Tidningen omtanke, nr 1, 2020

TIDNINGEN FÖR VÅRD OCH OMSORG FRÅN SSIL

Krönikan:

”Ge tidigt inriktade insatser”

Barns rättigheter faller mellan stolarna

Så jobbar Fryshuset i utsatta områden

Lena Morin, grundare av nxtME

”Det

värsta hade redan hänt, hemma”

Vad krävs mot gängvåldet?

MST-expert menar att situationen måste lösas på flera olika plan

Björn Roslund förklarar adhd

Det är väldigt jobbigt att känna sig annorlunda, att allt man gör blir fel

Hur ökar vi barns delaktighet i utredningar? Hur skapar vi en bättre familjehemsvård? Hur fungerar föräldrastöd mot radikalisering?

Detta och mycket mer kan du få svar på hos Socialenkanalen, kompetenshubben för dig som arbetar inom socialtjänsten, eller är intresserad av socialt arbete. Här får du kunskap om metoder och den senaste forskningen. Du möter andra yrkesverksamma som delar med sig av sina erfarenheter, och får perspektiv på aktuella frågor.

Besök oss på:

humana.se/socialenkanalen

Humana är ett ledande nordiskt omsorgsföretag som erbjuder tjänster inom individ- och familjeomsorg, personlig assistans, äldreomsorg och bostäder med särskild service enligt LSS. Humana har 15 000 engagerade medarbetare i Sverige, Norge, Finland och Danmark som utför omsorgstjänster till över 7 000 människor. Vi arbetar efter visionen ”Alla har rätt till ett bra liv”. Humana är noterat på Nasdaq Stockholm sedan 2016 och har huvudkontor i Stockholm. Läs mer om Humana på www.humana.se eller corporate.humana.se.

JOUR

DYGNET RUNT, ÅRET OM!

Hämtningsservice inom

24 timmar i hela Sverige

070-273 45 35

HVB för ungdomar

Vi tar emot ungdomar vars huvudsakliga problem är missbruk av droger och/eller alkohol.

Hällekils Gård och FIA Gården, HVB hem för pojkar 16-20 år. Riddarhyttans Gård, HVB hem för pojkar och flickor 13-17 år.

Vi utgår från ett kognitivt förhållningssätt med miljöterapeutisk behandlingsmetod. I medlevarskapet bor behandlingsassistenterna på gården varannan vecka dygnet runt. Behandlingen sker både i planerade behandlingssamtal enskilt

och i grupp och spontant i vardagen. Vi tillämpar också mer strukturerade behandlingsmetoder som MI (motiverande samtal för förändring), RePulse för beteende och impulskontroll och HAP för drogavvänjning.

Vill du veta mer eller besöka oss?

Hör av dig!

Verksamhetschef Johan Rapp 070 273 45 35, johan.rapp@hallekilsgard.se

www.hallekilsgard.se www.fia-garden.se www.riddarhyttansgard.se

”En nyckelfråga är att fånga upp och stödja barn och familjer tidigt”

Gästkrönikör i det här numret av Omtanke är Åsa Furen-Thulin, SKR

Läs krönikan på sidan

16| Aktuellt

Våld i ungas relationer.

19| Tema:

Gängvåld & kriminalitet

20| Hårdare tag?

Två experter om vad som fungerar på unga.

24| Fryshusets arbete

Särskilt utsatta områden.

28| Skärholmens ungdomsråd

Hani Parsi är projektledare för projektet.

36|  Ätstörningar

Evelina Linder om när det hälsosamma blir ohälsosamt.

40| Reportage – NPF

Fredrik Westin berättar om när Stålmannen flyttar hemifrån.

45| Webbkurs om våld

Sidan 46: Björn Roslund, som har skrivit boken Haja adhd, var en av talarna på Socionomdagarna.

46| Haja adhd

Björn Roslund förklarar på ett lättförståeligt sätt.

50| SSIL seminarium

Nytt tema: Våld i nära relationer.

51| Socionomdagarna

Mingelbilder från utställarna.

56| Barnkonventionsdagen

62| På jobbet

För dig som tar stora beslut i människors liv

JUNO ® – Din juridiska kommuntjänst

Prova fritt i två veckor på: juno-se/social

Laddad med kunskap

Socionomdagarna var en riktig höjdare, som vanligt. Jag blev väldigt berörd av flera föreläsare. Till exempel Hani Parsi, som berättade om Skärholmens ungdomsråd, hur de växte med sitt ansvar och förtroende att själva organisera sig. Alla vill göra gott och jag fick en tår i ögat när det visar sig hur de här ungdomarna har en naturlig vilja att hjälpa andra i utsatta situationer. Det gäller att uppmuntra den viljan, att se de här ungdomarna. Jag hoppas att den här resan kan inspirera andra att tro på ungdomars gemensamma kraft, att de vill göra något bra av sin fritid och skapa sig ett bra liv.

En annan höjdpunkt var Fredrik Westins historia om när Stålmannen flyttar hemifrån. Fredriks son har autism, tourettes, adhd, och asperger. Han hade många mörka funderingar, vredesutbrott och förtvivlan. Fredriks föreläsning har ett allvar i botten men bjuder på många skratt, humor och värme.

Björn Roslunds föreläsning om adhd blev en riktig aha-upplevelse. Han har skrivit boken Haja adhd och är väldigt duktig på att förklara varför personer med adhd agerar som de gör. Varför risken för missbruk är större och varför de lättare ger upp när något inte längre känns roligt. Hjärnans skärmsläckare, vårt dagdrömmeri, var väldigt intressant att få veta mer om. Tänk att våra fantasier och tankar är så stor del av hjärnans funktion. De som har adhd har svårt att slita sig från det här bruset av tankar. Björn Roslund blandar också mycket humor i sin föreläsning.

En annan aha-upplevelse blev föreläsningen om hur man kan arbeta i öppenvården med ungdomar som är involverade i kriminella gäng. Min kollega Åsa Larsson rapporterade om vad två MST-experter säger om barn som begår brott. Att skrämselpropaganda kan få motsatt effekt och att bestraffning-

ar fungerar sämre på unga. De behöver styrning och stöd från vuxna, hela vägen. Bara att föräldrar och andra vuxna finns i närheten gör att ungdomarna sköter sig bättre. Ungdomar drivs av belöning. Bestraffning fungerar på vuxna, inte på unga.

Det var också intressant att höra om Fryshusets erfarenheter. Att det ger goda resultat att inte döma. Johan Oljeqvist citerar Hjalmar Söderberg och det är så talande: ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”

Det ligger nära till hands att tänka på de som utsätter andra för hot, våld och sexuella övergrepp. Har de aldrig blivit älskade? Ofta upprepas mönstret trots att barnet tänker att de aldrig ska bli som sin förälder. Mycket av det lyftes upp på Barnkonventionsdagen. Det finns ett sug att lära sig mer om Barnkonventionen som lag, så det kommer mer, vi kör ett tema Barnkonventionen i nummer 3.

Kanske det värsta ett barn kan bli utsatt för är incest. Det är tyvärr mycket vanligare än man tror och något som kan vara svårt att prata om. Jag hoppas att fler vågar öppna ögonen efter att ha läst Lena Morins berättelse. Nu var det inte så i hennes fall, men ofta vill inte mammorna se vad som egentligen händer.

Jenny Fors chefredaktör, Tidningen Omtanke

Mejla gärna era synpunkter om tidningen och våra ämnen till jenny.fors@svenskamedia.se

Tidningen Omtanke ges ut av: Redaktionen Jenny Fors, chefredaktör och ansvarig utgivare Tel: 0651-76 04 31 jenny.fors@svenskamedia.se

Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL Tel: 0651-160 40 info@ssil.se, www.ssil.se

Catharina Olsson-Lindh, skribent Tel: 0651-69 90 01 catharina.olsson-lindh@svenskamedia.se

Annika Rådlund, skribent Tel: 0651-150 50 annika.radlund@svenskamedia.se

Layout

Svenska Media Docu AB post@svenskamedia.se www.svenskamedia.se

Annonser

Patrik Fall, annonssäljare Tel: 0651-69 90 26 patrik.fall@ssil.se

Annonskoordinator

Karin Bergström Tel: 0651-76 04 04 karin.bergstrom@ssil.se

Prenumeration

Måndag-fredag 8-10 Tel: 0651-69 90 90 pren@svenskamedia.se

Teknisk information

Tidningen är TS-kontrollerad. Upplaga: 16 900 ex.

Tidningens format: 210x297 mm. Satsyta: 185x270 mm. Upplösning: 300 dpi. Tryck: V-TAB Vimmerby.

Skyddat boende, krisoch riskhantering

Vår målgrupp är personer som lever under olika typer av hot som kan vara kopplade till hedersrelaterat våld, kvinnofrid, vittnesskydd, avhopp från kriminella organisationer och nätverk, samt stalkning.

Varje klient i vår verksamhet har tillgång till samma breda kompetens bestående av:

• Säkerhetssamordnare med bakgrund som poliser eller livvakter

•

Socionomer för samordning och handledning, uppföljning och återrapportering till dig som uppdragsgivare

Beteendevetare för handledning av personal och för stödsamtal och insatsplanering

Samtalsstöd vid komplex PTSD

Alkohol och drogterapeut för inventering av beroendeproblematik och stödsamtal

Leg. psykoterapeut för strukturerade samtal och traumabehandling

Leg. psykoterapeut med inriktning traumabehandling/ PTSD för barn och ungdom

• Samtalsbehandling med kompetens inom sexuell traumatisering och våld i nära relation

Möjlighet att genomföra Trappansamtal

Leg. läkare, specialist i psykiatri för klinisk bedömning, medicinskt ansvar och sjukskrivning

Välkommen att kontakta oss vid förfrågan! www.skyddsinsatser.se 0708-130 818 • info@skyddsinsatser.se

Välkommen att kontakta oss förförfrågan!placerings-

Dokumentation ”Hur skriver vi i journalen?”, ”Vem är journalen till för?” och ”Får vi skriva vad som helst?”

Handledning för IFO, omsorg, skolor, enskilda vårdgivare, familjehem.

och HANDLEDNING för familjehem, kommuner och organisationer - Din trygghet -

Saxakullen erbjuder

Kontakta oss! Tomas Theorin 073-311 39 02, tomas@saxakullen.se www.saxakullen.se

Följ vår verksamhet på Facebook

Hemmabergets HVB Hem Lappträsk 0922-520 43 hemmabergetshvbhem@telia.com

Norrländsk trygghet när du behöver hitta hem!

Hemmabergets HVB-hem är det lilla hemmet med de stora möjligheterna, endast 5 platser. Det vackert beläget vid sjön Lappträsk, ca 2,5 timmars restid från Arlanda. Hemmet riktar sig till flickor och pojkar 15–20 år med psykosociala problem såsom relationsproblem, lättare kriminalitet, beteendestörningar och ADHD-problematik. 50% av personalen bor på gården.

Förutom bilsimulatorer, musikstudio och gym har vi en egen mekanisk verkstad för bilar, snöskotrar och race-fordon. Man ges dessutom möjlighet att delta i olika race-team.

Boendestöd

HVB-hem

LSSservicebostad

Stödboende

Öppenvård

LSSgruppbostad

Familjevård

Lena Morin lyckades tillslut få rätt hjälp att bearbeta sitt trauma och bygga upp sig själv igen. Foto: Jason Andersson.

”Det börjar aldrig med en våldtäkt”

Lena Morin levde i ett fängelse av kontroll, förnedring och övergrepp

Inget ämne får vara för hemskt och tabubelagt för att tala om. Incest finns överallt, i alla samhällsklasser, kulturer och nationaliteter. Från 12 års ålder tills dess att hon var 17 levde Lena Morin i ständig skräck i sitt eget hem. Det blev en lång väg tillbaka. Kanske hade det känts lättare om hon hade haft ett nätverk av stödpersoner som hade funnits där. Ett nätverk som hon har skapat genom föreningen nxtME.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: JASON ANDERSSON, TALARFORUM OCH RICKARD L. ERIKSSON

”Låt inte din bakgrund bestämma din framtid”, är en uppmaning från Lena Morin, grundare av nxtME, en ideell organisation som kostnadsfritt erbjuder stöd och hjälp för den för har varit eller är utsatt för incest.

Lena utsattes själv för övergrepp i hemmet under flera års tid. Idag är hon hel och har sitt fokus på att hjälpa andra. Detta genom opinionsbildning, stödverksamhet, utbildningar av stödpersoner och föreläsningar. Hon vill förmedla att livet går att förändra till något positivt med rätt hjälp.

Ett mål har varit att komma och föreläsa på Socionomprogrammet. När våld i nära relationer blev en del av utbildningen, ringde Lena Morin runt och frågade hur de skulle göra med incestfrågan. – De bjöd in mig att ta den biten, vilket känns jättebra. Det har varit frustrerande att socionomer inte har fått någon utbildning inom incest och våld i nära relationer. Det är viktigt att de vet hur de ska bemöta ett barn som har blivit utsatt för incest, säger Lena Morin.

Incest är när ett barn utsätts för sexuella övergrepp av en familjemedlem. Det kan vara en förälder, syskon, släktingar, men det behöver inte vara biologiska släktingar. Styvföräldrar eller fosterföräldrar till exempel räknas också in. All incest är olaglig.

– Att bli utsatt för sexuella övergrepp av någon som man är beroende av och har stark tillit till är traumatiserande. Det blir en större komplexitet när det är en person inom familjen.

Statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, visar att fem procent av de tillfrågade skoleleverna har utsatts för sexuell kränkning eller sexuell handling i det egna hemmet under det senaste året. Allmänna barnahuset och NCK uppger siffran fyra procent i statistik från 2014.

Det är i genomsnitt ungefär två barn i varje klass. Detta jämfört med sexuella övergrepp som drabbar i genomsnitt femsex barn i varje klass.

– Det börjar aldrig med en våldtäkt. För mig var det så att när väl den första våldtäkten kom så var jag redan så kontrollerad

Hon är en eldsjäl och inspiratör som vågar stå upp för det fruktansvärda och tabubelagda ämnet incest. Hon har berättat sin historia i Nyhetsmorgon på tv4, i tidningar och hon håller föreläsningar. Diplomerad stressterapeut och utbildad i Trappan-modellen som beskriver hur man ska ha krissamtal med barn som upplevt våld i sin familj.

Generalsekreterare och grundare av nxtME – en ideell organisation som kostnadsfritt erbjuder stöd till den som varit eller är utsatt för incest.

www.nxtme.se

Om Lena Morin

»Jag var aldrig rädd när jag gick själv genom en mörk skogsdunge. Det värsta hade redan hänt, hemma.«

Lena Morin

och nedbruten att jag inte ens sade emot eller gjorde motstånd, berättar Lena. På ytan såg allt fint ut. Familjen bodde i en stor villa och Lena hade två äldre syskon. Innanför hemmets dörrar var det mycket bråk.

– Pappa hade styrt oss med järnhand och jag var tio år när min mamma fick nog av all fysisk och psykisk misshandel. Hon flyttade och ville att jag skulle följa med henne. Mina äldre syskon skulle snart flytta hemifrån. ”Ska du följa med den där horan?”, frågade pappa. Jag kunde inte trotsa honom.

Lena stannade. Men hon tänkte aldrig att mamman hade svikit henne – Jag var bara glad att hon klarade sig och kom därifrån.

DET BLEV DELAD vårdnad. På papperet. – Min pappa hade en egen agenda och är en mästare på att manipulera folk, så han såg helt enkelt till att min mamma inte fick träffa mig. Hon vädjade till socialtjänsten att de skulle kolla hur det stod till där hemma, men de trodde bara att hon hittade på och ville sätta dit sitt ex. När Lena var 12 år flyttade syskonen hemifrån. Hon skulle börja sjunde klass och det var då det första övergreppet skedde.

– Vi hade ett solarium hemma och jag låg och solade och hade somnat när jag plötsligt vaknade av att pappa tog mig på brösten. Han bara hånskrattade och sa att ”det där var väl inte så farligt”. Jag blev helt chockad.

Lena tvingades ta ett stort ansvar över hushållsarbetet i hemmet. Hon levde ett liv hemma och ett liv i skolan. Pappan kontrollerade allt hon gjorde.

– Övergreppen fortsatte och jag hade ett rent helvete hemma. Jag bävade för skolloven.

Hon vågade inte berätta för någon och hon visste heller inte vad incest var. – Man tror att man informerar barn om sexuella övergrepp. Jag visste att killarna i klassen inte fick tafsa och att det fanns fula gubbar på stan, men det jag blev utsatt för var något helt annat. Jag var aldrig rädd när jag gick själv genom en mörk skogsdunge. Det värsta hade redan hänt, hemma.

TILLSLUT BERÄTTADE HON för sin storasyster och syskonen pratade med pappa. Han lovade dyrt och heligt att det aldrig skulle hända igen.

– Helgen efter när jag blev ensam med honom brakade helvetet lös. Men sedan berättade min syster om det här för en kompis och hon kom och hämtade mig direkt. Jag kan knappt tro att jag vågade sätta mig i hennes bil. Jag hade aldrig kunnat rymma tidigare, jag visste att han skulle hitta mig. Men nu fick jag bo hos den här tjejen som var hemmafru och kunde skydda mig dygnet runt.

Lena var 17 år vid den här tidpunkten och syskonen tyckte inte att de skulle anmäla det här till polisen.

– Mamma fick reda på övergreppen och blev vansinnig. Hon anmälde direkt.

Jag är evigt tacksam att hon gjorde det och att jag kunde flytta hem till henne. Vi tog oss igenom rättegången och pappa dömdes till tre års fängelse. Det är ett hårt straff i de här sammanhangen och jag är en av få procent som har en dömd förövare.

Lena träffade en fin man som inte var

Lena Morin startade nxtME för sex år sedan. Namnet nxtME kommer från att man ska kunna bli sitt nästa jag. Foto: Jason Andersson.

psykopat. När hon var 20 år gifte de sig. Det hade kunnat vara Lena lyckligaste ögonblick i livet, men plötsligt får hon se sin pappa där på första bänkraden i kyrkan.

– Jag hade inte fått reda på att han hade kommit ut. Han snodde den dagen också. Han kunde dyka upp varsomhelst på stan och bara stå och stirra på henne.

Hon kunde inte ansöka om kontaktförbud eftersom hon hamnade mellan stolarna när det gällde vissa regler. Som om inte det var nog så dog hennes man efter några år.

Lena hade aldrig fått hjälp med sitt trauma. Hon förstod inte att hennes bagage gjorde att hon aldrig mådde riktigt bra.

Hon jobbade för mycket och kände aldrig efter, det var det bara svaga människor som gjorde hade hon lärt sig. – Jag gick in i ett sämre förhållande, vilket är vanligt bland incestoffer. Vi fick tre barn. Förhållandet blev mer destruktivt. Jag kunde inte sätta gränser, jag hade aldrig haft den förmågan.

Lena är en flitig föreläsare genom Talarforum. Foto: Rickard L. Eriksson, Talarforum.

»Jag kunde inte sätta gränser, jag hade aldrig haft den förmågan«

Det var en hektisk period. Lena kände sig slutkörd och gick till läkaren i tron att det var järnbrist.

– Läkaren sa att jag hade fått utmattningssyndrom. Det var ett mirakel att jag träffade rätt läkare som satte mig i kontakt med en fantastisk psykolog där jag fick hjälp. Han förstod direkt att jag inte kunde sätta gränser och att jag hade sprungit ifrån det här.

Det var som att Lena fick ett nytt liv. Hon utbildade sig till stressterapeut, både utifrån eget intresse och för att kunna hjälpa andra.

– Jag hittade en organisation som jobbar med incest och andra sexuella övergrepp i barndomen, men det var för de som har fyllt 18 år. Jag bestämde mig för att starta en egen organisation som även kan hjälpa barn, ge den hjälp som jag saknade. Det är det bästa jag har gjort, säger Lena.

Verksamheten ligger någonstans mellan vänner och vården. De ska kunna erbjuda stöd, någon som följer med på jobbiga möten eller ordnar aktiviteter där man kan träffa andra i samma situation. Detta till alla över 13 år.

– Familjehögtider kan vara tungt för den som inte är nära sin familj. Sedan har vi ett 60-tal stödpersoner på flera håll i landet.

Lena vill inte att man bara ska se incest som ett jobbigt och hemskt ämne.

– Det här är ingenting att skämmas över och det finns inga hopplösa fall, avslutar hon. ●

Frivilliga organisationer

Q nxtME hjälper alla över 13 år genom stödchatt, telefon och mail, enskilda samtal, stödpersoner, samtalsgrupper m.m. Telefon: 0739-717030.

Q Rise är riksföreningen mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen, hjälper personer över 18 år.

Q Andra ställen där man kan söka stöd vid sexuella övergrepp: Ersta Hopp, Föreningen Storasyster, NogNu, 1000 möjligheter, Wonsa, Unizon, Föreningen tillsammans, Atsub, Fatta, Brottsofferjouren, Tjejjouren, RFSU-kliniken, Kvinnofridslinjen, Barnombudsmannen, Brottsoffermyndigheten.

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-559 09 39

ALLVIKEN HVB | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@allviken.se | www.allviken.se

Tillståndspliktigt stödboende för personer från

16 år.

Stöd dygnet runt av personal som bor några meter intill i en anslutande lägenhet.

072-399 05 33

ÄLBY STÖDBOENDE | UPPSALA | BJÖRKLINGE info@allviken.se | www.allviken.se

Missbruksbehandling för pojkar 15-20 år.

KBT och 12-stegsbehandling samt familjestödsamtal.

072-559 00 15

ÖSTAGÅRDEN | UPPSALA | TÄRNSJÖ info@ostagarden.se | www.ostagarden.se

Kampanjen vill uppmärksamma våld i ungas relationer. Foto: Getty Images.

Svartsjuka är inte romantiskt

Internationell

För andra året i rad genomförs kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt i Norrtälje kommun, från och med den 14 februari. Syftet är att väcka eftertanke hos unga och få dem att fundera över hur deras relationer ser ut och vad som kännetecknar en bra relation.

Unga är en särskilt utsatt grupp, därför är det viktigt att uppmärksamma killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer. Det handlar dels om att förebygga våld men också om att identifiera den som blir utsatt och den som utsätter.

– Vi vill väcka eftertanke hos unga och få dem att fundera över hur deras relationer ser ut och vad som kännetecknar en bra relation och vad våld är. Vi vill också bredda kunskapen hos vuxna när det gäller våld i ungas relationer, säger Jesper Emilsson, kommunpolis i Norrtälje.

I medborgarlöftet mellan Norrtälje kommun och Polisen sätts särskilt fokus på att öka medvetenheten om våld i ungas nära relationer – ett brott med ett stort mörkertal.

kampanj mot våld i ungas relationer Om ungarelationer.se Ungarelationer.se är en nationell stöd- och kunskapsplattform för att motverka våld i ungas partnerrelationer. Hit kan alla mellan 15-20 år vända sig oavsett om de blir utsatta, är den som utsätter eller är en kompis. Ungarelationer.se drivs av Stiftelsen 1 000 Möjligheter.

»Vi vill väcka eftertanke hos unga och få dem att fundera över hur deras relationer ser ut«

Jesper Emilsson

– Även vuxna runt omkring unga behöver förstå vad det handlar om, ta sitt ansvar och tydligt markera att våld under inga omständigheter är okej eller ursäktat, säger Charlie Lundgren, strateg mot våld i nära relation i Norrtälje kommun.

BAKOM DEN NATIONELLA kampanjen står Länsstyrelserna, Jämställdhetsmyndigheten och ungarelationer.se. Stödmaterial finns på ungarelationer.se för alla som vill delta i kampanjen.

Materialet är till för vuxna som på något sätt möter unga, exempelvis lärare, ungdomsledare inom idrottsrörelsen eller i andra delar av civilsamhället. Syftet med materialet är att skapa samtal om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer.

ATT VÅLD BLAND unga är ett problem visar bland annat Tink-enkäten där 15 procent av killarna i 2:an på gymnasiet uppger att de har blivit utsatta för fysiskt våld av en partner, 25 procent av tjejerna i 9:an har varit utsatta för sexuellt våld av en partner, 15 procent av killarna i 7:an har varit utsatt för hot om våld av en partner och 25 procent av tjejerna i 2:an på gymnasiet har varit utsatt för kränkningar eller trakasserier från en partner. 25 procent av tjejerna i 9:an har fått oönskade sexuella bilder eller filmer skickade till sig.

HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.

MÅNGSBO

HVB AB

Östervåla, 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se

Verksamma sedan 1987

Familjebehandling och utredning

4Förälder/föräldrar med psykosociala problem och deras barn 0-15 år. SoL, LVU, 56§ KvaL, kontraktsvård.

4Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför förlossning och första tiden därefter.

Vård och boende för personer med psykisk funktionsnedsättning

Bergslagsgården är ett familjeföretag som bildades 1969 och erbjuder vård, behandling och rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Boendet ligger vackert beläget i en rofylld miljö i Bergslagen med utsikt över sjön Åmänningen.

Verksamheten bygger på ett psykosocialt arbetssätt med en individuellt anpassad behandling och rehabilitering i olika steg. Genom en trygg miljö, kontinuitet i relationer och aktiva program som t.ex. ESL stimuleras individens utveckling. Tillverkning av stallströ finns där individen har möjlighet att ingå i en arbetsgrupp.

Bergslagsgården använder både internationellt vedertagna och egna utvecklade uppföljningsinstrument såsom GAF och PANSS för att mäta individens utveckling.

Är upphandlat med kommuner över hela Sverige och har upptagningsområde från hela landet. Har tillstånd enligt hem för vård eller boende samt särskilt boende.

Ring gärna för mer information eller besök vår hemsida www.bergslagsgarden.se

Storsättra Gård AB www.storsattragard.se info@storsattragard.se

LVU § 2, 3 och 6. SoL

Ramavtal med 222 kommuner

Telefon: 0530-301 23

info@stubben.se

www.stubben.se

FAM-huset

HVB-hem för familjen med barnet i fokus

Vi utför kvalitativa utredningar utifrån BBIC/Signs of safety, behandlingar och akutplaceringar.

Vi välkomnar föräldrar med barn upp till 13 år, samt familjer som väntar barn.

Välkommen att kontakta oss!

Svensk Skyddsplacering

- Skyddade boenden - Kan ta emot akut - Svenska och internationella placeringar - Dygnet runt: 0706 19 29 99

skyddsplacering.se

info@skyddsplacering.se

HVB-HEM

för pojkar och flickor 15-19 år

Hagvägen 11 Fristad • 033-21 01 62 www.fralsningsarmen.se/fam-huset ÖPPET

144 st RAMAVTAL

Välkommen att kontakta oss!

Andreas Roos 070-355 56 62

Kjell Roos 070-379 83 76 www.mikandellab.se

Mitt i natursköna Hälsingland!

Välkommen att kontakta oss via www.inagarden.se alternativt på telefon 026-456 19 56.

Gängvåld & kriminalitet

Den ökade gängkriminaliteten och gatuvåldet i samhället kräver att vi lyfter denna viktiga fråga. Opinionen kräver hårdare tag, men enligt experter hjälper det inte mot unga. Vad kan man göra för att få bukt med problemet och vilka förebyggande åtgärder görs? Under Socionomdagarna lyftes detta aktuella ämne upp i flera intressanta föreläsningar.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES

Det finns en fascination kring gängkriminalitet, vilket inte hjälper till att minska våldet.

Vad krävs mot gängvåldet?

Hårdare tag hjälper inte mot unga, enligt experter

På senare tid har det skrivits flitigt i media om ökade skjutningar, gängkriminalitet och en större förekomst av stöldligor. Opinionen kräver hårdare straff och att man ska ”klämma åt de skyldiga”. Men är det verkligen rätt väg att gå? Omtanke var på Socionomdagarna i höstas och lyssnade på ett föredrag om hur man kan arbeta i öppenvård med ungdomar som är involverade i gäng och/eller organiserad brottslighet.

TEXT: ÅSA LARSSON

FOTO: GETTY IMAGES OCH MST SVERIGE

Vi har alla sett dem, den senare tidens löpsedlar om det eskalerande våldet ungdomar emellan. ”Vem ska mördas i Malmö i dag?” (Expressen), ”Rinkeby skakas av nya upplopp” (Aftonbladet) etcetera. Dessa åtföljs av en opinion som kräver hårdare tag, skärpta straff, och att det ska bli enklare att utvisa utländska medborgare som begår brott.

– Vi tänker inte argumentera emot kraven på tuffare behandling av kriminella – när det avser vuxna. Men vi vill belysa att det är mindre effektivt gällande unga, och varför vi måste hitta på andra åtgärder i stället, säger Anders Öhman, MST-expert.

– Vi måste förstå att det här är komplext, det finns ingen enkel lösning. Om det hade räckt med hårdare tag och att säga ”nu måste du förstå vad du har gjort” hade vi inte haft de här problemen. Situationen måste i stället lösas på flera olika plan, fortsätter Emma Ulfsdotter Ljunggren, MST-expert.

Kan det till och med vara så att uppmärksamheten i media blir kontraproduktiv?

Samtidigt som opinionen kring det upptrappade våldet och gängkriminaliteten ökar finns det nämligen en fascination kring företeelsen. Det finns ett otal böcker, filmer och tv-serier på marknaden som skildrar organiserad brottslighet på ett romantiserat sätt.

– Jag har precis plöjt igenom den populära Netflix-serien Sons of Anarchy, som är en brutal gängskildring. Men man gillar samtidigt dem som är med i det här gänget, vilket visar på komplexiteten, säger Emma Ulfsdotter Ljunggren.

I höstas kom 34 punktsprogrammet – regeringens åtgärder mot gängkriminaliteten. En satsning för att stärka rättsväsendet och öka tryggheten i samhället.

– Det är det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige. Ett mycket ambitiöst paket som omfattar åtgärder på både kort och lång sikt, både nya verktyg för myndigheterna, hårdare straff och ett bättre brottsförebyggande arbete, säger inrikesminister Mikael Damberg.

De båda experterna från Socionomdagarna har både positiva och negativa

kommentarer om regeringens program.

– Framför allt handlar de flesta konkreta förslagen och de som ska införas snart om det repressiva. De mer förebyggande delarna är mer vagt formulerade och det är oklart när de ska genomföras, enligt Emma Ulfsdotter Ljunggren.

Föreläsarna går närmare in på några av punkterna i programmet.

Punkt 10 – Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott

Här handlar det framför allt om barn under 15 år som begår brott, att man då ska koppla in polisen.

– I min värld påminner detta om ”Scared Straight”, att om vi skrämmer dem tillräckligt mycket gör de inte om det. Problemet är att det kan bli helt motsatt effekt, säger Emma Ulfsdotter Ljunggren.

Forskning kring skrämselprogrammet visar att ungdomar som har utsatts för Scared Straight i högre utsträckning återfaller i brott i stället för att bli avskräckta.

Men vad är egentligen gäng och organiserad brottslighet?

Eurogang, en sammankoppling av forskare runt hela världen som studerar gäng, har enats om ett antal komponenterna som bör finnas med när man pratar om gäng i det här sammanhanget:

• Det är tre eller fler personer.

• De är oftast mellan 12 och 25 år.

• De tillbringar tid på offentliga platser.

• De har existerat som grupp i mer än tre månader.

• Medlemmarna accepterar och deltar i illegala aktiviteter.

– Institutet för framtidsforskning påpekade, som så många andra, när de förra året kom ut med sin rapport att vi kanske inte ska använda benämningen gäng. Det kanske är mer av ett nätverk, säger Emma Ulfsdotter Ljunggren.

Enligt henne skiljer sig gängformerna, eller de kriminella nätverken, på olika ställen i världen. De amerikanska, sydamerikanska, sydafrikanska, svenska gängen etc.

– I en del länder, och framförallt i USA, är det mycket territoriella gäng. ”Det här är mitt område, och så här ser jag ut.” I

Sverige är det lösare fraktioner. Ungdomarna är i ett nätverk under en period, och så händer det något och de splittras. Gamla bästa kompisar kan plötsligt bli fiender, fortsätter hon.

rer för allt antisocialt kriminellt och missbruksbeteende, oavsett om man är med ett gäng eller inte. Den klassiska – Elliott, Huizinga & Ageton orsaksmodell gäller än i dag, förklarar Anders Öhman.

»Skolan är en enorm skyddsfaktor, men en riskfaktor när det inte fungerar« Anders Öhman

– Det är också mer opportunistiskt i Sverige. På plattan i Stockholm finns en rad olika nätverk och de byter flitigt grupper. Ofta har de samma etniskt ursprung från början, men de alternerar gäng efter vad som passar bäst just då, och det kan gå väldigt snabbt, enligt Anders Öhman.

– DET GÄLLER för oss att vara med och veta hur det ser ut, komma bort ifrån att prata om gäng och istället snarare inrikta oss mer på individer och de personer som de umgås med, fortsätter Emma Ulfsdotter Ljunggren.

– Det är samma bakomliggande fakto-

Den modellen beskriver familj och skola som två starka faktorer, följt av att de börjar umgås med kriminella och/eller missbrukande kompisar. Den största bidragande faktorn varför ungdomar begår brott är kompiskretsen.

– Vi måste alltså jobba i kompissystemet. Det i sig föregås av familje- och skolfaktorer, där vi också behöver vara aktiva – eftersom det bidrar till att man hamnar i fel umgänge. Skolan är en enorm skyddsfaktor, men en riskfaktor när det inte fungerar, fortsätter han.

Om det är bråk hemma finns det risk att ungdomarna drar ut på stan.

»Om vi tycker att vi ska utdöma hårdare straff, så hjälper det inte samma utsträckning på ungdomarna«

De båda experterna poängterar att även hjärnans utveckling måste tas i beaktande när man pratar om arbetet med ungdomar och effekten av bestraffningar. Forskning har visat att en person i 16-årsåldern nästan är fullt mogen intellektuellt, men den psykosociala mognaden släpar efter. Det som utvecklas sist är frontalloben – det prefrontala cortex – det område där vi har omdöme, värderar situationer och gör konsekvensanalys, och det sker först i 25-årsåldern.

– Man kan alltså föra vettiga resonemang, som att det till exempel är dumt att begå brott och prata om följderna, och de förstår vad man pratar om på en intellektuell nivå. Men de gör inte konsekvensanalys i samma utsträckning som vi vuxna, säger Anders Öhman.

– Impulskontrollen är inte utvecklad på samma sätt som hos vuxna. Det är därför som bestraffningar fungerar sämre på ungdomar, tillägger Emma Ulfsdotter Ljunggren.

Elizabeth Cauffman, professor i utvecklingspsykologisk, är en av dem som har kopplat ihop hjärnans utveckling med beteendeexperiment. Anders Öhman förklarar hur det gick till.

– Caufman och hennes team gjorde ett test där både vuxna och ungdomar fick sitta i en bilsimulator och köra mot en vägg. Ju längre de satt kvar, desto mer pengar fick de. Det handlade om faktiska pengar.

De vuxna klarade oftast av att bromsa i tid. De flesta ungdomar klarade det inte, många smashade in i väggen. Om en kamrat till de unga satt med i bilen, eller till och med i rummet bredvid och tittade på, kraschade nästan alla. Dessutom mycket värre än när de var ensamma. Däremot, om en förälder satt med eller tittade på klarade sig ungdomarna nästan lika bra som de vuxna.

– Föräldern eller andra viktiga vuxna i närheten är alltså betydelsefull, precis som en synskadad behöver en ledsagare.

En av slutsatserna är att vuxna drivs av att undvika förlust eller bestraffning medan ungdomar drivs av belöningen. De har

högre dopaminutsöndringar.

– Om vi tycker att vi ska utdöma hårdare straff, så hjälper det inte samma utsträckning på ungdomarna.

Kulmen i brottslighet, då de flesta begår brott, är i 15–17-årsåldern. Vid stigande ålder går brottsbenägenheten ned automatiskt.

– Det är därför som vi säger att det inte är inlåsning och hårdare straff som de här 16-åringarna behöver.

Så vad kan man göra för att få bukt med problemet?

– Det vi tänker när vi pratar om öppenvård gällande ungdomar som umgås i organiserad brottslighet, säljer droger eller på olika sätt involveras i nätverk, är att det inte räcker med möten varannan eller varje vecka. Vi måste ha intensiva möten och vara flexibla, svarar Emma Ulfsdotter Ljunggren.

Hon menar att det kanske innebär att de bör göra hembesök, och på tider som ligger utanför kontorstid.

– Om en förälder arbetar ska den inte behöva ha träffar mitt på dagen. Det som

Anders Öhman.

Det kan vara svårt och i vissa fall farligt att ta sig ur ett kriminellt gäng.

fungerar väl i deras liv måste få fortsätta. Då får jag som behandlare jobba kvällar, eller på andra tider som fungerar för den här familjen.

Hon berättar om en 17-årig kille som dras till farliga miljöer, men annars går i skolan och sköter sig bra. Där har en lösning blivit att inte låta honom gå hem själv från tunnelbanan, för då är risken stor att han kommer att ta en omväg. I stället går de och möter honom.

Det man också måste ta i beaktande är att det kan vara svårt, eller till och med farligt, att ta sig ur för dem som är involverade i kriminella nätverk.

– Därför måste vi ta reda på ordentligt hur djupt involverade de är i sina gäng.

Ju längre ned i hierarkin de befinner sig, desto enklare är det att ta sig ur. Då kan gängen lätt hitta någon ny som kan göra skitgörat i stället.

– Om det däremot rör sig om en person som har mycket information och som de dessutom har investerat resurser i, då behöver vi tillsammans med polisen utreda hur farligt det är att ta sig ur, fortsätter Emma Ulfsdotter Ljunggren.

DET GÄLLER OCKSÅ att vara beredd att ingripa när ett fönster öppnar sig. Det kan till exempel vara efter att en kompis har blivit skjuten. Då är det kanske inte så roligt att vara med i ett gäng längre, och det finns en öppning där det kan gå att få ut personen.

Det är också bra om det finns något för den att komma ut till.

– Har vi byggt upp så att det finns nya vänner och en familj runt ungdomen att komma till, är det här steget lättare att ta.

– Vi kan också bygga ett exitfönster genom att göra det besvärligt att hänga med X, så att personen kanske inte ens får vara med längre. Till exempel se till att varje gång X kommer, så kommer också polisen.

Ytterligare ett problem som de båda experterna tar upp är rymningar. En fråga vi bör ställa oss är om det verkligen handlar om att personen har rymt. En del ungdomar fraktas iväg och får sälja droger någon annanstans – tills polisen kommer på dem. Då flyttas de hem igen. När de sedan

Fakta om MST

Multisystemisk Terapi (MST) arbetar med ungdomar mellan 12-17 år med allvarliga beteendeproblem som exempelvis kriminalitet, missbruk, skolproblematik, aggressivitet och som riskerar att placeras utanför hemmet. MST är ett intensivt familj- och samhällsbaserat behandlingsprogram som fokuserar behandlingen på hela den miljö där ungdomarna befinner sig, deras hem och familjer, skolan och dess personal, närområdet och kompisar.

Kompisgänget är viktigt. Har någon hamnat i dåligt sällskap kan man försöka skapa förutsättningar för nya bekantskaper.

inte vill säga var de har varit kan det bero på att det inte går för att det finns hot om de pratar.

Det pratas ofta om killar i gängsammanhang, framför allt när det handlar om våldsamhet. Men tjejerna får inte glömmas bort.

– De drabbas på ett annat sätt, men de utnyttjas också. De blir ofta mer behandlade som en sak. Hon kan till exempel ha sex med tre olika män inom några dagar, och för en 14-årig tjej blir det ett sätt att tillhöra. Och det behöver vi vara uppmärksamma på.

Slutordet från de två experterna är att vi inte ska ge upp på de här ungdomarna. – Jag tror att vi ganska ofta ger upp och säger att ”det är för sent” alldeles för tidigt. Vi måste fortsätta att jobba ett tag till, fast det kanske känns hopplöst. ●

Emma Ulfsdotter Ljunggren är programchef för MST Sverige samt MST-expert. Ansvarig för MST och dess utveckling i Sverige. Hon har lång erfarenhet av behandlingsarbete med både ungdomar och familjer. Anders Öhman är MST-expert som kvalitetssäkrar MST i Sverige. Lång erfarenhet av hantering av beteendeproblem med ungdomar och familjer både inom BUP och Socialtjänsten.

WWW.MST-SVERIGE.SE

Emma Ulfsdotter Ljunggren.

Relationer och trovärdiga personer når fram i särskilt utsatta områden

– En del politiker anser att något måste göras så att det inte skapas parallellsamhällen på vissa ställen i Sverige. Jag anser att vi redan är där. Det finns många utsatta områden där det råder så stor misstro och finns ett så stort avstånd att svensk lag inte gäller, säger Johan Oljeqvist, vd för Fryshuset, under Socionomdagarna i höstas. Omtanke var där och lyssnade på hans föredrag om Fryshusets arbete i särskilt utsatta områden – hur de kan nå framgång genom att smälta in och bygga förtroende där myndigheter kan ha svårt att komma till.

TEXT: ÅSA LARSSON FOTO: GETTY IMAGES OCH FRYSHUSET

Fryshuset startade 1984 av eldsjälen Anders Carlberg. KFUM hade givit honom i uppdrag att hitta en baskethall åt barn och unga på Söder som ville spela basket. Verksamheten utvecklades snart till att även innefatta musikverksamhet. De växte och utvecklades och det tillkom fler sport- och fritidsaktiviteter, sociala projekt, utbildningar och arbetsmarknadsinsatser med mera. I dag finns ett sextiotal olika projekt som riktar sig till unga inom Fryshusets olika verksamhetsområden.

Fryshuset vision är att göra det möjligt för unga att genom sina passioner förändra världen. Organisationens fokus ligger på unga och deras förmåga att växa och utvecklas. Här får alla unga en chans, oavsett historia och bakgrund.

– Allt du har med dig tills den dag du står framför oss påverkar inte om du kan vara med. Och det menar vi verkligen!

Det innebär att ungdomar som har straffat ut sig och blivit portade hos andra är välkomna hos oss, säger Johan Oljeqvist, vd för Fryshuset.

Grundaren Anders Carlberg ska ha sagt: ”Mitt arbete bygger på en tro på människor, inte misstro. Det innebär inte att jag är naiv och tror alla om gott. Men jag tror att alla med rätt medmänniskor och stöd omkring sig kan resa sig och gå vidare.”

JUST ATT FRYSHUSET ger alla en chans har gjort att deras verksamhet många gånger fått utstå kritik. Före detta kriminella eller personer som till exempel har varit medlemmar i vit makt-rörelsen, arbetar i dag i verksamheten. Men att välja medarbetare med den typen av erfarenhet har, enligt Johans Oljeqvist, många gånger varit en avgörande framgångsfaktor i arbetet med att övertyga unga att det går att förändra sina liv, lämna gamla umgängen och komma bort från en brottslig bana.

– Valet att vi bygger vårt arbete på att tro på människor innebär också att det kan gå fel. Vi kommer inte att lyckas alla gånger. Och misslyckas vi så ska inte de unga straffas genom att inte få komma tillbaka. Vi ger människor en chans till,

även om vi vet att det kanske går åt helvete den här gången också. Den hållningen gör att vi ofta hamnar i blåsväder. En annan viktig grundpelare i Fryshusets arbete är relationer.

– Vi tror att det är enklare att påverka unga om vi har en relation med dem. Vi säger så därför att vi har en relation med cirka hundratusen ungdomar. Vissa träffar vi varje dag, andra kanske bara tio gånger på ett år.

Johan Oljeqvist betonar att just skapandet av relationer är nyckeln i att nå framgång med arbetet i särskilt utsatta områden.

Vad är ett särskilt utsatt område?

– Vi brukar prata om att det finns områden där det råder en kollektiv känsla av utanförskap och där de som bor där känner att samhället inte har gjort det för dem som de skulle behöva. I utsatta områden råder andra krafter, normer, regler och kulturer än vad det gör i genomsnittssverige.

Några av de faktorer som Johan Oljeqvist nämner som grundläggande för att få goda resultat i relationsskapandet med människor som kanske inte har förtroende för samhället i övrigt är:

- Långsiktighet

- Att inte döma

- Anpassning till de unga vi möter just nu - Anpassning till lokala förutsättningar - Snabbhet i relationer och ”credible messengers”

Långsiktighet

Relationen blir stärkt av att de vet att Fryshuset finns där, oavsett vad som händer. Framför allt om personerna har blivit sviken av vuxna tidigare.

– En av våra framgångsfaktorer kring att utveckla metoder för att jobba med förtroendeskapande och unga är att vissa av våra verksamheter har funnits tjugo år i samma område. Vi har förekommit i generationer!

Att inte döma

– Det är svårt att inte döma. Vi människor är programmerade att sortera allt; varandra, sanningar och vanskligheter.

Genom att studera hur samtalen gick till i Fryshusets egen verksamhet Exit kom de fram till att en av framgångsfaktorerna för Exit var just att inte döma. I Exit ar-

betar de med att stötta unga att lämna vit makt-rörelsen.

Johan drar ett citat från Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas:

”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”

Han menar att likt i Hjalmar Söderbergs roman är anledningen många gånger att en person går med i rörelsen att de vill bli hatade. I brist på att vara älskade eller uppskattade kan det motsatta upplevas som bättre än ingen reaktion alls.

Johan Oljeqvist pratar om förlåtelse som ett misstag vi lätt gör när vi möter människor som har gjort fruktansvärda saker.

– Vi förlåter för att vi tror att vi hjälper dem. I själva verket har vi dömt personen, och på så sätt skapat en maktordning där vi är sådana som förlåter, och den personen är en som behöver förlåtas.

Johan Oljeqvist berättar om ett exempel från verkligheten:

När Utøyamassakern ägde rum hade de kontakt med två av Sveriges främsta naziledare. Strax efter händelsen, då alla ”visste” att det var våldsbejakande islamister som hade utfört dådet, ställde Fryshuset

»Vi tror att det är enklare att påverka unga om vi har en relation med dem«

– Om vi bekräftar den personen genom att vara fördömande tappar vi den.

Dömande befäster då personens skäl – att bli hatad – till att fortsätta vara i den destruktiva miljön.

– I stället för att argumentera emot om de unga kommer med politiska påståenden bemöter vår personal det med att exempelvis svara: ”Jaha, och hur ser du på din framtid.” Personalen ger inte ens förlåtelse.

Johan Oljeqvist

en fråga på anstalten där nazistledarna satt. Dessa uttryckte sin avsky och förklarade att det är sådana händelser som de har varnat för kommer att ske när invandrarna släpps in.

Två dagar senare blev det känt att det var Anders Behring Breivik som utfört dåden och att han hade handlat i vit makt-rörelsens namn. Då sa de två nazistledarna i stället: ”Det är så här det blir när

Många verksamheter har funnits länge i samma område, men de anpassas ständigt till att passa unga idag.

man driver samhället till polariseringar. Då går topplocket på folk, det måste ni förstå.”

– Sedan kom den intressantaste frågan: ”Varför pratar ni med oss?” Och strax därefter menar en av dem: ”Man vet aldrig när man behöver en exit”, berättar Johan Oljeqvist.

Exit skulle kunna tyckas vara en av vit makt-rörelsens värsta fiender. De har hjälpt ungefär 900 personer att komma därifrån, vilket enligt Johan Oljeqvist är ungefär lika många som har gått in i den våldsbejakande rörelsen under samma period.

– Det skulle inte fungera om vi var en organisation som regelbundet fördömde den rörelse de är en del av.

Anpassning till de unga vi möter just nu – Vi får inte tro att vad unga tyckte för ett år sedan på en viss plats är samma i dag. Vi måste hela tiden anpassa oss och skapa de aktiviteter som är relevanta och som unga har behov av just nu. Vare sig det är basket eller något annat.

Anpassning till lokala förutsättningar Arbetet kan variera enormt mycket på en och samma plats. På en gård i ett område kanske de måste skapa en relation till pensionärerna som är rädda för Fryshusets medarbetare. Hundra meter därifrån kan det finnas en öppen drogförsäljning, vars aktörer de ska komma närmare.

Snabbhet i relationer och ”credible messengers”

I avhopparverksamheten för unga som är i organiserade kriminella gäng jobbar de under antagandet att fönstret är öppet i kanske sju timmar.

– Om det kommer en person till oss och säger: ”Jag klarar inte av det här, jag måste ha hjälp”, då behöver vi ha en reaktionstid på de sju timmarna. Efter det kan möjligheten ha försvunnit.

Johan Oljeqvist, vd, Fryshuset.

»I utsatta områden råder andra krafter, normer, regler och kulturer än vad det gör i genomsnittssverige«

Under de förutsättningarna är det lätt att förstå varför samhället ofta tappar de här ungdomarna. En kommun kan inte agera lika snabbt.

Den från Fryshuset som möter den unga personen är någon som denne tror kan förstå dess situation – någon som har varit där själv, en så kallad credible messenger

– Detta är en av de mest omtvistade metoderna vi har. Är det lämpligt att en person som själv bor i ett område och har erfarenhet från det problem som den ska jobba med, jobbar med unga som är i den här situationen? Ja, det är vår övertygelse, och att det är värt risken att det inte alltid går rätt. Vi använder den metoden genomgående i flera av våra verksamheter, framhäver Johan Oljeqvist.

Han menar att detta springer ur Fryshusets grundförutsättningar – att de tror på människan och dess förmåga till förändring samt att de arbetar med relationer.

– För att skapa relationer måste man göra sig trovärdig, fortsätter han.

Det är också förklaringen till mångfalden bland Fryshusets anställda, så att så många av dem som möjligt ska vara relevanta för den målgrupp de möter. Det innebär inte att man behöver komma från samma område, men det underlättar. Fryshuset har en uppsjö människor med olika bakgrund, etniciteter, sportatleter inom olika idrotter med mera.

– Det skulle kunna vara en polis som de unga har kontakt med, men deras genomsnittliga placeringstid i de utsatta områdena är två år. Då hinner de inte skapa långa relationer över tid.

Han menar också att relationsbyggandet i vissa sammanhang även kan vara svårt för socialtjänstens medarbetare.

– För många kan socialtjänsten vara förknippad med hot.

De utsatta vet att de lyder under Socialtjänstlagen, och till exempel kan omhänderta ett barn.

IBLAND BLIR FRYSHUSET ifrågasatta för att de för sällan gör orosanmälningar. Möter de inte barn som de är oroliga för?

– Det tar tre sekunder och så har ryktet gått: ”Om du pratar med Fryshuset kommer de att anmäla dig till soc.” Då tappar vi våra möjligheter att skapa relationer. Om vi alltid direkt orosanmäler väljer vi bort verktyget att tro att vi kan stötta den här personen att göra positiva val innan det är för sent. Vi tycker det är bättre att först prova med andra metoder om inte riskerna för barnet är för stora.

Johan Oljeqvist menar dock att alla instanser fyller en funktion. En viktig roll för Fryshusets ”frontperson” är att överbrygga till andra resurser. De själva kan omöjligt ge allt stöd som många av de unga behöver, men de kan motivera dem att ta emot stöd från andra – vara ett led till att de får förtroende för resten av samhället som exempelvis polis och socialtjänst.

– Ett stort problem är att många hatar polisen. I Husby var därför ett av våra mål att vara en länk till polisen.

I en av Fryshusets ledarutbildningar i Husby går just nu tolv ungdomar, där nästan alla har en släkting som antingen har blivit skjuten eller har skjutit någon. I ett av deras pass kommer en polis dit och pratar om hur det svenska rättssystemet fungerar, vilket är ett sätt att länka till polisen.

– Vi i olika instanser ska nyttja varandra. Använd de organisationer som finns i civilsamhället som kan skapa relation i områden där det är svårare för myndigheter att skapa förtroende, och låt dem sedan brygga till andra insatser! Jag tror att Credible messengers är viktiga i det initiala – inte i hela processen. ●

Ungdomarna som brinner för orten

Historien om Skärholmens ungdomsråd visar hur det kan gå när man låter ungdomar organisera sig. Under Socionomdagarna berättade Hani Parsi om uppstarten och vägen fram till viktiga evenemang och manifestationer som ungdomsrådet ligger bakom. #sägderasnamn uppmärksammar det meningslösa gatuvåldet.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: JENNY FORS, GETTY IMAGES OCH PRIVAT

Hani Parsi visade en film från manifestationen #sägderasnamn. Foto: Jenny Fors.

Allt började 2014 med att Stadsdelsförvaltningen i Stockholm hade beslutat att skapa ungdomsråd i sju yttre stadsdelar. Hani Parsi blev tillfrågad att leda projektet då hon hade jobbat med ungdomsgårdarna och redan hade ungdomarnas förtroende.

– Det hade funnits ett ungdomsråd i Skärholmen tidigare, men det blev en flopp. Då hade de hyrt in ett gäng utifrån som inte hade någon relation med ungdomarna här, säger Hani Parsi.

Hon tog reda på vad som förväntades av henne och det var att hjälpa ungdomarna att komma till tals. Det finns också unga med utanförskap som behövde fångas upp.

– På ungdomsgården hade vi skapat en styrelse som tog beslut om att måla om i

pingisrummet och liknande frågor. Det hade väckt engagemang. Jag tänkte att det här kan jag.

Hani skickade mail till alla rektorer på skolorna i området. Hon fick bara svar från en.

– Jag kontaktade Stadsdelsdirektören som skickade ett eget mail till rektorerna och plötsligt var jag bjuden till varenda skola, säger hon och skrattar.

Hon besökte också föreningar, ungdomsmottagningen, biblioteket, var som helst där det kunde finnas ungdomar.

Den 3 juni 2015 röstades det första ungdomsrådets styrelse fram. 11 ungdomar med helt olika intressen. En ville göra något med fotboll, en annan ville satsa på muralmålningar och en tredje ville snacka politik.

– När de frågade vad det egentligen var tänkt att de skulle göra sa jag att; ”Ni vill saker, ni gnäller och vill ändra på saker. Jag hjälper er att förverkliga det”.

FÖR ATT FÅ ihop gruppen åkte de på kick off till Göteborg och gick på Liseberg.

– Vi hade fått 50 000 kronor i årligt bidrag, men det berättade jag inte. Första mötet började de prata om att de ville göra något för att hjälpa flyktingarna som hade börjat komma då. Fryshuset hade insamling av kläder och annat så de tyckte att vi kunde baka och sälja på den

kommande Bredängsdagen. Jag lovade att köpa ingredienser. Det tyckte de var ”fett bra” så slapp de lägga ut från egen ficka. På någon timme fick de ihop 3 000 kronor som de åkte och köpte ryggsäckar, underkläder och hygienartiklar för.

SEDAN HÖRDE SVERIGES ungdomsråd av sig och bjöd in till en inspirationshelg i Sundsvall.

– Inga ledare fick följa så det var lite nervöst att släppa iväg dem själva på flyget. Men de lovade att hålla mig uppdaterad. Jag hörde ingenting på flera timmar och ingen svarade när jag ringde så då ringde jag Sveriges ungdomsråd som sa att de inte hade kommit fram!

Tillslut ringde de och sa att de var kvar på flygplatsen.

– Det hade kommit fram flyktingar till dem och bett om hjälp. De kunde arabiska så plötsligt hade de fått visa flera hundra familjer tillrätta. De hade lagt ut pengar, gett bort sina nya sovsäckar och liggunderlag som de hade fått och de hade också lovat att möta några 05.00 nästa morgon som skulle med en buss, säger Hani och blir märkbart rörd vid minnet.

Skärholmens ungdomsråd (UNGSK) satt kvar i två år. Först var tanken ett år, men de tog reda på vem som hade makten att ändra på det och det var de själva. Alltså röstade de för två år. Nästa råd satt

2019 blev det ett besök på Gröna Lund. Hani längst till höger. Foto: Privat.

»Ungdomar kan göra skillnad och skapa något bra bara man ger dem förutsättningar« Hani Parsi

också i två år och nu är de inne på tredje rådet.

Hani Parsi tror att framgången beror mycket på att hon anställdes på 100 procent och kunde fokusera fullt ut på ungdomarna. Plus att de hade förtroende för henne.

– Det hade inte funkat att sätta en fritidsledare på det här som även ska sköta sitt ordinarie jobb. Man måste alltid vara tillgänglig. De har ringt mig halv tolv på natten och haft ”värsta idén”. Jag har alltid funnits där. Om jag tvekar minsta lilla så tappar de tilliten.

NÄR DEN FÖRSTA gruppen hade suttit i åtta månader blev de utsedda till Sveriges bästa ungdomsråd.

– Då berättade jag om de här 50 000 kronorna. Men de utsedde en revisor som höll benhårt i de här pengarna. Det var inte ens tal om att köpa fikabröd. De tog hellre med sig något hemifrån.

UNGSK har åkt på studieresor, anordnat poesitävlingar, talangtävlingar, invigt en ny fotbollsplan och arrangerat manifestationer. #sägderasnamn var en uppmärksammad manifestation mot gatuvåldet den 6 januari 2019. De skaffade tröjor och posters där de tryckte upp namnen på alla 44(!) stycken som hade dött i gatuvåldet under 2018. Detta för att inte bara låta dem bli en siffra i statistiken. Rådet bjöds till och med in till Nyhetsmorgon i tv4 för att prata om #sägderasnamn.

”Röda linjens bästa poet” är en hyllning till betongpoesin som är en stor del av många ungdomars identitet. Det har blivit en av Stockholms största kultur-

evenemang och har en vinstpott på 5 000 kronor.

– Ungdomarna har fixat sponsorer själva till prispengarna. Fotbollsturneringen ”Blicka framåt” har ett förstapris på 10 000 kronor och andrapris är 5 000. Jobbtorg sponsrade förstapriset så fick de vara med som medarrangör.

”BLICKA FRAMÅT” HAR blivit ett årligt arrangemang där ungdomarna har spelat mot politiker, poliser, socionomer och andra positiva förebilder som man vill stärka relationen med.

– Jag vill sprida budskapet att ungdomar kan göra skillnad och skapa något bra bara man ger dem förutsättningar. Vissa har sagt; ”Men våra ungdomar är inte som era ungdomar”. Till dem vill jag säga; ”Det är ingen skillnad på era ungdomar, det är skillnad på era vuxna”. Om vi bara slår bort hindren så kan de komma hur långt som helst, avslutar Hani Parsi. ●

Hani Parsi, projektledare.

Ungdomar har en fantastisk förmåga att organisera sig bara de får chansen. Foto: Getty Images.

SÖKES

DU som vill göra skillnad !

Går du och tänker på att fylla livet med något mer meningsfullt?

Har du plats hemma och tid över och empati och kärlek att ge?

Då undrar VI om DU är den vi söker?

Vi söker familjer som vill ta emot barn och ungdomar för längre eller kortare tid i sitt hem.

08 470 54 00 • wilma@wilmajourochfamilj.se www wilmajourochfamilj.se

HVB för pojkar och flickor 9-13 år

• Individanpassad insats

• Akut/behandlingsplacering

• Omtanke, Trygghet, Respekt

0702-07 09 31 info@hvbaltero.se www.hvbaltero.se

Rätt plats för din annons!

Kontakta oss så hjälper vi dig.

Patrik Fall 0651-69 90 26, patrik.fall@ssil.se

www.9vb.se . 010-150 21 30 . info@9vb.se radgivare@mogard.se www.mogard.se | 010-471 67 00

Mo Gård – LSS-insatser med fokus på kommunikation!

För personer med kombinerade funktionsnedsättningar erbjuder Mo Gård, boende och daglig verksamhet för vuxna samt boende och gymnasiesärskola för barn och ungdom.

Mo Gårds styrka är specialistkompetensen inom kommunikationsområdet. Vi arbetar med olika anpassade kommunikationssätt som exempelvis Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK), taktila former och teckenspråk. Det ger individuella förutsättningar för delaktighet och inkludering.

Mo Gård är en stiftelseägd icke vinstdrivande organisation med över 70 års erfarenhet. Vi finns på flera platser i landet.

Välkommen att prata med våra kunniga rådgivare!

Vill du veta mera? Kontakta oss!

Rädda Barnen och CVE startar stödtelefon mot extremism

Rädda Barnen och Center mot våldsbejakande extremism (CVE) startar en nationell stödtelefon mot våldsbejakande extremism, dit till exempel oroliga anhöriga eller personer som vill lämna våldsbejakande miljöer kan ringa. Arbetet sker inom ramen för idéburet offentligt partnerskap (IOP), en samverkansmodell mellan den offentliga och den idéburna sektorn. Rädda Barnen ansvarar för den dagliga verksamheten. Telefonen kommer att vara tillgänglig för personer i alla åldrar och startar i mars.

– Det finns ett särskilt värde i att det är civilsamhället som sköter Orostelefonen. Det kan förekomma misstänksamhet hos vissa inför att ha kontakt med myndighet i frågor som rör våldsbejakande extremism. Rädda Barnen är en organisation som är välkänd och har högt förtroende hos allmänheten, säger Jonas Trolle chef för Center mot våldsbejakande extremism.

Därför är det svårt för unga att prata om psykisk ohälsa

Allt fler unga mår psykiskt dåligt och det kan vara svårt att få andra att förstå vad man går igenom. Inte minst för en förälder eller andra vuxna i omgivningen. Organisationen Mind har tagit fram initiativet ”Livet kan skava” för att uppmärksamma ungas mående.

– Ibland känner jag oro och ångest, men jag vet inte riktigt vart det kommer ifrån. Jag har inte problem i skolan, inga problem med familjen och jag har ganska många kompisar. Det kan komma när som helst, och det är lite svårt att hantera faktiskt, säger Leo, 18 år, i en film för initiativet.

De senaste åren har Mind tagit emot över 100 000 samtal till sina stödlinjer, dit människor ringer i syfte att få medmänskligt stöd när de befinner sig i ett djupare psykiskt lidande.

– Något som blivit tydligt för oss är att det finns ett tydligt samtalsglapp i vårt samhälle. Alla mår dåligt ibland och vi mår bättre av att prata om det med varandra, men tyvärr blir vi rädda för att prata om vår egen eller andras psykiska hälsa eftersom vi saknar kunskap och verktyg. Det är även tydligt att ungdomar upplever att det är svårt att prata om psykisk ohälsa både hemma på andra sociala arenor och att de ofta känner sig missförstådda, säger Selene Cortes, strategisk verksamhetsutvecklare på Mind.

Polisutbildningen och psykiatrin i unikt samarbete

Hur upplever en psykiskt sjuk person sitt möte med polisen? Polisstudenter vid Malmö universitet fick nyligen ta del av det självupplevda perspektivet för första gången. Satsningen sker i samarbete med psykiatrin i Region Skåne och är unik i Sverige.

– Poliser möter ofta personer med psykiska problem. Du behöver kunskap om hur psykisk ohälsa kan yttra sig, vad som ligger bakom och hur du som polis bör agera, för att bemöta dessa människor på rätt sätt, säger Caroline Mellgren, föreståndare vid polisutbildningen.

Astrid Righult, lärare och ansvarig för den aktuella kursen, har själv jobbat som polis i 40 år och vet av egen erfarenhet att svåra möten är en stor del av jobbet. Det är viktigt att vara förberedd på det som ny polis.

– Nya poliser som kommer ut från Malmö universitet ska vara skickliga på bemötande och känna sig trygga i alla mö-

ten, säger Astrid Righult. När Psykiatri Skåne besökte polisutbildningen fick studenterna ta del av självupplevda erfarenheter av möten med poliser vid till exempel suicidrisk, självskadebeteende och psykos. Hur känns det när någon tar i en och vad signalerar det när en polis står med armarna i kors? Hur upplever den frihetsberövade det att bli satt i handfängsel? Att på det-

ta sätt hämta in självupplevda erfarenheter från psykiatrin är unikt.

– Vi är jätteglada för den här möjligheten att få komma och sprida vår kunskap om psykisk ohälsa. Som polis möter man personer i kris. För att kunna känna trygghet och ge bästa möjliga bemötande är förkunskap viktigt, säger Per Granvik, verksamhetsutvecklare vid Psykiatri Skåne.

Nya poliser måste vara förberedda på svåra möten med psykiskt sårbara personer. Fotograf: Håkan Röjder.

Mest lästa på ssil.today

Vi har listat de populäraste artiklarna på vår nyhetssajt ssil. today under hela 2019. Personporträttet på Robert Bohman ”Jag vägrade ta till mig de här stegen” toppar listan med 5 855 klick, trots att artikeln publicerades i oktober 2018.

Många ville läsa om Robert Bohman. Artikeln ”Jag vägrade ta till mig de här stegen” blev 2019 års mest lästa artikel med 5 855 klick.

Tätt efter kom ”ADHD: Tidiga insatser är avgörande”, som lästes av 5 087. Den artikeln blev dessutom viral på facebook, med 5 600 aktiviteter där. På tredje plats kom artikeln ”Så känner du igen

en psykopat”, som fick 2 493 klick.

Olika diagnoser är intressant för många. ”Föräldrar med NPF är en bortglömd grupp”, ”Tove Lundin fick sina diagnoser i vuxen ålder” och ”Känner du igen de olika symptomen på NPF” kom med på listan.

Mest lästa artiklarna på webben 2019

1. Jag vägrade ta till mig de här stegen, 5 855 klick

2. ADHD: Tidiga insatser är avgörande, 5 087 klick

3. Så känner du igen en psykopat”, 2 493 klick

4. Utdrag ur belastningsregistret krävs inom äldreomsorgen, 929 klick

5. Förbättrade arbetsvillkor för socialsekreterarna, 836 klick

6. Föräldrar med NPF är en bortglömd grupp, 811 klick

7. Tove Lundin fick sina diagnoser i vuxen ålder, 790 klick

8. Känner du igen de olika symptomen på NPF?, 689 klick

9. Här är de nya förslagen från LSS-utredningen, 655 klick

SKYDDAT BOENDE

Melior erbjuder skyddat boende med hög standard för kvinnor och medföljande barn.

FAMILJESTÖD

Melior finns med i familjen under en period då det pågår en utredning eller då beslut finns att stödfunktion i hemmet behövs.

UMGÄNGESSTÖD

Melior är behjälpliga innan och under umgängestillfället.

FÖRÄLDRASTÖD

Melior stöttar föräldrar i sin föräldraroll.

Välkommen att kontakta oss! 076-328 70 71, info@melioromsorg.se

www.melioromsorg.se

Skitsnack är vårt jobb.

Arbetsmiljö är bara en av många saker vi är experter på. Oavsett vad du behöver hjälp med på jobbet kan du alltid vända dig till vår rådgivning. Vi är fackförbundet för dig som leder, utvecklar och administrerar välfärden och jobbar i kommuner, regioner, privata företag eller kyrkan. Du når oss på 0771-44 00 00 alla vardagar mellan 8 och 20. Ditt jobb är vårt jobb.

Skärpta regler om utländska månggiften

Det är i Sverige inte tillåtet att ingå äktenskap när man redan är gift. Månggifte är dock tillåtet i flera andra länder och förekomsten av månggiften i Sverige har ökat på senare år.

Utredningen Strängare regler om utländska månggiften har haft i uppdrag att ta ställning till hur det kan förhindras att sådana utländska månggiften som ingåtts av parter utan tidigare anknytning hit består i Sverige. Särskild utredare har varit Anne Kuttenkeuler, hovrättsråd och vice ordförande i Svea hovrätt.

Utredningen föreslår att ett äktenskap som har ingåtts av den som redan är gift inte ska erkännas i Sverige – även om parterna saknade anknytning hit när äktenskapet ingicks. I betänkandet lämnas också andra förslag, bland annat att bättre information om giltigheten av utländska äktenskap här i Sverige ska lämnas till berörda personer.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Färre tycker att det är fel att berusa sig kring barn

Under tio år har IQ årligen, med hjälp av Novus, kartlagt svenskarnas attityder till alkohol i IQs Alkoholindex. Nu presenteras årets undersökning. På övergripande nivå har inga större attitydförändringar skett. Men andelen som anser att det är helt fel att bli berusad när barn är med har minskat från 61 procent 2010 till 51 procent 2019.

2010 ansåg 56 procent att det var helt fel att bjuda minderåriga i den egna familjen på alkohol. 2019 har den siffran sjunkit till 38 procent. Samtidigt har gruppen som tycker att det är rätt ökat från 11 till 16 procent under samma period.

– Forskningen är tydlig, barn som får dricka alkohol hemma, dricker mer senare i livet och har större risk att bli beroende. Bjuder du din tonåring på alkohol hemma signalerar du att det är okej att dricka fast man inte är vuxen, säger Karin Hagman, vd på IQ.

Lokalt samarbete ger effekt mot människohandel

Statistik visar på en stor ökning av människohandel och prostitution i Helsingborg. De stigande siffrorna visar enligt Frälsningsarmén främst att det lokala samarbetet kring frågan har lett till ett ökat fokus.

– År 2016 när Frälsningsarmén tog initiativ till nätverksarbetet var uppfattningen bland de flesta att problemet med människohandel och prostitution inte fanns i Helsingborg, ofta med hänvisning till närheten till Danmark, säger Emma Cotterill, nationell samordnare för Frälsningsarméns arbete mot människohandel.

Sedan statistikinsamlingen påbörjades i november 2017 ses en stadig ökning av antalet incidenter som dokumenteras, liksom antalet möjligt utsatta personer som kunnat identifieras och erbjudas skydd och stöd. Totalt har 63 incidenter dokumenterats (30 förra året, 23 under 2018 och två 2017).

Samtidigt ökade antalet anmälningar av köp av sexuella tjänster i Helsingborg markant under 2019, vilket kan betraktas som ett genombrott i polisens arbete mot sexköp i staden.

– Vi tror att nätverkets arbete på ett avgörande sätt bidragit till den ökade lagföring som skett. Det är för tidigt att dra några allt för långtgående slutsatser kring nätverksarbetet utifrån denna statistik,

men en sak är säker: I dag kan ingen längre påstå att människohandel och prostitution inte finns i Helsingborg, säger Emma Cotterill.

Att antalet dokumenterade incidenter har ökat år för år tror Emma Cotterill inte beror på en faktisk ökning av människohandel och/eller prostitution utan snarare på ett ökat fokus på frågan och en ökad medvetenhet om problemen.

Regeringen går vidare med LSS

”Den angelägna frågan om LSS har stått still ett år, och därför välkomnar vi att regeringen äntligen går vidare med initiativ för att förbättra den personliga assistansen”, säger Elisabeth Wallenius, ordförande i Funktionsrätt Sverige.

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att se över möjligheten att stärka rätten till personlig assistans för stöd vid egenvårdsinsatser. Utredaren ska även ge förslag på hur rätten till personlig assistans för behov av hjälp med tillsyn kan stärkas samt göra en översyn av föräldraansvaret vid bedömningen av barns rätt till person-

lig assistans. Syftet är att öka kontinuiteten och förutsägbarheten inom personlig assistans och assistansersättning.

”Det är positivt att utgångspunkten i utredningen är att barns rätt till personlig assistans ska tryggas, säger Elisabeth Wallenius, ordförande i Funktionsrätt Sverige. ”En viktig aspekt är också att föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska ha rätt till den avlastning de behöver för att kunna förena familjeliv med arbete, på samma sätt som andra föräldrar.”

– Det här är en efterlängtad utredning som syftar till att stärka rätten till person-

Elisabeth Wallenius, ordförande i Funktionsrätt Sverige. Foto: Linnea Bengtsson

lig assistans för personer som är i en utsatt och svår situation. Personlig assistans är en frihetsreform byggd på att personer med funktionsnedsättning omfattas av samma grundläggande rättigheter i samhället som alla andra, säger utredaren Fredrik Malmberg.

Emma Cotterill, nationell samordnare för Frälsningsarméns arbete mot människohandel i Sverige. Foto: Jonas Nimmersjö

Hitta egna familjehem, jourhem och kontaktfamiljer redan idag!

I Familjehemsbanken hittar ni enkelt utredda familjer, med eller utan konsulentstöd. Sök bland hundratals intressenotiser.

Kontakta oss gärna!

Ring oss på 0585-20057 eller maila till kontakt@familjehemsbanken.se.

www.familjehemsbanken.se

Behovsanpassad skyddsplacering

Stiftelsen Bergslagsgårdar erbjuder flera olika boendealternativ för skyddsplaceringar. I samtliga alternativ ingår säkerhetsplanering, socialt stöd, stöd med myndighetskontakter samt stöd i etablering på ny ort. Alla verksamheter hämtar vid behov

Mejeriet

Ett skyddat boende för kvinnor med eller utan medföljande barn Tar emot placeringar dygnet runt

Familjehem

Speciellt utvalda familjehem med mångårig erfarenhet tar emot kvinnor med eller utan medföljande barn, familjer eller män i behov av skydd.

Skyddsboende lägenhet

Lägenheter med boendestöd som finns runt om i mellansverige. Tar emot män i behov av skydd, kvinnor med eller utan medföljande barn samt familjer.

Ring eller besök vår hemsida för mer information.

Sveriges största placeringsservice

Snabbt, enkelt och k ostnads f r itt!

Kostnadsfritt, utan förpliktelser

Placeringsser vice är kostnadsfritt och utan förpliktelser för er som lämnar förfrågan.

Neutralt

SSIL favoriserar inga verksamheter Vi är en neutral part som förmedlar er förfrågan till matchande verksamheter oavsett ägare eller koncernförhållande.

Ramavtal

Vi skickar även er förfrågan till alla era ramavtalsleverantörer. I svarslistan anges tydligt om verksamheten har avtal med er.

Snabbt enkelt och personligt

Normalt har ni svar inom någon timme. Kontakta oss på telefon eller mejl om ni är – vi hjälper er!

Lämna din p lace r ingsförf rågan på www.ss il.se

Lär dig att upptäcka ätstörningar

Ett samhälle som uppmuntrar en hälsosam livsstil och hyllar ett orealistiskt kroppsideal försvårar kampen mot ätstörningar. Ofta syns det inte på en person att den lider av ätstörning. De flesta ser till och med sunda och vältränade ut. Men inuti är de fulla av ångest och har bara plats för tankar på kropp, mat och ätande.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: GETTY IMAGES OCH CAROLA BJÖRK

Vad finns det kvar när man har valt bort allt som inte är hälsosamt?

”När det hälsosamma blir ohälsosamt” heter boken som Evelina Linder har skrivit tillsammans med Erika Nyman Carlsson. Evelina Linder är socionom och leg. psykoterapeut.

– Det är ofta i jakten på hälsa som man kan utveckla en ätstörning. Du kanske har bestämt dig för att följa en ny diet eller börja träna. Intresset övergår i ett överdrivet fokus på ätande, kropp och vikt. Till slut har du utvecklat en ätstörning – en ond cirkel som är svår att ta sig ur, säger Evelina Linder.

För de flesta är en ny diet eller träningsform inget problem. Flera faktorer ökar risken för ätstörning.

– Det finns en ärftlighet. Sedan kan kriser, separationer, mobbning och trauma göra oss sårbara. Kultur och normer spelar också in. Vi värderar en hälsosam

»Problemet är att vi har samhället emot oss när vi försöker hjälpa individen«

livsstil högt och det kroppsideal som råder är inte sunt. Vi ger komplimanger till den som har gått ner i vikt. Mycket kretsar kring utseende och det kan skapa stress att inte kunna leva upp till idealet.

DET ÄR INTE ovanligt att de som utvecklar ätstörningar har ett ökat behov av kontroll, har perfektionistiska drag, är impulsiva eller ofta tänker i svartvitt.

– För dessa människor kan det räcka med en trigger för att ett sådant här beteende ska dra igång. Det kan också vara sjukdom eller en livskris. Något som har blivit populärt på arbetsplatser är att anlita en hälsocoach som alla ska gå till. Det kan faktiskt utveckla ätstörning. Även vuxna drabbas och likaså killar, även om det är vanligast bland unga tjejer.

Har man låg självkänsla kan det bli iden-

Evelina Linder

titetsskapande att kontrollera sitt matintag. Är man också missnöjd med hur man ser ut och får positiv feedback efter att ha gått ned lite i vikt är det lätt att öka på beteendet.

– Men vissa klarar inte av att hålla sin strikta diet. De kan ha perioder av extremt hälsotänk och perioder när de inte kan kontrollera matintaget. Då känner de sig misslyckade och får ångest. De pendlar upp och ned i vikt.

Det är viktigt att äta bra och röra på sig. Men att ta det till extrema nivåer är sällan bra. Det kan vara svårt att ligga på en lagom nivå.

– Vi har hört att vi ska ta bort socker, pasta, vitt bröd. Den ena saken efter den andra är dåligt för oss. Kött är inte heller bra. Tillslut kanske det bara finns avokado och nötter kvar för den som lyssnar på alla råd. Dessutom ska vi gå 10 000 steg om dagen, löpträna, gå på yoga och träna styrketräning. Vi ska också fungera på jobbet och hemma. Det blir helt orimligt till slut, säger Evelina.

Alla tankar kretsar kring mat. Man drar sig för att träffa vänner och blir allt mer isolerad.

– Det blir svårt att umgås med andra när man har så mycket regler för sitt ätande. Ätstörningen blir som ett maskineri som går runt, runt. Man känner sig tjock, vilket leder till fler tankar om vikt, vilket leder till ökad kontroll och så vidare.

PÅ DE ALLRA flesta syns det inte att de har en ätstörning. De är inte underviktiga, utan ser ut som vem som helst.

– Ungefär 100 000 svenskar har fått ätstörning som en diagnos, men mörkertalet är förstås stort. Cirka 10 procent är män. De vanligaste diagnoserna är anorexia nervosa (självsvält) och bulimia nervosa

Evelina Linder talade om sin nya bok på Socionomdagarna.

Ätstörda beteenden, restriktivt ätande, viktkontroll och tankar på kroppen blir till en ond cirkel.

(hetsätning). Det drabbar ungefär en respektive två procent av befolkningen.

Det många inte förstår är hur farligt det här är. Att man kan dö av sjukdomen. Har det gått för långt och man är underviktig (eller kraftigt underviktig som vuxen) bör man komma till professionell hjälp inom vården. Då hjälper ingen självhjälpsbok, vilket författarna också skriver i boken. Det är just därför det är så viktigt att socialtjänst och skola ska kunna identifiera någon med ätstörning.

Evelina berättar när hon träffade en dysfunktionell familj där pengarna aldrig räckte till.

– Just det kan vara ett tydligt tecken på ätstörning. Det är dyrt att hetsäta. Dottern i familjen sa: ”Min mamma äter väldigt mycket godis på kvällen när hon tror att jag inte ser”. Jag sa att så kan det vara, men hon stod på sig och sa: ”Alltså hon äter väldigt, väldigt mycket”.

Det är vanligt med samsjuklighet vid ätstörning. Det kan vara depression, ångest, tvång, missbruk, självskada, trauma, adhd eller autism.

– De kan ha svårt att se till sina barns behov av sunda matvanor eller lämnar barnen utan uppsikt till exempel på natten för att löpträna. Var observant på flickor som inte mår bra. De får ofta andra

diagnoser och man kan lätt missa ätstörningen. Den som har autism är ofta bra på att ha kontroll och fokus.

En ökad medvetenheten hos professionella, närstående och vänner är bra, men vi kan också göra något på samhällsnivå för att motverka ätstörning.

– Problemet är att vi har samhället emot oss när vi försöker hjälpa individen. Vi behöver ifrågasätta idealen kring mat, träning, kropp och hälsa. Försöka påverka den bild av perfektion och orealistiska kroppsideal. Vi lägger för stor vikt vid kropp och vikt. Är det rimligt att en 40-åring ska behöva ha en kropp som en 20-åring? Synen på kroppens funktion och syfte skulle också behöva förändras. Ska vi behaga andra eller ska vi själva må bra? Om vi vänjer vår hjärna vid att se olika sorters kroppar får vi en helt annan uppfattning. Jag rekommenderar Mia Skäringers programserie Kroppshets, den borde alla se, säger Evelina.

Det kan vara känsligt att ställa frågor om vikt. Evelina råder att berätta om det som oroar dig, att du märker att något inte står rätt till.

– Visa omtanke och värme. Våga fråga. Hur ser personen på sig själv? Inge hopp. Det finns hjälp att få, avslutar Evelina Linder. ●

Vanliga tecken på ätstörning

Q Kraftiga viktförändringar.

Q Övervikt/fetma.

Q Avmagrad/undervikt.

Q Dåliga tänder.

Q Rastlöshet, svårt att fatta beslut och koncentrationssvårigheter.

Q Svårighet att hinna med arbete, studier, barn och hem.

Q Prat om mat, träning, hälsa och kropp.

Q Oro, nedstämdhet, ångest, isolering, brist på pengar, snatteri, lån.

Du kan vinna boken i annonspusslet på sidan 66.

Solsunda

Solsunda är ett HVB-hem som startade 1968. Vår målgrupp är vuxna med psykisk ohälsa.

Det finns tre typer av boende inom Solsunda. Var och ett av dem är anpassat efter olika nivåer av självständighet i vardagslivet.

Vi erbjuder en kvalitetssäkrad verksamhet och evidensbaserade behandlingsmetoder i en fantastisk miljö som bara ligger 20 minuter från Stockholms innerstad.

Kontakta: Vita Kiluk, Verksamhetschef

Telefon: 08-557 72 515

Mobil: 073-346 70 56

Mail: vita.kiluk@solsunda.se

När hemma inte räcker till

finns vi för heltidsboende eller som avlastning

Till oss kommer både yng re och äld re människor med psykiska funktionshinder eller demens Vårt omvårdnadsboende sätter gästernas behov i fokus och syftar till att skapa en positiv miljö med känsla för det unika hos varje människa

Vill du veta mer om oss ?

Ring eller besök vår hemsida.

Steget mot ett självständigt liv

Solsundavägen 14 • 131 46 Nacka • Tel: 08-557 72 510

E-post: solsunda@solsunda.se • www.solsunda.se

Omvårdnad i Skönvik, Damastvägen 5, Box 77, 776 22 Hedemora Tfn 0225-59 59 70 E-post info@oisab.se www.oisab.se

Stålmannen ska stå på egna ben

Stålmannen har flyttat hemifrån. Det är temat för Fredrik Westins nya föreläsning. Han beskriver sitt liv som pappa till ett barn med plusmeny och extra allt: Autism, tourette, adhd och asperger. Det har varit en kamp med mörka tankar, utbrott och frustration men också värme och glädje. Olle har drömmar som alla andra. En stor dröm var att flytta hemifrån.

TEXT: JENNY FORS

Fredrik Westin har varit kommunchef, rockmusiker, socialchef och är numera HR-chef och framför allt pappa till två egenproducerade barn och ett närproducerat. Han har gjort sig känd som ”Pappa till Stålmannen” efter en föreläsning som pensionerades 2018. På Socionomdagarna 2019 var han tillbaka med uppföljningen ”Stålmannen flyttar hemifrån”. Med en stor portion humor beskriver han sitt liv som pappa till Olle, en kille med autism, tourette, adhd och asperger. Olle föddes år 2000 och Stålmannen kallas han inte för att det skulle vara någon superkraft att ha dessa diagnoser, utan det är för att han har kämpat så hårt. År 2012 var mörkret totalt för Olle. Han tyckte att det var jobbigt att leva. Det går inte att föreställa sig hur hemskt

det måste vara att höra som förälder. Men det blev bättre, även om åren kantades av vredesutbrott och förtvivlan. – Olle har haft väldigt många mörka funderingar. Han såg sig inte som en hel människa, utan kände hela tiden att något saknades. Vi försökte förklara att det inte alls är någonting som fattas, tvärt om. ”Du har allt och lite till. Tänk dig att du är en Big Mac med plusmeny och extra allt i stället för en Happy Meal.”

NYLIGEN SA OLLE: ”Jag tror faktiskt att jag är nästa steg i evolutionen. Om hundra år kommer alla att ha adhd och asperger –inga filter, de kommer att kunna hantera allt.

I november 2017 ansökte Fredrik om att bli personlig assistent till Olle.

Olle har kämpat i hela sitt liv. Det är inte Olle på bilden, det är en gengrebild. Foto: Getty Images.

– Det verkade logiskt för min egen del. Olle behövde fortfarande hjälp med att duscha och annat. Han hatar känslan av nyduschade händer, så vi måste direkt smörja in händerna med olja. Men han har drömmar som alla andra ungdomar och vid ett tillfälle hade vi en riktig urladdning och Olle skrek att han ville flytta hemifrån. Jag började gorma på och räkna upp allt han skulle behöva lära sig till dess. För det första duscha, sedan är det städning, tvätt, laga mat, bädda sängen. Olle slog igen dörren och en stund senare kom han tillbaka, blöt och halvt påklädd. ”Nu kan jag duscha, vad var det mer?!”

I FEBRUARI 2019 flyttade Olle in i sin egen lägenhet. Han jobbar halvtid på ett socialt företag där nästan alla är döva.

– Det passar Olle perfekt, för han gillar inte kallprat. En dag i veckan får han åka bil med en döv man från Sundsvall till Härnösand för att lämna några dokument. Det är bästa dagen. Han kan spela rockklassiker på radion och slipper prata, berättar Fredrik.

Att ett barn flyttar hemifrån är lika delar sorg och glädje med eller utan diagnos. Olle bäddar sängen, städar varje torsdag, toaletten städar han två gånger i veckan

och så handlar han på söndagar.

– Jag känner mig lite lurad. Svaret jag fick av honom när jag undrade varför han inte hade visat tidigare att han kunde allt det här var: ”Men då bodde jag ju hos er, då hade jag ju gjort ert jobb”.

Olle har jobbat hårt och han var starkt motiverad att klara sig själv.

– En dag sa han ”Jag tror inte att jag har några diagnoser kvar”. Men han har också sagt ”Om tourette var en människa så

skulle jag ha spöat skiten ur han”. Det har varit mycket tics, tvång och fobier.

Största problemen har han haft med badrumssaker och främst tjejgrejer som borstar, krämer, smink och hårsnoddar.

– Det värsta med hårsnoddar är att de finns överallt. Barbiedockor var en annan grej som han inte tålde. Det utnyttjade förstås lillasyster. Hon radade upp några barbiedockor över tröskeln till sitt rum så att han inte skulle kunna komma in.

Fredrik Westin berättar om sonen Olle som äntligen har flyttat hemifrån.

»När vi satt där på de anklagades bänk kände man sig bara misslyckad« Fredrik Westin

Fredrik skämtar mycket och lockar till skratt, men det finns också ett stort allvar. Han beskriver rädslan att när som helst kunde vad som helst hända. Olle krävde ständig uppsikt.

– År 2010 fick jag ett samtal från ett dolt nummer. Det var Olles assistent på skolan som berättade att Olle hade försökt hänga sig med ett skärp. Jag tycker till och med att det är obehagligt att prata i telefon för jag tänker på alla gånger de har

»Om tourette var en människa så skulle jag ha spöat skiten ur han«

ringt från skolan. Jag önskar att de hade kunnat höra av sig någon gång när det inte hade hänt någon katastrof också.

Han minns första gången det kom in en orosanmälan mot familjen.

– Nu tycker jag att det används för sällan och på fel sätt. Syftet är att det ska hjälpa, men det informeras för lite om orosanmälan, så när vi satt där på de anklagades bänk kände man sig bara misslyckad. BVC borde anmäla tidigt.

ATT FÅ KOMMA till BUP var som att komma hem.

– Vi brukade till och med ta med oss mackor och fika där en kvart tidigare. Det var en riktig livboj. Jag och min fru har även gått på egna samtal där, men Olle är inte är vårt gemensamma barn. Jag har en bra relation med Olles mamma, barnen har vi på livstid.

Lillasyster Annie har också gått på egna samtal. Hon har blivit en stark tjej.

Resan har förstås varit lång, med utredningar, utprovning av mediciner, skolbyte, byte av stad, ännu fler utredningar, mediciner, utbyte av mediciner, okunskap men också en massa kärlek och glädje.

MED ÅREN KUNDE Olle få större ansvar att vara själv hemma.

– Jag minns första gången min fru och jag gick ut och tog en kaffe på tu man hand. Då kunde man inte tro att vi en gång skulle kunna åka utomlands en vecka tillsammans, men det gick också till slut, säger Fredrik.

Man brukar säga att vissa mammor har svårt att klippa navelsträngen. Lite så har det varit för Fredrik med Olle. Men det är fullt förståeligt.

– Andra pratar om att det är svårt att få ihop livspusslet. De har i alla fall ett pussel med färdiga bitar, det har inte vi. Vi har mer som mosaik, avslutar Fredrik Westin. ●

Det är blandade känslor när barnen flyttar hemifrån, diagnos eller ej.

Vi kan förbättra för barn som far illa

Nyligen publicerades Socialstyrelsens nationella kartläggning över orosanmälningar om barn som far illa. Rapporten visar en kraftig ökning av antalet anmälningar till kommunernas socialtjänster. Under 2018 gjordes 331 000 anmälningar, vilket motsvarar närmare 1 000 anmälningar om dagen. Det innebär i praktiken att socialtjänsten varje dag gör 1 000 riskbedömningar om barn far illa. Ett svårt och kvalificerat uppdrag.

Men ökningen behöver inte betyda att fler barn far illa i Sverige idag. Enligt Socialstyrelsen har fler aktörer blivit bättre på att anmäla när de misstänker att barn far illa. Vi vet även att bristen på bostäder och ett större fokus på barn som bevittnat eller utsatts för våld, har ökat inflödet av anmälningar. Samtidigt visar forskning att mörkertalet är stort. Många barn kommer inte till socialtjänstens kännedom över huvud taget.

Därför är det bra att fler uppmärksammar barns situation. Det är viktigt att de barn och unga som behöver socialtjänstens insatser verkligen får hjälp. De barn som har det riktigt svårt i sina familjer kommer alltid behöva en noggrann utredning. I mer komplexa ärenden behöver socialtjänsten också lägga mycket tid och resurser för att motivera barn, unga och föräldrar att ta emot insatser och starta en förändring.

MEN ALLA BARN behöver inte, och hjälps inte, av utredningar. Vi vet också att många orosanmälningar varken leder till utredning eller insatser. Därför behöver vi fokusera på hur socialtjänstens resurser kan användas på ett klokare och mer effektivt sätt. Det blir extra viktigt nu, när barnkonventionen blir lag och socialtjänstlagen ses över.

Så hur ska vi tänka? En nyckelfråga är att fånga upp och stödja barn och familjer tidigt, när förändringsviljan fortfarande

finns och innan det gått för långt. Regeringens utredning av socialtjänstlagen ser just nu över möjligheten för socialtjänsten att ge tidigt riktade insatser utan föregående utredning. Detta skulle kunna underlätta för många barn och familjer som annars kanske drar sig för att söka hjälp. Att flytta ut socialtjänsten där barnen finns och att ha öppet utanför kontorseller skoltid är ett annat sätt att sänka trösklarna.

Socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården kan också bli betydligt bättre på att samverka. Vi behöver också se till att rätt huvudman verkligen ger det stöd som behövs och att insatserna samordnas på bästa sätt. Ett fint exempel på det är Region Gotlands arbete med barn som har det svårast på hemmaplan. Där samverkar socialtjänsten, skola och BUP på ett sätt som både sparar pengar och ser till att barn, ungdomar och deras familjer får det stöd de så väl behöver.

ATT BEDÖMA BARNS behov av skydd och stöd är en av de viktigaste och svåraste uppgifterna för socialtjänsten. Därför är det avgörande att socialtjänsten har tillräckligt med personal och kompetens. En viktig åtgärd är att staten behöver säkerställa tillräckligt med platser på socionomutbildningen och att utbildningen motsvarar behoven. Samtidigt behöver kommunerna jobba med kompletterande åtgärder, exempelvis genom att ännu bättre utnyttja digitaliseringens möjligheter och att utveckla samarbetet mellan olika yrkesgrupper.

Av samma anledning behöver kommunerna också satsa mer på kompetensutveckling och utbildning. Idag är en fjärdedel av handläggarna inom socialtjänsten under 30 år. Att fler unga nya socionomer anställs är bra, men med nya och oerfarna handläggare behöver verksamheten också säkerställa introduktion och fortbildning.

Åsa Furen-Thulin

Sektionschef Vård och omsorg, Sveriges kommuner och regioner.

»En nyckelfråga är att fånga upp och stödja barn och familjer tidigt«

En annan mycket viktig fråga är socialtjänstens förutsättningar att arbeta kunskapsbaserat. Idag får socialtjänsten inte föra personnummerbaserad statistik över orosanmälningar som inte går vidare till utredning. Det är också ytterst få kommuner som kan ta fram säkra siffror över antal orosanmälningar, orsaker till anmälan och anmälningar som utreds. Vi har inte heller någon nationell statistik vilket gör att staten får svårare att driva forskning och analysera vilka insatser som behöver utvecklas.

Webbkursen om våld innehåller bland annat illustrationer samt

50 000 har gått webbkurs om våld

Intresset för att lära sig mer om mäns våld mot kvinnor är stort. På drygt tre år har 50 000 personer gått en grundläggande webbkurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, som utvecklats av Nationellt centrum för kvinnofrid, länsstyrelserna och Socialstyrelsen.

Det stora antalet användare firades med ett seminarium på Nationellt centrum för kvinnofrid den 11 februari. Seminariet inleddes av professor Gun Heimer, chef på NCK:

– Det är fantastiskt med en kurs som fortsätter att leva vidare och hela tiden når ut till nya grupper.

Kursen lanserades hösten 2016 och vänder sig till personal som möter våldsutsatta kvinnor i sitt arbete.

– I takt med att mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer uppmärksammas mer i samhället har även efterfrågan på baskunskaper om våld ökat bland yrkesverksamma, säger Annika Engström, projektledare vid Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet.

Omkring hälften av de 50 000 användarna arbetar inom socialtjänsten och 16 procent inom hälso- och sjukvården samt tandvården.

Gun Heimer, chef på NCK.

I kursen får deltagarna följa ett fiktivt fall med en våldsutsatt kvinna. I fyra avsnitt beskrivs våldets omfattning, uttryck och konsekvenser men också olika samhällsaktörers ansvar. Man kan gå kursen enskilt vid den egna datorn eller i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar.

– Att det är flera olika myndigheter som har utvecklat kursen tillsammans har haft stor betydelse för genomslagskraften och spridningen, säger Annika Engström.

Webbkursen har även uppmärksammats utomlands, och i Finland har det gjorts en motsvarande kurs för yrkesverksamma efter svensk förebild.

Fakta om kursen

Webbkursen om våld ger baskunskaper i mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Kusen har tagits fram av Nationellt centrum för kvinnofrid, Socialstyrelsen och länsstyrelserna gemensamt.

Alla kan gå kursen. Den är kostnadsfri och tar max tre timmar att genomföra.

De vanligaste kategorierna bland användarna: Socialtjänst 48 %

Hälso- och sjukvård och tandvård 16 %

Övriga (till exempel privatpersoner) 9 %

filmat material. Illustratör: Magnus Häglund

Foto: Mikael Wallerstedt.

Annika Engström, projektledare på NCK.

Viktigt att förstå vad som händer i hjärnan vid adhd

Nu kan vi mäta hjärnans aktivitet och se effekten av medicin

Björn Roslund, barn- och vuxenpsykiater, är en mästare på att förklara vad adhd beror på. Det är viktigt att vi förstår det och vad som händer i hjärnan hos en person med adhd. Då kan vi också bättre förstå och hjälpa dessa barn och ungdomar. I boken Haja adhd beskrivs bland annat vad hjärnans skärmsläckare är för något och hur den ser ut hos den som har adhd.

TEXT: JENNY FORS

FOTO: ANDERS WALLIN

Björn Roslund är barn- och vuxenpsykiater och har skrivit boken Haja adhd.

Björn Roslund frågade en tjej med adhd vad hennes optimala tillstånd var, vad hon skulle vilja göra om hon fick välja vad som helst. Hon sa; ”Simma med hajar”.

– Vad är det som gör att en person inte bryr sig om ifall denne utsätter sig för fara?

Det här är något som är karaktäristiskt för adhd. De blir lätt uttråkade, behöver väldigt starka stimuli och lockas av det som är lite farligt, säger Björn Rosenlund.

Han är barn- och vuxenpsykiater och har skrivit boken Haja adhd – Om nuets förbannelse, hjärnans skärmsläckare och vikten av dagdrömmeri.

Björn Roslund vill förmedla kunskapen om varför personer med adhd agerar som de gör.

– Man talar inte så mycket om varför.

Det gör stor skillnad att vi förstår, inte minst att barnen själva får kunskap om

I boken förklaras bland annat hur adhd-medicin kan skynda på tillväxten av de regioner i hjärnan som är försenade vid adhd.

»Tänk dig en låda fyrverkerier där alla skjuts iväg samtidigt«

varför det blir som det blir. De känner sig ofta misslyckade när de inte klarar av sådant som verkar enkelt för andra.

– Det är väldigt jobbigt att känna sig annorlunda. Bland tioåriga pojkar med adhd har 50 procent inte bara deppiga tankar, de har faktiskt tänkt på hur de skulle ta sitt liv. Att vara förälder till ett sådant barn är fruktansvärt. Men det gör stor skillnad att vi förstår.

BELÖNINGSCENTRUM I HJÄRNAN fungerar lite annorlunda för personer med adhd.

– Njutningscentrum liksom slösipprar istället för sprutar, vilket gör att det mesta upplevs som halvtråkigt och de hela tiden söker efter något intressantare. Du måste vara intressantast i rummet om du ska få någon uppmärksamhet över huvud taget. När de väl hittar något intressant kan de dock bli väldigt intensiva och kreativa.

– Forskning visar att kärnan i njutningscentrum, som jag brukar kalla för njutningspärlan, är betydligt mindre hos personer med adhd. Det är därför motivationen behöver vara större. Vissa strukturer i hjärnan är också signifikant mindre hos framför allt unga med adhd.

Dessutom är amygdala mindre och fungerar inte lika bra. Det är en del i hjärnan som hanterar emotionell reglering. Det kan leda till plötsliga vredesutbrott eller att man rusar ut ur rummet; flykt- eller kamp-respons.

Björn

Roslund

Även hippocampus är mindre. Den kallar Björn Roslund för bibliotekarien, den som håller ordning på allt.

– Centralstimulerade läkemedel kan påskynda tillväxten i hjärnan. Tidigare har man inte vetat hur adhd-medicin har påverkat hjärnan, så det var glädjande och överraskande att få ta del av den studien.

Man vet att prefrontal cortex är försenad i utvecklingen med upp till tre år hos personer med adhd. Björn kallar den delen för kloka gumman och kloka gubben som förhindrar att man till exempel agerar på impulser.

Tre tyska forskare gjorde en studie 2008 som visar att vid adhd har man svårt att glädja sig i förskott åt något. Istället får man en njutningsexplosion i det ögonblick då den förväntade händelsen äger rum.

I STUDIEN MÄTTE man hjärnans aktivitet på några personer och sa att de skulle få 6 000 kronor när de var klara.

– De som inte hade adhd började genast smygnjuta och låg och tänkte på vad de skulle göra med pengarna. De med adhd kände ingenting. De blev bara irriterade att det tog så lång tid. Tänk dig en låda fyrverkerier där alla skjuts iväg samtidigt. Så blev det för dem med adhd när de väl fick pengarna. Det här förklarar varför risken för missbruk ökar vid adhd och varför de så lätt ger upp när något inte längre känns roligt, säger Björn.

»Det är som ett rockband där alla spelar solo«

Nu när man blir allt duktigare på att studera tänkande hjärnor har man sett att hjärnas vita substans är väldigt organiserad, likt New Yorks gatunät.

– Vägar byggs om hela tiden, några stängs av, ett träd kanske har vält över en väg och på en annan kommer ett demonstrationståg så trafiken behöver dirigeras om. Hjärnans chefsfunktion som har helikoptervy över gatunätet är viktigt för att trafiken ska flyta på. Vid adhd finns ingen riktig övervakande funktion, vilket gör att man är mer benägen att misslyckas. Det kan kännas som att allt man gör blir fel.

EN ANNAN INTRESSANT iakttagelse är att hjärnan ofta är upptagen med dagdrömmeri. Upp till 80 procent av all energi används av processer som inte har med yttre händelser att göra.

– Det är lätt att tro att hjärnan är som mest aktiv när vi är upptagna med någon uppgift, men studier visade att det var precis tvärt om. Hjärnan var som mest aktiv när vi inte gjorde någonting alls. Först trodde man att det var fel på mätinstrumenten, men sedan upptäckte man att hjärnans meningslösa brus, dess skärmsläckare, helt enkelt är grunden i hjärnans hela roll, säger Björn.

Våra tankar, fantasier och annat nonsens är det som formar oss, får oss att känna empati och förbereder oss för olika scenarior. Vi minns och ältar kränkningar. Här finns också minne, mentalisering, vilket är att förstå andras avsikter och Theory of mind, att vi förstår skillnaden mellan vårt eget och andras sätt att tänka.

– Det är mycket som finns i hjärnans skärmsläckare. Vem är jag? Det är något som omvärderas hela tiden. Du kanske möter någon som du uppfattar inte verkade särskilt intresserad av att stanna och prata med dig. Då lägger du in en värdering i det.

Människan pendlar mellan det här bruset och analytiskt tänkande. Björn liknar det vid en gungbräda.

Med förvånansvärd lätthet förmedlar Björn Roslund avancerad kunskap som gör skillnad i hur vi ser på och kan leva med adhd.

– Problemet vid adhd är att veta vilket av dessa tänkande som är viktigast. De har nämligen väldigt svårt att slita sig från bruset. Det är som ett rockband där alla spelar solo och dränker det som försöker ta sig in utifrån, som när en lärare försöker förklara något.

Nu har man faktiskt också kunnat mäta vilken fantastisk effekt medicinering har på hjärnans funktioner.

BJÖRN VISAR ETT test där man har studerat en person med adhd som har fått sitta och spela ett enkelt dataspel. En IR-kamera registrerar alla rörelser. Efter fem minuter börjar personen att skruva på sig och missa en del i spelet. Efter ytterligare fem minuter ökar rörelsen och missarna. När de sista fem minuterna har gått är det väldigt

mycket rörelse och väldigt mycket missar. Barnet får en dos centralstimulerade läkemedel och efter en kort paus görs testet om. Under hela testperioden på 20 minuter rör sig barnet minimalt och klarar spelet galant.

– Minst hälften av alla som fått en adhddiagnos kommer att svara på det här sättet när de får medicin. När man frågar om de vill prova åtta veckors medicinering för att se hur det förändrar deras liv svarar de flesta ja, säger Björn Roslund. Han är både allvarstyngd och rörd. Glad för att det finns medicin som verkligen fungerar och gör tillvaron så mycket lättare för de som har det svårast. Samtidigt är det frustrerande att köerna är långa till utredning och att så många mår dåligt. ●

Dataspelet hjälper barn att själva bestämma över sin vård

Barn har rätt att vara delaktiga i beslut om sin livssituation och sin hälsa. Med hjälp av ett dataspel som forskare vid Högskolan i Halmstad har skapat, kan barn med sjukdomar och funktionsvariationer lättare kommunicera om sin egen vård.

Barnkonventionen blev en del av svensk lag vid årsskiftet. Det ställer höga krav på bland annat hälso- och sjukvården. Barns rätt till utveckling innebär rätten att bli lyssnad på, få göra sin röst hörd, ta ansvar och påverka sin situation. Något som kan vara extra angeläget för barn med långvarig eller kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning.

Vid Högskolan i Halmstad arbetar en forskargrupp vid Akademin för hälsa och välfärd med barns delaktighet i relation till barnkonventionen.

När är då ett barn delaktigt? När barnet är med och tar aktiva beslut, enligt konventionen.

– Det finns stort behov av att skapa evidensbaserade sätt att arbeta med barns delaktighet, och för detta behövs ett förändrat arbetssätt inom forskningen och vården, säger Petra Svedberg, professor i omvårdnad, som tillsammans med Jens Nygren, professor i hälsoinnovation och Ingrid Larsson, docent i omvårdnad, ingår i forskargruppen som har tagit fram just ett sådant arbetssätt.

EN VIKTIG POÄNG med spelet, som forskarna har varit med och utvecklat, är att det är utformat tillsammans med barn. Genom samtal och flera omgångar av praktiska workshoppar har spelets utseende och innehåll tagits fram i samarbete med flera barn. Bland annat har barn och forskare skapat ”personas” eller figurer som representerar olika typer av användare – barnen. Forskarna använder dessa personas som stöd för att ständigt ha barnens perspektiv framför sig under utveckling av spelet. Spelet, som fungerar som ett digitalt kommunikationsstöd, går ut på att skapa ett jämlikt möte och samtal på barnets villkor. Det kan vara svårt att svara på frågor i ett vanligt samtal i vården, inte minst för unga personer. Barnet kan ha frågor

eller känslor att bearbeta som denne inte har hunnit eller kunnat formulera ens för sig själv. Spelet hjälper till med båda dessa aspekter.

När spelet är avslutat skapas rapporter, en till barnet och en till vårdpersonalen. Därefter följer ett samtal som utgår från barnets rapport och perspektiv. Utifrån det kan vård- och habiliteringsinsatser planeras tillsammans med barnet, baserat på barnets önskningar och livssituation: Vad passar just mig, just nu? Vilka mål har jag och vad är viktigt för att jag ska uppnå dessa?

UTGÅNGSPUNKTEN ÄR ATT barnet ska få bättre behandling och en bättre vardag. När det gäller barn med funktionsvariationer handlar det om att kunna hitta de egna re-

surserna och bättre kunna bemästra livet. Strävan efter att få ett bättre välbefinnande gäller alla barnen.

– Barnen är vana vid fiktiva karaktärer, och i spelet styr de själva när de vill svara, säger Ingrid Larsson och fortsätter: – Barnen upplever att samtalet blir mer begripligt, eftersom de vet varför personalen ställer frågorna som de redan har svarat på i spelet. Barnens föräldrar säger att det med hjälp av spelet kommer fram saker som de inte hade en aning om, sådant som familjen kanske inte har kunnat prata om hemma heller.

Forskarna har också tagit fram implementeringsstrategier för att stödja införandet av ett förändrat arbetssätt inom vården med barns delaktighet som en viktig grund.

Tre av forskarna som ingår i forskargruppen, Jens Nygren, Ingrid Larsson och Petra Svedberg. Foto: Högskolan i Halmstad

Vi måste prata om våld i nära relationer

Nytt tema för årets kostnadsfria utbildningsdagar

I år presenterar SSIL nya föreläsare på sina kostnadsfria utbildningsdagar. Temat för 2020 är Våld i nära relationer, ett angeläget ämne som efterfrågats av tidigare deltagare. Den 19 mars är det SSIL-seminarium i Göteborg och 23 april är det dags för Stockholm.

Sofia Bidö, Moa Mannheimer och Poa Samuelberg har skrivit boken Traumatisering hos barn – en handbok. På SSILs seminarium 2020 delar de med sig av traumakunskap och konkreta verktyg i mötet med barn och deras föräldrar.

Poa Samuelberg är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och certifierad utbildare i traumafokuserad kognitiv beteendeterapi, TFKBT. Hon är verksam som utredare vid Barnafrid – Nationellt kunskapscentrum om våld mot barn, Linköpings universitet.

Moa Mannheimer är leg psykolog med lång erfarenhet från barn och ungdomspsykiatri, universitet och myndigheter i frågor som rör våld mot barn och barn och trauma.

Sofia Bidö är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och verksamhetsledare vid Rädda Barnens centrum för stöd och behandling.

Vid varje seminarium är två av dem med och föreläser. De har också med sin bok. Det har också Toni Tuuainen som har skrivit boken ”Jag var Sveriges mest jagade rånare”. Han berättar om sin uppväxt och sin väg ut ur kriminaliteten.

– Maria Bauer, beteendevetare och författare, som har föreläst på våra seminarier tidigare är tillbaka i år, då hon talar om utmaningar och möjligheter i arbetet med våld i nära relationer. Maria är väldigt uppskattad och eftertraktad, så vi är glada att ha henne med i år, säger Monica Engblom, verksamhetschef på SSIL.

Monica tycker att årets första utbildningsdag i Växjö den 30 januari blev jättelyckad. – Det märks att ämnet är hett. Vi frågar alltid vad våra deltagare skulle vilja veta mer om inför nästa år och det här ämnet var väldigt efterfrågat. Nästa tillfälle den 19 mars i Göteborg är redan fullbokat och vi har fått in över 80 anmälda till Stockholm den 23 april trots att vi inte har börjat marknadsföra dagen ännu.

Övriga orter för utbildningsdagarna är Linköping, Västerås, Malmö och Sundsvall. Seminarierna är helt kostnadsfria. Material, morgonkaffe, förmiddagsfika inklusive smörgås, varm lunch och eftermiddagskaffe ingår.

Programmet finns på www.ssil.se.

TEXT: JENNY FORS

Sofia Bidö, Moa Mannheimer, Poa Samuelberg. Foto: Carola Björk.

Toni Tuuinanen.

Maria Bauer. Foto: Adrian Beck.

I vimlet!

Socionomdagarna den 20-21 november lock ade stor publik där den som vanligt hölls på Stockholmsmässan. Deltagarna varvade semi nariebesöken med nätverkande i mässhallen. Vi träffade några nöjda utställare.

TEXT OCH FOTO: JENNY FORS

Ulrika Hammarsten och Birgitta Liljeblom hos JATC omsorg. – Det här är ett bra forum för oss. Det har varit trevliga dagar och intressanta föreläsningar.

Risk & skydd, LSS, Mindfullness, GDPR, Det sociala arbetet och Familjehemsvård stog det på några av lapparna när Socialstyrelsen undrade vad deltagarna behöver kunskap om.

Vejbyhem ställde ut på Socionomdagarna för tredje året. – Det är roligt att komma i kontakt med andra verksamheter och aktörer, säger Malin Crona.

Emma Tukia och Louice Montgomery hittade vi i Riandes monter. De berättade att de nyligen har öppnat ett nytt HVB-hem.

Mathias Pajuvirta, Björn Pettersson och Ida Tingberg i Fimabs monter.

Gänget från SSIL var förstås också på plats. Tack alla som kom förbi!

Föräldrar hanterar ett barns död olika

Medan mammorna får mest stöd i att få prata med andra om sina känslor så söker papporna ofta ensamheten, gärna i naturen, säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle.

Fereshteh Ahmadi har genom en enkätundersökning frågat föräldrar i Sverige, som under sitt liv har förlorat ett barn, om vilka metoder de använt för att hantera den existentiella krisen och hur de kunde finna kraft att gå vidare i livet efteråt. Urvalet kommer från två olika föreningar för föräldrar som förlorat ett barn.

Hon kunde då se att kvinnor och män hanterar krisen olika och att det skiljde sig åt mellan olika åldrar, social bakgrund och om man hade en tro.

– Vi vill lyfta dessa frågor för att på så sätt hjälpa de som i framtiden går igenom liknande livskriser, säger Fereshteh Ahmadi.

Den vanligaste metoden för att hantera krisen som använts av föräldrarna var att prata med andra om sina känslor. Så många som 68 procent uppger att man gjort så hela tiden eller åtminstone ofta. Det, tillsammans med att skriva om det på sociala medier, är mammornas vanligaste metod för att få kraft att hantera situationen.

Den andra vanligaste metoden har varit att få vara ensam och fundera över livets mening. Det är pappornas vanligaste metod tillsammans med att vara i naturen för större känslomässig tillhörighet och att

lyssna på musik. 50 procent uppgav att de lyssnade till musik ofta eller hela tiden.

Att söka sig till naturen för större känslomässig tillhörighet var det tredje vanligaste sättet för föräldrarna att hantera sin kris. Nästan 60 procent av föräldrarna gjorde detta hela tiden eller ofta. Vanligt var också att se naturen som en viktig resurs och att lyssna till naturens musik.

Det fjärde vanligaste sättet var att prata med sitt avlidna barn i sina egna tankar. Över hälften gjorde så hela tiden eller ofta.

– De vanligaste sätten som föräldrarna använder för att hantera denna kris är att man pratar om sina känslor, tänker på livets mening eller samtalar med sitt döda barn. Samt att man finner en plats för sin sorg, som att närvara i naturen, säger Fereshteh Ahmadi.

Det som deltagarna i studien sade hade störst påverkan på hur väl man anser sig ha klarat att hantera sorgen, är när föräldrar tänkt på en kraft som de har inom sig. 36 procent uppgav att de ofta eller alltid tänkte på detta sätt och 17 procent att de alltid tänkte så.

Andra strategier som haft stor betydelse för hur väl man lyckats hantera sin sorg, är då föräldrarna haft en stark känslomässig kontakt med andra människor eller tänkt på sitt liv i ett större sammanhang.

Ett kanske lite överraskande resultat är att sex av tio föräldrar i studien tycker sig ha lyckats bra med sin krishantering,

endast en av tio tycker att man klarat det dåligt.

De samhällsgrupper som anser att man hanterat krisen bäst är de i åldersgruppen 50-59 år. Andra grupper som klarat sin kris relativt bra är de med högskoleutbildning och då barnet varit äldre än 26 år vid dödsfallet.

Ju yngre barnet och föräldrarna varit, samt då barnet begått en suicidal handling, desto sämre klarade föräldrarna krisen.

Studiens resultat

Q De i åldersgruppen 50-59 år hanterade krisen bäst.

Q De med högskoleutbildning, och de fall där barnet varit äldre än 26 år vid dödsfallet, klarar sig relativt bra.

Q Föräldrar som ofta tänkt på en kraft som de har inom sig har bättre lyckats hantera sorgen.

Q Föräldrar som haft en stark känslomässig kontakt med andra människor eller tänkt på sitt liv i ett större sammanhang lyckas bättre.

Q Mammornas vanligaste metod för att hantera krisen var att prata med andra om sina känslor.

Q Pappornas vanligaste metod för att hantera krisen var att ensam fundera över livets mening.

Q Endast ett fåtal föräldrar uppgav att de sökt hjälp från religionen, tänkt på eller bett till gud.

Q Ju yngre barnet och föräldrarna varit, desto sämre har de klarat krisen.

Q Om barnet begått en suicidal handling kan det göra hanteringen av krisen svårare.

Att söka sig till naturen var den tredje vanligaste metoden för att hantera sin sorg. Foto: Getty Images.

Föräldrar till missbrukande personer en utsatt grupp

Ny forskning visar att föräldrar ofta utsätts för kränkningar och brott av sina missbrukande vuxna barn. Forskare vid Malmö universitet har intervjuat 32 föräldrar för att öka kunskapen om deras situation. – Detta är en förbisedd och utsatt grupp som är i stort behov av stöd, säger Bengt Svensson, professor i socialt arbete som tillsammans med docent Torkel Richert och professor Björn Johnson gjort studien.

Att situationen för föräldrar till personer med missbruksproblem är problematisk visste Bengt Svensson redan när han arbetade som socialarbetare. För tio år sedan började han, som forskare vid Institutionen för socialt arbete, söka medel för att forska i ämnet. Fem år senare fick han anslag.

– Att det tog så lång tid för att få finansiering till detta projekt visar ointresset för föräldrarnas situation, säger Bengt Svensson.

Föräldrar påverkas mycket av hur deras barn mår och tar i föräldrarollen på sig barnets bekymmer oavsett ålder. När barnet har ett problematiskt narkotikabruk ser föräldrarna det som ett hot mot barnets hälsa och förmåga att sköta sina sociala förpliktelser – studier, arbete, försörjning och kontakt med familjen. Bråk är vanliga i denna situation och beror i stor utsträckning på förmaningar och kritik mot barnets narkotikaanvändning.

DE VUXNA BARNEN i studien saknar ofta bostad och pengar till följd av sitt drogmissbruk. När samhällets hjälp inte räcker till eller sätter för höga krav, vänder de sig till sina föräldrar. Föräldrarna har svårt att säga nej och vill hjälpa, men har också synpunkter på barnens livsföring. De kränkande beteenden som undersökts inträffar vid specifika emotionellt laddade tillfällen, oftast med en inledande ordväxling. Under grälet blir barnet allt mer agiterat för att sedan gå över gränsen och göra sig skyldig till en kränkande handling. Vanligast är verbala och emotionella kränkningar så som hårda ord, förolämpningar och hot. Det finns starka spärrar hos barnen att använda fysiskt våld mot

sina föräldrar och i de fall det förekom var det av lindrigare slag.

Skadegörelse är relativt vanligt och kan innebära att barnet kastar eller slår sönder förälderns ägodelar. Flera föräldrar vittnar dock om att barnet har en egen gränsdragning även här, då de hindrat sig själva efter förälderns vädjan då det gäller viktiga föremål, eller att barnet uttryckt ånger efteråt.

– Alla barn har konflikter med sina föräldrar men här blir konflikterna häftigare särskilt när barnet är påverkade av narkotika eller ber om pengar som föräldrarna tror kommer att användas till att köpa narkotika. Men intervjuerna visar att banden är starka mellan barn och föräldrar. Det gör att barnen kommer tillbaka hem och att föräldrarna gör nya försök att nå fram till sina barn. Det finns oftast en stark kärlek från båda håll, berättar Bengt Svensson.

EN VIKTIG UPPTÄCKT i undersökningen är att alla föräldrar förklarar sina barns beteenden med drogpåverkan, abstinens eller ett starkt sug efter narkotika. De beskriver två sidor av barnet, dels den nyktra sidan där barnet är sitt vanliga jag som föräldern bryr sig om och kämpar för, dels den

drogpåverkade sidan där barnet inte är sig själv och där beteendet styrs av narkotikan. Därmed lägger föräldrarna skulden på drogerna när barnet beter sig aggressivt, oberäkneligt och självdestruktivt. På så vis påverkas inte de sociala band föräldrarna har till sina barn i särskilt stor utsträckning.

Hos 18 av de 33 barnen finns en ADHD-diagnos eller en stark indikation på att barnet har ADHD. Många av föräldrarna menar att ADHD-diagnosen kan vara en förklaring till att barnet hamnat i ett problematiskt narkotikabruk, men den används inte till att förklara konflikterna. Dessa är drogernas fel.

– Föräldrarnas vänner tröttnar, de orkar inte höra om alla bekymmer. De enda som orkar är föräldrar i samma situation. Man behöver också få diskutera sin situation med professionell personal som kan lyssna och hjälpa föräldrarna att bearbeta sina känslor, säger Bengt Svensson. Det allra viktigaste för föräldrarnas välbefinnande är att barnen får adekvat hjälp för sina missbruksproblem. Konflikterna kan de stå ut med, men det som ger sömnlösa nätter och ständig oro är barnens missbruk.

KÄLLA OCH FOTO: MALMÖ UNIVERSITET

Forskarna bakom studien i Socialt arbete vid Malmö universitet. Från vänster: Björn Johnson, Torkel Richert och Bengt Svensson.

Läs våra boktips

Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.

När det hälsosamma blir ohälsosamt

Det är vanligt att ett från början hälsosamt sätt att leva och en längtan efter att vara nöjd med sin kropp går över i tvång, förbud, nedstämdhet och att man gör saker som är skadliga för kroppen. Den här boken innehåller ett behandlingsprogram utifrån KBT som har gott stöd i forskning för personer som fått problem med för stort fokus på mat, kropp, vikt och träning – som är en sorts ätstörning.

Författare: Evelina Linder och Erika Nyman Carlsson Förlag: Natur & kultur, www.nok.se

DenVinn! här boken kan du vinna! Sid 66

Vid skogens slut

Motiverande samtal

Med kodning som verktyg

Motiverande samtal, MI, är en evidensbaserad samtalsmetod som används inom flera områden för att stimulera människor att förändra sitt beteende. Det kan till exempel handla om att dricka mindre alkohol, börja motionera eller att sluta röka. Kodning kan fungera både som en kvalitetssäkring på innehållet i samtalet och som ett stöd vid utbildning och handledning.

Motiverande samtal med kodning som verktyg är en handbok för såväl MI-utövare som MI-utbildare och handledare som vill lära sig att ge strukturerad återkoppling utifrån MITI-kodning.

Författare: Sophie Dixelius, Linda Ljunggren Förlag: Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se

Vid skogens slut är en spänningsroman och handlar om en specialgrupp sammansatt för att fånga upp barn i utsatthet. En lärare, en socionom, en polis. Huvudpersonen är läraren i gruppen, Sofia, som själv har en bakgrund som gör henne känslig för barns utsatthet. Hon blir placerad på en skola för att observera en flicka som de tror behöver hjälp. Hon har mycket frånvaro som familjen inte rapporterar. I samtal med flickans familj framstår de dock som kärleksfulla föräldrar, och lovar hålla en bättre kommunikation med skolan.

Författare: Anette Sandlund och Sara Åström Förlag: Bokfabriken, www.bokfabriken.se

Vi kunde bara ta med oss våra minnen Från Afghanistan och Syrien till Österlen

”Det var livsfarligt att göra fel. En man ramlade nerför en klippa, men han hade tur för han skadade sig inte. Hans fru bönade och bad smugglarna att de skulle vänta tills mannen lyckades ta sig upp. Till slut gick de med på det. Jag tänkte att om jag ramlar så finns det ingen som ber dem att vänta på mig, så jag blev ännu försiktigare.”

– Muhammad, som var 14 år när han ensam flydde till Sverige. Muhammad är en av tolv personer som här får möjlighet att berätta sin historia.

Författare: Anna Lindberg Förlag: Leopard Förlag, www.leopardforlag.se

Huskurage

Från oro till omtanke

Unified protocol för barn

Unified protocol för barn är skriven för åldrarna 7–13 år och hjälper barn att hantera starka känslor. Barnet får vara en känslodetektiv som genom lekar, aktiviteter och experiment lär sig olika knep som gör det lättare att delta i och uppskatta vardagsaktiviteter. Dessa knep kan användas oavsett om det är rädsla, ångest, nedstämdhet, ledsenhet, ilska, skam eller någon annan känsla som ställer till med problem. Teknikerna bygger på kognitiv beteendeterapi.

Vinn! Denhärboken kanduvinna! Sid66

Detta är en handbok i att visa omtanke och civilkurage i husen där vi bor. Den innehåller enkla råd om hur vi kan hjälpa varandra till trygga hem – och ibland också rädda liv. Boken är skriven av grundarna till Huskurage – en ideell förening med målet att förebygga och förhindra våld i nära relationer genom att ge grannar verktyg att agera.

Författare: Nina Rung, Peter Rung Förlag: Bokförlaget Max Ström, www.maxstrom.se

Overklighetskänslor

Om depersonalisationssyndrom

Pennskaften inifrån

Huvudförfattare: Jill Ehrenreich-May Förlag: Natur & kultur, www.nok.se

I boken beskrivs samhällskritisk debatt och opinionsbildning inom funktionshindersområdet. Flera intervjuer med politiska journalister, redaktörer vid tidningar och tidskrifter samt företrädare inom funktionshinderrörelsen i Sverige och Finland presenteras i boken. Debattämnen, funktionshinders politik, mänskliga rättigheter, historia och framtid och inte minst klassperspektiv i olika belysning beskrivs i boken. I bokens ramberättelse finns Minna Canth, Elin Wägner, Maria Sandel, Hilja Pärssinen och Hella Wuolijoki.

Författare: Jörgen Lundälv Förlag: Premiss förlag, www.premissforlag.se

Overklighetskänslor är den första boken på svenska om depersonalisationssyndrom (DDD). Ledande forskare i USA och Storbritannien anser att syndromet är en av den moderna tidens mest förbisedda diagnoser.

”Det känns som om det är en hinna mellan mig och världen.”

”Det känns som om jag befinner mig inuti en bubbla.”

”Jag känner mig som en främling inför mig själv.”

Vinn! Denhärboken kanduvinna! Sid66

De här citaten är exempel på upplevelser av depersonalisation. Upplevelser som alla säkert har varit med om vid enstaka tillfällen, men där det för några inte går över utan blir till ett varaktigt tillstånd. Patienter beskriver att de möts av oförståelse när de berättar om sina symtom, och det dröjer lång tid innan de får rätt diagnos.

Författare: Anna Strid Förlag: Gothia Fortbildning, www.gothiafortbildning.se

Det saknas kunskap om barns rättigheter

Barnkonventionsdagen öppnade för diskussion

Att barnkonventionen har blivit lag från den 1 januari 2020 visar tydligt att barn har sina egna rättigheter och måste respekteras. Det kräver en attitydförändring i hela samhället, att nya rutiner införs och att vissa lagar behöver förändras för att förtydliga hur barnets bästa ska beaktas. För att öka kunskapen om barnkonventionen som lag är det viktigt att vi diskuterar frågan. Vi besökte Barnkonventionsdagen den 4 februari. TEXT: JENNY

I och med den nya lagen ska barn ses som rättighetsbärare. De har bland annat rätt att få information, bli lyssnade på och skyddas mot våld.

–

Få saker berör så mycket som när barn far illa. Barn som inte får tillräckligt med mat, som inte kan sova av oro för familjens ekonomi, som är rädd för att giftas bort eller som är livrädd för att pappa ska slå ihjäl mamma. Vi har ett ansvar för dessa barn, säger Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister och ansvarigt statsråd för barnrättspolitiken.

Hon var en av talarna på Barnkonventionsdagen i Stockholm som arrangerades den 4 februari av JP Infonet.

Ända sedan barnkonventionen kom för 30 år sedan har våra lagar anpassats för att följa den. Men barns rättigheter har inte fått genomslag. Det finns fortfarande barn som far illa. Därför har Barnkonventionen från den 1 januari i år blivit egen lag.

Åsa Lindhagens förhoppning och övertygelse är att den nya lagen ska stärka barns rätt.

Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister och ansvarigt statsråd för barnrättspolitiken.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

»Alla tycker att de har gjort sitt, men ändå faller barnens rättigheter mellan stolarna«

Elisabeth Dahlin

– Det kan kännas svårt i början, men gemensamma diskussioner kommer att leda oss framåt. Vi behöver bli bättre på att lyssna till barnet, som artikel 12 belyser. Lika så principen om barnets bästa, i artikel 3. Det finns en del oklarheter och svårigheter i tillämpningen av LVU, men en ny LVU-lagstiftning är på gång som ska stärka barnrättsperspektivet.

EWA KRISTENSSON TILLSAMMANS med Marie Lundin Karphammar, barnrättsjurist på SKR, berättade om resan att införa barnets rättigheter enligt barnkonventionen i Simrishamns kommun.

– Redan 2008 anställdes en lokal barnombudsman i kommunen. Vi tog ock-

så fram en handlingsplan och tillsatte en barnrättsgrupp och en inflytandegrupp, berättar Ewa Kristensson.

De gjorde flera barnkonsekvensanalyser för att säkerställa att barnens rättigheter skulle tillgodosättas. De fel som upptäcktes genom analyserna har rättats till, man har skapat nya rutiner och nu har Ewa Kristensen börjat arbeta i betydligt större Halmstads kommun med samma sak.

MARIE LUNDIN KARPHAMMAR ville samla dessa erfarenheter i en bok och det har hon nu gjort via förlaget Studentlitteratur. Boken som heter ”Implementering av barnkonventionen” innehåller bland annat beskrivningar av det praktiska arbetet och instruktioner i hur man kan utföra barnkonventionsanalyser.

– Att tillfråga barnen är alltid en win win-lösning. Sedan får man inte glömma återkopplingen också, så här blev det och varför. Då förstår de att man kanske inte alltid kan få sin vilja fram, men att deras röst är viktig och ska höras, säger Ewa Kristensson.

En stor del av boken handlar om projektet i Simrishamns kommun.

När skolorna skulle ta emot en mängd nyanlända 2016 så fans det inte plats i alla skolor. Då frågade man barnen om några skulle tänka sig att byta skola för att göra plats för dem som hade största behovet.

– Vi tänkte att ingen skulle vilja flytta på sig, men jättemånga ville det. Vi hade nog inte fått samma svar om vi hade frågat föräldrarna.

EWA TROR ATT hennes tro på projektet har varit viktigt för att det blivit så lyckat. – Som chef måste man styra, stödja och störa. Förändring är jobbigt, men det krävs för att kunna gå vidare, avslutar hon.

Barnkonventionsdagen bjöd också på en miniworkshop där man delade upp chefer för sig och medarbetare för sig. De fick sedan i grupper fundera över vad de själva kan göra för att implementera barnkonventionen som lag. Se över rutiner och riktlinjer, ge tid att reflektera och diskutera, var några svar.

En annan fråga var hur de kan medverka till att göra barn mer delaktiga. Hitta fler kommunikationssätt och barnråd var

ett par synpunkter där. En tredje fråga löd: Vilka rutiner behöver ni stärka? Samarbete i det stora för att minska stuprör och rutiner för hur vi informerar om barns rättigheter var exempel på svar.

Magnus Åhammar, rådman, kom med några reflektioner om barnkonventionen som lag ur ett domstolsperspektiv.

– När väger barnets intresse över till exempel en förälders oförmåga att hålla i pengarna för att kunna betala hyran och inte riskera vräkning? Barnets bästa är ett jättesvårt begrepp.

Magnus Åhammar var också inbjuden i en paneldebatt tillsammans med Veronica Magnusson, Vision, Marie Lundin Karphammar, SKR och Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin.

– Barns rätt att komma till tals respekteras inte. Alla tycker att de har gjort sitt, men ändå faller barnens rättigheter mellan stolarna. Vi vet att det saknas kunskap, men vi ser mycket bra arbete också. Det görs enorma framsteg i kommunerna, säger Elisabeth Dahlin.

BARNOMBUDSMANNEN FÅR MÅNGA samtal med frågor vad som är rätt och fel, men det är i domstolen som lagen prövas. Barnombudsmannen arbetar med information

och opinionsbildning för att främja barns intressen.

På Barnombudsmannens hemsida finns en vägledning att ladda ned, som har tagits fram på uppdrag av regeringen. Den finns också på regeringens hemsida.

– Det ska vara lätt att göra rätt. Prövningar kring barnets bästa måste göras och dokumenteras. Jag tror att barnkonventionen kommer att få stora effekter för barnen. Många barn saknar en dräglig levnadsstandard och saknar en trygg plats att kalla hemma. Skolan måste också få vara en fristad. Att hämta barn med polis i skolan påverkar alla barn och kan leda till att föräldrarna inte vågar låta sina barn gå i skolan, avslutar Elisabeth Dahlin. ●

Om Barnkonventionsdagen

JP Infonet arrangerade Barnkonventionsdagen, en konferens om hur barnkonventionen förväntas påverka barnrättslagstiftningen. JP Infonet erbjuder kurser, konferenser, rådgivning och webbtjänster. Bland annat webbkurs om Barnkonventionen i praktiken.

WWW.JPINFONET.SE

Elisabeth Dahlin.

Under konferensen hölls en mini-workshop där man fick diskutera hur man kan implementera barnkonventionen.

Skyddat boende som gör skillnad!

Hos oss står de boende alltid i centrum!

010-214 61 10 • info@lejacare.se

www.lejacare.se

Kontakta oss!

Linda Hanna 073-261 08 00 info@barndomshem.se www.barndomshem.se

Ge en gåva på redcross.se

Ge en gåva på redcross.se

Ge en gåva på redcross.se

Lugnets skyddade boende

erbjuder våldsutsatta kvinnor och medföljande barn ett familjärt och tryggt boende i hemlik miljö.

Vi tar emot kvinnor som lever i dubbel utsatthet med våld i nära relation/hedersrelaterat våld i kombination med t ex missbruksproblematik.

Stöd och bemanning dygnet runt. Familjens husdjur är välkomna!

PLACERINGSJOUR DYGNET RUNT upphämtning inom 24h

010-303 14 30 info@creareomsorg.se www.creareomsorg.se

NYÖPPNAT OCH HEMTREVLIGT

HVB-hem för pojkar 14-17 år

med psykosociala problem och riskbeteende med droger

Vårt mål är att visa ungdomarna att det finns ett annat sätt att leva på som faktiskt är kul, bl a besöker vi arbetsplatser och gör många roliga äventyr och aktiviteter.

Grunden för vår behandling är en strukturerad terapeutisk behandlingsoch boendemiljö med trygga ramar, bra struktur, regelbundenhet i en lugn, lantlig miljö. Verksamheten arbetar lösningsfokuserat och använder bla motiverande samtal (MI) och nätverksarbete. Vid behov använder vi oss av kognitiv beteendeterapi (KBT) och familjeterapi.

KONTAKTA OSS! Bazian Schwan 0763 28 79 27, kontakt@aludrahem.se www.aludrahem.se

Rekreation vid psykisk ohälsa i vacker & lugn miljö.

Vi tar emot personer med NPF-diagnos som autism, schizofreni, psykos, ADHD och missbruksproblematik.

Salstad Gästhem är ett HVB som erbjuder 18 platser fördelade på korttidsboende och BMSS.

Vi kan ta emot personer enligt SoL, LPT, LVM och LRV. Ni är varmt välkomna till oss med frågor!

0514-400 32 0727-24 47 32 ledning@gothiacare.com www.salstadgasthem.com

Välkommen till Sunnebogården i hjärtat av Höga Kusten

SÄRSKILT BOENDE / STÖDBOENDE

• Tillstånd för boende enligt socialtjänstlagen

• Boendet har 15 platser (lägenheter)

• Alla har sin egen lägenhet

• Personal dygnet runt

• En drog- och alkoholfri miljö

På Sunnebogården är bostaden ett hem för den som behöver stöd och service dygnet runt. Vi erbjuder individuellt stöd med utgångspunkt från den enskildes behov.

Kontakta oss för placeringsförfrågan!

070-090 32 13 l sunnebogarden@gmail.com www.sunnebogarden.se

HVB tar emot ungdomar med en livsstil formad av utanförskap.

Klassisk husmanskost

Husmanskost ligger Pontus Frithiof och Tor Stålhandske varmt om hjärtat. Här har de skapat två recept som är klassiska men med deras knep för att få till det bästa. Recepten kommer från boken Husmanskost.

KÄLLA: PONTHUS FRITHIOF OCH TOR STÅLHANDSKE

FOTO: PÅL ALLAN

Ärtsoppa

500 g torkade gula ärtor

1 rimmad fläsklägg eller fläskbog

4 liter vatten

Vitpepparkorn, lagerblad

2 gula lökar

Mejram, timjan, salt, nymalen vitpeppar

Fläskkorv (vill man göra egen finns recept i boken)

Mejramkorv (vill man göra egen finns recept i boken)

Grovkornig senap

Färsk mejram till garnering

Gör så här:

Blötlägg de torkade ärtorna över natten i rikligt med kallt vatten. Häll sedan av och spola av dem ordentligt i ett durkslag. Lägg i de rimmade fläskläggen i en kastrull med vatten. Koka upp och avlägsna eventuellt skum med en hålslev. Tillsätt lök och kryddor. Låt fläskläggen sjuda i cirka tre timmar, tills köttet är mört. Lyft upp dem och låt svalna på ett fat i kylen.

Sila och koka ner buljongen till 2,5 liter. Lägg undan 0,5 liter buljong till att värma upp fläsklägg och fläskkorv. Lägg ärtorna i resterande två liter buljong. Låt ärtsoppan sjuda under omröring med ballongvisp i cirka två timmar. Vid omröringen kommer skalen från ärtorna att lossna och fastna på ballongvispens trådar. Använd även en hålslev för att plocka bort skal som flutit upp till ytan.

Skiva fläskläggen och fläskkorven och värm försiktigt i en separat kastrull. Smaka av ärtsoppan med salt, mejram, timjan och nymalen vitpeppar. Servera fläsket vid sidan av ärtsoppan tillsammans med grovkornig senap.

Inkokta päron

Ingefärspäron

8 hårda päron (exempelvis Conference)

1 liter vatten

0,6 dl socker

Saften av 1 citron

1 stor bit ingefära (cirka 100 g) finhackad

Karamellpäron med konjak

8 hårda päron

5 dl karamelliserat socker

7 dl vatten

1 liter konjak

Gör så här:

Häll ner allt från ett recept och låter det koka upp. Därefter lägg ner päronen och låt allt sjuda i cirka tio minuter. Dra av kastrullen och låt låta päronen svalna i lagen.

Servera med lättvispad grädde.

Boken är i stort format och innehåller hela 185 recept. www.pontusfrithiof.se

Inbjudan till Seminarium!

- Välk ommen till en int ressant utbildningsdag !

NYA F Ö R E L ÄSAR E OC H NY T T ÄMN E

SSIL - För vård och omsorg inbjuder till kostnadsfritt seminarium i

G ö te b o rg 19 m a rs 20 2 0

För tionde året i rad arrangerar vi våra populära seminarier enligt ett beprövat koncept och med välkända föreläsare

på intressanta föreläsare, möta representanter från olika behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.

Detta seminarium vänder sig i första hand till dig som placerar i familjehem / HVB och är socialsekreterare, placerare, samordnare eller chef inom kommun och kriminalvård Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt.

Vinnare seminariet Umeå 30 januari 2020

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I ARBETET MED VÅLD I NÄRA RELATION

Maria Bauer

Hur k an våldet se ut och vad ger det för konsek venser? Hur drabbas den professionella av våldet och vilk a utmaningar står vi inför. I föreläsningen lyfts särsk ilt Europas gemensamma arbete mot mäns våld mot k vinnor.

ET T LIV SOM PRÄGLATS

AV VÅLD OCH UTANFÖRSKAP

Toni Tuuinanen

Föreläser om kriminalitet, kriser, sorger, trauman, hot, våld och missbruk samt livsstilsförändringar. Toni är aktuell med den jagade rånare”.

TRAUMATISERING HOS BARN -VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER! Poa Samuelb erg , Moa Mannheimer, S ofia Bidö*

Föreläsningen ger dig traumakunsk ap och konk reta verktyg i mötet med barn och deras föräldrar Vi ger exempel på hur de som möter barn k an ställa frågor vid utsatthet för våld och övergrepp, ge bästa möjliga stöd

*2 av 3 föreläsare medverkar vid varje tillfälle.

• Spor tbag - Marie Johansson, Karlskrona kommun

• Ryggsäck - Arne Ehret-Mundt, Vetlanda kommun

• Tonis Bok - Charlotte Flink-Oskarsson, Vetlanda kommun

• Moas Bok - Matilda Tengroth, Emmaboda kommun

• Marias Bok - Eleonor och Helena, Klippans kommun

• Badlakan - Ängebo Familjevård Öland

Läs mer och anmäl dig på www.ssil.se

Sju måsten för en lyckad kontorsförändring

Du kan planera ett hur häftigt kontor som helst utan att det blir bra. Det gäller att sätta medarbetarna i fokus för att lyckas. – De som inte förstår det här kommer aldrig att lyckas, säger Heléne Lidström, förändringsledare.

TEXT: SAMUEL KARLSSON FOTO: GETTY IMAGES OCH SAMUEL KARLSSON

Hon var med och förändrade Microsofts kontor i Kista och har på senare år jobbat med ICA i deras arbete med att skapa sitt nya huvudkontor. Under Stora Kontorsdagen delade Heléne Lidström med sig av sina erfarenheter om vad som kärvs

för att skapa framtidens arbetsplats.   – Säger man att man vill att medarbetarna ska arbeta aktivitetsbaserat idag så är det många som blir kritiska. Man tror att det handlar om att tvinga folk att springa och leta efter skrivbord. men då har man

inte förstått vad som är syftet med konceptet. Allting handlar om att utgå från medarbetarnas behov, säger hon.

ICA:s nya huvudkontor är ett exempel på hur man dragit möjligheterna till sin spets. I det nya huset finns varierande arbetsmiljöer, träningsmöjlighet varje dag, frisk luft på taket, växthus och orangeri, cykelgarage, en inspirerande matsal, café med hälsosamma erbjudanden även för besökare, modernt kontor med digitala kommunikationsmöjligheter som speakers corner, digital utställning, modernt bokningssystem och positioneringssystem på alla plan.

Ett kontor med möjlighet att välja varierande arbetsplatser är att föredra. Foto Getty Images

Heléne Lidström, förändringsledare. Foto Samuel Karlsson

»Det är stämpelklocketänket fortfarande«

– Det handlar om att utgå från medarbetarna. Hur ser vår verksamhet ut och vilka typer av arbetsuppgifter har vi? Hur kan vi skapa de bästa förutsättningarna och utifrån det skapa framtidens bästa arbetsplats. Idag vet vi vad kroppen och knoppen mår bra av. Vi vet att träning, sömn och kost är grundpelarna för att må bra. Men vi vet också vad våra hjärnor kräver för att vi ska prestera bra, säger hon

TVÅ AMERIKANSKA FORSKARE, Daniel Siegel och David Rock, har tagit fram en tallriksmodell för hjärnan (The Healthy Mindplatter) som omfattar sju aktiviteter som vi behöver göra under dagen för att våra hjärnor ska prestera på topp. De handlar om tid för reflektion, tid för rörelse, tid för sömn, fokus, umgänge, kreativitet och avkoppling. – Det här är aktiviteter som vi ofta sysslar med efter jobbet. Men hur skulle det se ut om vi hade möjlighet att stimulera

hjärnan på samma sätt när vi är på kontoret. Vi kanske ska ha utrymmen där medarbetarna kan gå undan och sova. Så lite som tio minuters sömn kan göra att vi blir 35 procent effektivare när vi sedan utför våra arbetsuppgifter. Så varför inte?

Hon lyfter också fram att det finns fyra olika typer av kontorslösningar som är mer eller mindre lämpade för att skapa en effektiv arbetsmiljö. Det är cellkontor, öppet kontorslandskap, flexkontor med låg variation och flexkontor med hög variation.

– Flexkontor med hög variation utgår från verksamheten och medarbetarnas behov. Då tar man hänsyn till olika behov för aktiviteter och personliga preferenser, vilket i praktiken innebär att vi behöver fler platser per person om vi ska kunna tillgodose alla behov.

Det oberoende undersökningsföretaget Leesman mäter arbetsplatsers effektivitet och har över 600 000 respondenter i sin databas. Deras undersökningar visar bland annat hur de olika miljöerna upplevs. Den miljö som faller bäst ut är flexkontor med hög variation, vilket är samma sak som ett aktivitetsbaserade kontor.

DET MÅSTE FINNAS en kultur och ett ledarskap som uppmuntrar till att man tar del av de nya möjligheterna annars spelar det ingen roll hur häftigt och modernt kontoret är. – Jag jobbade i närmare 13 år på Microsoft och blev ganska van vid att jobba flexibelt. Tilliten var väldigt stor till medarbetarna och man hade ett synsätt att arbete inte är en plats man går till. Med hjälp av tekniken kan man arbeta oavsett tid och rum. Men efter det började jag på ett finskt flygbolag och då flyttades jag tillbaka 15 år i tiden. Där utfördes de flesta arbetsuppgifterna från det personliga skrivbordet, varken varierande miljöer eller verktygen för att arbeta flexibelt fanns. Enligt en undersökning från Leesman kan man kategorisera oss människor i

fyra olika mobilitetsprofiler. I ena änden av skalan hittar man de som sitter vid sitt skrivbord och utför sina arbetsuppgifter under den bestämda arbetstiden. Längst bort i den andra änden av skalan befinner sig de som kan jobba var som helst och när som helst men som värdesätter flexibla arbetsvillkor.

– Om vi ska lyckas att skapa attraktiva arbetsplatser måste vi göra det möjligt för medarbetare att jobba flexibelt. De måste själva kunna välja när, var och hur de vill jobba.

För att det flexibla arbetssättet ska fungera måste man börja med att sätta spelreglerna för hur medarbetarna ska mötas, kommunicera och samarbete. Det handlar om kulturen och det ställer ännu högre krav på ledarskapet med tydliga mål, uppföljning och feedback.

– Jag träffar fortfarande på chefer som vill se sina medarbetare för att vara säkra på att de jobbar. Det är stämpelklocketänket fortfarande. Men tillit innebär också tydlighet. Det krävs tydliga individuella mätbara mål. Återkommande feedback och bekräftelse på att medarbetaren gör ett bra jobb. Det här betyder ganska stora förändringar. Ofta skapar det lite rädsla. Det är jobbigt med förändringar, säger Heléne Lidström. ●

Sju steg till framtidens kontor

Q Holistiskt synsätt. Människa, teknik och plats.

Q Ledningen och chefer spelar en central roll.

Q Tydlig vision och målbild.

Q Utmana gamla beteenden.

Q Engagemang och delaktighet.

Q Våga delegera ansvar.

Q Investera (tid, resurser, kompetens och en hel del tålamod) i förändringen.

Kalendarium 2020

Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.

MARS

Diplomerad avspännings- och stresspedagog

Stockholm, 2 mars

Arrangör: Sverigehälsan

Diplomerad avspännings- och stresspedagog

Malmö, 2 mars

Arrangör: Sverigehälsan

Introduktionsutbildning LSS

Webbaserad, 2 mars

Arrangör: KUI

Utbildning i tillämpad KBT

Sundsvall, 3 mars

Arrangör: Sverigehälsan

Kvalitet inom hemsjukvård och hemtjänst 2020

Stockholm, 5 mars

Arrangör: KUI

Självskadebeteende

Stockholm, 9 mars

Arrangör: KUI

Diplomerad kostrådgivare

Stockholm, 12 mars

Arrangör: Sverigehälsan

Diplomerad kostrådgivare

Malmö, 12 mars

Arrangör: Sverigehälsan

Motiverande samtal (MI)

Stockholm, 18 mars

Arrangör: Sverigehälsan

Kvalitet inom hemsjukvård och hemtjänst 2020

Malmö, 18 mars

Arrangör: KUI

SSILs seminarium HVB/Familjehem

Göteborg, 19 mars

Arrangör: SSIL

Utbildning i Tillämpad KBT

Stockholm, 20 mars

Arrangör: Sverigehälsan

Daglig verksamhet

Stockholm, 24-25 mars

Arrangör: Teknologisk Institut

Vuxna och psykisk hälsa

Stockholm, 25-26 mars

Arrangör: Expo Medica

Barnkonventionen som svensk lag

– tillämpning

Stockholm, 31 mars

Arrangör: Svenska Vård

APRIL

Barnkonventionen som svensk lag

– tillämpning

Göteborg, 2 april

Arrangör: Svenska Vård

Funktionshinder i tiden

Stockholm, 2-3 april

Arrangör: Socialstyrelsen och SKR

Introduktionsutbildning LSS

Webbaserad, 6 april

Arrangör: KUI

Lågaffektivt bemötande

Malmö, 6 april

Arrangör: Sverigehälsan

IVO:s regler och krav för tillståndsgivning

Stockholm, 14 april

Arrangör: Svenska Vård

Framtidens LSS-boende

Stockholm, 21-22 april

Arrangör: Teknologisk Institut

SSILs seminarium HVB/Familjehem

Stockholm, 23 april

Arrangör: SSIL

Biståndshandläggaren i fokus

Stockholm, 24 april

Arrangör: Gothia Fortbildning

Lågaffektivt bemötande – metoder och tillvägagångssätt

Stockholm, 28 april

Arrangör: Svenska Vård

NPF-anpassad verksamhet

Stockholm, 29 april

Arrangör: Svenska Vård

MAJ

Introduktionsutbildning LSS

Webbaserad, 4 maj

Arrangör: KUI

Föreståndarutbildning – för LSS, HVB och stödboende

Malmö, 4 maj

Arrangör: Sverigehälsan

Vitalis

Malmö, 5-7 maj

Arrangör: Svenska Mässan

Lågaffektivt bemötande – metoder och tillvägagångssätt

Göteborg, 6 maj

Arrangör: Svenska Vård

SSILs seminarium HVB/Familjehem

Linköping, 7 maj

Arrangör: SSIL

Missbruk och beroende inom vård och omsorg

Stockholm, 7 maj

Arrangör: Svenska Vård

Ledarskap inom vård och omsorg

Stockholm, 19 maj

Arrangör: Svenska Vård

JUNI

Introduktionsutbildning LSS

Webbaserad, 1 juni

Arrangör: KUI

SEPTEMBER

SSILs seminarium HVB/Familjehem Västerås, 3 september

Arrangör: SSIL

Traumadagen

Stockholm, 9 september

Arrangör: Expo Medica

Beroendedagen

Stockholm, 10 september

Arrangör: Expo Medica

SSILs seminarium HVB/Familjehem Malmö, 17 september

Arrangör: SSIL

Psykisk (o)hälsa – Väst Göteborg, 24 september Arrangör: Expo Medica

För en plats i kommande nummers kalendarium mejla ditt evenemang till: kalendarium@ssil.se

Bifoga titel på evenemanget, ort, datum och arrangör.

BEHANDLING OCH BOENDE MED

Ekotopia är ett familjärt ställe som arbetar helt individuellt utifrån uppdrag och problematik samt boendemöjligheter under längre eller kortare tid.

Vi finns på småländska höglandet utanför Aneby i en lantlig och idyllisk miljö. Möjlighet att ha med sig husdjur.

Vår verksamhet bygger på individuellt boende/behandling. Vi arbetar med att hitta en vardag som är anpassad utifrån problematik/funktionshinder, samt att lära sig leva med sin problematik utifrån de möjligheter som ges.

EKOTOPIAS MÅLGRUPP

Män och Kvinnor 21 - 55 år med:

• Autismspektrumstörningar

• Schizofreni och övriga psykostillstånd

• Affektiva syndrom Ångestsyndrom Personlighetsstörningar

• Missbruk R.T psykisk ohälsa

• Samsjuklighet

• LRV - 1991:1129, LPT - 1991:1128, LVM - § 27

ARBETSMETODER

• KBT Kognitiv beteendeterapi

DBT Dialektiskt beteendeterapi

MI Motiverande samtal

• ÅP Återfallsprevention

• Nada Akupunktur

• HAP Haschavvänjningsprogrammet

Mattias föreståndare 0380-49 69 94

Johan placeringsförfrågan 0380-49 69 95

Ebba HVB bedrivs med evidensbaserade och beprövade behandlingsmetoder och är vackert belägen mellan Gränna och Örserum i Jönköpings kommun.

Ingen missbrukar för att man tycker det är roligt här vi jobbar högkvalitativt för att finna anledningen till missbruket utifrån den aktuella statusen och på helt individuell basis.

Insatserna hos oss ges med högsta respekt för den enskildes behov, förväntningar, integritet, sekretess och är alltid individuellt utprövade efter problematik och diagnos.

EBBA HVB:S MÅLGRUPP

Kvinnor 21 - 55 år med:

• Dokumenterad missbruksproblematik

• Missbruk relaterat till psykisk ohälsa inom neuropsykiatri, psykossjukdomar, personlighetsstörningar Skyddat boende kan ombesörjas på förfrågan

• LVM - § 27

ARBETSMETODER

• KBT Kognitiv beteendeterapi

• DBT Dialektiskt beteendeterapi

• HAP Haschavvänjningsprogrammet

• MI Motiverande samtal

• ÅP Återfallsprevention

Susanne föreståndare 0380-49 69 91

Johan placeringsförfrågan 0380-49 69 95

ingår i Ekotopia i Aneby

Vinn en bok med Omtanke

Böckerna som du kan vinna genom att delta i annonspusslet nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 54-55.

Bokvinnare i förra numrets tävling

Jenny Eklund, Skellefteå

Karin Johansson, Skellefteå

Agneta Leemann, V Frölunda

Karin Anteskog, Bollnäs

MÅNGSBO HVB

Annonspussel – vilka annonsörer döljer sig i figurerna?

Stort grattis till er, boken kommer på posten.

1:a - 4:e pris Periodens utvalda böcker

HVB för unga män 15-20 år med missbruk, kriminalitet och/eller psykosocial problematik.

Fyll i talongen här intill och skicka den senast 17 mars till: ”Tävling 1/20” Tidningen Omtanke, Tingsgatan 2A, 827 32 Ljusdal. Eller maila till jenny@svenskamedia.se

MÅNGSBO HVB AB

NÄSTA NUMMER

Östervåla, 0292-714 00, 070-991 67 60 www.mangsbohvb.se

Omtanke nummer 2:

Tommie Sewón

Han brinner för mänskliga möten och startade ihop med en kollega föreningen Anonyma Ensamma.

Tema Socialtjänsten

Ute den

3 april

Johanna Svenningsson berättar om socionomens agerande som har gjort skillnad för henne.

Alltid i Omtanke

• Aktuella branschnyheter

• Ny forskning

• Gästkrönika

• Reportage

• Bokuppslag

• Tävling

• Kalendarium ....och mycket mer!

HVB, STÖDBOENDE OCH FAMILJEHEM

Vi är nyfikna på dig och din verksamhet

låt oss affärsutveckla tillsammans!

Upphandling

Nyckeln till framgång

Marknad

Positiv utveckling och god beläggning

Ledning

Organisation som styr åt samma håll

Exit/Förvärv

En lyckad affär

Läs mer på www.omsorgsutvecklarna.se

Peter Kult 0703-10 70 52 peter@omsorgsutvecklarna.se

Fredrik Ewerlöf 0705-48 98 38 fredrik@omsorgsutvecklarna.se

Tillsammans är allt möjligt

Sida vid Sidas målsättning är att kunna möta barns, ungdomars och uppdragsgivares önskemål om bästa tänkbara boendelösning med individuellt anpassat stöd.

Vi fokuserar på att skapa livskvalitet för den unge genom att bygga en meningsfullhet utifrån den unges egna drömmar och mål.

Tillsammans arbetar vi för att den unge ska få adekvata redskap för att bli självständig, kunna klara av att hantera livet och dess utmaningar och kunna påbörja sin väg mot ett självförverkligande.

Lediga platser!

Strandvillan HVB & Överum HVB

Tillsammans hittar vi lösningen

HVB

• 15 – 21 år

• Missbruk och beroende

• Kriminalitet

• Socialt nedbrytande beteende

STÖDBOENDE

• 16 – 21 år

• Lägenheter i kluster

• Personal dygnet runt

FAMILJEHEM

• 0 – 21 år

• Jour- och familjehem

• Behandlingsfamiljer

• Konsulentstöd

INTEGRATIONSBOENDE

• 15 – 21 år

• Integra�onsprogram

• Personal dygnet runt

ÖPPENVÅRD

• 16 – 21 år

• Programverksamheter

• Psykolog och lärare

• Prak�k

TRÄNINGSLÄGENHETER

• 16 – 21 år

• Lägenhet i flerfamiljshus

• Boendecoach

Välkommen med placeringsförfrågan!