, psykisk ohälsa, frihetsberövade, skilsmässa, beroende, sorg, våld och nyanlända.

– När det gäller sorg hjälper vi hela familjen i sorgearbetet. Man behöver förstå och reda ut vad som har hänt, möta de tankar och känslor som kommer upp och lära sig att leva vidare. Ibland krävs det stöd och hjälp för att hitta kraften att hitta sin väg igen och den kanske ser annorlunda ut än innan, säger Mona-Lisa Öberg, beteendevetare på Vårsol.

Hon tycker att det ibland saknas kunskap kring hur barn reagerar på sorg.

– För vissa barn kanske det dröjer ett år innan det kan komma en reaktion på sorgen i skolan och då tror man ofta att det är något annat. Det är viktigt att det finns kunskap om det i skolorna.

Forskning visar att barn i sorg löper dubbelt så stor risk att gå ut grundskolan utan godkända betyg.

Det är mycket som påverkar sorgen. Omständigheter kring dödsfallet; var hela familjen med i bilen när lillebror dog? Hade pappa varit sjuk länge?

– Många vuxna kan ha fullt upp med sin egen sorg och inte vara känslomässigt närvarande för barnets sorg, säger MonaLisa Öberg.

VARJE DAG FÖRLORAR drygt nio barn under 18 år en förälder. Enligt svensk lag ska barn ha rätt till information, råd och stöd när en förälder är allvarligt sjuk eller plötsligt avlider. Här vill Vårsol Samtalscenter vara en plattform och komplement till sjukvården

– Många barn tror att det är deras fel när någon i familjen har dött. Det kan vara suicid eller en olyckshändelse. Det gäller att man är tydlig med att förklara, annars tror de ändå att något i händelseförloppet var deras fel. Sen bör man berätta så ärligt som möjligt vad som hände, även om det kan ta emot. Ofta är föreställningen om händelsen värre än verkligheten och det skapar ångest och skuld.

Barn vill ofta inte berätta i skolan att de går och bär på sorg. De tror att de är

Ibland kan det ta ett år innan det kan komma en reaktion på sorgen i skolan.

ensamma om det här och att det inte finns andra i samma situation. På samtalscentret får familjen hjälp att tillsammans och enskilt bearbeta sin sorg.

– De kan också få träffa andra i grupp som går igenom samma sak. Barn lägger ofta sin sorg åt sidan. De drar sig ofta för att prata med sin kvarvarande förälder för att slippa förvärra och oroa. Obearbetad sorg kan också aktualiseras av andra händelser, säger Pia Ericson.

DET ÄR VIKTIGT att få minnas den bortgångne och att få veta vad som kommer att hända inför begravning och liknande.

– Att få vara med vid begravningen är en del i sorgeprocessen.

Man får hitta sätt att komma ihåg den döde på, prata och svara på frågor. Men vardagen med fortsatta rutiner och aktiviteter är också viktig.

– Det känns tryggt att något är som det brukar vara. Man får lyssna in vad barnet har för behov, vissa behöver mer tid hemma. Andra barn behöver få vara i skolan där allt är som vanligt. Ibland brukar man beskriva det som att barns sorg är randig. De går ut och in i sorgen på ett annat sätt än vi vuxna. Ena stunden kan de gråta och andra stunden sitta och leka som vanligt, säger Pia Ericson.

På Vårsol hälsar de alltid på barnet först

för att de ska känna sig sedda. Pia och Mona-Lisa behöver också påminna sig själva om hur man bäst ska möta barn i sorg. Att se, lyssna, fråga och agera.

– Vi får inte vara rädda för tystnaden. När jag jobbade som kurator var det en vuxen kvinna som berättade sitt livs historia för mig. Hon pratade konstant i en timme. Jag sade ingenting. Sedan berömde hon mig för att jag var så bra, säger Pia och skrattar.

Hon berättar också om en gång när det blev fel.

– Det var en nioårig pojke som kom hit för att prata om sin pappa. Både jag och socialtjänsten var överens om att han borde göra det. Vi lärde känna varann litet och jag började ställa frågor om pappan. Då fick han panik och sa ”Jag vill inte prata om min pappa”. Vi skulle förstås ha tagit reda på vad pojken själv ville.

PIA TROR ATT många barn skulle ha önskat att någon hade frågat hur de mår. Om man misstänker att ett barn mår dåligt och skulle behöva hjälp är det bra att göra en orosanmälan, även om det kan kännas tufft.

När ett barn kommer på samtal brukar de två första gångerna bara handla om att bygga upp en relation och förtroende.

– Det är viktigt att skapa trygghet innan man börjar prata om det svåra. Sedan brukar vi prata om familjen, vad som har

hänt, begravningen, känslor, vad som har blivit annorlunda, vad som hjälper i sorgen och vilket nätverk man har omkring sig, säger Mona-Lisa.

Samtalen blandas med praktiska aktiviteter som kan göra det lättare att prata.

– Vi målar, ritar, håller på med lera, spelar spel och leker lekar. Vi anpassar det praktiska med vilken ålder man är i.

För att öppna upp kommunikationen i familjen används KASAM, en metod för psykisk ohälsa som gör det lättare att förstå hur olika vi reagerar på kriser utifrån hur vi upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

– Som förälder kan man behöva stöd i att hantera och styra sina känslomässiga reaktioner, få träffa andra i liknade situation och få känna hopp. Det finns en väg ut ur sorgen, avslutar Mona-Lisa. ●

Att möta barn i sorg

Se – verkligen se dem. Möta dem med blicken när de kommer, upprepa deras namn. Visa att du är intresserad.

Lyssna – visa att du vill höra vad de säger. Tystnad. Koppla ihop se och lyssna. Ge barnen tid att prata.

Fråga – ställ följdfrågor. Våga fråga om det som är jobbigt.

Agera – ge barnen utmaningar. Agera om du hör något som du blir orolig för.

Pia Ericson.

Att blanda samtalen med praktiska saker kan göra det lättare att uttrycka sig.

Smartare inköp för er verksamhet

Spara tid och pengar | Kvalitet och trygghet

Personlig inköpscoach | Frihet att välja

UHPO INKÖPSSUPPORT ÄR en fristående inköpsorganisation som förhandlar fram avtal åt över 1 750 medlemmar. Vi erbjuder inköpsavtal med cirka 50 storkundsleverantörer inom bland annat livsmedel, förbrukningsmaterial, kontorsmaterial, arbetskläder, fastighetsunderhåll, inredning och drivmedel.

SOM MEDLEM FÅR ni fri tillgång till samtliga avtal. Ni får även en inköpsanalys och kontinuerlig uppföljning av er personliga inköpscoach.

VIA UHPO UTBILDNINGSFOND finns även möjlighet att ansöka om kostnadsfria utbildningsdagar för personalen hos Martin & Servera GastroMerit.

Välkommen!

Svenska Vårds medlemmar har kostnadsfri tillgång till UHPO InköpsSupports avtal*

Kontakta oss för att få tillgång till avtalen: info@uhpo.se eller tel. 08-560 324 50

*Ordinarie årlig medlemsavgift från 1500 kr upp till 5000 kr.

Läs mer på www.uhpo.se

ETT URVAL AV UHPOS LEVERANTÖRER

Flera nya lagförslag att vänta

Nu har socialtjänstlagen setts över

Många väntar på den nya socialtjänstlagen. Under Socialrättsdagen den 16 mars som JP Infonet arrangerade berättade

Margareta Winberg om utredningens utmaningar och några av lagförslagen som väntas.

TEXT: JENNY FORS

Efter ungefär 40 år görs nu en ordentlig översyn av socialtjänstlagen. Margareta Winberg, som är särskild utredare på socialdepartementet, berättade under ett föredrag på Socialrättsdagen att de nu är i slutspurten av utredningen.

– Vi håller på med det sista nu; detaljer, konkreta lagförslag. I slutet av april håller vi det sista sammanträdet.

Idag blir människor allt äldre, så det är en av utmaningarna att kunna hantera en större andel äldre i befolkningen. Vi har också ett helt annat samhälle idag, med fler utlandsfödda. Vem ska betala för välfärden?

De nya förslagen för framtidens socialtjänst som Margareta Winberg redan nu kan presentera handlar om:

• Bättre förebyggande arbete, på individ-, grupp- och samhällsnivå.

• Ökad samverkan.

• Lägre trösklar, ökad tillit.

• Barnperspektiv.

• Jämlikhet och jämställdhet.

• Brukare och bemötande.

• Ökad kommunal makt, profession och kommunpolitiker.

• Mer likvärdig eller mindre likvärdig över landet?

»Vi vet att tidiga insatser ger stor effekt«

Margareta Winberg

De här punkterna utgår ifrån de utmaningar socialtjänsten står inför och de finns också formulerade i utredningens direktiv.

– När det gäller det förebyggande arbetet så vet vi så mycket. Vi vet att tidiga insatser ger stor effekt. Insatser på samhäll-

snivå ger också effekt om vi bara har modet att genomföra dem. Här kommer vi att lägga förslag, säger Margareta Winberg.

Hon berättar vad en forskare har sagt: ”Beroende på hur man planerar ett samhälle, så kan man inkludera eller exkludera. Och man kan planera bort gängkriminalitet och hemlöshet.”

– Det har vi vetat om, men vi har inte gjort det. Vi har egentligen gjort tvärt om. Det som diskuteras i samhället är inte det förebyggande arbetet, utan det är akuta situationer och vad man måste göra åt problem när de har uppstått.

– Det är möjligt att det behövs fler poliser. Men man måste också titta på vad det är som gör att det blir såhär. Om det går att undvika innan det sker.

Det utredningen har ägnat mycket tid och kraft åt är att försöka skapa lägre trösklar och skapa tillit. Många skäms och är rädda att gå till socialtjänsten.

– Vi ska skapa en möjlighet för kommunerna, att vissa ärenden ska kunna gå en enklare väg utan behovsprövning och beslut, säger Margareta Winberg.

Tillit är något som utredningen har ägnat mycket tid och kraft åt. Foto: Getty Images.

Margareta Winberg.

SSIL - För vård och omsorg

Vår ambition är att vara totalleverantör när det gäller marknadsinformation inom vård, omsorg och behandlingsverksamheter. Detta har varit och är vår ledstjärna sedan starten 1995. Under våra 25 år i branschen har vi byggt upp ett heltäckande kontaktnät inom samtliga kommuner, landsting och kriminalvård.

Vi har ca 100 000 personliga kontakter per år med socialtjänsten i Sverige. Detta gör oss till den största och ledande aktören på marknaden idag.

Vi har ett unikt kontaktnät något du som kund hos oss kan få tillgång till.

Vi förmedlar dagligen information om kommuners, landstings och kriminalvårdens konkreta behov av att köpa boendeplatser, behandlingsplatser, konsulter, handledare och personliga assistenter.

Upphandlingsbevakning (anbud) Löpande information via e-post om kommande offentliga upphandlingar inom följande områden: HVB, familjehemsplaceringar, LSS-platser, korttidsplatser, boende, konsulter, handledare, psykologer, terapeuter, rådgivning, öppenvård, utbildning, kompetensutveckling, driftsentreprenad, hemtjänst, personliga ombud, företagshälsovård, personalvårdsprogram, samt även valfrihet (LoV) som kan innefatta, särskilt boende, daglig verksamhet/sysselsättning och stödboende.

Med vår långa erfarenhet och kunskap finns möjligheten att skräddarsy marknadsföringsinsatser för just er verksamhet.

Vi sammanställer olika rapporter som t.ex. kvalitetsindex, trender, marknadsanalyser och kundspecifika studier inom branschen.

Våra tjänster:

• Förmedla förfrågningar.

• Tillhandahåller upphandlingar av ramavtal inom branschen.

• Kvalitetsindex/kundnöjdhet.

• Marknadsstudier.

• Kundunika marknadsaktiviteter.

• Ramavtalsbevakaren. Bevaka din marknad på ett enkelt sätt.

Ökat alkoholmissbruk bland äldre

Dagens pensionärer dricker mer än vad tidigare generationer har gjort. Det råder en annan dryckeskultur idag, de äldre har bättre ekonomi och många känner sig ensamma efter pensioneringen. Alkohol är skadligare för äldre och det påverkar många läkemedel, så statistiken är skrämmande. Socialstyrelsen ser ett behov av kunskap hos hemtjänsten som får möta många äldre med missbruksproblem.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES

Andelen äldre kvinnor med riskbruk har ökat mest enligt en ny undersökning.

Alkoholkonsumtionen har ökat betydligt bland äldre. Det har lett till ökat riskbruk och missbruk bland äldre och större antal alkoholrelaterade dödsfall. Det här framgår bland annat i rapporten Alkohol och äldre från IOGT-NTO, Svenska Läkaresällskapet, Svensk Sjuksköterskeförening, och CERA vid Göteborgs universitet i samarbete med Stiftelsen Ansvar för Framtiden.

Socialstyrelsen har nu gjort en förstudie om vilka frågetecken som kan och behöver rätas ut när hemtjänsten möter missbruk.

Anna Brooks och Christina Högblom, som är utredare inom äldreområdet respektive missbruksområdet talade om missbruk och äldre på Socionomdagarna.

– Orsaken till att äldre dricker mer är i första hand att dagens generation äldre har andra dryckesvanor än tidigare generationer. Det kan också bero på en ökad tillgång och att det har blivit mer accepterat bland äldre att dricka. Det kan också vara lättare att dricka mer när man slutar jobba och känner sig mer ensam, säger Christina Högblom.

I ALLMÄNHET DRICKER äldre mindre än yngre personer. I en undersökning av befolkningens självrapporterade alkoholvanor har åldersgruppen över 65 år uppskattat sin alkoholkonsumtion till 3,3 ren alkohol per person och år jämfört med 4,4 liter för gruppen under 30 år. Skillnaderna mellan äldre och yngre har minskat över tid.

– Äldre tål mycket mindre alkohol än unga. Detta på grund av minskad kroppsvikt, minskad muskelmassa och mer vatten i kroppen. Ju äldre man är desto högre blir alkoholhalten i blodet av att dricka samma mängd. Dessutom sitter effekten av alkohol kvar längre.

LEVERNS FÖRMÅGA ATT bryta ner alkohol blir vanligtvis sämre med åldern. Förändringen av leverns funktion, långsammare reaktioner och medicinering kan öka risken för skador. Man kan glömma att ta sin medicin och alkohol påverkar många läkemedel, till exempel för smärta, ångest, depression, högt blodtryck och sömnsvårigheter.

– Även relativt låg alkoholkonsumtion

Alkohol påverkar många läkemedel. Vid högt blodryck kan man få plötsliga blodtrycksfall.

är förknippad med hälsoproblem hos äldre, bland annat hjärtflimmer, mag- och tarmsjukdomar och vissa cancersjukdomar, säger Christina Högblom.

En studie av alkoholvanor i Sverige under flera decennier visar en påtaglig ökning av riskbruk bland 75-åringar. Andelen kvinnor med riskbruk har ökat från 1 procent till 10 procent och andelen män från 19 till 27 procent mellan 1976/1977 och 2005/2006.

Antalet alkoholrelaterade dödsfall per 100 000 invånare över 65 år ökade med 45 procent mellan 1998 och 2018.

HEMTJÄNSTEN FÅR MÖTA många äldre med missbruksproblem.

– Ofta har hemtjänsten inte kunskap om missbruksfrågan. De kan känna sig otillräckliga och ibland otrygga. Det innebär också ofta merarbete för hemtjänsten med mer städning och hjälp med hygienen, säger Anna Brooks.

Hon menar också att det kan vara svårt att veta hur man ska agera i olika situationer. Ska man köpa ut alkohol till en person vars alkoholkonsumtion leder till allvarliga konsekvenser på hälsa, ökade risker för skada och social misär till följd av hög alkoholkonsumtion.

– Inom vissa kommuner köper man ut alkohol och hos andra försöker man hålla

»Även relativt låg alkoholkonsumtion är förknippad med hälsoproblem hos äldre« Christina Högblom

nere inköpen. Hur ska man ta upp frågan inom socialtjänsten som ska ge stöd och hjälp att komma ur missbruk. Hjälpen ska vara frivillig, men vad händer när det finns risk för personen att fara illa och till och med dö?

Det kan vara svårt att veta hur man ska bemöta personer med alkoholproblem. Hur tar man upp ämnet utan att kränka och hur kan man agera?

I MÅNGA KOMMUNER har man delat upp socialnämnden i olika nämnder så att äldreomsorgen är separerad från individ- och familjeomsorgen. Det försvårar samarbetet eftersom det också blir sekretess mellan nämnderna.

– Ett tydligare samarbete skulle minska risken för att äldre med alkoholproblem faller mellan olika verksamheter som de många gånger gör idag. Det gäller att skapa rutiner för intern samverkan inom kommunen. Det finns kompetens om både äldre och missbruk inom socialtjänsten. Det gäller att få ihop kompetensen och exempelvis att ge handledning till hemtjänsten.

Under arbetet med förstudien gjorde man besök hos flera kommuner och ställde frågor om vad de hade för rutiner. En av kommunerna hade tagit fram en tydlig rutin för samverkan och hur olika personalgrupper ska agera i ärenden som gäller äldre med missbruk. I rutinerna tydliggörs vem som ska göra vad. Vissa större kommuner har särskilda team som arbetar med missbruk inom hemtjänsten.

– I förstudien görs bedömningen att det behövs stöd till att ta fram lokala rutiner för att säkra samverkan och stödja personalen. De behöver få grundläggande kunskaper om missbruk, vad det kan ha för påverkan på läkemedel, hur man bör agera när det gäller bemötande och förhållningssätt, men också juridisk information, säger Anna Brooks.

Avslutningsvis vill Anna och Christina förtydliga att det är hela socialtjänstens ansvar när det handlar om alkoholproblem hos personer med insatser från äldreomsorgen.

– Det behövs en helhetssyn utifrån individens behov, struktur, rutiner och det behövs olika kompetenser. ●

Depression och ensamhet kan leda till ökad alkoholkonsumtion.

Äldreomsorgen behöver missbruksvård

SSIL möter upp behovet av äldrevård med speciella behov

Allt fler förfrågningar hos SSIL handlar om äldrevård med speciella behov som inte passar in på ett vanligt äldreboende. Samtidigt har de behov av äldrevård, vilket gör att de inte heller kan komma till ett traditionellt boende för vård av missbruk eller psykisk ohälsa.

SSIL, som arbetar med kostnadsfri förmedling av vårdplatser, hanterar runt 4 000 placeringsförfrågningar per år inom HVB, LSS, familjehem och äldreboende. Monica Engblom som är verksamhetsansvarig märker att behoven inom äldreomsorgen ökar.

– Vi märker av allt fler sökningar av särskilt äldreboende, där behov finns för extra stöd inom till exempel missbruk, psykisk ohälsa och demens.

DET HAR BLIVIT allt vanligare med alkoholmissbruk hos äldre och de har svårt att få plats på ett vanligt äldreboende. Ofta försöker man istället med hemmalösningar. Då får hemtjänsten ta ett större ansvar, vilket vi tog upp i artikeln innan. Där

»Jag tror att vi kommer att ställa högre och högre krav på framtidens äldrevård«

framgick också att dagens äldre har andra dryckesvanor, vi blir allt äldre och fler är ensamma, vilket gör att alkoholmissbruket ökar bland äldre.

– I takt med att efterfrågan ökar finns det HVB-hem som ställer om till äldreboende och LSS-boende, säger Monica Engblom.

Hon vill informera att SSIL har möjlighet att hjälpa till även inom äldreboenden för speciella behov. I takt med att det här

om SSIL

segmentet växer finns det också större möjlighet att få vård i närområdet. Tidigare har man kanske fått en placering på en ort längre bort, men äldrevård vill de anhöriga ha nära.

DEN STÖRSTA BRISTEN på äldreboenden för personer med speciella behov finns i storstäderna. Monica tror att vi ännu bara har sett början av utvecklingen.

– Jag tror att vi kommer att ställa högre och högre krav på framtidens äldrevård. En nyhet för i år är att SSIL håller en kostnadsfri utbildningsdag/seminarium med fokus på äldreboende och LSS den 4 november i Stockholm.

Tidningen Omtanke planerar också för ett tema Äldreomsorg i nummer 4.

TEXT: JENNY FORS

Äldre i dag har flera olika typer av vårdbehov, vilket marknaden också har börjat anpassa sig till.

Susanna Alakoski, författare och utbildad socionom.

Foto: Sara Mac Key.

»På 70-talet hade vi resurser men inte kunskapen. Nu har vi kunskap men inte resurserna.« Susanna Alakoski

”Det pratas alldeles för lite om fattigdom”

Socialrättsdagarna satte fokus på de sociala frågorna, något som verkligen behövs. Författaren Susanna Alakoski uppmanar socialtjänsten att göra sin röst hörd i samhällsdebatten och för att få mer resurser.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: SARA MAC KEY

Susanna Alakoski, författare och utbildad socionom, har saknat frågan vad fattigdom gör med människan. I hennes bok Oktober i Fattigsverige, skriver hon om uppväxten i en dysfunktionell familj och reflekterar också över dagens Sverige. Samma mönster finns kvar: Människor lever i fattigdom, hemlöshet och osynlighet.

– Idag har det blivit värre på många sätt. Det pratas alldeles för lite om fattigdom. Snatteri och stöld bottnar ofta i brist på pengar. Man vill ha de kläder som alla andra har för att inte hamna ännu mer i utanförskap, säger Susanna Alakoski. Hon har pratat med psykologer som vittnar om att mycket av människors problem skulle kunna lösas bara det fanns lite mer pengar.

– I journalanteckning efter journalanteckning är det samma sak. Om det bara fanns lite mer pengar. Att bo för trångt, att inte ha ett eget skrivbord att göra sina läxor vid, att alltid behöva välja den billigaste maten. Allt sådant påverkar barn negativt.

Susanna Alakoski var en av talarna på Socialrättsdagen den 16 mars, som i Corona-tider även webbsändes för att minska deltagarantalet. Seminariedagen

arrangerades av JP Infonet. Susanna läste både från Oktober i Fattigsverige och boken April i Anhörigsverige.

– Jag trodde att jag i Oktoberboken hade skrivit klart om min biografi, men jag hade hoppat över anhörigfrågorna.

NARKOTIKA ÄR OCKSÅ en sak som hon tycker att det pratas alldeles för lite om.

– Det skapar så mycket elände. Men vi kan bryta det sociala arvet och få bukt med gängkriminaliteten. Om vi kan lyckas göra så att unga människor på glid har råd att ha en dröm, en vision, tro på att deras livssituation kan bli bättre, så kan vi också förhindra att de går fel vägar i livet.

Om Susanna Alakoski

Utbildad socionom och författare. Har bland annat skrivit böckerna Svinalängorna, Oktober i Fattigsverige och April i Anhörigsverige, Albert Bonniers förlag. Så här skriver hon om boken April i Anhörigsverige: Var tionde svensk är alkoholist. Det påverkar anhöriga. Hur många alkoholister finns det i världen? Hur många narkotikamissbrukare? Anhörigsiffran blir outhärdlig. Men utan att en sekund förringa det lidande som det

Susanna menar att hela samhället tjänar på att vi hjälper de socialt utsatta.

– Det kostar att inte hjälpa. Jag som har det bra får det bättre om du också har det bra. Ibland kan det räcka med en betald hyra eller en kontakt till ett behandlingshem. Ibland kan det krävas större åtgärder. Tänk om vi kunde få mer resurser till att hjälpa utsatta människor. Vad skulle det ge för effekt?

DAGENS SOCIALTJÄNST GÅR på knäna och fokuserar mycket på att släcka bränder, tycker Susanna.

– Vi tänker så kortsiktigt idag. På 70-talet hade vi resurser men inte kunskapen. Nu har vi kunskap men inte resurserna. Vi har en hel kår som kan jobbet. Varför tillfrågas inte socialtjänsten i media? Varför gör vi inte våra röster mer hörda? Vi behöver ropa, lika högt som polisen och sjukvården gör, av slutar Susanna Ala koski. ●

innebär att växa upp med missbruk, utan att förminska kampen för överlevnad: Bland nackdelarna finns också fördelar. Om vi anhöriga – fruar, makar, föräldrar, mor- och farföräldrar, syskon och barn – får möjlighet att läka öppnar sig en ocean av kapacitet.

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

Språkstörning

hos barn 3–7 år

Boken Språkstörning hos barn 3–7 år skildrar barns språkutveckling steg för steg och läsinlärningens olika faser – i förskolan, i förskoleklassen och under de första åren i skolan. Författaren beskriver olika former av språkstörning och språklig sårbarhet och hur dessa kan ta sig uttryck och bemötas. I boken betonar författaren och leg. logopeden Catarina Sjöberg vikten av balans mellan krav och förmågor.

Författare: Catarina Sjöberg Förlag: Gotia Fortbildning, www.gotiafortbildning.se

Vi bryter tystnaden

Unified protocol för ungdomar

Unified protocol för ungdomar är framtaget av några av de främsta experterna på känslomässiga svårigheter hos ungdomar och har vetenskapligt stöd. Teknikerna bygger på kognitiv beteendeterapi. Denna svenska utgåva är fackgranskad av leg. psykolog Cecilia Arlinger Karlsson, som även har skrivit ett svenskt förord. Boken hjälper personer som är 13 år eller äldre att förstå och hantera starka känslor. Boken används av terapeut tillsammans med ungdomen.

Författare: Jill Ehrenreich-May

Förlag: Natur & kultur, www.nok.se

DenVinn!

här boken kan du vinna! Sid 66

I höst släpper Ordberoende förlag en antologi för att uppmärksamma omfattningen av de kvinnor och barn som drabbas av våld och eftervåld i nära relationer. Berättelserna är hämtade ur uppropet #Vibrytertystnaden, som idag har över 10 000 följare.

Pia Eklund driver sedan 2017 en stödgrupp med flera hundra kvinnor. Hon har nu sammanställt flera av de livsöden hon fått berättat för sig, för att visa bredden av problemet och att öka kunskapen hos både privatpersoner och yrkesverksamma med målet att bidra till förändring.

Författare: Pia Eklund

Förlag: Ordberoende Förlag, www.ordberoende.se

Skolsköterskans dokumentation

Att arbeta som skolsköterska ställer höga krav på att dokumentationen hanteras professionellt och enligt gällande regelverk. I boken Skolsköterskans dokumentation får du en sammanfattning av de lagar och styrdokument som du som skolsköterska måste följa. Vi beskriver också hur e-hälsa och digitaliseringsutvecklingen påverkar dig som skolsköterska. Ett kapitel behandlar etiska överväganden och praktiska dilemman som man kan mötas av vid dokumentationen.

Författare: Eva K. Clausson Förlag: Gotia Fortbildning, www.gotiafortbildning.se

Adhd – från duktig flicka till utbränd kvinna

Vi missar flickorna med adhd när vi letar efter symtom som är vanligare hos pojkar. Flickor och unga kvinnor får inte heller lika effektiv behandling eftersom de flesta läkemedelsstudier på preparat och doser är gjorda på pojkar och män.

Adhd – från duktig flicka till utbränd kvinna tar avstamp i det faktum att flickor och kvinnor är underdiagnostiserade vid adhd och vilka konsekvenser det får. Boken beskriver fakta och kunskapsläge vad gäller adhd bland flickor och kvinnor, och visar genom patientberättelser hur livet kan se ut och vilket stöd det går att få.

Lotta Borg Skoglund är överläkare och forskare och en av grundarna till SMART Psykiatri. Hon har tidigare givit ut Lyssnar din tonåring? (tillsammans med Liria Ortiz).

Författare: Lotta Borg Skoglund Förlag: Natur & kultur, www.nok.se

Att insjukna i psykos

Förlopp, behandling, återhämtning

En psykos är ett sjukdomstillstånd där man under perioder kan förlora förmågan att korrekt bedöma verkligheten. Som drabbad och som närstående behöver man då insatser baserade på en förtroendefull relation med vården. Författarna redogör med ett tillgängligt språk för symtom, diagnoser och dagens moderna psykologiska och medicinska behandlingsformer. Med flera exempel och en hoppfull grundton beskrivs vanliga tankar, känslor och frågor kring sjukdomen.

Boken är skriven för personer som insjuknat i psykos och deras närstående. Den är även en kunskapskälla för professionella som möter personer som insjuknar i psykos och den har viktiga budskap till politiker.

Författare: Johan Cullberg, Maria Skott och Pontus Strålin Förlag: Natur & kultur, www.nok.se

De afghanska sönerna

Blueprint

Hur DNA ritar om vår psykologi

I Blueprint summerar Robert Plomin många års forskning om genetik och psykologiska egenskaper och går på djupet med en av en av samtiden stora frågeställningar: synen på arvets kontra miljöns betydelse för individen. Vårt DNA utgör själva den ritning som gör oss till dem vi är. Konsekvenserna för våra liv – för barnuppfostran, utbildningssystemet och samhället – är enorma. Men ändå är det bara en föraning av framtiden: att kunna förutse psykiska problem och styrkor med hjälp av vårt DNA. Vi befinner oss nu vid den vändpunkt där genetiken förändrar psykologin och dess betydelse för våra liv. Vår framtid stavas DNA.

Författare: Robert Plomin

Förlag: Natur & kultur, www.nok.se

Elin Persson är socialantropolog. När hon inte skriver jobbar hon med socialt arbete. Hennes debutroman De afghanska sönerna är en brännande text som inte vill släppa taget. Den är också en hyllning till alla som jobbar på HVB-hem.

Rebecka är ny på jobbet på HVB-hemmet, hon har gått introkursen och hon följer alla regler som står i pärmen. Hon får rådet att lämna jobbet på jobbet, att inte låta sig bli berörd. Men ibland när det blir för mycket flyr hon ner till källargången vid grovsoprummet och sitter där en stund och petar på den skrovliga betongväggen tills det bildas en liten hög med grått smul på golvet.

Författare: Elin Persson

Förlag: Bonnier Carlsen, www.bonniercarlsen.se

Tid att hålla ihop och hjälpas åt

Vi är mitt uppe i en kris som saknar motstycke i modern tid. Samhället sätts på prov, men med gemensamma krafter ska vi rida ut den här krisen.

Det var nyårsafton 2019 som de första fallen av det som visade sig vara covid-19 orsakad av coronavirus rapporterades in till Världshälsoorganisationen, WHO. Sedan dess har det gått fort, och här i Sverige har utvecklingen accelererat senaste veckan. Då menar jag inte i första hand spridningen, utan snarare alla åtgärder, all information och förberedelser inför eventuellt ytterligare beslut från våra myndigheter. Jag är oerhört imponerad av den snabba omställning som kommuner och regioner nu gör, helt i enlighet med myndigheternas rekommendationer.

NU ÄR DET viktigt att även vi som individer följer myndigheternas beslut och rekommendationer. De är experter och deras beslut är väl grundade på kunskap och evidens.

Trycket på er som jobbar i kommuner och regioner att mitt i krisen fortsätta leverera viktiga välfärdsfunktioner är stort. SKR har nu en daglig och konstruktiv dialog med alla relevanta myndigheter i olika frågor som kan underlätta medlemmarnas verksamhets- och arbetsgivaransvar.

Ett exempel är den hemställan om att slopa sjukintyg från dag åtta, som omedelbart fick regeringens gehör. Ett annat är tillgången på skyddsutrustning, som är nödvändig för att kunna ge patienter och brukare god vård och omsorg, och samtidigt säkra arbetsmiljön för personalen. Regeringen tar frågan på stort allvar och har gett Socialstyrelsen i uppdrag att agera inköpscentral.

Vi har tillsammans med bland andra

Skolverket färdigställt webbplatsen skolahemma.se dit huvudmän och medarbetare kan vända sig för att hitta pedagogiskt material, stöd för undervisning med digitala läromedel och enklare checklistor som hjälp för att förbereda och organisera för en förändrad verksamhet. All information om detta finns på SKR:s webbplats.

CORONAUTBROTTET FÅR SÅ klart även stora ekonomiska konsekvenser för kommuner och regioner, i samhället i stort och den globala ekonomin.

Slutligen vill jag dela kloka ord från Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet. Så här skriver han i en debattartikel i Svenska Dagbladet, som kritiserar personer som på vag evidens ifrågasätter den kunskap, forskning och expertis som finns:

”Min grundinställning är att också den värsta katastrof går att hantera, mildra och ta sig ur, bara vi gör det tillsammans

Staffan Isling

VD, SKR

»Jag är oerhört imponerad av den snabba omställning som kommuner och regioner nu gör«

och utgår från evidens och fakta. I det läge som råder nu är det upp till alla att kavla upp ärmarna och följa de råd som gäller och framför allt stötta de hjältar som står redo på sjukhus, i hemtjänst och på myndigheter. Det är inte tid för att söndra utan för att enas.”

En grundinställning jag helt och hållet delar. För mitt upp i denna kris ska barn födas, bussar köras, orosanmälningar utredas och mycket annat. Det är tid att hålla ihop och hjälpas åt.

Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Ditt bidrag behövs för att hålla Sverige rent.

De möter nya grupper hemlösa

Frälsningsarméns insamlingskampanj under mars månad fokuserar på att få in medel för arbetet för personer i hemlöshet. Det behövs resurser för att ge stöd åt hemlösa från flera olika grupper i samhället. Bland annat ökar antalet bostadslösa utan missbruksproblematik, men även personer som hamnat mellan stolarna mellan till exempel missbruksoch psykvården.

Frälsningsarméns vanligaste besökare med hemlöshetsproblem är fortfarande en man i 55-årsåldern med ett blandmissbruk, även om andelen kvinnor och äldre som står utan bostad ökar.

Medierna har den senaste tiden rapporterat att gruppen strukturellt hemlösa, som varken lider av missbruk eller psykisk sjukdom, ökar på flera håll i landet. Det handlar om allt från barnfamiljer till äldre kvinnor.

I Stockholm utgör strukturellt hemlösa runt en fjärdedel av alla hemlösa, 660 av 2 400. I Göteborg och Malmö rör det sig om hälften – 2 500 av 5 000 respektive 1 000 av 2 000.

– Det märks att boendesituationen i Stockholm är akut. Vi möter allt fler personer som saknar egen bostad därför att de inte har de ekonomiska förutsättningarna. Det gäller både män och kvinnor och bland dessa finns även pensionärer

som inte har råd att bo kvar i sina hyresrätter eller som av någon anledning fått lov att flytta ut och inte hittar någon ny bostad, berättar Daniel Back, chef för socialt arbete på Frälsningsarmén Templet i Stockholm.

PERSONER OCH FAMILJER i hemlöshet, som saknar allvarliga sociala eller medicinska problem har idag ingen självklar rätt att få hjälp av kommunernas socialtjänst för att hitta ett långsiktigt boende.

– Utmaningen för denna grupp är att man är ”tillräckligt” frisk för att inte få hjälp av socialtjänsten. Här finns just nu en lucka i systemet som vi känner av i våra hjälpverksamheter, säger Daniel Back.

Frälsningsarmén kan hjälpa ekonomiskt utsatta med att söka bostadsbidrag, kontakta myndigheter etcetera, för att

»Det märks att boendesituationen i Stockholm är akut«

motverka att de hamnar i hemlöshet. När de redan saknar bostad kan det vara svårare att komma tillbaka på banan.

Expertmyndigheten Boverket menar

nu att stat och kommuner måste hjälpa den växande gruppen strukturellt hemlösa. Samtidigt planerar Stockholms stad att omvandla över 2 000 hyreslägenheter utanför innerstaden till bostadsrätter, vilket kan bidra till att det blir det ännu svårare att hitta ett boende med en lägre kostnadsnivå.

Frälsningsarmén möter människor som tillhör målgruppen hemlösa på ett 50-tal orter i Sverige och hjälper till med mat, kläder, visst ekonomiskt bistånd, rådgivning, samtal och gemenskap. Ofta får kuratorer och andra hjälpa till med att tolka beslut från myndigheter och andra, och se till att de hjälpsökande får del av besluten.

Ett viktigt fokus är att hjälpa personer som hamnat mellan stolarna, mellan olika myndigheter och sociala verksamheter. Marsinsamlingen går under temat ”Hjälp en hemlös ett steg på vägen” och syftar till att få finansiella medel till arbetet med att ge stöd hela vägen – från gatan, via härbärge och samtal/behandling till ett eget boende och ett nytt liv.

– Vi utgår från en helhetssyn där målet är att upprätta människor i alla avseenden, fysiskt, psykiskt, andligt och socialt, säger Per-Uno Åslund, som är biträdande chef för Frälsningsarméns sociala division.

Frälsningsarmén kan hjälpa ekonomiskt utsatta för att motverka att de hamnar i hemlöshet. Foto: Jonas Nimmersjö (kampanjbild).

Meningsfulla samtal viktig hjälp till ensamma äldre

För sköra äldre är existentiell ensamhet ett lidande som främst visar sig i övergångsfaser, visar en studie som gjorts ur närståendes i perspektiv. Det är när man lämnar en trygghet och inte vet vad som väntar framöver, som man känner sig som mest ensam och sårbar. Men samtal kan hjälpa, om vi vet i vilka situationer behovet uppstår och hur vi kan upptäcka det.

Ensamhet är ett brett fält. Den typ av ensamhet som är enklast att upptäcka är social ensamhet genom att exempelvis se hur många som bor själva eller äter ensamma.

– När man arrangerar aktiviteter är det ofta den sociala ensamheten man vill komma åt, men ensamhet är så mycket större. Så vill man göra något åt den så är det viktigt att veta vilken sort man pratar om, säger Helena Larsson, doktorand i vårdvetenskap vid Malmö universitet.

Existentiell ensamhet beskrivs som en djupare form av ensamhet, ett lidande, som kan upplevas även om man inte lever i social eller fysisk ensamhet. Just denna typ av ensamhet är relativt outforskad.

– vi vill ju kunna lindra, då är en förutsättning att veta vilka situationer existentiell ensamhet framträder och hur vi kan upptäcka det, så att samhälle och vårdpersonal kan gå in och stötta lite extra när det behövs, berättar Helena Larsson.

SKÖRA ÄLDRE ÄR en utsatt grupp och existentiella frågor blir viktigare när man närmar sig livets slutfas. Det har det större projektet Existentiell ensamhet – en utmaning i vården av svårt sjuka äldre personer (LONE) tagit fasta på, vars syfte är att utforska den existentiella ensamheten hos sköra äldre utifrån olika perspektiv – sköra äldre personers, deras närståendes och vårdpersonalens. Helena Larsson har skrivit sin avhandling inom projektet, med fokus på de närståendes perspektiv.

– Närstående runt omkring är viktiga både från ett samhällsperspektiv och för den enskilda personen. Samtidigt har närstående en komplex roll då de både blir involverade som vårdare och har sin roll som närstående.

Helena Larssons studie visar att existentiell ensamhet framträder i övergångs-

faser då man förlorar sin fasta punkt. Det kan vara en plats man måste flytta ifrån, eller en aktivitet man inte längre kan utföra, att man förlorar en partner eller genomgår en annan ofrivillig separation.

Den lindring som närstående främst pratar om är samtalet. Människor som blir bemötta i dessa situationer får lindring av mötet.

– Att få berätta hur man har det och hur man mår, både i formella grupper och informella med familj och vänner, har betydelse. Speciellt med andra som gått igenom samma sak, där man kan mötas kring den erfarenheten. Det är inget nytt, men jag hade kanske inte tänkt mig att det var så viktigt, berättar Helena Larsson.

TEXT: HANNA SVEDERBORN

Om forskningen

Sköra äldre definieras i studien som minst 75 år och i behov av varaktig vård och omsorg för att klara av sitt vardagliga liv.

Det finns ytterst lite forskning om existentiell ensamhet och få tidigare empiriska studier. Existentiell ensamhet förekommer mest i teoretisk forskning inom filosofi, teologi och psykologi.

Helena Larsson, doktorand i vårdvetenskap vid Malmö universitet. Foto: Kerstin Karlsson.

Vegetariskt & fräscht

Variera dina favoriter med quorn. Vad sägs om en lakto-ovo-vegetarisk variant på pasta carbonara och en vegansk variant på fish taco? Smaklig måltid!

AV: JENNY FORS

KÄLLA OCH FOTO: QUORN

Quorn carbonara

4 portioner

2 paket Quorn Bacon (240 g)

Olja att steka i

1 gul lök

2 vitlöksklyftor

2 msk vetemjöl

5 dl havregrädde

Salt och svartpeppar

Gör så här:

1 dl färsk persilja

1 dl parmesan

Fish tacos med quorn

4 portioner

2 paket Quorn Vegan

Sprödbakade Filéer

– British style (400 g)

250 g potatis

Olja

3 tsk spiskummin

Salt

Guacamole på bondbönor:

300 g bondbönor

1 liten chili

2 vitlöksklyftor

2 msk vegansk yoghurt

2 msk hackad mynta

½ citron

Salt och svartpeppar

Gör så här:

Bönröra taco style:

250 g vita bönor, kokta

½ dl olivolja

1 vitlöksklyfta

2 tsk spiskummin

½ lime

Salt

Tillbehör: Rödkål

Spetskål

Vitkål

Ärtskott

Rödbetsgroddar

Till servering: Små tortillabröd

Sätt ugnen på 225°C. Skiva potatis tunt. Lägg på plåt, ringla över olja, strö över spiskummin, salta. Blanda ordentligt. Lägg på filéerna och kör i ugn i cirka 25 minuter.

Guacamole på bondbönor: Koka bondbönorna och låt svalna helt. Lägg i en mixer tillsammans med chili, vitlök, yoghurt och mynta. Mixa till en slät, krämig röra. Smaka av med citronsaft, salt och peppar.

Recepten kommer från quorn.se

4 portioner spaghetti

Toppa med: Färsk persilja

Parmesan

Skala och finhacka lök och vitlök. Stek mjuk i lite olja. Tillsätt vetemjölet och rör om. Ha sedan i grädde och låt allt koka ihop till en tjock sås. Smaka av med salt, peppar, finhackad persilja och riven parmesan.

Stek baconskivorna i ugnen i 225 °C i cirka 10-15 minuter eller tills de fått fin färg och är knapriga. Bryt dem sedan i bitar.

Koka pastan enligt anvisningarna på paketet. Häll av vattnet. Rör ner pasta och bacon i såsen. Toppa med lite mer riven parmesan, finhackad persilja och svartpeppar.

Bönröra: Skölj de vita bönorna noga och lägg i en mixer. Tillsätt olja och skalad vitlök. Mixa helt slätt. Blanda i spiskummin, saft från ½ lime och salt.

Ta ut filéerna när de har fått en fin yta. Sätt på ugnens grillfunktion och grilla potatisen cirka 7 minuter. Hacka de olika kålvarianterna och lägg upp i skålar. Servera de sprödbakade filéerna i små tortillabröd. Toppa med guacamole, bönröra och kålsorter.

för män och kvinnor från 18 år

Bårsta Serviceboende strax utanför Stockholm City 076-245 78 34 • info@aqtio.se

Kontakt: Blerim Taraku 0769-48 62 48 blerim.taraku@hvbdromfangarna.se www.hvbdromfangarna.se

Kvarnens stödboende

Helhetslösning nära Stockholm

•Boende

•Behandling

•Sysselsättning

Kontakt: jimmy.cebula@nykvarn.se www.nykvarn.se www.ssil.se

DIN GÅVA KAN VARA EN ANNAN KVINNAS RÄDDNING FRÅN VÅLD SWISHA 90 18 003

DIN GÅVA KAN VARA EN ANNAN KVINNAS RÄDDNING FRÅN VÅLD SWISHA 90 18 003

Fixa drömkontoret för hjärnan

Forskningen visar att öppna kontorslandskap hämmar kreativiteten och ökar stressen. Men det är inte alla som tar till sig kunskapen.

– Många missar att en dålig miljö leder till ohälsa och sjukskrivningar. Det är dyrt att göra fel, säger Isabelle Sjövall, neurodesigner.

TEXT: SAMUEL KARLSSON

Idag jobbar många i öppna kontorslandskap med kognitivt krävande uppgifter som att läsa, räkna eller skriva och det kräver återhämtning. Våra hjärnor är anpassade till en miljö som liknar savannen. Samtidigt har vi ärvt arbetstider från industrialismen då man hade långa arbetsdagar och utförde enklare, upprepande uppgifter i fabriker.

Gröna växter är ett element som kan skapa bättre arbetsmiljö. Isabelle Sjövall har bland annat varit med och tagit fram konceptet bakom Urban Jungle som är blomstrande och gröna mötesrum som lanseras av Blique by Nobis. Foto: Blique.

Som en ytterligare faktor har vi den ökande urbaniseringen. Mer än hälften av världens befolkning bor numera i städer, långt ifrån den savann som våra hjärnor är gjorda för. Vi har tappat kontakten med naturen som är en väldigt viktig faktor både för återhämtning och psykisk hälsa. Alla de här faktorerna leder till ökad stress i vardagen.

– Om man summerar de här parametrarna blir det väldigt svårt ur ett mänskligt perspektiv att må bra i en sådan miljö. Vi är omgivna av stressande faktorer och har avskärmat oss från naturens helande element. Det gäller inte minst våra kontor, säger Isabelle Sjövall.

Hon lyfter fram ny forskning som visar att öppna kontorslandskap är det sämsta alternativet ur hjärnan och hälsans perspektiv. Det driver mycket stress och bidrar till att vi tappar koncentration och fokus.

MÅNGA GÅNGER HAR den som inrett det öppna kontorslandskapet en ambition att skapa en mer social miljö. Men nya studier visar att det kan få motsatt effekt om det inte är ordentligt genomtänkt och görs på rätt sätt.

– Man pratar och interagerar mindre med sina kollegor. Man skickar mycket mer mail och gömmer sig bakom andra faktorer när man inte har det fysiska rummet att stänga in sig i. Det kan i sin tur bidra till en minskad produktivitet och ökad stressnivå.

Det är inte bara utformningen av kontoret som påverkar vår hälsa och produktivitet. Det är också viktigt att hjärnan får pauser men det måste vara på den enskilde medarbetarens egna villkor. Forskning visar att det tar upptill 25 minuter att återfå fokus om du blir avbruten.

– Vi pratar mycket om stressrelaterad ohälsa kopplad till arbetsmiljö och en viktig faktor är att många människor upplever att de inte har kontroll över sin egen tid eller arbetsdag och det kan skapa väldigt mycket stress. Hjärnan behöver återhämtning och vila. Men pauserna ska vara självvalda. Det är det som är nyckeln.

DET ÄR INTE alla som kan välja hur kontoret ska vara utformat men det går att förbättra arbetsmiljön även i ett öppet kontorslandskap. Enligt Isabelle är en enkel åtgärd att satsa mer på det som kallas biofili.

»Det är inte alla som kan välja hur kontoret ska vara utformat men det går att förbättra arbetsmiljön även i ett öppet kontorslandskap«

I praktiken innebär det att man använder element från naturen som exempelvis gröna växter. I en studie jämförde man ”lean office” med ”green office”. Den enda förändringen man gjorde i kontorsmiljön var att tillföra växter i miljön och då kunde man mäta att medarbetarnas produktivitet ökade med femton procent.

– Det är en ganska stor effekt på en liten investering. Man har också gjort mätningar som visar att mängden växter påverkar. Ju mer desto bättre.

Det bästa är om man tänker in hjärnans perspektiv redan från början.

– Ett klassiskt fel är att man bara smäl-

Sju tips för drömkontoret

Satsa på växter och biofili. Det är en kraftfull hälsoboost.

Slarva inte med ljuset. Stora fönster med mycket dagsljus gör att vi blir piggare. Human centric lighting är ett klokt val vad gäller installationsbelysning. Med rätt armaturer som regleras enligt naturen får vi ett hälsosammare ljus. Försök att få utsikt mot träd och natur. Bara att se ut mot naturen kan reducera stress. Tänk igenom färgvalen ordentligt. För att minska stressen bör färgskalan vara i blått

ler ut alla väggar och tänker krona per kvadratmeter. Det kommer bli extremt dyrt i ett senare skede i form av sjukskrivningar och minskad produktivitet, säger Isabelle.

Det finns väldigt många goda intentioner och företag har börjat vakna till liv. En del i det hela är diskussionen om hållbarhet. Hur bygger vi hållbart? Men det hänger också ihop med vår mänskliga hållbarhet. Vad behöver vi för att må bra? Man börjar förstå att det är dyrt att göra fel men man förstår inte i vilken utsträckning. Man hör om sjuktalen men man kan inte riktigt koppla det till den egna verksamheten.

Isabelle Sjövall samarbetar med olika fastighetsägare, styrelser, arkitektkontor, hotell, växtinredningsföretag, kommuner, skolor och sjukhus. Mycket av frågorna kretsar kring stress och ohälsa och ur ett arbetsmiljöperspektiv är det väldigt tydligt vad som driver stress.

– Man får börja med att utgå från de faktiska förutsättningarna och på ett smart och medvetet sätt kalibrera till det bättre. Det finns alltid saker man kan förbättra och oftast med ganska små medel. Vi kan inte förändra världen över en natt. Men vi kan börja med vår närmiljö och samarbeta med andra som också vill göra gott. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. säger Isabelle Sjövall. ●

och grönt som påminner om naturen. Var restriktiv med starka signalfärger såsom rött och orange i utrymmen som är allmänna. Ljudmiljön är också viktig. Se till att ha ordentliga absorbenter.

Fysisk aktivitet. Skapa spännande och varierade miljöer som gör att människor rör sig. Vardagsmotionen viktigare än man kan tro.

Se till att det finns ytor att gå undan vid behov (gärna ett eget rum) för kognitivt krävande uppgifter såsom läsa, räkna eller skriva.

Isabelle Sjövall

Neurodesigner Isabelle Sjövall. Foto: Jenny Hammar.

Kalendarium 2020

Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

APRIL

Barnkonventionen som svensk lag – tillämpning

Göteborg, 2 april

Arrangör: Svenska Vård

Hedersrelaterat våld & förtryck

Göteborg, 2 april

Arrangör: Expo Medica

Funktionshinder i tiden: INSTÄLLT!

Stockholm, 2–3 april

Arrangör: Socialstyrelsen och SKR

Lågaffektivt bemötande i skolans värld

Helsingborg, 3 april

Arrangör: Expo Medica

Introduktionsutbildning LSS

Webbaserad, 6 april

Arrangör: KUI

Lågaffektivt bemötande

Malmö, 6 april

Arrangör: Sverigehälsan

Diplomerad sömncoach

Stockholm, 7–8 och 23 april

Arrangör: Expo Medica

IVO:s regler och krav för tillståndsgivning

Stockholm, 14 april

Arrangör: Svenska Vård

Temadag Anknytning

Malmö, 17 april

Arrangör: Expo Medica

Om NPF och ökade sårbarheter

Malmö, 21 april

Arrangör: Sverigehälsan

Framtidens LSS-boende

Stockholm, 21–22 april

Arrangör: Teknologisk Institut

Barnrättsdagarna i Örebro

Örebro, 21–22 april

Arrangör: Barnombudsmannen och

Stiftelsen Allmänna Barnhuset

Basal kognitivmedicinsk utredning

Stockholm, 22 april

Arrangör: Expo Medica

SSILs seminarium HVB/Familjehem

Stockholm, 23 april

Arrangör: SSIL

Biståndshandläggaren i fokus

Stockholm, 24 april

Arrangör: Gothia Fortbildning

Lågaffektivt bemötande – metoder och tillvägagångssätt

Stockholm, 28 april

Arrangör: Svenska Vård

Baskurs i psykiatri

Stockholm, 28–29 april

Arrangör: Expo Medica

NPF-anpassad verksamhet

Stockholm, 29 april

Arrangör: Svenska Vård

Basal kognitivmedicinsk utredning

Göteborg, 29 april

Arrangör: Expo Medica

Hedersrelaterat våld & förtryck

Stockholm, 30 april

Arrangör, Expo Medica

MAJ

Introduktionsutbildning LSS

Webbaserad, 4 maj

Arrangör: KUI

Föreståndarutbildning – för LSS, HVB och stödboende

Malmö, 4 maj

Arrangör: Sverigehälsan

Vitalis

Malmö, 5–7 maj

Arrangör: Svenska Mässan

Lågaffektivt bemötande – metoder och tillvägagångssätt

Göteborg, 6 maj

Arrangör: Svenska Vård

Baskurs i psykiatri

Umeå, 6-7 maj

Arrangör: Expo Medica

SSILs seminarium HVB/Familjehem

Linköping 7 maj

Arrangör: SSIL

Missbruk och beroende inom vård och omsorg

Stockholm, 7 maj

Arrangör: Svenska Vård

Psykiatrin i siffror

Stockholm, 14 maj

Arrangör: Uppdrag Psykisk Hälsa

Chef i äldreomsorgen

Stockholm, 14–15 maj

Arrangör: Gothia Fortbildning

Ledarskap inom vård och omsorg

Stockholm, 19 maj

Arrangör: Svenska Vård

Barnkonventionen som svensk lag

– tillämpning

Stockholm, 28 maj

Arrangör: Svenska Vård

Hedersrelaterat våld & förtryck

Malmö, 29 maj

Arrangör, Expo Medica

JUNI

Introduktionsutbildning LSS

Webbaserad, 1 juni

Arrangör: KUI

branchen!

Barnkonventionen som svensk lag – tillämpning

Höör, 9 juni

Arrangör: Svenska Vård

SEPTEMBER

Stöd till våra unga och deras föräldrar

Stockholm, 1–2 september

Arrangör: Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Nationellt kompetenscentrum anhöriga

SSILs seminarium HVB/Familjehem Västerås, 3 september

Arrangör: SSIL

Traumadagen

Stockholm, 9 september Arrangör: Expo Medica

Beroendedagen

Stockholm, 10 september

Arrangör: Expo Medica

SSILs seminarium HVB/Familjehem Malmö, 17 september

Arrangör: SSIL

Psykisk (o)hälsa – Väst Göteborg, 24 september Arrangör: Expo Medica

Observera att evenemang kan komma att ställas in. Besök respektive arrangörs hemsida för information!

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

Flera konferenser under våren kan komma att ställas in.

Rekommenderar riskbedömning av alla mindre evenemang

Att samla många människor kan utgöra risk för smittspridning av covid-19. Beslutet att förbjuda sammankomster med över 500 deltagare ligger kvar. Folkhälsomyndigheten har nu även tagit fram ett riskbedömningsstöd för vägledning till arrangörer av mindre evenemang och sammankomster.

Sedan tidigare har regeringen förbjudit offentliga tillställningar med över 500 deltagare. Det handlar om föreläsningar, kulturevenemang, mässor och liknande. Nu presenterar Folkhälsomyndigheten ett stöd för aktörer som planerar mindre tillställningar.

Rekommendationen är att göra en riskbedömning före genomförandet för att utvärdera eventuella risker och för att kunna vidta riskreducerande åtgärder. För kurser, seminarier och andra evenemang som involverar hälso- och sjukvårdssektorn eller deltagare med andra för samhället kritiska funktioner bör särskild försiktighet iakttas.

Det är arrangören som ansvarar för riskbedömningen. Digitala möten så som Skype-möten eller webbseminarier bör generellt övervägas som alternativ. Vid

alla evenemang bör arrangören vara extra noga med att personer med symtom inte deltar och att bra möjligheter till en god handhygien finns.

Följande allmänna åtgärder för att minska smittspridningsrisken bör vidtas:

• Genomför en riskbedömning.

• Ge information i förväg om att personer med symtom på luftvägsinfektion inte ska komma till evenemanget.

• God kapacitet för tillfredsställande handhygien, antingen handtvätt med tvål och rinnande vatten eller om det inte går tillgång till handsprit. Detta är särskilt viktigt i toalettområden och på matställen.

• Information om allmänna hygienråd (t.ex. affischer).

Riskbedömningsstödet finns på www. folkhalsomyndigheten.se.

Till exempel är ett stort antal deltagare en risk att beakta. Går det att begränsa antalet deltagare? Se över förutsättningarna för evenemanget, till exempel storlek på lokal och möjligheter till god handhygien?

Kommer det riskgrupper, som äldre, till evenemanget? Vad är det för typ av evene-

mang. Nära kontakt ökar risken för smittspridning. Längre evenemang kan också öka risken.

TEXT: JENNY FORS

Ska evenemanget

ställas in?

Om svaren är ja på många av frågorna nedan, överväg att ställa in eller skjuta upp evenemanget eller sammankomsten. Om svaret är nej på alla frågor kan evenemanget eller sammankomsten genomföras utan ytterligare riskbedömning. För varje fråga som besvaras med ”ja” ska riskreducerande åtgärder identifieras och en handlingsplan skapas för detta.

Riskfaktorer:

Q Internationellt deltagande.

Q Deltagare med samhällsviktiga arbeten (t.ex. personal från vård och omsorg).

Q Deltagare som riskerar allvarligare sjukdom (äldre).

Q Inomhusevenemang.

Q Förutsättningarna för evenemanget leder till nära kontakt mellan deltagarna (storlek på lokal, typ av aktivet etc.).

Q Hygienåtgärder är inte tillräckliga (tillgång till handtvätt, handdesinfektion och städning).

Q Antalet toaletter är inte tillräckliga.

Q Långvarigt (mer än några timmar) evenemang.

Foto: Getty Images.

Vinn en bok med Omtanke

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 46-47.

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

NÄSTA NUMMER

Bokvinnare i förra numrets tävling är: Veronica Claesson, Vegby, Anna-Lena Jönsson, Lidhult och Anna-Lena Sahlman, Storuman.

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

1:a - 2:a pris Periodens

utvalda böcker

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 23 april till: ”Tävling 2-2020”, Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

Prova fritt i två veckor på: juno.se/social

Omtanke nummer 3:

Tema: Barnkonventionen

Barnrättsorganisationen Maskrosbarn delar ut boxar till socialtjänsten med 12 olika verktyg för att säkerställa att man jobbar efter Barnkonventionen som lag.

Ute den

maj

FOTO: JENNY FORS

Handbok från Unicef

Unicef hjälper också till i implementeringen av Barnkonventionen som lag. Detta genom en ny handbok för socialsekreterare.

Alltid i Omtanke

• Aktuella branschnyheter

• Ny forskning

• Gästkrönika

• Reportage

• Bokuppslag

• Tävling

• Kalendarium

....och mycket mer!

Sveriges största placeringsservice

Snabbt, enkelt och kostnadsfritt!

Hitta snabbt,placeringenkelt och kostnadsfritt

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsservice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt

SSIL favoriserar inga verksamheter. Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Ramavtal

Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.

Snabbt enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är nöjda med antalet svar eller om ni vill ha fler – vi hjälper er!

Lämna din placeringsförfrågan på www.ssil.se

Webbaserat behandlingsstöd

- av och för vårdare