Byggvärlden nr 9 2025 by Svenska Media

LÄGGER GRUNDEN FÖR GRÖNT STÅL

Den svenska modellen där arbetsmarknadens parter tar ansvar tillsammans och staten står utanför är en fin men skör modell som måste värnas, skriver Jeanet Corvinius, som dock oroar sig för de hårdare tongångarna från den senaste avtalsförhandlingen.

Den svenska modellen förtjänar ett bättre tonläge

Vi närmar oss slutet av en intensiv period. Avtalsrörelsen 2025 har varit en av de mest omfattande på länge och påverkar omkring 3,4 miljoner anställda. För vår bransch har årets avtalsrörelse dessutom varit ovanligt långdragen. Nu är de flesta avtal äntligen på plats, och förhoppningsvis kan vi snart fokusera på nästa steg.

Men det är något jag inte kan släppa.

Det jag har hört och upplevt under årets förhandlingar har fått mig att reagera. Från vissa håll är tongångarna hårdare än tidigare. Polariseringen är mer påtaglig och i vissa rum har samtalet inte handlat om att förstå varandras utgångsläge, utan om att markera ”Detta ska vi ha”. Det har saknats en vilja att lyssna och visa respekt. Det är en förändring som oroar mig, för så här har det inte alltid varit.

VI MÅSTE KOMMA ihåg vad en avtalsrörelse egentligen är. Det är inte ett nollsummespel. Det är ett ansvar vi delar, för både vår samtid och framtid. Förhandlingsbordet är en plats där vi inte bara formar villkor, utan också bygger relationer som blir starkare när vi visar respekt även om vi tycker olika. Det handlar om ett givande och tagande som utgår ifrån att vi gör det tillsammans för vi vill, har olika roller

och behöver varandra. Med andra ord, ingen är mer värd än den andra, för vi klara oss inte utan varandra.

DEN SVENSKA MODELLEN bygger på just detta. Sedan 1938 har vi haft ett system där arbetsmarknadens parter tar ansvar tillsammans och staten står utanför. Det är ett samarbete och samtal som utgår ifrån våra olika perspektiv men med samma mål, välmående medarbetare som känner att de kan, vill och vågar. Att de har mandat, kunskap och rimliga förutsättningar att göra ett bra jobb. Att de utifrån detta kan leverera så att företagen kan fortsätta växa. Det är en win-win för alla som historiskt sett givit oss stabilitet, konkurrenskraft och trygghet. Vi ska komma ihåg att den inte är självklar, för den är unik och skör. I internationella sammanhang är det få som förstår eller fattar värdet.

DÄRFÖR MÅSTE VI värna om den svenska modellen, inte bara i teorin utan också i praktiken. Det handlar om tonen vi har mot varandra, i möten, i media och i rummen där besluten tas. Det är lätt att glömma hur mycket den där tonen faktiskt betyder. Blickarna är redan riktade mot de som kliver ut från förhandlingarna, våra medlemmar noterar det som

sipprar ut från förhandlingsrummen. De ser också den ökade polariseringen därför vill jag påminna om vårt uppdrag.

Det gemensamma uppdraget, att tillsammans utveckla och stärka byggsektorn i hela Sverige. Det handlar om att skapa arbetsvillkor som håller, om att bygga förtroende och om att möta framtidens krav som till exempel de nya byggreglerna. Det kräver samtal, samarbete och ambition men framför allt kräver det respekt och ansvar. För om vi inte lyckas hålla god ton i våra egna rum, hur ska vi då kunna bygga något hållbart tillsammans?

VI ÄR INTE felfria men vi har ett val och vi behöver ställa oss frågan: Vad hände i det här rummet? Tar vi vårt ansvar på allvar? Tar vi framtiden i beaktning? För vi vill vidare. När avtalsrörelsen är över är det dags att fortsätta arbetet, vi ska göra branschen bättre än igår. Det räcker inte att peka på andra, vi måste själva bidra till förändringen vi vill se.

Vi kommer att mötas igen, i nästa förhandling, i nästa samverkansprojekt och det vi gör idag formar grunden vi står på då.

Svenska modellen är en fin men skör modell som måste värnas om för vi vill ha den även i framtiden, den står i kontrast till diktaturer och populism.

JEANET CORVINIUS, ORDFÖRANDE BYGGCHEFERNA

Det är bra att man nu kommer med förslag på förbättringar men det är åt skogen försent

Kent Johansson, Älvsbyhus Sid 7

Om inte Häcken vinner så skulle det vara kul om Mjällby vinner. Gulsvart blir det i alla fall

Magnus Andersson, BRA Bygg Sid 14

Jag ser också en risk för ökat beroende av konsulter då ansvaret flyttas från en myndighet till branschen

John Hedblad, Skanska Sverige Sid 10

Det påminner om hur byggnaderna i Gotham i Batmanfilmerna ser ut

Jesper Wahlqvist, Peab Sid 15

Prisat höjdarbygge

Q Karlatornet finns med bland världens bästa höga byggnader när Council on Tall Buildings and Urban Habitat, CTBUH, presenterar vilka projekt som får pris i tävlingen Award of Excellence 2025.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Layout: n Emil Hansson

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Allt för bygget på

ett ställe – så gynnar det ditt projekt

Har du besökt en Cramo-depå på sistone? Då vet du att du inte bara kan hyra maskiner, utan också botanisera bland ett brett butikssortiment av järn- och förbrukningsvaror Här får du tips för att planera dina inköp smart Det sparar både tid och pengar, samtidigt som du minimerar onödiga transporter och produktionsstopp

Cramos järnvarusortiment omfattar i dagsläget omkring 3 000 artiklar I möjligaste mån köps de in från företag med produktion i Sverige, både för att korta ner leveranssträckorna och gynna arbetstillfällen i Europa

Bizhan Asgaroulady, produktområdeschef för sortimentet, förklarar fördelarna:

–

Du ska kunna köpa med dig alla relevanta förbrukningsvaror i samband med att du hyr maskiner till ditt projekt Vi levererar allt från personligt skydd till infästning, handverktyg och murbruk tillsammans med exempelvis den tombola du beställt för att hyra Att hyra maskiner och köpa förbrukning på samma ställe ger dig förmånligare priser, samtidigt som du minimerar transportkostnader och onödiga avbrott i din produktion

Bättre framförhållning + större volym = lägre priser Ju större volymer du köper in, desto bättre pris får du – utan att behöva förhandla – Vi erbjuder samma fasta volymrabatter till alla våra kunder, oavsett om du är en enmansfirma eller köper in åt ett storbolag Det gör att du kan tjäna stora summor på att räkna ut hur mycket förbrukningsvaror du behöver under en längre tidsperiod och lägga ihop det till en stor order, istället för att göra flera småköp, säger Bizhan

Vill du veta mer om järnvarusortimentet och våra volymrabatter, eller få hjälp att räkna på vad du behöver till ditt projekt? Kontakta din närmaste Cramo-depå – vi finns på 90 platser över hela landet Du hittar även våra järnvaror på cramo se

Bizhan tipsar: 3 produkter du inte får missa

1. Handskar med skärskydd

Skärskydd i montagehandskar är inget nytt, men används fortfarande för sällan De förhindrar skärskador otroligt effektivt, både på bygget och när du river parmesan hemma i köket

2. Karbidtandade tigersågblad

En fantastisk produkt som sågar igenom alla möjliga material hur fint som helst Dessutom håller de väldigt länge

3 Blå byggfolietejp för invändig montage

Många använder den dyrare gröna tejpen för allt, men för invändiga montagearbeten går det lika bra med blå byggfolietejp Den är mycket billigare och enklare att använda eftersom den saknar skyddsliner

Upptäck Cramos järnvarusortiment

Allt för byggprojektet på ett ställe

Brett utbud med 3 000 artiklar

Transparent prissättning med fasta volymrabatter

Personlig service på Cramos 90 depåer

Beställ enkelt på Cramo se eller i butik

Hela denna sida är en annons från Cramo

Byggnaden väntas stå inflyttningsklar under våren 2028. BILD:

Klart med ny entreprenör för museimagasinet

Q Göteborgs Stads samlingar av objekt och fotografier ska få ett nytt modernt magasin. Higab har nu skrivit avtal med Hedin Construction om entreprenaden och projekteringen drar igång direkt. Ursprungligen skulle projektet genomföras med Serneke Sverige som entreprenör. En ny upphandling fick genomföras efter konkursen i bolaget.

Byggnaden kommer att omfatta cirka 19 000 kvadratmeter och projektet genomförs som en totalentreprenad. Förutom magasinet ingår ytor som konservatorateljéer, fotoateljé och rum för sanering med mera.

Fortifikationsverkets lokaler i Arboga. FOTO: PEAB

Peab

projekterar för Fortifikationsverket

Q Peab har ingått ett samverkansavtal med Fortifikationsverket som omfattar den första fasen av ett omfattande byggprojekt i Arboga. Den första fasen fokuserar på att ta fram underlag för genomförandet av projektet. Den andra fasen, byggentreprenaden, inkluderar rivning förråd och byggnation av komplementbyggnader, personalparkering, nya grindar samt stängsel runt området och övriga utvändiga markarbeten. Renoveringen inkluderar även ROT-åtgärder. Totalt omfattar projektet cirka 2 600 kvadratmeter nybyggnation och cirka 23 000 kvadratmeter ombyggnation. Byggstart för produktionsfasen är planerad till andra kvartalet 2026.

4 417

... inbrottsstölder från byggarbetsplatser anmäldes förra året, enligt ny statistik från Brottsförebyggandet rådet, BRÅ. Det är en minskning med 16 procent jämfört med 2023 och innebär den lägsta nivån på fem år.

– Stölder av arbetsverktyg och maskiner är ett stort problem för branschen. Att stölderna blir något färre går att se på två sätt. Dels är det glädjande om det brottsförebyggande arbetet faktiskt ger resultat. Dels sker fortfarande 12 anmälda stölder per dag, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen.

Sweco utreder ny tunnelbana till Bromma

Q Sweco har fått i uppdrag av Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana att utreda möjligheterna för tunnelbana till Bromma flygplatsområde. Utredningen kommer att redovisa alternativa sträckningar och stationslägen. Parallellt utreder Stockholms stad möjligheten att utveckla en ny stadsdel på Bromma flygfält.

Ordervärdet för uppdraget är cirka 30 miljoner kronor.

Rodamco var beställare och Peab entreprenör vid bygget av gallerian Mall of Scandinavia i Solna. FOTO:

Peab begär Rodamco Projekt i konkurs

Två instanser ger Peab rätt till 1,6 miljarder i tvisten gällande Mall of Scandinavia – men pengarna dröjer.

Därför ansöker Peab om konkurs för Rodamco Projekt och syftet är att Peab via konkursboet ska kunna kräva in fordran från övriga bolag i koncernen.

I slutet av maj meddelade Svea hovrätt dom i klandertalan i målet om Mall of Scandinavia i Solna. Peab vände sig direkt till Unibail Rodamco Westfields, URW, med en anmodan om betalning. Efter en vecka utan betalning eller svar från URW fick Peab nog och ansökte om konkurs för Rodamco Projekt, som är ett helägt dotterbolag i URW-koncernen. Syftet med det är att via konkursboet kunna kräva in fordran från övriga bolag i URW-koncernen.

Jesper Göransson

– Efter nästan sju år i skiljeförfarande och ytterligare nästan två år i Svea hovrätt har Peab nu fått rätt i alla instanser. Vi har en lagakraftvunnen, verkställbar dom som inte går att överklaga, innebärande att Unibail Rodamco Westfield är skyldiga oss över 1,6 miljarder kronor för merkostnader. Att inte betala är bara en fortsättning på det arbetssätt Unibail Rodamco Westfield haft hela tiden, man vill helt enkelt

inte göra rätt för sig. Det är ytterst anmärkningsvärt och ett hån mot hela det svenska rättsväsendet, säger Jesper Göransson, vd och koncernchef i Peab i ett pressmeddelande som kom förra veckan.

Peab menar att det är det uppenbart av händelseförloppet och Rodamco Projekt AB:s redovisning att Rodamco Projekt inte varit självständigt utan agerat för andra URW-bolags räkning och att URW försöker undkomma betalningsskyldighet för kontraktsarbeten som URW beställt och fått nyttan av.

PEAB AVSER DESSUTOM att driva processer mot nuvarande och tidigare styrelseledamöter i de inblandade bolagen.

– Unibail Rodamco Westfield har, tillsammans med sina advokater, allt sedan projektet pågick försökt hitta alla vägar att undvika att göra rätt för sig. Detta har lett till mycket höga advokatkostnader och en onödig belastning på svenskt rättsväsende, säger Jesper Göransson.

Peab bedömer utsikterna som mycket goda att via rättsväsendet få betalt för de arbeten som utförts.

– Peab har rätt till denna ersättning och vi kommer fortsätta driva ärendet till dess att vi erhåller rättmätig betalning, säger Jesper Göransson.

I EN KOMMENTAR skriver Rodamco

Projekt att: ”Peabs konkursansökan är en juridisk taktik som syftar till

Överklagar inte

Slite-domen

Naturvårdsverket kommer inte att överklaga domen gällande fortsatt kalkstensbrytning i Slite.

De är nöjda med hur Heidelberg Materials har anpassat sina skyddsåtgärder.

Mark- och miljödomstolen meddelade Heidelberg Materials tillstånd den 7 maj 2025 gällande fortsatt och utökad täktverksamhet i Slite på Gotland. Tillståndet innebär att bolaget får bryta kalksten under en 30-årsperiod och att ett stort område med mycket höga naturvärden kommer att gå förlorat. Naturvårdsverket och Heidelberg Materials har haft olika uppfattningar i delar av tillståndet, men under processen anser Natur-

vårdsverket att bolaget har anpassat sina skyddsåtgärder och därför kommer de inte att överklaga domen. – Mark- och miljödomstolen har delvis gått Naturvårdsverket tillmötes, säger Lena Lidmark, jurist på miljöskyddsenheten. Vi konstaterar att domen både är välskriven och välmotiverad.

SOM GRUND FÖR beslutet om ett överklagande har Naturvårdsverket bland annat beaktat att flera av skyddsåtgärderna i målet anpassats enligt Naturvårdsverkets synpunkter, bedömt miljönyttan av ett överklagande samt chanserna till framgång i Mark- och miljööverdomstolen. Bolaget och Naturvårdsverket

att hindra Rodamco Projekt AB från att hävda sina legitima rättigheter angående skiljeförfarande gällande vite. Peab fortsätter sin aggressiva och processbenägna hantering vilket är att beklaga.”

RODAMCO PROJEKT HAR i sin tur påkallat skiljeförfarande mot Peab för viten relaterade till tvisten om ett totalentreprenadkontraktet om uppförandet av Mall of Scandinavia. Det totala uppskattade kravet har nått 1,1 miljarder kronor, vilket inkluderar det ursprungliga kravet

Bakgrund

på 617 miljoner kronor plus ränta på kravet om 490 miljoner kronor från och med 2016.

Detta är i enlighet med domen från Svea hovrätt, vilken delvis upphävde skiljedomen från 2023 och pekade ut vissa processuella fel. Rodamco Projekt menar att de är Peabs enda kontraktuella motpart och att hovrättsdomen styrker detta. De skriver också att de har enträget strävat efter en rättvis slutlig lösning avseende de återstående beloppen.

ANNA SJÖSTRÖM

Q Rodamco var beställare och Peab entreprenör vid bygget av gallerian Mall of Scandinavia i Solna. Bygget startade 2012 och gallerian invigdes i november 2015.

Q Totalentreprenadkontraktet var värt 3,6 miljader kronor.

Q Under byggtiden uppkom en tvist och i ett efterföljande skiljeförfarande begärde Peab ytterligare betalning för bland annat ändrings- och tilläggsarbeten och beställaren krävde i sin tur skadestånd och vite på grund av förseningar med mera.

Q I en skiljedom som meddelades 2023 biföll skiljenämnden delvis båda parters talan.

Q Därefter väckte Rodamco en klandertalan i Svea hovrätt och yrkade att hela skiljedomen ska upphävas. Rodamco har gjort gällande att skiljenämnden överskridit sitt uppdrag och gjort sig skyldig till handläggningsfel i ett antal olika avseenden.

Q Hovrätten konstaterade att skiljenämnden inte prövat Rodamco Projekts invändningar om att Peab i rätt tid inte färdigställt cirka 200 lokaler, vilket var ett handläggningsfel som påverkat utgången.. Därför upphävdes den delen av domen som rörde lokalviten. Hovrätten beslutade också att kostnadsfördelningen i skiljeförfarandet ska prövas på nytt. Det hela ger Rodamco Projekt möjlighet att driva krav på över 600 miljoner kronor. KÄLLA: SVEA HOVRÄTT, PEAB, RODAMCO

Ingen har överklagat mark- och miljödomstolens beslut om att ge Heidelberg Materials brytningstillstånd i 30 år i Slite, Gotland. FOTO: HENRIK EKBERG

har bland annat haft olika uppfattningar hur skyddsåtgärder för Natura 2000-områden ska utformas, hur restaurering av livsmiljöer

för fjärilar ska ske och hur och var kompensation ska genomföras för förlusten av de mycket höga naturvärdena. ANNA SJÖSTRÖM

Frias efter stöld av sprängmedel

Förvaltningsrätten ger Uppländska Bergborrnings AB rätt rörande tillståndsärende om sprängmedel. Företaget har tidigare förekommit i flera ärenden där sprängmedel stulits och hamnat i kriminella kretsar.

Avgörandet i förvaltningsrätten är det senaste i en rad rättsliga beslut som klargör att ett tillstånd inte får återkallas utan konkreta bevis för att en tillståndsinnehavare brutit mot gällande regler.

Förvaltningsrätten slår fast att ansvar inte kan läggas på en tillståndshavare som uppfyller lagens krav, även om sprängmedel skulle komma i orätta händer genom brott som ligger utanför företagets kontroll.

I DOMEN KONSTATERAR domstolen bland annat:

”Frågan om vad som händer med sprängmedel som kommit i orätta händer måste anses helt skild från frågan om den legala innehavaren brustit i sin regelefterlevnad.”

Thomas Johansson, vd för Uppländska Bergborrnings AB, kommenterar domen:

– Uppländska har alltid haft säkerheten som högsta prioritet. Det är uppenbart att myndigheternas beslut snarare var en markering än ett försök att lösa det verkliga problemet. Hade de fått rätt, skulle det i praktiken inte spela någon roll hur noggrant ett företag arbetar med att förebygga stölder. Det här är en viktig signal – både för vårt bolag och för hela branschens fortsatta arbete med att höja säkerhetsnivån, säger han.

Uppländska Bergborrnings AB får rätt i förvaltningsrätten.

Uppländska Bergborrnings AB ingår i Bellman Group som välkomnar domen.

– Byggbranschen arbetar kontinuerligt och målmedvetet med att höja säkerheten. Det är viktigt att politiker, samhälle och näringsliv arbetar ännu hårdare tillsammans med oss för att förhindra att sprängmedel hamnar i de kriminellas händer, säger Magnus Persson, vd för Bellman Group.

Det är uppenbart att myndigheternas beslut snarare var en markering än ett försök att lösa det verkliga problemet

Uppländska Bergborrning har tidigare fått indraget tillstånd för hantering av explosiva vara. Orsa-

Bakläxa för Uppsala spårväg

Det går inte som på räls för upphandlingen av Uppsala spårväg. En dom skickar ärendet tillbaka till förvaltningsrätten för ny handläggning.

Det handlar bland annat om maskade anbudshandlingar som inte gått att granska.

Turerna kring upphandlingen av entreprenör till Uppsala spårväg fortsätter. Kammarrätten i Stockholm meddelar att de upphäver förvaltningsrättens dom och visar målen åter till förvaltningsrätten för ny handläggning.

DE KLAGANDE ÄR Obrascon Huarte Lain S.A, OHL Sverige AB, TSO SAS och NGE Contracting SA, som lämnat gemensamt anbud i upphandlingen. Efter avslag i förvaltningsrätten tog de ärendet vidare till kammarrätten i Stockholm där de begärde överprövning av upphandlingen.

Bolagen har bland annat fört fram att det vinnande anbudet inte uppfyller det obligatoriska språkkravet att samtliga handlingar som lämnas in till den upphandlande myndigheten ska vara på svenska. Vidare uppfyller anbudet inte de obligatoriska kraven avseende teknisk och yrkesmässig kapacitet. De menar också att referensuppdraget som lämnats in inte uppfyller kraven och att förvaltningsrätten även brustit i sitt utredningsansvar.

UPPSALA KOMMUN HAR sekretessbelagt uppgifterna i de vinnande leverantörernas referensintyg gällande ”Referensuppdrag bro” att de enda uppgifterna bolagen har fått ta del av är en stämpel och en signatur från beställaren av referensuppdraget. Förvaltningsrätten har där-

Uppsala ska få spårväg till 2029. BILD:

för inte kunnat utsätta förfarandet för en effektiv granskning, enligt de klagande – och nu även kammarrätten.

”MOT DENNA BAKGRUND bedöms förvaltningsrättens handläggning ha varit förenad med sådana brister att domen ska upphävas och målen visas åter till förvaltningsrätten för ny handläggning”, skriver kammarrätten.

– Kammarrätten gör en annan bedömning än förvaltningsrätten.

Vi anser att förvaltningsrättens beslut fortfarande är korrekt. Även om kammarrätten framför kritik kring handläggningen som nu måste tas om, säger Christian Blomberg,

stadsbyggnadsdirektör på Uppsala kommun.

Q Varför var handlingarna maskade i referensprojektet?

– Maskning av intyg handlar i grunden om att respektera den sekretess som är begärd av anbudslämnarna. Samtliga anbudslämnare har begärt likvärdig sekretess. Hade förvaltningsrätten krävt att omaskade referensintyg skulle lämnas in till rätten så hade kommunen lämnat in omaskade referensintyg.

Q Vad säger ni om rättens formuleringar i den frågan?

– Kammarrätten gör en annan

Veidekke färdigställer kvarteret Ångloket nära Knivsta tågstation.

Veidekke tar över bostadsprojekt

Q Veidekke ingår entreprenadavtal med Nrep för att färdigställa 111 bostäder i Knivsta. De tar över entreprenaden efter Serneke Sveriges konkurs i januari i år. I Veidekkes uppdrag ingår att färdigställa sista etappen av kvarteret Ångloket nära Knivsta tågstation. Det handlar om 111 hyreslägenheter i tre olika trapphus samt utvändiga markarbeten. Entreprenaden ska genomföras som en totalentreprenad i nära samverkan med beställaren med målet att certifieras enligt Miljöbyggnad Silver. Magnolia Bostad är projektutvecklare. Arbetena inleds omgående.

3 av 4

ken är att tänd- och sprängmedel har läckt från bolaget och hamnat i kriminella miljöer. Sprängmedel som stulits från företaget har bland annat använts i en bomb utanför ett flerfamiljshus i Danmark. En anställd har tidigare dömts till tre år och nio månaders fängelse för synnerligen grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

SAMUEL KARLSSON

Inte raka spåret:

Q I oktober förra året utsågs Nyab, tillsammans med partnern Azvi, till generalentreprenör.

Q I november återkallade kommunen tilldelningen efter en överklagan från en av de andra anbudsgivarna.

Q Uppsala kommun gjorde en förnyad granskning av anbuden, fem stycken, och meddelade därefter att det var rätt att ge tilldelningen till Nyab och Azvi.

Q Upphandlingen överklagades då av de övriga anbudsgivarna till förvaltningsrätten i december.

Q Förvaltningsrätten avslog i mars i år överklagandena gällande upphandlingen.

Q De klagande tog då frågan vidare till kammarrätten.

Q I slutet av maj meddelar kammarrätten att de beviljar prövningstillstånd och ärendet ska tillbaka till förvaltningsrätten för ny handläggning.

Q Det finns ännu inget datum satt när ärendet tas i förvaltningsrätten igen.

bedömning än förvaltningsrätten och det får vi helt enkelt respektera.

Q Riskerar spårvägsprojektet att försenas på grund av omtag i förvaltningsrätten?

– Det är sällan bra med förseningar och speciellt inte i större upphandlingsprocesser. Men vi räknar med att kunna hålla tidplanen. För att Uppsala ska kunna fortsätta växa hållbart behöver vi ett effektivt kollektivtrafiksystem. I väntan på domstolen fortsätter vi förberedelserna för att bygga spårväg för att fler ska få möjlighet att resa snabbt, enkelt, tryggt och miljövänligt, säger Christian Blomberg. ANNA SJÖSTRÖM

... inom byggbranschen tycker att deras arbetsplats är inkluderande och 86 procent är till exempel positiva till att det finns både män och kvinnor på arbetsplatsen. Samtidigt uppger 23 procent att det förekommer nedlåtande kommentarer om kvinnor och varannan att det finns en machokultur där de jobbar. Det visar årets Ramirentrapport. Rapporten bygger på en undersökning som har genomförts med hjälp av Novus, där över 500 personer inom byggbranschen har svarat på frågor om aktuella ämnen.

Testlaboratoriet byggs på Arnö industriområde i Nyköping. BILD: GALJADEN/ELEMENT MATERIALS

RO-Gruppen

bygger nytt testlaboratorium

Q RO-Gruppen blir totalentreprenör för ett nytt testlaboratorium i Nyköping. De bygger åt element, som är en aktör inom provning, inspektion och certifiering. Den nya anläggningen blir cirka 3 000 kvadratmeter stor och får ett tydligt fokus på energieffektivitet med moderna system för värme och ventilation.

– Vi är stolta över att få bidra till Elements fortsatta utveckling och återigen samarbeta med Galjaden, som delar vår syn på långsiktighet och kvalitet i byggprocessen säger Robin Svensson, entreprenadchef på RO-Gruppen.

Byggnationen påbörjas våren 2025 och beräknas stå klar i början av 2026. Projektet genomförs i nära samarbete med fastighetsutvecklaren Galjaden.

Fladdermöss stoppar

200 nya bostäder

Q Det blir inga nya bostäder vid Amaryllisparken i Lindalen, Tyresö. Mark- och miljööverdomstolen upphäver detaljplanen eftersom det finns flera arter av fladdermöss som håller till inom planområdet. Ärendet har pågått sedan 2019. Det började med att kommunen gav Sveafastigheter planbesked, något som möttes av protester från bland andra arbetsgruppen för Amaryllisparken och Tyresö Naturskyddsförening. Det är också de som drivit frågan upp till mark- och miljööverdomstolen.

FOTO: BELLMAN GROUP

Regeringen föreslår småhus utan bygglov

Regeringen ger nu Boverket i uppdrag att utreda typgodkännande och bygglovsfria småhus, så kallade Sverigehus eller Carlsonkåkar. Ambitionen är att förenkla processerna för att få fart på byggandet. Man inför också stora förändringar i PBL.

– Fler ska kunna våga gå från idé till handling, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Regeringen har som en övergripande målsättning att fler ska ha möjlighet att äga sitt eget boende och då gärna i ett småhus. Nu går man fram tillsammans med Sverigedemokraterna och ger Boverket i uppdrag att ta fram förslag på typgodkända småhus. Så kallade Sverigehus.

– De strukturella hindren som finns på bostadsmarknaden i byggsektorn är en bidragande faktor till varför det har byggts så få småhus jämfört med andra EU-länder. Vi vet att många vill bo i småhus men allt för få byggs. Det finns ett stort behov av att kunna få typgodkända småhus som man kan ta fram på husfabriker, i exempelvis Småland, som gör att fler kan förverkliga drömmen om ett eget hem, säger Andreas Carlson.

BOVERKET SKA UNDERSÖKA vilka ändringar i plan- och bygglagstiftningen som är nödvändiga för att genomföra förslagen. De ska också titta närmare på förutsättningarna för att undanta typgodkända småhus från krav på bygglov och andra krav som försvårar eller fördyrar byggnationen.

De typgodkända småhusen bygger på Sverigedemokraternas förslag om ”Sverigehuset”. I uppdraget till Boverket ingår att minst en av modellerna som man tar fram ska vara i svensk ”traditionell stil”.

Vi arbetar för en ny era av småhusbyggande för att fler ska kunna uppfylla sina boendedrömmar

– Vi arbetar för en ny era av småhusbyggande för att fler ska kunna uppfylla sina boendedrömmar. Sedan kan man kalla det Sverigehuset eller Carlsonkåken om man vill, säger Andreas Carlson.

I SVERIGE FINNS det i dag ingen möjlighet att få ett småhus typgodkänt för uppförande inom hela landet. Det innebär att uppförandet av varje nytt småhus behöver prövas specifikt av den kommunala byggnadsnämnden.

En vanligt förekommande kritik från hustillverkare, byggherrar och företrädare för intresse- och branschorganisationer är att landets kommuner gör olika bedömningar och tolkningar av byggreglerna och att detta försvårar uppförandet av seriebyggda hus. Regeringen bedömer att typgodkännande avsevärt kan öka förutsägbarheten och förenkla standardiserat byggande. Det minskar också behovet av kommunal prövning. Förändringen välkomnas av företrädare från branschen.

– Vi har länge efterfrågat mer typgodkännande. De

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

kommunala särkraven är ett hinder för ett mer industriellt och effektivt byggande. Här tittar man specifikt på småhus men vår förhoppning är att man tar liknande initiativ för flerbostadshus, säger Anna Broman, näringspolitisk expert, Byggföretagen.

BYGGFÖRETAGEN SER POSITIVT på att regeringen på senare tid presenterat flera förslag och utredningar som ska minska regelkrånglet och underlätta byggandet. Men det finns förhoppningar om fler initiativ.

– Vi väntar på att man ska gå vidare med mer övergripande lättnader i strandskyddet, införandet av friare hyressättning i nyproduktion samt åtgärder för kortare ledtider för bygglov och detaljplanarbetet. Men branschen väntar först och främst på resultatet av utredningen om bolånetaket och amorteringskravet. Om man genomför både steg ett och två som tidigare presenteras

FOTO: NINNI ANDERSSON/REGERINGEN

kan det leda till 33 000 fler bostäder inom en tioårs period, säger Anna Broman.

ÄVEN SMÅHUSTILLVERKAREN OBOS välkomnar regeringens initiativ om bygglovsbefriade typhus.

– För Obos skulle ett införande av typgodkännande innebära att vi snabbare kan möta den långsiktiga efterfrågan på småhus. Det skulle minska beroendet av långa och oförutsägbara bygglovsprocesser, och ge oss möjlighet att arbeta mer effektivt med standardiserade lösningar. Vi har redan flera typhus framtagna och ser stora möjligheter i det nya förslaget. Det här initiativet ligger helt i linje med vårt mål att göra det enklare för fler att äga sitt hem och förverkliga sina bo-

En smidig och förutsägbar bygglovsprocess är avgörande för att vi ska kunna skapa hållbara, attraktiva och prisvärda bostäder åt fler människor

stadsdrömmar i framtida trädgårdsstäder, säger Joakim Henriksson, vd på Obos Sverige.

Q Skulle ni vilja se någon mer åtgärd från regeringens sida? – Det behövs fler åtgärder som kan stimulera bostadsbyggandet. Av den totala investeringen för våra kunder utgörs mer än 50 procent av myndighetsstyrda kostnader. Här behöver vi draghjälpen för att möjliggöra så att fler har råd att bygga. En stor praktisk utmaning idag är plan och bygglovsprocesserna, som ofta är långa och varierar mellan kommuner. En smidig och förutsägbar bygglovsprocess är avgörande för att vi ska kunna skapa hållbara, attraktiva och prisvärda bostäder åt fler människor. Vi skulle också gärna se en statlig kreditgaranti som stärker möjligheterna att bygga i olika marknadslägen, fortsätter han.

FRÅN DEN 1 december 2025 föreslås även stora förändringar i PBL, framför allt när det gäller lov. Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen som innehåller totalt runt 40 regellättnader, men också en uppstädning i regelverket. Resultatet av utredningen om amorteringskravet och bolånetaket utlovas före sommaren.

SAMUEL KARLSSON

Åtgärder från regeringen

Q Boverket får i uppdrag att ta fram förslag på typgodkännande av småhus. Boverket ska även undersöka förutsättningarna för att undanta typgodkända småhus från krav på bygglov och andra krav enligt plan- och byggregelverket. Uppdraget ska redovisas senast den 13 juni 2026.

Q En lagrådsremiss med förslag om ändringar i reglerna om hyror för nyproducerade bostäder, så kallade presumtionshyror, för att underlätta nybyggnation. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Q Boverket ska utreda förändringar i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader i syfte att kraftigt förenkla detaljplaneprocessen enligt plan- och bygglagen. Senast den 31 mars 2026 ska uppdraget redovisas.

Q Höjda stödnivån för kommuner som antar detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse respektive omvandlingar från lokaler till bostäder. Gäller från 1 april.

Q Lättnader i strandskyddet. Ändringarna träda i kraft 1 juli 2025.

Q Flexiblare regler för studentbostäder. Förslagen i propositionen innebär att det blir möjligt att göra undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet i en byggnad som innehåller studentbostäder. Börjar gälla den 1 juli 2025. Q Ett nytt regelverk för bygglov. Förändringarna innebär totalt runt 40 regellättnader, men också en uppstädning i regelverket. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 december 2025.

Villa Kalmar från tillverkaren Obos skulle kunna bli ett typhus enligt regeringens nya förslag.

BILD: OBOS

Joakim Henriksson

Anna Broman

FOTO: OBOS

”För

lite och för sent”

Älvsbyhus stänger fabriken i Bjärnum. Enligt Kent Johansson, vd på småhustillverkaren har politikerna varit för sena med att agera för att få fart på efterfrågan.

– Det är bra att man nu kommer med förslag på förbättringar men det är åt skogen försent, säger han.

Häromveckan kom beskedet att Älvsbyhus stänger fabriken i Bjärnum. Orsaken bakom avvecklingen är en vikande marknad de senaste åren. Trots åtgärder som fyradagars arbetsvecka och personalminskningar har det visat sig att man underskattade omfattningen av den pågående byggkrisen.

Och även om räntorna börjat sjunka och nu stabiliserats, har priserna på andrahandsmarknaden inte följt med uppåt. Det har gjort nyproduktionen mindre konkurrenskraftig, både prismässigt och volymmässigt, enligt Kent Johansson.

– Mot denna bakgrund ser vi att vi, även på längre sikt, inte kommer att behöva mer än en husfabrik. Även om vi varit Sveriges största småhustillverkare i 22 av de senaste 25 åren, måste vi anpassa vår produktion till den verklighet vi befinner oss i. Vår nisch räcker helt enkelt inte längre till för två fabriker, säger han. Nu är förhandlingarna med GS-facket avklarade och 28 kollektivanställda och 2 tjänstemän vars-

las om uppsägning. De flesta får gå inom fyra månader.

– De är naturligtvis tråkiga besked att ge till våra medarbetare. Någon har varit med så länge att de fått guldklocka. Men vår målsättning är att flytta all produktion till huvudanläggningen i Älvsbyn i oktober, säger Kent Johansson. Han menar att de förslag som nu lagts fram av regeringen för att få fart på småhusbyggandet kommer för sent.

– Det är klart att det är bra om bygglovshanteringen förenklas. Men det är åt skogen för sent och tyvärr är jag lite luttrad. Jag vill se att förslagen genomförs i praktiken först innan jag vågar tro på det. Vi som byggt hus i årtionden ska

inte behöva genomgå långdragna bygglovsprocesser. Det ska inte behöva ta mer än någon vecka att hantera, säger han.

Q Hur ser du på utvecklingen av småhusmarknaden?

– Det var många som trodde på en ljusning för något halvår sedan. Det kom in fler ordrar och vi såg ett ökat intresse på våra visningar. Men nu är det i princip lika tufft som tidigare. Osäkerheten i världsläget och olika besked om tullar gör att folk håller i plånboken.

Q Vilka marknader är viktigast för er?

– Vi finns i Sverige, Norge och Finland och för oss har Sverige alltid varit loket som dragit verksamheten. Efterfrågan har varit stabil i Norge men där ligger styrräntan fortfarande högt och det blir en bromskloss för nyproduktion.

Q Vad skulle behövas för att få fart på efterfrågan av nyproducerade småhus?

– I dag är det för stor prisskillnad mellan äldre, befintliga hus och nyproduktion. Det blir svårt att kon-

Vår nisch räcker helt enkelt inte längre till för två fabriker

kurrera. Efterfrågan och priserna på det befintliga beståndet behöver komma upp.

Q Är det några andra åtgärder som du vill se från regeringen?

– Vi är inte mycket för subventioner men jag var med som säljare på Älvsbyhus när 90-talskrisen slog till. Då tillsatte man ett investeringsstöd på tio procent och det satte fart på hjulen igen. Det är väl bra med höjt rotavdrag för snickarfirmorna men det är fullständigt dött för nyproduktion. Jag tycker att man borde sänkt byggmomsen för länge sedan. Det byggs så lite idag att man ändå inte får in några pengar den vägen. Halvera byggmomsen tills det tar fart igen. Det skulle göra verklig skillnad. Det man gör nu är för lite och för sent, säger Kent Johansson. Älvsbyhus har som ambitionen att åter öppna fabriken i Bjärnum då marknaden tagit fart igen.

Skanska stäms för diskriminering

Byggnads stämmer Skanska för diskriminering eftersom det på en arbetsplats saknades omklädningsrum för kvinnor.

Skanska delar inte bilden som Byggnads ger och säger att de försökt lösa situationen och tvisten.

När en kvinnlig anställd på Skanska kom tillbaka från föräldraledighet i februari 2024 blev hon placerad vid ett lägenhetsbygge i Spånga. Där fanns inget omklädningsrum och duschutrymme för kvinnor. Medan hennes manliga kollegor hade tillgång till fullutrustade personalbodar var kvinnan enligt stämningsansökan hänvisad till ett kontorsrum – utan tvättkran, sittbänk eller torkmöjligheter.

– Det är oacceptabelt att kvinnor fortfarande kan behandlas som ett undantag på svenska byggarbetsplatser. Det är en självklarhet att driva ärendet för vår medlem hela vägen till domstol, säger Emil Persson, Byggnads avtalssekreterare.

SENARE, EFTER EN tids frånvaro på grund av semester och vård av sjukt barn, upptäckte hon att två män tagit över utrymmet. Hon hänvisades då till ett förrum vid entrén där ytterkläder hängdes av – utan dörrar, sittbänk eller tillräckliga skåp. Duschen låg innanför förrummet. Ett utrymme som alla på arbetsplatsen, inklusive besökare, hade tillgång till. Förhållandena gjorde

det i praktiken omöjligt att duscha och byta om på ett värdigt sätt, menar Byggnads. – Det här handlar inte bara om dålig planering. Det är ett tydligt exempel på könsdiskriminering. Agerandet är helt förkastligt och måste få konsekvenser, säger Emil Persson.

BYGGNADS KRÄVER ATT Skanska betalar totalt 370 000 kronor i skadestånd – varav 150 000 kronor i diskrimineringsersättning och 20 000 kronor i allmänt skadestånd till kvinnan samt ytterligare 200 000 kronor till förbundet för brott mot kollektivavtalet.

– Det är tydligt att Skanska brutit både mot diskrimineringslagen och kollektivavtalet. Vi kräver upprättelse för vår medlem och vill skicka en tydlig signal till hela branschen. Diskriminering ska kosta, säger Emil Persson, Byggnads avtalssekreterare.

SKANSKA SVERIGE DELAR inte bilden som Byggnads ger i sin stämningsansökan gällande diskriminering.

– Det är så klart väldigt tråkigt att vi har en medarbetare som är missnöjd. Däremot delar vi inte bilden som Byggnads ger att vi inte försökt

lösa den aktuella situationen, på arbetsplatsen försökte man i dialog med medarbetaren skapa en bra miljö för ombyte med mera, säger Jonas Andé, HR- och kommunikationsdirektör på Skanska Sverige. Han säger att det är självklart för Skanska att arbetsplatser ska vara utformade så att de fungerar lika bra för både män och kvinnor och att kvinnor inte ses som undantag på arbetsplatserna.

– Skanska har kommit långt i

mångfaldsarbetet, på de flesta av våra arbetsplatser finns både kvinnor och män och bra etableringar som möter allas behov. Inom yrkesarbetarområdet har vi som ambition att öka antalet kvinnor, och genom vårt kvinnliga lärlingsprogram som vi startar för sjunde året så är i dag 30 procent av våra lärlingar kvinnor.

I DET AKTUELLA fallet uppstod en tvist, som man tvisteförhandlade om både lokalt och sen centralt. – Byggnads, Skanska och Byggföretagen har diskuterat hur situationen skulle kunna lösas, men kunde inte enas. Parterna stod helt enkelt för lång ifrån varandra. Nu får vi se vad domstolen kommer fram till när de behandlat ärendet och därför vill jag inte ge några sakargument i media.

Q Varför gick det inte att ordna bättre utrymmen för dusch om ombyte? – Det gjordes försök att möta hennes önskemål, men hon var inte nöjd med de lösningar som erbjöds. I övrigt vill jag inte ge några sakargument i media, utan invänta och se hur domstolen går vidare med ärendet.

Han vill heller inte uttala sig om storleken på skadeståndet i stämningsansökan, utan vill vänta in och se hur domstolen går vidare. Snickaren jobbar fortfarande kvar på Skanska Sverige, men på en annan arbetsplats då arbetsplatsen som är föremål för tvisten har en naturlig nedtrappning i samband med dess färdigställande.

ANNA SJÖSTRÖM

Kent Johansson, vd, Älvsbyhus, beklagar nedläggningen av fabriken i Bjärnum. FOTO: ÄLVSBYHUS

Älvsbyhus fabrik i Bjärnum stängs och produktionen flyttas till Älvsbyn. FOTO: ÄLVSBYHUS

Männen hade tillgång till ordentliga omklädningsrum, men inte den kvinnliga snickaren. FOTO: GETTY IMAGES

Emil Persson

Jonas Andé

SAMUEL KARLSSON

Almedalen 2025 BYGGVÄRLDEN ÄR PÅ PLATS

Heta frågor på Samhällsbyggararenan

Under Almedalsveckan presenterar Samhällsbyggararenan ett digert program med aktuella ämnen och talare. En av de medverkande aktörerna är Byggmaterialindustrierna som kommer lyfta både beredskapsfrågan och vikten av cirkularitet i byggbranschen.

– Det händer mycket nu inom vår bransch som driver utvecklingen framåt och som är viktiga att diskutera, säger Jenny Svärd, vd, Byggmaterialindustrierna.

På Samhällsbyggararenan kommer Byggmaterialindustrierna medverka under två programpunkter. Den första handlar om hur samhällets försörjningsberedskap av byggmaterial ska säkras. Enligt Jenny Svärd är det en fråga som kommer få allt större betydelse framöver.

– När det gäller beredskapsfrågan är försörjningen av byggmaterial helt avgörande. Har vi inte material kan vi inte återbygga det som har raserats. Det går inte att ta för givet att det kommer finnas tillgängligt. Man behöver jobba med att titta på

leverantörskedjor och vad som finns tillgängligt inom Sveriges gränser. Och hur ser beroenden ut av leveranser utanför landets gränser? Det är en fråga som kommer starkt framöver och min förhoppning är att vi kommer ha en intressant paneldiskussion på Samhällsbyggararenan, säger hon.

NU I DAGARNA presenterar utredning om en ny bredeskapssektor för byggoch reparationsberedskap sitt förslag. Från Byggmaterialindustriernas sida hoppas man att det ska ge regeringen underlag för att ta ett snabbt beslut så att arbetet kan sättas igång med att få beredskapen på plats.

– Vi kan inte vänta. Vi måste komma igång. Det är viktigt för företagen också att se att regeringen och staten driver på frågorna. Vi får höra ofta att företagen behöver inleda arbetet för att öka beredskapen och det förstår vi också men det är vik-

på byggmaterial i kristid har blivit en allt viktigare fråga.

tigt att regering visar att det är prioriterad fråga, säger hon.

EN VIKTIG FRÅGA som påverkar beredskapen av byggmaterial är sårbarheten när det gäller tillståndsprövningar. Om man inte

redningens betänkande. I det förberedande arbetet till utredningen var även Malmö stad med och bidrog med sina erfarenheter.

En kommun som kommer påverkas av klimatförändringarna är Malmö. Med sin långa kuststräcka behöver man hantera riskerna för höjda havsnivåer. Under Alemdalsveckan kommer företrädare för kommunen vara med och diskutera frågan på Samhällsbyggararenan.

Den långa kuststräckan i Malmö kommun är en stor tillgång både för innevånarnas närhet till naturen och för näringslivet som drar nytta av den stora hamnen. På den andra sidan av bebyggelsen ligger Sveriges bästa jordbruksmark och enligt Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör i Malmö, behöver man ta hand om båda.

behöver kroka arm både på lokal och nationell nivå

– Vi behöver vara drivande i frågorna om hur vi påverkas av klimatförändringarna men det här är inget som en kommun klarar av att lösa själv. Vi behöver kroka arm både på lokal och nationell nivå för att hantera riskerna med exempelvis översvämningar i klimatförändringarnas spår, säger han. Tidigare i våras fick klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari ta emot Klimatanpassningsut-

– Vi ligger långt framme i vårt arbete med att hantera riskerna med översvämningar om vi tittar ur ett svenskt perspektiv. Men vi ligger långt efter andra länder som Nederländerna och Tyskland när det gäller att arbeta systematiskt med problematiken. Nu känns det viktigt att ta pulsen på frågorna och se hur vi kan driva utvecklingen, säger han.

Q Varför är det viktigt för er att delta i Almedalsveckan?

– Det är en bra arena för diskussion och dialog mellan olika parter. Du har tillgång till en stor bredd av beslutsfattare. Vi har ett digert minutschema att hinna med och Samhällsbyggararenan är en av veckans viktiga punkter, säger Marcus Horning.

får ett tillstånd och verksamheten måste läggas ner då går det inte så snabbt att starta upp igen bara för att det blir kris eller krig. Man behöver ett långsiktigt perspektiv kopplat till tillståndsprövning. – Materialförsörjningen behöver

Materialförsörjningen behöver fungera i fredstid för att den även ska fungera i kris och krig

fungera i fredstid för att den även ska fungera i kris och krig, säger hon.

DEN ANDRA PROGRAMPUNKTEN som Byggmaterialindustrierna medverkar i på Samhällsbyggararenan handlar om hur man möter samhällets mål om cirkulärt byggande. – Vi har många medlemmar som kan leverera till exempel återvunna produkter eller återvunna material. Men när det väl kommer till kritan så väljer många material som är något billigare men inte återvunnet eller cirkulära. Vi behöver lyfta fram att det finns material och produkter som är cirkulära. I den linjära ekonomin är väldigt mycket standardiserad. Det kan ofta bli dyrare med återanvända produkter eftersom det krävs mer moment. Hur kan vi standardisera det cirkulära? Här behöver vi göra mer, säger Jenny Svärd. SAMUEL KARLSSON

Nedräkning inför Samhällsbyggararenan i Almedalen.

FOTO: HENRIK EKBERG

Tillgången

Jenny Svärd

SAMUEL KARLSSON

Marcus Horning

24 juni

09.00 Installatörsföretagen: Hur ökar vi takten i klimat – och energiomställningen?

10.00 Ragn-Sells: Hur kan byggsektorn ställa om? En ny syn på avfall – avfall som resurs

11.00 Viscaria: Gruvindustri i världsklass, lokal samhällsutveckling, ansvarsfullhet och europeisk självförsörjning

12.30 Svensk Ventilation: Hur och kan man återbruka installationer i praktiken utan att försämra byggnadens energiprestanda?

13.00 Swegon: Ingen tid att förlora –så accelererar vi återbruk inom fastighetsteknik

13.30 Swegon: Hur får gröna fastigheter medvetna användare? Så blir hyresgästen hjälten i den hållbara omställningen.

14.00 Ragn-Sells: Hur kan svensk industri ställa om? En ny syn på avfall – avfall som resurs

25 juni

08.00 Sysav: av textil? Vägen framåt med producen tansvar & cirkulära materialflöden

09.00 Installatörsföretagen: Hur löser vi renoveringsskulden?

10.00 Säker Vatten: Hur kan samhällskostnaderna för vattenskador minska med nya regler och rekommendationer?

11.00 Skogsindustrierna: Hur kan Sverige vinna på ett omtag i klimatpolitiken?

13.30 Stockholms stad: Från trafik till vistelse – hur skapar vi levande gaturum i Stockholm

14.15 Stockholms stad: Nya sätt att jobba med markanvisningar – ett paradigmskifte i Stockholms utveckling?

15.15 Stockholms stad: Vad är framtidens huvudstad?

Järnvägsentreprenörer: Mer tid i spår – kapacitet här och nu och i framtiden

Pass 1: Välkommen och status Färdplan för Vision 2050

Pass 2: Frigör kapacitet nu – hur skapar vi utrymme i ett pressat system?

15.00 Malmö stad: Hur tar vi ansvar för klimatanpassningen av Sverige? 24-26 juni 2025, Restaurang Vinäger, Hästgatan 4

15.00 Byggmaterialindustrierna: Hur kan samhällets försörjningsberedskap av byggmaterial säkras?

15.30 Byggmaterialindustrierna: Cirkulära byggmaterial – hur möter byggmaterialindustrin samhällets mål om cirkulärt byggande?

16.00 Tarkett: Återvinning på riktigt –hur samverkan för cirkulära byggmaterial ser ut när det fungerar

Partners

16.00 Fastighetssverige: Framtidens fastighetsbransch – möjligheter och utmaningar för en hållbar utveckling

16.30 Byggvärlden: Byggbranschen står inför stora förändringar – vilka är megatrenderna som driver utvecklingen?

Pass 3: Bygg gärna för i morgon – men börja där det är stopp idag

13.00 Skogsindustrierna/TMF: Mark – en bristvara eller det enda vi har gott om i Sverige?

14.00 Skogsindustrierna: Om allt går åt skogen – skogsnäringens roll i totalförsvaret

samhallsbyggararenan.se

Möjligheter och risker med de nya byggreglerna

Många frågetecken hur de nya byggreglerna ska kunna omsättas i praktiken, olyckligt att de inte bygger på EU-taxonomin och risk för kostnadsökningar – det är några synpunkter från branschen när det kommer till de nya byggreglerna.

De nya byggreglerna börjar gäl-

la 1 juli i år. De nya byggreglerna innehåller funktionskrav, vilket också fanns i gamla BBR. Skillnaden är att Boverket inte längre anger hur kraven ska uppfyllas. I de flesta fallen finns det inte längre allmänna råd, eller hänvisningar till specifika standarder. Ett syfte med de nya reglerna är att främja tekniska lösningar, inn-

Kristoffer Johansson

ovation och öppna upp för användandet av nya material och innovationer.

EN UNDERSÖKNING FRÅN Svensk Byggtjänst visar att sektorn i stort inte känner sig redo för övergången. Förståelsen för regelverket är begränsad och många efterfrågar både vägledning och utbildning.

Bygglovschef, miljö- och byggnadsförvaltningen, Kiruna kommun

1. – Ja vi i Kiruna står förbe redda men kommer under övergångsperioden att låta varje byggherre få möjlighet att få välja om man önskar sitt bygglov och startbesked prövat enligt det gamla regelverket.

2. – Som andra kommuner så påverkas vi av att behöva tänka nytt

och lära oss tolka det nya reglerna och samtidigt kunna hantera ärenden som efter byggherrens önskemål ska prövas mot gamla reglerna. Det kommer att vara utvecklande för hela avdelningen.

3. – Vi har försökt följa processen och förarbetena så gott vi

Simon Edman Lekemo

Handläggare, tillsynsenheten Stadsbyggnadsförvaltningen Göteborgs Stad

1. – Stadsbyggnadsnämnden i Göteborg är förberedda för de nya byggreglerna. Det är dock upp till sökande om de vill nyttja dessa eller inte redan 1 juli. Vi utgår från att det kommer vara en period där man som sökande behöver ta till sig de nya kraven på dokumentation som de nya reglerna ställer.

2. – Byggreglerna är helt omarbetade så det är ett omfattande arbete att sätta sig in i vad nya regler innebär och vilka krav som ställs i byggprojekt. Bygglovavdelningens handläggningsrutiner behöver arbetas om.

3. – Vi har haft ett utvecklingsuppdrag där vi gått igenom de olika författningarna för att se hur de skiljer sig från nuvarande och hur vi behöver ändra våra rutiner och arbetssätt. Parallellt med detta har vi haft ett samarbete med Stockholm och Malmö där vi bjudit in Boverket för förtydliganden och bollning av frågor. Just nu jobbar vi med utbildningsinsatser internt och information utåt mot kommande sökande. 4. – Vi tror att det kommer påverka i enskilda fall men att många ändå

Amelie Winberg

Presschef, NCC

1. – Vi är redo och arbetar nära våra kunder för att se på vilket sätt och i vilka projekt de nya byggreglerna kan tillämpas. Vi ser fortsättningsvis att standarder och boverkets tidigare regler och hänvisningar, under en överskådlig tid, kommer att vara grunden för att verifiera kraven.

kommer att vilja nyttja sig av tidigare erfarenhet med de ”äldre” BBR som vi ser som en fortsatt beprövad standard. Men inom de fält som tidigare varit svåra att uppfylla kraven i BBR ser vi att det nog kommer komma förslag på hur man kan erhålla en tillräckligt god standard. Här kommer det vara intressant att se hur olika aktörer väljer att arbeta med de nya möjligheterna kring utveckling och innovation även om vi tror att det kommer ta ett tag och vara kostsamt för branschen att ta fram dessa nya standarder. 5. – De nya byggreglerna är en utmaning för oss. Vi kommer behöva vara mer pålästa och insatta än vad vi varit tidigare. Men det kommer även ställa högre krav på sökande att projektera sitt uppdrag och dokumentera olika steg samt behärska de olika momenten i sitt bygge. Eftersom vi inte jobbat med de nya reglerna ännu kan vi inte säga bu eller bä, men vi kan nog anta att det kommer vara tufft för de som ännu inte satt sig in i reglerna och att det kommer vara oförutsägbart vad man får och inte får göra.

2. – Kravnivån har ju inte höjts utan de nya reglerna är ett nytt sätt att formulera kraven på. I grunden förespråkar NCC alltid funktionskrav men vi kan konstatera att de nya reglerna, trots intentionerna, kan ge stora utrymmen för tolkningar. 290 kommuner med olika tolkningar av hur kravuppfyllnad ska uppnås kan leda till att vi i stället får fler tekniska krav istället för en mer enhetlig praxis, något som riskerar driva upp kostnader snarare än kostnadseffektivisera. Det är något som vi kom-

mer att följa noga.

3. – Vi deltar i flera samverkansformer där de nya reglerna diskuteras. Vi har också en nära dialog med våra kunder och om hur de ser på tillämpningen av de nya byggreglerna.

4. – Vi ser som sagt en del möjligheter men också risker med de nya byggreglerna. Det finns helt klart möjligheter för innovation och nya kostnadseffektiva lösningar med de nya reglerna, det är positivt. Standarder kan till exempel i många fall vara överdimensionerade så vi ser möjligheter att reducera klimatavtrycket med mer materialoptimerade lösningar utan att för den delen göra avkall på till exempel bärighet. 5. – Intentionen är god men i dagsläget finns det väldigt många frågetecken hur byggreglerna ska kunna omsättas i praktiken.

Enligt undersökningen är det också många aktörer som planerar att avvakta under övergångsperioden, som pågår i ett år. De nya byggreglerna har kallats möjligheternas byggregler och när Byggvärlden stämt av med aktörer i branschen visar det sig att de ser möjligheter – men också många risker och frågetecken.

kunnat samt deltagit på ett flertal seminarium och dialoger med andra myndigheter och kommuner i samma situation.

4. – Vi i Kiruna hoppas kunna se ett verkligt resultat av nya tekniska och innovativa lösningar framåt men i ärlighetens namn så tror vi nog att det till en början kommer bli många ärenden att pröva mot nu rådande praxis. Vi tror att branschen behöver

John Hedblad

få tid på sig för att kunna applicera nya tankesätt.

5. – I det stora hela en förenkling och bättre tydlighet i form av funktionskrav och samhällets miniminivå. Dock lite synd att den vedertagna praxis som redan finns landar på byggherren att nu kunna uppvisa genom ökad dokumentation. Vi tycker nog att byggherrens dokumentationsbör-

Verksamhetschef Projektutveckling, Skanska Sverige

1. – Vi kommer göra en be dömning i varje enskilt projekt men de allra flesta egenutvecklade projekt kommer sannolikt använda de gamla byggreglerna under övergångsperioden då projekten som vi planerar söka bygglov för är projekterade enligt dem. Vi ser en risk att tillämpning av de nya byggreglerna i början riskerar att förlänga handläggningstiden när bygglovshandläggaren behöver ta ställning till om en ny lösning är verifierad som exempelvis fackmässig.

ningar i dessa. För att inte drabbas av ökade kostnader har vi, inom respektive koncept, identifierat både risker och möjligheter samt tagit fram en strategi där så mycket av verifieringen som möjligt kan hanteras inom ramen för koncepten och projekten kan fokusera på det som är projektspecifikt.

1. Är ni redo för de nya byggreglerna den 1 juli i år, eller kommer ni att använda er av övergångsperioden på ett år?

2. Hur påverkas ni/er verksamhet av de nya reglerna?

3. Hur har ni förberett er för införandet av de nya reglerna?

4. Ett syfte med de nya byggreglerna är att de ska främja utveckling och innovation – tror ni det?

5. Vad tycker ni om de nya byggreglerna?

da redan i dag är relativt hög. Men vi ser med tillförsikt fram emot de lösningar som det nya regelverket kan bidra till.

2. – En styrka för Skanska Sverige är att vi i många år har arbetat med standardiserade byggdelar och har etablerade koncept inom bland annat bostäder, äldreboenden och förskolor. På central nivå arbetar vi nu med att definiera hur vi följer de nya reglerna och kan verifiera våra lös-

3. – Vi har gjort en konsekvensanalys av det nya regelverket där vi identifierat både möjligheter och risker. Vi ser många möjligheter i de nya byggreglerna men kartlägger också nya branschinitiativ som kan innebära omotiverade kostnadsökningar drivna av försäkringsbolag eller branschorganisationer med ett särintresse. Vi har även etablerat ett internt nätverk för erfarenhetsutbyte samt håller interna utbildningar för att höja kompetensen.

Linda Tholence och Mikael Hallgren

4. – På längre sikt tror jag att de nya byggreglerna kan främja utveckling och innovation men kortsiktigt befarar jag att de kommer innebära ökade kostnader, längre handläggningstider och en stor osäkerhet bland byggherrar och kommuner hur de nya byggreglerna ska tolkas och verifieras.

5. – Ur ett långsiktigt perspektiv är jag positiv men jag tycker de nya byggreglerna har införts för snabbt. Kortsiktigt finns det en stor risk för kostnadsökningar om särintressen representerar hela branschen för att driva igenom sina hjärtefrågor. Jag ser också en risk för ökat beroende av konsulter då ansvaret flyttas från en myndighet till branschen. Det är också väldigt olyckligt att de nya branschreglerna inte bygger på EU-taxonomin eller stödjer vår klimatomställning genom att exempelvis ge bättre förutsättningar för cirkularitet.

Biträdande affärschef, Building and Urban Design, Tyréns och kompetensutvecklingsansvarig Konstruktion, Tyréns

1. – Vi är redo att tillämpa de nya byggreglerna från den 1 juli, förutsatt att våra beställare vill gå den vägen. Samtidigt är vi flexibla och kan självklart avvakta och använda övergångsperioden om det passar enskilda projekt bättre. Med vår breda och djupa expertis inom samhällsbyggnad är vi väl rustade att både pröva, utvärdera och verifiera nya lösningar. 2. – Inom konstruktionsområdet är förändringarna relativt begränsade. Boverkets nya föreskrifter hänvisar fortsatt till de europeiska konstruktionsstandarderna, som vi sedan länge arbetar med. Däremot har de svenska tillämpningarna av standarderna som tidigare fanns i Boverkets EKS nu tagits över och ompublicerats av SIS. Det nya regelverket öppnar också för ökad valfrihet vad gäller metoder och lösningar, vilket ger både oss och våra kunder större möjligheter att tänka nytt. För aktörer som vill vara innovativa ökar behovet av samverkan, till exempel mellan byggherre och arkitekt. Med mer

innovativa lös ningar blir det än viktigare att föreslagna lösningar kan verifieras mot regelverkets krav, något som våra arkitekter kan bidra med.

3. – Vi har förberett oss genom att brett informera och utbilda våra medarbetare. Det har skett genom interna webbinarier, seminarier och riktade utbildningsinsatser inom olika verksamhetsområden. Målet har varit att tidigt skapa förståelse och trygghet inför förändringen, och ge våra kollegor det som behövs för att vara redo den 1 juli. Vi har även bjudit in kunder till seminarium för att informera om vad de nya byggreglerna kommer innebära.

4. – Vi ser inte att regelverket i sig automatiskt leder till innovation, men det skapar förutsättningar. Genom att branschen behöver utveckla nya vägledningar och praxis, kan det i förlängningen främja nytänkande.

Det ökade handlingsutrymmet i utformning och tillämpning öppnar för större kreativitet – både arkitektoniskt och tekniskt. Reglerna möjliggör även ytterligare steg i digitaliseringen av byggprocessen. Frågan är om branschen är redo att ta tillvara dessa möjligheter och våga utmana befintliga arbetssätt. Det finns också osäkerheter kring hur handläggningstider i tillståndsprocesser påverkas och hur lång tid det tar att etablera ny praxis. 5. – De nya reglerna innebär ett stort skifte för byggbranschen, från detaljstyrning till mer målstyrning. Det ställer krav på att branschen tillsammans utvecklar gemensamma vägledningar och standarder för att säkra kvalitet och effektivitet. Som arkitekter ser vi stora möjligheter att tillsammans med modiga och framsynta aktörer testa nya lösningar, utveckla gestaltningsidéer och effektivisera våra digitala arbetssätt. Det öppnar dörrar för både ökad hållbarhet och sänkta byggkostnader.

Mikael Andersson Ståhl

Bygglovschef, Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad

1. – Vi är redo den 1 juli men den som ansöker innan 1 juli 2026 kan även välja de äldre byggreglerna.

2. – Det kommer förmodligen bli mer rådgivning och dialog i tidiga skeden, vilket kan leda till ökade kostnader för sta den. Det kan också leda till att det blir fler tillsynsärenden.

3. – Vi har haft en god förberedelse i form av analys av förändringarna och kontoret tittar som helhet på föreslagen lagändring utifrån flera aspekter. Vi planerar för utbildning, workshops och så vidare för att fördjupa oss och säkra vår kompetens inom förändringarna. Vi har också haft flertalet dialoger med byggaktörer för att få fram hur de tänker kring regelförändringarna. Vad är det för nya lösningar de ser som möjliggörs – och utifrån det ha ett gemensamt samtal för att landa i gemensamma slutsatser och lösningar som vi kommer godta. Förutsägbarhet är något som branschen

varit väldigt tydliga med att de vill ha.

4. – Vi tror att det kommer att dyka upp nya och innovativa, och ibland oväntade, lös ningar som idag inte finns i praxis. Det innebär i sin tur att det gäller för oss att hitta interna arbetssätt för att hantera dessa och säkerställa att det som byggs i framtiden fortsatt har god kvalitet.

5. – Ansvarsfördelningen är intakt i de nya byggreglerna, det är fortsatt byggherrens ansvar att uppfylla regelverket och för oss att bedöma om det är rimligt att anta att kraven uppfylls (startbesked) och bedöma att det har uppfyllts (slutbesked). Eftersom ansvarsfördelningen är intakt så är den stora förändringen egentligen att det möjliggör för lös ningar som idag inte är möjliga. I grund och botten är det såklart bra om det ger innovativa lösningar med bibehållen kvalitet på det bygg da.

Carl-Johan Gustsavsson

Chef projektgenomförande, Vasakronan

1. – Vi förhåller oss alltid till de lagar, förordningar och regler som gäller –det kommer vi att göra även i det här fallet. Eftersom det i mångt och mycket handlar om en förenkling av byggreglerna så ser vi sannolikt inget behov av att använda oss av en övergångsperiod. Våra höga ambitioner när vi bygger om, till och nytt kvarstår.

nan som länge har drivit både utveckling och inn ovation så kan de nya reglerna komma att un derlätta.

BX E-GENERATOR

Spara upp till 80 % på driftskostnader för dieselgenerator

2. – Inte i någon större utsträckning.

3. – Vi har naturligtvis tagit del av vad de nya reglerna innebär och kommer att förhålla oss till dem.

4. – Med ett större mått av frihet kommer också ett större mått av ansvar. För byggherrar likt Vasakro-

Frank Graveus

Divisionschef för Building, Sweco

1. – Sweco är positiv till de nya byggreglerna och vi strävar efter att anpassa oss till dem så snart som möjligt. Vi ser dock många frågetecken som behöver klargöras och vi kommer att utnyttja övergångsperioden för att säkerställa att alla våra projekt följer de nya kraven på ett korrekt och hållbart sätt.

2. – De nya byggreglerna innebär en betydande förändring för Swecos verksamhet. Vi ser både möjligheter och utmaningar. Bland annat förlorar vi en viss förutsägbarhet kring vad vi förhåller oss till när en skada eller olycka uppstår, eftersom tidigare juridiskt skydd genom allmänna råd och standarder nu tas bort. Detta skapar en osäkerhet och ett behov av tidsödande härledning och verifiering.

Det är också viktigt att fundera över vilket incitament som kommer att styra de som arbetar fram de nya lösningarna genom olika branschinitiativ och standardiseringar. Risken är stor att de kortsiktigt ekonomiskt mest lönsamma lösningarna får stor vikt, vilket skulle driva utvecklingen i en riktning som kanske inte är önskvärd.

3. – Sweco har analyserat regelverket och identifierat eventuella frågetecken som behöver adresseras. Våra experter har diskuterat de största principfrågorna, såsom långsiktig

5. – Eftersom reglerna inte längre är lika detal jerade så ser jag en risk att kraven kan komma att tolkas på olika sätt. Både från projekt till projekt och även från kommun till kommun. I värsta fall även inom samma kommun. Det kan även leda till längre handlägg ningstider och bidra till en osäker het för oss som byggherre dvs, det finns en risk för att det blir svårare att på förhand veta exakt vad som krävs för att få bygglov eller startbe sked. VAD ÄR EN BX E-GENERATOR?

hållbarhet och säkerhet, samt hur vi kan hantera risker för affärsmässig och ekonomisk osäkerhet. Vi har också haft interna diskussioner för att säkerställa att vi förstår och kan implementera de nya reglerna på bästa sätt.

4. – Ja, vi tror att de nya byggreglerna kan främja utveckling och innovation. Sweco ligger långt framme avseende innovation och strävar alltid efter att hitta nya, innovativa lösningar. Dock är det avgörande att hela branschen tar ansvar för att på ett konstruktivt och effektivt sätt bringa klarhet i de frågetecken som kvarstår, särskilt när det gäller säkerhet och långsiktig hållbarhet. Det är också viktigt att säkerställa att de incitament som styr utvecklingen inte leder till att kortsiktiga ekonomiskt mest lönsamma lösningar får för stor vikt, vilket kan vara negativt för långsiktig hållbarhet.

5. – Sweco är positiva till de nya byggreglerna och ser dem som ett steg framåt för att främja innovation och utveckling inom byggbranschen. Vi ser fortsatt ganska många frågetecken som måste klargöras, och det är viktigt att politiken och myndigheterna fortsätter att ta sitt ansvar för att säkerställa att regelverket kan tillämpas på ett sätt som garanterar säkerhet och hållbarhet för alla inblandade.

REX NORDIC BX e-generator är framtidens energikälla för byggoch anläggningsplatser, evenemang, jordbruk och andra krävande miljöer.

❱❱ UTSLÄPPSFRI

OCH TYST

Miljövänlig lösning

- 99 % återvinningsbart batteri

❱❱ MARKNADENS

SÄKRASTE

BATTERITEKNOLOGI

- kräver inget ADR-tillstånd

- ingen risk på byggarbetsplatsen

❱❱ SMART LADDNING

Automatik väljer alltid den mest kostnadseffektiva laddmetoden – solenergi, el-nät eller generator

Se mer på våra webbplatser eller ring: rexnordic.com I 072-200 2222

❱❱ FUNGERAR

SOM ENERGILAGER

- alltid den nödvändiga kraften tillgänglig!

❱❱ PÅLITLIG I EXTREMA FÖRHÅLLANDEN

❱❱ 7 MODELLER, 6 -72 kW

Kan kopplas samman för att uppnå större batterikapacitet.

Stegras jättesatsning växer fram i Boden

I Boden pågår just nu bygget av det första stålverket i Europa på över 50 år.

Tre bärande klimatvänligare tekniker ska minska koldioxidutsläppen med upp till 95 procent jämfört med ett traditionellt stålverk.

– Jag har varit med i många stora projekt runtom i världen, men utmaningen att få vara med och skapa något bättre för framtida generationer älskar jag, säger Joey Stephenson, en av byggcheferna på Stegra.

Det är en gråmulen kylig majdag med duggregn i luften när Joey möter upp i besöksentrén.

Även om Stegras (tidigare H2 Green Steel) höga stålkonstruktioner har börjat synas ovanför trädtopparna i omnejden är det omöjligt att föreställa sig omfattningen på projektet innan man kommit innanför

grindarna. Här där det tidigare mest fanns skogs- och myrmark, har en yta motsvarande 450 fotbollsplaner markberetts för att ge plats åt den nya industrin – 200 hektar för ståloch järnverket, 70 hektar för den intilliggande vätgasfabriken.

VI HOPPAR IN i Joey Stephensons bil och börjar se oss runt medan han berättar.

Själv flyttade han från USA till Boden med fru och dotter och började på Stegra i november 2023, men innan dess hade han 20 års erfarenhet av byggledning från olika länder och under tiden har han successivt jobbat sig upp i graderna, berättar han.

– Det gör att jag har fötterna på jorden och en god förståelse för vad människorna här faktiskt gör i uppbyggnaden av en tung industri, säger han. Cirka 70 procent av de omkring

3 000 som jobbar på området är byggarbetare av olika slag. 30 procent är tjänstemän, chefer och andra funktioner som leder och stöttar arbetat.

– En särskild trafikkontrollant är utplacerad i högtrafikerade korsningar i och med att det rör sig så mycket fordon och människor på området för att kontrollera att ingen går ut framför en lastbil, berättar han.

KOMPETENSEN TILL BYGGET har de fått söka globalt och här jobbar nu människor från hela världen – alltifrån Europa och Amerika till Asien och Afrika – över 30 nationaliteter är representerade i Stegras satsning.

– Läget i norra Sverige gör det lite utmanande, men vi har klarat oss ganska bra.

Boendefrågan har behövt lösas snabbt och Stegra har utöver möjligheten att hyra in sig på befintliga

anläggningar själv hittills byggt omkring 1500 tillfälliga entreprenörsboenden i Boden för byggperioden. Han kör upp bilen på en av de högsta punkterna i området där man får en god överblick över det framväxande stålverket.

DET PÅGÅR EN febril aktivitet vart än man tittar, överallt rör sig människor i gula jackor, dumprar, grävmaskiner, kranar och lastbilar. Ljudet av pålning hörs och här och var ligger olika sorters byggmaterial staplat eller uppradat och väntar på att bli använt.

Huvuddelen av byggnaderna kommer att bestå av armerad betong med extra hög hållfasthet samt specialdesignat konstruktionsstål.

Konstruktionerna måste klara flera hundra tons belastning, men också vara tåliga för vibrationer.

– Allt material behöver vara motståndskraftigt och väldigt, väldigt

starkt och med lång livslängd, säger Joey Stephenson.

Samtidigt finns det en annan aspekt som är lika viktig för Stegra. – Vi letar efter material som produceras på ett hållbart och ansvarfullt sätt för att ytterligare minska koldioxidavtrycket när vi bygger det här gröna stålverket, säger Joey Stephenson.

BYGGNADERNA SKA ISOLERAS för att hålla en jämn temperatur inomhus i det kalla klimat som råder i Boden.

– Toleransen för temperaturvariationer är mycket snäv, förklarar han. Isoleringen i väggar och tak kommer att bestå av sandwichpaneler, specialdesignade för ändamålet. Vissa byggnader i sin tur byggs främst eller helt och hållet av betong eftersom för mycket metall kan störa processerna. Stegra tillverkar betongen på plats.

Vy från ovan över Stegras bygge i Boden där företaget ska producera vätgas, järnsvamp och stål.

– Vi försöker köpa in sten från lokala bergtäkter och leverantörer eftersom vi vill gynna det lokala näringslivet.

När arbetet planeras och organiseras har de en tydlig prioriteringsordning.

– Först kommer säkerheten, därefter kvalitet, produktion och budget, men också hur vi ska producera allting så hållbart som möjligt.

DE ANVÄNDER DATABASERADE planeringsverktyg och i mångt och mycket konventionella byggmetoder, men förstås anpassade till denna helt nya typ av industri.

Mycket är förtillverkat och förmonterat för att påskynda arbetet, men också för att öka säkerheten.

– Ju mer vi kan göra i en kontrollerad miljö, desto mindre behöver vi ha människor som exempelvis arbetar på höga höjder.

Byggställningarna är enorma och det finns alltid minst två vägar ner, berättar han, ifall det skulle uppstå en nödsituation.

Så går det till:

Byggvärlden fick följa med in på en rundtur Stegras område i Boden. Här är en vy över stålverksbygget.

Byggchefen Joey Stephenson flyttade från USA till Boden med fru och dotter och började på Stegra i november 2023. När produktionen är igång tänker Joey Stephenson ändå stanna kvar i Boden. FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA Bygget av stålverket inne på Stegras område i Boden pågår för fullt.

Så här kommer det se ut på stålverksområdet när allt är klart. BILD: STEGRA

Stegra äger marken och är huvudägare av byggprojektet. Alla som arbetar på området ska ha kollektivavtal och antalet underentreprenörsled är begränsat till två – inte minst för att det ska gå att hålla koll på säkerheten.

En betongfabrik inne på Stegras byggområde i Boden. FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

När produktionen är igång tänker Joey Stephenson ändå stanna kvar i Boden.

– Jag gillar att bo här, att människor inte alltid har bråttom utan att det finns tid att ta ett andetag och se sig omkring och njuta.

– Nej, det vi gör här är något helt annorlunda.

2026 är planen att stål ska kunna börja produceras och levereras. Stålverkets ljusbågsugnar körs i början in med enbart skrot och vätgasanläggningen och järnverket kopplas på och sätts i gång något senare. Joey Stephenson känner ingen oro för att det inte ska gå i lås, trots det som har hänt med Northvolts konkurs nyligen.

Q Den förnybara elektriciteten kommer in via ett gigantiskt ställverk som byggs intill industriområdet. Framför allt vätgasanläggningen kommer att förbruka stora mängder el när vätgas produceras av vatten som hämtas från Luleälven.

Q Vätgasen som produceras transporteras över till det 145 meter

Och jobb kommer det att fortsätta finnas, det är han övertygad om.

höga DRI-tornet invid stålverket. I tornet utsätts järnmalmspellets för het vätgas varpå järnsvamp bildas som kan säljas separat eller smältas samman med skrot i ljusbågsugnarna för att bli stål.

Q Från älven tas processvatten i ett slutet cirkulärt system.

Q Därefter fortsätter förädlingsprocessen i en lina i den långa

– För att minska klimatavtrycket kommer vi behöva förändra produktionen i fler industrier. Jag tror att både jag och andra som är här främst är lockade av att kunna vara med och bidra till det. Det är vår mission.

ULRIKA VALLGÅRDA

stålverksbyggnaden tills det kommer ut färdiga produkter – varmoch kallvalsade stålspolar bland annat. Stålrullarna ska fraktas härifrån på stickspåret som håller på att byggas och ska ansluta till Malmbanan för vidare transport till någon av hamnarna längs kusten där de skeppas ut till kunderna.

FOTO: STEGRA

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

LÅNGSIKTIGHET BLEV NYCKELN TILL MILJARDFRAMGÅNG

Magnus Andersson, vd på BRA Bygg, vid nybyggda kontoret i Röda sten i Majorna med Älvsborgsbron bakom.

Magnus Andersson är vd för BRA Bygg som ganska smärtfritt har tagit sig igenom både pandemi och byggkris och har växt till en av Göteborgs riktigt stora byggbolag.

– Men vi jagar inte omsättning, vi vill att vår personal ska ha en trygg arbetsplats och ha möjlighet att växa, säger han.

TEXT OCH FOTO: HENRIK EKBERG

Precis bakom det nybyggda och spektakulära huvudkontoret i Röda sten i Majorna pågår ommålningen av Älvsborgsbron. Den mintgröna färgen ska bättras på. Vänder man blicken inåt hamnen syns den orangea bockkranen och Stena-färjorna. Hit flyttade BRA Bygg i höstas från Mölndal och här har närmare 100 personer sin arbetsplats. Däribland en av grundarna och vd:n Magnus Andersson som för dagen bland annat är sysselsatt med en offertutvärdering och en anbudsinlämning. ”Ett ganska stort projekt” avslöjar vd:n, vilket också förklarar mobilens surrande i konferensrummet.

– Vi har många bollar i gång, springer man på tio så kommer tre av dem igång, säger han. Magnus Andersson är en de fyra kompisarna och kollegorna som 2007 startade upp BRA Bygg. Samtliga är kvar än i dag på ledande positioner förutom Anders Billström som tagit tjänstledigt för olika styrelseuppdrag i fotbollens tjänst. Att BRA, alltså Billström, Riemer (Magnus) och Andersson (bröderna Magnus och Niklas) är ett sammansvetsat litet gäng som tar besluten ihop blir snabbt tydligt.

– Vi känns som bröder allihop. Vi har en bakgrund ihop ända sedan 1990-talet och har alltid varit prestigelösa. Att jag är vd spelar ingen roll, det är en roll på pappret, vi jobbar extremt sammansvetsat.

INOM BRA-KONCERNEN INGÅR en rad olika bolag, bland annat inom fastighetsutveckling och förvaltning, men det är byggdelen som dominerar och som står för den stora delen av omsättningen. Totalt har koncernen cirka 400 anställda och flest alltså på byggsidan där personalen är jämnt fördelad mellan tjänstemän och byggnadsarbetare. Sedan något år tillbaka finns även BRA Bygg i Stockholm.

– Vi jobbar på ett lite annat sätt än andra eftersom vi jobbar långsiktigt och flyttar ofta med kunderna. 80, 90 procent av våra projekt sker i dessa samverkansentreprenader, vi är alltså med tidigt i processen. På det är sättet har vi jobbat sedan vi startade 2007.

Q Vilka fördelar finns med det?

– Nummer ett är att vi jobbar som en förlängd arm med beställaren. Vi fokuserar på att hålla deras kostnader i schack i stället för att jaga ÄTA-arbeten. Det är därför vi får behålla våra kunder, vi har ett tajt kontaktnät med ett 30-tal kunder.

Men det finns samverkan och så finns det samverkan på riktigt, poängterar Magnus Andersson.

– Det måste finnas i DNA:t, från snickaren och hela vägen upp. Ett bra exempel var under pandemin när branschens kostnader steg med 15 procent. Vårt fokus då var att försöka hålla kostnaden och det klarade vi vid samtliga våra projekt. Det funkar om alla verkligen vill hitta lösningar. Inte hitta anledningar att öka kostnaderna. Man tjänar på att behålla kunden.

2019, ÅRET INNAN pandemin bröt ut, omsatte BRA Bygg 1,8 miljarder. 2023 var omsättningen 4,5 miljarder. Under den tidsperioden ryms även en byggkris, som i och för sig främst drabbade (drabbar) bostadsbyggandet där BRA Bygg inte är så aktiv. Bolaget fokuserar främst på kommersiella byggnader och kunderna är till 90 procent privata fastighetsbolag.

– Vi är duktiga på det kommersiella. Ofta blir det ganska komplicerade byggen, som World of Volvo. Det är tufft att göra träffsäkra kalkyler på den typen av byggnader, men det funkar eftersom alla medverkar vid kalkylförförandet. Kalkylen blir bibeln, vi bygger efter den, säger han och fortsätter:

– Men tanken när vi startade var inte att växa så mycket, vi ville vara en mindre spelare. Men allt eftersom kunderna växer så växer vi också.

ATT DE FYRA kollegorna har kunnat hålla sams under så många år samtidigt som bolaget har blivit ett bolag som nu närmar sig fem miljarder i omsättning beror, enligt Magnus Andersson, på den redan nämnda prestigelösheten och att man kompletterar varandra bra. Frågan är vilken roll han själv har i gänget.

– Jag är väldigt mycket entreprenör med brett kontaktnät. Och så är jag snabb på projekten. Men det är inte jaget som räknas i det här bolaget utan det är laget. Och det gäller för fler än vi fyra.

BRA Bygg har byggt större delarna av både Gamla Ullevi och Bravida Arena där BK Häcken håller till. Byggbolaget är också huvudsponsor för den sistnämnda klub-

Jag är sådan som person att jag inte mår bra om jag inte har mycket att göra

ben som bara för några dagar sen kunde lyfta Svenska Cupen-bucklan i Malmö. Kollegan Anders Billström är också ordförande i klubben. Magnus Andersson var inte på plats på Eleda Stadion, men såg matchen på TV.

– Hemmamatcherna går jag ibland på, men jag skulle vilja gå oftare, men det är svårt att hinna med. Vi är lika, Häcken och BRA Bygg, båda vill framåt. De spelar en positiv och offensiv fotboll och vi vill ha en positiv anda i vårt bolag. Vi har växt parallellt.

Q Men vad händer om de rasar ner i Superettan?

– Man får stötta varandra även då. De kom från ettan när vi gick in i sponsrade dem. Vi följer varandra i vått och torrt.

Q Vem vinner Allsvenskan?

– Om inte Häcken vinner så skulle det vara kul om Mjällby vinner. Gulsvart blir det i alla fall.

BRA Bygg är involverad i runt 150 projekt årligen. Till ett av de större just nu hör ett miljardprojekt omfattande 50 000 kvadratmeter kontor i Torslanda åt Steptura med Volvo som hyresgäst. Det är också om det projektet som ljuden från mobilen handlar om för tillfället, nämner Magnus Andersson samtidigt som vi pratar om det. Men han störs inte. Gillar att ha mycket att göra.

– Jag är sådan som person att jag inte mår bra om jag inte har mycket att göra. Jag har svårt att säga nej. Jag kopplar heller inte bort jobbet när jag kommer hem. Men jag har blivit duktigare på att koppla bort allt när jag har semester. Sen har jag en skogsgård i Hyssna där jag kopplar av i bastun.

MAGNUS ANDERSSON

Ї Titel: Vd på BRA Bygg

Ї Ålder: 45

Ї Bor: Göteborg

Ї Familj: Fru och två barn

Ї Senaste resa: Mallorca i påskas

Ї Senast läst/lyssnade bok: ”Sällan eller aldrig som jag läser böcker”.

Ї Senast spelade låt på Spotify: En låt med Teddy Swims

Ї Fritidssysselsättning: Umgås med vänner och familj,

Ї Kuriosa: Gillar att jobba i skogen och basta, där slappnar jag av.

MKB:s storsatsning i

I området Kirseberg byggs just nu det största hyreshuset på många år i Malmös allmännytta, MKB Fastighets AB. Här låg förr i världen en bilhall, dit Malmöborna åkte för att titta på amerikanare, och fasaden från den bevaras.

– Men i dag fokuserar vi istället på att underlätta för cyklister, berättar projektchefen Jesper Wahlqvist på Peab som är totalentreprenör.

Kirseberg är ett populärt bostadsområde som började byggas upp i början 1900-talet, tre kilometer från centrala Malmö. Här finns närhet till kollektivtrafik i form av både tåg och bussar, en stor park, ett torg där rosa prydnadskörsberg blommar på våren, kyrka, skolor förskolor, affärer och restauranger.

INVID LUNDAVÄGEN I Kirseberg pågår sedan 2024 byggprojektet Skjutskontoret. Det består av tre sammanhängande huskroppar, mellan sju och nio våningar höga, som ska stå klara i sin helhet i början av 2027.

– Vid det här laget har vi kommit upp en bra bit på höjden, säger Jesper Wahlqvist.

Hyresgästerna får en stor gemensam innergård omsluten av byggnader och framför husen ett torg. Under byggs en källare i två delar. Den lägre delen inrymmer bilgarage med totalt 60 parkeringsplatser. Den övre delen är reserverad för cyklar.

EN SPECIELL SAK med bygget är att en gammal fasad från Hedbergs bilsalong, som låg här tidigare, kommer att bevaras.

– Bilhallen byggdes på 1930-talet och det var hit man åkte i Malmö för att titta på nya amerikanska bilar. Fasaden är i en speciell stil, art déco.

– Det påminner om hur byggnaderna i Gotham i Batmanfilmerna ser ut, förklarar Jesper Wahlqvist. Nu ska fasaden restaureras och anslutas mot den av huskropparna. Till en början när Peab kom in i projektet såg det ganska annorlunda ut, berättar han.

– 264 lägenheter har ofta krav på många bilparkeringsplatser men här tänkte man om och vår beställare valde att fokusera på cyklar istället.

DET KOMMER FINNAS laddningsmöjligheter för cykelbatterier, gör-detsjälv-verkstad, pump, lådcykelpool och en cykelramp som gör det möjligt att cykla rakt in i cykelgaraget.

– Det kommer göra det enkelt att använda cykel.

Han tror att hyresgästerna kommer att gilla det, särskilt som Malmö stad också satsar mycket på bra cykelvägar.

– Det känns som ett bra helhetstänk, säger han.

Flertalet lägenheter är ettor och tvåor, men även en del treor och fyror byggs. Alla får modern standard med helkaklade badrum, tvätt- och torktumlare, parkettgolv i rummen och klinker i hallen.

I markplan ska det ligga fem lokaler för olika verksamheter som vill hyra in sig, varav den största är tänkt att bli restaurang.

I DAGSLÄGET ÄR det mellan 60 och 70 personer som jobbar på bygget. Peab:s egna trä- och betongarbetare är 24 till antalet och därutöver är det nio tjänstemän. Murare, elektriker, rörläggare, ventilationsinstallatö-

Peab har kontor och omklädning i anslutning till bygget under byggprocessen.

rer, plåt- och pappläggare samt ställningsbyggare är anlitade via underentreprenörer.

Husen får en beklädnad av tegel i olika färgar, förutom på vissa bitar där det blir fibercementskivor. Taken är av plåt och papp.

SOLCELLER SKA MONTERAS som ett led i ett miljötänk och det har också gjorts miljömedvetna val runt betongkonstruktionerna.

– Så långt det går använder vi betong med lägre klimatpåverkan än traditionell betong. Det sker en stor utveckling på det området hos leverantörerna.

Margaretha Söderström, kommunikationschef på MKB, berättar att efterfrågan på bostäder är hög i

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Malmö. MKB har fortsatt att bygga, om än i minskad omfattning, även när tiderna har varit tuffa.

– Man får vrida och vända på kalkylerna, jobba nära samman med våra entreprenörer och försöka hitta smarta sätt att komma ner i kostnad, säger hon.

MKB har idag närmare 27 000 lägenheter i sitt bestånd och cirka 700 nya lägenheter i pågående produktion.

Skjutskontoret är den störst nybyggnationen på väldigt länge, berättar hon.

– Kanske genom tiderna, om man undantar de gånger då man byggt upp hela bostadsområden, som till exempel Rosengård.

VALLGÅRDA

Arkitekternas visionsbild för Skjutskontoret.

MKB Fastighets AB bygger nya lägenheter i Kirseberg i Malmö

är entreprenör för bygget.

Fakta Skjutskontoret

Q Bostäder: 264 stycken, 1:or – 4:or

Q Lokaler: 5 stycken

Q Energi: Solceller, individuell mätning av vatten och el (IMD)

Q Klimatpåverkan: Under medelvärdet för Boverkets referensobjekt för flerbostadshus med betongstomme

Q Arkitekt: PE Teknik & Arkitektur AB

Q Byggentreprenör: Peab

Q Planerad inflyttning: 2026–2027.

Så här ser det nya bygget ut från Lundavägen.

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

och Peab

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Jesper Wahlqvist

Ny elektrisk fyrhjulsdriven pickup

Maxus lanserar den eldrivna pickupmodellen eTerron9 med drygt 40 mils räckvidd och fyrhjulsdrift. Snart kommer den till Sverige.

Den lär inte möta någon hårdare konkurrens eftersom det är tunnsått med eldrivna pickuper som har fyrhjulsdrift, med undantag för amerikanska Ford F-150 Lightning. Maxus eTerron 9 har därmed hittat en nisch bland arbetsfordon som andra tillverkare helt tycks ha missat.

Maxus är ett bilmärke som ingår i den kinesiska SAIC-koncernen och som på bara några år seglat upp som en av världens största fordonstillverkare. Företaget har tidigare sålt ett hundratal av sin eldrivna pickupmodell eT90 till svenska kunder, men den modellen är bakhjulsdriven och har sämre räckvidd.

Maxus menar att eTerron 9 markerar en ny fas i utvecklingen av elektriska arbetsfordon och blir den första mellanstora fyrhjulsdrivna pickupen med eldrift i Europa. Pickupen har en batteriteknik och säkerhetsfunktioner som utmanar etablerade aktörer på marknaden och riktar sig

både till professionella användare och de som behöver en pickup för fritidsändamål.

BILEN ÄR BESTYCKAD med dubbla elmotorer som tillsammans ger en effekt på 325 kW (442 hk). Den främre motorn levererar 125 kW (170 hk) medan den bakre ger 200 kW (272 hk). Detta i sin tur gör att bilen accelererar snabbt samtidigt som fyrhjulsdriften går att anpassa till olika underlag.

Det finns sex körlägen, bland annat ”Normal”, ”Mud” och ”Sand” och systemet ger även möjlighet att justera olika parametrar som styrning, motoreffekt, stabilitetskontroll, energiåtervinning och luftfjädringens höjd. För den som är road av att experimentera finns det över 400 kombinationsmöjligheter att välja mellan och som gör det möjligt att skräddarsy körupplevelsen.

Bilen är försedd med ett 102 kWh stort litiumbatteri som klarar snabbladdning från 20 till 80 procent på cirka 40 minuter, och då med en laddningseffekt på upp till 115 kW.

Det här är lite väl blygsamt och

laddningen hade mycket väl kunnat vara snabbare, inte minst med tanke på att det är ett arbetsfordon som ibland behöver laddas snabbt.

Men samtidigt är räckvidden 430 kilometer enligt WLTP-cykeln vid blandad körning, och det gör att behovet av att snabbladda under arbetstid kanske inte är så stort.

En intressant detalj är att fordonet är försett med vinteroptimerad batterihantering som enligt Maxus ska kunna förlänga räckvidden med upp till 18 procent under vintern, jämfört med andra elbilar.

Maxus eTerron 9 har en lastyta som kan utökas till 2,40 meter vid nedfälld bakläm och en dragkapacitet på upp till 3,5 ton. Dessutom finns det en så kallad ”frunk” (frontförvaring) med en volym på 236 liter.

BILEN ÄR UTRUSTAD med ett Vehicle to Load-system (V2L) som gör det möjligt att använda pickupen som extern strömkälla via flera 2,2 kW-uttag samt en 6,6 kW-anslutning.

I hytten finns ventilerade stolar med olika massagefunktioner inbyggda och flera förvaringslösningar.

Såväl motorhuv som bakläm har

laddkablar eller annan utrustning.

elektrisk öppning, vilket förenklar lastning och underhåll. En multi-link bakaxel med luftfjädring bidrar till en mjuk och stabil körupplevelse.

Förutom sedvanliga säkerhetssystem som autobroms och filby-

Maxus eTerron 9 2025

Pris: 699 900:- (exkl moms)

Drivlina: Dubbelmotor, fyrhjulsdrift

Effekt: 325 kW (442 hk)

Batteri: 102 kWh litiumbatteri

Räckvidd: Upp till 430 km (WLTP)

Laddtid: 20–80 % 43 min (115 kW)

Längd/bredd/höjd cm: 550/199/186

tesvarning har bilen även något som kallas Great Surround-Terrain Lighting System, vilket är ett ljussystem med extra kraftfulla strålkastare som förbättrar sikten runt fordonet i mörker och terräng.

PETER FREDRIKSSON

Lastkapacitet: 3,5 ton dragvikt, 2,40 meter lastyta

Funktioner: Vehicle to Load (V2L)

Betyg

Plus

Hög prestanda och fyrhjulsdrift

Lång räckvidd och snabb laddning

Minus

Hög vikt kan påverka energieffektiviteten

Okänt märke i Sverige

Maxus eTerron 9 är en elektrisk fyrhjulsdriven pickup som saknar direkta konkurrenter.

Den praktiska frunken på 236 liter ger extra förvaringsutrymme för verktyg,

KRÖNIKA

HD lägger krokben och svenska myndigheter är pinsamt ineffektiva

Ingen kan ha missat att regeringen har kampen mot brottslighet i vid bemärkelse som en av sina främsta prioriteringar. Det gäller den gängrelaterade som har knarket som motor men det gäller också arbetsmarknads- och välfärdsrelaterad brottslighet.

Vad gäller organiserad brottslighet inom välfärdssektorn samlade regeringen så sent som den 27 maj Rådet mot organiserad brottslighet, lett av Gunnar Strömmer, till möte med generaldirektörerna med syfte att effektivisera myndigheternas insatser.

ETT PAR VECKOR före, den 6 maj, larmade den nye generaldirektören för Ekobrottsmyndigheten, Rikard Jermsten (Anders Borgs f d stabschef och f d generaldirektör för Konkurrensverket) i Dagens Nyheter att den ekonomiska brottsligheten omfattar cirka 100 – 150 miljarder kr årligen och nått en omfattning som gör den ”systemhotande”. I SVT:s Rapport sa den nytillträdde Jermsten, ”jag kunde inte ens föreställa mig omfattningen, vare sig när det gäller hur vanligt förekommande det är eller hur storskaligt den bedrivs”.

Ingen behöver tvivla på att Strömmer och Jermsten menar allvar. De har förstått problemet och har en uppriktig intention att få bukt med brottsligheten. Problemet är bara att

staten tar och staten ger och kan sammanfattas i en mening: De statliga myndigheterna är närmast pinsamt ineffektiva och i tillägg gör domstolarna sitt bästa för att lägga krokben för dem som försöker bedriva ett dagligt och systematiskt arbete mot skurkarna.

DEN SENASTE STATISTIKEN från de 9 myndigheter som samverkar mot arbetslivskriminaliteten bekräftar bristen på effektivitet. Visserligen har antalet inspektioner ökat något men som grävjournalisten och a-krimutredaren Anna-Lena Norberg skriver på bostadspolitik. se den 30 april har insatserna ökat från ”ynkligt” till ”något mindre ynkligt”. Dessutom visar statistiken att byggsektorn är lågt prioriterad jämfört med andra sektorer. Av polisens 2 340 inspektioner 2024 gjordes 191 inom bygg. Vad gäller Arbetsmiljöverket gick utvecklingen bakåt. 2023 skrev Arbetsmiljöverket ut 169 sanktionsavgifter, varav 58 i byggbranschen. 2024 skrevs endast 72 sanktionsavgifter varav 16 i byggbranschen.

Som kontrast till de klena prestationerna gör regeringen ett stort nummer av att man nu (äntligen) ska lätta på sekretessen för informationsutbyte mellan myndigheter. De lagändringar som presenterades den 28 maj föreslås träda i kraft den 1 december 2025. Hur

effektiva dessa lättnader blir återstår att se och observera, de aviserade lättnaderna gäller utbyte mellan myndigheter. För samtidigt som regeringen föreslår sekretesslättnader mellan statens myndigheter har Högsta domstolen, något i det tysta, i en dom den 25 februari (Ä 3457-24 och Ä 3169-24) stängt dörren för såväl media som enskilda företag att hämta personuppgifter från svenska domstolar. Inledningsvis spelade media men också de företag (exempelvis Acta Publica och Lexbase) som säljer personuppgifter via så kallade rättsdatabaser ned innebörden av domen. Nu har den förhoppningen kommit på skam. Domstolarna lämnar inte längre ut domar med personuppgifter vilket hämmar medias rapportering och lägger krokben för företag som, likt Veidekke, gör rättsliga bakgrundskontroller av sina leverantörer med syfte att mota bort de kriminella från byggsektorn.

JAG FÖRESLÅR ATT Gunnar Strömmer, regeringen och myndigheterna gör ett bredare omtag. De nordiska länderna har i princip samma lagstiftning för offentliga upphandlingar. Varför kan man stänga ute företag som fuskar och lämnar orimliga anbud i Norge och Finland men inte i Sverige? Varför kan Finland utfärda ett obligatoriskt skattekort på tre dagar med-

an det tar minst 8 veckor för Skatteverket att ordna ett samordningsnummer? I Finland bedrivs ett effektivt myndighetsgemensamt arbete via så kallad ”fenomenbaserad offentlig förvaltning”. I Sverige klarar inte ens Arbetsmiljöverket och Skatteverket av att dela information från utstationeringsregistret som skulle kunna inbringa tiotals miljarder i skatteintäkter. Och vad skulle den finska regeringen göra om deras Högsta domstol valde att agera som den svenska? It goes without saying.

LENNART WEISS, KOMMERSIELL DIREKTÖR VEIDEKKE

Minskning av farliga ämnen i byggmaterial

Mängden byggvaror som innehåller höga halter av skadliga kemikalier har minskat med 74 procent mellan 2017 och 2023. Det visar den senaste branschrapporten från Byggvarubedömningen, som bygger på data från över 10 000 byggprojekt.

En faktor för att bedöma inomhusluft är halten av så kallade VOC, kemiska ämnen som avdunstar från vissa byggmaterial som färg, lim och golv. Den nya rapporten, Byggvarors påverkan på inomhusmiljön och inomhusluft, visar att mängden byggvaror med höga halter av dessa farliga ämnen minskat ordentligt. – För färger och lacker finns haltgränser för VOC på EU-nivå i ett direktiv sen långt tillbaks. Lagstiftningens haltgränser är inte helt jämförbart med hur vårt kriterium är uppbyggt, men vi går längre än lagstiftningen här, säger Marianne Balck, miljötoxikolog på Byggvarubedömningen.

MELLAN 2017 OCH 2023 har antalet produkter med bedömningen “undviks”, på grund av för höga VOC-halter, minskat med hela 74 procent. Undersökningarna visar även att produkter med höga halter av emissioner, ämnen som avges från ett materials ytskikt och som påverkar oss människor, har halverats under samma tidsperiod.

– Det är bara att lyfta på hatten för den utvecklingen inom bygg som vi har sett i Sverige de senaste åren. Gifter i byggmaterial och dålig luftkvalité kan bland annat leda till astma, hudproblem och ögonirritation och det krävs ibland inga stora förändringar för att komma till bukt med

problemen. En anledning till utvecklingen och att vi minskat på dessa kemiska ämnen är att målarfärger i dag oftare innehåller vattenbaserade lösningsmedel i stället för oljebaserade, säger Marianne Balck.

DET FINNS ALLT fler alternativ på marknaden som är vattenbaserade i dag än tidigare, säger hon, och VOC-utsläppen från vattenbaserade produkter är betydligt lägre än från lösningsmedelsbaserade produkter. Vattenbaserad färg torkar också snabbt, luktar mindre och utrustningen kan rengöras med vatten, vilket gör att fler väljer det alternativet. Till grund för rapporten ligger cirka 10 000 loggböcker, där de största aktörerna i Sveriges byggoch fastighetsbransch registrerat vad de har byggt under åren 20172023.

Det behövs både kunskap, incitament och tydliga krav i projekten

Q Vad krävs för att ytterligare minska farliga ämnen?

– Lagstiftning påverkar alltid bra så att lägstanivån höjs. Det behövs både kunskap, incitament och tydliga krav i projekten. En morot utöver miljö, hälsa och hållbarhet är att integrera hållbarhetsfrågan i affärsmodellerna. Sen är det viktigt att ha rätt produkt på rätt plats, så att det blir rätt funktion och livslängd. Att jobba ännu mer med innovation och utveckling, till exempel testa nya lösningar i pilotprojekt, påverkar också positivt.

Q Hur ser det ut med andra farliga ämnen i byggvaror?

– I förra årets rapport undersökte vi om produkter som fått bedömningen Undviks på antingen

JURISTKRÖNIKAN

VOC är förkortningen för volatile organic compounds – flyktiga organiska ämnen. Dessa kemiska ämnen, som avdunstar från exempelvis färg och lim, kan bidra till bland annat astma, hudproblem, trötthet och huvudvärk.

Cancerframkallande eller Hormonstörande minskat i projektens loggböcker, och även dessa egenskaper har minskat från låg användning till ännu lägre under åren 2017-2022. Det beror sannolikt till stor del på att projekten gör aktiva produktval i kombination med att materialtillverkare arbetar aktivt med substitution av farliga ämnen, säger Marianne Balck.

ANNA SJÖSTRÖM

Byggvarubedömningen:

Q Byggvarubedömningen är en icke vinstdrivande ekonomisk förening som bedömer och tillhandahåller information om hållbarhetsbedömda byggvaror.

Q Visionen är att bidra till utvecklingen mot en giftfri och hälsosam bebyggd miljö.

Q Medlemsskaran består i dag av 75 företag och organisationer. Det är bland annat kommuner, regioner, fastighetsbolag, statliga myndigheter, entreprenörer, aktörer inom anläggningsbranschen med flera.

Q Alla produkter som Byggvarubedömningen bedömer presenteras i webbtjänsten. Där presenteras de i tre nivåer: Rekommenderas (grön), Accepteras (gul) samt Undviks (röd).

Hovrätten: ABT 06 var tillämplig

även utan hänvisning i avtalet

I svensk rätt finns det inte någon entreprenadlagstiftning, men däremot är standardavtalen i byggbranschen välkända och välanvända. En grundläggande princip är emellertid att standardavtalen inte gäller om inte parterna uttryckligen kommit överens om det. Göta hovrätt har dock i färskt avgörande kommit fram till att ABT 06 var tilllämplig på ett entreprenadavtal, trots att avtalet saknade hänvisning till standardavtalet. Omständigheterna i fallet var visserligen lite speciella, men detta var ändå lite av en nyhet inom svensk entreprenadrätt. Tillsammans med ett äldre hovrättsavgörande och en dom från Högsta domstolen för några år sedan ger detta rättsfall anledning att fundera på hur långt det går att tänja på principen om att standardavtalens tillämplighet förutsätter en uttrycklig hänvisning i avtalet.

UTAN SÅDAN HÄNVISNING anses standardavtal generellt vara tillämpliga på avtal om detta har varit parternas gemensamma avsikt med avtalet eller om det annars följer av s.k. partsbruk eller handelsbruk. Det var det sistnämnda som HD prövade år 2022 och då slog

fast att standardavtalet NSAB i sin helhet ska anses utgöra handelsbruk i speditions- och logistikbranschen. Handelsbruk är kort och gott oskrivna regler, dvs. en sedvänja som är så allmänt accepterat inom branschen att det följs som om det vore lag. Rättsfallet från HD gav såklart upphov till en diskussion om även AB 04 och ABT 06 utgör handelsbruk. Även om likheterna med NSAB är många tror jag för egen del att skillnaderna är för stora.

I RÄTTSFALLET FRÅN Göta hovrätt – som för övrigt involverade såväl välkända Youtubeprofiler som en skiljaktig domare – ansåg domstolen att det hade varit parternas gemensamma avsikt att ABT 06 skulle tillämpas. Omständigheterna var som sagt något speciella, för parterna hade ingått parallella entreprenadavtal för arbeten på samma fastighet och ABT 06 utgjorde uttryckligt avtalsinnehåll för det ena avtalet (som var skriftligt). Hovrättens slutsats i målet var att parterna gemensamt hade avsett att ABT 06 skulle gälla för alla arbeten, med hänsyn till att avtalen träffats mellan samma parter nära i tid och att arbetena utförts på samma fast-

ighet parallellt. Möjligen hade justitieråden i HD kanske tyckt att hovrätten tänjt för mycket på gränserna, men domen överklagades aldrig.

I DET ÄLDRE rättsfallet (från 80-talet) prövade en annan hovrätt om en föregångare till AB 04 utgjorde partsbruk mellan Skanska och en underentreprenör och om en s.k. skiljeklausul i standardavtalet därför var tilllämplig. Skanska hade anlitat bolaget för ett stort antal entreprenader och vid alla andra tillfällen hade man uttryckligen hänvisat till standardavtalet i avtalshandlingar. För den aktuella entreprenaden upprättades inte något skriftligt avtal, men hovrätten godtog Skanskas uppgift om att avsikten även denna gång hade varit att ingå ett avtal med skiljeklausul. Utifrån de två nyare rättsfallen ligger det nära tillhands att partsbruk kan föreligga även när tidigare affärer varit av mer begränsad omfattning, och för standardavtalen i sin helhet. Alldeles oavsett detta är det alltid en god idé att sätta på pränt vad som faktiskt är avsikten med ett avtal och vad parterna är överens om ska gälla, och inte gälla.

Marianne Balck

JOHAN LUNDGREN, PARTNER, ADVOKAT, DELPHI

Maskin för lagning av arbetskläder

Q Blåkläder har lanserat en ny reparationstjänst där de kan laga arbetskläder i butik. Med Blåkläder Repair Service erbjuds lagningstjänster medan kunden väntar. Vid lagningsstationen finns det möjlighet att få hål och revor lagade i både byxor och överdelar, förstärka knäskyddsfickor och sätta i knappar. Även skor med freelock som slutat fungera kan lagas, för att kunna användas och arbeta i redan samma dag. Inledningsvis finns det tillgängligt i Linköping, Norrköping, Upplands Väsby och Borås. Planen är att lagningsmaskinerna ska finnas på fler butiker framöver.

– Detta förlänger livstiden på plaggen även om det kan vara så att plagget behöver bytas ut så småningom om det är slitet, säger Martin Nilsson, Affärsutvecklare på Blåkläder. Prisexempel att laga en mindre reva är 55 kronor och att sätta i en ny knapp 65 kronor.

www.blaklader.se/se

Kollisionsvarningssystem

Q Caterpillar lanserar kollisionsvarningssystem och andra teknikalternativ för Cat meddelstora hjullastare. Personigenkänning använder kamerateknik för att varna när en person befinner sig bakom maskinen. Tre olika varningsnivåer aktiveras beroende på hur nära personen är och ett rött markeringsfält visas på monitorn i hytten för att särskilja och hantera risken.

Q Funktionen rörelsehinder förhindrar att backväxeln kan läggas i direkt från neutralläge och aktiverar automatiskt bromsen om något upptäcks i den kritiska varningszonen bakom maskinen.

Q Det nya multitask-läget gör det möjligt att följa två lastprocesser samtidigt, medan split-läget möjliggör lastning av flera enheter med separat målspårning och sammanställning av totalvikt.

www.zeppelin.com

Eldriven gaffeltruck

Q Toyota Material Handling Europe har lanserat nya Toyota Traigo48-serien av eldrivna motviktstruckar. I serien finns både 3- och 4-hjuliga modeller i olika storlekar och de kan användas till lastning, lossning, stapling och horisontella transporter. Förarplatsen på både litiumjon- och standardmodellerna har förbättrats med funktioner som en mindre ratt, en justerbar rattstång och ett nytt armstöd med valbara spakar.

Q Traigo48-serien har en lastkapaciteter från 1,5 till 2,0 ton

Q Lyfthöjd på upp till 7,5 meter

Q Maxhastighet upp till 20 km/h

Q Integrerad pekskärm i färg

Q Dämpare som minskar vibrationerna www.toyota-forklifts.eu

Monteringsklar skorstenshuv

Q Plannja har lanserat en skorstenshuv i tålig och lättskött stålplåt. Den passar både på plåttak och tak med betong- eller tegelpannor och den har en väderbeständig och biobaserad färgbeläggning (GreenCoat PRO BT). Skorstenshuven är multifunktionell och finns i två olika längder och två olika modeller.

Q Kan monteras i nock alternativt i takfallet.

Q Finns i 12 olika kulörer.

Q Enkel att montera med Plannjas manualer eller instruktionsfilmer. www.plannja.se

Temperaturtåligt epoxilim

Q G A Lindberg utökar sitt sortiment med lanseringen av Permabond ES5516. Det är ett tvåkomponents epoxilim som lämpar sig för limning, potting och inkapsling. Den är särskilt utvecklat för elektronik- och elapplikationer där värmetålighet, vibrationsresistens och elektrisk isolering är avgörande.

Q Hög vibrations- och kemikalieresistens

Q God elektrisk isoleringsförmåga

Q Skjuvhållfasthet för krävande industriella miljöer

Exempel på arbetsområden: verktygsmaskiner och limning av magneter i elektriska motorer.

www.galindberg.se

Klimatförbättrad betong

Q Weber har lanserat Nomix enaé, en klimatförbättrad blandningsfri betong som ska göra fastgjutningar i mark enklare. Med ett nytt recept, som innehåller en lägre andel cement och ett alternativt bindemedel, har betongen en reducerad CO2-ekvivalent med cirka 35 procent jämfört med originalet. Jämförelsen baseras på miljövarudeklarationerna EPD:erna för Weber Nomix och Weber Nomix enaé.

Q Weber nomix enaé ska vara idealisk för att gjuta fast räcken, staket, skyltar och mycket mer i fyra enkla steg.

www.weber.se

Oljelasyr i matt finish

Solpaneler i olika färger

Q Nu lanserar Sunskin solpaneler i olika kulörer. Swisspearl Sunskin är ett fullt integrerat solcellssystem som ersätter traditionellt tak- och fasadmaterial och omvandlar hela byggnadens klimatskal till en aktiv solfångare.

Q Färgen appliceras i ett transparent skikt på insidan av frontglaset. Ju mörkare nyans, desto högre effektivitet.

Q Fasadmodulerna finns i nio standardfärger och takmodulerna i tre, utöver den klassiska svarta. www.swisspearl.com

Q Nu finns Trebitt Oljelasyr i matt finish som framhäver träets naturliga struktur. Oljelasyren finns i ett brett utbud av unika kulörer, speciellt framtagna av Jotuns kulörexperter. Trebitt Oljelasyr är testad och utvecklad i Skandinavien.

Q Ingen grundning behövs

Q Vårdar och skyddar

Q Två strykningar på nytt trä

Q Stort kulörutbud – över 40 unika kulörer

Q Finns i 3 och 10 liters förpackningar av återvunnen plast

På bilden: Trebitt 9718 Nordic Green och 90029 Naturligt Silvergrå. www.jotun.se

Av: Annika Rådlund

H on tar över som hållbarhetschef för betongjätten

Maria Sandell blir ny hållbar hetschef på Heidelberg Materi als Northern Europe. Hon efter träder därmed Karin Comstedt Webb.

Maria Sandell kommer närmast från rollen som hållbarhetschef inom JM där hon har arbetat i fem år. Dessför innan hade hon rollen som hållbar hetschef på Kungsleden, nuvarande Castellum.

− Det ska bli jätteroligt att arbeta inom Heidelberg Materials som är en koncern med ambitiösa målsätt ningar och som investerar mycket inom hållbarhetsområdet, säger hon och fortsätter:

− Jag ser det här som en av de vik tigaste hållbarhetsrollerna man kan ha, eftersom Heidelberg Materials verkar i en samhällskritisk bransch och samtidigt har en miljöpåverkan. Jag ser mycket fram emot att kunna bidra i den klimatomställning som företaget är mitt uppe i.

I UPPDRAGET LIGGER att leda koncernens hållbarhets arbete i regionen och driva den strategiska agendan för en hållbar affärsutveckling i nära samverkan med ledning, affärsområdena och stödfunktioner.

Giv Brantenberg är General Ma nager inom Northern Europe.

Consolis Strängbetong rekry terar ny vd från Veidekke

i 12 månader för hela företaget

Jörgen Persson

betong. Han kommer närmast från Veidekke . Han ar lång erfarenhet från ledande befattningar inom den svenska byggbranschen, bland annat som vd på Skanska Stomsystem och chef för produktionsutveckling på Veidekke. Han har en civilekonomexamen från Lunds universitet och en MBA från Handelshøyskolen BI i Norge. Ny vd för Steni Sverige Q Efter nästan tre decennier på vd-posten kommer Anders Bjärnell att börja trappa ned mot pensionen. Ny vd blir Daniel Ek, som tog över rollen den 1 juni. Han har varit på Steni Sverige sedan 2017 och har varit försäljningschef de senaste tre och ett halvt åren. Anders Bjärnell fortsätter i en roll som Senior Advisor i företaget fram till 1 april 2026.

Consolis Strängbetong trappar upp med ny chef

Q Consolis Strängbetong rekryterar Andreas Lindqvist som ny chef för försäljning och strategi. Han kommer att ansvara för verksamheten inom Herrljungatrappan och Forssellstrappan. Han har en gedigen erfarenhet inom betongindustrin, med ledande roller inom försäljning och strategi på företag som K-Prefab AB och Skanska Stomsystem. Han är utbildad byggnadsingenjör (BSc) vid Malmö universitet. Andreas Lindqvist tillträder sin nya roll 4 augusti 2025.

WSP rekryterar ny sektorchef för Property & Buildings

Q WSP Sverige har utnämnt Mattias Andreassen som ny sektorchef för Property & Buildings. Han kommer närmast från Afry, där han ansvarat

2025 och kommer att vara baserad i Malmö.

Hon är årets Nordsjölärling 2025

Q Elizabeth Källberg från Halmstad har tilldelats utmärkelsen årets Nordsjölärling. Utmärkelsen syftar till att uppmärksamma gesällutbildade yrkesmålare som utmärker sig i sitt yrkeskunnande och sitt engagemang inom det fackliga arbetet. Som vinnare mottar Elizabeth en prissumma på 30 000 kronor och ett studiebesök på Nordsjös fabrik i Malmö/Arlöv. Stipendiet har delats ut sedan 1988 ut av Svenska Målareförbundet och Nordsjö Professional. I maj 2024 gick Målarna upp i Byggnads, som nu tar över utdelandet av stipendiet.

Prisutdelningen ägde rum under Byggnads förbundsfullmäktige. Utöver huvudpriset gavs utgavs sex hedersomnämnanden för insatser inom målaryrket och fackligt engagemang: Sebastian Aucoin, Region Skåne, Olivia Hultström, Region Väst, Sandra Nilsson, Region MellanNorrland, Jonna Malmkvist, Region Småland-Blekinge och Wilma Dahlberg, Region Öst.

Elisabet Höglund växlar upp

Tyréns hållbarhetsarbete

Q Efter en period som tillförordnad hållbarhetschef på Tyréns, tillträder Elisabet Höglund nu rollen som ordinarie hållbarhetschef från och med den 1 juni. Tillsammans med uppdraget som ansvarig för

Elisabet Höglund har en lång erfarenhet av arbete med hållbarhetsfrågor, och har varit verksam på Tyréns sedan 2011 som avfallsspecialist, miljöutredare och avdelningschef. Dessförinnan arbetade hon i närmare tio år på Naturvårdsverket.

Hon blir ny ordförande för Trästad

Q Carin Jämtin valdes av föreningen Trästads årsmötet till ordförande för verksamhetsåret 2025. Under mötet avtackades Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten, efter nästan fem år som ordförande i Trästad. Carin Jämtin är landshövding i Västernorrland.

Två nya avdelningschefer till Svevia

Q Svevia förstärker organisationen inom division Industri med två nya avdelningschefer: Björn Persson blir ny chef för Utläggning Norra. Han har över 30 års erfarenhet från byggoch anläggningsbranschen och kommer närmast från rollen som biträdande avdelningschef på Peab Asfalt. Under sin karriär har han haft ledande roller i flera större projekt och ansvarat för verksamheter med bred geografisk spridning. Johan Pedersen tar motsvarande roll för Utläggning Södra. Han är byggnadsingenjör med utbildning från Lunds tekniska högskola. Han inledde sin karriär i asfaltbranschen på Peab Asfalt där han haft flera ledande roller, senast som arbetschef. Han har även haft motsvarande roller inom

WSP satsar på gruvnäringen

Q WSP har rekryterat Charlotte Odenberger till rollen som Nordic Mining Business Development Leader som en del li företagets satsning på att växa inom gruvindustrin. Hon har mer än 15 års erfarenhet från gruvnäringen och kommer närmast från en roll som anrikningschef på Zinkgruvan Mining. Under sin karriär har hon bland annat varit anställd som konsult på Sweco och Golder, och innehaft ett antal ledande positioner som hållbarhet- och dammsäkerhetschef inom Zinkgruvan Mining och Björkdalsgruvan.

Svefa inrättar ny roll som Hållbarhetsutvecklare

Q Som en del av Svefas satsning på hållbarhet och framtidsdriven affärsutveckling inrättas nu en ny strategisk roll – hållbarhetsutvecklare. Frida Olofsson, som rekryterats internt, får i uppdrag att stödja och driva affärsutveckling med hållbarhet i fokus. Hon har tidigare arbetat som konsult och hållbarhetsambassadör inom Svefas affärsområde Samhällsbyggnad och fastighetsutveckling. Frida tillträder den nya tjänsten som hållbarhetsutvecklare den 1 juni.

Athena Fastigheter rekryterar affärsutvecklingschef

Q Athena Fastigheter har rekryterat Jan Lundevall som ny affärsutvecklingschef. Han kommer att ansvara för bolagets affärer inom äldreboenden, LSS och skolor och ska utveckla nya projekt, leda samarbe-

Ny inköpschef på Svevia division Anläggning

Q Therese Andén har tillträtt rollen som inköpschef för division Anläggning på Svevia Uppdraget är att driva och utveckla inköpsarbetet i takt med att divisionen satsar på ökade marknadsandelar. Therese kommer närmast från en roll som regioninköpschef på Veidekke. Hon har mer än 15 års erfarenhet från bygg och anläggningsbranschen där hon haft olika inköpsroller både på myndighetssidan och inom den privata sektorn.

Cramo utvecklar nordisk organisation

Q Cramo stärker samarbetet med ägarbolaget Boels Rental. Verksamheterna i Norge och Sverige inordnas i en ny struktur med närmare koppling till koncernens ledning. I den nya strukturen kommer det kommersiella ansvaret för Cramo Sverige och Cramo Norge att slås samman. Samuel Alteborg, vd för Cramo Sverige, kommer även att ansvara för Cramo Norge, och tar plats i Boels operativa ledning. I samband med förändringen har Cramo Norges vd, Thomas Astrup, valt att lämna sin position som han haft sedan fem år. Från och med den 16 juni tillträder Börje Björkholm rollen som vd för Cramo Norge. Börje Björkholm har arbetat i olika roller och funktioner i mer än 10 år på Cramo. Han kommer närmast från rollen som försäljningsdirektör i Cramo Sverige och var tidigare regionchef för Region Syd men har också haft rollen som affärsutvecklingschef inom bolaget.

Carin Jämtin

Charlotte Odenberger

Therese Andén

Mattias Andreassen

Johan Pedersen

Frida Olofsson

Samuel Alteborg

Börje Björkholm

Elizabeth Källberg och Kim Söderström

Daniel Ek

Björn Persson

Jan Lundevall

Elisabet Höglund

Andreas Lindqvist

MÖT BYGGCHEFERNA I ALMEDALEN

Den 23-26 juni är Byggcheferna på plats i Almedalen. Vårt mål är att bidra med chefens och ledarens perspektiv i samhällsbyggnadsbranschens viktiga frågor.

På plats från Byggcheferna hittar du: Jeanet Corvinius, Anders Hinn, Johan Into och Andréas Grüneberger.

Nytt för i år att vi släpper Machoindex 2025 under vårt seminarie på Business Arena den 26/6 10.20-10.50.

Vi hoppas på att möta er på plats i Almedalen och tillsammans diskutera samt bidra till utvecklingen av framtidens samhällsbyggnadsbransch.

SCANNA FÖR BYGGCHEFERNAS PROGRAM

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin eller byggcheferna.se

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör

Projektrubrik Kommun Byggkostnad

Mattias Uppsäll Veidekke Entreprenad AB NREP AB Nybyggnad av bostäder i Knivsta Knivsta kommun

Peter Blomqvist Lövdalens Bygg AB Atrium Ljungberg AB Om- och nybyggnad av kontor i Slakthusområdet, Stockholm

Simon Svensson Consto AB Reliwe Sverige AB Nybyggnad av flerbostadshus i Sundbyberg

500 mkr

Stockholms stad 500 mkr

Sundbybergs stad 400-500 mkr

Torbjörn Nilsarve Logistic Contractor AB Swedish Logistic Property AB Nybyggnad av logistikanläggning i Falkenberg Falkenbergs kommun 430 mkr

Cecilia Eneberg Veidekke Entreprenad AB Wihlborgs Pajao 24 AB Nybyggnad av universitetsbyggnad i Malmö

Johan Rosenqvist HMB Construction AB PRDJ Sundbyberg Umami Holdco AB Nybyggnad av flerbostadshus i Sundbyberg

Malmö stad 300-500 mkr

Sundbybergs stad 300-500 mkr

Jonas Pettersson Hedin Construction AB Higab AB Nybyggnad av magasinsbyggnad i Göteborg Göteborgs stad 300 mkr

Håkan Övferström Lindesberg's Bygg AB Nystad Täby Skolfastigheter AB Nybyggnad av skola i Täby

Täby kommun 250-300 mkr

Christian Segolsson Daniel Vestman Noccon AB Wallenstam AB Nybyggnad av bostäder på Liljeholmen, Stockholm Stockholms stad 200-300 mkr

Olle Olsson Peab Sverige AB Björnekulla Fastighets AB Om-, till- och nybyggnad av skola i Åstorp Åstorps kommun 215 mkr

Johan Lydén YLAB Larssons Bygg AB Gertrudsviks Fastighets AB Tillbyggnad av anstalten Västervik Norra Västerviks kommun 200 mkr

Robin Sjölin Moelven ByggModul AB Turako AB Nybyggnad av skola och idrottshall i Steninge Sigtuna kommun

180 mkr

Christian Segolsson Noccon AB Wallenstam AB Förtätning med flerbostadshus i Älta Nacka kommun 150-200 mkr

Göran Linder Peab Sverige AB Skiab Sverigefastigheter AB Nybyggnad av stugby i Malung Malung-Sälens kommun 150-200 mkr

Jonas Boklund Byggnadsfirma G Insulander AB Strängnäs Bostads AB Stambyte och badrumsrenovering mm i flerbostadshus i Strängnäs Strängnäs kommun

150 mkr

Jörgen Dahlström Byggmästarn i Skåne AB Wihlborgs Fastigheter AB Nybyggnad av industri i Lund Lunds kommun 150 mkr

Christian Segolsson

Daniel Vestman

Tobias Häggholm

Fredrik Dahlman

Noccon AB Wallenstam AB Nybyggnad av bostäder på Liljeholmen, Stockholm Stockholms stad 100-200 mkr

Jimmie Karlen NCC Sverige AB Skaraborgsvatten Nytt reningssteg till vattenverk i Falköping

150 mkr

Falköpings kommun

Marcus Minnarén MVB Syd AB Hemsö Fastighets AB Nybyggnad av skola i Brunnshög, Lund Lunds kommun 120-150 mkr

Peter Lindstedt Peab Sverige AB Nordr Sverige AB Nybyggnad av bostäder i Helsingborg Helsingborgs stad 130 mkr

David Öhman Selbergs Entreprenad i Umeå AB Ecosystem i Scandinavien AB Nybyggnad av bilskadecenter i Umeå Umeå kommun

mkr

Janno Sulomägi JS Service Stockholm HB HSB BRF Kornet i Norsborg Stambyte i flerbostadshus i Botkyrka Botkyrka kommun 100-110 mkr

Magnus Simonsson NCC Sverige AB Varbergs kommun Nybyggnad och ROT renovering av skola i Varberg Varbergs kommun 100-110 mkr

Jörgen Nilsson Peab Sverige AB Lunds Kommuns Fastighets AB Nybyggnad av flerbostadshus och radhus i Norra Lund Lunds kommun 100 mkr

Mattias Klysing Devoco Hub Park AB Nybyggnad av parkeringshus i Göteborg Göteborgs stad 100 mkr

Tommy Gustavsson Johan Kalm

Infracon Sverige AB Enköpings kommun Nybyggnad av huvudpumpstation i Enköping Enköpings kommun 85 mkr

Mattias Klysing Devoco Aspelin-Ramm Fastigheter AB Utveckling av kontorsbyggnad i Gamlestaden, Göteborg Göteborgs stad 70-90 mkr

Carl-Johan Grundmark JSB Construction AB AB Härnösandshus Nybyggnad av flerbostadshus i Härnösand Härnösands kommun 77 mkr

Richard Carlsson

Markus Lind

Skanska Sverige AB Skanska Sverige AB Nybyggnad av flerbostadshus vid Gammliaområdet, Haga Umeå kommun 50-100 mkr

Viktor Björk MeMa Bygg AB Sakofall Södra Dalarna AB Nybyggnad av bostäder i Ludvika Ludvika kommun Ej officiell

Mats Berntsson Michael Hurtig Brixly AB Ombyggnad av skola i Kungälv Kungälvs kommun 75 mkr

John Ekstrand Servicekuben AB Hasslanda IV Nybyggnad av produktionslokaler i Lund Lunds kommun 68 mkr

Anders Weineholm Wilzéns Bygg AB Östra Malmskogen Nybyggnad av huvudkontor i Linköping Linköpings kommun 60-70 mkr

Robin Svensson RO-Gruppen AB Fabrikatet Nybyggnad av industrihus i Nyköping Nyköpings kommun 55-65 mkr

Peter Bertilsson FB Construction AB Köpmannen Nybyggnad av kontor- och konferensbyggnad i Älmhult

Sebastian Brännström

Konkurser i byggbranschen

FÖRETAG KOMMUN

Stockholms län

Källman Måleri i Stockholm AB Farsta

Mångsysslarfirman i Märsta AB Märsta

Kerimo Bygg AB Södertälje

Pg Hiss & Fastighet Stockholm AB Handen

Tannenbaum Sverige AB Danderyd

Lappen Konsult AB Stockholm

Nischer Projektledning AB Stockholm

Storstockholm Lås & Säkerhet AB Stockholm

COPRO Hus AB Sollentuna

Sesam Group AB Nacka

Värma Norrland AB Sollentuna

BA5 bygg AB Stockholm

Björklunds Bygg Roslagen AB Stockholm

Nexator Finans AB Stockholm

Wasat Bygg AB Täby

MZN Bygg AB Hässelby

P-T Nordic Investment AB Stockholm

MA Brunnsborring AB Stockholm

DT Byggnadsställningar AB Årsta

AYG Solutions AB Stockholm

ByggKompaniet Stockholm AB Järfälla

Nordic Unit Construction AB Nacka

JBMI AB Täby

B9188-22 AB Nynäshamn

SKANVIA AB Farsta

Pan & Tak AB Enskede

Norrorts schakt & entreprenad AB Stockholm

Akerlund solutions AB Gustavsberg

NP Dent AB Stockholm

Solar Solution Sweden AB Stockholm

Tami Bygg AB Stockholm

Uppsala län

U&B Gruppen AB Östhammar

Adrovic bygg-konsult AB Uppsala

Vendelsberg Schakt & Mek AB Örbyhus

BYGGOVERA AB Uppsala

ALIA Hus AB Uppsala

Södermanlands län

PE Mark & Anläggning AB Strängnäs Östergötlands län

Celera AB Norrköping

Arkö Bostad AB Norrköping

Markteknik öst AB Skänninge

Ödeshögs bygg AB Ödeshög Jönköpings län

Cataleya Bygg AB Skillingaryd

Skåne län

Westins Maskin AB Skurup

Ascribo AB Malmö

Sfeab Fastighetsutveckling AB Helsingborg

Badrumkomplett Skåne AB Malmö

VB Bygg Grupp AB Asmundtorp

Bödker Entreprenad AB Malmö

BMI Entreprenad AB Malmö

Univercelle Sun AB Malmö

Din Målare i Skåne AB Helsingborg Hallands län

VG Bygg&Allservice i Veinge AB Veinge Västsvenska Bygg & Måleri AB Halmstad

Älmhults kommun 50-70 mkr

Skanska Sverige AB Unbyns skola Nybyggnad av skola i Boden Bodens kommun 58,5 mkr

Tomas Pivoras Scandinavian Building Construction AB Södra Rosenberg, etapp 2-4 Nybyggnad av bostäder i Tidaholm, etapp 2-4 Tidaholms kommun 55-60 mkr

Fredrik Ahl MVB Syd AB Offerkällan utemiljö, Sankt Hans gränd, etapp 3

Upprustning och utveckling av utemiljön i området Offerkällan i Lund, Etapp 3 Lunds kommun 40-60 mkr

SOLGAB INVEST AB Halmstad

JT VÄST AB Frillesås Västra Götalands län

Mvs Värme & Sanitet AB Uddevalla

DUN & BRADSTREET HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

Karlatornet är en av tre skyskrapor i Europa som finns med på listan Best Tall Building Europe 2025 och är även med på listan för världens bästa skyskrapor i höjden 200-299 meter i CTBUH Awards. FOTO: MARKUS ESSELMARK

Edge East Side Tower är nu Berlins högsta byggnad (142,1 m). Skyskrapan tilldelades två utmärkelser i CTBUH Awards.

FOTO:ESTER NOBILE/GETTYIMAGES

Denvers nya landmärke hotellet Populus (48.5 m) är ett av de byggprojekt under 100 meter som har utnämnds till Best Tall Building 2025 Award of Excellence. FOTO: JASON O´REAR/STUDIO GANG

Topplacering för höjdarbygget i Göteborg

På topplistan över världens bästa höghöjdsbyggen hittar vi bland annat Karlatornet i Göteborg som färdigställdes förra året. Här är hela listan.

Årets vinnare i Best Tall Building Award, som utses av Council on Tall Buildings and Urban Habitat (CTBUH), spänner över 20 länder och mer än 20 kategorier inom hållbar vertikal urbanism. Juryn tittar på allt från koldioxidnegativa torn till olika återanvändningsstrategier som förlänger livslängden på de bärande konstruktionerna.

– Våra utmärkelser har alltid lyft fram ”Excellence” men år 2025 ser ”Excellence” annorlunda ut. Vi mäter inte längre framgång utifrån det spektakulära utan genom en byggnads förmåga att stödja liv, människor och annat - i generationer framöver, säger Javier Quintana de Uña, vd för CTBUH.

MED SINA 246 meter har Karlatornet i Göteborg blivit utvald till en av de tre bästa skyskraporna i Europa och är även en av fyra i världen som mottagit priset Best tall building by hight inom spannet 200-299 meter. Här nämns bland annat att det varit

stort fokus på hållbar design och energieffektivitet. Karlatornet är i dag Nordens högsta byggnad och är en riktig ”uppstickare” på Lindholmen och har förstås blivit en landmärke för hela Göteborg. Tornet är ritat av den amerikanska arkitektbyrån Skidmore Owings and Merrill som även har ritat världskända One World Trande Center som ligger där World Trade Center i New York låg. – Årets bidrag illustrerar hur höga byggnader kan göra mer än att dominera stadssilhuetter – de kan liva upp gator och forma sammanhängande hälsosamma stadsdelar, säger James Parakh, som är jurymedlem och stadsdesignchef på Torontos stadsplaneringsavdelning.

ALLA PRISADE PROJEKT kommer nu att presenteras vid CTBUH 2025 International Conference som äger rum 6-9 oktober i Toronto, där priserna för ”bäst i kategorin” kommer att tillkännages. Så där har Göteborgstornet chans att kamma hem ett par priser till.

Världens bästa skyskrapor 2025

Q Bästa skyskrapa i Europa

•Edge East Side Tower i Berlin, Tyskland (142,1 m)

•Karlatornet i Göteborg (246 m)

•Zin in No(o)rd i Bryssel, Belgien (111,3 m)

Q Bästa skyskrapa i världen 300 meter och högre

•Merdeka 118 i Kuala Lumpur, Malaysia 680,5 m)

•Citymark Centre i Shenzhen, Kina (388,3 m)

•Ciel Tower i Dubai (364 m)

Council on Tall Buildings and Urban Habitat (CTBUH) har även släppt sin 2025 Trends & Forecasts-rapport, som ger en djupgående analys av det aktuella tillståndet och hur det ser ut framåt för byggande av skyskrapor över hela världen.

DET GLOBALA ANTALET för skyskrapor högre än 200 meter överstiger nu 2 400 stycken, en fördubbling sedan 2017. 2024 markerade också det elfte året i rad med över 100 färdigställanden av byggnader på över 200 meter. Annan höjdarfakta som är med i 2025-års rapport är att Iconic Tower i Kairo (393,8 m) blev Afrikas första superhöga (300 m+) byggnad och den högsta färdigställandet under 2024.

För första gången kom byggnader i Egypten och Turkiet in på listan över världens 100 högsta byggnader, vilket markerar en betydande geografisk diversifiering inom höghusbyggande.

Rekordstora 256 projekt avstannade eller är ”on ice” över hela världen och bidrog till färre slutföranden 2024, vilket signalerar fortsatta utmaningar under 2025.

ANNIKA RÅDLUND

Merdeka 118 i Kuala Lumpur är den högsta nybyggda skyskrapan (680.5 meter med toppen inräknat), och den är näst högst i världen efter Burj Khalifa i Dubai.

FOTO: MAG1CZH0U/GETTY IMAGES

Vi mäter inte längre framgång utifrån det spektakulära Källa och lista på övriga kategorier: https://awards.ctbuh.org/winners

•Ping An Financial Center i Jinan, Kina (360 m)

•Zhangjiang Science Gate Twin Towers i Shanghai, Kina (320 m)

Q Bästa skyskrapa i världen 200-299 meter

•CITIC International Building i Shenzhen, Kina

•Karlatornet i Göteborg

•Queen´s Wharf i Brisbane, Australien

•The Axiom i Shanghai, Kina

Q Bästa skyskrapa i världen 100-199 meter

•Alberni by Kengo Kuma i Vancuver, Kanada

•Edge East Side Berlin i Berlin, Tyskland

•Graduatie Tower at Site 4 i Cambride, USA

Habitat Qinhuangdao i Quinhuangdao, Kina

•Shanghai Poly Pukai Financial Center i Kina

•The Henderson i Hong Kong, Kina

•ZIN in No(o)rd i Bryssel, Belgien

Burj Khalifa med 828 meter är fortfarande den högsta byggnaden i världen och mottog då den färdigställdes 2010 flera priser av CTBUH.

FOTO:VANBEETS/GETTY IMAGES

Q Bästa höga byggnad i världen under 100 meter

•Eden i Frankfurt am Main, Tyskland

•One River North i Denver, USA Populus i Denver, USA

•Sirius i Sydney, Australien

•Sun Tower i Yanai, Kina

•T3 Bayside i Toronto, Kanada

Vi utbildar alla i

Våra utbildningar leder till utveckling och förändring. Upptäck vårt kursutbud.

VI GÖR DET ENKELT ATT SÄTTA GRÄNSER

Ett litet urval av vårt breda sortiment:

• Skjutgrindar

• Vikgrindar

• Industristängsel

• Rotationsgrindar

• Kravallstaket

• Automatiska grindar

• Mobila och fasta stängsel

• Tungavstängning