Byggvärlden nr 10, 2024

GÖTEBORGS NYA HALVÖ TAR FORM

Tusentals träpålar dras upp och ersätts med nya vid grundläggningen

Han sommarpratar om sina 30 år i byggsektorn

Hetaste byggfrågorna i Hallengren om första

DEBATT

Lokalt företagande, nationell tillväxt och internationell säkerhet hänger ihop.

Det är bara starka företag som kan fortsätta utveckla Sverige i en orolig omvärld, skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

Byggbranschen förtjänar ett bättre företagsklimat

Bygg- och anläggningsbranschen är en av Sveriges viktigaste branscher. Det är Byggföretagens medlemmar som skapar jobb, bostäder och vägarna däremellan. Vår bransch har också en nyckelroll i beredskapsarbetet som följer av krig i Europa och Nato-medlemskapet.   Förutsättningarna för internationellt säkerhetssamarbete och nationell tillväxt startar i det lokala företagandet. Om bygg- och anläggningsbranschen ska vara en motor för konkurrenskraft och beredskap måste företagsklimatet förbättras.

SVENSKT NÄRINGSLIV GENOMFÖR varje år Sveriges största undersökning när det gäller företagares syn på det lokala företagsklimatet. I årets undersökning har över 32 000 företagare svarat på frågor om vad som definierar ett bra företagsklimat och hur deras kontakter med kommunen ser ut. Drygt 6 000 företagare inom bygg har besvarat enkäten. Svaren ger svart på vitt om vad som hindrar nybyggnation och försenar påbörjade projekt. Sex av tio företagare inom bygg uppger att man under det senaste året har haft kontakt med kommunen i någon form. Bygg-

branschens sammanfattande omdömen på företagsklimatet i kommunen är 3,3 på en sexgradig betygsskala.

BYGGFÖRETAGEN SER MED oro på att så många företagare i byggbranschen inte tycker att upphandlingarna fungerar på ett tillfredställande sätt. Kommunerna ansvarar för planeringen, medan byggbranschens aktörer bidrar med kunskap om marknad och byggteknik. Vill vi ha växande, levande samhällen i hela Sverige behöver samverkan fungera bättre. Byggbranschen behöver effektivare planoch tillståndsprocesser. Ändå ökar till exempel ledtiderna för detaljplaner och handläggning. Det leder till kostnadsökningar, som i sin tur motarbetar en hög och jämn byggtakt. När Svenskt Näringsliv frågar byggbranschen om vilka som är företagens högst prioriterade åtgärder för ett bättre företagsklimat blir svaren också kortare handläggningstider, enklare upphandlingar och ökad trygghet.

Vår konkurrenskraft och beredskap bygger vi tillsammans. Byggbranschen har i dag en betydande osäkerhet när det gäller den

Men det här är en satsning som vi inte kommer få se igen i vår generation

Tomas Carlsson, vd, NCC

Jag är egentligen ingen bra förvaltare, jag vill hellre hitta nya vägar framåt

Joachim Hallengren, vd Svevia

inhemska tillgången på kritiska råvaror. Bygg- och anläggningssektorn är beroende av pålitlig tillgång på sten, malm, trä och kalk. Det räcker inte med att säkra tillgången på råvarorna, utan beredskapen måste även säkra en garanterad produktion av till exempel stål och betong.

CEMENTKRISEN VAR EN viktig påminnelse om hur lokalt företagande, nationell tillväxt och internationell säkerhet hänger ihop. Det är bara starka företag som kan fortsätta utveckla Sverige i en orolig omvärld. När regelverken blir för omfattande, och byråkratin alltför tungrodd, riskeras både konkurrenskraften och beredskapen.

Det här blir en gamechanger i arbetet mot arbetslivskriminalitet

Paulina Brandberg, (L) jämställdhetsoch biträdande arbetsmarknadsminister

Men när jag förstod att det var på riktigt blev jag jättesmickrad. Dessutom har jag lyssnat på sommarprat i hela mitt vuxna liv

Kim Söderström, ordförande Byggnads GävleDala

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Arbetslivskriminalitet i fokus

En panel bestående av Jimmy Bengtsson, vd, Veidekke, Markus Brink, vd, Brixly, Jessica Löfström, vd, Ansvar & Säkerhet, Joakim Henriksson, vd, Obos Sverige och Mårten Othérus, vd, Nordr diskuterade arbetslivskriminalitet på Byggvärldens seminarium i Almedalen.

Layout: n Svenska Media i Ljusdal AB

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD, VD PÅ BYGGFÖRETAGEN

Kursen är framtagen i nära samarbete med ledande branschföretag!

Lär dig att förstå akustik!

Kursen är till för dig som vill lära dig mer om akustik, ljud och buller och som är yrkesverksam inom samhällsbyggnad. Exempelvis inom bygg, arkitektur, konstruktion eller VVS.

Under kursens gång lär du dig om arbetsmiljöbuller, rumsakustik, byggnadsakustik samt kontrollmätningar och besiktningar.

Du får också insikter i hur akustik kan användas i cirkulära samhällen och exempel på användning av teknisk och digital utrustning för hållbara ljudmiljöer. Du kommer efter avslutad kurs att ha de kunskaper som krävs för att kunna arbeta med akustikförbättrande åtgärder och därmed främja mer hälsosamma och hållbara ljudmiljöer.

Våra föreläsare har gedigen erfarenhet och leder dig genom kursen med tydlighet och balans mellan teori och praktiska exempel. Våra branschledande samarbetsföretag förser dig med praktiska exempel genom gästföreläsningar och online-studiebesök!

Kursen är kostnadsfri och går helt på distans, vilket möjliggör studier parallellt med arbete!

Ansök redan idag!

Mehrnaz Zarins 070-227 63 64 mehrnaz.zarins@kunskapsgruppen.se

Peab bygger

järnväg till industrisatsning

Q Peab får i uppdrag att bygga väg och järnväg till Boden Industrial Park. Beställare är Polar Structure och Bodens kommun och kontraktssumman uppgår till 812 miljoner svenska kronor.

Uppdraget innebär att bygga dels järnväg som ska ansluta Boden Industrial Park till stambanan och dels vägar, gång- och cykelbana till industriområdet.

Uppdraget är en totalentreprenad och byggstart sker under sommaren 2024.

Klart för byggstart för Västra Tegelbruket

Q Detaljplanen för Västra Tegelbruket, Skövde Science City, har nu vunnit laga kraft efter att Mark- och miljööverdomstolen avvisat prövningstillstånd.

Det innebär att byggnationen kan vara igång redan till hösten.

– Processen med överklagan har försenat planen för Västra Tegelbruket med nästan två år så det är glädjande att vi nu äntligen kan komma i gång med byggnationen. Vi ser fram emot att se området utvecklas för invånarna och för bolagen i Science Park Skövde, säger Richard Sånnek, projektledare Skövde Science City och mark- och exploateringschef.

0,6 %

... steg byggkostnadsindex för flerbostadshus med i maj jämfört med april 2024. Jämfört med maj 2023 steg Byggkostnadsindex med 2,3 procent.

Entreprenörernas kostnader och byggherrekostnaderna steg med 0,7 respektive 0,3 procent. Stor påverkan på entreprenörernas kostnader hade löner som steg med 3,1 procent mellan april och maj 2024. I byggherrekostnaderna ingår ränte- och kreditivkostnader, kostnader för projektering och centrala administrationskostnader.

Siffrorna kommer från SCB.

Titania får markanvisning för 1 400 bostäder Q Kommunfullmäktige i Södertälje kommun har beslutat att tilldela Titania Projektutveckling markanvisning för utveckling av cirka 1 400 bostäder i projektet Södra Fornhöjden. Tilldelningen har skett genom direktanvisning och projekt kommer i huvudsak att drivas av Titania som ankarbyggherre.

Målet är att Fornhöjden ska utvecklas mot att bli ett mer socialt hållbart och funktionsblandat område med förbättrad kontakt med närliggande bostadsområden och Östertälje station. I dagsläget består området i huvudsak av naturmark och ägs av kommunen.

Peab-chef döms till fängelse för mutbrott

Under nästan tre års tid fick en av Peabs platschefer svarta pengar från en underleverantör. Nu döms han till fängelse i drygt ett år för grovt tagande av muta. Samtidigt döms två personer från ett markentreprenadföretaget för grovt givande av muta och bokföringsbrott.

Mutbrotten är en del av en större härva, som kretsar kring flera företag bland annat inom markentreprenad. Flera personer har stått åtalade och förutom mutbrotten är det brott som försvårande av skattekontroll, bokföringsbrott och penningtvättsbrott.

Från hösten 2017 till våren 2020 tog en Peab-chef emot nästan 1,2 miljoner kronor från ett markentreprenadföretag i Västsverige, enligt åtalet som kom i början av året. Betalningarna doldes genom falska fakturor. Peab-chefen och ägaren av entreprenadföretaget hävdade att pengarna var var betalning för gatsten samt köp av maskiner.

Enligt åtalet är det fler personer än entreprenadföretagets ägare som fört över pengar till Peab-chefen.

Nyligen meddelades domen i Göteborgs tingsrätt. Peab-chefen får fängelse i ett år och två månader för grovt tagande av muta.

Ägaren till entreprenadföretaget döms till fängelse i tre år och

sex månader. Han döms för grov oredlighet mot borgenärer, grovt bokföringsbrott och grovt givande av muta. Enligt domen har han medvetet och systematiskt bokfört falska fakturor och gett mutor till Peabchefen.

Anders Sjelvander, Boverkets generaldirektör.

Kritiserat förslag om byggregler flyttas fram

De nya byggreglerna var tänkta att börja gälla den 1 januari 2025 men har nu flyttats fram ett halvår. Boverket vill ge samhällsbyggnadssektorn och kommunernas byggnadsnämnder mer tid att förbereda sig. De nya reglerna ska i stället börja gälla den 1 juli 2025.

Boverkets nya byggregler kan alltså börja tillämpas först den 1 juli 2025. Därefter blir det en övergångsperiod på ett år, fram till och med den 30 juni 2026. Under det året får byggherren välja att antingen använda de gamla eller de nya byggreglerna.

– Vi har fått till oss att det finns en oro för att branschen och offentliga aktörer inte ska hinna förbereda sig inför att de nya byggreglerna börjar gälla. Vi har därför beslutat att flytta fram datumet för ikraftträdandet så att övergången från det gamla till det nya sker på ett bra sätt, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör Boverket.

Vi har fått till oss att det finns en oro

För att ge aktörerna möjlighet att förbereda sig kommer de nya reglerna att beslutas och göras tillgängliga som planerat innan årsskiftet 2024/2025. Då finns även vägledning på plats som ska hjälpa aktörerna att förstå och använda reglerna. I början av 2025 kommer det även finnas en webbutbildning som övergripande beskriver tilllämpningen av reglerna. Planen är sedan att den ska kompletteras med en serie fördjupningar inom de olika föreskriftsområdena. – Med både vägledning och webbutbildning på plats ett halvår innan reglerna börjar gälla hoppas vi att de som ska tillämpa och bedöma utifrån de nya reglerna får god tid på sig att förbereda sig, säger Jonas Edahl projektledare för Boverkets arbete med att ta fram nya byggregler.

En kollega till ägaren döms till fängelse i två och ett halvt år, för grovt penningtvättsbrott, medhjälp till grovt bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll.

I stämningsansökan från Ekobrottsmyndigheten i Göte-

borg åtalades också en konsult för tagande av muta. Åklagaren la ner åtalet mot honom, med hänsyn till hans hälsa. Däremot ska hans konsultföretag betala en bot på en miljon kronor. ANNA SJÖSTRÖM

Tilldelas tredje

Haga-etappen

Det blir Implenia som får ta sig an den tredje av Västlänkens Haga-etapper. Delprojekt Vasastan omfattar bland annat en bergtunnel och station Hagas södra del.

Sedan Trafikverket hävde kontraktet med AGN Haga har Haga-etappen delats upp i fyra mindre byggentreprenader och en installationsentreprenad. Den tredje av dessa att tilldelas är delprojekt Vasastan som ansluter i norr mot delprojekt Rosenlund och i söder mot deletapp Korsvägen. I denna del går tunneln i berg och består av station Hagas södra del, en spårtunnel samt en parallell räddnings- och servicetunnel. Mellan spårtunnel och räddnings- och servicetunnel anläggs räddningsslussar. På sträckan finns också två ventilationsschakt, vid Föreningsgatan och Fogelbergsparken samt en servicetunnel som mynnar ut vid Linnéplatsen.

– Nu är vi glada att kunna tilldela den tredje av de fem entreprenaderna för deletapp Haga. Vi ser fram emot ett framgångsrikt samarbete och ett planenligt genomförande, säger Helena Thysell Persson, projektledare på Trafikverket.

Vi ser fram emot ett framgångsrikt samarbete

Enligt Thysell Persson handlar det om en utförandeentreprenad på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen.

– När upphandlingsprocessen startade var inte projekteringen färdigställd och det angavs ett kalkylerat värdet på 1,8 miljarder kronor. Nu kommer vi att starta upp prognosarbetet tillsammans med entreprenören och gemensamt titta på tekniska förutsättningar och möjligheter, säger hon.

HENRIK EKBERG

Boden Industrial Park är 550 hektar stort. FOTO: SAMUEL UNÉUS

I Västra Tegelbruket ska det byggas lokaler för kontor och utbildning. BILD: VISULENT

Tre personer döms till fängelsestraff för mutbrott.

SAMUEL KARLSSON

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Implenia har skrivit kontrakt med Trafikverket om Västlänkens delprojekt Vasastan.

Är med i utvecklingen av framtiden i norr

LKAB står inför ett av de största industriprojekten i svensk historia där företaget ska utveckla produktion av koldioxidfri järnsvamp. Nu inleder man samarbete i olika delar med Peab och NCC.

– Jag är glad att vi får vara med i utvecklingen av framtiden, säger Tomas Carlsson, vd, NCC.

Gruvjätten LKAB planerar för en successiv expansion och omställning av sin verksamhet för att stärka konkurrenskraften och få ner koldioxidutsläppen i järn- och stålindustrin. Satsningen innebär en lång period av stora investeringar i norr med början i Gällivare. Investeringarna ställer exceptionella krav på kompetens, logistik och ledarskap, enligt LKAB:s vd och koncernchef Jan Moström.

– Med våra växande mineraltillgångar av högkvalitativ malm, Sveriges näst intill fossilfria elsystem och den teknik vi utvecklat inom Hybrit-samarbetet så driver vi på för att skapa de fossilfria industriella värdekedjor som ska bygga vår och svensk industris konkurrenskraft. För oss är det viktigt att knyta till oss partners med kompetens, kapacitet och erfarenhet av den typen av utmaningar vi ser framför oss, han.

I det strategiska samarbetet

NCC Green Industry Transformation. Tidplaner och projektkostnader är för närvarande inte fastställda. Projekten ingår därför inte i NCC:s orderingång.

Det här är en satsning som vi inte kommer få se igen i vår generation

− Industrin står inför ett systemskifte och behöver helt nya och andra kompetenser jämfört med tidigare. Genom att komma in tidigt i processen för dessa banbrytande utvecklingsprojekt så kan vi som entreprenörer bidra med både resurser och specialistkompetens för att göra skiftet möjligt. Vi har en spännande tid framför oss tillsammans med LKAB, säger Tomas Carlsson, vd och koncernchef NCC.

Q Hur viktigt är det här projektet för ert nya affärsområde NCC Green Industry Transformation?

− Alla projekt är viktiga för oss. Men det här är en satsning som vi inte kommer få se igen i vår generation. Vi från NCC:s sida upplever att vi har något att bidra med jag är väldigt glad att vi nu kan inleda det här samarbetet med LKAB.

väldigt bra med vårt nya affärsområde. Men ingen är helt klart eller orderbokfört. Det ber jag att få återkomma till.

Q Vad är unikt med det här samarbetet?

− Jag tycker att LKAB bryter ny mark nu när man inleder samarbete med olika parter för att genomföra den här satsningen. Man ska komma ihåg att stora projekt kräver att man har en idé om vad som ska ske men vägen dit är inte alltid spikad. Här har man delat upp byggprocessen i olika enheter på långtid. Vilket innebär att det finns möjlighet att dra lärdomar och succesivt genomför förbättringar un-

Kommer ert engagemang i projektet innebära att ni måste förstärka

− Ja, definitivt. Vi har redan inrättat ett nytt affärsområde och rekryterat en affärsområdeschef. Vi håller på att rekrytera kompetens både intern och externt. Fullt utbyggt kommer organisationen kräva många människor och en stor bredd på kompetens.

Vilken är din personliga reflektion över det nya samarbetet med

− Vi har haft en långsiktig närvaro i norra Sverige och samarbete med LKAB. Både i goda och sämre tider. Jag är glad att vi nu får vara med

Husen byggs enligt miljöcertifiering Miljöbyggnad Guld. BILD: SPG

Moelven bygger 188 lägenheter i Tyresö

Q Moelven Byggmodul har tecknat ett totalentreprenadavtal med Scandinavian Property Group för nyproduktion av 188 lägenheter i anslutning till Tyresö centrum. Projektet omfattar fyra punkthus i 6-7 våningar och utgör den sista delen av ett större förtätningsprojekt i området Bollmora.

De fyra husen kommer att produceras i en av Moelvens fabriker i Värmland och monteras på plats i Tyresö under våren 2025.

2,2 %

... ökade bostadsbyggande med i maj, enligt Byggfaktas byggstartsindikator. Det är nionde månaden i rad som bostadsbyggandet stiger, men det ligger fortfarande på väldigt låga nivåer.

Stockholmsregionen verkar vara den region som bidrar mest till återhämtningen, i de flesta övriga regioner är trenden stillastående eller nedåtgående.

De senaste tolv månaderna har Byggstartsindikatorn stigit med 5,8 procent. Bostadsindikatorn har ökat med 20 procent medan Indikatorn för övrigt byggande minskat 1 procent.

Kommun kritiseras för otillåten upphandling

i utvecklingen av framtiden. LKAB inleder även ett fördjupat samarbete med Peab. De ingår bland annat en avsiktsförklaring mellan parterna kopplat till en utförandeentreprenad av LKAB:s planerade vätgasanläggning för Hybrit-demon, inklusive infrastruktur och grundläggningsarbeten samt hamnarbeten i Luleå. Tidplaner och projektkostnader är för närvarande inte fastställda. Projekten ingår därför inte i Peabs orderingång.

– Vi är stolta över att, som strategisk partner till LKAB, spela en viktig roll i omställningen av deras verksamhet. Peab har lång erfarenhet av stora industriprojekt i regionen där vi byggt allt ifrån fabriker till logistikanläggningar och större hamnar. Genom ett tidigt samarbete skapar vi de bästa möjligheterna till ett effektivt genomförande, en kvalitativ produkt och en nöjd kund, säger Jesper Göransson, vd och koncernchef på Peab.

Totalkostnaden för LKAB:s framtidsprojekt har inte kommunicerats. Men det planerade demonstrationsprojektet för HYBRIT som ska byggas i Gällivare och som är en del i satsningen beräknas till över 20 miljarder kronor.

SAMUEL KARLSSON

Q Konkurrensverket riktar kritik mot Västerviks kommun för att ha genomfört en otillåten direktupphandling av ett ramavtal om entreprenadtjänster för gata och park. Kommunen hade genomfört en direktupphandling av ett avtal under en överprövningsprocess, ett så kallat täckningsköp. Kommunen menar att det bland annat av säkerhetsskäl var nödvändigt att utföra vissa anläggningsarbeten under den pågående överprövningsprocessen.

Värmdö kommun ska betala cirka 20,4 miljoner kronor till MVB Öst, samt ersättning för rättegångskostnader i tingsrätten och hovrätten.

Ersättning för hävt kontrakt sänks

Q Svea hovrätt har avgjort ärendet mellan Värmdö kommun och MVB Öst gällande det hävda entreprenadkontraktet för Gustavsbergs Porslinfabrik. Hovrätten sänker byggbolagets ersättning från cirka till 23,5 miljoner kronor till cirka 20,4 miljoner kronor.

Svea Hovrätt anser att det handlar om en obefogad hävning av entreprenadkontraktet, men de anser att MVB Öst inte har visat att parterna avtalat om att ABT 06 kap. 6 § 11 ska tillämpas. Rätten hanterar därför deras ersättningsanspråk som ett skadeståndsanspråk.

Det nya samarbetet mellan byggjättarna och LKAB omfattar bland annat hamnarbeten i Luleå. FOTO: LKAB

Tomas Carlsson, vd och koncernchef NCC. FOTO: HENRIK EKBERG

Jesper Göransson

Nya sekretesslagen: ”En gamechanger”

I juli träder den nya lagen i kraft som lättar på sekretessen mellan myndigheter, kommuner och a-kassor.

– Det här blir en gamechanger i arbetet mot arbetslivskriminalitet, säger Paulina Brandberg, (L) jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister.

Snart blir det enklare för myndigheter, kommuner och a-kassor att samarbeta mot exempelvis bidragsbrott och olika typer av arbetlivskriminalitet.

Från och med den 1 juli kan de dela fler uppgifter med varandra –information som ska användas som underlag vid beslut för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, samt vid kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott.

– Att riva de här sekretesshindren är en riktig gamechanger, säger Paulina Brandberg, (L) jämställdhets-

och biträdande arbetsmarknadsminister.

Hon tar arbetet som görs på Sveriges A-krimcenter som exempel. – Nu blir deras arbete effektivare och lättare, säger hon.

Ytterligare en utredning pågår, för att se om det går att riva fler sekretesshinder.

– Allt det här borde ha skett för länge sedan, men vi är glada att det är på plats nu. Jag tror verkligen att det här är en nyckelåtgärd i arbetet mot arbetslivskriminalitet, säger Paulina Brandberg.

Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, är mycket positiv till nya lagen.

– Vi tycker det är mycket glädjande myndigheter lättare ska kunna utbyta information med varandra. Det är en fråga som vi på Byggföretagen drivit länge, säger hon.

Q Vad hoppas du på att lagen får för effekt?

– Vi hoppas att lagändringen gör det möjligt för myndigheterna att komma åt de oseriösa aktörerna i byggbranschen. Det är inte minst viktigt i samband med de nya arbetslivskriminalitetscenter

Panelen bestående av Jimmy Bengtsson, vd, Veidekke, Markus Brink, vd, Brixly, Jessica Löfström, vd Ansvar och Säkerhet, Joakim Henriksson, vd, Obos Sverige, Mårten othérus, vd, Nordr.

Vd:ar om kriminaliteten inom bygg

Ett närmare branschsamarbete, lärdomar av Norge och Finland och hårdare krav för medlemmar i Byggföretagen. Det var några åtgärder mot arbetslivskriminaliteten som lyftes vid Byggvärldens programpunkt vid Samhällsbyggnadsarenan i Almedalen.

Även om mycket har gjorts sedan Byggmarknadskommissionen släppte sin digra slutrapport för snart två och ett halvt år sedan så fortsätter kriminaliteten att gäcka byggsektorn. Saken diskuterades vid Samhällsbyggararenans scen på onsdagen där flera bygg- och fastighetsvd:ar samt Jessika Löfström, vd på Ansvar och Säkerhet, medverkade.

– Vi har tidigare hört att detta är ett myndighetsproblem, men byggbolagen måste själva kontrollera sina underentreprenörer. Vi släppte en rapport förra året där vi granskat 1 000-tals underentreprenörer till stora byggbolag och 40 procent av dessa underentreprenörer skulle vi ha avrått direkt att anlita och tio procent hade ett högt våldskapital. Problemet är enormt och slår undan de ”vita” företagen och arbetarna. En illegal byggnadsarbetare har 40, 50 kronor i timman och jobbar 60-80 timmar i veckan, sade Jessica Löfström.

Veidekkes vd Jimmy Bengtsson vill hämta kunskap från Norge där

branschen tar ett större ansvar själva för att alla ska jobba under seriösa villkor, där har man upprättat ett seriositetsregister där man själva lägger in uppgifter.

Byggbolagen måste själva kontrollera sina underentreprenörer

– Dessutom är myndigheterna i Norge betydligt mer samordnade, man kan ringa till A-krim där myndigheterna samarbetar och man kan få svar på frågor. Medan vi har en sekretesslagstiftning här i Sverige. I Finland har de en skattelagstiftning som i grunden handlar om att bolag får betala skatt först och sen om man kan bevisa att man jobbar under utstationeringsdirektivet och att man betalar skatt i hemlandet, då får man tillbaka pengarna. I Sverige gör vi tvärtom, först behöver ingen betala och om ingen kollar dig behöver du inte betala sen heller.

ENLIGT JOAKIM HENRIKSSON, vd på Obos Sverige, har man full koll på personalen vid deras tre fabriker, värre är det ute på byggena där det behövs fler kontroller.

– Branschen måste göra mycket mer tillsammans och som beställare får man göra stickprov, vi har sett förfalskade kollektivavtal, man måste vara på plats och kontrollera an-

som nu finns runt om i landet. Nu kan myndigheter som sitter under ett och samma tak också börja dela information med varandra.

Det är frustrerande att myndigheter som sitter skrivbord vid skrivbord inte kan byta information

Q Krävs det fler lagar, så att företag kan dela information med varandra?

– Många av våra medlemsföretag gör grundliga genomlysningar innan de anlitar en underentreprenör. Problemet är att i de fall där man hittar oegentligheter så får man inte dela det med andra på grund av konkurrensskäl. Det gör att oschyssta företag kan fortsätta verka. Det här skulle behöva ses

över så det blir lättare att snabbt stänga affärsmöjligheterna för de oseriösa företagen. Lars Lööw, generaldirektör på Arbetsmiljöverket säger att den nya lagen inte ska underskattas. – Det är frustrerande att myndigheter som sitter skrivbord vid skrivbord inte kan byta information med varandra, fast den ena kan sitta på uppgifter som den andra har stor nytta av, nu blir det enklare. ANNA SJÖSTRÖM

Nya lagen

Q Ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet, samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Börjar gälla den 1 juli 2024. Källa: Regeringen

bergtäkt för ballastproduktion i Södra

”Det börjar och slutar med råvaran”

De senaste årens händelseutveckling har avslöjat sårbarheten vad gäller försörjningen av byggmaterial. Nu presenterar Byggmaterialindustrierna en ny rapport med flera förslag för att säkra behoven.

ställningsavtal och så vidare. Vi kan göra mer i alla led.

JIMMY BENGTSSON TYCKER också att ett medlemskap i Byggföretagen ska vara en garant för att man sköter sig, likaså om man är medlem i Byggnads och har häng- eller kollektivavtal.

– Jag förstår inte varför det är så svårt att komma dit?

Denna ”kvalitetsstämpel” är något som Markus Brink, vd på Brixly också skriver under på.

– Det görs också en hel del, vi samverkar i dessa frågor med andra företag, även om vi är konkurrenter. Annars slås vi seriösa företag ut. Vi kan se till att kontroller och kontrollsystem efterlevs, bland annat ID06-kort, det är ett hjälpmedel som förbättras hela tiden. Vi driver även projekt inom Sunda Byggen med Göteborgs stad där vi jobbar transparent. Systemutvecklingen måste vi trycka på gemensamt. Det måste löna sig att göra rätt, tyvärr är det så nu att det lönar sig att göra fel.

JESSICA LÖFSTRÖM GÅR steget längre och föreslår uteslutningar under ett antal år för oseriösa företag som är med vid LOU-upphandlingar eller medlemmar i Byggföretagen om de anlitar företag som är oseriösa. – Då lovar jag att det skulle bli ordning och reda oerhört snabbt

Vid ett seminarium under Almedalsveckan presenterade Byggmaterialindustrierna rapporten: ” Position materialförsörjning: Byggmaterialens centrala betydelse för samhällsbyggandet”. Syftet är att peka ut åtgärder som kan stärka den svenska materialförsörjningen.

– Tillgången till byggmaterial är en grundläggande förutsättning för det hållbara samhällsbyggandet i Sverige. Sårbarheten i materialförsörjningen har blivit tydlig de senaste åren genom oförutsägbara tillståndsprocesser, hög efterfrågan och hinder i globala värdekedjor, säger Jenny Svärd, vd Byggmaterialindustrierna.

VID SEMINARIET DISKUTERADE flera branschaktörer utmaningarna för byggmaterialindustrierna både i kris och i goda tider. Ett av företagen som brottas med en utdragen tillståndsprocess är NCC. Strax före jul 2022 avslog Mark- och miljödomstolen i Växjö ansökan om förlängd och utökad bergtäkt i Södra Sandby utanför Lund.

Förslag till åtgärder

– Det är viktigt med effektiv tillståndsprövning men det är också ett samhällsproblem om vi inte har en stabil materialförsörjning. Då kommer vi in på försvaret till exempel. Regionerna och kommunerna behöver ta fram materialförsörjningsplaner så att man kan peka på att här finns ett tydligt behov. Det här är någonting som måste finns helt enkelt. Det börjar och slutar med råvaran, säger Maria Werner, Specialist Legal Counsel på NCC Industry.

BERGTÄKTEN I SÖDRA Sandby är en av landets största med tillstånd att bryta max 1,2 miljoner ton bergmaterial per år till och med 2028. Den avslagna ansökan gäller förlängt tillstånd i 30 år och ökat uttag till max 1,5 miljoner ton per år. Ärendet är bara ett i raden där olika riksintressen hamnar i en målkonflikt som ingen riktigt vill hantera, menar hon.

– Det är några enstaka fyndigheter som pekats ut som riksintressen för materialförsörjning. Men sedan när det väl gäller är så är erfarenheten att det väger rätt lätt vid en prövning. Fokus hamnar ofta på miljöskyddet. Här behöver man ta målkonflikten och se över om det behövs en högre viktning när det gäller vissa frågor, fortsätter, Maria Werner.

SAMUEL KARLSSON

Q Ta fram en nationell strategi för materialförsörjning av byggmaterial

Q Kartlägg potentialen för hur cirkulära flöden kan bidra till materialförsörjningen

Q Ge materialförsörjningsfrågan större tyngd i tillståndsprövningar

Q Säkra elförsörjning och effektbehov för industrin

Q Utveckla godstransportsystemet för ökad tillförlitlighet

Q Utse sektorsansvarig beredskaps- myndighet för industrin och byggsektorn

Paulina Brandberg, (L) jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister. FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

HENRIK EKBERG

FOTO: HENRIK EKBERG

NCC:s

Sandby, utanför Lund.

119 miljoner för två års fördröjning

Utdragna detaljplaneprocessen är mer regel än undantag i många kommuner. Men prislappen för överklaganden och förseningar är svindlande. En process som förlängs i två år kostar 120 miljoner, enligt en undersökning som genomförts av Strategiskt arkitektur.

Detaljplaneprocesser blir ofta långa och kostsamma. Det fördyrar både bostäder och kommersiella fastigheter. Vad är det egentligen som driver kostnaderna och hur gör man för att få till en kostnadseffektiv planprocess? På seminariet under Almedalsveckan presenterade arkitektbyrån Strategisk arkitektur sina slutsatser från rykande färsk utredning om vad som driver detaljplanekostnader framtagen i dialog med flera av Sveriges största fastighetsägare. Genomsnittstiden för enbart detaljplanearbetet hamnar på 4,5 år och mediankostnaden beräknas till 7,5 miljoner. Men en fördröjning på två år innebär stora konsekvenser för den slutgiltiga prislappen för utvecklaren.

Ett snittprojekt i undersökningen landar på 42250 BTA. Om detaljplaneprocessen förlängs med två går det loss på 119 miljoner i mer-

du såg resultaten av undersökningen?

– Ja, att fördyrningen blir så oerhört mycket högre än jag trodde. Det är chockerande. Det är inte undra på att det är dyrt att bygga och att väldigt få har råd att köpa nya lägenheter. Det ena driver det andra. De ökade kostnaderna tas ut på slutkund. Det är ett samhällsperspektiv och vi måste bygga mycket snabbare.

Q Vad har du kommit fram till som kan leda till att man effektivisera processen?

kostnader för utvecklaren. Vilket motsvarar en ökning med 6 procent.

I det ingår bland annat räntekostnader och riskkostnader för att inte komma i gång, enligt Jan Ytterborn, Partner, Strategisk Arkitektur. – När man gör matematiken och multiplicerar ytan med vad det kostar att bygga och lägger till ökningen med sex procent då får vi fram de här horribla 119 miljonerna. Den här ökningen i procent gäller för alla projekt. Det är en evidensbaserad analys för kostnaderna, säger han.

Q Var det något du reagerade på när

Tanja Rasmusson, Byggföretagen och Lars Hildingsson, Byggnads, på seminariet Kraschen i bostadsbyggandet – vad måste göras? FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Branschens önskelista till bostadsministern

Fri hyressättning vid nyproduktion och återinfört investeringsstöd, om så tillfälligt, är två åtgärder som branschen vill se för att lindra bostadskraschen.

Ministern är inte på plats när diskussionen om bostadskraschen börjar. – Det är talande. Vi har inte sett en aktiv bostadspolitik på länge och det händer fortfarande ingenting, säger Lars Hildingsson, tf ordförande för Byggnads.

HAN BESKRIVER EN kollaps i bostadsbyggandet, med yrkeskunniga som går till andra branscher och unga som inte vill söka sig till bygg. – Nu behövs åtgärder som ger snabba effekter. Investeringsstöd, eller något liknande, är ett bra sätt att hålla nere hyreskostnaderna så att kalkylerna går ihop. Att åtminstone införa ett tidsbegränsat investeringsstöd är ett sätt att komma igenom den närmaste tiden, säger han. Som ytterligare åtgärder för att branschen inte ska tappa kompetens nämner lars Hildingsson pendlingsstöd.

BYGGFÖRETAGEN LYFTER FRI hyressättning vid nyproduktion och ett lägre amorteringskrav som viktigaste åtgärder. När bostadsminister Andreas

Carlson är på plats för han frågan om fri hyressättning. – Osäkerheten i kalkylerna lyfts många som ett hinder för investeringar då förutsägbarheten saknas, men samtidigt är det en trygghet för de som ska hyra att hyressättningen inte är fri. Pratar jag enbart för mitt parti så är vi ju för.

INVESTERINGSSTÖDET vill han inte återinföra, men förmånliga statliga lån till byggande får ett ”kanske”, liksom kreditgarantier. På frågan om det bör införas en nationell plan för bostadsbyggande har han ”svårt att säga vare sig ja eller nej.”

Efter paneldiskussionen sammanfattade Tanja Rasmusson näringspolitisk chef, Byggföretagen ministerns svar så här:

–  Jag vill ge ministern en eloge eftersom han är aktiv och intresserad och han är tillgänglig. Han tycker att bostadsfrågorna är viktiga och han lyfter in dem i alla sammanhang, inte minst i finansdepartementet som är de som oftast säger stopp. MEN med detta sagt så hade jag nog velat ha lite större mod och tydlighet, till exempel när det kommer till att åtminstone remittera utredningen om friare hyressättning i nyproduktion. Att remittera kan väl inte vara politiskt kontroversiellt?

ANNA SJÖSTRÖM

– Det är att jobba med en väldigt tidig dialog som inbegriper medborgare, intresseorganisationer, utvecklare och kommun. Och där man har respekt för den samskapande processen i det gemensamma arbetet med visionen. Där bjuds alla in och man får tycka till om bilder, texter och slutresultatet. Det är en lärande process som bidrar till att alla inblandade blir mycket klokare. Ofta ser man inte de andras perspektiv. Nyckeln till ett lyckat projekt är att man förstår varandras verkligheter. Både tidsmässigt men också kvalitetsmässigt. Det handlar inte om att göra allting snabbare. Utan det ska både vara snabbt och rätt.

Det är viktigt att kommunicera en tydlig vision för att undvika långa detaljplaneprocesser. Visionsskiss visar nya livet i Sundbyholm i Sigtuna som tagits fram av Strategiskt Arkitektur BILD: JENNY

Q Varför är det inte fler som greppar problemets kärna? Jag skulle tro att det handlar om rädsla. Man försöker göra det man själv är bra på och vågar inte bjuda in. Alla pratar samskapande men ingen gör det på riktigt. Det finns för få som oss som är duktiga på att projektleda. Vi kommer utifrån och är varken byggaren eller kommunen. Vi är en neutralpart som integrerar mellan medborgare, kommun och utvecklare, säger Jan Ytterborn.

Och det finns onekligen myck-

et lärdomar att ta del av från olika kommuners arbete runt om i landet. Skillnaderna i tid och kostnad är stora. Om man tittar på kostnad på detaljplanerad och bygglovsbeslutad bostad så varierar det från 22 093 kronor per kvadratmeter i Karlstad till 505 629 kronor i Huddinge. Det är en enorm spännvidd.

Kommuner som är bäst på att hålla ledtiderna är Trosa, Kalmar och Gävle enligt Ledtidsindex från 2023.

När får vi CCS i Sverige?

När kan den första droppen infångad koldioxid pumpas ner och lagras i svensk berggrund? En optimistisk uppskattning från SGU är 2028. Mikael Kullman, projektledare CSS i Slite, Heidelberg Materials, tror att det tar längre tid. – Tekniken finns, men inte affärsmodellerna, säger han.

I början av juni lämnade Heidelberg Materials in en ansökan om miljötillstånd för att bygga ny fabrik i Slite. Ansökan omfattar också ombyggnation av Slite hamn.

– Cement behövs för att klara omställningen, ta fundamenten till vindkraftverk till exempel, och i dag finns inga produkter som kan ersätta cement. Vid tillverkning av cement kommer 60 procent av utsläppen från förbränningen av kalksten, så i slutändan står vi ändå där med utsläpp även om vi använder biobränslen. Så enda möjligheten för att nå klimatneutralitet är att fånga in koldioxiden, säger Mikael Kullman.

NÄSTA STEG FÖR Heidelberg blir nu att designa själva anläggningen. Heidelberg kommer att ansvara för delen på land, själva insamlingen av koldioxiden och mellanlagringen.

– Men marknaden är fortfarande omogen och tekniken utvecklas samtidigt som affärsmodellerna utvecklas. Men tekniken löser vi, det finns aktörer som kan det, säger Mikael Kullman.

Den stora utmaningen är däremot att det är många aktörer som har olika lösningar.

– Vi ser ett behov av standardisering. Det är kravställningar från oss och kravställningar från leverantörer, men vad är det som ska gälla i framtiden?

Som exempel tar han skeppen som ska frakta koldioxiden i Norge, de har kravställningar på tryck och temperatur.

– Men är det de som gäller i framtiden? CCS är en lösning för framtiden, men alla svar finns inte ännu, säger Mikael Kullman.

På frågan när den första droppen koldioxid kan pumpas ner för lag-

Jag hoppas att vi kan ha någon form av avtal klart inom de närmsta åren

ring i svensk berggrund svarar Lovisa Zillén Snowball, avdelningschef SGU, år 2028, men säger samtidig att det är en vågad uppskattning.

– Jag är den första att välkomna det, men blir väldigt positivt överraskad om det blir så. Det är många regulatoriska frågeställningar som måste lösas före det: tillstånd, hela kedjan av teknik och transporter och hur ska vi göra affär av detta, säger Mikael Kullman.

NÄR DET KOMMER till Slite så ska miljötillståndet först på plats, sedan tas ett investeringsbeslut, troligtvis 2026.

– Sedan ska hela kedjan utformas med transport och lagring. Jag hoppas att vi kan ha någon form av avtal klart inom de närmsta åren gällande transport. Under nästa år kommer CCS-anläggningen i norska Brevik att tar i drift och så kommer också Heidelberg Materials att börja producera

cementprodukter utan utsläpp. SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, fick i uppdrag av regeringen 2023 att utreda om det finns lämpliga platser i Sverige för permanent lagring av koldioxid.

UNDERSÖKNINGAR hittills visar på två lämpliga havsområden: i sydöstra Östersjön och intill sydvästra Skåne. Där finns de rätta bergarterna. Det vill säga poröst berg att lagra koldioxiden i med täta bergarter över fungerar som ett lock för att stänga inne koldioxiden. Dessutom ska den helst lagras djupare än en kilometer.

– De förutsättningarna finns inte på så många andra platser i Sverige, men vi behöver fortfarande samla in mer data och kunskap för att peka ut de exakta områdena och ta reda på kapaciteten, säger Lovisa Zillén Snowball, Avdelningschef, Sveriges geologiska undersökning.

Regeringsuppdraget ska slutredovisas i mars 2026, men en delrapport kommer under nästa år. Sedan 1 mars 2014 är det tillåtet med geologisk lagring av koldioxid i Sverige, dock enbart till havs. ANNA SJÖSTRÖM

SAMUEL KARLSSON

Jan Ytterborn, Partner, Strategisk Arkitektur. FOTO: SAMUEL KARLSSON

Mikael Kullman, Mikael Kullman, projektledare CCS Slite, Heidelberg Materials Sweden. FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Almedalen i bilder

2 124 evenemang avverkades under politikerveckan i Almedalen, 388 av dessa hade koppling till byggsektorn. Nedan bilder är från både evenemangen och livet i Visby under veckan.

Värmen steg kontinuerligt under Almedalsveckan och de sista dagarna var det närmare 30 grader, vilket fick många att besöka vattendepåerna.

Nordbyggs Samhällsbyggararenan lockade många besökare. Byggfakta och Byggvärlden var arrangör av några programpunkter på arenan.

vid flera panelsamtal. I nästa nummer av Byggvärlden kan ni läsa ett länge personporträtt med honom.

Bostads- och infrastrukturministern Andreas Carlson (KD) hade ett hektiskt program under veckan, på bilden besökte han Skanskas trädgård där han pratade om infrastruktur och i synnerhet järnvägen som han tyckte hörde till det hetaste ämnet under veckan. Här är det framför allt underhållet som prioriteras av regeringen. – Vi har 91 miljarder kronor i eftersatt underhåll av järnvägen. Behovet av att underhålla den befintliga järnvägen är enorm. Det här är inte något mossigt utan det handlar om att framtidssäkra infrastrukturen och järnvägen eftersom de flesta transporter som kommer att göras i framtiden kommer att göras på den järnväg vi redan har. Konkret handlar det om trimningsåtgärder, effektökningar och att gå över till det digitala signalsystemet ERTMS som skulle öka kapaciteten påtagligt. – Det gamla systemet ATC från 1970-talet kommer att vara utbytt helt till ERTMS först 2070. Då är alla som kan ATC-systemet döda och begravda sedan länge så det funkar inte att skjuta på det problemet längre. Detta är inte minst viktigt med tanke på Nato-inträdet där Sverige kommer att bli en logistikhub.

På Samhällsbyggararenan avlöste paneldebatterna varandra, på bilden diskuteras när vändningen kommer inom bygg- och fastighetsmarknaden. Medverkade gjorde Katrin Wallensjö, affärschef Analys Svefa, Tomas Ernhagen, chefekonom Fastighetsägarna,Maryrose David, analyschef Savills och moderator Tor Borg, analyschef på Citymark och Byggfakta.

De smala gränderna i Visby var fullpackade under veckan, både av turister och besökare till politikerveckan i Almedalen.

Red Rebels syntes på gatorna i Visby.

Mikael Åslund, JM:s nye vd, deltog

FOTO: HENRIK EKBERG, ANNA SJÖSTRÖM OCH SAMUEL KARLSSON

Säkerheten under Almedalen var påtaglig, men inga incidenter ska ha inträffat under dagarna fram till tidningens pressläggning på fredagsförmiddagen.

Liv Ljungqvist och Lina Hann skötte spakarna vid Samhällsbyggararenan.

Politikerna drog folk till Almedalens stora scen där samtliga riksdagspartier talade.

Andreas Carlson deltog vid Heta stolen som arrangerades av bland annat Bostadspolitik. se, Besqab, SBAB och Obos. Moderator var Anna Bellman.

Sprängsten räddningen för ekosystemet i Östersjön

Massa Lagu utvecklar metoder för hur sprängsten kan användas för att skydda ekosystem och skapa goda livsmiljöer för människor. En av deras prototyper kan börja byggas 2025 och Massa – projektets logik används också i ett av stadens egna byggprojekt.

Stockholm växer och i takt med det byggs Stockholms tunnelbanenät ut. Sprängningarna genererar miljoner ton sten och grus som till stor del forslas till täkter utanför staden. Masstransporterna i Stockholms län orsakar nästan trettio procent av koldioxidutsläppen från tunga transporter i länet. Enligt Marta Bohlmark, vd på Gaia Arkitektur, har vi mycket att vinna på en mer hållbar hantering av schaktmassor.

– Vi behöver etablera en logistikkedja som gör det möjligt att i större utsträckning använda massorna direkt i lokala byggprojekt, säger Marta Bohlmark.

I det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Massa Lagu undersöker Gaia arkitektur och en mängd andra aktörer hur stenmassor från infrastrukturprojekt kan användas för att skapa och restaurera livsmiljöer i skärgården. Syftet med projektet är att hitta lösningar som gynnar både ekonomi, ekologiska system,

människors livsmiljöer och socialt liv. Visionen är att stenen ska gå från restprodukt till byggmaterial utan onödiga transporter och möjliggöra projekt med många positiva synergieffekter.

ÖSTERSJÖN ÄR ETT av världens mest förorenade hav och skärgårdsnaturen utsätts för stora påfrestningar som till exempel ständiga vågsvall från sjötrafik samt överfiske. I forskningsprojektet ligger fokus på att skapa skyddade miljöer för fiskar eftersom livskraftiga fiskbestånd behövs för ett ekosystem i balans. – Med stenen kan vi bygga laguner som lek- och jaktmiljöer för fisken. Rev och vågbrytare skyddar mot erosion och hårdgjorda ytor under vattnet skapar förutsättningar för ny växtlighet och mer livskraftiga ekosystem, säger Marta Bohlmark.

I det avslutade delprojektet ”Massa ekosystemtjänster” identifierades fem platser i Stockholms innerskärgård vars ekologiska system har försvagats men kan förstärkas och nyskapas med hjälp av stenmassor. För varje plats har ett förslag tagits fram som en prototyp för hur stenmassor kan användas för att skapa skyddande rev.

DE SKYDDANDE STRUKTURERNA kombineras i prototyperna med olika inslag som utvecklar stadsmiljön. I ett pågående delprojekt undersöks också hur miljöerna kan gestaltas med hjälp av konstnärer. Bland för-

slagen finns bland annat en urban undervattenspark vid Rålambshovsparken, ett undervattensrev med stadsbad och vattenscen vid Riddarholmen och Gamla stan och en akvatisk oas vid Årsta holmar.

DEN PROTOTYP SOM är närmast ett förverkligande är Isbladslagunen. Längst ut på Södra Djurgården finns en bukt med grunt vatten, Isbladsvi-

ken. Planen är att bygga ett S-format rev i viken som ger goda förutsättningar för ett rikt fisk- och fågelliv. Både forskning, pedagogiska aktiviteter och kanske dykning ska kunna knytas till platsen. Snart lämnas en vattendomsansökan in för Isbladslagunen och om allt går som planerat kan lagunen börja byggas 2025. – Övriga prototyper kan också

komma att realiseras, beroende på vilka initiativ som tas. Vi i Massa-projektet ser vårt bidrag i att utföra prototyper som öppnar upp för fler genomföranden. Det kan också bli frågan om fler eller andra platser – det här handlar om en skalbar metodik som utarbetas kontinuerligt, säger Marta Bohlmark. Massa-projektets logik tillämpas parallellt i ett av stadens egna bygg-

Visionsbild för Isbladsviken på Södra Djurgården där planen är att bygga

Isbladsviken

Marta Bohlmark

projekt, den nya stadsdelen Kolkajen i Norra Djurgårdsstaden. Där ska över tusen bostäder och parker, torg och kajer byggas på en konstgjord yta som till stor del kommer att bestå av sprängsten från tunnelbanan. Sprängsten ska också förbättra livet för fiskarna kring Kolkajen. En marin park som efterliknar en naturlig vik planeras med konstgjorda rev, olika sorters miljöer för fiskarna att vistas i och bryggor och gångstråk.

STOCKHOLMS STAD SER stora utmaningar med att få till en effektiv hantering av schaktmassor. Staden har nyss tagit fram en handlingsplan för

masshantering och man arbetar för att bygga upp en effektivare logistikkedja. Bland annat har man inrättat en masslogistikcentral i Norra Djurgårdsstaden där massor som forslats med pråm från utbyggnaden av den blå tunnelbanelinjen lagras för att användas i Kolkajen och andra projekt.

– Vi vill gärna använda materialen lokalt och minska transporterna ut från och in i staden. Utmaningarna med det handlar bland annat om brist på

lagringsplatser, olika juridiska aspekter och effektiv logistik, säger Luc Pagés, anläggningsingenjör på Trafikkontoret och deltagare i Massa-projektet.

VILKA MASSOR SOM kommer att användas för bygget av Isbladslagunen är inte bestämt, men den mest effektiva logistikkedjan kommer att eftersträvas. De stenmassor som behövs för att bygga massaprojektets prototyper är små i relation till de som genereras vid tunnelbaneutbyggnaden.

– Vi i Massa Lagu för fram exempel på möjligheter, ett sätt att tänka

kring resurser och en konkret metodik. Vi pekar också på behovet av en planering och logistik som gör det möjligt att hantera massorna på ett mer hållbart sätt i framtiden, säger Marta Bohlmark. Mats Rönnbo är affärsutvecklingschef på Skanska. – För byggbolag är det en fördel för både ekonomi och klimatavtryck om bergmaterial används så nära källan som möjligt. Att leverera sten till projekt som Massa Lagus prototyper ger ytterligare fördelar för hållbarhetsarbetet, eftersom den biologiska mångfalden gynnas. LENA FRÄNDBERG

Visionsbild för

Skeppsholmsstranden.

MASSA LAGU

Q Massa Lagu: från rest till rev (lagu.se)

Q Delprojekt: Massa ekosystemtjänster 2021 – 2022, Massa - från rest till resurs genom konstnärligt gestaltad livsmiljö 2022 – 2024

Q Processledning: Marta Bohlmark, Gaia arkitektur

Q Finansiärer: Formas, Arq, LOVA (Länsstyrelsen i Stockholm och Havs- och vattenmyndigheten)

Q Bidragande aktörer: Stockholms stad, KTH, ELU Marin, Tyréns, White, konstnärer med flera

Bergsmassa från tunnelbaneprojekt

Q Totalt genererar tunnelbaneutbyggnaden 16 miljoner ton bergmassor, varav 11,5 miljoner ton från pågående projekt och 4,5 miljoner ton från tunnelbanan till Älvsjö, som fortfarande håller på att planeras. Just nu pågår arbetet med att ta fram en masshanteringsplan för tunnelbanan till Älvsjö. De massor som kommer att behövas till Isbladslagunen är mellan 18 000 – 23 000 m3.

Så växer Göteborgs ko

Göteborg växer nu ut i vattnet med 20 000 kvadratmeter. Bygget av den konstgjorda halvön vid Masthuggskajen har nått mer än halvvägs. Det är ett utmanande arbete; tusentals stålpålar ska slås eller borras ner i leran i älven och tusentals träpålar ska dras upp. Utan att leran sätts i rörelse.

Diyar Tasdelen är blockchef på Aarsleff Ground Engineering AB som är totalentreprenör för bygget av halvön vid Masthuggskajen i Göteborg. Omkring 80 personer är nu sysselsatta i projektet som påbörjades för två år sedan och som ska vara klart i oktober nästa år. Då ska marken stå redo att fyllas med bostäder, kontor, restauranger, parker, vägar. Ett litet Manhattan i Göta älv.

VI TRÄFFAS VID platskontoret på andra sidan Emigrantvägen som skiljer byggarbetsplatsen åt från byggetableringen. Blockchefen berättar hur de stora betongelementen som har formen av ett L, nu lyfts på plats strax innanför den 400 meter långa metallsponten som ramar in halvön. Innan har betongpålar och stålrörspålar slagits ner som fundament åt L-elementen. Dykare finns på plats och skall fylla stålpålarna med betong, under vatten.

– Varje L-element ställs på åtta stålpålar och tre betongpålar som gör installationen rejält stabil och kommer stå emot en eventuell påstötning av ett fartyg om olyckan är framme, berättar Diyar Tasdelen.

Installationsmetoden med stålrörspålar gör att det blir mindre risk att leran förskjuts när de slås ner. På så sätt minimeras risken att omgivningens byggnader ska påverkas av en för stor rörelse i leran. I marken, på byggnader och på olika ställningar i området finns sensorer uppsatta som kontinuerligt registrerar hur marken beter sig under grundläggningsarbetet. Än så länge har det inte varit några större förändringar i markförhållandena, enligt blockchefen.

– Vi har haft vissa förändringar i marken som varit förväntade, men de har inte påverkat omgivande strukturer. Fem heltidsanställda arbetar med att mäta och analysera all data som vi samlar in. De ger oss information i tid om vi skulle behöva anpassa arbetet för att hålla oss inom gränsvärdarna, säger Diyar Tasdelen.

TOTALT KOMMER 35 L-element att lyftas på plats längs halvöns sidor ut mot älven. De är mellan 7 och 9 meter höga och väger mellan 200 och 410 ton. L-elementen står på de totalt 280 stålpålar och 105 betongpålar som installeras som bärande fundament. Så här långt har 17 L-element kommit på plats.

De stora betongelementen tillverkas vid Aarsleffs egna fabrik i polska hamnstaden Świnouj cie och skeppas därifrån till Göteborg. Dessa enorma betongklossar ska fungera både som kajmur för halvön och även som påseglingsskydd gentemot den vältrafikerade farleden. Halvön kommer att bli 200 meter bred och sträcka sig 100 meter ut i älven. Men det var inte bara att börja sponta och påla för Aarsleff vid starten. Som gammal varv- och hamnstad har Masthuggskajen spelat en viktig roll i hundratals år.

– Vi fick börja med att ta bort mel-

I mitten av bilden syns pålar och lite längre bort även L-elementen. Närmast syns bottenplattan.

Visionsbild på halvön på Masthuggskajen.

lan två och fyra meter av det översta bottenlagret, säger blockchefen. Totalt handlade det om 25 000 ton jordmassor och 45 000 ton sediment som har forslats bort. För att inte nämna alla träpålar som i ett par hundra år har fungerat som grund för olika verksamheter på Masthugget. Något som får Diyar Tasdelen att skratta. – Det är tusentals träpålar på denna lilla yta och vi är inte klara med det arbetet än. Vi drar upp dem och fyller på med lera för att inte grunden ska påverkas. Det finns tyvärr inte så många ritningar kvar som visar var pålarna sitter, så vi får göra undersökningar själva innan vi ska

Det är tusentals träpålar på denna lilla yta och vi är inte klara med det arbetet än

påla eller sponta, vilket är tidskrävande, säger han.      Byggherre för projektet är kommunala fastighetsbolaget Älvstranden Utveckling och kontraktet som skrivits med Aarsleff ligger på cirka 1,3 miljarder kronor. Av denna summa står Älvstranden Utveckling för närmare miljarden, resterande betalas av fastighetsägarna Elof Hanssons Fastigheter, Stena Fastigheter och Riksbyggen, som samtliga kommer att bygga på halvön.

STADENS SYFTE MED projektet är att öppna upp mot älven med bostäder, kontor, restauranger och parker och samtidigt sammanlänka Skeppsbron med Masthugget. Eftersom det inte går att bygga ovanpå Götatunneln, som går strax bredvid, så krävs det extra byggbar mark i området för att uppnå visionen.

Själva halvön, som snart gör stadsdelen lite större, kommer to-

talt stå på närmare 2 000 pålar som stabiliserar dess mark. Påldäcket, som utgör grunden för vägnätet, löper runt och mellan byggytorna, och utgör hälften av dessa pålar, det vill säga cirka 1 000 betongpålar.

Den 25-våningar höga kontorsbyggnaden Global Business Gate som skall byggas först, kräver en omfattande grundläggning för att stå stabilt. Varje byggyta måste optimeras med rätt pålar och rätt placering för att säkra upp för en optimal grundstabilitet.

– För Global Business Gate borrar vi ner 304 stålpålar genom betongplattan och leran, ner i berget. Det finns totalt tre byggområden på halvön där grundläggningen anpassas för varje byggnadsstruktur, säger Diyar Tasdelen.

Q Är det ett svårt arbete?

– Det är utmanande och komplicerat. Det kräver erfarenhet, gedigen

Den konstgjorda ön sträcker sig 100

kunskap och rätt resurser. Det är ett trångt område här vid hamnen som innebär stora logistiska utmaningar för oss, samtidigt pågår andra byggprojekt i närområdet som behöver tas hänsyn till. Dessutom jobbar vi i vatten, som innebär att vi måste använda ganska stora och utrymmeskrävande pråmar när vi utför installationer. Finns det till exempel ett behov av en mindre maskin någonstans så får vi ta den på en pråm och transportera dit, eftersom det inte ännu finns några vägar att köra den på. Vädret kan också ställa till det. Det krävs en mycket detaljerad planering och kommunikation, förklarar han.

Diyar Tasdelen har jobbat med

BILD: KANOZI ARKITEKTER

Diyar Tasdelen

nstgjorda halvö fram

FOTO: HENRIK EKBERG

Totalt kommer 35 L-element att lyftas på plats längs halvöns sidor ut mot älven. Var och en väger mellan 200 och 410 ton. FOTO: AARSLEFF

meter ut i vattnet från Masthugget och blir 200 meter bred. FOTO: HENRIK EKBERG

andra stora projekt runt om i Danmark, England och Tyskland, men det är första gången i Sverige.

– Det är inte bara första gången jag jobbar på ett projekt i Sverige, det är också första gången jag bygger i vatten. Aarsleff har så gott som all kunskap och resurser som krävs för den här typen av projekt, inom bolaget. Det är en stor fördel. Det vi

tagit in experter för är bland annat dykarbeten, muddring och vattenrening.

Q Hur är det att vara blockchef i Sverige?

– Det är ungefär som i Danmark, men jämfört med England är det mindre byråkrati här, säger han. HENRIK EKBERG

Tidplan för hela projektet

Q Förberedande arbeten inför grundläggning startar Sommaren 2022.

Q Byggstart grundläggning 2025.

Q Byggstart kvarter 2027.

Q Första inflyttning – Omkring 2030 ska hela halvön stå klar.

JOACHIM HALLENGREN

Ї Gör: Vd och koncernchef för Svevia sedan den 1 januari i år Ї Bakgrund i korthet: Lång karriär på NCC där han bland annat varit vice vd, affärsområdeschef för NCC Property Development och vd för affärsområde Housing. Vd för bostadsutvecklingsbolaget Bonava i cirka fem år.

Ї Ålder: 60 år i sommar.

Ї Familj: En dotter och en son.

Ї Bor: Bostadsrätt i Göteborg. Ї Gör helst en ledig dag: Läser, lyssnar på musik, tar en cykeltur i skogen.

Ї Senast lästa bok: Sparks av Ian Johnson.

Ї Senast spelade låten: Maraton med Miss Li och Eah Jé.

Ї Kuriosa: Om jag inte hade det här jobbet skulle jag vilja jobba som cykelmekaniker och ha en egen liten cykelverkstad. Jag älskar cyklar och det finns inget som är dåligt med dem: de är vackra, miljövänliga och man får motion. Dessutom gillar jag att laga saker och om man kan reparerar i stället för att köpa nytt så tycker jag att det är en bra sak.

”INGEN REVOLUTION, SNARARE EN EVOLUTION”

Att gå från bostäder till väg och infrastruktur har inte varit något stort steg, säger Joachim Hallengren. Han erkänner att han inte kan särskilt mycket om asfalt, men eftersom han jobbar med folk som är specialister på det så är det heller ingen nödvändighet. Däremot är han bra på att driva stora bolag.

Joachim Hallengren säger att han numera är för gammal och erfaren för att ta sig an något han inte gillar. Det var också därför han tackade ja till att bli vd för Svevia fast han egentligen tänkt att han inte skulle jobba operativt längre.

Nu har han tagit sig an utmaningen att vända Svevia. – Jag tror verkligen på Svevia, men nu krävs lite ny struktur, säger han.

TEXT: ANNA SJÖSTRÖM

Svevia har ett tufft år bakom sig och Joachim Hallengren säger att 2023 är ett år som Svevia inte är nöjda med på något sätt.

– Tyvärr följde det med in i 2024. I slutet av 2023 såg vi att industridivisionen tappade kraft och resultat mot vad vi hade vänta oss. När vi skulle stänga böckerna för första kvartalet 2024 fick vi indikationer på att det fanns avvikelser som vi inte riktigt förstod och vi tvingades göra om bokslutet för 2023.

Svevias genomlysning visade på avvikelser inom division Industri, som resulterat i en omvärdering av projektportföljen.

– I dag gör vi andra bedömningar än vi gjorde vid årsskiftet om hur lönsamma våra projekt är, och vilka risker som finns.

Sammantaget har resultatet i kvartalet belastats med 85 miljoner kronor i nedskrivning av projekt och avsättningar. Kvartalets resultat för koncernen uppgick till -117 miljoner kronor.

VID ÅRSSKIFTET TACKADE Joachim Hallengren ja till att bli vd, från att ha haft rollen som tillförordnad sedan den 28 juni 2023.

– Svevia är i grunden ett stabilt bolag och jag tror verkligen på bolaget, men nu krävs ny struktur och ordning och reda, säger han.

Halvåret som vd beskriver han som utmanande, omtumlande och väldigt lärorikt. Det har varit roliga lärdomar som att lära känna en ny organisation och dess medarbetare, men även andra erfarenheter.

– Med tanke på att bokslutet för 2023 fick göras om så har jag lärt mig saker jag hoppas att jag inte får användning för igen.

SENASTE VD-ROLLEN HAN hade var för bostadsutvecklaren Bonava, där han slutade 2021. Efter det kände han sig klar med det operativa arbetet och tanken var att fortsätta som styrelseproffs och rådgivare. Men när Svevias förre vd sa upp sig för ett annat jobb fick Joachim Hallgren, som suttit i Svevias styrelse sedan 2022, frågan om att ta över som tillförordnad.

– Jag tackade ja av lojalitet och var säker på att det skulle bli ett tillfälligt uppdrag.

Men så hände två saker: dels tyckte han att det var väldigt roligt och fattade tycke för Svevia och medarbetarna. Samtidigt kände han ett ansvar.

– Känslan är att Svevia kan så mycket bättre och jag kände också att det fanns förutsättningar för att göra skillnad, jag har varit med och vänt bolag förut. Det var ett stort beslut och jag överraskade mig själv lite, men samtidigt var det ett självklart beslut att tacka ja.

SÅ NU SITTER han på vd-stolen med uppdraget att vända på Svevias utveckling. Svårt?

– Egentligen är det inte superkomplicerat. Det handlar om att göra mer av det vi är bra på och låta bli sådant vi inte är så bra på, säger Joachim Hallengren.

Fokus ligger på att bygga en kultur som är affärsmässig, resultatorienterad, noggrann och säker.

– För att klara det måste vi knyta till oss medarbetare som tycker om en sådan kultur. Sedan ska vi rent organisatorisk komplettera med processer och rutiner som stöttar ett sådant arbete.

Det innebär en förändringsresa som han uppskattar kommer ta någonstans mellan tre och fem år. Och den kommer att sätta igång på allvar i höst.

Men vissa delar har redan setts över och man har börjat uppifrån. Ett första steg har varit att se över koncernledningen och bland annat tagit in två nya medlemmar.

– Vi måste ha rätt kompetens nu när vi ska börja jobba på ett annat sätt.

MEN ALLT SKA inte göras om. Det finns i dag mycket som också fungerar bra. Han ger några exempel: – Drift-divisionen med en marknadsandel på nästan 50 procent. Där finns stolta medarbetare och där finns kraft att hämta för oss alla.

Han lyfter också att Svevia har vunnit flera betydelsefulla anbud där kraven på hållbarhet varit stora från kommuner, Trafikverket och privata aktörer. Bland dessa finns samverkansprojekt som till exempel den entrepre-

Jag är

egentligen ingen bra förvaltare, jag vill hellre hitta nya vägar framåt

nad Svevia ingått med Stockholm Vatten och Avfall, för att utöka kapaciteten och säkra vattenförsörjningen i Stockholm.

Q Hur ser du på din roll i Svevias förändringsprocess?

– Min uppgift är att vara tydlig i kommunikationen, både internt och externt. Men det är lika viktigt hur jag agerar. Jag ska visa att jag reser på rätt sätt, att jag har rätt skyddskläder när jag är ute på arbetsplatser, hur jag beter mig mot andra och att jag fokuserar på uppsatta mål. Tillsammans med andra chefer sätter jag ett agerande som blir tydligt för alla. För mig kommer säkerheten alltid först. Jag ser även fram emot att intensifiera vårt säkerhetsarbete och har redan under våren påbörjat en satsning för att stärka säkerhetskulturen. Jag en hög ambition och en tydlig vision om noll olyckor.

Q Vad mer sker i höst, när ni börjar ”på riktigt?

– Hittills har vi stakat ut vägen framåt, men i höst ska vi gå in på hur vi ska göra. Alla divisioner har sina styrkor och utmaningar och det är inte samma överallt. Det är inte ”one size fits all” som gäller här och därför kommer det också att ta olika lång tid. Vi kommer att presentera handlingsplaner med olika aktiviteter samt tidsplaner och vem som är ansvarig. Att följa upp är viktigt.

Q Kommer det att resultera i uppsägningar?

– Vi har gjort några sådana stora förändringar redan eftersom omkostnaderna var för höga. Jag tror inte att det här kommer att innebära några stora omkastningar, utan det blir mer en justering. Det är ingen revolution, snarare en evolution. Sedan ska man förstås ha respekt för att vissa personer tycker att förändringar är jobbiga.

Q Hur är du som ledare?

– Jag är en tydlig och kommunikativ ledare med stor energi. Jag tycker att det är okej att misslyckas, för då har man i alla fall testat, men det är inte okej att göra samma fel igen och igen. Jag försöker också att vara tillgänglig och närvarande och är gärna ute på arbetsplatserna. Jag är orädd i den mening att jag tar mig an svåra saker. Jag tar mig an saker med hjärta och kärlek, jag älskar verkligen det jag håller på med.

Q Vad är det du älskar?

– Teamet och den energi som finns. Nu har vi tagit oss an den här utmaningen att driva förändringsarbetet och jag trivs med det. I hela min karriär har jag jobbat med förändringar och utvecklingsprocesser så för mig är det inget nytt. Jag är egentligen ingen bra förvaltare, jag vill hellre hitta nya vägar framåt, säger Joachim Hallengren.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Dags att utse Årets Byggchef 2024

Nu är det dags att nominera till Årets Byggchef 2024. Känner du någon som är värd utmärkelsen så gå in och nominera här i dag. Det är dags att hitta efterträdaren till förra årets vinnare Angelica Starke som här svarar på frågor om året som gått.

Nomineringsprocessen är nu i full gång och redan har några nomineringar inkommit, men vi vill ha fler. Så har du en kollega, kund eller någon annan du känner till som du uppskattar som byggchef så tveka inte att nominera den personen till byggsektorns finaste pris.

Årets Byggchef delas ut av branschföreningen Byggcheferna och tidningen Byggvärlden. I år delas det ut för 15:e året i rad. De kriterier som juryn bedömer är bland annat lönsamhet, etiskt agerande, ledarskap, förnyelse och säkerhet. Stor vikt läggs på referenstagning med hjälp av ett externt företag.

I höstas överraskades Angelica Starke med blommor och tårta på sin arbetsplats på Hisingen i Göteborg.

Q Hur har tiden efter utnämningen varit?

– Det fina efter nomineringen har varit att så många har hört av sig. Det har verkligen värmt.

Q Så här med lite distans, vad har priset betytt för dig?

– Det har betytt mycket i förhål-

lande till självförtroendet att tro på den typ av ledarskap som jag vill jobba med och utveckla. Att få bekräftelse på att det jag gör uppskattas och bidrar till både projekt och medarbetare har varit en väldigt kul. Även utbildningen som jag fick gå har varit värdefull.

Det fina efter nomineringen har varit att så många har hört av sig

Q Du lämnade Sweco för nystartade Nymiko, hur har uppstarten varit?

– Det har varit en fartfylld start. Vi har bland annat skaffat ett eget kontor, fått nya uppdrag och anställt två personer som börjar efter sommaren. Så vi ser verkligen fram emot hösten och vad vi tillsammans kommer kunna skapa framöver.

Q Vilka egenskaper vill du se att årets vinnare har?

– Jag funderar just nu mycket på allt som innefattas i ett hållbart ledarskap. Jag tror vi behöver förebilder inom området i en just nu ganska stressad och pressad bransch där vi inte får glömma av de människor som genomför projekten. Lite ledord skulle kunna vara: Meningsfullhet, Självmedvetenhet, Gemenskap.

REDAKTIONEN

Här nominerar du till Årets Byggchef 2024

Angelica Starke vann utmärkelsen Årets Byggchef förra året. Hon vill att årets segrare är en förebild för hållbart ledarskap i en i dag stressad och pressad bransch.

Toppnotering för nya bostäder

Förra året blev över 17 000 bostäder i Stockholms län inflyttningsklara, enligt en ny rapport från Länsstyrelsen. Det är den högsta siffran sedan 1973. Trots det är bostadsmarknaden fortfarande ur balans.

Länsstyrelsen konstaterar ännu en gång att det inte finns tillräcklig variation på bostäder i upplåtelseform, pris och storlek för att möta behoven som finns.

– Om inte ansvaret för bostadsförsörjningen får en långsiktigt hållbar lösning kommer länsbornas möjligheter att komma in på bostadsmarknaden försämras ytterligare för varje år som går, säger Henrik Weston, bostadsexpert och en av författarna bakom Länsstyrelsens årliga rapport om länets bostadsmarknad.

FÖRRA ÅRET GENOMGICK Stockholms län en dramatisk förändring när det kärva ekonomiska läget resulterade i att antalet nya bostäder som började att byggas rasade. Under 2023 påbörjades 8 300 bostäder. I år väntas motsvarande siffra landa på omkring 8 000. Att rekordmånga bostäder färdigställdes ifjol med över 17 000 bostäder har dock inte inneburit större framgång för att hantera länets bostadsförsörjning, enligt Henrik Weston.

– I grund och botten är det fantastiskt att så många bostäder blivit inflyttningsklara, men det är bekymmersamt att bostäderna är dyra både att köpa och hyra och att många dessutom är små till ytan. Att många bostäder till följd av det står osålda och tar längre tid att hyra ut är en olycklig situation i bostadsbristens Stockholm. De löser inte stockholmarnas bostadsbehov, säger han.

I takt med att de påbörjade bostäderna färdigställs, mörknar förutsättningarna för att sätta i gång nya projekt. Eftersom många bostäder

står tomma behöver bostadsutvecklarna i första hand bli av med osåld nyproduktion. Det sker till viss del med erbjudanden och prissänkningar. Men för att hushållen ska våga och kunna investera i nyproduktion behöver realräntan fortsätta nedåt och det globala läget stabiliseras.

FÖR ATT KLARA länets demografiska bostadsbehov krävs ett tillskott på ungefär 600 bostäder varje år per 1 000 nya invånare. De senaste nio åren har tillskottet landat på i snitt 540 bostäder. Den nuvarande nedgången av nya bostäder innebär att bostadsförsörjningen blir ännu mer eftersatt. Sammantaget pekar allt på att bostadsbyggandet kommer ligga under behoven under resten av 2020-talet. Men samtidigt tyder nya befolkningsprognoser från Region Stockholm på att det totala byggnadsbehovet kan skruvas ner framöver.

I grund och botten är det fantastiskt att så många bostäder blivit inflyttningsklara

– Oavsett hur siffrorna för bostadsbehovet kommer se ut framåt kommer ett lägre bostadsbyggande de kommande åren bli kännbart. Även om nyproduktion är dyrt och inte efterfrågas av alla innebär det låga byggandet en större konkurrens om befintliga bostäder och att utflyttningen av arbetsför befolkning till angränsande län kommer fortsätta, säger Henrik Weston. Han fortsätter:

– Utöver svårigheterna för hushållen påverkas byggbranschen av konkurser och arbetslöshet. Även näringslivet, välfärdssektorn och hela maskineriet som håller i gång Stockholmsregionen påverkas negativt när bostadsmarknaden inte mår bra.

Många nyproducerade lägenheter står tomma. FOTO: HENRIK WESTON/LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM

Om länet ska behålla sin attraktivitet som en spännande, kreativ och trygg plats för människor och företag måste bostadsfrågan få en långsiktigt hållbar lösning. Det har vi lyft fram många gånger tidigare och det är också det vi vill förmedla i år. Den hållbara lösningen som Länsstyrelsen syftar på innebär att både regeringen och kommunerna, som ansvarar för bostadsförsörj-

ningen, ser nyttan med ett varierat bostadsbestånd som tar hänsyn till de lokala behoven i stället för att fokusera på ensidigt dyr nyproduktion. Att följa utvecklingen i det befintliga beståndet är särskilt viktigt eftersom det är där bostäderna med överkomliga hyror finns. – Vi noterar också att allt fler kommuner saknar mål för bostadsförsörjningen, trots att det är ett

lagkrav. För att alla ska få sina bostadsbehov tillgodosedda pekar det mesta mot att vi behöver en svensk modell för riktade bostäder. Boverkets idéskiss till inkluderande bostadsbyggande med statligt stöd är ett bra underlag för att komma vidare i frågan om överkomliga bostäder för bredare grupper, säger Henrik Weston.

REDAKTIONEN

År 2023 utgjorde investeringar i anläggningsmarknaden 37 procent av den totala byggmarknaden i Sverige, jämfört med EU-genomsnittet på 21 procent, enligt Prognoscentret.

BILD: GETTYIMAGES

Betydelsen av infrastrukturen större i Sverige än i övriga Europa

Enligt nya bedömningar från Prognoscentret väntas Sveriges totala infrastrukturinvesteringar uppgå till 235 miljarder kronor i år. Infrastrukturinvesteringarna i Sverige utgör en större andel av bygg- och anläggningsmarknaden om man jämför med hur det ser ut i övriga Europa vilket beror på de särskilda förutsättningar som råder här.

Trots sin stora betydelse för ekonomin får anläggningsmarknaden sällan samma uppmärksamhet som andra segment inom byggsektorn, som till exempel bostadsbyggandet. Den utgör 21 procent av den totala byggmarknadens samlade produktionsvärde i Euroconstruct-området som uppskattas till knappt 25 000 miljarder kronor under 2024. Anläggningsegmentets stabila utveckling stöds av långsiktiga projekt och offentliga medel, och står i kontrast till den volatila bostadssektorn och fastighetsmarknaden.

Multinationella EU-fonder fungerar som en stabilisator, särskilt genom initiativ som EU Next Generation program och EU:s gröna giv.

Lägre investeringar i Europa efter pandemin Efter Covid-19-pandemin skar många europeiska regeringar kraftigt ner på investeringar i anläggningsmarknaden för att bekämpa offentliga underskott och skulder.

Den kraftiga inflationen och markanta kostnadsökningar har dessutom adderat till slopade investeringar och uppskjutna projekt vilket inneburit att infrastrukturens underhållsskuld ökat i en hög takt i Europa.

I Sverige utgör Maastricht-skulden cirka 31 procent av BNP, vilket gör den till en av de lägsta i hela EU. Följaktligen är den offentliga skulden inte en begränsning för ökade offentliga investeringar. Faktum är att skulden nu ligger under den minimigräns som är bestämd av Riksdagen. Därför har regeringen möjlighet att öka skulden på kort sikt, vilket kan gynna investeringar i anläggningsmarknaden.

År 2023 utgjorde investeringar i anläggningsmarknaden 37 procent av den totala byggmarknaden i Sverige, jämfört med EU-genomsnittet på 21 procent. Trots detta byggdes majoriteten av vägar och järnvägar i Sverige för länge sedan och har generellt sett inte underhållits särskilt väl. Som en följd av decennier av alltför låga investeringar och en ständigt ökande underhållsskuld, överstiger nuvarande efterfrågan vida de faktiska investeringsnivåerna.

Långa avstånd och stora export gör

Sverige unikt

På grund av Sveriges långsträckta form, som mäter 1600 kilometer från norr till söder och 500 kilometer från väst till öst, är efterfrågan på

vägar och järnvägar betydligt högre än i många andra europeiska länder. Dessutom utgör den svenska gruv-, stål- och skogsindustrin, som huvudsakligen är belägen i norr, en betydande del av BNP och exporten, vilket skapar stora krav på tillförlitliga transporter. Den gröna industriella omställningen som för närvarande äger rum i norra Sverige driver ytterligare investeringar i vägar, järnvägar, marin infrastruktur och energi.

Investeringar i drift- och underhåll positiva genom hela prognosperioden Om anläggningsmarknaden delas upp i nyinvesteringar respektive underhållsinvesteringar kan det konstateras att nivån på nyinvesteringarna står stilla i år efter att ha backat med 2 procent under 2023. Under 2025 och 2026 tar dock utvecklingen fart då de väntas öka med 6 respektive 5 procent. Driftoch underhållsinvesteringar utvecklas positivt under alla år mellan 2023 och 2026 men ökningstakten avtar något till 1 procent under 2026.

Så utvecklas de olika segmenten framöver

Segmentet för järn- och spårvägsanläggningar kommer från en period av höga investeringsnivåer under perioden 2019-2023. I slutet av 2022 beslutade dock regeringen att avbryta planeringen av ett sammanhängande system av nya stambanor för att i stället skynda på

järnvägsutvecklingen i norr. Under 2024 väntas investeringarna minska med cirka 4 procent i reala termer då satsningarna i höstbudgeten avtar något. Minskningen beror även på förseningar i flera projekt och på utmaningar med upphandlingar. För energisektorn väntas de samlade nyinvesteringarna samt satsningarna på drift- och underhållsåtgärder uppgå till drygt 61 miljarder kronor under 2024 (uttryckt i 2023 års prisnivå), vilket gör sektorn till det största segmentet på anläggningsmarknaden. Investeringarna i vindkraft minskar under 2024 men utbyggnaden av lokal-, region- och transmissionsnäten gör att energisegmentets investeringar vänder upp med 2 procent under 2024. Under åren 2025 och 2026 väntas återigen en relativt kraftig tillväxt i energirelaterade investeringar och då främst inom elnätsutbyggnaden och för vindkraften under år 2025. Investeringar i farleder och hamnar ökar kraftigt med drygt 50 procent under perioden 2023-2025 men går tillbaka med knappt 20 procent under 2026. Ökningen sker inom såväl privata och kommunala hamnar som inom statens farleder och övrig marin infrastruktur. Budgetpropositionen för 2024 och Trafikverkets budget visar att både Trafikverket och Sjöfartsverket får ökade medel under perioden fram till år 2025. I ett längre perspektiv finns förutsättningar för ytterligare

tillväxt, men det förutsätter att man i högre grad enas om en nationell strategi, samt att lokala och regionala hamnar i större utsträckning samarbetar.

Investeringarna i kommunaltekniska anläggningar har successivt ökat de senaste sju åren. I och med att förnyelsebehovet är stort, de miljömässiga kraven ökar, behovet av klimatsäkring vid översvämningar ökar och finansieringen sker via taxor pekar det mot en fortsatt tillväxt under flertalet år framöver. De totala investeringarna inom kommunaltekniska anläggningar väntas uppgå till knappt 32 miljarder under 2024 medan underhållet väntas uppgå till knappt 7 miljarder, mätt i 2023 års prisnivå. Sammantaget bedömer Prognoscentret att reinvesteringstakten ökar något framöver medan nyanläggandet går ner något med den minskade nybyggnationen av bostäder. Totalt innebär det en volymtillväxt på cirka 2 procent per år mellan 2024 och 2026.

MÅRTEN PAPPILA, ANALYTIKER

ETT BREV FRÅN 19 000 VÄNNER

Byggcheferna består av 19 000 människor med samma vardag som du. Samma ångest över svåra projekt. Samma kickar av att lösa problem. Samma stolthet över att vara med och bygga Sveriges samhälle.

Medan du sköter ditt jobb kämpar Byggcheferna för att ditt företag ska få lätt att rekrytera. Vi jobbar för att makthavare och politiker ska förstå vad du behöver. Vårt mål är att hela samhällsbyggnadssektorn ska präglas av säkra arbetsmiljöer, schysta villkor, sund konkurrens och mångfald.

Tack vare din medlemsavgift kan vi sprida en uppdaterad bild av sektorn, debattera i riks- och branschmedier, möta ministrar, driva kampanjer, besöka skolor och hålla koll på allt som rör din yrkesroll.

Byggcheferna är en del av Ledarna, Sveriges chefsorganisation, och vi hjälper dig att bli den bästa möjliga chefen i en av Sveriges viktigaste branscher. För vi vet att alla tjänar på ett bra ledarskap. Tack för att du är med!

Fa koll pa dina förmaner

Se vad som ingår i ditt medlemskap påbyggcheferna.se

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Återvunnet stål

Q Köket Picky Lab tillverkas i 95% rostfritt stål. Varje komponent i köket tillverkas på beställning och anpassas på millimetern, för en perfekt passform och en slät yta. Bänkskivan är tillverkad av 4 mm rostfritt stål med sömnlöst svetsad vask och luckorna har integrerade handtag. www.pickyliving.se

Ny serie av gräsklippare

Q Stihl presenterar en ny serie av batteri- och bensindrivna gräsklippare. Serien innehåller fem gräsklippare där RMA 243, RMA 248 T och RMA 253 T drivs av batterisystemet AK medan RM 248 T och RM 253 T drivs av bensin. Samtliga modeller i serien är så kallade 4-i-1-gräsklippare så de kan användas till klippning, uppsamling, sidoutkast samt mulching - där gräsklippet omvandlas till näring.

Gräsklipparna har en central justering av klipphöjden vilket gör att användaren med ett enkelt tryck kan välja mellan allt från 20 till 100 millimeter.

Alla modeller i serien har ett handtag och styre som kan fällas och höjdjusteras. Detta gör det bekvämare att klippa och enklare att nå gräsuppsamlaren. www.stihl.se

Rengöringsservett

Q LIP Rengöringsservetter är en specialutvecklad rengöringsprodukt som effektivt löser och tar bort olja, fett och smuts. Föroreningar och smuts ska absorberas direkt i servetten och lämna ytan ren och desinficerad.

Passar för rengöring av verktyg och olika typer av ytor. Servetterna bör dock inte användas på målade och lackerade ytor, eftersom ingredienserna kan påverka färg och lack.

Är förpackade i en praktisk plastbehållare som är lätt att ta med sig och sevetterna hålls återfuktade om locket till behållaren stängs efter användning.

www.lip.dk

Enkel måttbeställning av plexiglas

Q Plexishoppen.se har utvecklat en användarvänlig onlineplattform där kunder enkelt kan ange måtten på sin plexiskiva och direkt få en prisoffert. Beställningsverktyget ska göra det möjligt för alla, oavsett teknisk kunskap, att beställa plexiglas. Målgruppen är både privatkunder och företag som söker flexibla och skräddarsydda lösningar för sina projekt. Plexiglasen kan användas till allt från skyddsskärmar och möbler till hobbyprojekt och kommersiella installationer.

Det finns ett flertal olika tjocklekar och färger.

www.plexishoppen.se

Arkitekt 2.0

Q Höganäs kakel och klinker Arkitekt 2.0 finns de fyra primärfärgerna – röd, gul, grön och blå. Som ett komplement för dessa nyanser finns även varma och kalla neutrala toner samt svart och vit. Färgerna i Arkitekt 2.0 är uppdelat i sju färggrupper. Varje grupp har övergående nyanser från djupa till ljusa. Detta upplägg gör att varje färg kompletterar varandra både vertikalt och diagonalt över paletten. Seriens storleksspektrum, som omfattar dimensioner från 5×5 till 20×20, öppnar upp oändliga installationsmöjligheter och ger en tydlig karaktär på både väggar och golv. På bilden: Hoganas 2.0 Pine 47x197 mm och Soap Green i 47x47mm och 97x97mm. www.hoganaskakel.se

Nytt verktyg för ökad grönska

Q Arkitektkontoret Fojab har utvecklat en metod och ett digitalt verktyg för att identifiera mark som lämpar sig för trädplantering och som skapar förståelse för vilka faktorer som hindrar respektive gynnar grönska. Verktyget tar hänsyn till ledningsstrukturer under mark, nuvarande markanvändning och skyddsavstånd till byggnader, gator och ledningar. Verktyget Treeable baseras på 3-30-300-regeln, ett mått på grönska som används i planeringen av hälsosamma städer. Den innebär att alla ska kunna se minst 3 träd från varje hem, skola och arbetsplats, varje stadsdel ska ha minst 30 procents krontäckningsgrad och det ska vara max 300 meter till ett grönområde från varje bostad.

www.fojab.se

Eldriven hjullastare

Q Den 15 ton tunga L90 Electric från Volvo CE är den första eldrivna hjullastaren i sin klass. Den passar för bland annat industriell materialhantering, skogsbruk, jordbruk och landskapsarkitektur, stenbrott och gruvdrift samt avfall och återvinning.

Klarar 4-5 timmars drift i medeltung terräng och en hel arbetsdag i lättare. Elmotordrivningen återvinner energi genom att fungera som generatorer vid inbromsning, vilket ger längre drifttid och längre livslängd för bromsarna.

Maskinen kan laddas 0-100 % på cirka 70 minuter med en 150 kW DC snabbladdare eller PU500 mobil kraftenhet, medan dess AC ombordladdare kan ladda på 6-7 timmar över natten. L90 Electric kommer att finnas tillgänglig för utvalda marknader i Europa under 2025. www.swecon.com

Av: Annika Rådlund

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform.

Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna.

SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör Projektnamn Projektrubrik kommun Byggkostnad

Victor Friis-Liby AF Bygg Väst AB Rubingatan Opalterrassen Nybyggnad av flerbostadshus på Tynnered, Göteborg, etapp 2

Johan Edlund Sara Coletti TL Bygg AB Tegeltornen, Fabriksparken etapp 3

Roger Persson AF Bygg Syd AB Reningsverk Knislinge

Jason Mecler

Michael Landqvist

Marcus Johansson Husab AB Hållbar renovering kv Vargen

Tobias Rydberg Moelven ByggModul AB Bollmora höjden

Johan Eriksson

Henrik af Ekenstam NCC Sverige AB Adolfsfältsskolan

Henrik Andersson Henrik Anderssons Byggnads AB Nya Solgården och Bullerbyn

Dime Usinovski

Magnus Persson

We Construction Göteborg AB Betongfabrikstomten

Johnny Andersson Näset 4888 AB Valsjön

Dime Usinovski Magnus Persson We Construction Göteborg AB Mileway

Johan Bergholm OBOS BBL AB BÄVERN

Patrik Sjögren SERNEKE Sverige AB Spettet etapp 1

Henrik Jonsson

Joakim Antonsson NCC Sverige AB Trubaduren 3, hus 20, 21, 22, 25, 26, 28, 29 och 30

Nybyggnad av flerbostadshus med butiker och restauranger i Sundbyberg, Etapp 3

Nybyggnad av reningsverk i Knislinge, Östra Göinge

Renovering av flerbostadshus i Sundbyberg

Nybyggnad av punkthus i Bollmora, Tyresö

Nybyggnad av grundskola och förskolor i Ängelholm

Göteborgs stad 550 mkr

Sundbybergs stad 300 mkr

Östra Göinge kommun 260 mkr

Sundbybergs stad 200-300 mkr

Tyresö kommun 200-260 mkr

Ängelholms kommun

Nybyggnad av särskilt boende och förskola i Våxtorp Laholms kommun

Nybyggnad av affärshus i Lillänge, Östersund Östersunds kommun

Nybyggnad av bostäder, hotell m.m i Krokom

mkr

mkr

mkr

Krokoms kommun 100-200 mkr

Nybyggnad av logistikanläggning i Sigtuna Sigtuna kommun

Nybyggnad av flerbostadshus i Tyresö Tyresö kommun

Nybyggnad av flerbostadshus i Lidköping Lidköpings kommun

ROT-renovering flerbostadshus i Uddevalla, Huvuddel 3 (option 1)

140 mkr

100-150 mkr

mkr

Uddevalla kommun 110 mkr

Martin Edlund YLAB Larssons Bygg AB Rosersberg Nybyggnad av logistikfastighet i Sigtuna Sigtuna kommun 100-120 mkr

Mattias Pehrsson Åhlin & Ekeroth Byggnads AB Bägaren Till och ombyggnad av kontor i Norrköping

Alf Björk Metrolit Byggnads AB Brf Bygatan Stambyte och badrumsrenoveringar i flerbostadshus i Solna

Norrköpings kommun Ej officiell

Solna stad 80-100 mkr

Marcus Nordquist Hökerum Bygg AB Juno, kvarter 19 Nybyggnad av flerbostadshus i Vega, Haninge Haninge kommun 80-100 mkr

Marcus Nordquist Hökerum Bygg AB Mira, kvarter 18 Nybyggnad av flerbostadshus i Vega, Haninge

Haninge kommun 80-100 mkr

John Lycke Johansson & Rehn Byggnads AB Backa Nybyggnad av logistikfastighet i Göteborg Göteborgs stad 80 mkr

Mattias Nordstedt TL Bygg AB Uppsävja förskola Nybyggnad av förskola i Uppsala Uppsala kommun 75 mkr

Patrik Wibelius

André Sandberg Otto Nilssons Byggnads AB Vårfruskolan Om- och tillbyggnad av skola i Lund Lunds kommun Ej officiell

Staffan Hemström HMB Construction AB Marma 3:14 Nybyggnad av tandvård och vårdcentral i Alunda, Östhammar

Östhammars kommun 50-70 mkr

Amer Ganibegovic Henrik Anderssons Byggnads AB Wendes DV Autism Nybyggnad av daglig verksamhetautism i Kristianstad Kristianstads kommun 55 mkr

Jonas Kristiansson Dynacon Construction Kalmar AB Sjöbergs hage Förtätning av bostadshus, handelshus mm i Färjestaden

Mörbylånga kommun Ej officiell

Martin Windolf Winge ByggnadsAB Motorikhall, Täby IP Nybyggnad av motorikhall i Täby Täby kommun 50 mkr

Magnus Gunnarsson

Mats Eriksson NCC Sverige AB ROT Fasanstigen etapp 3 ROT-renovering av flerbostadshus i Bro etapp 3 Upplands-Bro kommun 50 mkr

Meri-Maija Göransson Arkö Bygg & Entreprenad AB Vikingen

Jonas Petré Primula Byggnads AB Fröken Julie 1

Mantas Kisielius EMPRAL AB Dragarbrunn

Stefan Andersson Sidskogen Bygg AB Rusta, Jem & Fix (Handel 1 & 2)

Mattias Lindgren Thage i Skåne AB Kontor LFGK

Konkurser i byggbranschen

Företag Kommun

Stockholms län

Mälardalens Teknikinstallationer AB Handen

Winema AB Stockholm

Nordic Bygg AB Stockholm

Byggdesign 24 AB Stockholm

Rl Tak & Bygg AB Tyresö

Bygg:2an i Sundbyberg AB Vallentuna

Arteaga Golv & Bygg AB Stockholm

Fiskens måleri AB Stockholm

Betong & Microcement 08 AB Farsta

BRAZ Golv Entreprenad AB Huddinge

Gennert Bygg AB Nacka

Stockholms Elservice AB Södertälje

Cyklande rörmokaren Sverige AB Stockholm

CS- Construction AB Sollentuna

N Service Sverige AB Norrtälje

Darki Bygg AB Huddinge

Kälvesta Entreprenad AB Hägersten

M8 Bygg AB Enebyberg

Janoss Bygg AB Stockholm

Ben & Bros AB Bro

Norbej fastighetsutveckling AB Hägersten

ByggRedo i Stockholm AB Älvsjö

Uppsala län

Bygg Gruppen 08 AB Uppsala

Uboss AB Uppsala

Mälardalens Golv&Plattsättning AB Bälinge Södermanlands län

Eskilstuna Trä & Betong AB Eskilstuna

MHR Bygg AB Eskilstuna Östergötlands län

No More bygg i Östergötland AB Fornåsa Friskhus i Linköping AB Linköping

TWÅ PL Bygg AB Ödeshög Jönköpings län

Porteshults Bygg AB Jönköping

Ladulås Bygg AB Jönköping Kronobergs län

Sydöstbyggen i Götaland AB Växjö

Småländska Bygg i Ljungby AB Växjö

Kalmar län

Bygg & Städteamet Stockholm AB Edsbruk

Skåne län

Skånska Tak Entreprenad AB Sjöbo Kronetorp Park Projekt AB Landskrona AB Renovera Bygg i Skåne Malmö

Hewi Bygg & Snickeri AB Malmö

Eslöv Bygg Tjänst & Poolservice AB Eslöv Hedenborgs Entreprenad AB Billeberga

Vigrid Bygg AB Löberöd

HMS Montage AB Sjöbo Hallands län

sk tak bygg AB Varberg Västra Götalands län

Nybyggnad av industrihus i Norrköping Norrköpings kommun 40-60 mkr

Nybyggnad av bostäder i Hägersten Stockholms stad 30-60 mkr

Ombyggnad av flerbostadshus i Uppsala Uppsala kommun 40 mkr

mkr

Nybyggnad av affärshus i Ljusdal Ljusdals kommun

Länsförsäkringar GöingeKristianstad nytt kontor Hässleholms kommun 40 mkr

Lars Nilsson Fastec Service AB Transistorn Nybyggnad av butik mm. i Skellefteå Skellefteå kommun 35-45 mkr

Erik Sjösten Skanska Sverige AB Ålen etapp 4 Ombyggnad av flerbostadshus i Kristinehamn Kristinehamns kommun 35-40 mkr

Stefan Birnbach Tornum AB Västra Hamnen Nybyggnad av industrilokaler på Fröland, Uddevalla Uddevalla kommun

mkr

Peter Höijer HMB Construction AB Karl Hedin Byggghandel Nybyggnad av byggvaruhus i Knivsta Knivsta kommun 25-35 mkr

Magnus Pettersson Multibygg Sydost AB Mörbylånga Nybyggnad av livsmedelsindustri och kontorshus i Mörbylånga

Martin Alriksson Mgbygg i Småland AB Tillgänglighetsanpassning Storgatan 18 Ombyggnad och tillgänglighetsanpassning till boende för äldre i Högsby

Ramzi Miladi Boetten Bygg AB Brandgaspartier, Huvuddel 1 Byggnation av brandgaspartier på tunnelbanestationer i Stockholm, Huvuddel 1

Mörbylånga kommun 20-40 mkr

Högsby kommun 30 mkr

Solna stad

Amhult Bygg & Kakel AB Mölndal Byggmartin AB Uddevalla

Extrahuset Sweden AB Göteborg

Merx Construction AB Göteborg

D-Entreprenad AB Borås Byggservice Tanum AB Tanumshede

Sveriges Stor Bygg AB Göteborg

Precision Måleri i Göteborg AB Göteborg

KBH Bygg & Gipsmontage AB Överlida

SDF Standard Bygg AB Göteborg

Värmlands län

NJ Elektriska AB Karlstad Örebro län

Husmakaren i Örebro AB Örebro

B&G i Göteborg AB Örebro

Västmanlands län

Productive Solutions Sala AB Sala

Apex Energi AB Västerås Gävleborgs län

Snickare & Elektriker Al i Gefle AB Bergby

Västernorrlands län

2B Bygg AB Njurunda

Jämtlands län

Jämtlands Byggservice AB Östersund

Västerbottens län

Jonatan Sjöström Entreprenad AB Umeå

PHEA Services AB Skellefteå

håldäck Byggelement.

Byggelement rekryterar

från Strängbetong

Byggelement inrättar en ny tjänst som affärsansvarig för håldäck. Rollen axlas av Henrik Solheim, som kommer närmast från en tjänst som affärsansvarig vid Strängbetong.

Henrik Solheim kommer närmast från en tjänst som affärsansvarig vid Strängbetong där han har haft olika arbetsledande uppdrag under 25 års tid.

– Jag har gått den långa vägen och känner mig trygg i den här nya rollen, säger han. Jag har också fått ett väldigt gott intryck av Byggelements ledning och hela gänget. Man kan absolut säga att jag är väldigt taggad!

När Henrik Solheim startade sin bana i prefab-branschen var det just

i en håldäckshall. Nu återvänder han till en produkt som han beskriver som både fascinerande och mångsidig. Han börjar sitt nya uppdrag när Byggelement just producerat hela en miljon löpmeter håldäck sedan starten 2013.

– Det finns absolut utvecklingsmöjligheter. Det kliar i fingrarna och jag har redan börjat kika på planering och kalkyler. Tobias Rönje, vd på Byggelement, är mycket nöjd med sin senaste rekrytering:

– Med Henrik Solheim på plats i den här viktiga rollen kan vi öka produktionen till hösten för att möta kundernas efterfrågan. Nu kompletterar vi teamet med senior kompetens och det känns väldigt bra för vår satsning framåt. REDAKTIONEN

Svevia rekryterar chef från Trafikverket

Saeid Azmoudeh

Q Den 28 augusti tillträder Saeid Azmoudeh som ny arbetschef i Göteborg, för Svevias division Anläggning. Som arbetschef är uppdraget att långsiktigt leda Svevias nystartade arbetschefsgrupp i Västsverige, som arbetar med anläggning av vägar och infrastruktur. Ombyggnaden av E45 till mötesfri landsväg mellan Tösse och Åmål är ett av flera pågående uppdrag.

Saeid kommer närmast från Trafikverket där han har haft flera roller, sedan 2018 som enhetschef på verksamhetsområdet investering i region väst. Han har bland annat lett arbetet kring utbyggnaden av E20 i ett flertal entreprenadformer. Han har även en bakgrund som projektledare och planeringschef på Infranord.

Bengt Dahlgren stärker sin närvaro i Norr

Q Bengt Dahlgren anställer två nya affärsutvecklare i norra Sverige; Ingemar Granhammar i Sundsvall och Maria Fjellström i Skellefteå. Dessa rekryteringar är en del av företagets strategiska plan att vidareutveckla sin verksamhet, varumärke och affärsrelationer i regionen.

Oscar Properties utsåg ny vd på extra bolagsstämma

Q På en extra bolagsstämma har styrelsen i Oscar Properties Holding beslutat att utse Richard Bagge till verkställande direktör för bolaget. Han har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Richard Bagge har en lång erfarenhet från finansbranschen där han både varit anställd och arbetat med egen investeringsverksamhet.

Stämman beslutade också att välja Hans von Celsing och Richard Bagge till nya styrelseledamöter varefter styrelsen består av Oscar Engelbert, Hans von Celsing och Richard Bagge. Stämman valde Hans von Celsing till styrelseordförande.

PE Teknik & Arkitektur har ny chef för VVS-design

Q Jonas Granzell har rekryterats som chef för affärsområdet VVS-design, med plats i företagets ledningsgrupp. Han har lång erfarenhet av att leda verksamheter inriktade på tekniska installationer i fastigheter.

Jonas tillträder rollen under det fjärde kvartalet 2024.

Jonas Granzell kommer närmast från posten som vd för sopsugsbolaget Logiwaste och innan dess var han vd för ARE Sverige som arbetar med många olika typer av fastighetsinstallationer. Den nuvarande chefen för affärsområdet VVS-design, Per Löfström, kommer att tillträda en ny roll på PE med fokus på tillväxt och affärsutveckling inom VVS-design.

Bjerking fortsätter expansionen i väst Q Bjerkings Göteborgskontor fortsätter att växa. Senaste rekryteringen är Gustav Silverin till rollen som biträdande Affärsområdeschef Samhällsbyggnad med fokus på västra och södra Sverige. Han började den 1 juni. Gustav har haft flera ledande roller inom svensk samhällsbyggnad och kommer senast från Systra där han var Affärsområdeschef för Civil Design. Han har tidigare arbetat som chef på Afry och Vectura.

Han ska leda Bengt Dahlgrens digitala arbete Q Bengt Dahlgren meddelar att Daniel Månsson tillträder som ny Chief Digital Officer, CDO. Han börjar i september och kommer att vara baserad i Göteborg. Han kommer att leda och utveckla deras digitala transformation, och arbeta koncernövergripande för att maximera nyttan av modern teknik och driva vår affärsstrategi framåt. Daniel kommer närmast från Zynka, där han framgångsrikt byggt upp och ansvarat för deras SaaS-plattform och affär mot fastighetsägare. Hans omfattande erfarenhet inom digitala tekniker, IT-utveckling och förändringsledning kommer att vara ovärderlig för vår fortsatta utveckling.

Ansvarar för förvärv hos XPartners Samhällsbyggnad

Q Hugo Tullberg Wengholm har utsetts till ny Head of M&A för Xpartners Samhällsbyggnad. Han kommer senast från en roll som CSO Strategichef med ansvar för M&A och affärsutveckling

koncernledningen på Layer Group AB, och innan dess i flera år i ledande roller inom M&A i det börsnoterade Coor Service Management. Hugo tillträder den nya posten i augusti 2024.

Jernhusen tillsätter tf affärsområdeschef stationer Q Jernhusen utser Per Forsling till tillförordnad affärsområdeschef stationer. Åsa Dahl som har rollen som chef för affärsområdet har sedan tidigare beslutat sig för att ta jobbet som fastighetsdirektör på forskningsinstitutet RISE. Rekryteringen av en ordinarie efterträdare pågår och väntas vara klar under hösten.

HSB Göteborg stärker upp med en ny roll som vice vd Q Styrelsen för HSB Göteborg har utsett Kristian Isberg till vice vd. Han är i dag verksam som affärsområdeschef Bygg, Fastighet & Förvaltning på HSB Göteborg och behåller den rollen parallellt med det nya uppdraget.

Tillsättningen av en vice vd görs eftersom den planerade sammanslagningen mellan HSB Göteborg och HSB Malmö och andra viktiga strategiska frågor tar mycket tid och resurser i anspråk för vd Lars Göran Andersson.

Svevia får ny styrelseordförande och nya ledamöter

Q Magnus Meyer utsågs till ny styrelseordförande i Svevias styrelse vid årsstämman den 5 juni. Magnus Meyer har många års erfarenhet från ledande befattningar inom teknikkonsultsektorn, arkitekt- och fastighetsbranschen. Han har tidigare varit vd och koncernchef för WSP Europe och dessförinnan vd för arkitektfirman Tengbomgruppen. Han har även haft ledande positioner inom GE Real Estate och Ljungberggruppen. Magnus har flera styrelseuppdrag, bland annat är han styrelseordförande i HiQ och sitter i bolagsstyrelser som exempelvis Vasakronan, Coor Service Management, Fagerhult och Infranord. Vid stämman valdes Josefin Karlsson och Johan Bill in som nya ledamöter.

Josefin Karlsson har arbetat flera år med rådgivning och strukturering av finansiering till företag. Bland annat har hon varit Fund Manager på Brunswick Real Estate och innan dess arbetat inom Debt Capital Markets inom Nordea och Handelsbanken. I dag är hon Investment Director på avdelningen för bolag med statligt ägande vid Finansdepartementet

Johan Bill har lång erfarenhet av infrastrukturbranschen, där han bland annat har haft flera chefsbefattningar inom Trafikverket, Skanska och Peab. Han är i dag direktör för koncernenheten Projekt på Swedavia. Johan sitter även i styrelsen för Statens fastighetsverk. I och med årsstämman avgick tidigare ordförande Mats O. Paulsson och ledamöterna Lars Erik Fredriksson och Göran Landgren ur Svevias styrelse.

Hugo Tullberg Wengholm

Josefin Karlsson Johan Bill Magnus Meyer

Jonas Granzell

Per Forsling

Gustav Silverin

Maria Fjellström

Ingemar Granhammar

Kristian Isberg

Daniel Månsson

Henrik Solheim är ny affärsansvarig

Byggsnack i årets sommarprat

Kim Söderström, som är ordförande i Byggnads GävleDala, är en av sommarpratarna i Sommar i P1. I hans avsnitt kommer han att lyfta fram det positiva med att arbeta i byggbranschen men även lyfta fram några av branschens absolut mörkaste sidor.

– Jag vill öppna ögonen på dem som inte vet så mycket om det och visa politiker vad man kan göra för att lösa det.

Kim Söderström har arbetat inom byggbranschen i trettio år, hälften av den tiden har han arbetat på olika byggarbetsplatser.

– Mitt yrke är betongarbetare och armerare även om jag inte har jobbat med det på länge nu. Jag arbetade tidigare på stora företag som NCC och Skanska och på HMB Construction och ByggPartner - både i Falun, i Stockholm och vid Öresundsbron. Han förklarar att han åkte dit jobben fanns.

– Jag tycker bättre om att arbeta i lite större byggprojekt, som infrastrukturprojekt, med tung armering och konstruktion.

2006 FICK HAN anställning som ombudsman att förhandla om prestationslöner i Dalarna och senare i Byggnads GävleDala. 2014 valdes

han till regionsordförande i GävleDala och det har han nu arbetat med i tio år.

– Min roll är att sköta demokratin i föreningen, jag gör arbetsplatsbesök och jag försöker vara med på alla utbildningar vi har och håller ofta föredrag där. Jag skriver opinionsbildande artiklar, håller presskonferenser och försöker påverka politiker på både regional-, kommunal-, riksdags- och EU-nivå. När han i mars blev tillfrågad om att vara med som sommarpratare i P1 i Sveriges Radio trodde han först att det var ett prank från arbetskamraterna.

– Men när jag förstod att det var på riktigt blev jag jättesmickrad. Dessutom har jag lyssnat på Sommarprat i hela mitt vuxna liv. Uppdraget att skriva ett manus till programmet gick lätt.

– Jag skrev ett manus på 16 sidor, sedan har jag jobbat med texten tillsammans med en producent.

ATT FÅ VARA en av de utvalda deltagarna ser han som en möjlighet att nå ut med flera budskap.

– Bland annat kommer jag att prata om vår fantastiska bransch, det är ett härligt yrke att få vara med och skapa någonting bestående och värdefullt och det finns fantastiskt

kamratskap. Jag kommer även att prata om det mörka som finns i vår bransch och vad jag tror att man ska göra för att lösa problemen.

– Det är alldeles för många dödsolyckor på arbetsplatser speciellt inom byggsektorn och många blir gravt utnyttjade - det är människohandel och rent slaveri. Det ser förjävligt ut på många ställen, säger han med eftertryck.

DET FÖREKOMMER SAKER som han tror att många inte känner till.

– Jag brukar ge det här exemplet: Vi säger att en privatperson anlitar ett stort känt företag för att renovera köket. När beställaren sitter där med sitt morgonkaffe så dyker det upp sju andra personer i köket med olika företagsnamn på ryggen så skulle man inte acceptera det för det är inte vad man har beställt. Så varför är det okej när man ska bygga till exempel ett sjukhus?

Han menar att det måste uppmärksammas för att de ska ske en förändring.

– Det finns flera stora byggföretag som säger upp sin personal och

använder bemanningsföretag och underentreprenörer i stället. Ett sätt med lite mer ordning och reda är att ha egen personal. I den nuvarande situationen är det många som blir drabbade.

– Eftersom jag vill att ungdomar ska söka sig till branschen så måste den förändras, för när det inte ens ger jobb efter tre års utbildning för att det finns billigare arbetskraft - då är det något som är fel. Jag vill öppna ögonen på dem som inte vet så mycket om det och visa politiker vad man kan göra föra att lösa det.

RENT GENERELLT VILL han också lyfta klassperspektivet som finns på arbetsmarknaden.

– Vi har en stor arbetarklass i Sverige, det är den största klassen och de måste också höras och synas.

Efter att listan på årets sommarpratare, som består av flera namnkunniga personer, blev offentlig så blev han kontaktad av flera medier som ville intervjua honom.

– Radio Dalarna gick ut med att jag var Sveriges mest okände sommarpratare. Det hoppas jag kan stärka mina fackliga kamrater så de får lite råg i ryggen att vi kan ändra det här och att lyssnare och makthavare får mod att förändra. ANNIKA RÅDLUND

ELINOR  WERMELING

Kim Söderström

Q Ålder: 49.

Q Bor: Falun.

Q Familj: Fru och två barn.

Q Yrke: betongarbetare, ordförande i Byggnads GävleDala

Q Aktuell med: Sommarpratare i Sommar i P1, avsnittet sänds 25 juli

Kim S ö derstr ö m, ordförande Byggnads GävleDala, är en av sommarpratarna 2024.

Den 25 juli sänds Kim Söderströms sommarprat i P1. FOTO:

är människohandel och rent slaveri

Demex har i decennier varit det självklara valet för högkvalitativa stängsel och grindar som håller dig och din egendom säker, oavsett om du behöver en lösning för industri, byggarbetsplatser eller offentliga platser.

• Brett utbud: Allt från enkla staket till avancerade, skräddarsydda säkerhetslösningar, både i fasta och mobila format.

• Hög kvalitet: Noggrant testade produkter som tål tuff a väderförhållanden och långvarigt bruk.

• Expertis: Vi hjälper dig att välja rätt produkt och stöttar under hela projektet.

• Förstklassig service: En positiv upplevelse med snabb leverans, innovativa lösningar och smidig support.