Byggvärlden nr 4, 2024

OCH NYHETSTIDNING PRIS: 1 599 KR/ÅR

ALLTID

FOTO:

BATTERIFEBER OCH BOSTADSBRIST

SID

Boverkets expert: ”Takrasen är byggföretagens ansvar”

Han vänder nedgång till framgång med nya visioner

FOTO: ID06

Ny ID06-tjänst kan dra in hundratals miljoner till staten

DEBATT

Dessa förpliktelser rör grundläggande rättigheter till goda arbetsvillkor

SID

DEBATT

Arbetskriminalitet har blivit ett allvarligt samhällsproblem som bryter mot flera olika regelverk. Förutom uteblivna skatteintäkter leder arbetslivskriminalitet till sämre arbetsförhållanden, hälsorisker och ett otillräckligt socialt skydd, inte minst för arbetstagare som utför svart eller illegalt arbete.

Myndighetsgemensamma rapporter visar tydliga bilder på att arbetslivskriminalitet och upptäckta skatte- och bidragsbrott hänger nära samman med brister i arbetsmiljö och arbetskraftsexploatering.

Dåliga arbetsvillkor och arbetsmiljö är två grundläggande faktorer för uppkomst av arbetskraftsexploatering. Trots Sveriges etablerade regelverk som fastställer minimistandarder och säkerställer en grundläggande nivå av skydd och säkerhet för arbetstagarna, är arbetsmiljöbrister ett vanligt förekommande problematik och kan ses mer som en regel än undantag. I situationer där en arbetstagare skadas eller omkommer i arbetsrelaterade händelser kan arbetsgivaren ställas inför rätta för arbetsmiljöbrott. Vid sådana fall kan även ett företag åläggas att betala en företagsbot med syfte att skapa en avskräckande effekt och därigenom främja en sund arbetsmiljö och rättvis konkurrens på arbetsmarknaden. I praktiken visar sig dock att företagsboten och arbetsmiljöbrott har ingen avskräckande effekt på oseriösa aktörer.

Inom problembranscher som bygg, städ, gröna näringar och fordonsreparation har det visat

sig uteslutande vara utländsk arbetskraft som utnyttjas. De mest utsatta inkluderar naturligtvis de som befinner sig i en papperslös situation, men även EU-migranter som saknar både arbete och bostad. Det är dessa individer som hamnar i de mest sårbara situationerna där risken för utnyttjande och exploatering är särskilt hög. Det är inte ovanligt att utländska arbetstagare ofta känner en tveksamhet att driva arbetsmiljöfrågor vidare, då rädslan för att bli hemskickade är påtaglig.

EN ANALYS FRÅN Arbetsmiljöverket av dödsolyckor under 2018 och första halvåret 2019 indikerar att även seriösa företag inom bygg- och transportbranscherna kan påverkas av osund konkurrens. Företag kan, på en ohälsosam spelplan, frestas att bortse från viktiga säkerhetsåtgärder för att säkra uppdrag, särskilt om de upplever att många andra följer samma praxis. Detta belyser en generell utmaning inom branscherna, där trycket på att vinna uppdrag kan leda till kompromisser i säkerhetsåtgärderna.

Sverige bär en skyldighet att aktivt bekämpa arbetskraftsexploatering med utgångspunkt i

åtaganden både på EU-nivå och nationell nivå, samt enligt internationella konventioner som har ratificerats. Dessa förpliktelser rör grundläggande rättigheter till goda arbetsvillkor och en trygg arbetsmiljö.

FÖR ATT FRÄMJA utvecklingen av vita, trygga och säkra arbetsplatser och bekämpa arbetslivskriminalitet är det nödvändigt:

• Att arbeta med effektiv kontroll och uppföljning genom bl.a. fördjupande arbetsplatskontroller innan man anlitar bolagen för att stärka de seriösa och stävja de oseriösa,

• Att öka antal oannonserade arbetsplatskontroller som inkluderar arbetsmiljöaspekter. En ökad närvaro av fysiska kontroller på arbetsplatserna skapar förutsättningar för ökat samarbete och att stärka möjligheter att säkerställa att regelverket efterlevs praktiskt,

• Ta fram samlad och samarbetsinriktad strategi mellan aktörer i byggbranschen som är avgörande för att skapa en arbetsmiljö där rättigheter respekteras och där arbetstagare, oavsett bakgrund, blir trygga på vita och säkra arbetsplatser.

EVA CHMIELEWSKA CHEFSJURIST PÅ ANSVAR SÄKERHET

JESSICA LÖFSTRÖM GRUNDARE AV ANSVAR SÄKERHET

Generellt är det ytterst ovanligt att byggnader rasar på grund av byggnadskraven.

Tomas Carlsson, Boverket

Till andra som funderar på att testa så säger jag bara: gör det. Det här är det bästa jag gjort.

Johanna Gamlin, lärling Peabs Byggår

Vi har idag över 133 500 medlemmar. Bara under förra året växte vi med nära 1 900 medlemmar.

Malin Cederfeldt Östberg, Byggnads A-kassa

Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

Besluten om avslag har fattats för att undvika att människor exploateras på arbetsmarknaden.

Jesper Starkerud, Migrationsverket

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter:

n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

FOTO: FOSSILFRITT SVERIGE

Uppgraderad och kaxig färdplan

Hela branschen fanns på plats när den uppgraderade färdplanen överlämnades till bostadsminister Andreas Carlson (L). Från vänster: Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, Elin Lydahl, förbundsdirektör, Innovationsföretagen,  Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna, Ola Månsson, vd Installatörsföretagen, Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister, Jenny Svärd, vd Byggmaterialindustrierna, , Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen, Anders Nordstrand, vd Sveriges Allmännytta, Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket och Tommy Lenberg, vd Byggherrarna.

Layout:

n Svenska Media i Ljusdal AB

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering:

n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

n Stefan Jonsson 070-311 37 58 stefan.jonsson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring:

Måndag-Fredag: 08.00–10.00

n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

FOTO: RÄDDNINGSTJÄNSTEN

”Konstruktionen bör hålla för snömängden”

Under vintern har många tak rasat in runt om i landet. Senast i Östersund med flera skadade. Nu höjs röster för att skärpa reglerna. Men Boverkets expert Tomas Carlsson lägger ansvaret på byggföretagen.

Måndagen den femte mars rasade taket på Lillänges köpcentrum in. Tre personer fick föras till sjukhus. Det var de första fallen av personskador efter en lång vinter med många takras i hela landet.

– Det här är inte normalt, det ska inte rasa så här många tak, säger Johan Wickenberg på Räddningstjänsten i Östersund.

Jämtlands län har under kort tid drabbats av fyra omfattande takras. Bara en vecka före den allvarliga olyckan i Lillänge föll padelhallen samman med dunder och brak.

– I det långa loppet kanske vi ska se över byggnadsreglerna, för så här ska det inte vara, säger Johan Wickenberg.

Boverket följer utvecklingen mycket noga. Ändå tänker man inte vidta några åtgärder.

– Vi bedömer inte att de här nya olyckorna föranleder några omedel-

bara åtgärder från Boverket, säger Tomas Carlsson, verkets byggnadstekniska expert.

Enligt honom är det inte byggnadsreglerna som det är fel på, utan konstruktionerna. Om byggföretagen lever upp till kraven så ska sådana här olyckor inte behöva inträffa.

ga platta tak, om man bygger rätt vill säga, säger Tomas Carlsson.

Men den här vintern har det till och med rasat in tak i landets sydligaste delar. I Skåne har bondgårdar och garage kollapsat sedan det dragit fram häftiga snöfall. Och även på Gotland har det inträffat flera incidenter.

Boverket har tillsammans med SMHI nu tagit fram en ny snölastkarta. Där har man gjort beräkningar på framtida väder och gjort pessimistiska kalkyler för hur mycket snö som kan falla.

– Vi har tagit fram en ny snölastkarta som förhoppningsvis börjar gälla från första januari 2025, säger Tomas Carlsson.

– Generellt är det ytterst ovanligt att byggnader rasar på grund av byggnadskraven. De byggnader som rasat genom åren ska egentligen kunna klara av snömäng den på taket. Det är snarare så att bygg kraven inte efterlevs, man kan kalla dem skrivbordsfel, säger Tomas Carlsson.

DET ÄR INTE bara i Jämtland som husen rasat in. Tidigare under vintern föll taket samma på en brandstation i Umeå och i närliggande Robertsfors föll ett garage samman. Då gick myndigheterna ut med direktiv om att panikskotta taken.

– Normalt ska man inte behöva skotta tak i Sverige, konstruktionen bör hålla för den snömängd som kommer. Man ska också kunna byg-

Normalt ska man inte behöva skotta tak i Sverige, konstruktionen bör hålla för den snömängd som kommer

– När man bygger i Sverige ska det göras beräkningar för att konstruktionen klarar ett visst tryck, däribland snö. Det finns en snölastkarta som vi tagit fram tillsammans med SMHI som hjälp, säger Tomas Carlsson.

Men ibland kan det snöa mer än vad experterna kan beräkna. Då behöver fastighetsägaren vara snabbt ute för att skotta av taken.

– Det är fastighetsägarna som har ansvaret för att se till underhållet av byggnaderna, säger Tomas Carlsson.

Boverket är kritiska mot både byggföretag och fastighetsägare som inte följer lagstiftningen och försöker spara pengar genom fuskbygge eller bristande underhåll.

– Som sagt, det är inte byggnadskraven det är fel på. Däremot har inte kontrollerna för att se efter så att byggnadskraven efterlevs varit tillräckliga. Där är något som vi kan behöva se över för regeländringar i framtiden.

Takras är inget nytt fenomen i Sverige. Redan 2010 rasade taket in på den nybyggda bandyarenan i Vänersborg. Efter utredning visade det sig att vara ett fuskbygge.

– Att grova fel kan passera så här lätt att människor riskerar att begravas i rasmassor är fruktansvärt och här har vi något att arbeta med, säger Tomas Carlsson.

För fyra år sedan rasade taket på Tarfallahallen i Kiruna in. Efter en utredning av Statens haverikommission visade det sig att konstruktionen med limträbalkar hade gett vika. – Då gjorde man en noggrann utredning kring landets olika idrottsarenor och därefter blev det en rad ingrepp, säger Tomas Carlsson.

IDROTTSARENOR OCH PUBLIKA hallar är mest känsliga. Här rör sig många människor och vid ett haveri finns det risk för omfattande konsekvenser. Men trots raset i Kiruna har det fortsatt varit problem med arenor i landet.

Denna vintern panikstängdes bandyarenan i Edsbyn efter larm. Det här skedde mitt i stundande slutspel.

– Jag kan inte med gott samvete riskera barn och ungas liv, därför stängde vi, säger Per Helgesson (S) ordförande byggnadsnämnden i Ovanåkers kommun.

Det var precis vad som också hände med padelhallen i Östersund. Här gav limträbalkarna vika, trots att besökare varnat i över ett år för att det knakade i konstruktionen.

ANDREAS JEMN

Som medlem i Byggcheferna läser du allt på byggvärlden.se gratis i 6 månader Läs mer här!

Inifrån butiken där takraset inträffade i Östersund.

Branschen i krismöte med regeringen

I förra veckan mötte parter inom byggsektorn regeringen för ett möte om byggkrisen. Bland annat medverkade Cecilia Ask Engström, bransch- och näringspolitisk chef på TMF.

– Det var ett bra samtal där vi kunde stå enade i behoven av insatser.

Förutom Trä och Möbelföretagen deltog även GS-facket, Byggnads och Byggföretagen. Enligt branschorganisationens vd Catharina Elmsäter-Svärd har parterna olika ingångsvärden och förhållningssätt till vad som behöver göras, men man är överens om startlån för förstagångsköpare, att ta bort det skärpta amorteringskravet och ett höjt bolånetak. Sedan förs också resonemang, enligt Elmsäter, om att i närtid stimulera produktion och sysselsättning.

Förväntar sig klarare besked om reformer i samband med vårbudgeten

– Krisen i bostadsbyggandet påverkar tusentals och åter tusentals människor. Den drabbar inte bara individer och familjer, utan får även stora konsekvenser för hela samhällsutvecklingen. Ökad bostadsbrist och trångboddhet gör det ännu svårare att hålla ihop Sverige, säger hon och fortsätter:

97th EUROCONSTRUCT CONFERENCE

IVA Konferenscenter, Stockholm den 11 juni

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Det borde till exempel gå att skapa någon form av nytt investeringsstöd och kompetensen är en viktig fråga.rustningen av försvaret när vi nu går

HENRIK EKBERG

Macroeconomic projections and European construction forecasts towards 2026.

Prognoser för bostäder, lokaler, renoveringsmarknaderna och infrastrukturen i 19 europeiska länder. Delta endast på konferensen ELLER välj ett konferenspaket som inkluderar detaljerade prognosrapporter för varje land Få tillgång till unik Conference Insight dashboard med prognosdata direkt när du anmäler dig!

Delta i nätverksminglet den 10 juni och träffa företag från byggindustrin i Europa

IVA Konferenscenter

Grev Turegatan 16 i Stockholm

www.euroconstruct.org/conference/97ec conference

FOTO: HENRIK EKBERG

Visionsbild på skolan i Västerås. BILD: ARCHUS ARKITEKTER

NCC får skoluppdrag värt 450 miljoner

Q NCC ska i samverkan med Västerås stad bygga en ny skola med tillhörande idrottshall och skolgård. Affären är en totalentreprenad i samverkan med ett ordervärde på cirka 450 miljoner kronor.

Skolbyggnaden blir närmare 13 000 kvadratmeter och idrottshallen nästan 3 000 kvadratmeter. En stor bergvärme- och solcellsanläggning ska byggas för att minska energikostnaderna. Skolan miljöcertifieras enligt miljöbyggnad silver.

Projektet beräknas vara klart till höstterminen 2026.

Infrakraft bygger plankorsningar

Q Det blir Infrakraft som får uppdraget att bygga om plankorsningarna mellan järnvägen och S:t Persgatan respektive S:t Olofsgatan i centrala Uppsala.

Projektet är ett av de tio som regeringen nyligengav klartecken för. Förutom att trafiksäkra två plankorsningar ska två nya järnvägsbroar lanseras in och fyra GC-broar byggas. Spårområdet om cirka 800 meter kommer även att totalrenoveras. Enligt Infrakraft uppgår kontraktssumman till cirka 300 miljoner kronor, summan delas mellan Trafikverket och Uppsala kommun. Arbetet kommer att pågå i cirka tre år.

49 %

... färre lägenheter byggstartades under 2023 jämfört med 2022, enligt preliminära siffror från SCB. I antal betyder det 29 350 stycken under 2023 och 57 033 lägenheter 2022.

Tittar man på det totala antalet byggstarter i storstadsområdena så följer det i stort sett mönstret för hela riket. I Storstockholm byggstartades 6 938 lägenheter under 2023, mot 13 881 stycken år 2022. För Storgöteborg är motsvarande siffror 4 068 lägenheter under 2023 och 7 254 året före. I Stormalmö är fallet större: 1 507 under 2023 och 4 156 under 2022.

Veidekke

bygger kontor i Lund

Q Veidekke har tecknat avtal med Wihlborgs om den andra etappen av Posthornet 1 i centrala Lund. Avtalet omfattar ett kontorshus på 9 000 kvadratmeter.

Avtalet är en totalentreprenad i samverkan. Förutom kontorsarbetsplatser omfattar projektet även ett underjordiskt garage och gemensam takterass. Den nya byggnaden ska ansluta till det befintliga kontorshuset Posthornet, som stod klart 2018.

Bakläxa för NCC i tvist med Trafikverket

Efter beslut i överbesiktningsnämnden får Trafikverket rätt i den segdragna tvisten med NCC rörande entreprenaden vid Västra länken i Umeå.

Turerna mellan NCC och Trafikverket kring en entreprenad vid Västra länken utanför Umeå har varit många. Besiktningar och överklaganden har avlöst varandra. Men nu är överbesiktning avgjord och den slår fast att slutbesiktningens slutsats av entreprenad nio på Västra länken i Umeå som ”icke godkänd” var korrekt. Det står klart när överbesiktningsnämnden nu kommit med sitt utlåtande.

– Det här bekräftar att de bedömningar som gjordes från vår sida vid slutbesiktningen var korrekta. Det visar att både besiktningsmännen och vår organisation har agerat korrekt. Samtidigt så är vi ledsna över att besiktningen inte accepterades av NCC och att det då har medfört att projektet försenats kraftigt, säger Tomas Ek, projektledare vid Trafikverket.

För samtliga besiktningspunkter som angivits som allvarliga, så bekräftade nämnden bedömningen som gjorts av besiktningsmannen; det var fel som hindrade ett godkännande. Det handlar bland annat om vägens bärighet, beläggning samt en läckande dagvattendam.

Q Vad händer nu?

– Trafikverket jobbar nu vidare med att åtgärda de brister som finns på den aktuella sträckan. Vi har upptäckt större sättningar än förväntat i vägkroppen på sträckan mellan Böleängsrondellen och Ikea, vilket vi måste undersöka vidare och be-

Trafikverket får rätt i överbesiktningen.

sluta om åtgärd. Beroende på omfattningen av de åtgärderna så kan färdigställandetiden påverkas. Målsättningen är som tidigare att hela sträckan ska kunna öppnas i höst, säger Tomas Ek, projektledare vid Trafikverket.

Från NCC:s sida är man nu inrik-

Gällivares blivande mötesplats för kultur, sport och fritid.

BILD:

Begär överprövning av tilldelningen

Gällivare kommun utsåg SSEA till den entreprenör som får den fjärde och sista etappen i färdigställandet av det stora multiaktivitetshuset.

Men tilldelningen överklagas nu av Nåiden Bygg.

I november annonserades upphandlingen av den fjärde avslutande etappen av multiaktivitetshuset i Gällivare. Upphandlingen riktade sig mot byggentreprenörer som ska ansvara för färdigställande av huset. Efter anbudsutvärdering har Gällivare kommun utsett SSEA till den entreprenör som får i uppdrag att färdigställa byggandet av multiaktivitetshuset.

NÅIDEN BYGG, SOM också lämnat anbud, har nu inkommit till förvaltningsrätten med begäran om överprövning av beslutet. Ärendet ligger nu för beslut hos förvaltningsrätten.

I en kommentar till Byggvärlden skriver Thomas Wiklund, arbetschef på Nåiden Bygg: ”Som vi ser det så finns det ett antal brister i SSEA:s antagna anbud som

vi vill att förvaltningsrätten tittar på.”

Nåiden bygg genomförde den tredje etappen av byggnaden, det vill säga betongfundamentet.

Byggstarten av den avslutande delen av multiaktivitetshuset var planerad att starta hösten 2024 men riskerar nu att försenas.

– En överprövning är mycket olycklig för projektet eftersom en prövning i domstol ofta drar ut på tiden. Det kan ge försenad byggstart och därmed försenat färdigställande. Ett eventuellt uppehåll mellan den nu pågående entreprenaden med betongarbeten kan dessutom resultera i merkostnader för kommunen, säger Peter Eriksson, tillförordnad projektchef på Gällivare kommun.

HAN PÅPEKAR OCKSÅ att möjligheten till överprövning av en tilldelning är en av spelreglerna i en offentlig upphandling och inget som kommunen kan påverka.

– Det är bara att vänta och se hur förvaltningsrätten beslutar i ärendet, säger han.

ANNA SJÖSTRÖM

tad på att komma vidare med entreprenaden.

– Det har varit viktigt för oss att följa processen och invänta resultatet av överbesiktningen, innan vi kan ta nästa steg. Vi hade såklart hellre sett ett annat utfall av överbesiktningen, men nu följer vi den här

FOTO: GETTY IMAGES

processen och tar det vidare tillsammans med Trafikverket steg för steg. Nästa träff är inom kort för att vi så snabbt som möjligt ska kunna hitta en lösning och öppna vägen, säger Amelie Winberg, presschef på NCC Sverige.

SAMUEL KARLSSON

1 000 miljarder – så dyr kan byggkrisen bli

Om byggkrisen fortsätter och inga åtgärder sätts in kan Stockholms- och Uppsala län få se ett aggregerat produktionsbortfall under åren fram till 2030 på motsvarande 343 miljarder kronor. Beräknat på hela landet visar samma scenario ett produktionsbortfall på över 1 000 miljarder kronor.

Stockholms Handelskammare presenterar rapporten ”Notan för byggkrisen” som tagits fram tillsammans med WSP. Analysen utgår från Boverkets egen bedömning av bostadsbehovet och kostnaderna räknas fram genom att ställa behovet av nya bostäder mot två krisscenarier över bostadsbyggandet. Byggsektorn är sammanflätad med andra närliggande branscher vilket gör att en bred nedgång får ringar på vattnet i den övriga ekonomin. Rapporten försöker därför att beräkna de samlade kostnaderna i hela samhället.

BARA UNDER 2024, som är prognosens värsta år, beräknas produktionsbortfallet i Stockholmsregionen uppgå till 30 miljarder i det mildare scenariot. I det djupare krisscenariot är bortfallet som störst först år 2027 och uppgår då till hela 49 miljarder.

– I vårt värsta scenario som för tankarna till 90-talskrisen kommer stora delar av byggbranschens arbetskraft att lämna yrket och vi får en utdragen kris. Vi riskerar ett aggregerat produktionsbortfall på 1 000 miljarder kronor under åren fram till 2030. Krisen kommer att fördjupa problemen på bostads-

marknaden och därför behöver partierna nu samla sig över blockgränserna och förhandla fram reformer som gör skillnad både på kort och lång sikt, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

I STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES två scenarier beräknas det aggregerade produktionsbortfallet under åren 2023–2030 att bli 165 respektive 343 miljarder kronor bara i huvudstadsregionen. Motsvarande bortfall i riket väntas bli 413 respektive 1 060 miljarder kronor under samma tidsperiod.

I det mildare scenariot beräknas den negativa sysselsättningseffekten att kulminera under 2024. Tappet i Stockholmsregionen beräknas då till 33 000 färre sysselsatta jämfört med om bostadsinvesteringarna hade varit i linje med bostadsbehovet. I det värre scenariot dröjer det fram till 2027 innan arbetsmarknaden når botten med 55 000 färre sysselsatta än om byggtakten följt bostadsbehovet.

– Om byggbranschen slås ut sprider det sig till andra närliggande branscher. Det drabbar sysselsättningen och den specialiserade kompetensen i hela landet. Om den här kompetensen försvinner kan vi få ett scenario där det blir betydligt svårare att växla upp byggandet när konjunkturen väl vänder och efterfrågan kommer tillbaka. Det går inte att understryka nog att det är tid för politisk handlingskraft, säger Daniella Waldfogel, vice vd på Stockholms Handelskammare.

Plankorsningar ska byggas om i Uppsala. FOTO: UPPSALA KOMMUN

Konkurserna fortsatte öka under februari

Vi lämnar ännu en dyster månad bakom oss. Under februari ökade konkurserna inom byggsektorn med över 80 procent, jämfört med förra året.

– Vi befinner oss mitt i stormens öga, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

Enligt Creditsafe försattes totalt 908 aktiebolag i konkurs i februari, jämfört med 559 förra året och 454 året innan. Det är, enligt kreditupplysningsföretaget, den högsta februarisiffran på 30 år.

Hotellbranschen är värst med en ökning på 99 procent, följt av konsultbolag (96 procent) och byggbranschen som ökar med 84 procent, jämfört med februari 2023.

– Det är 19:e månaden i rad med negativ utveckling och flera branscher uppvisar riktigt mörka siffror. Dessutom ser vi att betydligt fler anställda drabbas av konkurser varje månad, säger Henrik Jacobsson.

Bland de större konkurserna inom bygg i februari märks Stockholmsbolaget Finess Bygg Nyproduktion med 14 anställda och en omsättning på cirka 238 miljoner

kronor (2022) samt Huvudgatan Entreprenad i Stockholm med en omsättning 2022 på cirka 118 miljoner kronor.

ENLIGT CREDITSAFE HADE närmare

17 procent av aktiebolagen inom samtliga branscher en kvarvarande skuld från skatteanstånd, totalt 237 miljoner kronor. Hittills i år har staten förlorat sammanlagt en halv miljard på uppskjutna skatteskulder hos konkursade bolag.

Creditsafe har även granskat bolag utan omsättning. Av samtliga företag som gick i konkurs i februari (908) hade 214 noll kronor i omsättning det senaste bokslutet, av dessa hade 129 statliga skulder hos Kronofogden.

Kreditupplysningsföretaget UC rapporterar en ökning inom byggsektorn i februari på 86 procent, värst drabbade är företag som sysslar med elinstallationer samt företag med koppling till bostadsbyggande. Inom byggsektorn gick totalt 197 företag i konkurs i februari, att jämföra med 106 i februari 2023, enligt UC.

– Den ljusning som många hoppas på framåt våren och sommaren syns alltså inte än bland företagen och arbetslösheten kommer öka i vår – men förhoppningen är att vi når toppen på konkursvågen till sommaren. Dock är det mycket som sker just nu i vår omvärld som marknaden har mycket liten påverkan på, såsom utfallet av kriget i Ukraina, Sveriges Natoansökan och två viktiga politiska val i både EU och USA –som får direkta konsekvenser på svenskt näringsliv. Flexibilitet och anpassning kan vara den nya vardagen och en nödvändig strategi för överlevnad för många företag framöver, säger UC:s vd Gabriella Göransson.

HENRIK EKBERG

Nio byggaktörer tilldelas mark i Hyllie

Nu är det klart vilka som får markreservation öster om Hyllievångsparken i Hyllie. Bland de nio byggaktörerna märks Byggvesta, JM och Skanska.

I markanvisningen har kommunen efterfrågat förslag med ett stort fokus på klimatomställningen och att bebyggelsen ska ha en god gestaltning. Det ställdes även krav på ett maximalt koldioxidutsläpp varpå byggaktörerna har fått ta fram en klimatkalkyl som ska följas upp under hela projektets livstid.

– Det har varit ett mycket stort intresse från marknaden och vi har fått in väldigt många intressanta förslag både när det gäller klimatfrågan och den arkitektoniska kvaliteten. Det finns även en bra bredd bland byggaktörerna

Allround AGS

LAYHER ALLROUND AGS

Mer säkerhet med förmonterat fallskydd

u Kollektivt fallskydd på nästkommande bomlag

u Lättviktskomponenter, snabb montering och demontering utan verktyg

u Kombinera AGS obehindrat med alla Allround-komponenter

Layher är världsledande inom säkra ställningar och ställningssystem. Våra produkter håller högsta kvalitet, är mycket flexibla och anpassningsbara – inget projekt är för stort eller för litet. Läs mer på www.layher.se

vilket bådar gott inför det framtida arbetet, säger Camille P Cederberg från Malmö stad som varit ansvarig för markanvisningen.

Öster om Hyllievångsparken omfattas i sin helhet av fyra bostadskvarter, två kontorsbyggrätter, en förskola, en mobilitets­ och parkeringsanläggning, allmänna gator och ett nytt torg. Området är även Malmös senaste Citylab­certifierade stadsdel. Detta innebär att stadsdelen lever upp till en rad nationella och globala krav inom hållbarhet.

De nio som tilldelats markreservation är Alfa Limhamn, Byggvesta, INKLD Projektutveckling Theta, JM, Magnolia, Riksbyggen, Skanska, Sundprojekt Bostads och Volito Fastigheter som blivit tilldelade markreservationerna.

Nio byggaktörer har fått markreservation i Hyllie. BILD: NORMAIMAGES

Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.

FOTO: CREDITSAFE

”Den kaxigaste färdplanen” har lanserats

Bygg- och anläggningssektorn har lanserat den uppgraderade färdplanen för en fossilfri bygg- och anläggningssektor. Den innehåller 14 uppmaningar till riksdag och regering och bör genomföras omgående för att målet ska nås.

Nu har den första färdplanen vässats till och uppgraderats för att lösningarna ska kunna skalas upp och tempot i omställningen öka. Nyligen lämnades den över till regeringen. Målet är nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045, med delmålet att halvera utsläppen till år 2030.

– Den här färdplanen säger vi vill och vi kan – om förutsättningarna ges. Det här är den kaxigaste färdplanen när man ser på hur många olika aktörer som är med i processen. Hela värdekedjan är med och det innebär att det är en tung, stark färdplan, säger Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige, vid lanseringen av den nya planen.

Den stora utmaningen är att vi i fortsättningen behöver både bygga om och bygga nytt

Cirka 170 företag, organisationer och kommuner är med och 45 av dem signerade färdplanen under det första dygnet.

– Tiden är mogen att skala upp alla lyckade pilotprojekt så att en halvering av utsläppen vid nybyggnation, renovering och underhåll blir det nya normala. Det är mycket glädjande att bygg- och anläggningssektorn visar att de är redo redan i dag, säger Svante Axelsson.

I DEN UPPGRADERADE färdplanen preciseras 14 politiska förslag som behöver genomföras för att sektorn ska klara målet om nettonoll-utsläpp av växthusgaser 2045. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, kommenterar innehållet när han tog emot planen.

– Omställningen är inte bara ett måste, utan också en möjlighet för jobb och tillväxt i hela landet. Samtidigt visar ni att omställningen

Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister tar emot branschens uppgraderade färdplan av Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen och Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige.

redan sker och den uppdragerade planen visar att branschen gör framsteg, säger han. Han påpekade att regeringen redan genomför flera åtgärder för att underlätta ett mera hållbar byggande. Bland annat planeringsstimulansen för att omvandla kontor till bostäder, bidraget för energieffektivisering i småhus och att regeringen avser att remittera Boverkets förslag på gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.

Mål i färdplanen:

– Sedan är elektrifieringen en nyckelfaktor för att lyckas med den här, och de andra branschernas, färdplaner. El och fossilfri energi är grunden till många av de andra stegen som behöver tas.

DEN FÖRSTA FÄRDPLANEN för fossilfri konkurrenskraft inom bygg- och anläggningssektorn togs fram 2018. Då, och nu, är det Byggföretagen som samordnar arbetet tillsammans med Byggherrarna, Byggma-

2022: Aktörer i bygg- och anläggningssektorn har kartlagt sina utsläpp och satt klimatmål

2025: Utsläppen av växthusgaser visar en tydligt minskande trend

2030: 50% minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015)

2040: 75% minskade utsläpp av växthusgaser (jmf 2015)

2045: Netto nollutsläpp av växthusgaser

FOTO: FOSSILFRITT SVERIGE

terialindustrierna, Fastighetsägarna, Innovationsföretagen, Installa-

törsföretagen, Sveriges Allmännytta och Trafikverket. Arbetet görs inom ramen för fossilfritt Sverige. – När rätt förutsättningar är på plats kommer bygg- och anläggningssektorn med stolthet visa hur fossilfrihet och lönsamhet går hand i hand. Det är nu omställningen sker. Därför måste stat, regioner och kommuner bidra ännu mer till att stötta sektorns klimatomställning, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

BYGG- OCH ANLÄGGNINGSSEKTORN vill bland annat se gränsvärden för klimatpåverkan från nya byggnader och utökade krav på att deklarera klimatpåverkan ur hela livscykelperspektivet, ändrade regelverk för en effektivare användning av befintligt bestånd så att exempelvis fler kontorslokaler kan omvandlas till lägenheter samt att höga klimatambitioner är en beslutsfaktor vid offentliga investeringar.

– När det kommer till målet 2045 så har vi redan börjat klara det. Den stora utmaningen är att vi i fortsättningen behöver både bygga om och bygga nytt. Det är mycket som väntar kopplat till totalförsvaret, Nato, infrastruktur och bostäder – men vi ska ändå plocka bort det som är negativt för klimatet. Det är en tuff utmaning, men det fantastiskt att vi får börja med den här i dag, säger Elmsäter-Svärd.

ANNA SJÖSTRÖM

Andreas

Antalet utstationerade ökade i Västra Götaland

Antalet utstationerade arbetstagare ökade generellt förra året, men inom byggsektorn minskade antalet med närmare 1 000. Stockholm upplevde en minskning medan komplexa byggprojekt däremot fick fler att lockas till Västkusten.

Totalt anmäldes över 74 000 personer till Arbetsmiljöverkets register förra året. Det är en ökning med omkring 4 000 jämfört med 2022. Flest söker sig till byggsektorn som står för cirka 45 procent av alla utstationerade i Sverige. 32 500 utländska byggarbetare arbetade i Sverige förra året, vilket är en minskning med 1 000 från året innan.

− Det hänger sannolikt ihop med konjunkturläget och minskat bostadsbyggande. Minskningen är dock inte så stor som vi hade trott, vilket bland annat beror på en ökning av kvalificerad arbetskraft som kanske snarare arbetar med att bygga infrastruktur än bostäder, säger Robert Scarlini, enhetschef på Arbetsmiljöverkets avdelning för myndighetsgemensam kontroll.

Flest utstationerade i Sverige förra året inom byggsektorn hade

Det hänger sannolikt ihop med konjunkturläget och minskat bostadsbyggande

Polen med cirka 8 800 personer, följt av Litauen med cirka 6 800 personer. Antalet litauer minskade därmed för första gången sedan 2013, vilket Arbetsmiljöverket tror beror på konjunkturläget inom byggsektorn och framför allt minskningen av husbyggandet. Även polacker berördes av konjunkturen, men samtidigt ska fler från Polen ha fått jobb inom infrastruktur. STOCKHOLMS LÄN TOPPAR listan på flest utstationerade med 8 800 arbetstagare inom byggbranschen. Huvudstaden backar ändå något på bostadssidan jämfört med 2022. Västra Götalands län ökar däremot påtagligt, från cirka 7 700 utstationerade i länet inom byggsektorn under 2022 till cirka 9 700 utstationerade arbetstagare 2023. I Göteborgs och Lysekils kommun märks också en ökning från Italien inom specialiserad byggverksamhet. Ökningen i Västra Götaland beror enligt Arbets-

miljöverket på ”ett antal komplexa byggprojekt som fortsatt krävt specialiserad arbetskraft”.

SKÅNE UPPLEVDE EN minskning av utstationerade i länet inom byggverksamhet, cirka 4 600 under 2022 sjönk till 3 400 under 2023.

Syftet med utstationeringsreglerna är dels att stärka arbetstagarnas rättigheter, dels underlätta för gränsöverskridande arbete och bidra till att säkerställa den fria rörligheten och möjligheten för företag att erbjuda sina tjänster utomlands. När en utstationering anmäls till utstationeringsregistret blir den synlig för Arbetsmiljöverket, andra myndigheter och parterna på arbetsmarknaden, vilket möjliggör kontroll av att regler och villkor följs så att ingen blir sjuk, skadas eller dör av jobbet.  – Företag ska inte kunna utnyttja skillnader i arbets- och anställningsvillkor för att vinna konkurrensfördelar, därför är det också viktigt att alla utstationerade anmäls. Tyvärr kan vi se att reglerna om utstationering inte alltid efterlevs, säger Robert Scarlini.

HENRIK EKBERG

Tänk vilken betydelse en dörr kan ha.

I ett byggprojekt har dörren ofta en avgörande betydelse. Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att se till att inget stör lugnet i onödan – som oljud, drag och rök till exempel. Att hejda kyla och inbrott. Att skydda mot eldsvådor och dödliga brandgaser. Att rädda liv.

Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

så

Behovet av nya bostäder till alla som flyttar till Skellefteå är nästan omättligt, enligt Burman. FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

”Vi är extremt positiva här i Skellefteå”

Batterifabriken Northvolts etablering i Skellefteå har skapat en turboeffekt och nu behövs det byggas tusen nya bostäder per år i kommunen. Detta samtidigt som lågkonjunkturen har slagit till och flera byggprojekt har fryst inne. Men kommunalrådet Lorents Burman (S) tappar inte modet.

Lorents Burman minns finanskrisen i början av 1990-talet då bostadsmarknaden kraschade i Skellefteå. I slutet av 1990-talet hade allmännyttan Skebo över 1 000 tomma lägenheter.

Northvolt skapar en turboeffekt

På 20 år tappade kommunen nästan 5 000 invånare och Skebo tog då beslut om att riva lägenheter i sitt äldre bestånd.

– Vi hade enorma utmaningar och undrade hur vi skulle kunna vända det till där vi är i dag. Det var en astronomisk skillnad. För en del är det svårt att förstå att det som händer nu verkligen händer på riktigt. Och det har inte bara med Northvolts etablering 2017 att göra, menar han.

– Nej, men Northvolt skapar en turboeffekt. Det är Europas kanske största industrisatsning i efterkrigstid med 80 miljarder kronors investering i Skellefteå och mellan 4 000 och 5 000 som ska anställdas direkt i fabriken fram till 2027.

LORENTS BURMAN BÖRJADE som kommunalråd 2013 och fick vara

med om de spännande månaderna

2017 när Northvolt beslutade att bygga sin batterifabrik i Skellefteå.

Men redan innan dess hade kommunen förberett sig på att kunna växa. Bostäder var en central del i att kunna behålla sina ungdomar och få nya företag att etablera sig och att sälja ut en del av allmännyttan Skebos bestånd till Heimstaden var ett sätt att trigga i gång bostadsmarknaden. En liknande affär gjordes 2021 med Samhällsbyggnadsbolaget som i uppgörelsen också tog på sig att bygga nya bostäder.

FRÅN 2015 ARBETADE man vid kommunen fokuserat för att få till stånd nya etableringar, investerade i förskolor, skolor och infrastruktur och antog en utvecklingsstrategi med målet att bli 80 000 invånare.

– Det var många som drog på munnen då och inte trodde det skulle hända.  Men vi har tagit igen tappet.

2022 ökade folkmängden med 1000 personer, under 2023 med ytterligare 2100 och i dag är man uppe i ungefär 76 500 invånare.

Det nya befolkningsmålet är 90 000 fram till 2030.

1 000 nya bostäder per år skulle behöva byggas för att täcka de nästan omättliga behoven, men lågkonjunkturen har lett till en oönskad inbromsning. Flera fastighetsaktörer har hoppat av och kommunen har fått ta tillbaka markanvisningar.

De som bygger bostäder i Skellefteå har inga problem att få avsättning för dem, intygar Lorents Burman. Ändå har bygg- och fastighetsbolagen svårt att få ihop kalkylerna med dagens räntor och kostnader för byggmaterial.

– De får inte klartecken från sina banker. Är det nej i Mälardalen är det nej i Västerbotten.

Till de många gästarbetare som arbetar med uppbyggnaden av fabriken finns 2400 tillfälliga moduler, men bostäderna till alla som flyttar till kommunen permanent räcker inte.

– Vi får heller inget stöd av staten och regeringen, vilket jag tycker är anmärkningsvärt. Här investeras 200 miljarder kronor under en tioårsperiod varav kommunen och de kommunala bolagen står för 42 miljarder konor. Men vi är väldigt ensamma i den här utvecklingen.

Ett statligt investeringsstöd för nyproduktion, en statlig lånegaranti till fastighetsbolagen eller sänkt byggmoms är förslag som han personligen har fört fram till regeringen, men utan gensvar.

PRECIS SOM ANDRA kommuner i samma situation måste Skellefteå och de kommunala bolagen i dag låna pengar av Kommuninvest.

– Det är inte rimligt att kommunerna ska ta hela det ekonomiska ansvaret för Sveriges tillväxt och för omställningen till förnybar energianvändning.

Skebo ska under kommande fyra år investera fem miljarder kronor i nya bostäder berättar han. Att inte bygga är inget alternativ.

– Då stannar investeringstakten av i Skellefteå. Det är ett fönster som är öppet nu.

Ändå håller han modet uppe.

– Vi är extremt positiva här i Skellefteå – även om vi ifrågasätter regeringens brist på agerande. Men vi har inget alternativ, vi kan inte vänta.

ULRIKA VALLGÅRDA

Många av de som flyttar till Skellefteå kommer från andra länder. I Stadshusets entré har det inrättats ett servicekontor där de bland annat kan få hjälp att ansöka om id-kort.

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Lorents Burman var med om de spännande månaderna 2017 när Northvolt först besökte Skellefteå, sedan valde ut kommunen som en av de åtta mest intressant och sedan till sist kom med beskedet att Skellefteå var den kommun som bolaget hade fastnat för och ville bygga fabriken i.

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Lorents Burman

Ålder: 58 år.

Bor: Bor på landsbygden i eget hus i byn Lillkågeträsk, 4 mil nordväst om Skellefteå. Gör: Kommunstyrelsens ordförande (kommunalråd).

Familj: Fru och fyra barn.

Intressen: Laga mat i massor och bjuda andra på det.

Bakgrund: Utbildad till eltelereparatör. Jobbat som snickeri och sågverksarbetare. Fackligt aktiv och tjänstledig  som ombudsman för GS facket. Var ordförande i bygg- och miljönämnden 2007– 2013. Kommunalråd sedan 1 augusti 2013.

Lorents Burman är kommunalråd i Skellefteå som växer

det knakar.

Just nu färdigställs de sista husen i Birkarlen i Kåge.

Bostäder byggs tio

Hotell på hjul!

Det prisvärda alternativet för ett bekvämt och praktiskt boende med serviceorganisation över hela Sverige.

Ring 036-393725 www.kaberental.se

50%

Jörn fem mil inåt landet. Stommarna är i trä och så står husen på gjutna betongplattor.

– I och med att det är loftgångshus är ytmässigt effektiva, då man inte har några trappor inomhus.

– Det har ju med

att göra, kopplat till räntor och kostnadsökningar. Det gör att det blir

att bygga och att köpare och säljare därför hamnar en bit ifrån varandra. Det svårt att få till

Håll hela företaget uppdaterat med de senaste nyheterna

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

RÄTT MAN PÅ RÄTT PLATS

Han har en bakgrund inom bil-och verkstadsindustrin. När han tog klivet över till Peab såg han stora möjligheter till förbättringar.

– Jag vill att vi ska bli bäst på klimat och automation, säger Carl Rülcker, vd för Peab Byggsystem.

Vi träffas i ett konferensrum på Peabs kontor i Ulriksdal norr om Stockholm. Carl Rülcker bjuder på kaffe och pekar på fastigheten Ledvolten på andra sidan gatan. – Det där har vi varit med och byggt. Det var Smidmek som var stomentrepenör, Byggelement levererade betongprefab och Lambertsson levererade hela etableringen, bygghiss och maskinrental, säger han.

Projektet sammanfattar mycket av Carl Rülckers ansvarsområden. Sedan april 2023 är han vd för Byggsystem inom Peab med en omsättning på närmare fyra miljarder kronor och 1 300 anställda. Det ingår i affärsområdet Peab Industri. Hans ansvarsområde är uppdelat på två ben – prefab och rental. Inom prefab ingår de fristående bolagen Byggelement, Smidmek och K-System. I det andra benet med rental har man samlat Lambertssons uthyrningsverksamhet som i sin tur är uppdelat i fyra underbolag. Alla bolag ägs av Peab men agerar på den externa marknaden som egna separata verksamheter. Förutom att vara ansvarig för hela gruppen så är Carl även sedan i höstas operativ vd i Lambertsson Sverige. Frågan är hur han hinner med att bolla med så många bolag i luften?

– I de bolag där jag sitter med i styrelsen har jag ett mer coachande och formellt ledarskap. Vi har en tydlig struktur med kvartalsvisa styrelsemöten och återkommande genomgångar av ekonomiska prognoser som vi följer strikt. Men i Lambertsson Sverige blir jag mer operativ på detaljnivå i den dagliga verksamheten. Där jobbar vi nu med ett stort förändringsarbete, säger han.

VÄGEN TILL LEDARROLLEN inom byggbranschen tog en lite ovanlig omväg. Carl kommer ursprungligen från Dalarna och han studerade industriell ekonomi och nationalekonomi i Linköping. Hans första jobb efter utbildningen var som industriell säljare i Asien och Europa. Därefter jobbade han några år på ett managementkonsultbolag inom verkstads- och bilindustrin i Schweiz och Ryssland. Men till slut började hemlängtan bli för stor. – Jag och min fru hade fått ett barn och jag tyckte att nu är det dags att komma hem. Då fick jag ett erbjudande att jobba med ekonomi och uppföljning inom Peabs prefabverksamhet. Det kändes som en perfekt möjlighet för mig. Jag började på Peab 2017 och fastnade här, säger han.

Även om Carl inte hade någon direkt erfarenhet från byggbranschen visade det sig att han var rätt man på rätt plats. Med sin bakgrund inom bil- och verkstadsindustrin såg han att det fanns stora möjligheter till förbättringar inte minst när det gäller automatisering i tillverkningen av prefabelement. Under hans ledning har verksamheterna genomgått stora förändring och även fått ett lyft i lönsamheten.

– Jag blev förvånad av hur manuell den industriella delen av byggbranschen är. I jämförelse med bil och verkstadsindustrin så var det ganska lite struktur, automation och ingenjörsförmåga. Vi har gjort en stor förändringsresa inom prefabverksamheterna, säger han.

Nyckeln till framgång, enligt Carl Rülcker, är att jobba systematiskt i flera steg. Det första steget är att sätta en plan för vart man vill nå med verksamheten. Nästa steg är att tillföra nödvändiga resurser vad gäller kompetens och kapital för att kunna leverera på planen. Därefter vill han som ledare tillföra hopp och en målbild som gör att verksamheten orkar med förändringen. Slutligen handlar det om att följa upp och checka av att man jobbar enligt planen.

– Man måste våga sätta en offensiv plan tillsammans med verksamheten. Vi började med målsättningen att vi ska vara ledande inom klimatomställningen och automation i vår bransch. Byggelement var ett ganska intressant case. De jobbade väldigt manuellt i fyra av fem av våra fabriker. Nu har vi ställt om till automatiseras tillverkning och marknadens lägsta klimatavtryck genom att använda alternativa bindemedel och vi använder armering med de lägsta CO2 avtrycken. Vi kallar det ECO-Prefab och den har verkligen slagit på marknaden. Bindemedlen är slagg som man hämtar från Peabs bolag Swecem i Oxelösund. Men i takt med att man ökar mängden alternativa bindemedel så ökar även tiden som det tar för elementen att härda. Det bidrar till att höja den fasta kostnadsdelen per kvadratmeter. – Vi fick investera och tänka om och det tog ett tag innan vi nådde upp till maxnivån som är 63 procent med alternativa bindemedel i betongen. I dagsläget kan vi gjuta koldioxidfria betongelement men det får vi inte för gällande normer i Sverige, säger han.

Q Blir det inte dyrare än att gjuta traditionellt?

– Där ställer du den avgörande frågan. Det var i samband med erfarenheten med härdningen som idén om New Industry föddes. Det är ett stort investeringspaket på närmare 500 miljoner. Det mynnade ut i Sveriges modernaste plattlagsfabrik i Ucklum och snart inviger vi ytterligare en ny fabrik i Hallstahammar. Vi har skapat en industriell process som gör att vi kan tillverka klimatförbättrade element till ett konkurrenskraftigt pris.

Q Har du mött något motstånd i förändringsarbetet?

– Absolut, branschen kan ibland vara konservativ. Det var svårt i början att motivera verksamheten att ta det första steget. Men när det väl släppte och vi såg att kunderna värdesatte den här typen av produkter då började

Det spelar ingen roll om jag står och är superengagerad dag efter dag om jag inte tänder någon annan

det rulla av sig själv. När hela verksamheten förstod att vi faktisk kunde leda klimatomställningen inom vår del av branschen, då kom acceptansen för förändringen.

Q Gör ni samma förändring på rentalsidan?

– Det är inte samma typ av verksamhet. Där måste vi ställa oss frågan hur vi skapar produktivitet för kunden? Hur skapar vi kundvärde? Ett rentalbolag köper färdiga produkter som vi hyr ut. Det handlar om att leverera hela och rena produkter som fungerar när man behöver det.

Q Har ni samma möjlighet att öka omsättningen?

– Definitivt. Det finns utrymme för förbättring. Vi är mitt uppe i en organisationsförändring. Det handlar om specialisering för att kunna ge det fokus som krävs.

Q Vad går du i gång på som ledare?

– Det spelar ingen roll om jag står och är superengagerad dag efter dag om jag inte tänder någon annan. Det som ger mig största kicken är när man lyckas tända organisationen och man får svänghjulet att börja snurra. Om jag kommer med en mängd idéer och vi verkställer dem och sedan kommer organisationen tillbaka med egna förslag som tar oss vidare nästa steg. Då har vi vunnit. Det ger mig en kick.

Q Hur hanterar ni byggkrisen?

– Vi sitter i en jättesvag marknad nu. Vi har en ganska stor exponering mot bostadsproduktion men vi har lyckats ta mycket marknadsandelar. När det gäller prefabdelen så har vi inte drabbats så hårt. Där anställer vi i och med de nya fabrikerna. Det är lite mer utmanande inom rentaldelen. Men vi måste inom byggbranschen få ner byggkostnaderna för att komma ur krisen. Det är inte bara riksbanken som ska sänka styrräntan.

Q Är det något som du tagit med dig som ledare från din tid utomlands?

– Du måste som ledare våga ta svåra beslut. Men du behöver pendla. Du måste våga ställa jobbiga frågor men du bör också fira och varit väldigt glad när det vänder. Man ska utkräva ansvar, men lösa problem tillsammans. Allting går inte exakt enligt plan om du jobbar med förändring, utveckling och expansion. Jag är inte en förvaltande ledare, utan drivs av att genomföra förändringar, säger Carl Rülcker.

CARL RÜLCKER

Ї Vad gör du en ledig dag: Åker slalom med familjen

Ї Bor: Villa på Värmdö som han projektlett bygget av

Ї Familj: Gift och tre barn

Ї Senast spelade låt: Jay Smith, Back to my roots

Ї Senaste lästa bok: Stenbecks biografi

Ї Senaste resa: Hundfjället

Ї Kuriosa: Gillar att jaga och är skogsägare i Leksand

Carl Rülcker tog med sina erfarenheter från bilindustrin för att förändra byggsektorn.

FOTO: TOMAS ENQVIST

TEXT: SAMUEL KARLSSON

Här bygger vi för framtiden!

Missa inte!

• Kvinnlig nätverksträff

• Prova på i Säkerhetsparken

• Konferens RoomVent

• Internationellt program

• Nordbygg by night - after fair

• Frukostseminarier med heta byggprojekt

• Massivt seminarieutbud

23-26 april

nordbygg.se

Nordens viktigaste byggmöte

På Nordbygg diskuteras grundfundamenten för bygg- och fastighetsbranschens framtid.

Här möts arkitekter, byggherrar, hantverkare,fastighetsförvaltare, installatörer och projektledare från Europas alla hörn för att knyta kontakter, ta del av innovationer och göra affärer.

Under fyra fullspäckade dagar varvas diskussioner, föreläsningar, produktdemonstrationer, nätverkande och umgänge i en dynamisk mix.

Hämta din fribiljett

ute på ett stort anläggningsprojekt och kommer att vara på plats i minst ett år

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Populärt Byggår ger chans till nystart

Som lärlingar i Peabs Byggår har de bytt butik och företagsväxter mot jobb på ett stort anläggningsprojekt.

Johanna Gamlin och Andrea Grass-Jenssen har aldrig ångrat sig.

– Till andra som funderar på att testa så säger jag bara: gör det. Det här är det bästa jag gjort, säger Johanna Gamlin.

I västra Stockholm är det full aktivitet. Byggbodar, arbetsmaskiner, material och instängslade arbetsplatser vittnar om det stora anläggningsprojektet som pågår här.

Här jobbar Johanna Gamlin och Andrea Grass Jensen, två av deltagarna i Peabs lärlingsprogram Byggåret. –  Jag hade länge haft tankar om att söka mig till bygg, men det var svårt att veta hur man ska komma in i branschen. Jag kände att utan rätt gymnasieutbildning var det svårt och jag visste inte hur jag skulle gå till väga, säger Johanna Gamlin, 31.

Hon jobbade då i butik, men längtade efter ett jobb utomhus. När hon såg en annons för Byggåret, Peabs då nya jämställdhetssatsning som är

ett betalt lärlingsprogram för tjejer, bestämde hon sig direkt för att söka.

Andrea Grass Jensen, 25, jobbade för ett företag som tillhandahåller företagsväxter, men längtade efter något annat.

–  Jag har alltid varit intresserad av mark och anläggning och fordon, men det är svårt att välja rätt när man är 15 år och ska göra sitt gymnasieval. Dessutom trodde jag då att byggbranschens handlade mest om att snickra, säger hon.

1 september 2023 startade Byggåret och sedan dess har de varvat några timmar distansundervisning i veckan med lärlingsjobbet ute på entreprenaden.

–  Det är jättekul. Vi har handledare här, men det känns som om alla här stöttar oss och är hjälpsamma, säger Johanna Gamlin.

–  Det är klart att det är en omställning att byta bransch, men bemötandet här är väldigt bra och det känns som om jag hamnat på rätt ställe, säger Andrea Grass Jensen.

Q Vad är det viktigaste ni lärt er hittills?

– Att våga göra fel och att våga göra misstag, annars lär man sig inte

och vi är trots allt här för att lära oss, säger Andrea.

– Sen måste man våga fråga om man inte förstår, säger Johanna.

Hon fortsätter:

–  Jag har också lärt mig att anläggning är väldigt varierande och brett, allt från kantstenar till stora broar Det finns oändligt mycket att lära sig och man behöver nog inte vara rädd för att känna att man inte utvecklas inom anläggning.

När det kommer till det praktiska så har de bland annat fått lägga plattor, leda maskiner, köra vält, lägga ledningar och sätta brunnar.

Jag är väldigt glad att jag fick den här chansen och har aldrig ångrat mig

Q Vad har varit roligast?

–  Att köra vält, jag gillar maskiner, svarar Andrea.

–  Att bli skitig! Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det var så roligt att gräva i marken och se allt intressant som man kan hitta där, som gammal dränering och annat, skrattar Johanna.

När de har avslutat sitt utbildningsår med Byggåret har de genomgått sin grundutbildning. Efter det kan de arbeta som lärlingar under en så kallad kvalificeringsperiod

innan de blir färdigutbildade byggnadsarbetare.

För både Johanna och Andrea är det självklart att fortsätta och de kommer att vara kvar vid den här entreprenaden.

– Jag är väldigt glad att jag fick den här chansen och har aldrig ångrat mig, säger Andrea. –  Till andra som funderar på att testa så säger jag bara: gör det. Det här är det bästa jag gjort, säger Johanna.

–  Det är också häftigt att känna att man är med i samhällsutvecklingen, säger Andrea.

Q Är det som ni trodde innan att jobba i branschen?

–  Nej, det är bättre. Min uppfattning förut var att man behövde vara stor och stark för att jobba i branschen. Men trots det ville jag ge det en chans och det är jag glad för, för inget av det jag trodde stämmer, säger Johanna Gamlin.

–  Jag har gått från en arbetsplats med bara kvinnor till en med nästan

2 000 sökte förra året

bara män, men för mig spelar det ingen roll. Jag tänker sällan på det nu och här har varit enbart positivt. För mig var det viktigt att få jobba med sådant som jag är intresserad av, säger Andrea Grass Jensen.

Fredrik

Fredrik Hansson, yrkesutbildningsansvarig Peab anläggning, region öst, berättar att cirka 2 000 personer sökte till Byggåret förra året. (Varav cirka 1 500 var kvinnor.) Antalet platser beror på hur många lärlingar de olika regionerna kan ta emot och de sökande genomgår en process med bland annat intervjuer.

–  Jämfört med annan rekrytering så finns det ingen historik att gå på, eftersom alla är nya. Så när det kommer till Byggåret får man gå mycket på magkänslan för att hitta personer med rätt inställning och som verkligen vill det här, säger han.

ANNA SJÖSTRÖM

Q Byggåret lanserades förra året och över 2 000 personer sökte till programmet.

Q Ansökan för nästa års program är nu öppen. I år erbjuder Peab cirka 30 lärlings platser på ett 15-tal orter i Sverige från Kiruna i norr till Malmö i Söder.

Q Syftet med Byggåret är ett få in fler kvinnor i branschen och att skapa en mer jämställd byggbransch.

Johanna Gamlin och Andrea Grass Jensen jobbar som lärlingar inom Peabs program Byggåret. De jobbar

till och har då varit med från grovschakt till avetablering.

Hansson

Johanna Gamlin

Andrea Grass Jensen

Den

svenska modellen måste fungera också i praktiken

”Är du för eller emot den svenska modellen?” De allra flesta i Sverige svarar ja. De som definitivt svarar ja arbetar inom näringslivsorganisationer, branschorganisationer som Byggföretagen och de fackliga organisationerna. Många som uttalar sig om saken förefaller dock ha grunda kunskaper. Det leder till närmast parodiska ställningstaganden, som under de senaste månadernas debatt om regeringens införda lönegolv med minimilöner för arbetskraftsinvandrare.

Ja, införandet av statliga minimilöner är ett ingrepp i förhandlingsmodellen. Vad kritikerna dock glömmer är att den svenska modellen som etablerades i samband med Saltsjöbadsavtalet 1938 bygger på flera balanserande mekanismer. Den första, som alla är överens om, är att det är parterna som i grunden ska reglera villkoren på arbetsmarknaden. Som en följd av avtalsrätten är det också parternas skyldighet att säkerställa att villkoren efterlevs. Detta ska ske via ”övervakning och kontroll”.

AVTALSMODELLEN BYGGER OCKSÅ på förekomsten av starka fackliga organisationer

med höga medlemstal och att näringslivet är välorganiserat. Till sist har modellen historiskt också baserats på en kontrollerad arbetskraftsinvandring som syftat till att undvika framväxten av en grå-svart skuggarbetsmarknad. Med EU-inträdet men också politiska beslut (bl. a 2008 med syfte att främja arbetskraftsinvandring) öppnades arbetsmarknaden för att möta näringslivets behov men också parera effekterna av en allt äldre befolkning.

MEN SOM BEKANT är ingenting statiskt, i synnerhet inte när olika mål ständigt ska balanseras. Klart är dock att modellen knakar betänkligt i fogarna. De fackliga organisationerna kämpar idag med att upprätthålla medlemstalen. Bland den utländska arbetskraften, oavsett om den är utstationerad inom EU eller kommer från ”tredje land”, är organisationsgraden nära noll. Ett viktigt skäl är rädsla. Det finns idag gott om vittnesmål om att facklig organisering leder till att man blir av med jobbet och hemskickad.

Detta hänger i sin tur ihop med att parternas förmåga att gemensamt övervaka och

kontrollera att villkoren i kollektivavtalen upprätthålls fungerar bristfälligt. (Möjligen kan förra årets överenskommelse om Svensk Byggkontroll bli ett verktyg men det återstår att se.) Här och nu är tillståndet på stora delar av arbetsmarknaden under all kritik. Det gäller inte minst på byggmarknaden där rader av rapporter vittnar om utbredda problem med svartjobb, människohandel, löne- och skattefusk, för att inte tala om svåra arbetsplatsolyckor. Som Byggmarknadskommissionen konstaterade 2022 spelar det heller ingen roll om företagen har kollektivavtal eller inte.

Inte desto mindre fungerar den svenska modellen som ett fikonlöv för de som kritiserar regeringens införda lönegolv, än mer propåerna om att höja detsamma. Argumenten skorrar dock falsk, som när Centerns riksdagsledamot Jonny Cato i riksdagens kammare (29/2, kan ses på riksdagens hemsida) hävdar att ett lönegolv skulle göra det svårare för kommuner och företag att rekrytera arbetskraft. DN:s ledarsida hällde vatten på kvarnen samma dag med påståendet att ”15 000 personer riskerar därför utvisning.”

Logiken är alltså att högre löner skulle göra det svårare att rekrytera.

Jag är helhjärtat för den svenska modellen men för att den ska fungera måste den också stöttas upp av institutionella regler och kontrollmekanismer. Bäst vore om parterna kunde enas om ett ramverk där de första stapplande stegen mot en fungerade kontroll av gällande avtal följs av fler, där parterna hjälps åt med att främja facklig organisering av utländsk arbetskraft och att parterna kunde enas om formerna för en kontrollerad arbetskraftsinvandring. Skulle man misslyckas återstår nog inget annat än att låta staten ta över, för si eller så måste det faktiskt råda ordning på arbetsmarknaden.

LENNART

FOTO:

• Enklare att upptäcka läckor och fuktskador, även på stora takytor

• Fuktkarta visar precis var skadan finns

• Reparationer kan riktas direkt till rätt område

• Konstant övervakning av taket gör att man kan reagera snabbare på skador som uppstår

Hundratals miljoner till statskassan

Nytt verktyg skärper kontrollerna

När utländska byggaktörer verkar i Sverige måste bolaget efter en tid betala skatt i landet för sina anställda. Men det efterlevs inte alltid, vilket innebär miljonförluster för statskassan. Men nu finns hjälpmedel.

– Den här tjänsten hjälper både företaget i fråga och oss på ID06 att utföra kontroller, säger Björn Sjöstrand, sakkunnig på ID06.

När ett utländskt företag utför uppdrag vid en byggarbetsplats i Sverige måste bolaget börja betala inkomstskatt i landet från dag ett om tidsgränsen för fast driftställe passerats, det vill säga efter sex månader eller ett år beroende på vilket skatteavtal som gäller mellan Sverige och landet i fråga. Men i dag finns det, enligt Björn Sjöstrand, ingen systematisk granskning av utländska byggföretag och om dessa har uppnått fast driftställe. Detta leder till att hundratals miljoner kronor kan försvinna i skatteintäkter samt att konkurrensen snedvrids.

– Vi vet via ID06

Björn

Sjöstrand

Stamp när ett företag påbörjar sin verksamhet på arbetsplatsen genom att en anställd från företaget drar sitt ID06-kort, då startar samtidigt ett räkneverk. Om det är sex månader som är tidsgräns för fast driftställe så skickar vi en notis till företaget efter fem månader att de nu börjar närma sig gränsen för fast driftställe och att det snart är dags att betala inkomstskatt retroaktivt för de anställda från första dagen de registrerats in på byggarbetsplatsen, berättar Björn Sjöstrand.

OM NÅGON ANSTÄLLD på företaget stämplar in på byggarbetsplatsen efter att tidsgränsen har passerats, så kommer en varning om att tidsgränsen är passerad visas i ID06 Stamp Rapport +.

– Om ID06 Företagskontroll finner att företaget inte har betalt in inkomstskatt enligt lag så riskerar företaget och alla företagets ID06kort att stängas av och de kan inte längre bedriva verksamhet på arbetsplatser i Sverige som är anslutna till ID06. Vi har ett uppdrag att se

till att alla företag uppfyller kraven för näringsverksamhet i Sverige, säger Björn Sjöstrand.

DEN NYA RAPPORTEN, som lanserades för ett par veckor sedan, heter Fast Driftställe och finns i tjänsten ID06 Stamp Rapport +. Denna ger i dag ID06 förutsättningar att granska och informera företagen om skyldigheten att göra rätt för sig i god tid innan fast driftställe uppstår. Även det utländska företaget kan själva se om de är nära eller i själva verket redan har passerat gränsen.

– Att följa svenska lagstiftning och uppge fast driftställe ska vara en självklar konkurrensfördel på hela marknaden för alla seriösa ut-

ländska företag. Upphandlare och beställare blir hela tiden bättre genom att använda sig av ID06-verktyg för att granska sina entreprenörer och de som medvetet gör fel har inte på marknaden att göra, säger Björn Sjöstrand.

GENOM ID06 STAMP har man kunnat samla in information från byggarbetsplatser sedan november 2021 när verktyget lanserades.

Där har man nu identifierat 2 300 arbetsplatser där tidsgränsen för fast driftställe har passerats. Det är, enligt Björn Sjöstrand, en diger lista som fylls på dagligen så fort ett företag går över tidsgränsen och som nu ID06 Företagskontroll har börjat utreda.

– Vi hoppas förstås att de flesta har gjort rätt för sig av dessa 2 300 företag, men signaler från branschen säger att så nog inte är fallet. Just nu utreder vi den här listan och ser vilka som gått över tiden jämfört med uppgifter om de betalt in korrekt inkomstskatt.

Vi har ett uppdrag att se till att alla företag uppfyller kraven för näringsverksamhet i Sverige

Det rör sig om många miljoner registrerade timmar, enligt Björn Sjöstrand. – Det är det vi vet med säkerhet i dagsläget. Och det kan röra sig om

hundratals miljoner kronor som inte har redovisats korrekt.

UNDER ÅRET TROR han att många kommer att aktivera ID06 Stamp Rapport + och även om de inte gör det har ID06 nu möjlighet att följa upp företag som passerat tidsgränsen för fast driftställe. – Jag tror många kommer att använda sig av den här tjänsten. Jag har varit i kontakt med flera utländska företag som ser att detta kan vara en hjälp i deras arbete. För seriösa utländska företag är det en styrka att kunna visa upp att man sköter fast driftställe korrekt i Sverige. Detta kommer att användas ofta i upphandlingar framöver, tror han.

HENRIK EKBERG

Rekordmånga ansluter sig till Byggnads A-kassa

Allt fler ansluter sig till A-kassan. Byggsektorn är inget undantag. På fem år har till exempel Byggnads A-kassa vuxit med över 15 500 medlemmar. Samtidigt står arbetslöshetsförsäkringen inför en omdaning.

Lågkonjunkturen och oroliga tider har gjort att fler än någonsin väljer att ansluta sig till i A-kassan, enligt Sveriges A-kassor. Närmare fyra miljoner är i dag medlemmar i någon av de 24 A-kassorna. 17 av dessa har växt under det senaste året. Med på listan bland de kassor som procentuellt sett har ökat mest finns Byggnads A-kassa.

Vi har haft en mycket stark och positiv medlemsutveckling

– Vi har haft en mycket stark och positiv medlemsutveckling. Vi har idag över 133 500 medlemmar. Bara

under förra året växte vi med nära 1 900 medlemmar, säger Malin Cederfeldt Östberg, chef och kassaföreståndare på Byggnads A-kassa.

Q Vilka är det framför allt som ansluter sig till A-kassan?

– De jobbar med yrken inom byggoch måleribranscherna, vilka är branscher med stark majoritet av män, vilket också speglar vår A-kassas medlemskår. I dag utgör kvinnor fyra procent av det totala antalet medlemmar.

Härom veckan presenterade den SD-stödda regeringen sitt förslag på en ny A-kassa som ska baseras på inkomst i stället för arbetad tid. I det nya förslaget kommer ersättningen att vara högre i början för att sedan successivt trappas ned, detta för att öka drivkraften för att söka nytt jobb. Den nya A-kassan föreslås träda i kraft 1 oktober 2025. Enligt Malin Cederfeldt Östberg har man efterfrågat en ny inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring.

– Det ökar förutsägbarheten och är tydligare för den enskilde jämfört med dagens komplicerade regelverk. Ersättningen baseras på inkomstuppgifter från Skatteverket i stället för arbetsgivarintyg om arbetade timmar. Ett sådant regelverk underlättar också handläggningen i vår A-kassa. Vi välkomnar också att fler kan kvalificera sig till ersättning och att taket höjs. Däremot innebär den nya försäkringen en brant nedtrappning vid arbetslöshet längre än 100 dagar, vilket kan slå hårt mot enskilda medlemmar, säger hon.

VAD GÄLLER LEDARNAS A-kassa, där bland annat Byggcheferna ingår, så går det enligt kassaföreståndare Daniel Asker inte att se vilket yrke de har som ansluter sig till A-kassan. – Vi kan inte se hur många som är byggchefer, men generellt sett ökar inträdet till A-kassan hos oss och så var det under hela 2023, säger han. HENRIK EKBERG

Malin Cederfeldt Östberg, chef och kassaföreståndare på Byggnads A-kassa.

Den nya rapporten, som lanserades för ett par veckor sedan, heter Fast Driftställe och finns i tjänsten ID06 Stamp Rapport +. FOTO: ID06

MACHOINDEX FÖR BYGGBRANSCHEN

För tio år sedan tog Byggcheferna och Byggnads ett beslut: vi skulle hjälpas åt med att stoppa machokulturen. Nu följer vi upp det genom att undersöka hur mycket machokultur vi faktiskt har. Med hjälp av mätverktyget Machoindex har vi fått fram en första totalsiffra för Sveriges byggbransch. Den visar att mycket finns kvar att göra.

Läs rapporten på byggcheferna.se

MÖT BYGGCHEFERNA PÅ CONSTRUCTION SUMMIT

Som medlem får du 40 % rabatt på biljetten!

Använd koden BC40 i kassan.

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Byggföretag i härva om människohandel

Migrationsverket har beslutat att avslå drygt 300 ansökningar om arbetstillstånd som gäller anställningar hos ett enskilt företag. Orsaken är att arbetsgivaren bedöms ha agerat oseriöst och misstänks för människohandel.

Under förra året fick Migrationsverket uppgifter och indikationer på missförhållanden hos ett företag som har flera hundra ansökningar om arbetstillstånd kopplade till sig. Mot bakgrund av uppgifterna inledde myndigheten en fördjupad utredning av arbetsgivaren, som är en underentreprenör inom byggbranschen. Frågan lyftes också till det myndighetsgemensamma centret mot arbetslivskriminalitet i Göteborg.

– Vi arbetar aktivt för att motverka att reglerna för arbetstillstånd missbrukas. Besluten om avslag har fattats för att undvika att människor exploateras på arbetsmarknaden, säger Jesper Starkerud, nationell samordnare för arbetet mot arbetslivs-

kriminalitet på Migrationsverket. Företaget ifråga, som varit verksamt i Belgien och längre tillbaka även i Sverige, misstänks i Belgien ha utsatt sina utländska anställda för människohandel och människoexploatering. Arbetsgivaren ska bland annat ha betalat ut mycket låga löner och haft dåliga arbetsvillkor. I tidigare rapportering som Migrationsverket tagit del av framgår också att arbetsgivaren genom hot tvingat arbetstagare att lämna Belgien för att hindra dem från att medverka i utredningar som belgiska myndigheter initierat.

Vi arbetar aktivt för att motverka att reglerna för arbetstillstånd missbrukas

MIGRATIONSVEKETS SLUTSATS FRÅN den egna utredningen är att arbetsgivaren agerat oseriöst kopplat till de aktuella ansökningarna om arbetstillstånd. Bland annat bedöms det finnas risk för att de tänkta ar-

Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Fast besluten att knäcka

brottsligheten

Regeringen vill att Delegationen mot arbetslivskriminalitet ska växla upp sitt arbete så att ”samhället ska kunna slå tillbaka med träffsäkra och effektiva åtgärder”.

Regeringen vill att delegationen analyserar de upplägg som används inom vissa särskilt utsatta näringsgrenar och reglerade yrken, som till exempel bygg, restaurang och transport. Delegationen ska lämna förslag på hur samhället kan slå tillbaka med träffsäkra och effektiva åtgärder anpassat till de specifika uppläggen av arbetslivskriminalitet.

– Arbetslivskriminaliteten undergräver förtroendet för grundläggande samhällsstrukturer och är skadlig, både för samhället och för enskilda som utnyttjas och utsätts för brottslighet. Vi är fast beslutna att knäcka denna brottslighet och nu växlar vi därför upp kampen för att slå sönder den kriminella ekonomin, säger jämställdhets- och bi-

betstagarna inte skulle få de villkor som utlovats i anställningarna.

– Utifrån det som kommit fram har vi nu fattat beslut i samtliga ansökningar kopplade till det här företaget. Totalt handlar det om drygt 300 ansökningar som får avslag. De gäller personer som ännu inte kommit till Sverige, säger Jesper Starkerud.

MIGRATIONSVERKETS SKA BIDRA i arbetet mot människohandel och motverka att reglerna för arbetstillstånd missbrukas. Det innebär bland annat att vara observant på om anställningserbjudanden upprättas i syfte att kringgå reglerna. De senaste åren har myndigheten gjort ett omfattande arbete för öka förutsättningarna att göra det.

– Vi ser nu ett tydligt resultat av det arbetet. Det är genom effektiv samverkan inom Migrationsverket, bland annat med våra interna nätverk mot arbetslivskriminalitet respektive människohandel, vi har kunnat identifiera de här ärendena, säger Jesper Starkerud.

Avslag på 300 ansökningar om arbetstillstånd.

FOTO: TOMISLAV STJEPIC

Fakta: Arbetet mot arbetslivskriminalitet

Q Regeringen har gett Migrationsverket och åtta andra myndigheter uppdraget att ta fram gemensamma kontrollmetoder för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Arbetet utgår från de gemensamma arbetslivskriminalitetscentren (AKC).

Q De nio deltagande myndigheter är: Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten. Arbetsmiljöverket samordnar uppdraget.

Mer samverkan efterlyses

Arbetslivskriminaliteten är fortsatt ett stort problem och trots att fler kontroller i år har genomförts av de sju A-krimcentren så hindras man av sekretessreglerna. Så kan den färska årsrapporten från myndighetssamarbetet sammanfattas.

Oroligheterna i omvärlden och en fortsatt ekonomisk osäkerhet riskerar att ytterligare driva på omfattningen av brottsligheten som bland annat berör byggsektorn. Därför är behovet av samverkan mellan myndigheter större än någonsin, enligt den rapport som nu presenteras.

En grupp myndighetskontrollanter i gula västar på en byggarbetsplats.

tillsammans en större effekt, säger Lisa Bäfver, sektionschef, myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet på Skatteverket.

trädande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.

Åtgärderna ska bland annat ge myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet nya verktyg vid planering, genomförande och uppföljning av de gemensamma kontrollerna av arbetsställen. Arbetslivskriminalitet i kombination med organiserad brottslighet förstärker, enligt regeringen, ytterligare de oseriösa företagens inflytande på arbetsmarknaden.

Delegationen ska därför också kartlägga vilka kopplingar som finns mellan arbetslivskriminalitet och organiserad brottslighet i Sverige, med särskilt fokus på hur arbetslivskriminaliteten används för att finansiera den kriminella ekonomin. Delegationen ska även ta ställning till om det behövs mer ändamålsenliga verktyg generellt för att förbättra förutsättningarna för att bekämpa arbetslivskriminalitet.

Uppdragen ska redovisas i juni 2024 respektive februari 2025.

HENRIK EKBERG

– Myndigheternas arbete har under året intensifierats och det kan konstateras att arbetslivskriminaliteten nu, mer än tidigare, behöver bekämpas från flera håll. Här krävs samarbete mellan många aktörer. Även upphandlare, inköpare med flera behöver mer kunskap och förståelse för i vilken kostym arbetslivskriminaliteten visar sig. Du och jag behöver också fundera på om något är orimligt billigt när vi som privatpersoner köper tjänster. Är det billigt finns risken att någon annan betalar med sin hälsa och säkerhet, eller att du bidrar till att urholka vår välfärd, säger Arne Alfredsson, avdelningschef för myndighetsgemensamma kontroller på Arbetsmiljöverket.

SAMARBETET MELLAN DE nio myndigheterna påbörjades redan 2018, men först häromåret stod de sju A-krimcentren runt om i landet klara och redo. Under 2023 har 3 000 gemensamma kontroller genomförts på bland annat byggarbetsplatser och inom hotell- och restaurangbranschen. Det är en ökning med 17 procent jämfört med 2022.

– Vi ser ett mönster i att oseriösa företag bryter mot flera regler samtidigt. Våra kontroller visar bland annat hur brott mot skatte- och bidragsregler hänger nära samman med brister i arbetsmiljön och utnyttjande av människor. Styrkan i att samverka är att vi myndigheter kan angripa problemen utifrån respektive ansvarsområde och får

VID KONTROLLERNA HITTAS allt från allvarliga arbetsmiljöbrister, svart arbetskraft, boenden på arbetsplatser, misstänkt människohandel till skatte- och bidragsbrott.

– Brottsligheten är i många fall organiserad och gränsöverskridande och innebär ett hänsynslöst utnyttjande av människor. I och med centren mot arbetslivskriminalitet finns nu förutsättningar för att intensifiera det myndighetsgemensamma arbetet för att komma åt den kriminella ekonomin, organiserad brottslighet inom företagsverksamhet och människoexploatering, säger Per Wadhed, chef för sekretariatet för myndighetssamverkan inom Polismyndigheten.

I rapporten nämnas också en del utmaningar, som ”att det finns betydande hinder för myndigheterna att dela relevant information”. Därför välkomnar man regeringens

Årsrapport i korthet:

FOTO: ARBETSMILJÖVERKET

nyligen presenterade utredning om att förbättra möjligheter för att utbyta information mellan myndigheter, samt förslaget till sekretesslättnader för att lämna information till de brottsbekämpande myndigheterna.

Är det billigt finns risken att någon annan betalar med sin hälsa och säkerhet

DE MYNDIGHETER SOM deltar Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten Migrationsverket, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Skatteverket. Arbetsmiljöverket är samordnande myndighet.

De sju centren som fungerar som ett nav för myndigheterna finns i Umeå, Stockholm, Malmö, Göteborg, Örebro, Uppsala och Norrköping.

HENRIK EKBERG

Q Arbetslivskriminalitet riskerar att öka på grund av oroligheter i omvärlden.

Q Fortsatta kontroller mot branscher med hög risk för arbetslivskriminalitet nödvändigt.

Q Utländsk arbetskraft, som arbetar illegalt riskerar att utnyttjas – ett återkommande och växande problem.

Q Bidragsbrott större i personalintensiva branscher. Fusk med anställningssubventioner eller arbetsuppgifter som inte utförs alls.

Q Fler oseriösa företag försöker skaffa sig fördelar genom att felaktigt få del av bidrag och missbruka statliga stöd.

Q Sekretess, informationsutbyte och gemensam lagring av information är fortsatt en utmaning och försvårar effektiv myndighetssamverkan och utnyttjande av samtliga myndigheters verktyg.

SAMUEL KARLSSON

Medlem i Byggcheferna?

i 6 månader

Obegränsad tillgång till allt digitalt innehåll

Senaste branschnyheterna

Aktuella reportage och intervjuer

TILL ERBJUDANDET

Fördjupande analyser och rankinglistor

Statistik från hela byggbranschen

E-tidning

Medlemserbjudande

6 månader kostnadsfritt

därefter 49 kr/mån (Ord. pris 199:-)

Säg upp när du vill!

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör Projektnamn Projektrubrik Kommun Byggkostnad

Christer Bjelkert Kungsmontage Projektutveckling AB Folkets hus Folkets Hus, ombyggnad av kongresshall, hotell ca 250 rum, Dansenshus mm i Stockholm Norrmalm.

Johan Lundin Billström Riemer Andersson Bygg AB Masthugget Väst G2

Lars Hopf YLAB Larssons Bygg AB AA Logistik, Finnslätten

Daniel Bengtsson, Daniel Lyckvik, David Brag, Mikael Steussloff

Skanska Sverige AB Erikslundskolan

Michael Sundsgård Lindbäcks Bygg AB Grönskan

Marcus Rönnow SERNEKE Sverige AB Floravägen

Håkan Stjernqvist Dynacon Construction AB Rättspsykiatrin Sigfridsområdet

Kristoffer Kearsley Skanska AB Södertälje sjukhus hus 20

Percy Palm Box Bygg AB Ellertsdal, Etapp 2

Mikael Ritola NYAB Sverige AB Luleå Industripark

Nybyggnad av parkeringshus mm i Göteborg, E2

Stockholms stad 0,5-1 mdkr

Göteborgs stad 350-400 mkr

Ny logistikanläggning i Västerås Västerås stad 350-400 mkr

Ny- och ombyggnad av skola och idrottshall i Borås Borås stad 350 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Huddinge Huddinge kommun 300-350 mkr

Rivning och nybyggnad av äldreboende i Fagersta Fagersta kommun 275 mkr

Nybyggnad av rättspsykiatrisk klinik i Växjö

Växjö kommun 250 mkr

Påbyggnad av sjukhus i Södertälje Södertälje kommun 250 mkr

Nybyggnad av bostäder vid Kassmyra grustag, Botkyrka, Etapp 2

Botkyrka kommun 150-200 mkr

Nybyggnad av industrihus i Luleå Luleå kommun 150-200 mkr

Pontus Gejervall Peab Sverige AB Masthugget Tillbyggnad av flerbostadshus i Göteborg Göteborgs stad 150-170 mkr

Johan Franzén Skanska Bostadsutveckling Nötegång bostadsområde Nybyggnad av bostadsområde i Nötegång, Särö Kungsbacka kommun 150 mkr

Carolina Lönnegren IN3PRENÖR AB Regulatorn Rotrenovering av kontorsfastighet i Huddinge Huddinge kommun 100-150 mkr

Joacim Larsson YLAB Larssons Bygg AB Klökan Nybyggnad av lager i Sundsvall Sundsvalls kommun 120 mkr

Fredrik Lundin Våtrumsteknik i Skandinavien AB Kullstigen 16-20, etapp 2 Stambyte samt badrumsrenovering i flerbostadshus i Skogås

Huddinge kommun 90-120 mkr

Stefan Fällman, John Erlandsson M3 Bygg AB Kv Guldfisken Stambyte och utvändiga arbeten på flerbostadshus i Stockholm Stockholms stad 100 mkr

Anton Johansson Rekab Entreprenad AB Sunnanå Ny idrottshall Nybyggnad av idrottshall i Skellefteå Skellefteå kommun 86 mkr

Niclas Örnefjord Multibygg Sydost AB kv Tegelslagaren Upprustning av fastigheter i Kalmar Kalmar kommun 80 mkr

Emelie Nilsson JM AB Myntan Nybyggnad av flerbostadshus i Solna Solna stad 50-100 mkr

Per-Johan Johansson Sehed Bygg Gävleborg AB Rökebo vattenverk, del 1 och 2

Om- och tillbyggnad av Rökebo vattenverk i Sandviken Sandvikens kommun 71 mkr

Claes Hammar HamAux AB Ekoby Saltängen Nybyggnad av ekoby på Saltängen, Laxå Laxå kommun 50-80 mkr

Fredrik Lundin Våtrumsteknik i Skandinavien AB Brf Ekbacken nr 1 Stamrenovering i flerbostadshus i Lidingö stad 50-80 mkr

Max Öhman Byggteknik i Tumba Produktion AB

Bergtorp förskola Nybyggnad av förskola i Nykvarn Nykvarns kommun 60 mkr

Christopher Arping Svea Byggteknik AB Rydboholm Nybyggnad av idrottshall i Österåker Österåkers kommun 50-70 mkr

Daniel Ekberg, Andreas Magnusson, Stefan Gustavsson

Peab Sverige AB Lunden Nybyggnad av förskola i Skara Skara kommun 55-65 mkr

Andreas Berggren Omexom Transformatorstation Nybyggnad av transformatorstation i Haparanda Haparanda stad Ej officiell

Johan Mossberg Lindbom Skanska Sverige AB Södra Stallgärdet Nybyggnad av förskola i Ström, Lilla Edet Lilla Edets kommun 50-60 mkr

Stefan Ronéus, Mattias Karlsson GBJ Bygg AB Trygghetsboende Lunnagatan Nybyggnad av trygghetsboende i Torsås Torsås kommun 40-60 mkr

Anders Alm, Petter Hedlund NA Bygg AB IP Förskolan Nybyggnad av förskola i Kumla Kumla kommun 30-70 mkr

Robin Svensson RO-Gruppen Stockholm AB Håknäs Nybyggnad av restaurang i Järna Södertälje kommun 40-60 mkr

Niklas Ek Torbeskär Byggnads AB Ryaskolan, Hus B och C Ombyggnad av skola i Göteborg Göteborgs stad 45 mkr

Pontus Jönsson Mta Bygg & Anläggning Skåne AB Majblomman 2 & 3 Rivning av f.d skolbyggnad och nybyggnad av skyddsrum i Ängelholm

Konkurser i byggbranschen

FÖRETAG KOMMUN

Stockholms län

Flygges Infra AB Skogås

Drabik Bygg&Städ AB Stockholm

Adams Stängsel AB Södertälje

Amab entreprenad & maskin AB Hägersten

Amabgruppen AB Hägersten

Q.P Bygg Proff AB Sundbyberg

Miltorn AB Skogås

VVS & Rör-Jour Bromma AB Solna

Finess Bygg Nyproduktion AB Stockholm

RAMZSTRÖM SERVICE AB Skogås

Entgruppen AB Stockholm

SalarisService AB Södertälje

H&U bygg och städ AB Vällingby

Kenn do Bygg & Allservice AB Saltsjö-Boo

FGA Entreprenad AB Bromma

TM Entreprenad & Fastighet Konsult AB Stockholm

Måleriproduktion Bromma AB Stockholm

NV Bygg och El AB Stockholm

Lorena Mur & Puts AB Hägersten

Rouz Renovate AB Solna

Uppsala län

Fas 2 Sweden AB Bålsta

Berg Englund Bygg AB Uppsala

ConTotal Projekthantering AB Enköping

LD INVEST AB Uppsala

Svahn's Rör AB Alunda

FL BYGG & KAKEL AB Uppsala

Södermanlands län

Hua och Son Bygg AB Nyköping

Ekeby Värme & Vatten AB Eskilstuna

Byggentreprenader Totalgruppen AB Eskilstuna

Colorin Strängnäs AB Strängnäs

Ekeby Entreprenad AB Eskilstuna

Jönköpings län

Sundet Invest AB Rörvik

Jönköpings Bygg & Entreprenad AB Jönköping

Nurshens FlexBygg AB Aneby

Kalmar län

Smartfönster Bygg & Montageservice i Vimmerby AB Vena

Gotlands län

Ahlqvists Brunnsborrning AB Klintehamn

Blekinge län

CH Värmepumpsservice AB Sölvesborg

Skåne län

Höllvikens Entreprenad AB Höllviken

Byggtjänst i Veberöd AB Vellinge

RSS AB Helsingborg

MJ s Kakel & Klinker AB Skivarp

Scandinavisk Solsystem AB Landskrona

Takbytarna i Syd AB Malmö

HF Skåne Byggservice AB Eslöv

Svekab Helsingborg AB Helsingborg

Solpanelen Syd AB Bjärred

Hallands län

Rörmokaren i Falkenberg AB Varberg

Västra Götalands län

BCB i Väst AB Uddevalla

Melluxia Fastighets AB Kvänum

ComRegia AB Askim

Spiken i brädan AB Floda

BRMS Entreprenad AB Axvall

Ikron AB Göteborg

Tjuvkils Bygg AB Hålta

DJ Bygg-Gruppen Borås AB Bredared

Emstad AB Skara

Ulricehamns Tak AB Ulricehamn

Värmlands län

DNSK AB Uddeholm

Ängelholms kommun 45 mkr

Lars Nordin Panghus Entreprenad AB Almby Nybyggnad av enfamiljshus i Örebro Örebro kommun 45 mkr

Cathrine Håkonsen JM AB Region Öst Brf Skölstadalen Nybyggnad av parhus och villor i Uppsala Uppsala kommun 30-60 mkr

Hannes Wolt Grundkraft AB Företagspark Sliparen Nybyggnad av industriområde i Kungsör Kungsörs kommun 40-50 mkr

Fredrik Löf Skanska Sverige AB Växjö stationsområde, norra del Nybyggnad av hotell i Växjö Växjö kommun 30-50 mkr

Mikael Eriksson Eriksson Bygg i Gävle AB Solängsgården Ombyggnad av vård- och omsorgsboende i Österfärnebo Sandvikens kommun 40 mkr

Per Andersson P.A. Entreprenad AB Arvika

Örebro län

Martin Torstensson Bygg i Arvika AB Örebro

Västmanlands län

Fuyu Byggprojekt AB Västerås

Gävleborgs län

Lars-Erik Wallin Förvaltning Lewab AB Valbo

BARODARON AB Gävle

P Sverre Bygg AB Rengsjö

Västernorrlands län

Anders Berglund Rör och VVS AB Domsjö

Jämtlands län

Bräcke

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform. Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna.

SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

IVL förstärker inom klimatanpassning

IVL Svenska Miljöinstitutets verksamhet inom hållbar stadsutveckling fortsätter att växa. Den senaste rekryteringen är två experter inom klimatanpassning: Tanja Hasselmark Mason och Hugo Settergren.

Tanja Hasselmark Mason, liksom Hugo Settergren, kommer närmast från Scandinavian Green Roof Institute som IVL samarbetar med i en rad olika forsknings- och innovationsprojekt.

–  IVL har en enorm kompetens inom områden som intresserar mig mycket, så som hållbar stadsutveckling, klimatanpassning och ekosystemtjänster. Dessutom är en av deras visioner att omvandla vetenskap till verklighet vilket är något som även jag gjort länge. Jag ser fram emot att bidra med expertis och engagemang som kan leda till att vi tillsammans tar ytterligare språng mot hållbara, klimatanpassade städer,

Tyréns utser ny koncernchef

Åsa

Q Åsa Holmberg har utsetts till ny koncernchef för Tyréns. Hon kommer senast från Knowit där hon har haft rollen som Affärsområdeschef Knowit Solutions sedan 2018 och varit medlem i koncernledningen.

Åsa efterträder Johan Dozzi, som lämnar Tyréns efter drygt 6 år. Hon tillträder rollen som koncernchef senast den 15 augusti 2024.

Han ska leda Forsens järnvägssatsning

Q Forsen satsar på att stärka sin samlade kompetens inom ledning av spårburna projekt och utökar sin verksamhet inom järnväg och spårburna transportsystem. Som ett led i det har Björn Stoor tillträtt som ny gruppchef och marknadsansvarig järnväg.

Han kommer närmast från Jacobs och är utbildad högskoleingenjör inom Byggteknik från KTH och har över 10 års erfarenhet av projekteringsuppdrag inom både väg- och järnvägssektorn.

Bjerking skapar nytt team för bergteknik och tunnlar

Q Teknikkonsultföretaget Bjerking utvecklar sin organisation och skapar ett team inriktat på bergteknik och tunnlar.

Bjerking har därför rekryterat medarbetare med större inriktning på berg och tunnelinfrastruktur. En av dem är Amanda Bergman som anslöt till Bjerkings team i september 2023 – som teamledare för den nya gruppen.

Bjerking har också rekryterat Cátia Matos, senior tunnelingenjör med stor erfarenhet av projektering av tunnelinfrastrukturprojekt världen över, bland annat för Ramboll, Geocontrol S.A. och IDOM. I det nya teamet finns även Nils Ceder, erfaren uppdragsledare och geolog med specialistkunskaper inom borrhålsfilmning. Nils kommer närmast från Sweco.

Murning är ny satsning för Häggströms

Q Häggströms breddar sin tjänsteportfölj utökar sin verksamhet med

säger Tanja Hasselmark Mason. Bland annat har Green Roof Institute och IVL tillsammans i partnerskapet Blue Green City Lab tagit fram webbverktyget Blågröna systemguiden som vänder sig till fastighetsägare och kommuner och syftar till att på ett enkelt sätt kommunicera vilka typer av blågröna system som kan anläggas och vilka nyttor och mervärden respektive system kan tillhandahålla.

Dessutom är en av deras visioner att omvandla vetenskap till verklighet vilket är något som även jag gjort länge

På IVL kommer de att arbeta i forsknings- och innovationsprojekt med fokus på att skapa mer motståndskraftiga städer, bland annat med hjälp av så kallade blågröna lösningar.

en ny tjänst för murning.

I centrum för denna nya satsning står Magnus Johansson, en veteran inom muraryrket, som framgångsrikt lett Ängelholmsmuraren i över två decennier. Efter att ha sålt sitt bolag för något år sedan, har Magnus valt att ansluta sig till Häggströms för att leda och utveckla deras nya satsning.

Han är ny projektledare för

Norrbotniabanan

Q Piteå kommuns arbete med Norrbotniabanan går nu in i ett nytt skede i och med att Trafikverket under 2024 påbörjar sin järnvägsplanering. För att hålla jämna steg med Trafikverkets planering krävs att kommunen intensifierar sitt planeringsarbete och nu anställs Mikael Ferm som ny projektledare för Norrbotniabanan.

Han arbetar i dag som Piteå kommuns projektledare för vindkraft på Samhällsbyggnads-förvaltningen. Mikael har lång erfarenhet av att leda komplexa och stora projekt och har bland annat arbetat med frågor som berör etablering och utbyggnad av vindkraft i Markbygden.

Ny affärschef på Allmännyttans inköpscentral

Q Stefan Björling har tillträtt rollen som affärschef på HBV, Allmännyttans inköpscentral. Där kommer han att ansvara för vilka nya avtalsområden som HBV ska handla upp inom, samt ansvara för kommunikations- och marknadsfrågor. Han kommer närmast från rollen som affärsområdeschef för Miljömärkning av nyproduktion och renovering på statliga bolaget Svanen.

De utses till vice vd i Lundbergs Fastigheter

Q Den 15 februari tillträdde Johan Ladenberg som vd för Lundbergs Fastigheter. I samband med vd-bytet utsågs Christian Claesson och Johan Sandborgh till vice vd. Båda tillträder den nya rollen omgående samtidigt som de behåller sina tidigare uppdrag.

– Jag kommer att arbeta med forsknings- och innovationsprojekt inom klimatanpassning med siktet inställt på långsiktigt hållbara, kvalitativa och multifunktionella lösningar som kan tackla de utmaningar vi står inför till följd av klimatförändringar och förtätning. Blågröna lösningar är vegetationssystem utformade med hänseende till både det gröna (vegetation) och det blå (vattenhantering).

Q Kan du redan nu säga något om forsknings- och innovationsprojekten?

– Jag har tagit med mig några projekt från Scandinavian Green Roof Insitute som jag kommer att fortsätta jobba med och sedan kommer jag att ingå i pågående och nya uppdrag inom huvudsakligen hållbar stadsutveckling, klimatanpassning och naturbaserade lösningar. Redan pågående projekt är bland annat SODA, Samverkan för ett hållbart

Christian Claesson rekryterades till Lundbergs Fastigheter 2015 och 2016 utsågs han till regionchef Öst, sedan 2019 är han även ansvarig för affärsutveckling.

Johan Sandborgh började sin anställning i Lundbergs Fastigheter 2009 och är sedan 2017 regionchef Stockholm. 2018 utsågs han även till hållbarhetschef, ett ansvar som sedan 2020 också omfattar Lundbergföretagen, Lundbergs Fastigheters moderbolag.

Structor växer inom projektledning i Dalarna

Q Filip Fornlöf har anslutit till Structor Projektledning Dalarna. Han förstärker bolaget inom projektledning av infrastruktur- och husprojekt.

Han har drygt tio års erfarenhet som projektledare, uppdragledare och konstruktör inom anläggnings- och husprojekt. Han kommer närmast från Tyréns, där han framförallt har varit verksam i större infrastrukturprojekt.

Riksbyggen Bostad får ny affärsområdeschef

Q Ulrika Nyström, som varit tillförordnad affärsområdeschef sedan januari, träder nu in som ordinarie affärsområdeschef för Riksbyggen Bostad från den 1:a mars 2024.

Hon startade sin karriär hos Riksbyggen 2015 som regionchef för Riksbyggen Bostad Region Syd för att senare axla rollen som regionchef för Riksbyggen Bostad i Region Sydväst. Hon har också erfarenhet inom bostadsbranschen bland annat från Skanska där hon, utöver att ha arbetat i Sverige, även haft tjänster utomlands.

Structor Mark Uppsala utökar inom VA­teknik

Q Louise Bertilsson -Bah ansluter till Structor Mark Uppsala och stärker bolagets kompetens inom VA-teknik. Louise kommer närmast från Tyréns, där hon jobbat som VA-projektör och uppdragsansvarig.

Hon är civilingenjör med specialisering inom teknisk vattenresurslära från Lunds Tekniska Hög-

omhändertagande av dagvatten och skyfall på kvartersmark, Green Sponge Buildings in Scandinavia, som undersöker möjligheten till klimatanpassning genom att se om och hur byggnader kan utgöra en del av lösningen i skandinaviska städer och projektet Genomförande av policylabb för klimatanpassning

Q Vilka är de stora utmaningarna just nu när det kommer till klimatanpassning inom stadsutveckling?

– Jag skulle säga att det finns massa utmaningar såklart, men också möjligheter. Medvetenhet hos stadsutvecklare finns också men det är många frågor som skall tas i beaktning när man planerar en stad och flera målkonflikter som skall beaktas och hanteras och prioriteras. Det handlar givetvis om kunskapsläget kring klimatanpassning. Det är en fråga som korsar flera kunskapsområden och klassiska stuprör inom många organisationer och därför

skola. Hon har tidigare arbetat som VA-projektör och uppdragsansvarig i både tidiga och senare skeden. Triss i nya projektledare till Krook och Tjäder

Q Krook och Tjäders senaste tillskott är Daniel Nilsson., Linnea Emmot Tiger och Andreas Björklund. Daniel blir projektledare vid kontoret i Kristianstad. Han har bred erfarenhet från bygg- och fastighetsbranschen och kommer senast från en roll som fastighetschef.

Linnea och Andreas kompletterar Göteborgskontoret med sin expertis inom projekt-, process- och byggledning. Linnea har en stor erfarenhet inom processledning och van att jobba nära verksamheter i lokalförsörjnings- och förändringsprocesser. Andreas har lång erfarenhet av bostadsutveckling, men har även arbetat som konsult åt offentliga beställare med förskolor och skolor.

Statens Fastighetsverk har fått ny generaldirektör

Q Regeringen har utsett Max Elger till generaldirektör för Statens fastighetsverk. Samtidigt har Irene Svenonius utsetts till överdirektör.

Max Elger har tidigare varit finansmarknadsminister med ansvar för finansmarknadsfrågor, konsumentfrågor och fastighetsfrågor, däribland Statens fastighetsverk. Dessförinnan har Max Elger varit statssekreterare med ansvar för bland annat budgetfrågor. Han har också doktorerat i nationalekonomi. Max Elger, som ersätter Ingrid Eiken, tillträdde sin tjänst som generaldirektör för Statens fastighetsverk den 1 mars.

Irene Svenonius har sedan 2017 varit regionråd i Stockholm. Dessförinnan har Irene Svenonius bland annat varit stadsdirektör i Stockholms stad och tillika verkställande direktör för Stockholms Stadshus AB. Irene Svenonius tillträdde sin tjänst den 4 mars.

Fojab växlar upp inom hållbarhet och digitalisering Q Anders Eriksson Modin är ny håll-

Tanja Hasselmark Mason.

kräver samverkan. Kunskap om vilken potential naturbaserade lösningar kan ha i både liten och större skala och perspektiv, säger Tanja Hasselmark Mason.

ANNA SJÖSTRÖM

barhetschef på arkitektkontoret Fojab från 1 mars. Petra Jenning, tidigare innovationsledare med starkt fokus på digitalisering, tar över rollen som utvecklingschef.

Anders Eriksson Modin är arkitekt och har arbetat på FOJAB sedan 2007. Han har levt med hållbarhetsfrågorna i olika projekt, samarbeten och nätverk under en lång tid. Han är väl insatt i kundernas utmaningar och arbetar innovativt för att förflytta hela branschen. Bland annat leder Anders arbetsgruppen om hållbara material inom LFM30 (Lokal Färdplan Malmö 2030) och sitter i styrelsen för Solar Region Skåne. Petra Jenning är arkitekt och har arbetat på FOJAB sedan 2012. De senaste åren har hon haft rollen som innovationsledare med ett starkt fokus på den digitala utvecklingen. Petra är flitigt anlitad i expertpaneler och samtal, inte minst kring AI. Petra sitter också i Svensk Byggplåts advisory board och är ledare för temaområdet ”Innovationer och nya tillämpningar” inom Smart Built Environment.

Han tar över styret för Open House Stockholm

Q Niklas Svensson, affärsutvecklingschef på Tengbom, har valts till ny styrelseordförande för arkitektur- och samhällsbyggnadsfestivalen Open House Stockholm. Han har tidigare varit verksam både i styrelseledamot och som valberedning för Open House Stockholm. Under föreningsstämman valdes ytterligare tre nya ledamöter in i styrelsen, vilka är Jenny Kåhre, vd på Sandellsandberg, Tove Dumon Wallsten, producer, international programs på Sveriges Arkitekter samt Emma Färje Jones, stadsutvecklare på Vasakronan. August Michael fick förnyat förtroende som medborgarrepresentant i ytterligare två år. I styrelsen ingår sedan tidigare Karin Ahlzén, Stockholms stad, samt Sara Häggmark, medborgarrepresentant.

Har du bytt jobb?

tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Filip Fornlöf

Daniel Nilsson, Linnea Emmot Tiger och Andreas Björklund

Magnus Johansson

Holmberg

Ulrika Nyström

Max Elger

Mikael Ferm

Björn Stoor

Louise Bertilsson -Bah

Anders Eriksson Modin och Petra Jenning

Niklas Svensson

Christian Claesson och Johan Sandborgh

Amanda Bergman

Arkitekterna Johan Arrhov och Henrik Frick tillsammans med Karin Nilsson, biträdande överintendent på Arkdes. FOTO: VIKTOR FREMLING

Ska vara klart i april

Q Byggstart: Februari 2024

Q Färdigställt: Måldatum April 2024

Q Byggherre: Statens Fastighetsverk

Q Byggföretag: Huvudentreprenör LiHAB

Q Arkitekter nya ArkDes: Johan Arrhov och Henrik Frick från arkitektkontoret Arrov Frick.

Q Byggkostnad: Uppskattad slutkostnad 3,5MSEK

Museet Arkdes, i folkmun kallat ”Arkitekturmuseet” på Skeppsholmen i Stockholm stängde i slutet av sommaren för en ombyggnation. Den 14:e juni är det premiäröppning med en ny spektakulär entré och omformade utställningssalar.

Den nya entrén ska vara både välkomnande och iögonfallande där man på ett lekfullt sätt kommer använda sig av skuggor och ljus för att skapa effekt. Entrén kommer att byggas som en portal och det kommer att finnas spännande platser för besökare att sitta ner och vila en stund och kanske gunga på någon av gungorna som kommer att stå vid ingången.

– Den nuvarande entrén har vi delat med Moderna museet, säger

Maria Östman som är kommunikationsstrateg på Arkdes.

Hon förklarar att den tidigare ingången till museet kommer finnas kvar, men att besökarna via den nybyggda entrén kommer direkt in till Arkdes från den ena kortsidan av byggnaden - på samma ställe som den ursprungliga ingången var när huset byggdes.

EXERCISHUSET, SOM BYGGNADEN heter, uppfördes 1851–1853 och där tränades och utbildades flottans sjömän i slutet av 1800-talet. Under 1995–1998 lät Statens fastighetsverk uppföra Moderna Museets och Arkdes nya byggnader, där Exercishuset inrymdes.

– Äntligen öppnar den historiska entrén från Excercisplan igen. Det kommer vara tydligt för besökaren

att de faktiskt kommit till Arkdesoch såklart att få ta del av och komma nära den fantastiska kulturskatt som vår samling består av, tillägger Emma Weinerhall som är chef över den publika enheten på Arkdes.

MED DEN NYA spektakulära portalen in till museet blir det också en tydlig markör att det händer något nytt och spännande på insidan. Den stora portalen är designad av den internationellt prisade arkitekten Gloria Cabral som använder sig av material från rivningshus till entrén.

De

– De samlar material till det just nu, bygget har precis startat, säger Maria Östman.

Arkdes samling av ritningar, skisser, fotografier och mycket mer kommer nu för första gången visas i en ny samlingsutställning. Det finns över fyra miljoner objekt bevarade i samlingen och utställningen kommer vara i ständig förändring för att ge plats för olika teman, tidpunkter och viktiga historiska händelser. I öppningsutställningen kommer det finnas objekt från över 100 arkitekter och designers. Allt ska komma till sin rätt i de nya inomhusmiljöerna med mer ljusinsläpp och flexiblare lokaler.

ARKITEKTBYRÅN ARRHOV FRICK har arbetat med arkitektuppdraget i närmare två år. Redan tidigt i processen inventerades stål, trä och glas i museets dåvarande ytor och arkitektduon Johan Arrhov och Hen-

rik Frick beslutade sig för att skapa det nya Arkdes av det material som redan finns på plats. Allt befintligt har plockas isär för att sedan sättas ihop igen till helt nya lösningar. Exempelvis kommer 80 procent av glaspartierna som finns i huset från utställningen med Tham & Videgård att återbrukas och 70 procent av det stål som fanns i utställningsytan Boxen återanvänds. Det planeras för fem specifika platser och utställningsytor för att kunna visa museets bredd för besökare i alla åldrar. – Allt för att säkerställa att kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids, vilket också är varför vi väljer att välkomna våra besökare tillbaka med fri entré, berättar Karin Nilsson, tillförordnad överintendent på Arkdes.

ANNIKA RÅDLUND

När Arkdes slår upp portarna den 14 juni välkomnas besökaren genom den historiska entrén från Excercisplan inramad av en portal skapad av arkitekten Gloria Cabral.

SKISS: GLORIA CABRAL

Museet byggs nu om på insidan och allt materialet tas om hand för att återanvändas.

FOTO: SIMA KORENIVSKI