Masonite Beams byggsystem är resurssnålt, effektivt och tillverkad av trä – vilket gör det till det mest miljövänliga som finns att tillgå i Sverige idag. Det är bevisat genom en studie genomförd av Svenska Miljöinstitutet.
Ta del av studien och läs mer på masonitebeams.se
Masonite Beams ingår Byggma Group. www.masonitebeams.se
DEBATT
Benjamin von Jahf på Ehrab efterfrågar en bostadspolitik som sätter medborgarnas behov i första rummet, som vågar fatta obekväma beslut och som arbetar för en långsiktig lösning på bostadskrisen.
Byggkrisen i Sverige – en följd av politisk passivitet och systemfel
Sverige befinner sig mitt i en bostadskris som påverkar både hushåll och företag – en kris som inte längre kan ignoreras eller bortförklaras. Den pågående urbaniseringen skapar en ständigt ökande efterfrågan på bostäder. Men istället för att möta denna utmaning med effektiva och hållbara lösningar har politikerna låtit systemfelen förvärras. Resultatet är en marknad där vanliga människor tvingas skuldsätta sig för livet för att få tak över huvudet.
ENLIGT BOVERKETS statistik är omkring 462 000 hushåll i Sverige trångbodda, och av dessa har över 56 000 hushåll en ansträngd boendeekonomi. Dessa siffror representerar inte bara statistik på ett papper – de är familjer som dagligen kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Samtidigt rapporterar Riksbanken i sin senaste Finansiell stabilitetsrapport att hushållens skuldsättning är oroväckande hög, och att korta räntebindningstider gör många extremt sårbara för ränteförändringar. Denna ökande skuldsättning riskerar inte bara att påverka hushållen individuellt utan hotar även den finansiella stabiliteten i hela landet. Byggföretagen tvingas navigera i en komplex marknad där upphandlingar ofta vinns genom genvägar och kompromisser med
KRÖNIKA
hållbarhet och kvalitet. Företag tvingas ibland tumma på lagar och regler för att överleva i en konkurrensutsatt bransch, något som är direkt kopplat till den byråkratiska och långsamma byggprocess som råder i Sverige. Boverkets prognoser visar att det behövs mellan 592 000 och 664 000 nya lägenheter fram till 2029 för att möta efterfrågan. Utan en avreglering av byggprocessen eller genomgripande reformer, såsom införandet av marknadshyror, kommer detta mål att förbli ouppnåeligt. Utöver de politiska och marknadsmässiga utmaningarna står byggbranschen inför en allvarlig demografisk förändring. Över 45 procent av yrkesarbetarna i byggsektorn förväntas gå i pension inom en snar framtid, vilket innebär att en stor del av den erfarna arbetskraften försvinner. Samtidigt väljer allt fler unga i Generation Z bort industrin till förmån för andra karriärvägar, vilket leder till en akut brist på nyutbildade hantverkare. Byggskolor tvingas lägga ner eftersom allt färre ungdomar söker sig till dessa utbildningar, vilket ytterligare förvärrar kompetensbristen.
KONJUNKTURNEDGÅNGEN har dessutom tvingat många hantverkare att söka sig till andra industrier, vilket försvagar den redan utsatta byggsektorn ytterligare. Detta sker sam-
tidigt som utländsk arbetskraft, som tidigare varit en viktig resurs för att möta efterfrågan, nu kan välja att arbeta i andra EU-länder med mer gynnsamma förhållanden.
DET ÄR LÄTT att förstå allmänhetens frustration när politiska ledare, som själva inte upplevt osäkerhet i sin egen boendesituation, fattar beslut som påverkar vanliga medborgares framtid negativt. En politik som saknar långsiktighet och konkreta åtgärder för att möta bostadsbehovet är ett svek mot alla de som arbetar hårt, betalar skatt och bidrar till samhället.
Politiska reformer som avreglering av byggprocessen och införande av marknadshyror är nödvändiga steg för att minska klyftan mellan efterfrågan och tillgång på bostäder. Sådana åtgärder skulle inte bara öka byggtakten utan också minska incitamenten för företag att kompromissa med hållbarhet och lagar för att vara konkurrenskraftiga.
Sverige kan inte fortsätta på den inslagna vägen där systemfel förvärras och ansvaret läggs på hushåll och företag att klara sig bäst de kan. Med en generationsväxling som hotar byggsektorn, färre unga som väljer hantverksyrken och en konjunktur som tvingar bort kompetens, är det hög tid att politikerna tar
sitt ansvar och inför de reformer som krävs. Vi behöver en bostadspolitik som sätter medborgarnas behov i första rummet, som vågar fatta obekväma beslut och som arbetar för en långsiktig lösning på bostadskrisen. Detta inkluderar att göra hantverksyrken mer attraktiva för unga, underlätta för byggföretag att verka hållbart och effektivt samt säkerställa att bostadsmarknaden är tillgänglig för alla.
UTAN DESSA ÅTGÄRDER riskerar vi inte bara en fortsatt bostadsbrist och högre priser, utan även en förlust av kompetens och resurser som är nödvändiga för att bygga framtidens Sverige. Det är dags för en politik som inte bara reagerar på krisen utan förutser och förhindrar den – en politik som tar ansvar för nationens framtid och välfärd.
Platschefernas verklighet – mellan administration,
Platschefen har ett av byggbranschens mest dynamiska jobb. Det är en roll som kombinerar tungt ansvar med daglig närvaro i produktionen. Samtidigt ställs platschefen inför en rad utmaningar – från administration till arbetsmiljö och ledarskap. En ny studie från Luleå Tekniska Universitet lyfter fram de komplexa krav som rollen medför.
Q Administrationen stjäl tid från ledarskapet Ett återkommande tema i studien är hur administration tar upp en oproportionerligt stor del av platschefens tid. Många beskriver hur timmar som kunde användas till att leda teamet i produktionen istället går åt till att fylla i formulär och skriva rapporter. Detta skapar frustration och behovet av mer effektiva digitala lösningar blir alltmer påtagligt. En platschef som tillbringar mer tid på kontoret än på bygget kan inte fullt ut uppfylla sin ledarroll, och det påverkar både arbetsmiljö och produktivitet negativt.
ledarskap och arbetsmiljö
Q Behov av stöd och resurser
Många platschefer känner sig överbelastade och saknar stöd, särskilt från arbetsgivare och ledning. Det gäller både yngre och erfarna platschefer, men utmaningen är särskilt tydlig i större organisationer där beslutsfattarna är längre bort från verksamheten. Kollegialt stöd och mentorskap framhålls som viktiga verktyg för att minska stress och stärka tryggheten i yrkesrollen.
Företagen kan spela en nyckelroll genom att tillhandahålla bättre resurser och stödstrukturer. Detta gäller särskilt för administrativa delar där många platschefer uttrycker behov av avlastning. Genom att erbjuda hjälp med till exempel uppföljning av lagkrav och ekonomisk avstämning kan platschefen lägga mer fokus på sin kärnuppgift: att leda produktionen.
Q Arbetsmiljö – ett ansvar utan gränser Platschefer har också ett stort ansvar för
Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se
Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se
Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se
Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se
arbetsmiljö och säkerhet. Många känner en stark koppling till dessa frågor eftersom de är direkt närvarande när incidenter inträffar. Samtidigt saknas ofta tillräckliga resurser och tydliga riktlinjer från ledningen. För att säkerställa en trygg arbetsmiljö krävs inte bara kunskap och vilja från platschefen, utan också rätt verktyg och mandat att agera.
En balans mellan ansvaret för säkerhet och tillgång till resurser är avgörande. Företagen behöver ge platschefer möjlighet att fatta snabba beslut och agera proaktivt för att minimera risker.
Q Platschefens roll är central för branschen
Den lilla studien, baserad på 25 platschefer, belyser de stora frågor som branschen måste hantera. Att minska arbetsbördan, ge bättre stöd och tydligare mandat är investeringar som inte bara stärker platschefens roll utan också gynnar hela projektteamet.
När vi satsar på att utveckla och stödja
Layout: n Emil Hansson
Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se
platschefer skapar vi en sundare och mer produktiv bransch. För att lyckas krävs en balans mellan ansvar och stöd, mellan administration och ledarskap, och mellan säkerhet och smidiga arbetsprocesser. Låt oss se till att varje platschef får rätt förutsättningar att trivas och lyckas i sitt uppdrag – för när platschefen lyckas, då lyckas vi som bransch.
Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se
Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se
Webb: www.byggvarlden.se
E-post: info@byggvarlden.se
Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se
Upphandling av Uppsala spårväg överprövas
Q I slutet av oktober utsågs Nyab, tillsammans med sin partner Azvi, till generalentreprenör för byggandet av Uppsala Spårväg. Uppsala kommun tilldelade också en order för Fas 1 av projektet som var avsedd att påbörjas utan dröjsmål efter kontraktssignering. Men nu riskerar det hela att försenas.
En annan deltagare i anbudsprocessen har lämnat in upphandlingen för att granskas av förvaltningsrätten i enlighet med bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling, LOU.
MVB bygger förskola åt Tanums kommun
Q Tanums kommun har gett MVB i uppdrag att uppföra en ny förskola i Rabbalshede. Förskolan kommer att inrymma fyra avdelningar som tillsammans kan ta emot 68 barn. Varje avdelning får sin plats på övervåningen, medan bottenvåningen tillägnas personalutrymmen, kök, förråd, miljörum och teknikrum. Med bygglovet godkänt inleds nu detaljprojekteringen och framtagande av bygghandlingar inför den kommande byggstarten. De första markarbetena är planerade till början av 2025. Förskolan ska stå klar till sommaren 2026.
0,6%
... sjönk byggkostnadsindex för flerbostadshus med i oktober jämfört med september 2024. Jämfört med oktober 2023 sjönk Byggkostnadsindex med 0,3 procent.
– Årsförändringen för Byggkostnadsindex var negativ i oktober 2024, vilket till stor del beror på lägre räntekostnader, säger prisstatistiker Theodor Stenerlöv. Entreprenörernas byggmaterialkostnader minskade med 0,2 procent. Mest sjönk kostnaderna för övrigt byggmaterial och betongvaror som minskade med 1,4 respektive 0,7 procent.
Samverkan för ökad mångfald i branschen
Q 29 aktörer går samman för ökad mångfald i Malmös samhällsbyggnadsbransch. Bland aktörerna fanns fastighetsägare, arkitektkontor, universitet och föreningar. Initiativet heter Urban Academy och målet är en samhällsbyggnadsbransch som speglar hela Malmö inom en generation.
– Genom det här initiativet vill vi skapa en inkluderande samhällsbyggnadsbransch, där fler idéer, erfarenheter och behov tar plats. Vi ska inte bara konsultera mångfalden, utan inkludera den, och hantera den som en resurs i våra organisationer. Så kan vi bygga en stad där alla Malmöbor känner sig hemma, och som fungerar i flera generationer framåt, sa Stefana Hoti, stadsbyggnadsnämndens ordförande.
Storbyggaren HA Bygg i konkurs
Efter att flera kommuner inlett hävningsprocesser och lämnat in polisanmälningar mot HA Bygg begärde bolaget sig själv i konkurs.
Henrik Anderssons Byggnads begärde sig själv i konkurs den 11 november med motiveringen att ”Bolaget är på obestånd då bolaget inte längre kan betala sina skulder”. Bakgrunden är att flera kommuner, bland annat Halmstad, Svalöf, Åstorp, Laholm, Kristianstad och Helsingborg, hävt eller pausat sina avtal med bolagets pågående byggprojekt i kommunerna eftersom HA Bygg saknat en giltig fullgörandeförsäkring, vilket är ett krav i upphandlingar. Totalt handlar det om ett 20-tal projekt för omkring en miljard kronor.
I SVALÖV VAR HA Bygg entreprenör för bygget av Lantlyckans äldreboende. Det första spadtaget togs i maj. Men Svalövs kommun fattade beslutet av häva avtalet med Henrik Anderssons Byggnads AB för byggnationen av den nya Lantlyckan.
– Detta beslut har inte tagits lättvindigt, men det är en nödvändig åtgärd för att skydda våra invånares intressen och säkerställa att entreprenaden genomförs kontraktsenligt, säger samhällsbyggnadsnämndens ordförande Stefan Pettersson (M).
Utöver att häva avtalet med HA Bygg, har Svalövs kommun även beslutat att polisanmäla ärendet på grund av de oriktiga uppgifter som lämnats av entreprenören.
– Vi måste ha full kontroll över projekten och säkerställa att skattebetalarnas pengar används på rätt sätt. Vi kan inte acceptera entreprenörer som inte lever upp till våra krav. Nu fokuserar vi på att hitta lösningar för att slutföra Lantlyckan, säger Stefan Pettersson.
KOMMUNEN HAR PÅBÖRJAT arbetet med att utvärdera olika alternativ för att fortsätta projektet.
Henrik Anderssons Byggnads AB grundades 1984 och har sin postadress i Höganäs.
Företaget hade enligt senast inlämnade årsredovisning en omsättning på närmare 1,3 miljarder kronor och positivt resultat på cirka 7,5 miljoner kronor. Enligt konkursförvaltare Petra Loodberg, Wesslau på Söderqvist Advokatbyrå har all personal, drygt 80 personer, sagts upp.
– Det var ett 20-tal projekt som var i gång, några hävdes innan konkursen och andra hävdes efter. Sen har vi en handfull projekt där det förs diskussioner med beställarna om hur projekten ska hanteras, om konkursboet ska inträda eller om beställaren ska driva projektet vidare i egen regi, säger hon.
I KRISTIANSTAD HADE HA Bygg tre pågående projekt som samtliga har hävts, dessa är nybyggnationen av Hammars förskola, Österslövs skola, samt lokaler för daglig verksamhet på Norra Åsum.
– Rörande Hammar förskola visar det sig att fullgörandeförsäkringen är förfalskad, så det kommer vi att polisanmäla. För de övriga projekten är dokumentationen i sin ordning, men eftersom agerandet är förtroendeskadligt kommer vi att häva samtliga kontrakt. Det har vi rätt till i och med konkursen, säger Torbjörn Friberger, fastighetschef på tekniska förvaltningen i Kristianstad.
Enligt Friberger kan nu det bli både fördyringar och förseningar av projekten.
FÖR NÄSTA FAS av projektet, som innebär renovering och ombyggnation av den gamla delen av skolan, behöver en ny upphandling göras. Det kommer innebära förseningar för hela byggprojektet, hur mycket är i dagsläget oklart. Även Kolhuggarens förskola påverkas eftersom färdigställandet av utemiljön kommer att försenas.
– Vårt främsta fokus just nu är att färdigställa hela projektet så snart
– Men eftersom vi är i tidiga skeden har vi bättre förutsättningar än om det hade varit längre gångna byggnationer. De exakta lösningarna för hur varje projekt går vidare undersöker vi nu, säger Torbjörn Friberger. I Åstorps kommun har man stoppat tillbyggnaden av Nyvångs skola. Den tillbyggda skolan var tänkt att stå klar för inflyttning i januari 2025. Just nu står bygget stilla och kommer därmed att bli försenat. – Vi arbetar för fullt med att säkra upp arbetsplatsen så att området är säkert för barn, elever och personal. Den planerade inflyttningen i den nya lokalen kommer att försenas men vårt mål är att färdigställa tillbyggnationen så fort som möjligt med hjälp av annan leverantör, säger Frida Sjöberg, vd för Björnekulla Fastighets AB i kommunen.
som möjligt för skolans och elevernas bästa, säger Frida Sjöberg.
ETT PAR DAGAR senare samma vecka försattes även HA Byggs byggservicedel, Henrik Anderssons Byggservice, i konkurs och och ytterligare 61 anställda sades upp. Enligt vad konkursförvaltare Linda Nordin säger till Byggnadsarbetaren hade HA Bygg förhoppningen att driva vidare servicedelen.
– Men när även de fick en entreprenad upphävd insåg man att det inte längre fanns tillräckligt med pengar att betala löner med mera. Det var helt enkelt inte möjligt att driva företaget vidare, säger hon till Byggnadsarbetaren och tillägger att det till viss del är en ovanlig konkurs.
– Det brukar se betydligt värre ut när det kommer till konkurser i byggbranschen. Överlag är det här ett väldigt välskött företag som har ordning och reda. Jag skulle säga att mycket av det här är unikt mot vad vi är vana att se. Känslan är att det är djupt beklagligt att företaget hamnat där det hamnat.
ANNA SJÖSTRÖM HENRIK EKBERG
”Vi kände att här är något som inte stämmer”
Svalövs kommun upptäckte att något inte stämde med den fullgörandeförsäkring som HA Bygg lämnat i garanti – handlingarna verkade manipulerade. – Då blev vi misstänksamma och kontaktade försäkringsbolaget. Efter det har det rullat på snabbt och varit turbulent, säger Stefan Pettersson.
I början av året tecknade Svalövs kommun avtal med HA Bygg om uppförandet av äldreboendet Lantlyckan. Entreprenaden är värd cirka 160 miljoner kronor. I kontraktet ställde kommunen som krav (enligt ABT06) att entreprenören ska ställa säkerhet i form av bankgaranti eller försäkringsgaranti. Beloppet under entreprenadtiden uppgår till 10 procent av kontraktssumman, alltså cirka 16 miljoner kronor. Handlingar som visar detta skulle lämnas till kommunen inom fyra veckor från kontraktsundertecknandet.
– När vi fick försäkringsbeviset i början av april såg allt först ut att vara i sin ordning, säger Stefan Pettersson (M), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden i Svalöv.
Kommunen begärde sen ett kvitto från HA Bygg för att säkerställa att försäkringen var betald och fick då muntligen svar att betalningen var på väg. – Vi kände att här är något som inte stämmer. Vi fick samma svar flera gånger och blev misstänksamma.
GRANSKNINGAR AV SJÄLVA dokumentet, försäkringsbeviset, visar också att PDF:en ändrats och att författaren är en person som jobbar inom HA Bygg.
Formatet ser också konstig ut, bland annat hur texten är placerad och att storleken på teckensnitt varierar.
Detta redovisades vid senaste kommunfullmäktigemötet i Svalöv. Christoffer Löfquist och Marielle Pettersson från Foyens advokatbyrå gick igenom ärendet som ledde fram till hävningen.
EFTER SEMESTERN KOM en betalningsorder från byggbolaget, men ingen riktig kvittens. Enligt Foyen så ser även detta dokument ut som om det scannats in och sedan skrivits ut igen. – Vi tyckte det var konstigt och kontaktade försäkringsbolaget. Efter det har det rullat på snabbt och varit turbulent, säger Stefan Pettersson. Försäkringsbolaget Garbo kunde bekräfta att de inte fått någon betalning och även att saker i försäkringsbrevet inte stämde, som exempelvis ett felaktigt referensnummer. Nu är kontraktet hävt, och HA Bygg, som nyligen gick i konkurs, är polisanmälda av kommunen.
På själva bygget är grundläggningen i stort sett klar, men nu står allt stilla. Arbetsplatsen stängdes i tisdags. – Nu pågår två parallella ärenden. Dels är det samtal med konkursförvaltaren och där är det för tidigt att säga något nu. Det andra är att göra en ny upphandling så snart som möjligt.
Q Hur ser du på det som hänt?
– Det är väldigt tråkigt. För kommunen har det varit en lång process som nu blir ännu längre. Med största sannolikhet kommer detta att innebära både försening och fördyring.
Q Vad säger du om HA Byggs agerande, med intyg som verkar manipulerade?
– Det vill jag inte uttala mig om. Vi har anmält det vi anser tveksamt, men det är inte vi som dömer.
ANNA SJÖSTRÖM
Uppsala ska få spårväg till 2029. BILD: WHITE ARKITEKTER
Den nya förskolan på blir 1100 kvadratmeter stor. BILD: TANUMS KOMMUN
Två bolag inom HA Bygg i Höganäs har försatts i konkurs och omkring 140 anställda berörs.
Stefan Pettersson
”Vi är ingen vanlig myndighet”
För att möta utmaningarna i den gröna omställningen har regeringen inrättat Accelerationskontoret. Nu har den nya myndigheten lämnat fem förslag för att underlätta processerna som i många fall berör byggsektorn. – Vi löser knutarna i processen, säger Kristina Alvendal, chef på Accelerationskontoret.
Accelerationskontoret inledde sitt arbete i augusti i år. Den nya verksamheten kommer inte arbeta med utredningar och har lite andra befogenheter än andra myndigheter.
– Det är smart att inrätta en ny myndighet med befogenhet att komma med förslag på konkreta förändringar, säger Kristina Alvendal.
DET NYA Accelerationskontoret har identif ierat en rad problem som lägger hinder för tillväxten och den gröna omställningen i Sverige. Tanken är att man ska vara konkreta i sina förslag, enligt Kristina Alvendal, som är industrisamordnare och chef för verksamheten. Det framkom när hon inledningstalade på Byggmaterialdagen som anordnas av Byggmaterialindustrierna och Stockholmsmässan.
– Vi har fått i uppdrag att få fart på den gröna omställningen. Vi behöver växla upp. Den går för långsam och det är för långa tillståndsprocesser och för många statliga myndigheter med målkonflikter. Det är i de delarna som vi kommer in och vi är väldigt annorlunda mot andra utredande
myndigheter. Vi ska lösa knutarna som har uppstått, säger Kristina Alvendal.
Man har redan lagt fram fem förslag till regeringen för att snabba på processerna.
– Det handlar mycket om vad vi tror att de behöver jobba med i regleringsbreven. Till exempel om att myndigheter i Sverige idag måste börja mäta tid. Man mäter inte tid idag vilket gör att om man som extern aktör vill ha svar på frågor eller tillstånd så får man inte veta när man kan få besked. Man kan inte jobba med handläggningstider om man inte vet hur lång tid det tar. Vi vill också att statliga myndigheter ska få ett konsultativt uppdrag och vara rådgivande tidigt i processerna.
De ska kunna ge råd till olika aktörer så att de har större chans att få igenom sina ansökningar. Nu utreder man i flera år och sedan säger myndigheten nej, säger hon.
UNDER SITT INLEDNINGSTAL på
Byggmaterialdagen lyfte hon även fram att tiden är begränsad om vi ska öka tillväxten och lyckas med den gröna omställningen för att uppnå klimatmålen 2035. Här behöver många bli mer snabbfotade, menar hon. Det perfekta beslutet kanske inte är möjligt att få fram.
– Det måste vara okej med ”good enough”. Man kanske tror att det kommer bli perfekt om fem år. Men det kommer aldrig bli perfekt för om fem år kommer verkligheten se annorlunda ut, säger Kristina Alvendal.
SAMUEL KARLSSON
Byggstartsindikatorer, Totalt, bostäder och övriga fastighetsbyggande (jan 2011=100)
KÄLLA: BYGGFAKTA
Byggfakta: Bostadsbyggandet planar ut
Det senaste året har Byggfaktas bostadsindikator stigit med 14 procent. Dock märks en utplaning mellan september och oktober då bostadsbyggandet minskade med 1,3 procent.
– Återhämtningen i bostadsbyggandet ser lite svagare ut än tidigare, säger analyschef Tor Borg. Byggfaktas Byggstartsindikator för samtliga nybyggnadsprojekt, exklusive anläggningar och infrastruktur, var oförändrad mellan september och oktober. Medan bostadsbyggandet minskade med 1,3 procent ökade det övriga byggandet med 0,7 procent.
– Något oroväckande är också att byggstarterna planat ut och till och med minskat något de senaste månaderna. Mycket talar dock för att det lägre ränteläget bör slå igenom i både stigande bostadsefterfrågan och gynnsammare finansiering framöver och stimulera till fler byggstarter.
Fem förslag till förändringar i regleringsbreven
Q Alla statliga myndigheter borde börja mäta tiden. Om handläggningstiderna ska kunna kortas måste man först veta hur långa de är.
Q Vissa statliga myndigheter måste få uppdraget att jobba konsultativt och ge råd.
Q Riksintressemyndigheter ska inte kunna överklaga varandras beslut. Idag kan statliga aktörer överklaga varandras beslut trots att det är någon annan aktör som drabbas.
Q Utvärdera riktlinjer som de statliga myndigheterna utverkar internt. Olika myndigheter tolkar riktlinjerna på olika sätt. Det kan få stora effekter på gränsvärden, säkerhetsavstånd med mera.
Q Försvarsmakten som är en unik riksintressemyndighet behöver komma in tidigare i processen. Ett tydligt exempel är när 13 vindkraftsparker nyligen stoppades trots omfattande utredningsarbete.
SBT Sverige stämmer Region Stockholm på efter en konflikt kring berg-och anläggningsentreprenaden för tunneln mellan Akalla och Barkarby.
FOTO: REGION STOCKHOLM
SBT kräver skadestånd
av Region Stockholm
Den nya byggnaden består av flera sammanlänkande delar i tre våningar.
Peab bygger nytt krematorium i Västerås
Q Peab har fått uppdraget att bygga ett nytt krematorium på Hovdestalund i Västerås. Beställare är Svenska Kyrkan och kontraktssumman uppgår till 190 miljoner svenska kronor.
Uppdraget är en totalentreprenad i samverkansformen partnering med byggstart i november 2024. Krematoriet beräknas stå färdigt i juni 2027. Projektet orderanmäls i det fjärde kvartalet 2024.
7 av 10
...tror att det kommer bli svårt att rekrytera rätt kompetenser till byggbranschen de närmaste 10 åren, det visar den senaste Ramirentrapporten.
Anledningarna är att många har bytt bransch och därför blir svåra att locka tillbaka. 49 procent har svarat det och 55 procent menar att anledningen är att branschen inte längre är tillräckligt attraktiv. Utöver det svarar 8 procent att det blir svårt att attrahera ny specialistkompetens, exempelvis inom digitalisering, där man kommer behöva rekrytera från andra branscher.
Ölandsbron
NCC reparerar Ölandsbron
Q NCC har fått i uppdrag av Trafikverket att utföra betongreparationer på Ölandsbron med start efter årsskiftet. Projektet omfattar 13 spann av brons av totalt 155 spann.
Det övriga byggandet har under en längre tid, till skillnad från bostadsbyggandet, legat på historiskt höga nivåer. Nu ser det dock ut att plana ut även där.
– Byggandet utanför bostadssektorn har hållits uppe väl under den nuvarande lågkonjunkturen. Mycket tack vare byggstarter av större industriprojekt men även till viss del av offentliga satsningar inom bland annat hälsovård och skola. Framöver kommer vi sannolikt att få se en fortsatt utplaning, eller en mindre nedgång, i dessa sektorer samtidigt som byggstarter av nyproduktion av kommersiella lokaler fortsätter minska, säger
Tor Borg.
Sett till helåret har Byggstartsindikatorn stigit med 8 procent. På helåret ökar framför allt bostadsbyggandet med 14 procent, men då från historiskt låga nivåer. Övrigt byggande har på ett år ökat med 5 procent.
HENRIK EKBERG
Den tidigare entreprenören i Barkarby, SBT, stämmer Region Stockholm, förvaltningen för utbyggd tunnelbana på 167 miljoner kronor.
Bakgrunden är den tvist som ledde till att båda parterna hävde kontraktet.
Den tidigare entreprenören i Barkarby har lämnat in två stämningsansökningar till Stockholms tingsrätt.
– Det är både kontraktsarbeten och tilläggsarbeten som vi inte fått betalt för och vi förstår fortfarande inte varför, säger Fredrik Asklund, biträdande COO för SBT Sverige AB, om varför de stämmer Region Stockholm.
– Att det skulle bli en juridisk process var väntat. Det är tydligt att vi står mycket långt ifrån varandra och inte är överens, varken om vad som har hänt eller vem som ska stå för kostnaderna, säger Jörgen Niklasson, avdelningschef på Region Stockholms
förvaltning för utbyggd tunnelbana.
SBT Sverige har lämnat in två stämningsansökningar till Stockholms tingsrätt. SBT Sverige yrkar att tingsrätten ska fastställa att SBT hade rätt att häva avtalet, samt ta ställning till om SL Nya Tunnelbanan AB är skadeståndsskyldigt för den skada som de anser sig ha drabbats av på grund av hävningen.
Dessutom vill SBT ha tillbaka pengarna från den fullgörandegaranti på 167 miljoner kronor som förvaltningen utlöste i somras, för att säkra en del av pengarna som entreprenören kostat.
En fullgörandegaranti är en form av försäkring hos en bank som kan utlösas om entreprenören inte fullföljer sitt åtagande och finns i alla nya tunnelbanans stora entreprenader.
Det är inte klart ännu när det kan bli aktuellt med tingsrättsförhandlingar.
ANNA SJÖSTRÖM
Projektet ska genomföras på mindre än ett år och utmaningen är att genomföra arbetet utan att stänga av trafiken. Mycket av det arbete som kan påverka trafiken kommer att ske nattetid, medan själva reparationsarbetena kommer att utföras på dagen. – Vi har genomfört flera arbeten på Ölandsbron genom åren och vi ser fram emot ett fortsatt bra samarbete med Trafikverket, säger Per Karlsson, produktionschef NCC Infrastructure.
Arbetet påbörjas i början på 2025 och beräknas slutföras i slutet av samma år.
Bygger 160 lägenheter i Göteborg
Q MVB får uppdraget att bygga 160 lägenheter i Östra Kålltorp i Göteborg åt kommunala Framtiden Byggutveckling.
Projektet är en totalentreprenad i samverkan och de 160 lägenheterna fördelas på tre hus om 7 till 11 våningar.
– Det är viktigt att vi fortsätter att bygga fler bostäder till göteborgarna och roligt att färdigställa så många nya bostäder i ett attraktivt läge, säger Dan Sandén, vd på Framtiden Byggutveckling. Framtiden Byggutveckling bygger hyreslägenheter för Bostadsbolaget, som kommer äga och förvalta bostäderna. Båda bolagen ingår i kommunala Framtidenkoncernen.
Kristina Alvendal, industrisamordnare och chef för Accelerationskontoret. FOTO: SAMUEL KARLSSON
för trafik förväntas cirka 35 000 personer passera
Station Sofia tar form – 100 meter under marken
Nu går det spårtunnel hela vägen från Kungsträdgården till nya stationen Sofia. Följ med ner i tunnlarna på resa till de djupaste delarna av hela tunnelbanesystemet, och ta en titt på hur nya stationen tar form.
För cirka tre veckor sedan kom genomslaget och entreprenörerna Implenia och Ohla, som drivit tunnel från varsitt håll under Saltsjön, möttes. Nu går det spårtunnel från Kungsträdgården till den nya stationen Sofia, en del av den blå linjens förlängning.
Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana bjöd in till premiärtur i tunnlarna (i bil) och det är en resa som går under vatten till de djupaste delarna i tunnelbanesystemet.
I STATION SOFIA, cirka 100 meter under mark, har Implenia ett stort uppdrag. Det består av att bygga ett 150 meter långt stationsutrymme, med två spårtunnlar och en servicetunnel, samt anläggning av hissschakt upp till och med stomme för stationens biljetthall i marknivå i Stigbergsparken.
Hisschaktet är till för de åtta stora snabbhissar som på cirka 30 sekunder kommer att transportera resenärerna mellan biljetthallen
i marknivå i Stigbergsparken, till tunnelbanan. Det finns flera orsaker till att stationen hamnat på så stort djup, förklarar Sigrid Gunnemark, projektchef, Implenia.
– Dels beror det på att station Kungsträdgården på Blå linje redan ligger på ganska stort djup. Dels beror det på att det finns ett område med en svaghetszon i berget i vattnet under Saltsjön som vi var tvungna att gå under.
I JUNI 2021 påbörjade Implenia arbetet ovan jord och bergdrivningen startade i november samma år.
– Parallellt med bergdrivningen i spårtunnlarna och servicetunnel påbörjade vi betongarbetena i stationsområdet under jord i början av 2023.
Kvarvarande arbeten nu är att driva ut det sista berget med de sista genomslagen mot Gullmarsplan följt av efterföljande dränarbeten i tunnlarna och markarbeten. Markarbetena kommer att pågå under hela 2025.
– Till sommaren 2025 kommer betongarbetena med hisschaktet påbörjas och därefter avslutar vi projektet med att färdigställa biljetthallen uppe i Stigbergsparken, säger Sigrid Gunnemark
Utmaningarna har varit flera. Förutom svaghetszoner i berget som
Hallå där…
…Helena Söderberg, projektchef OHLA, som drivit tunnlarna från andra hållet.
Q Vad ingår i OHLA:s uppdrag?
– Vi har sprängt ut tre tunnlar, två spårtunnlar och en servicetunnel, från befintlig station Kungsträdgården och en och en halv kilometer söderut. I dessa tunnlar håller vi just nu på att utföra markarbeten där vi bygger upp för kommande spår och anlägger väg i servicetunneln. Några mindre betongarbeten har också utförts.
Q När inleddes arbetet? – Juni 2021.
Q Hur ser tidsplanen ut i stora drag?
– Projektet startade med att vi schaktade fram den gamla arbetstunneln från 70-talet. Sedan göt vi två kraftiga betongpluggar, det vill säga sex meter tjocka väggar, i gränsen mot befintlig station Kungsträdgården. Efter det har vi sprängt tunnel från vintern 2022 till sommaren 2024. Nu är det full fart med markarbeten. Projektet skall slutbesiktigas i januari 2025.
Q Vilka är utmaningarna?
– Inledningsvis begränsningar gällande restriktioner för vibrationer och buller. Tunnlarna sprängs nära både känsliga, gamla byggnader på Blasieholmen och National-
krävt förstärkning och kortare sprängsalvor, så finns det korsande tunnlar söder om stationen.
– Där är det minsta avståndet tre, fyra meter mellan tunnlarna. Andra utmaningar är grundläggning vid Folkungagatan där det också finns en svaghetszon i berget, projektera och bygga stödkonstruktion för att kunna driva ut hisschaktet. – Sedan är det omgivningspåverkan för allmänheten, vi är ett stort projekt som ligger mitt i Stockholm, med bland annat Ersta sjukhus som ligger precis bredvid arbetsområdet i parken.
Q Hur har ni tagit er an dessa utmaningar?
– Vi har rätt kompetens och erfarenhet i vår organisation och ett gott samarbete med vår uppdragsgivare och våra underleverantörer. Vi har bred kompetens och förmåga att leverera alla delar inom stora infrastrukturprojekt
Q Innebär ”djupet” någon utmaning?
– Djupet i sig för att driva arbetet under jord är ingen utmaning. En begränsande faktor har varit att vi enbart har en arbetstunnel där all transport av material, personal och så vidare ska gå igenom för att komma ner och upp.
Q Vad betyder det för er att få uppdrag i tunnelbanans utbyggnad?
– Station Sofia är ett stort infrastrukturprojekt som kommer stå kvar i lång tid framöver, och det är roligt att få vara en del i framtidens kollektivtrafik i Stockholm. Det är ett utmanande projekt där vi får visa vår bredd och kompetens inom tunnel, berg, betong, mark, grundläggning, projektering och projektledning.
Q Hur känns det nu när den här delen är klar?
– Jättekul – ytterligare en milstol-
pe i projektet när genomslaget blev klart mellan station Sofia och Kungsträdgården!
Q Implenia har andra uppdrag i utbyggnaden av tunnelbanan, kan ni dra nytta av det på något sätt?
– Erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring gällande arbetssätt mellan projekten eftersom det är samma beställare och liknande kontrakt på uppdragen, säger Sigrid Gunnemark.
Station Sofia blir den djupaste tunnelbanestationen i Stockholm och sägs vara den näst djupaste i världen. Visionsbilden visar stationen när den är klar.
FOTO:
museum med sina känsliga konstverk. Andra utmaningar är att vi passerat ett par svaghetszoner, att tilldelat arbetsområde på Blasieholmen är väldigt litet och att Stockholm stad har restriktioner för transporter
Q Hur har ni hanterat utmaningarna?
– Det gäller att ha en bra planering anpassad till förutsättningarna. Uppföljning och eventuell justering av planen.
Q Vad betyder det för er att få uppdrag i tunnelbanans utbyggnad?
– Det är roligt att få vara med och bygga ut vårt tunnelbanenät – det bästa transportsättet i Stockholm, det är både snabbt och miljövänligt.
Det är alltid kul med utmanande projekt.
Q Hur känns det nu när den här delen är klar?
– Skönt men lite vemodigt.
Q OHLA bygger flera stationer i tunnelbanan, kan ni dra nytta av det på något sätt?
– Vi har en organisation där projektchef och flera stödfunktioner ansvarar för alla tre anläggningsprojekten (Kungsträdgården, Gullmarsplan och Sockenplan/Slakthusområdet) vilket ger stordriftsfördelar. Våra kollegor på OHLA:s byggprojekt ”7 stationer” har möjlighet att få en bra inblick i flera av de anläggningar
Helena Söderberg, projektchef, OHLA. FOTO: OHLA
de skall färdigställa. Produktionsteamen har också bra kontakt med varandra – både för stöd och för erfarenhetsutbyte.
ANNA SJÖSTRÖM
ANNA SJÖSTRÖM
Sigrid Gunnemark, projektchef, Implenia, med plattformen till station Sofia bakom sig. När utbyggnaden öppnar
stationen varje dag.
FOTO: ANNA SJÖSTRÖM
ANNA SJÖSTRÖM
Så ska Attefall öka småhusbyggandet
Sverige upplever det lägsta småhusbyggandet på 100 år. Detta ska egnahemskommissionär Stefan Attefall ändra på. Nu kommer han med sin första delredovisning.
– Kanske kan vi på ett modernt sätt återskapa egnahemsrörelsen, säger han.
Många vill bo i småhus men det byggs allt färre. Faktum är att Sverige, trots allt sin mark, hör till de länder i Västeuropa där småhusbyggandet utgör den lägsta andelen av nyproduktionen av bostäder. År 2023 färdigställdes cirka 35 000 ettor och tvåor i flerbostadshus men endast 12 000 småhus. Under första halvåret 2024 förvärrades situationen ytterligare och endast 2 500 småhus påbörjades, att jämföra med över 14 000 påbörjade lägenheter i flerbostadshus.
Allt går att läsa i Stefan Attefalls första delredovisning i regeringsuppdraget han fick i våras: Att utreda småhusbyggandet, att verka för en ny egnahemsrörelse och att fler trädgårdsstäder anläggs.
ATTEFALL NÄMNER 2010 som en brytpunkt i landet. Fram till dess byggdes både lägenheter och småhus i ungefärlig samklang och jämn takt. Men efter 2010, då efterfrågan på bostäder var stor, var det framför allt lägenheter i flerbostadshus som tog fart medan byggandet av småhus bromsades in. Flera orsaker till varför det blev så nämns i rapporten. Och vissa väger tyngre, enligt Attefall.
– Vi har mest listat olika orsaker, men min preliminära bedömning är att det dels handlar om kommunernas vilja och förmåga att prioritera detaljplanelagd mark för småhus, det är en stor faktor. Och det kan finnas flera olika skäl till det, allt från politiskt ideologiska saker som till kommunalekonomiska, säger han. En annan faktor är utformningen av kreditrestriktionerna.
– Utformningarna har fått extra slagsida mot småhus. Ska jag till exempel bygga mitt eget hus och
betala hela kostnaden med banklån så drabbas jag hårdare av bolånetakets utformning. Även amorteringskostnaderna blir tuffare för mig själv än om de ligger i till exempel en bostadsrättsförening. Det är just utformningen som är viktig här, den slår hårdare mot det eget ägda boendet.
Q Vad tror du det senaste regeringsförslaget om höjda bolånetak och sänkta amorteringskrav betyder för småhusbyggandet?
– Det är ett steg i rätt riktning, nu har inte jag lusläst den utredningen, och den ska remissbehandlas och så vidare. Men det betyder ändå att regeringen annonserar det här problemet och lägger en del förslag som går i rätt riktning. Problemet med kreditrestriktionerna är att man införde bolånetak 2010 och sen har det kommit ytterligare amorteringskrav på varandra i flera lager. Det här är första gången vi gör en totalanalys av vad effekten blir av det hela. Det finns många statliga utredningar som nu pågår och som vi måste väga in i vårt arbete.
Han nämner även byggkostnaderna som en orsak.
– Man ska inte underskatta de kraftigt höjda kostnaderna som har uppstått, inte minst de taxor och avgifter av olika slag, både kommunala och statliga som också får slagsida mot småhusbyggandet. Det kan vara allt från bygglovsavgifter, olika typer av anslutningsavgifter till pantbrev och lagfartskostnader. Det slår också mot det eget ägda boendet och kan inte gömmas i bostadsrättsföreningar där fler delar på kostnaden. Detta tror jag spelar en större roll än vad som uppmärksammats i den offentliga debatten hittills och det är något vi ska borra djupare i.
FYRA PERSONER, inklusive Stefan Attefall, är involverade i utredningen som bland annat ska verka för en ny typ av egnahemsrörelse. Egnahemsrörelsen, som startade i Sverige i slutet av 1800-talet och tog ordentlig fart under 1900-talet, fungerade lite förenklat så att en privatperson kunde få förmånliga, statliga lån för att själv bygga sitt hus. En rest från det gamla folkhemmet. Frågan är om det skulle fungera i dag?
– Kanske kan vi på ett modernt sätt återskapa de tankarna och
idealen. Det kommer kanske inte blir så att husägare går omkring med plank på axlarna och snickrar på sina hus. Men på ett modernare sätt med hjälp av digitala verktyg skulle man kunna beställa ett hus som man vill ha det. Man ska själv kunna styra hur mycket tid man vill lägga på det och hur man kan få ner kostnaderna. Det kan vara ett sätt att få människor att ta kommandot över sitt eget hus. Men det ska vara enkelt att vara sin egen byggherre åt sig själv och då gäller det att hjälpa människor i att orientera sig bland olika kostnader, avgifter och all byråkrati.
Min preliminära bedömning är att det dels handlar om kommunernas vilja och förmåga att prioritera detaljplanelagd mark
HAN NÄMNER ATT även finansieringsfrågan blir något som man kommer att titta mer på.
– Vi är ju ingen riktig statlig utredning som lägger färdiga förslag, utan vi analyserar och skissar mer
på saker man kan göra, sen får regeringen och myndigheter på olika sätt ta frågan vidare. Vi mer levererar olika tankar och idéer under resans gång och väcker uppmärksamhet för bland annat egnahem och trädgårdsstäder. Sen handlar det mycket om kunskapsspridning också. Arbetet ska slutredovisas 15 januari 2027.
HENRIK EKBERG
Småhus
Begreppet småhus används av Statistiska centralbyrån för enoch tvåbostadshus, bostadshus på jordbruksfastigheter, kedjehus och radhus. Inriktningen på uppdraget är bostäder som erbjuder ett boende med direkt tillgång till en egen mindre eller större trädgård oberoende av byggnadens utformning eller bostadens upplåtelseform.
Trädgårdsstäder
Trädgårdsstad är en stadsbyggnadstyp som präglas av trädgårdsförsedd småhusbebyggelse och låga flerbostadshus samt traditionella, ofta trädplanterade och omsorgsfullt utformade, gator och torg. Under perioden 1905–30 byggdes flera trädgårdsstäder i Sverige, bland annat i Enskede och Bromma i Stockholm samt i Landala i Göteborg.
I början av förra seklet växte befolkningen snabbt samtidigt som bostadsstandarden var mycket låg. För att höja bostadsstandarden togs initiativ av enskilda personer, företag och särskilt bildade föreningar till byggande av egnahem för att förse den jordlösa landsbygdsbefolkningen men senare också trångbodda arbetare i städerna med egnahem. Utformningen av husen varierade, liksom egeninsatsen i form av pengar eller eget arbete.
Stefan Attefall är sedan förra året landshövding i Uppsala län. FOTO: LÄNSSTYRELSEN UPPSALA
Småhusbyggandet störtdök 2010 och i dag byggs det färre småhus i landet än det gjorts på 100 år. FOTO: GETTY IMAGES
Topplista: 50 största bostadsprojekten
Det planeras för flera stora bostadsprojekt i miljardklassen runt om i landet. I vår sammanställning har vi listat de 50 största bostadsprojekten de tre närmsta åren. En kommun som hamnar högt i listan är Varberg. – Vi har vuxit hela tiden sedan 60-talet och tror att trenden kommer fortsätta, säger Kristina Hellerström, exploateringsstrateg i Varberg.
Krigsrubrikerna har duggat tätt det senaste året när det gäller utbyggnaden av nya bostäder. Även i Varbergs kommun upplevde man en liten dipp i under förra året men nu ser man att trenden har vänt.
– Tittar man historiskt så har befolkningsutveckling i Varberg varit positiv ända sedan 60-talet. Det har inte funnits något år sedan dess med negativ utveckling. En förklaring är att det är väldigt attraktivt att ligga så nära en stor arbetsmarknad som Göteborg och samtidigt ha ett starkt eget näringsliv i kommunen. Vi tror att utbyggnaden av nya bostäder kommer tar fart igen. Sedan är frågan i vilken takt, säger Kristina Hellerström, exploateringsstrateg på mark- och exploateringsavdelningen, samhällsutvecklingskontoret.
FÖR ATT FÅ grepp om hur mycket bostäder som kan komma att byggas i Varberg på längre sikt har kommunen tagit fram en utbyggnadsplan. Ett av utvecklingsområdena i kommunen är Väröbacka och Limabacka. Där pågår arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan som visar hur mycket man tror att det skulle kunna byggas fram till år 2050. Totalt rör det sig om upp mot 3 000 bostäder. Redan nu finns ett antal positiva planbesked i området med några privata exploatörer som ligger i startgroparna för att dra i gång sina byggnationer under nästa år. Men den stora exploateringen tror man kommer först efter att Trafikverket byggt en tågstation i området. Den planeras att vara på plats runt 2030.
Vi tror att utbyggnaden av nya bostäder kommer tar fart igen
– Kommunen jobbar väldigt långsiktigt och vi ser att det här kommer vara en stor utbyggnadspotential framåt. Det är framför allt kopplat till den nya pendeltågstation som medför att man kommer kunna ta sig till Göteborg på en halvtimme. Det är det som vi tror är det stora dragplåstret. Det finns också stora arbetsplatser i området, som Ringhals, Väröbruk och Deromes husfabrik. Än så länge är Väröbacka ett typisk landsorts-samhälle med ganska gles bebyggelse, säger Kristina Hellerström.
ETT ANNAT OMRÅDE som även finns med i vår sammanställning över kommande bostadsprojekt är Gamla Köpstad i Träslövsläge. Här har kommunen kommit lite längre. Det finns ett godkänt planprogram och man har börjat med den första detaljplanen. Den har varit på samråd och ska ut på granskning. När planen börjar bli klar går man vidare och söker planbesked för nästa etapp i utbyggnaden.
– Det kommer byggas ungefär 300 bostäder de närmsta åren i området. Hälften av dem kommer markanvisas av kommunen och den
Framtidens Backaplan toppar sammanställningen över framtida bostadsprojekt. BILD: WHITE ARKITEKTER
resterande delen står en privat aktör för. Ungefär halva programområdet kommer byggas ut ganska snabbt därefter följer en investeringspuckel längre söder ut i området och det kommer ta längre tid med utbyggnaden.
PÅ LÄNGRE SIKT ser kommunen att det finns möjlighet att bygga närmare 1500 bostäder i området. Sammantaget ser man ljust på framtiden för utvecklingen av bostadsbyggandet i Varbergs kommun.
– Kommunen har vuxit mycket det senaste decenniet men fick en liten dipp under förra året. Det har stått stilla och avvaktat men nu drar det igång igen även om det inte kommer upp i samma nivåer som under rekordåren. Vi kommer ligga kvar att puttra på, säger Kristina Hellerström.
I vår sammanställning ingår ett urval av de 50 största bostadsprojekten i landet med en planerad byggstart de närmsta tre åren. Statistiken bygger på uppgifter inrapporterade till Byggfaktas databas. Projekten i topplistan omfattar ofta flera etapper som byggstartas över en längre tidsperiod.
PÅ FÖRSTAPLATS I sammanställningen ligger Backaplan i Göteborg. Här planeras för en helt ny stadsdel med totalt 7 000 bostäder och 140 000 kvadratmeter kontor. Det planeras även för ett brett handelsutbud och servicefunktioner som skolor, vård och kultur. Projektet kommer indelas i flera etapper och preliminär första inflyttning planeras under 2027.
På fjärdeplats i Byggfaktas topplista hamnar utbyggnaden av den nya stadsdel Inre hamnen i Sölvesborg. Här planerar Sölvesborgshem att bygga bostäder i fem till sju våningsplan. Detaljplanen har vunnit laga kraft.
Övriga kommuner på tio i topp i sammanställningen är Huddinge, Södertälje, Järfälla, Lund, Nacka och Malmö.
SAMUEL KARLSSON
1 Backaplan
2 Gamla Köpstad/Östra Träslövs läge
3 Varvsstaden, Västra hamnen Malmö
4 Gamla Whirpool
5 Väröbacka - Limabacka
6 Lyckebacken
7 Inre hamnen Sölvesborg Ej officiell 2025
8 Vid Masmo tunnelbanestation Huddinge 1800 april 2026
9 Visborgsområdet Gotland 1700 2027
10 Södra Fornhöjden Södertälje 1500 september 2025
11 Upphandling av hållbar renovering i strategisk partnering för Järfällahus
12 Västerbro, Kugghjulet
Järfälla 1500 november 2024
Lund Ej officiell Q2 2025
13 Gäddviken, Hästholmsundet Nacka Ej officiell 2026
14 Elinelund, et 3
15 Rankan 3 och 4
16 Hallonbergens västra delar
17 Smedshagen
18 Råängen etapp 1
19 Telestaden, detaljplan 2
20 Norra Sunnersta
Malmö 1500 2026
Sollentuna Ej officiell 2027
Sundbyberg 1400 mars 2026
Stockholm 1300 september 2025
Lund Ej officiell 2027
Stockholm 1300 juni 2027
Uppsala 1300 2026-2027
21 Göingeby, Södra Trönninge, et 2 m.fl Varberg 1300 Q2 2027
22 Bro Mälarstrand Upplands-Bro 1300 oktober 2025
23 Minnesdal Kävlinge 1300 2027
24 Djurgården etapp 2
25 Maden
26 Sjöbergs äng
27 Stationsstaden ( fd Swedish Meats), etapp 4 mfl
Linköping 1300 augusti 2025
Jönköping 1300 2026-2027
Mörbylånga 1200 april 2025
Kävlinge Ej officiell Vår 2026
28 Bjärreds vångar, etapp I Lomma Ej officiell Q2 2026
29 Blomstergården och slakteriområdet Östersund Ej officiell 2026
30 Handelskvarteret Kulan, Bazar
31 Hemgården, Fortuna
32 Västra Hamnsidan, kvarter 2 & 3
Göteborg Ej officiell Q3 2025
Malmö Ej officiell 2025
Nyköping 1000 2027
33 Byn 1:97 Östersund 1000 2025-2026
34 Marieberg Örebro Ej officiell 2025-2026
35 Svartå strand etapp 2
36 Adamsberg 1:1
37 Lyckebacken 3
38 Källhemsområdet
39 Södra Storvreta etapp 2.1
Mjölby 930 oktober 2026
Norrtälje 900 april 2027
Lund Ej officiell 2026-2027
Linköping Ej officiell 2025
Uppsala 880 2026 40 Karlholm etapp 2 mfl
Mjörnstranden
Nordens Industriområde
850 oktober 2025
800 Höst 2027
Ej officiell januari 2026 45 Dragonvägen Upplands Väsby 800 juni 2025
46 Kronetorp, ( Detaljplan 2)
Ej officiell 2027-2028 47 Kista Square Garden etapp 2-4
800 2026 49 Tullkammarkajen
Ej officiell Q4 2026 50 Himmelstalund
800 2026 Källa: Byggfakta
Ersta/25 ligger på Erstagatan 3 på Södermalm i Stockholm.
Bygger exklusiva bostadsrätter
Wallin Bostad lanserade under sommaren projektet Ersta/25 – 25 exklusiva bostadsrätter på Södermalm i Stockholm.
– Intresset har hittills varit över förväntan och mer än hälften av bostäderna är redan sålda, säger marknadschef Gustav Wallin.
I slutet av juni tillträdde Wallin fastigheten på Erstagatan och det befintliga huset på tomten revs under sommaren för att ge plats åt det nya huset som planeras vara redo för inflytt kring årsskiftet 2025/2026. I början av november färdigställdes markarbetena och därefter byggstartades projektet med första montage av stommen. Ersta/25 är Wallins hittills mest hållbara bostadsprojekt. Alla material är valda med omsorg och majoriteten av produkterna är registrerade i Svanens kundportal och A-klassade i Sundahus.
Genom att välja bergvärme för projektet reduceras energiåtgången för uppvärmning med hela 74 procent. Valet att använda ”grön betong” väntas reducera koldioxidutsläppet med 30 procent jämfört med traditionell betong. Förutom nämnda val används även “grönt stål”, där armeringen består av 90–100 procent återvunnet material och stålpelarna av 75–100 procent återvunnet material, vilket ytterligare minskar projektets klimatavtryck och bidrar till en mer hållbar byggprocess.
– Sammanfattningsvis kan man säga att vårt mål är att Ersta/25 ska bli ett hus som har så låg klimatpåverkan som möjligt, berättar Wallins ansvarig projektledare Shobana Selvarajah.
Wallin har valt totalentreprenören We Construction Stockholm som samarbetspartner för Ersta/25.
REDAKTION
BRF Notuddsparken i Västerås med byggherre Bright Living. FOTO:
Ny modell för social housing presenteras
Nyligen släpptes Femprocentmodellen, en rapport med stöd av Vinnova om en ny bostadsmodell för hemlösa med fokus på den privata byggsektorn.
Modellen är den första som kommer med en lösning på hur bostadsrättsutvecklare kan bidra till minskad hemlöshet. Genom social housing i liten skala inom ramen för helt vanliga bostadsrättsföreningar, utgör Femprocentmodellen ett alternativ i väntan på fungerande bostadsreformer. Sverige har den högsta andelen hemlösa i Norden, och allt fler personer utan vare sig beroendesjukdom eller psykisk ohälsa står helt utan bostad. I Socialstyrelsens senaste rapport från i våras berördes dessutom över 9400 barn av hemlöshet, samtidigt som vräkningar där barn är inblandade ökar sedan 2018. För att lösa den svenska hemlösheten måste fler initiativ upp på bordet.
ORIGINALET
Och trots att över 40 procent av den svenska lägenhetsmarknaden utgörs av bostadsrätter är Femprocentmodellen det första bostadinitiativet för hemlösa med fokus på bostadsrättsföreningar.
– I vårt dagliga arbete med privata bostadsrättsutvecklare har vi under flera år sett potentialen för social housing i lite mindre skala utspritt i många olika fastigheter. Femprocentmodellen bygger på att fem procent av lägenheterna i ett nybyggt hus upplåts till strukturellt hemlösa, en grupp utan problem med missbruk eller psykisk ohälsa men i akut behov av tak över huvudet, berättar Rickard Stark, en av grundarna bakom arkitektbyrån Okidoki.
De öronmärkta fem procenten av bostäderna upplåts enligt modellen till en idéburen organisation (t.ex. Stadsmissionen), som hyr ut lägenheterna i andra hand helt baserat på behov istället för kötid.
REDAKTION
Snabbast möjliga uppvärmning av större utrymmen med minimal energianvändning.
WIFI-ANSLUTNING & MOBILAPP LÄGST FÖRBRUKNING
TERMOSTATSTYRD (0-40°C) TYST, ENDAST 48 DB
AVGASRÖRET BEHÖVER EJ LEDAS UT INGEN LUKT, INGEN FLÄKT, INGET DAMM
BIODIESEL, DIESEL ELLER BRÄNNOLJA RESERVDELAR ALLTID TILLGÄNGLIG
VARFÖR AIRREX?
SPARA PENGAR! WIFI-ANSLUTNING OCH MOBILAPP
AH300i – förbrukningsexempel: › Isolerad industrihall 500 m³ › Temperatur ute: 0 ºC, temperatur inne: +15 ºC
Bränsleförbrukning cirka 2,5 L /dag
FÖR INOMHUSBRUK
För alla utrymmen över 50 m2 med normal ventilation
› Du kan justera temperaturen och se meddelanden och bränslemängd direkt i mobilen!
2+1 års garanti Rikstäckande servicenät
PLUG AND PLAY Lätt att använda. Mobil – Länkhjul, ingen installation
Wallins projekt
OKIDOKI
”Man kan se det som om glaset är halvfullt”
Det tuffa konjunkturläget bidrog till att Stockholm stad valde att skjuta fram slutmålet för utbyggnaden av 140 000 nya bostäder fem år framåt i tiden. Men Oscar Lavelid, som är byggeneral i kommunen, väljer ändå att se positivt på framtiden. – Just nu händer det mycket lite överallt, säger han.
Oscar Lavelid har tidigare ansvarat för bostads- och stadsutvecklingsfrågor i stadshuset i Stockholm. För två år sedan fick han titeln byggeneral i Stockholms stad med uppdraget att samordna stadens byggprojekt. Timingen kunde inte ha varit mer utmanande men han väljer ändå att försöka se positivt på utvecklingen av bostadsbyggandet i kommunen – Vi har trots den utmanade konjunkturen lyckats påbörja flera nya bostadsprojekt. Jag tycker att man kan se det som om glaset är halvfullt, säger han.
Q Vilken målsättning för bostadsbyggandet har kommunen de kommande åren?
– Vi har haft samma målsättning under många år oavsett vad det varit för politisk majoritet i kommunen och det är att vi ska bygga 140 000 bostäder under perioden 2010 till 2030. Vi kan nu konstatera att mer än hälften är påbörjade.
Q Har inbromsningen i ekonomin inneburit att ni varit tvungna att omvärdera takten i utbyggnaden?
– Från politikens sida har man ansett att det har varit viktigt att hålla fast vid målsättningen men man har skjutit fram slutmålet till 2035. Det känns som ett klokt beslut med tanke på konjunkturläget som har varit. Nu är målsättningen att vi ska bygga 6 000 nya bostäder per år över tid och genom olika konjunkturcykler. Under 2023 hamnade vi på 2 900 nya bostäder. I år lär vi hamna något
lägre än det men förhoppningsvis är botten nått och nu hoppas vi på att byggandet succesivt kommer igång igen. Vill man se det från den positiva sidan så har vi trots det tuffa konjunkturläget lyckats slutför projekt.
Q Hur många nya bostäder uppskattar ni att det byggs i år?
– I år hamnar vi något lägre och jag uppskattar att det påbörjas 2 500 nya bostäder. Det är en bit upp till den årliga målsättningen men givet den marknad som har varit pekar det ändå på en ljusning.
Vi har en bred blandning med flera stora och mindre projekt på gång runt om i hela kommunen
Q Vilka utvecklingsområden har ni i kommunen?
– Vi har en bred blandning med flera stora och mindre projekt på gång runt om i hela kommunen. Om jag ska räkna upp några så kan jag nämna Slakthusområdet, Norr Djurgårdsstaden, Hagastaden och Årstafältet. Det finns ett antal stora komplexa projekt men det handlar också om många bäckar små. Från politikens sida vill man se en utveckling i våra fokusområden som Järva, Skärholmen, Farsta och Hagsätra Rågsved. Just nu händer det mycket lite överallt.
Q Finns det några projekt som du vill lyfta fram?
– Vi har tidiga planer kring Älvsjö i området kring mässan och även Bromma flygfält är ett spännande projekt. Vi kommer inte bygga några bostäder där inom de närmsta åren men som kommun måste man både titta på det som kan byggas i dagslägen och våga titta längre fram i framtiden. Var finns framtidens Stockholm?.
Q Hur ser fördelningen ut mellan hyresrätter och bostadsrätter?
– Fram till 2017 så färdigställdes fler bostadsrätter än hyresrätter. Idag ser vi att det byggs fler hyresrätterna. Det beror framför allt på att det kan vara svårt att få ekonomi i projekten med bostadsrätter. Stockholms stad upplåter mark med tomträtt till hyresrätter vilket gör projekten möjliga att starta. Men om Stockholms stad ska få någon ekonomi i de satsningar som krävs i form av gator, vatten och avlopp med mera krävs det att det även byggs bostadsrätter och att det blir blandade upplåtelseformer i de nya områdena.
Q Vilka är de stora utmaningarna för att öka takten i utbyggnaden av nya bostäder?
– Jag vill vara optimistisk och jag tror att botten är nådd. De svenska hushållen klarade ändå av krisen relativt bra och intresset för att köpa nya bostäder återvänder. Men jag tror att bostadsutvecklarna måste se över sina affärsidéer. Det kommer troligen bli svårare att sälja på ritning flera år i förväg. Allting räddas inte av en lägre ränta. Det krävs produktutveckling för att möta det nya marknadsläget.
Q Hur går det med planprocesserna?
– Planberedskapen är god. Vi har 100 000 bostäder i pågående planer och 25 000 som vunnit laga kraft spridda över hela kommunen. Men nu behöver vi titta på om det finns ekonomi för staden att genomföra projektet. Tidigare har allting varit möjligt men nu är det viktigt att vi prioritera. Vilka projekt kan vi räkna hem?
Q Är tillgången på mark ett problem i Stockholm?
– Det är brist på mark och den mark som finns kan vara dyr att utveckla. Men vi behöver titta i ett längre perspektiv och inte bara på det rådande läget här och nu. Vi bygger staden för 100 år framåt i tiden.
SAMUEL KARLSSON
Årstafältet är ett av Stockholmstads utvecklingsområden. Här ska bland annat SKB bygga en ny fastighet i trä, natursten och återvunnet material. BILD: SKB / KJELLANDER SJÖBERG
Framtidsvisionen för Bromma Parkstad. BILD: DINELLJOHANSSON
Bromma parkstad
Q Antalet bostäder som ryms inom Bromma parkstad uppskattas till omkring 16 000. Ytterligare cirka 6 500 bostäder uppskattas kunna rymmas inom det så kallade influensområde som i dag påverkas av bullerstörningar från flygplatsen. Totalt handlar det om minst 22 500 bostäder. Det här är en tidig bedömning som kan komma att förändras under arbetets gång.
Bromma flygfält planeras att omvandlas till ett helt nytt kvarter.
FOTO: GETTY IMAGES
Oscar Lavelid
Visionsbild på Södra Änggården där bland annat Skanska är entreprenör.
Bra planarbete men trögt byggande i Göteborg
Göteborgs stad har bra fart vad gäller framtagning av detaljplaner för bostäder. Dock går det fortsatt trögt med byggandet, i år uppskattas mellan 4 5005000 bostäder byggas.
Enligt Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör i Göteborg, är målet i budgeten att 25 000 bostäder ska planeras mellan 2023 och 2026. Några mål för färdigställda bostäder under perioden finns inte.
– Antalet bostäder i pågående detaljplaner per augusti 2024 är nu 23 900 stycken. Det finns alltså goda förutsättningar att nå målet, säger han.
Q Hur har inbromsningen i ekonomin påverkat detta mål?
– Planeringen har inte påverkats – vi har fortfarande ett stort tryck att göra detaljplaner i Göteborg. När det gäller antalet färdigställda bostäder men framför allt antalet byggstarter så är vi stark påverkade med sjunkande siffror på båda.
Q Ser ni någon ljusning nu med tanke på räntesänkningarna?
– Vi ser ingen ljusning i den data vi följer just nu på förvaltningen som antalet nybyggnadskartor, lantmäteriförrättningar, bygglovsärenden eller byggstarter ännu.
Henrik Kant uppskattar att det kommer att byggas mellan 4 500 och 5 000 bostäder i Göteborg i år. Av dessa är ungefär hälften hyresrätter och hälften bostadsrätter, men när
året summeras så tror Henrik Kant att det lutar åt en viss övervikt på hyresrätter. Han nämner ett bostadsprojekt i Högsbo i Västra Frölunda som extra intressant och prioriterat.
Vi har lagakraftvunna planer där bostadsstarterna går trögt
Det är beläget nedanför Änggårdsberget och går under namnet Södra Änggården. Det är från början ett industriområde som nu ska bebyggas som en blandstad med 7 000 bostäder, arbetsplatser och service. Först ut är området kring Olof Asklunds gata, där cirka 1 900 bostäder ska byggas.
Förra hösten påbörjade Göte-
borgs stad förberedande arbeten för det nya bostadsområdet. I Södra Änggården bygger bland annat Skanska, Peab, Bonava, Obos och Hökerum Bygg.
Q Vilka är de största utmaningarna som Göteborg har nu för att få igång bostadsbyggandet?
– Vi har lagakraftvunna planer där bostadsstarterna går trögt, vi har också en hel del bostäder i planering. De vi själva kan påverka är att ha planberedskap för bostäder i rätt lägen, ha rätt pris vid markanvisningar och kontinuerlig dialog med marknaden med syfte att få byggstarter.
Det byggs allt färre småhus i landet, siffran är den lägsta på 100 år. En orsak, enligt egnahemskommissionär Stefan Attefall, är ”kommuner-
nas vilja och förmåga att prioritera detaljplanelagd mark för småhus”.
Q Hur står det till i Göteborg vad gäller småhus?
– Göteborgs Stads politik har i flera mandatperioder prioriterat småhus. Även denna mandatperiod. Leveransen av småhus har dock varit låg. Just nu finns en målsättning om att starta planering av 500 småhus per år. Staden utvecklas mest i innerstad och mellanstad och vi har tagit med nästan alla småhusplaner som inte är för små i kommande startplan 2025 och når då till 310 småhus att starta planering för nästa år. Nej det byggs inte tillräckligt med småhus. Viljan finns men vi har ihop med marknaden inte haft förmågan.
Ingen ljusning för bostadsbyggandet i Malmö
– Konjunkturläget har medfört att antalet byggstarter minskat kraftigt. Fortfarande färdigställs nya bostäder som påbörjades innan nergången, säger Daniel Johansson, strateg, stadsbyggnadskontoret Malmö stad.
Sveriges konjunkturläge har resulterat i en kraftig inbromsning i byggstarter för bostäder och nyproduktion i Malmö. Enligt Malmö stads prognoser ligger det sannolikt kvar på mycket låga nivåer under kommande år.
I början av 2024 uppskattade Malmö stad att antalet byggstartade bostäder skulle bli färre än 500, nu ser det ut att bli något fler.
– Fram till och med augusti i år var det 549 byggstartade bostäder. Det kan nog bli något hundratal fler innan årets slut, säger Daniel Johansson. När det kommer till antalet färdigställda bostäder hade 1 179 färdigställts till och med augusti, och uppskattningen är drygt 1 500 sammanlagt till årsskiftet.
Men det pågår ännu bostadspro-
duktion vilket innebär att det under 2024 kommer att färdigställas relativt sett många bostäder. Kommande år väntas siffrorna däremot att bli betydligt lägre.
MÅLSÄTTNINGEN FÖR bostadsbyggandet under de kommande åren enligt bostadsförsörjningsprogrammet (antaget 2023 och stäcker sig fram till och med år 2026) att ”upprätthålla ett varierat bostadsbyggande i hela staden som möter befolkningstillväxt och olika målgruppers köpkraftiga efterfrågan.” Några mål i antal bostäder finns inte.
– Målgrupperna med störst behov är hushåll med låg inkomststandard och långvarigt trångbodda hushåll, särskilt barnfamiljer. Även behovet bland unga vuxna och äldre ökar.
Han säger att just nu ser Malmö stads ingen ljusning när det kommer till byggstarter av nya projekt.
– Det är stora osäkerheter i prognoser just nu, bland annat utifrån en orolig omvärld. Utmaningen utgörs av en kombination av många faktorer, bland annat räntenivåer, byggkostnader, andrahandsvärden på fastigheter, hushållens köpkraft, statligt engagemang med mera.
Q Vilket statlig engagemang vill du se?
– Svaret kopplas till nationell politik: Kortsiktigt stimulera utbudssidan, vilket då bör kopplas till de behov som finns på lokala bostadsmarknader. Sen behöver efterfrågesidan stärkas, genom ökade försörjningsmöjligheter i kombination med riktade insatser som bidrar till att skapa mer jämlika förutsättningar att kunna efterfråga en god bostad. Sammanfattningsvis behövs det en socialt sammanhängande bostadspolitik från nationellt håll, det tas ett historiskt lågt ansvar för bostadsförsörjningen just nu.
Q Hur ser du på 2025 när det kommer till bostadsbyggandet?
– Malmö stads bedömning är att det troligen kommer påbörjas något fler bostäder under 2025 jämfört med 2024, säger Daniel Johansson.
ANNA SJÖSTRÖM
Malmö stad går nu vidare med nästa steg i utvecklingen av stadsdelen Holma och under hösten har tre markanvisningar legat ute. De omfattar totalt cirka 110 bostäder och byggstart planeras till 2028. BILD: MALMÖ STAD
I februari i år tillträde Helena Hed som chef för NCC:s nya affärsområde GIT. Byggvärlden passade på att ta pulsen på henne nu när hon blivit varm i kläderna.
– Det är ett jättespännande affärsområde med hög förändringstakt, säger hon.
Vi ska ses klockan 11.45 i NCC:s huvudkontor i Solna men på väg in i parkeringsgaraget som ligger i källaren får jag ett sms. Det verkar som Helena Hed är lite försenad. Hon sitter i en taxi och är på väg till vårt möte och trafiken går trögt. Jag betalar för parkeringen, tar hissen upp till receptionen i huvudkontorets ljusa entré och köper en fika. Men jag hinner inte mer än ta en tugga av bullen innan det visar sig att Helena redan är på plats.
– Trafiken flöt på bättre än jag hade förväntat mig, säger hon när vi slår oss ner i ett av konferensrummen i huvudkontoret.
För lite mer än ett år sedan presenterade NCC:s vd Tomas Carlsson ett nytt affärsområde för den gröna omställningen (Green Industry Transformation). Samtidigt pågick jakten efter en lämplig kandidat som var villig att anta utmaningen och leda det nya affärsområdet. Valet föll på Helena Hed. Hon var då vd och koncernchef för konsultkoncernen Projektengagemang och hade tidigare arbetat 19 år inom Sweco.
– Jag kunde inte tacka nej när jag fick ett så intressant erbjudande. Här går vi från idé och vision till att skapa och bygga. Den gröna omställningen kommer att ske, säger hon.
I februari i år tillträdde hon som chef för det nya affärsområdet. När vi träffas är hon varm i kläderna och i full gång med att bygga upp verksamheten. Det är idag ett 20-tal medarbetare i organisationen. Det kommer bli en snabb upptrappning som är kopplat till projekten och hur de utvecklas. NCC bistår i dagsläget LKAB i utbyggnaden för att producera fossilfri järnsvamp.
– Vi är i full gång med planeringsprocessen tillsammans med LKAB. Utöver det pågår många samtal med olika kunder. Det är ett nordiskt affärsområde med ett epicentrum i norra Sverige. Främst när det gäller gruvoch stålnäringen. Det är i sin tur kopplat till grön el och produktion av vätgas, säger hon. Den senaste tiden har utbyggnaden i den gröna omställningen i norra Sverige drabbats av en del bakslag. Inte minst med tanke på Northvolts ekonomiska be-
kymmer. Men Helena Hed är optimistiskt inför framtiden.
– Jag känner ingen oro. Det vi ser är att vissa projekt skjuts på framtiden, några väntar med investeringsbeslut och några kommer inte bli av. Samtidigt är det mycket av det som är planerat som pågår och man kommer sätta spaden i backen. Men jag tror att det kan dra ut lite mer på tiden än vad vi förutspådde för något år sedan, säger hon.
Q Vilka är utmaningarna för att ni ska lyckas med det nya affärsområdet?`
– Den största utmaningen är kompetensbristen. Det är brist på ingenjörer i Sverige och Europa. Det är så mycket som ska ske i alla delar av samhället. Oavsett om det handlar om Nato-inträdet som kräver nya infrastruktursatsningar eller alla industri- och energisatsningar. Den näst största utmaningen är tiden. De kunder vi jobbar med har ett ganska litet fönster där stora investeringar behöver ske på kort tid. Det är högt tempo och oerhört komplext.
Q Vilka är möjligheterna?
– Möjligheterna är enorma och det finns fantastiskt spännande projekt. Om exempelvis SSAB lyckas leverera fossilfritt stål så minskar Sveriges koldioxidutsläppen med tio procent. Och LKAB:s investeringar kan innebära att vi blir mindre beroende av Kina och Ryssland. Det här är otroligt viktiga satsningar för Sverige och Europa.
Q Var befinner ni er om fem år?
– Vi ska omsätta lika mycket som de övriga affärsområdena i bolaget. Det vill säga minst tio miljarder i årlig omsättning. Vi kommer ha verksamhet i alla nordiska länder. Och vi kommer vara lönsamma. Vårt uppdrag är att skapa och ta marknadsandelar.
Q Har du något drömprojekt du skulle vilja jobba med?
– Just nu är det många. Här och nu drömmer jag om att få vara med och sätta spaden i backen när LKAB ska sätta i gång bygget av det nya DRI-tornet vid gruvan i Vitåfors i Gällivare. Jag drömmer också om att vara med och utveckla SSAB:s nya stålverk i Luleå.
Q Finns det andra projekt som du ser på längre sikt?
– I framtiden tror jag att vi behöver alla energislag. Ska Sverige satsa på kärnkraft så är NCC den part som kan göra det tryggt, säkert och till rätt tid och kostnad för våra kunder. Vi vet inte exakt vad vi kommer jobba med om fem år men det handlar om stora och komplexa industriprojekt. Det här är ett jättespännande affärsområde med hög förändringstakt.
Q Vad är det som driver dig i ditt arbete?
– Den gröna omställningen är helt avgörande för vår framtid. Det är våra föräldrar och vi som skapat proble-
Jag kunde inte tacka nej när jag fick ett så intressant erbjudande
men. Nu är det upp till oss och våra barn att lösa problemen. Jag vet att lösningarna finns. Det finns hopp med ny teknik och nya lösningar.
Q Hur är du som ledare?
– Jag är driven, målmedveten och ser möjligheter. Min ledarskapsfilosofi är att göra för att få det att hända. Jag älskar att skapa resultat och då handlar det inte bara om vad det står på sista raden. Utan även att se att det vi faktiskt bygger upp och att det kommer stå kvar och skapa värden under lång, lång tid.
Q Vad gör du när du inte jobbar?
– Jag älskar att jobba men jag vill så klart vara med min familj. Det är jätteviktig för mig. Och så gillar jag att röra på mig. I helgen var jag och sprang ett trail-lopp. Det tycker jag är jättehärligt. Och så gillar jag att resa. I somras var jag på tre fjällvandringar. Svenska fjällen är fantastiskt. Just nu planerar vi en skidresa till Norge. Både på längden och tvären. Målet är att stå på startlinjen till Tjejvasan. Jag gör det för att det är kul inte för att jag ska få en bra tid.
Tiden för vår intervju börjar rinna i väg och vi avslutar med att ta lite foton högs upp i NCC:s huvudkontor. Men innan det blir dags för Helena Hed att hoppa in i nästa taxi för ett möte med en kund hinner hon med en sista reflektion över rollen som chef för bolagets nya affärsområde.
– När jag fick ett så fint erbjudande kände jag att vem är jag att tacka nej till det här. Nu har jag chansen att vara en förebild för mina barn och göra något som kan få stor betydelse för framtiden, säger Helena Hed.
HELENA HED
Ї Titel: Affärsområdeschef
Ї Ålder: 49
Ї Familj: Barn och sambo
Ї Bor: Boden och Stockholm
Ї Bakgrund i korthet: Civilingenjör inom Samhällsbyggnadsteknik från Luleå Tekniska Universitet.
Ї Gör på fritiden: Umgås med nära och kära, tränar, är i naturen och älskar kultur samt resor.
Ї Senast lästa bok: How Big Things GetDone av Bent Flyvbjerg och Dan Gardner
Ї Senaste låten på Spotify: När jag reser brukar jag ta en stund föråterhämtning och lyssnar då gärna på avslappningsmusik exempelvis 432 hz.
Ї Senaste resan: Göteborg med mina bästa vänner där vi sprang Skatås Mörkaste
Ї Kuriosa: Född och uppvuxen i Boden, jag har en stuga vid Lule älv som min pappa har byggt. Där det är magiskt att steka Souvas, bada bastu och om vi har tur njuta av norrsken
Helena Hed är chef för affärsområdet för
gröna
TEXT OCH FOTO: SAMUEL KARLSSON
Vilken väg framåt väljer ordförande Kim och Byggnads?
När detta skrivs poserar nyvalde ordföranden för Byggnads, Kim Söderström, (varmt grattis!) på Facebook i en svart t-shirt med texten Klasskämpe. För den som lyssnade på Kim Söderströms hyllade medverkan i Sommar med P 1 är symboliken uppenbar. Detta är en person med en brinnande låga och en förmåga att måla verkligheten i starka färger. Endast en person med stenhjärta kunde låta bli att fälla en tår när Kim med talande bilder beskrev byggbranschens skuggsidor.
HURUVIDA SOMMARPRATET SPELADE en roll i valet till ny ordförande må vara osagt men klart är att Kim Söderström valts med ett starkt mandat. Det gäller inte minst i arbetet mot kriminalitet och fusk inom byggbranschen. Kim tar vid efter en annan ordförande som hade den frågan högt på dagordningen, som kunde fira vissa framgångar men kanske desto fler bakslag. Den som analyserar frågan nyktert kan konstatera att det snarare blivit värre under de senaste 10 – 15 åren. Från Veidekkes egna analyser, som sker i nära och konstruktiv samverkan med MB Byggnads, vet vi idag att fusket har en nära hundraprocentig koppling till två företeelser; användningen av utländsk arbetskraft med närmast obefintlig facklig organisationsgrad. Sambandet gäller oavsett om vi talar om svenska AB eller utländska, om företagen har
kollektivavtal eller inte, alternativt om de är medlemmar i Byggföretagen eller endast har hängavtal.
Som jag påpekade i min förra krönika i Byggvärlden är fusk och kriminalitet en fråga som fört parterna på byggmarknaden samman i såväl Norge, Finland som Danmark. I Sverige präglas dock klimatet av konflikt och djup misstro. Jag tillät mig påstå att det gått så långt att ledande nyckelpersoner helst skulle slippa att vistas i samma rum och manade Byggföretagen att gripa chansen till en nystart när nu Byggnads byter laguppställning på ledande positioner.
I RÄTTVISANS NAMN bör det dock påpekas att rådande konflikter också har en strukturell sida där Byggnads har en minst lika stor hemläxa att göra. Här menar jag att Byggnads har mycket att lära av svenska Metallarbetareförbundet. Till skillnad från sina bröder i Tyskland (IG Metall) har svenska Metall accepterat att man befinner sig på en global, konkurrensutsatt marknad som kräver ständig anpassning till rådande förhållanden, oavsett om det handlar om löner, yrkesroller eller behov av rationaliseringar.
Utifrån en anda av gemensamma intressen har parterna lyckats utveckla ett samspel där fackliga och kommersiella intressen kan gå hand i hand. Och jodå, inom Veidekke har vi i
allt väsentligt motsvarande samspel. Men när det gnisslar beror det i hög grad på att Byggnads (förbundet) sätter käppar i hjulet för nytänkande. Det envisa vaktslåendet av prestationslönesystemet är talande. Från Veidekke och branschkollegor finns gott om exempel på att Byggnads drivit igenom krav på premieackord, även när de egna medlemmarna föredragit fast lön.
Inom Veidekke är synen på ackorden splittrad. En del menar att de driver produktiviteten. Andra att de står i vägen för krav på säkerhet och kvalitet i levererad produkt. Vad vi dock är ense om är att Veidekke som företag vill kunna utveckla strategier som skärper vår konkurrensförmåga, gör det mer attraktivt att arbeta på Veidekke och som suddar ut gränserna mellan tjänstemän och yrkesarbetare. Det kräver att vi kan skruva på löne- och anställningsformer och skapa gemensamma incitamentssystem, oavsett om man är civilingenjör eller snickare. Men där sätter Byggnads idag ned foten.
GENOM ATT AGERA så motverkar man de facto ett annat av sina egna övergripande mål, att förmå de svenska entreprenadbolagen att anställa fler egna yrkesarbetare. Via egna bakgrundssamtal vet jag att flera byggföretag inte vill annat men idag känner sig många hårt ansatta av Byggnads. Upplevelsen är att egna
yrkesarbetare ”tar tid och energi” gör att man väljer att säga upp sina egna för att ersätta dem med underentreprenörer. Som i tillägg ofta är billigare. För att många UE upptäckt att utländska yrkesarbetare är fogliga och inte ställer samma krav som svenska. Och så snurrar dödsspiralen allt snabbare, med färre egna yrkesarbetare, mer fusk, en mindre attraktiv bransch, med allt hårdare inbördes motsättningar. Som inte gagnar någon.
NÄR I TIDEN som Metall och Industriförbundet valde samarbete före oförsonlig konflikt vet jag inte. Men troligtvis var det i ett läge när ledarna på respektive sida valde att se till det som förenar bortom motsättningarna. Troligtvis skedde det också i en insikt om att 2000-talets utmaningar reser krav på andra lösningar än de som gällde förr. Den som valts med ett starkt mandat har ett utmärkt utgångsläge.
Pretec erbjuder ett brett sortiment för berg- och tunnelprojekt, med allt från bergförstärkning, vatten-och frostsäkring till kundanpassade speciallösningar. Vi utgår från dina behov och skräddarsyr efter dina ritningar och projektkrav.
Kontakta oss så hjälper vi dig att hitta rätt lösningar för just ditt projekt!
Nya kraftledningar för
De närmaste åren kommer
Svenska Kraftnät att investera flera miljarder i nya kraftledningar. Detta vill man till stor del utföra i samverkan med entreprenören. Just nu avslutas det första pilotprojektet i samverkan tillsammans med NCC - en 17 kilometer lång luftledning, strax norr om Göteborg.
De luftburna elledningarna breder ut sig som ett stort spindelnät över hela Sverige. Men energiomställningen innebär stora utmaningar för kraftsystemet; industrierna blir allt fler och kräver mer el samtidigt som svenskarnas behov att ladda såväl bil, cykel, dator, mobil ständigt ökar. Lägg därtill att många elledningar byggdes på 50- och 60-talen och behöver uppdateras. De närmaste åren kommer därför många miljarder att plöjas ner i nya luftburna elledningar.
Ett sådant projekt är mellan Ingelkärr i Ale kommun och Stenkullen i Lerums kommun där statliga Svenska Kraftnät nu investerar 270 miljoner i en 17 kilometer lång luftledning. Arbetet påbörjades 2022 och är nu på sluttampen. Nytt för det här projektet är att Svenska Kraftnät, som är systemansvarig myndighet för elförsörjningen i Sverige, jobbar i samverkan med huvudentreprenören NCC.
– Tidigare har vi testat samverkan i mindre projekt med endast ett par stolpar. Detta var ett bra tillfälle att testa samverkan i ett större projekt och det har fallit väl ut, säger Lina Andersson, byggledare på Svenska Kraftnät, där vi sitter vid byggetableringen i Gråbo, några mil norr om Göteborg.
NÅGRA FÖRDELAR, MENAR Lina Andersson, är att man redan i tidigt skede sitter tillsammans med entreprenören och försöker eliminera risker som kan dyka upp längre fram.
I Gråbo har man även ett visualiseringsrum, där man får god överblick över hela projektet och som alla har tillgång till.
Ulf Bylin är platschef på NCC.
– Jämfört med konventionella eller mängdreglerade kontrakt så har vi dels en öppenhet och transparens så att parterna kan nyttja den andres erfarenhet. I ett konventionellt avtal håller man sig mer i sin egen kammare, säger han och fortsätter:
– Vi handlade till exempel upp underentreprenörer för de större delarna tillsammans med Svenska Kraftnät. Alla möten är öppna för alla, det blir även generellt sett en trevligare arbetsmiljö.
Q Kan det inte bli tungrott om alla ska vara med på mötena?
– Snarare tvärtom. Vid mer konventionella projekt har man ofta förmöten också. Dessa slipper vi nu, säger Lina Andersson och får medhåll av Ulf Bylin.
– Det blir mindre tungrott och färre möten. Till viss del kan det bli personberoende, att det är viktigt att man klickar med varandra, men den delen väger inte så tungt ändå. Viktigare är att det finns en inställning hos parterna att vilja jobba i samverkan och det finns det i det här projektet. Jag har jobbat i flera samverkansprojekt, vissa har funkat mindre bra eftersom det inte har varit samverkan fullt ut, som det är här. Att vi sitter i gemensamma lokaler spelar också in, säger han.
Närmare 120 personer har varit involverade i bygget av luftled-
nings-projektet, som är en del av det svenska transmissionsnätet som totalt i landet består av cirka 16 000 kilometer kraftledningar, drygt 175 transformator- och kopplingsstationer samt utlandsförbindelser med både växel- och likström. I transmissionsnätet är spänningen antingen 220 eller 400 kilovolt. Sträckningen som snart står klart mellan Ingelkärr och Stenkullen har den högre spänningen. Förutom att stärka transmissionsnätet i Västra Götaland och öka överföringskapaciteten i Göteborgsområdet så kommer den nya ledningen också att stärka elhandeln med södra Norge och Danmark. I dag begränsas handeln utomlands för att nätet i detta område är svagt.
NCC HAR JOBBAT med Svenska Kraftnät tidigare, men inte som huvudentreprenad i samverkan vad gäller denna typ av större kraftledningsprojekt. För byggentreprenören omfattar det aktuella projektet bland annat projektplanering, avverkning, bygge av vägar, montering
Närmare 120 personer har varit involverade i bygget av luftlednings-projektet mellan Ingelkärr i Ale kommun och
och resning av fackverksstolpar och installation av fas- och topplinor. Det är mycket berg i området vilket kräver att betongfundamenten förankras i berget med närmare 100 stycken 25 millimeters armerings-
järn för en normalstolpe. Beroende på bergets kvalité borras järnen ner mellan 3 och 4,5 meter. – Ungefär 90 procent av stolparna är förankrade med bergfundament. Här har vi till exempel använt en
betong-UE och bergförankrings-UE, sen ligger det på oss att se till att berget ser bra ut efter att de har borrat i berget. Förutom bergfundament använder vi jordfundament (bottenplatta med plint på, reds.anm) och
I Gråbo, några mil norr om Göteborg, bygger NCC en 17 kilometer lång luftledning åt Svenska kraftnät.
Stenkullen i Lerums kommun.
FOTO: HENRIK EKBERG
miljarder
Alla möten är öppna för alla, det blir även generellt sett en trevligare arbetsmiljö
pålfundament, det sistnämnda om marken saknar bärighet, som till exempel i en mosse, då krävs stålpålar ner i berget, berättar Ulf Bylin.
TOTALT HANDLAR DET om 57 stolpar på den 17 kilometer långa sträckningen. Normalt sett har stolparna två ben, men vissa har tre och det förekommer även några kraftigare stolpar som kallas Julgran eller Stubbe där ledningen ändrar riktning. Det är ungefär 300 meter mellan varje stolpe.
Den här sträckningen är helt ny, vilket kräver avverkning av skog och att nya vägar byggs. Totalt har två mil vägar byggts i projektet. Till skillnad från förr i tiden då man ofta drog ledningarna rakt fram fågelvägen så måste i dag mer hänsyn tas till miljö och natur, det blir helt en-
kelt krokigare sträckningar vilket betyder att det krävs vinkelstolpar som klarar mer påfrestning. Till exempel har det funnits fågelrestriktioner där man inte har kunnat bygga under vissa tidsperioder. Eller känsliga blommor, som klockgentiana som är livsviktig för fjärilen alkonblåvinge.
– När fjärilen lagt sina larver i blomman så kommer pissmyror och hämtar dessa och lägger i myrstacken där larverna föds upp och blir till nya fjärilar. Sådant kan man lära sig som byggare, men det tog någon månad innan jag fick reda på hur det förhöll sig. Där kunde vi inte bygga väg, skrattar Ulf Bylin och fortsätter:
– Men just ledningsgata är perfekt habitat för klockgentianan, så vi skapar bästa förutsättningar för den blomman.
TILL STOLPARNA ANVÄNDS traditionellt stål från Turkiet, dessa levereras i delar i containrar och monteras ihop på plats. Totalt har det gått åt 1 000 ton stål och livstiden för stålstolparna beräknas till 85 år.
När Byggvärlden hälsar på i slutet av oktober är samtliga stolpar på plats och alla linor dragna.
– Nu återstår egentligen bara lite arbete på en stolpe där man ”slackar” ihop linorna som kommer från var sin sida. Sen är det återställning av byggvägar och de vägar vi har skrivit avtal om med vägsamfälligheter där det normalt sett kanske kör en mjölkbil och en skolbuss och där vi nu har kört tonvis med krossmaterial, stål och betong. Det arbetet beräknas ta en månad, säger Ulf Bylin.
Q Måste ledningarna gå i luften?
– Det kommer ofta förfrågningar från markägaren som undrar om det inte går att gräva ner ledningarna i stället. Men Svenska kraftnäts huvudalternativ är alltid luftledning då det är betydligt mer komplicerat att gräva ner ledningar på denna spänningsnivå. Kablar under mark påverkar både driftsäkerheten, elkvalitén och är dessutom betydligt dyrare, säger Lina Andersson.
HENRIK EKBERG
FOTO: HENRIK EKBERG Lina Andersson, byggledare på SK, Ulf Bylin, platschef på NCC och Martin Freidh, projektchef på NCC.
Stolparna levereras från Turkiet i delar i containrar och monteras ihop på plats. FOTO: HENRIK EKBERG
Martin Freidh, projektchef på NCC och Lina Andersson, byggledare på Svenska Kraftnät, i visualiseringsrummet vid byggetableringen i Gråbo.
kraftprojekt för 36 miljarder kronor.
Kraftprojekt för 36 miljarder
Men mer kompetens krävs i landet
Svenska kraftnät kommer under 2025 och 2026 att upphandla projekt för totalt 36 miljarder kronor. Det handlar om fyra stora luftledningsentreprenader. Myndigheten bjuder nu in entreprenörer att ansöka om kvalificering för att ingå strategiska partnerskap för projekten.
De fyra affärspaketen som ska upphandlas omfattar vardera mellan fyra och tio mindre projekt med 400 kilovolt luftledningar. Orterna där luftledningarna ska byggas är Göteborg-Skaraborg, Västerås, Karlstad och Norrbotten. Totalt kommer långt över 100 mil luftledningar att byggas med ungefär tre stolpar per kilometer.
– Vi beräknar att varje affärspaket kommer att kosta mellan fyra och tio miljarder kronor, säger Anders Sköld är programledare, nya affärs-
De fyra affärspaketen
Q Göteborg-Skaraborg
Omfattning:
• 400 km luftledning 400kV
• 25 km dubbel luftledning 400kV
• 410 km avveckling
Tidplan:
former på Svenska kraftnät. Kostnaden för var och ett av paketen beräknas till mellan fyra och tio miljarder. Till skillnad från projektet Ingelkärr-Stenkullen som nu avslutas strax norr om Göteborg och där NCC var huvudentreprenör i samverkan med Svenska kraftnät kommer dessa fyra affärspaket upphandlas som utförandeentreprenader i strategisk partnering. Detta innebär att leverantören ingår partnerskap med Svenska kraftnät och inom ramen för ett huvudavtal anförtros genomföra flera luftledningsentreprenader, ett så kallat affärspaket. Varje affärspaket består av ett antal luftledningsentreprenader vilka utförs i separata projektavtal. Entreprenaderna genomförs sedan
• Upphandling av affärspaket publiceras Q1 2025
• Tilldelning huvudavtal Q3 2025
• Fas 1 första projektavtal inleds Q3 2025
• Etablering första entreprenad 2026
• Ytterligare entreprenader inleds löpande
• Utförandetid 10 år
Q Västerås
Omfattning:
• 70 km luftledning 400kV
i samverkan, vilket förväntas stärka genomförandeförmågan och korta ledtiderna.
AFFÄRSPAKETEN KOMMER ATT upphandlas under 2025 och 2026 och sedan i slutet av oktober kan leverantörer ansöka om kvalificering. Det första affärspaketet, Göteborg – Skaraborg, väntas publiceras under senare hälften av första kvartalet 2025, vilket betyder att ansökan behöver skickas in före årsskiftet 2024/2025 för att hinna bli kvalificerad.
Q Hur ser kompetensen ut i landet för den här typen av uppdrag?
– Det har inte byggts kraftledningar tidigare i den omfattning som vi nu har framför oss. Det innebär att det saknas kritisk kompetens i hela Sverige inom flera områden av leverantörskedjan nu när vi ska-
• 160 km dubbel luftledning 400kV
• 270 km avveckling
Tidplan
• Upphandling av affärspaket publiceras Q3 2025
• Tilldelning huvudavtal Q1 2026
• Fas 1 första projektavtal inleds 2026
• Etablering första entreprenad 2027
• Ytterligare entreprenader inleds löpande
• Utförandetid 8 år
Det innebär att det saknas kritisk kompetens i hela Sverige inom flera områden av leverantörskedjan
lar upp energiomställningen och står inför stora reinvesteringar av stamnätet. Några områden som vi ser är extra utmanade är tillgången på erfarna yrkesarbetare som exempelvis linjemontörer, både de som bygger ledningsstolpar och de som drar själva ledningarna högt uppe i luften. Även på ingenjörssidan råder stor brist på exempelvis erfarna ledningsprojektörer, jordningsspecialister och ledningsprojektledare.
Q Hur stort är intresset bland entreprenörerna?
– Intresset från entreprenad-
Q Norrbotten
Omfattning
• 100 km luftledning 400kV
• 30 km dubbel luftledning 400kV
Tidplan
• Upphandling av affärspaket publiceras 2025
• Tilldelning huvudavtal 2026
• Fas 1 första projektavtal inleds 2026
• Etablering första entreprenad 2027
• Ytterligare entreprenader inleds löpande
• Utförandetid 8 år
marknaden har hitintills varit stor kring ledningsbyggnation. Vi har flera företag som redan nu genomför de ledningsbyggnationer som pågår i exempelvis mellan Finland och Sverige i norr och här i södra Sverige. Flera leverantörer är intresserade av att skala upp sin verksamhets i takt med det ökande behovet och flera andra är intresserade av att gå in i detta affärssegment. Vi har när vi skapat de mer omfattade affärspaket vi nu presenterar, sökt hörsamma en önskan från marknaden om större förutsägbarhet, ett närmare partnerskap och längre kontraktstider, för att de ska våga satsa och öka förmågan framåt. Exakt hur stort intresset är från marknaden vet vi först när vi går ut med det första affärspaket, Göteborg - Skaraborg, under Q1 2025.
Q Karlstad Omfattning
• 460 km dubbel luftledning 400kV
• Paketet kan komma delas upp i flera affärspaket
Tidplan
• Upphandling av affärspaket publiceras 2026
• Tilldelning huvudavtal 2026
• Fas 1 första projektavtal inleds 2027
• Etablering första entreprenad 2029
• Ytterligare entreprenader inleds löpande
• Utförandetid 10 år
HENRIK EKBERG
De närmaste två åren kommer Svenska kraftnät upphandla
FOTO: HENRIK EKBERG
Anders Sköld
Ta hand om dig själv - inifrån och ut
Att vara chef idag handlar om mer än resultat och prestation. Det handlar också om att skapa hållbarhet – både för dig själv och för dina medarbetare. Våra sju hälsonycklar främjar balans och välmående och kanske kan vara en inspirationskälla till din definition av mänsklig hållbarhet.
Med enkla insikter kring rörelse, återhämtning, dagsljus, kost och mental reflektion får du möjlighet att förebygga stress och skapa en starkare grund för ditt ledarskap. Välkommen!
Scanna QR-koden med mobilen och läs om våra sju hälsonycklar
FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET
Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se
Nissan Interstar finns i många versioner, som gör det möjligt att skräddarsy fordonet efter de
FOTO: NISSAN
Nissan Interstar är möjligheternas arbetsfordon
Den utgående modellen av Nissan Interstar säljs med olika karosslängder och påbyggnadsmöjligheter, och det kan vara fyndläge för dig som behöver ett beprövat fossildrivet yrkesfordon. En helt ny modell med elektrisk drivlina är på väg ut till handlarna, och då lär priset blir betydligt högre.
Nissan har valt att satsa på en ovanligt bred produktportfölj när det gäller deras transportbil Interstar, som kan fås i nästan vilket utförande som helst.
Att ha så många alternativ att välja mellan kan vara utmanande för den som inte har en klar bild av vilket fordon som passar bäst för den egna verksamheten, men samtidigt är det en stor fördel att kunna laborera med olika mått och drivlinor.
FÖR DEN SOM behöver lasta mycket och tungt passar troligtvis de bakhjulsdrivna versionerna bäst. Dessa finns i olika längder, höjder och har en lastkapacitet på upp till 17 kubikmeter, och det går även att få dubbelmontage för att klara ytterligare laster.
De framhjulsdrivna syskonmodellerna finns i flera längder och höjder, med en lastvolym på upp till 14,8 kubikmeter, medan den så kallade plattformskupén är avsedd för de som vill skräddarsy sitt fordon med olika typer av påbyggnader.
Dessutom finns det en uppsjö med versioner av framhjulsdrivna enkel- och dubbelkupéchassin samt bakhjulsdrivna dito. Nissan har också satsat på att erbjuda färdigbyggda alternativ, vilket innebär att köparen kan använda sitt fordon direkt efter leverans.
DETTA GÄLLER DE versioner som kallas Dropside och som är en vanlig lastbil samt Tipper som har ett flak
Nissan Interstar har en generös garanti på hela fem år, vilket borgar för ett bekymmersfritt ägande.
som kan tippas upp till 45 grader. Box Van är, som namnet antyder, ett skåp som beroende på utförande kan rymma upp till 22 kubikmeter och som även kan förses med bakgavellyft.
INTERSTAR HAR EN dieselmotor med dubbelturbo som är nyutvecklad för att vara bränslesnål och kraftfull. Motorn finns med effektuttagen 150, 165 eller 180 hästkrafter, där alla uppfyller Euro 6D-full. Som standard är Interstar utrustad med 6-växlad manuell växellåda, medan en 6-växlad automatisk låda är tillval för motorerna med 150 och 180 hästkrafter.
DE BAKHJULSDRIVNA VERSIONERNA har differentialspärr för att förbättra framkomligheten på hala vintervägar. Kraftuttaget är ett tillval för den som vill kunna driva pumpar, vinschar eller kranar.
FOTO: NISSAN
Interstar är utrustad med olika elektroniska hjälpmedel, som Trailer Sway Assist för att minska risken för att släpet börjar gunga i sidled. Det finns även en högupplöst backkamera med display integrerad i backspegeln och krockkuddar för föraren och passagerarna, samt en rejäl stålvägg mellan passagerarutrymmet och lastutrymmet. Fordonet har filbytesvarnare, hjälp vid start i backe, antisladdsystem samt dödavinkelvarnare.
INTERSTAR HAR ETT serviceintervall på 4 000 mil eller vartannat år, vilket borgar för lägre rörliga driftskostnader.
Inom kort lanseras en ny helelektrisk version med en räckvidd på upp till 460 kilometer samt en mer bränsleeffektiv dieselversion, som ska dra 1,5 liter mindre per 100 kilometer.
Förarmiljön är enkel att använda tack vare att många knappar finns kvar.
Plus
Q Interstar finns i många utföranden
Q Kan levereras med färdiga påbyggnader
Minus
Q Ingen elektrifiering
Q Hög malusskatt
Fakta: Nissan Interstar 2024
Pris: från 315690 kronor exklusive moms (kampanj)
Motor: Fyrcylindrig diesel, 2.3 dCi
Max effekt hk: från 150
Max vridmoment Nm: 385
Bränsleförbrukning l/100km blandad: 9,1 (manuell)
Längd, exklusive dragkrok mm: från 5549
Bredd mm: 2070
Höjd mm: från 2301
Max last kg: från 1436
egna önskemålen.
FOTO: NISSAN
Effektivisera ditt arbete med SM ART
SM ART är marknadens mest användar vänliga och detaljerade projektplattform.
Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.
Du kan lämna fler lönsamma offer ter och anbud som du har större chans att vinna.
SM ART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.
Med SM ART kan du bland annat
• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar
• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval
• Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter
• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter
• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post
• Bygga din pipeline med affärsmöjligheter
Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdata bas
Nyligen upphandlade projekt
Byggentreprenör Projektnamn Projektrubrik Kommun Byggkostnad
Johan Jarl NCC Sverige AB Häktet Umeå Ny- och ombyggnad av häkte i Umeå
Per-Anders Palm, Pär Beldt Asplunds Bygg i Mellansverige AB Kv Eldaren - Science City Nybyggnad av flerbostadshus i Skövde
Umeå kommun 800 mkr
Skövde kommun
Marcus Hillblom Byggconstruct Uppsala AB Renovering Täljstensvägen Renovering av flerbostadshus i Uppsala Uppsala kommun
Marcus Nord COBAB Sverige AB Bromstensstaden, kv Bodil
Nybyggnad av flerbostadshus i Bromsten, Stockholm
Karl Isaksson ED Bygg Sverige AB Hejdegården Nybyggnad av flerbostadshus, förskola mm i Linköping
Askin Midbeck Peab Sverige AB Arkivlokaler Nässjö
Axel Smedberg Krafthus AB Stallet 18
Johan Wellbro MVB Syd AB Säbo Karlslund
Marie Ljungkvist BYGG R1 AB Tumba Port
Mats Grönberg BDX Företagen AB Hertsö industripark
Erik Carmestedt MVB Öst AB Gångaren 22
Per Nilsson Thage i Skåne AB Särskilt boende (SÄBO) Bjuv
Anders Gard, Mattias Johansson Peab Sverige AB Sandskär, Luleå industripark
300-350 mkr
250 mkr
200-300 mkr
Stockholms stad
Linköpings kommun 200-250 mkr
Nybyggnad av arkiv i Nässjö Nässjö kommun
Nybyggnad av industriverksamhet i Vänersborg
Nybyggnad av äldreboende i Landskrona
Vänersborgs kommun
Landskrona stad
190 mkr
175-200 mkr
180 mkr
Nybyggnad av flerbostadshus i Tumba, Botkyrka kommun Botkyrka kommun 150 mkr
Nybyggnad av produktionsanläggning i Luleå
Nybyggnad av flerbostadshus i Stadshagen, Stockholm
Nybyggnad av särskilt boende (SÄBO) i Bjuv
Nybyggnad av demonstrationsanläggning i Luleå
Luleå kommun 120-150 mkr
Stockholms stad 100-150 mkr
Bjuvs kommun 124 mkr
Luleå kommun 118 mkr
Tobias Ahlgren Skanska Sverige AB Kalmar Länssjukhus, Hus 15 Om- och tillbyggnad för neonatalvård i Kalmar Kalmar kommun 115 mkr
Christer Pettersson Wiklunds Rör i Sundsvall AB Räbbmogatan/Fullriggarvägen
Niklas Ek JM AB Region Öst Zenit etapp 2
Stamrenovering i flerbostadshus i Sundsvall Sundsvalls kommun 100 mkr
Nybyggnad av flerbostadshus mm i Uppsala etapp 2 Uppsala kommun 60-120 mkr
Niklas Ek JM AB Region Öst Zenit etapp 3 Nybyggnad av flerbostadshus mm i Uppsala etapp 3 Uppsala kommun
Konkurser i byggbranschen
Företag Kommun
Stockholms län
Pw Bad & Bygg AB Vaxholm
Segerbygg AB Sundbyberg
Norrtulls Bygg AB Stockholm
AG Byggproduktion AB Johanneshov
Taxinge Bygg AB Nykvarn
ZiBygg AB Stockholm
Lida Group AB Tungelsta
L57 Bygg AB Sollentuna
WPW Fasad och Grund AB Täby
Uppsala län
E-VM AB Uppsala
Södermanlands län
El&teknik Flen AB Nyköping
Lennmans Schakt AB Flen
Aktergård Entreprenad AB Nyköping
Östergötlands län
Marcussons Entreprenadteknik AB Linköping
A.A. Kakel & bygg AB Norrköping
Jönköpings län
Berisha Entreprenad AB Jönköping
Kronobergs län
Fbygg AB Ljungby
Stenbolaget Märta AB Växjö
Kalmar län
Calmarsunds Måleri AB Kalmar
Sherozi Bygg AB Färjestaden
60-120 mkr
Martin Edlund YLAB Larssons Bygg AB Rösavi Nybyggnad av industrihus i Kumla Kumla kommun 90 mkr
Niklas Ek JM AB Region Öst Zenit etapp 4
Nybyggnad av flerbostadshus mm i Uppsala etapp 3 Uppsala kommun
Daniel Månsson NCC Sverige AB Landskrona Vattentorn Renovering av vattentorn i Landskrona
Anders Ericsson Peterson & Hansson Byggnads AB Snidaren etapp 2
Roland Andersson, Michael Skott Peab Sverige AB Hjärupslundsskolan
60-120 mkr
Landskrona stad 80 mkr
Nybyggnad flerbostadshus i Varberg Varbergs kommun 80 mkr
Nybyggnad av idrottshall samt om- och tillbyggnad av skola i Hjärup, Staffanstorps kommun
Niklas Nilheimer, Irene Knutar, Matti Virkki NCC Sverige AB Älvsjödepån, huvuddel 4 Upprustning av pendeltågsdepå i Älvsjö, Stockholm
Per Nilsson Thage i Skåne AB Idrottshall Bjuv
Anthony Norén Habitek Byggentreprenad AB Rönnby förskola
Anton Magnusson GH Olofsson Bygg & Entreprenad AB Kronoslätt
Fredrik Dahlström Dynacon Construction Kalmar AB Risinge
Tobias Andersson Malmö Byggcenter AB Palmhuset, Botaniska trädgården
Andreas Andersson Skanska Sverige AB Odlingen
William Carlens-Mancini
Staffanstorps kommun 50-100 mkr
Stockholms stad
40-100 mkr
Nybyggnad av idrottshall i Bjuv Bjuvs kommun 62 mkr
Rivning och nybyggnad av förskola i Västerås
Tillbyggnad av industrihus i Staffanstorp
Nybyggnad av brandstation i Mörbylånga
Västerås stad 55 mkr
Staffanstorps kommun 50-60 mkr
Mörbylånga kommun 45 mkr
Ombyggnad av växthus vid Lunds Universitet Lunds kommun
43 mkr
Nybyggnad av kontor i Helsingborg Helsingborgs stad 35-40 mkr
Rydlers Bygg AB Idrottshall Nybyggnad av idrottshall, Angered Göteborgs stad 30-40 mkr
Ingemar Pounu Attentive Fastighet & Företagsservice AB Hörvalls Trafik
Nybyggnad av bussgarage i Kiruna Kiruna kommun 30 mkr
Martin Fyhr ByggTjänst i Falun AB Hälsinggården Rivning av skola i Falun Falu kommun 30 mkr
Daniel Stefansson Elms Byggnadsfirma AB Aktern ROT-renovering av flerbostadshus i Karlstad Karlstads kommun 30 mkr
Joacim Sverker JL Byggtjänst i Eksjö AB Dollarstore Nybyggnad av affärshus i Östhammar Östhammars kommun 28 mkr
Johan Sjölund, David Olausson-Toft
Mats Holmberg, Johan Bölin
AB CD BYGG Nedre Hjällbogärdet 4 BmSS
Besqab AB (publ) Viggby ängar, Etapp 4
Nybyggnad av BmSS boende i Angered Göteborgs stad 27 mkr
Nybyggnad av bostäder i Täby, Etapp 4 Täby kommun 20-30 mkr
Mia Sandberg Fidior Bygg AB Gärdesskolan Lokalanpassning av skola i Stockholm Stockholms stad 25 mkr
Tina Jakopson Värends Entreprenad AB Kultivatorn Nybyggnad av hamburgerbar i Kalmar Kalmar kommun 25 mkr
Erik Heurlin MVB Syd AB Personalmatsal Blocket vån 2, Skånes universitetssjukhus Lund
Anders Brommesson BAB bygg AB Ica Nära
Ombyggnad till personalmatsal Blocket vid Universitetssjukhuset i Lund Lunds kommun 24 mkr
Om-och tillbyggnad av livsmedelbutik i Eslöv Eslövs kommun 20-25 mkr
Gotlands län
elpanelen Gotland AB Visby
Blekinge län
Carlskrona Construction AB Karlskrona
D.M Snickare AB Ronneby
Skåne län
Henrik Anderssons Byggnads AB Höganäs
Kakel & Platt i Kristianstad AB Kristianstad wmk bygg och montage AB Landskrona
Bygg Eliten i Malmö AB Malmö
Henrik Anderssons Byggservice AB Höganäs Hallands län
Mbp Bygg AB Halmstad
Södra Hallands Byggställningar AB Laholm
Västra Götalands län
Ac entreprenad AB Uddevalla
Trivselsnickarna AB Grebbestad
MC Glad Gården & Mark AB Göteborg
Vänersborgs Måleri Fören U P A Vänersborg
Värmlands län
EVO Bygg AB Arvika
Örebro län
ElitTak Karlskoga AB Örebro
Västmanlands län
Ingvars VVS & Rörmontage AB Västerås Bergslagens Markanläggningar AB Arboga
Dalarnas län
U.Hedbergs Entreprenad AB Leksand
Mossels Byggare AB Dala-Floda
Gävleborgs län
Bönakustens Byggteam AB Gävle
Gävle bygg & måleri AB Gävle
Jämtlands län
Jämtlands Bygg & Hantverk AB Lit
Västerbottens län
Lindkvist & Lindqvist Måleri AB Lycksele
Svenska Balkonggruppen AB Umeå Norrbottens län
Bygga.nu i Lycksele AB Kiruna
N Lundgren schakt AB Långträsk
Kim Söderström vald till ny förbundsordförande
Kim Söderström blir ny förbundsordförande för Byggnads. Det stod klart efter det extrainsatta förbundsfullmäktigemötet i förra veckan.
49-årige Kim Söderström ersätter därmed Johan Lindholm som i maj utsågs till LO-ordförande. Lars Hildingsson har lett Byggnads som tillförordnad ordförande sedan Lindholm lämnade. Hildingsson var också nominerad till ordförande-posten, men drog i mitten av oktober tillbaka sin kandidatur.
– Först och främst vill jag tacka medlemmarna för förtroendet. Det är stort för en arbetargrabb och betongarbetare att få repre -
Kim Söderström, ny byggnadsordförande. FOTO: BYGGNADS
sentera över 100 000 byggnadsarbetare, säger Kim Söderström.
KIM SÖDERSTRÖM FICK stor uppmärksamhet för sitt sommarprogram i P1. Han lyfter fram tre områden som särskilt viktiga att arbeta med.
Det är stort för en arbetargrabb och betongarbetare att få representera över 100 000 byggnadsarbetare
– Alla byggnadsarbetare har rätt till värdiga arbetsplatser och riktiga jobb. Det som jag pratade om i sommarpratet. Jag vill att medlemmarna ska få större inflytande i Byggnads. Sist men inte minst ska Byggnads bli en ännu tydligare röst i samhällsdebatten. Medlemmarna ska ha rätt till en trygg ålderdom, bra barnomsorg och en vård man kan lita på. Kim Söderström tar plats i Byggnads förbundsledning tillsammans med vice förbundsordförande Lars Hildingsson, avtalssekreterare Emil Persson och förbundssekreterare Jakob Wagner.
CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD, vd för Byggföretagen, hälsar Kim Söderström välkommen som ordförande.
– Vi hälsar Kim Söderström välkommen till hans nya uppdrag som ordförande för Byggnads. Vi ser fram emot ett gott samarbete där vi tillsammans fortsätter jobba för en attraktiv, sund och säker byggbransch, säger hon. HENRIK EKBERG
Kim Söderström
Ålder: 49 år.
Bor: Falun.
Familj: Fru och två barn. Aktuell som: Nyvald förbundsordförande i Byggnads.
Tidigare yrke: Betongarbetare och armerare. Kuriosa: Uppmärksammades stort för sitt sommarprat i P1 där han bland annat talade om de många dödsolyckor som drabbat byggbranschen.
Susan Schack rekryteras till Fojab
Q Susan Schack, tidigare Sverigechef och vd på Arkitema Sverige, börjar på Fojab. Den 1 november började Susan Schack på Fojab. Susan kommer närmast från Arkitema Sverige där hon har varit verksam sedan starten 2007. Hennes roll där har varit att bygga upp verksamheten i Sverige samt utveckling av strategi, organisation och kompetenser. De senaste åren har hon varit både Sverigeschef och vd.
Peabs satsningar i norr fortsätter
Q Peabs affärsområde Projektutveckling rekryterar Fredrik Westerlund som ny Affärschef i norr. Han kommer bland annat att ansvara för utveckling av nya stadsdelar, bostäder, kontor och samhällsfastigheter. Fredrik Westerlund kommer senast från en tjänst på Magnolia Bostad där han har varit biträdande regionchef och projektutvecklingschef.
Ny projektledare på
Byggelement
Q Nathalie Andersson är ny projektledare på Byggelement. Hon har en bakgrund som konstruktör och kommer närmast från en roll som uppdragsansvarig vid det nordiska bolaget Sitowise. Byggelement, som levererar
prefabricerade betongelement, befinner sig i ett expansivt skede och förstärker nu organisationen med ytterligare en projektledare som är stationerad i Stockholm.
Nathalie Andersson har arbetat i branschen i drygt sju år efter examen som byggingenjör från Örebro universitet. Hon börjar sin nya tjänst i mitten av november.
Blir ny vd för Åhlin & Ekeroth Byggnads AB
Q Den 1 januari 2025 tillträder Rickard Piehl posten som vd för Åhlin & Ekeroth Byggnads AB. Han är idag en av Åhlin & Ekeroths fyra affärsområdeschefer och började sin bana inom företaget som produktionsledare redan 2005. Bytet av vd innebär ytterligare förändringar inom företagsledningen. Göran Lundström blir ny vice vd medan nuvarande vice vd:ar Roger Käller och Joachim Lönn kommer fylla nya viktiga funktioner inom styrelser och koncernledning. Balticgruppen stärker upp organisationen
Q Från och med den 3 februari 2025 tillträder Lars Carlstedt rollen som vice vd på Balticgruppen. Balticgruppen är ett privatägt och lokalt fastighetsbolag med fokus på Umeå och visionen är att nå 200 000 invånare år 2050 genom hållbar tillväxt.
Lars Carlstedt kommer närmast från Coop Nord, där han idag har rollen som fastighetschef i cirka 13 år. Före det har han jobbat som försäljningschef på Umeå Energi.
Kim Söderström, Byggnads, spelade in sitt Sommar i P1 i radiohuset i Falun. FOTO: MALIN MARCKO
Rickard
Piehl
Susan Schack
Lars Carlstedt
Fredrik Westerlund
Nathalie Andersson
Icebar In Orbit
Q Var: I Icehotel 365 i Jukkasjärvi.
Q Byggmaterial: 90 kubikmeter is och 80 kubikmeter snö.
Q
Q Byggtid: 4 veckor.
Q Byggt av: Icehotels byggteam och Pinpin Studio.
Q Invigdes: 8 november
var mer spännande att jobba med, och som gör att helhetsupplevelsen också blir starkare. Rummet är ju väldigt högt, så det var viktigt för oss att också utnyttja den takhöjden.
Icehotel i Jukkasjärvi har nu invigt sin nya isbar. Den rymdinspirerade baren är skapad av designstudion Pinpin Studio i samarbete med astronauten Christer Fuglesang.
– Allt detta är sammanfogat med enbart vatten som lim, vilket är ganska fantastiskt. Ingen armering, inga andra material - bara is och snö och vatten, berättar Christian Strömqvist från Pinpin Studio.
Den nybyggda Icebar in Orbit finns i den året runt-öppna delen av Icehotel, som heter Icehotel 365. Där finns också 18 konst- och deluxesviter av is och snö och ett upplevelserum med bio. Att komma in i isbaren ska vara som att befinna sig någonstans på en annan planet. Det är kyligt och frostigt, men i varma vinterkläder får besökarna ta del av ett helt unik byggnation där detaljerna är belysta för att förstärka formationer och få isen att glänsa ytterligare.
– Det var väldigt många utmaningar med det här projektet, men en väldigt påtaglig sådan är ju skalan. Vi har ju gjort många isprojekt under åren, varav flera barer för Icebar Stockholm, men det här är ju definitivt det största projektet vi har tagit oss an, säger Christian Strömqvist som har skapat baren tillsammans med kollegan Karl Johan Ekeroth.
– Att kunna aktivera ett så pass stort rum, att skapa så pass många upplevelser på förhållandevis kort tid, knappt fyra veckor, skulle jag säga var den största utmaningen.
– Sen gillar ju vi utmaningar, vi vill inte bara satsa på säkra kort och göra saker som vi vet fungerar, utan vi tänjer gärna på gränserna byggnadstekniskt. Detta gör ju också att det blir svårare att planera och utföra, men det blir också väldigt mycket mer spännande i slutändan, tillägger Karl Johan Ekeroth.
I baren kan besökarna hänga med en astronaut i naturlig storlek
av is och snö och när det är dags att lämna kan de avvika snabbt via en rutschkana av is.
– Varje del i baren spelar ju in i helhetsupplevelsen, och under processen var det inte alls självklart att vi skulle hinna med att göra allt som vi planerat. Men tack vare det grymma team som jobbade med detta så hann vi med allt, och jag tror att besökarna kommer känna att varje kvadratmeter är genomtänkt, säger Christian Strömqvist. Han berättar att han är mest nöjd med helheten.
– Sen finns det ju delar vi tycker
Våra utbildningar leder till utveckling och förändring. Upptäck vårt kursutbud. www.byggakademin.com Tel 010-228 15 55
Bland annat de murade höga isväggarna längst in i rummet, den runda isdomen man kan sitta i och isskulpturen av en uppskjuten rymdfärja har alla en höjd av fem-sex meter och skapade stora byggnadstekniska utmaningar på grund av just höjden.
Så dessa är man ju extra nöjd med då de också krävde mycket planering och samarbete för att kunna realiseras.
HAN BERÄTTAR OM Christer Fuglesangs medverkan i projektet.
– Då Icehotel redan planerat att kontakta Christer Fuglesang när de kontaktade oss var ju rymdtemat redan givet. Kalle och jag har i många år velat göra just en isbar med rymdtema, så när vi fick veta att vi skulle få göra det i den stora isbaren i Jukkasjärvi och dessutom ihop med Sveriges första astronaut, blev vi ju väldigt glada. Eftersom Christer var med så ville vi gärna berätta hans historia om rymden, alltså med fokus på rymdfärjan, uppskjutningen och rymdstationen ISS. Men vi ville även blicka framåt, var rymdforskning och rymdfart är på väg.
Han förklarar att de inte ville fastna i tekniska detaljer utan fokusera på upplevelsen av att färdas ut i det okända och hamna på nya platser.
DEN PLANERADE BYGGTIDEN för baren var tre veckor, men den tog nästa fyra veckor att färdigställa.
– Det är verkligen ett samarbetsprojekt att bygga baren, med många inblandade. Förutom jag och Kalle var det 14 personer till inblandade.
Den första svenska rymdfararen
Christer Fuglesang var först i rymden och först att testa In Orbit.
Det är ju verkligen ett hantverk, gjort av ett gäng fantastiska hantverkare. Den kollektiva kunskapen och erfarenheten som gjort att baren står där idag är unik. Allt detta är sammanfogat med enbart vatten som lim, vilket är ganska fantastiskt. Ingen armering, inga andra material, bara is och snö och vatten.
VAD BAREN SKULLE heta var dock inte helt givet.
– Namnet In Orbit var inte lätt att komma fram till, trots att det är så kort. Men Orbit betyder ju ”i omloppsbana”, som såklart dels är var ISS befinner sig men som också beskriver känslan av vart vi vill att besökarna ska vara när de träder in i baren. Att man lämnar jorden, men kretsar fortfarande runt den.
Baren är planerad att finnas kvar i många år framöver, den förra isbaren stod kvar i sju år och besöktes av hundratusentals gäster.
ANNIKA RÅDLUND
Den nybyggda baren In Orbit är uppbyggd av is och snö och tog fyra veckor att bygga.
Karl Johan Ekeroth och Christian Strömqvist från designstudion Pinpin.
ASAF KLIGER
Demex har i decennier varit det självklara valet för högkvalitativa stängsel och grindar som håller dig och din egendom säker, oavsett om du behöver en lösning för industri, byggarbetsplatser eller offentliga platser.
