Byggvärlden nr 3, 2025

Lägst klimatpåverkan

Masonite Beams byggsystem är resurssnålt, effektivt och tillverkad av trä – vilket gör det till det mest miljövänliga som finns att tillgå i Sverige idag. Det är bevisat genom en studie genomförd av Svenska Miljöinstitutet.

Ta del av studien och läs mer på masonitebeams.se

Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

När ett stort byggbolag går i konkurs, är det inte bara en tragedi för de anställda, underleverantörerna och leverantörerna. Det är också en signal som ekar genom hela vår bransch och som påverkar något ännu mer långsiktigt – bilden av byggbranschen i ögonen på framtidens generation.

Byggbranschen måste vinna kampen om framtidens talanger

För många unga som står inför valet av gymnasieutbildning, högskola eller yrkesinriktning blir nyheter om konkurs en varningsflagga. I stället för att lockas av möjligheten att forma framtidens samhälle, ser de en bransch där instabilitet och osäkerhet riskerar att överskugga fördelarna. Vad betyder det för oss som chefer och ledare? Det betyder att vi står inför en av våra största utmaningar, att övertyga nästa generation om att bygg- och samhällsbyggnadssektorn inte bara är en viktig bransch, utan också en attraktiv och säker plats för en livslång karriär.

Vår värld förändras snabbt. Hållbarhet, digitalisering och teknologiska framsteg ställer krav på nya sätt att tänka och bygga. Unga ser detta. De letar efter branscher som står i framkant av utvecklingen, som vågar tänka långsiktigt och som erbjuder en trygg arbetsmiljö där innovation och samhällsnytta går hand i hand.

Byggbranschen borde vara en naturlig plats för dessa unga visio-

närer. Vårt arbete är avgörande för att skapa hållbara städer, klimatanpassade lösningar och infrastruktur som möter framtidens krav. Men alltför ofta är det inte detta som syns. I stället är det konkurser, byggkriser och machokulturer som dominerar rubrikerna.

Vi måste förändra berättelsen om byggbranschen. Det är vår skyldighet som ledare att lyfta fram de positiva aspekterna och möjligheterna som finns. Här handlar det inte om att försköna verkligheten, utan om att skapa en ärlig, men hoppfull bild av vår bransch.

EN PLATS FÖR INNOVATION: Digitalisering, AI och nya byggmaterial gör det möjligt att arbeta på sätt som inte varit tänkbara för bara några år sedan. Vi står inför en revolution inom byggandet, och den som vill vara en del av framtidens teknologi har en självklar plats här.

EN BRANSCH FÖR SAMHÄLLSBYGGARE : Byggandet är inte bara ett jobb, det är en möjlighet att skapa något som

Vi blev då tvungna att gå in i en rekonstruktion för att få ett skalskydd runt bolaget

Marcus Linna, Titan Konstruktion

Det är jättekul att det händer saker i vår kommun och det verkar redan vara brist på bostäder

Per Hansson, MBT Nord

Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

är större än oss själva. Vårt arbete formar städer och samhällen som människor lever sina liv i. Det är en bransch där varje insats bidrar till något bestående.

ETT YRKE FÖR ALLA: Vi måste visa att byggbranschen är en inkluderande arbetsplats där alla – oavsett kön, bakgrund eller erfarenhet – har en plats. När vi arbetar för mångfald och jämställdhet, skapar vi en bransch som både speglar och stärker samhället.

Det är här vårt ledarskap blir avgörande. Vi måste bli förebilder som visar att byggbranschen inte bara är ett jobb, utan en möjlighet att växa, utvecklas och göra skillnad. Det handlar om att ge unga människor rätt verktyg och stöd, att uppmuntra till kreativa idéer och att lyfta fram branschens många framgångsrika exempel.

Men framför allt handlar det om att lyssna. Vad efterfrågar nästa generation? Hur kan vi möta deras behov och förväntningar? Svaret ligger inte bara i bättre kommunikation,

Ambition var att få en omsättning på en miljard i varje region

Tobias Lundberg, MVB Öst

utan i konkreta handlingar: tryggare arbetsplatser, större satsningar på hållbarhet och en tydlig vision för branschens framtid. Byggbranschen spelar en avgörande roll i samhällets utveckling. Men för att säkra den rollen framöver måste vi vinna kampen om framtidens talanger. Det är inte bara en fråga om överlevnad för branschen, det är en fråga om vilket samhälle vi vill bygga – och vem som ska bygga det. Genom att visa på möjligheterna, stötta våra unga och skapa arbetsplatser som attraherar och behåller talanger, kan vi förändra bilden av byggbranschen. Det är en utmaning vi måste ta på största allvar. För framtiden börjar nu, och det är vårt ansvar att se till att den blir hållbar, stabil och fylld av möjligheter för alla som vill vara en del av den.

Vi vill alltid att våra kunder ska få en wow-känsla när de flyttar in

Anna Helmersson, Derome

Över 100 år

I kvarteret Biet på Sveafältet i Boden bygger MBT Nord tre flerfamiljshus. Den stora klockan mitt på gården är över hundra år och kommer från den gamla skolan som låg på platsen tidigare.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Layout: n Emil Hansson

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Internationell liftcertifiering - bara hos Cramo

Behöver du arbeta med liftar i flera olika länder? Cramo erbjuder som enda leverantör i Sverige, IPAF’s liftutbildning för operatörer av sax- och bomliftar IPAF:s liftutbildning vänder sig till alla som ska använda sig av mobila arbetsplattformar, samt arbetsledare, skyddsombud och servicepersonal. Utbildningen är giltig i flertalet länder.

International Powered Access Federation (IPAF) tog fram sin liftutbildning redan 1995 Utbildningen stod sedermera mall för den internationella standarden ISO 18878 när den togs fram 2004 Den liftutbildning som IPAF introducerar via sina ackrediterade utbildningsföretag är certifierad av TÜV enligt ISO 18878:2013

– Vi är stolta över att kunna erbjuda Sveriges första ISO-certifierade liftutbildning, som inte bara uppfyller internationella standarder utan också säkerställer högsta säkerhet och effektivitet för alla användare av mobila arbetsplattformar Erkänd globalt och certifierad av TÜV enligt ISO 18878:2013, säger Martin Freland, chef för kvalitet, säkerhet och miljö, Cramo AB

IPAF:s liftutbildning vänder sig till alla som ska använda sig av mobila arbetsplattformar, samt arbetsledare, skyddsombud och servicepersonal Utbildningen är giltig i många olika länder och är den första ISO-certifierade liftutbildningen i Sverige Under 2019 utbildades över 175 000 personer över hela världen

För närvarande erbjuder Cramo AB IPAF-utbildning på flera depåer runt om i landet för operatörer av sax- och bomliftar - vilket gör det enkelt för dig som kund att få tillgång till utbildningen

Läs mer och boka här:

Fyra nya huskropparna kommer att ersätta lägre byggnader i kvarteret.

Får bostadskontrakt värt 610 miljoner

Q Veidekke får i uppdrag av Signalisten, Solna stads allmännyttiga bostadsstiftelse, att uppföra 244 lägenheter och lokaler i Råsunda. Projektet ska utföras som en totalentreprenad och inleds i februari 2025. Kontraktssumman är på cirka 610 miljoner kronor. De nya byggnaderna ska certifieras enligt Miljöbyggnad Silver.

Projektet genomförs som en totalentreprenad där markarbeten och rivning startar redan under våren 2025, parallellet med projekteringen. Projektet planeras stå färdigt våren 2029.

48%

... har bostadspriserna ökat med i Sverige sedan 2014, enligt en sammanställning gjord av Hemnet. Jämtland och Gotland är de län med störst prisökningar under de senaste tio åren. Där har bostadspriserna ökat med 82, respektive 80 procent – räknat på genomsnittpriser per kvadratmeter för lägenheter, villor och radhus. Det beror främst på den ovanligt starka efterfrågeökningen i dessa områden under pandemiåren. Den lägsta prisökningen under perioden har Uppsala haft. Där har priserna stigit med 33 procent de senaste 10 åren.

Peab bygger lokaler för Specialfastigheter

Q Peab har fått uppdraget att bygga nya sysselsättningslokaler på Skenäsanstalten utanför Norrköping. Beställare är Specialfastigheter och kontraktssumman uppgår till 135 miljoner svenska kronor. De nya sysselsättningslokalerna kommer att förbättra anstaltens möjligheter att erbjuda meningsfull sysselsättning och utbildning för de intagna. Uppdraget är en totalentreprenad. Arbetet startade i januari 2025 och beräknas vara färdigställt i juni 2026. Projektet orderanmäls i det första kvartalet 2025.

Ramirentrapporten 2025 släpps i sin helhet i slutet av februari.

Var sjätte anställd rädd att mista jobbet

Q Var sjätte anställd känner sig orolig för att mista jobbet på grund av arbetsbrist under 2025. Var fjärde byggnadsarbetare skulle inte heller rekommendera sitt barn att jobba inom branschen. Det visar årets Ramirentrapport, med statistik från januari i år. Undersökningen visar att 27 procent har dragit ner på personal under 2024. Dessutom har 16 procent låtit bli att investera i maskiner eller annan utrustning, trots att det behövs, något som är en ökning med 2 procent från i fjol.

Branschens

Cirka 1 800 företag inom bygg och anläggning har fortfarande skatteskuld efter pandemin och de samlade skulderna uppgår till cirka 2,7 miljarder kronor. Riksrevisionen har kommit fram till att stödet haft vissa positiva effekter, men inte på antalet konkurser.

Företag som drabbades ekonomiskt av covid-19-pandemin har sedan våren 2020 kunnat ansöka om tillfälligt anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och moms. Men det är inte längre möjligt att ansöka om nytt tillfälligt anstånd för nya perioder.

MÅNGA ANSTÅND HAR redan upphört och är återbetalda. Men det finns fortfarande totalt cirka 16 300 företag med kvarvarande skatteskuld och den totala summan uppgår till 27,7 miljarder kronor, enligt Skatteverket.

Aktuell uppbördsförlust, alltså fastställd skatt som inte betalats, beräknas till cirka 9,9 miljarder kronor i början av januari. Förlusten har mer än fördubblats under ett år då den har ökat med 5,2 miljarder kronor sedan januari 2024. Ungefär 9,1 miljarder kronor kan hänföras till företag med en inledd konkurs där förlusten är definitiv.

Den ytterligare uppbördsförlust som förväntas för resterande utestående anstånd beräknas hamna

Brixly tar nu nästa steg i sin tillväxtstrategi och expanderar verksamheten söderut med ett nytt affärsområde som omfattar Halland och nordvästra Skåne.

Satsningen är en del av bolagets strategi att växa på den svenska marknaden och möta den ökade efterfrågan på byggtjänster i regionen. Genom att bygga upp en stark lokal närvaro i södra Sverige vill man skapa ännu närmare relationer med sina kunder.

Nuvarande affärsområde Syd kommer byta namn till det mer passande Väst. Detta för att tydligare differentiera mellan bolagets affärsområden och reflektera deras geografiska fokus – Nord, Öst, Väst och Syd.

– Vi ser en stor potential i att expandera till södra Sverige och ser fram emot att arbeta närmare våra

skatteskuld

inom ett intervall på 7,9–15,6 miljarder kronor. Det är fortfarande främst bland mindre företag samt företag inom byggbranschen som risken för uppbördsförlust är som störst.

Cirka 1 800 av företagen med kvarvarande anstånd är verksamma inom byggverksamhet (SNI 41, 42, 43). Deras samlade skulder uppgick i januari till cirka 2,7 miljarder kronor.

UPPGIFTER FRÅN SKATTEVERKET visar att byggbolaget med störst skatteskuld i mitten av januari hade en skuld på cirka 113,5 miljoner kronor. Bolaget med näst störst skatteskuld hade 96 miljoner kronor kvar att betala in, följt av ett bolag med en skuld på nästan 65 miljoner kronor.

Men när det gällde att motverka konkurser ser vi inga mätbara effekter

Företag inom byggverksamhet är också de som står för de största uppbördsförlusterna. Enligt Skatteverkets rapport beror det på att det är förhållandevis många företag i byggsektorn som har fått anstånd och att andelen restförda belopp i förhållande till anståndens storlek är stor.

kunder i denna viktiga region. Brixly står på en stabil grund och vi är glada över att kunna växa trots de tuffa tider som präglat marknaden det senaste. Med Viktors gedigna erfarenhet och ledarskap ser vi fram emot att stärka vår position ytterligare som en av Västsveriges tryggaste byggare, säger Markus Brink, vd, Brixly.

AFFÄRSOMRÅDE SYD KOMMER ha sitt säte i Halmstad och likt Brixlys övriga affärsområden erbjuda byggtjänster till både privata och offentliga kunder inom entreprenad, entreprenadservice och byggservice. Det nya affärsområdet kommer ledas av Viktor Nagenius som rekryterats till rollen som affärsområdeschef. Viktor har lång erfarenhet inom branschen och kommer närmast från Serneke där han haft flera ledande positioner.

efter pandemin

För företag inom branschen uppgår den aktuella uppbördsförlusten till knappt 2,5 miljarder kronor – det är alltså pengar staten går miste om.

Serneke Sverige AB hade en skuld på 379 086 243 kronor när de gick i konkurs.

RIKSREVISIONEN HAR granskat åtgärden med tillfälliga skatteanstånd och drar flera slutsatser.

Den övergripande slutsatsen är att stödet har varit en förhållandevis effektiv åtgärd som ledde till ökad likviditet i näringslivet under pandemin och åren som följde.

Stödet har dock haft vissa brister, enligt Riksrevisionen. Syftet med anstånden var att underlätta för i grunden sunda och livskraftiga företag med tillfälliga likviditetsproblem. Granskningen visar att de företag som var minst livskraftiga redan före pandemin är överrepresenterade bland mottagarna av stödet.

– Anstånden underlättade för många företag under pandemin, vilket även har varit positivt för näringslivet i stort. Men när det gällde att motverka konkurser ser vi inga mätbara effekter, säger Anna Brink, projektledare för granskningen. Statens kostnader för stödet har blivit betydligt högre än vad regeringen bedömde. Vid införandet uppskattades nettokostnaden bli 2,6 miljarder kronor under perio-

den 2020–2027, men Riksrevisionens beräkningar visar att slutnotan snarare kommer att hamna på cirka 10 miljarder kronor.

– Många företag hade dåliga ekonomiska förutsättningar redan före pandemin. Dessutom gick stödet i vissa fall till oseriösa företag som aldrig tänkte betala tillbaka skatten. Dessa risker ingick inte i regeringens analyser, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg. I EN RAPPORT lyfter Creditsafe utmaningarna med de skatteanstånd som nu ska börja betalas. Av de 30 största konkurserna i januari, sett till alla branscher, hade 20 bolag haft skatteanstånd.

– Vi kommer nog tyvärr att få se flera stora, väletablerade företag gå i konkurs under 2025, där majoriteten av dessa sannolikt kommer att ha haft skatteanstånd som de tyvärr inte klarar av att återbetala. Man bör därför vara särskilt uppmärksam på om ens kunder eller leverantörer tidigare haft skatteanstånd. När anstånden löper ut och övergår i betalningsplaner ökar risken – eftersom det är då skulden ska börja återbetalas, det är viktigt att komma ihåg, säger Henrik Jacobsson, vd, Creditsafe. Under 2024 hade 30 procent av alla byggkonkurser haft ett skatteanstånd. Under januari 2025 är motsvarande siffra 29 procent. ANNA SJÖSTRÖM

Nagenius blir

affärsområdeschef

– Jag ser fram emot att leda Brixlys nya affärsområde och bidra till att stärka närvaron i södra Sverige. Med min omfattande erfarenhet inom branschen och Brixlys gedigna rykte, är jag övertygad om att vi tillsammans kommer att uppnå våra mål och leverera högkvalita-

tiva byggtjänster i regionen, säger Viktor Nagenius, Affärsområdeschef Syd. Viktor tillträder rollen som affärsområdeschef Syd i slutet av februari. Uppstart av det nya affärsområdet sker i samband med detta.

Cirka 1 800 företag inom bygg och anläggning har fortfarande skatteanstånd efter pandemin.

FOTO:

SAMUEL KARLSSON

Viktor

ny

för Brixly Syd. FOTO: BRIXLY

Northvolts skuld till byggföretagen

– en kvarts miljard kronor

Byggföretaget Titan Konstruktion i Luleå har en fordran på 133 miljoner kronor till Northvolt. Nu riskerar underentreprenören själv att gå i konkurs. Vi har listan över samtliga byggföretags fordringar på batterijätten.

Den 8 oktober klockan 08.00 lämnade Northvolt in en konkursansökan för dotterbolaget Northvolt Ett Expansion vid Stockholms tingsrätt. Batterijätten var flaggskeppet för den gröna industriomställningen i Norrland, trots att skulderna redan i ett tidigt skede kraftigt översteg omsättningen.

ENLIGT KONKURSFÖRVALTAREN Jonas Premfors har Northvolts konkursade dotterbolag skulder till underentreprenörer på 5,7 miljarder kronor. Totalt är batteriföretagets skulder uppe i 64 miljarder kronor – samtidigt har tillgångarna krympt till drygt en miljard kronor, enligt konkursförvaltaren. En stor andel av underentreprenörerna, som räknas som ”oprioriterade”, är byggföretag.

Siffror från Kreditrapporten visar att Northvolt har en total skuld till de drabbade byggarna på en kvarts miljard kronor.

Enligt DI ska flera av batteritillverkarens fordringsägare i Sverige

nyligen ha fått ett hotfullt brev från Northvolts amerikanska advokater där de uppmanades att dra tillbaka sina krav omedelbart för att inte bli stämda.

Titan Konstruktion AB i Luleå är hårdast drabbat av byggföretagen. Northvolt är skyldigt byggföretaget 133 miljoner kronor. Under 1,5 år har Titan Konstruktion byggt industrilokaler i Skellefteå åt Northvolt, något som man ännu inte fått betalt för fullt ut.

– Nej, de slutade betala efter ett tag. Vi blev då tvungna att gå in i en rekonstruktion för att få ett skalskydd runt bolaget, säger Marcus Linna, ekonomichef på Titan Konstruktion som idag har en halverad personalstyrka, från 40 till 24 medarbetare.

I MITTEN AV februari kommer företaget gå ut med ett ackordsförslag till fordringsägarna.

– I mars får vi veta om Titan Konstruktion får fortsätta som företag eller inte. Men vi har gjort allt vi kan och allt som är möjligt för att överleva, säger Marcus Linna. Tommy Allström, vd på Byggproduktion i Lindesberg, har också anledning att vara bitter på Northvolt, som är skyldig hans företag närmare 68,5 miljoner kronor. TAB (Tommy Allström Bygg-

produktion) har under senare år hittat en framgångsrik marknad i att bygga logistikfastigheter och har en omsättning på drygt 1,7 miljarder kronor och ett 40-tal anställda.

Tommy Allström vill inte vara med på en intervju ”eftersom det varit så mycket skriverier kring oss och Northvolt”.

– Allt det här har påverkat oss väldigt negativt, men vi kommer ändå redovisa ett plusresultat för 2024, säger han.

ENMANSFÖRETAGET Byggråd Norr AB, som drivs av byggkonsulten Kenneth Stenlund, beskriver Northvolt som en mycket besvärlig kund, som ljög och lurades vid beställningar av jobb.

– Northvolt gjorde beställningar fast man aldrig tänkt betala och ökade beställningarna när de borde ha bromsat, säger han.

Byggråd Norr har fakturerat Northvolt 290 000 kronor, pengar som man med stor sannolikhet aldrig kommer få.

– Det är ingen stor summa, men blir kännbart för mig, bland annat påverkar det fjolårets resultat.  Om jag rånar en bank vet jag vad som väntar. Men Northvolt kan råna entreprenörer på miljardbelopp utan konsekvenser.

EVA-MARIA FASTH

Byggföretagens krav i Northvolt-konkursen

Q 1. Titan Konstruktion AB, Luleå 133 002 363 kr

Q 2. Tommy Allström Byggproduktion AB, Lindesberg 68 485 816 kr

Q 3. Nordec Construction AB, Piteå 35 511 703 kr

Q 4. Algeco Sweden AB, Bro 14 282 357 kr

Q 5. Away Group AB, Stockholm 13 363 976 kr

Q 6. NCC Industry AB, Solna 1 723 145 kr

Q 7. Bdx Företagen AB, Stockholm 312 175 kr

Q 8. Byggråd Norr AB, Skellefteå 290 000 kr

Q 9. Markbyggarna, Skellefteå 246 878 kr

Q 10. Jdr Group, Vallentuna 42 500 kr

KÄLLA: KREDITRAPPORTEN

Bygg-vd döms till att betala skadestånd

Den bygg-vd som stod åtalad för tre fall av människoexploatering frias av Södertörns tingsrätt. Däremot ansåg rätten att han gjort sig skyldig till övergrepp i rättssak.

Det är inte första gången som byggvd:n anklagas för att ha utnyttjat byggnadsarbetare. I det aktuella åtalet om människoexploatering handlar det om tre målsäganden som vittnar om hur de jobbat under svåra förhållanden med långa arbetsdagar och utebliven lön.

I DOMEN FRAMGÅR att arbetet utannonserats på Facebook av en annan person än bygg-vd:n. Rätten menar därför att det inte är styrkt att den åtalade bygg-vd:n haft kännedom om missförhållandena. Det har

visserligen förkommit en del kontakter mellan den åtalade och målsäganden. Men ord står mot ord i fråga om vad man kommit överens om.

TINGSRÄTTEN ANSER därför att det inte är ställt utom rimligt tvivel att den åtalades vilseledande förmått målsägande att utföra något arbete. Samtliga åtalspunkter gällande människoexploatering, alternativt bedrägeri, ogillas, enligt domen. Tingsrätten väljer dock att fälla den åtalade för övergrepps i rättssak. Bygg-vd:n ska ha hotat ett juridiskt ombud som företrädde fackföreningen Syndikalisterna med våld. Samtalet spelades in och angreppet bestod i att den åtalade hotade med att det inte

vore bra om målsägande fick en pistol i munnen när dennes fru tittade på. Den åtalade döms före övergrepp i rättssak och ska betala ska-

Bygger ut sjukhus för en halv miljard

Q Skanska har tecknat avtal med Västra Götalandsregionen om att utföra om- och tillbyggnad vid Östra sjukhuset i Göteborg. Avtalet är värt cirka 550 miljoner kronor, vilket kommer att inkluderas i orderingången för Sverige i det första kvartalet 2025.

Projektet omfattar ombyggnation i två plan i befintlig centralklinik samt en tillbyggnad bestående av fem våningar nära centralkliniken. Totalt omfattar byggnadsarbetena en bruttoyta på cirka 16 000 kvadratmeter. Byggstart är planerad att ske i mars detta år och arbetena förväntas pågå fram till april 2028.

16,9 %

... minskade leveranserna av limträ med under 2024, jämfört med föregående år. Det visar siffror från Svenskt Trä. Projektbalken, som används i större byggprojekt, som stod för det största tappet med en minskning på 23,4 procent. Lagerbalken, som säljs via bygghandeln, sjönk mer marginellt med 2,6 procent. Trots detta anar Svenskt Trä ljusare tider sista kvartalet, eftersom lagerbalken återhämtade sig kraftigt med en ökning på närmare  21 procent jämfört med föregående år.

Stadsfastighetsnämnden i Göteborgs kommun får kritik av Konkurrensverket.

Krav på kollektivavtal stred mot LOU

Q Stadsfastighetsnämnden i Göteborgs kommun ställde krav på att leverantören i en upphandling av byggentreprenadtjänster skulle teckna kollektivavtal. Kravet på kollektivavtal omfattade även de underleverantörer som entreprenören anlitade. Upphandlingen avsåg ett byggentreprenadkontrakt med ett värde som uppskattades till två miljoner kronor. Men det strider mot lagen om offentlig upphandling enligt Konkurrensverket, som nu riktar kritik mot nämnden i ett tillsynsbeslut.

Får böter för klämolycka

destånd till målsägaren med 10 000 kronor. Beloppet avser ersättning för kränkning.

Q En arbetare fick stora skador på en arm när den kom i kläm i en gripklo vid grundarbetena för ett nytt reningsverk i Österåker i somras. Anläggningsföretaget får nu en kvarts miljon kronor i företagsbot för arbetsmiljöbrott. Åklagaren anser att ansvariga inte har riskbedömt det aktuella arbetsmomentet tillräckligt och inte sett till att den arbetsutrustning som användes kunde användas med betryggande säkerhet. Gripklon användes vid tillfället för att lyfta utrustning. Armskadorna bestod av frakturer och hudskador som krävde transplantation.

Östra sjukhuset Göteborg. BILD: TYRÉNS

Northvolt Ett Expansion gick i konkurs i början av oktober förra året.

FOTO: NORTHVOLT

Kenneth Stenlund

SAMUEL KARLSSON

Frias från åtal om människoexploatering. FOTO: GETTY IMAGES

NCC ser över affärsområdet Industry

NCC inleder en strategisk översyn av affärsområdet NCC Industry. Olika alternativ kommer att utvärderas i översynen, inklusive möjligheten till en avyttring. Detta meddelades i samband med rapportsläppet för kvartal fyra.

NCC:s affärsområde Industry är inriktat på produktion av stenmaterial och asfalt samt asfaltbeläggning. Verksamheten står för cirka 20 procent av NCC:s omsättning.

– Vi menar att verksamheterna sannolikt skulle kunna utvecklas ännu bättre oberoende av varandra, då NCC skulle bli mer fokuserat och specialiserat inom bygg och anläggning. Målsättningen med översynen är att utvärdera olika sätt att öka aktieägarvärdet. NCC Industry har en ledande marknadsposition och har utvecklats mycket starkt de senaste åren, säger Tomas Carlsson, vd och koncernchef NCC.

– NCC Industry befinner sig i en spännande fas med många möjligheter inför framtiden. Vi har kraftigt ökat lönsamheten genom att fokusera på operationell disciplin och ett tydligt kundfokus. Som en ledande aktör i Norden har vi till exempel tagit en framträdande position inom asfalt med lägre klimatavtryck. Vi är stolta över att vara en del av NCC men välkomnar den strategiska översynen som en spännande möjlighet att vidareutveckla vår verksamhet, säger Grete Aspelund, affärsområdeschef NCC Industry. Rapporten för det fjärde kvartalet visar på ett högre rörelseresultat under både fjärde kvartalet och helåret 2024, främst drivet av fastighetsförsäljningar inom Property Development, men också som en följd av förbättrade rörelseresultat inom Industry och Building Nordic.

– Genom en stark avslutning på året, med flera framgångsrika

fastighetsförsäljningar och ett mycket bra underliggande rörelseresultat,har vi uppnått vårt finansiella mål, kommenterar Tomas Carlsson.

ANNA SJÖSTRÖM

Fjärde kvartalet 2024

Q Orderingången uppgick till 13 449 (16 159) MSEK

Q Nettoomsättningen uppgick till 20 323 (15 592) MSEK

Q Rörelseresultatet uppgick till 844 (358) MSEK

Q Resultat efter finansiella poster uppgick till 779 (354) MSEK

Q Resultat efter skatt uppgick till 721 (392) MSEK

Q Resultat per aktie efter utspädning uppgick till 7,4 (4,0) SEK

Q Perioden januari-december 2024

Q Orderingången uppgick till 54 730 (56 819) MSEK

Q Nettoomsättningen uppgick till 61 609 (56 932) MSEK

Q Rörelseresultatet uppgick till 2 032 (1 802) MSEK

Q Resultat efter finansiella poster uppgick till 1 863 (1 803) MSEK

Q Resultat efter skatt uppgick till 1 571 (1 573) MSEK

Q Resultat per aktie efter utspädning uppgick 16,1 (16,1) SEK

Peab avslutade 2024 starkt

Peab ökade både rörelseresultat och omsättningen sista kvartalet 2024. Även sett till helåret blir siffrorna positiva med ett rörelseresultat på drygt 2,7 miljarder kronor mot 2023 års cirka 1,9 miljarder.

– Årets sista kvartal var starkt och visade på att vi åter är i tillväxt, säger koncernchef Jesper Göransson.

Rörelseresultatet för sista kvartalet uppgick till 1,25 miljarder kronor, att ställa mot 133 miljoner kronor för samma period 2023. Nettoomsättning landade på cirka 16,8 miljarder (15,6) och orderingången på cirka 12,1 miljarder kronor, att jämföra med 10, 5 miljarder kronor för sista kvartalet 2023. – Årets sista kvartal var starkt och visade på att vi åter är i tillväxt. Vi redovisar förbättrat resultat, starkt kassaflöde och en ökad orderingång för både årets sista kvartal och helåret 2024. Särskild god utveckling har verksamheterna inom anläggning och beläggning visat under året och Peab som helhet bevisar än en gång hur väl

våra fyra affärsområden kompletterar varandra, säger Jesper Göransson, vd och koncernchef för Peab.

ENLIGT JESPER GÖRANSSON ser bostadsinvesteringarna ut att öka under 2025, men från låga nivåer. – De lägre räntorna bidrar till att bostadsmarknaden stabiliseras. Köpkraften ökar, men byggkostnaderna ligger fortsatt på hög nivå, men planar ut, säger han.   Sett till samtliga fyra affärssegment för Peabs verksamheter i Sverige, Norge och Finland så pekar alla pilar uppåt för både 2025 och 2026.

HENRIK EKBERG Jesper Göranssson, vd och koncernchef, Peab.

Oktober – december 2024

Q Nettoomsättning 16 785 Mkr (15 639)

Q Rörelseresultat 1 255 Mkr (133)

Q Rörelsemarginal 7,5 procent (0,9)

Q Resultat före skatt 1 183 Mkr (31)

Q Resultat per aktie före och efter utspädning 3,63 kr (-0,25)

Q Orderingång 12 052 Mkr (10 527)

Q Kassaflöde före finansiering 1 719 Mkr (1 462)

Förbättrat resultat på en avvaktande marknad

Kvartalsrapporten från JM bjuder både på en del ljusglimtar på en fortsatt avvaktande bostadsmarknad. Försäljningen till konsumenter ökade markant men det gick sämre med försäljningen till investerare jämfört med samma kvartal året innan.

Sammantaget uppgick försäljningen under fjärde kvartalet till 574 bostäder. Samma siffra året innan låg på 773. Antal produktionsstarter. Antalet produktionsstartade bostäder hamnade på 733 jämfört med 740 under 2023. Vilket medförde att antalet sålda och bokade bostäder i produktion ökade till 59 (54) procent.

– Sänkta boläneräntor och ökad optimism om hushållens ekonomiska utveckling har ökat kundernas benägenhet att teckna kon-

Fjärde kvartalet i siffror

trakt i tidiga skeden, säger

Åslund, vd och koncernchef

Q Intäkterna under fjärde kvartalet uppgick till 3 375 miljoner kronor (3 407).

Q Rörelseresultatet ökade till 107 miljoner kronor och kvar en klar förbättring mot året innan då motsvarande siffra landade på -90 miljoner kronor men  belastades av nedskrivningar i exploaterings- och projektfastigheter om -72 miljoner kronor (-258).

Q  Rörelsemarginalen ökade till 3.2 procent (-2,6).

Q Resultatet före skatt ökade till 81 miljoner kronor (-113) och resultatet efter skatt 55 miljoner kronor (-137).

Q Resultatet per aktie uppgick till 0,86 kronor (-2,12).

Q Koncernens kassaflöde inklusive nettoinvesteringar i fastigheter uppgick till -401 miljoner kronor (404).

Q Antal sålda bostäder minskade till 574 (773) och produktionsstarterna uppgick till 733 (740).

Uppåt för Skanskas byggverksamhet

Skanska redovisar i sin bokslutskommuniké ett rörelseresultat på 2,7 miljarder kronor (1,0) för sista kvartalet och 7,1 miljarder kronor (3,2) för helåret. ”Starkt resultat i fjärde kvartalet avslutade ett stabilt år”, enligt koncernchef Anders Danielsson.

Intäkterna för förra årets sista kvartal uppgick till 50,6 miljoner kronor, att ställa mot 41,9 miljoner för samma period 2023. För helåret ökade intäkterna med 13 procent till 177,2 miljarder kronor (157,1).

Orderingången i Byggverksamheten för perioden uppgick till 49,6 (44,1) miljarder kronor. Justerat för valutakurseffekter ökade orderingången med 11 procent. Orderingången för helåret för Byggverksamheten uppgick till 207,9 (165,8) miljarder kronor.

Rörelseresultatet i Byggverksamheten uppgick till 2,1 (1,8) miljarder kronor, för helåret uppgick rörelseresultatet till 5,9 (5,6) miljarder kronor.

Koncernchef

”Byggverksamheten avslutade året med att leverera ett starkt resultat i fjärde kvartalet. Alla huvudmarknader, Norden, Europa och USA, bidrog med god lönsamhet. Den amerikanska marknaden har bidragit med tillväxtmöjligheter inom våra utvalda segment och geografier” skriver Anders Danielsson i vd-ordet.

Förtydligande om Kiruna badhus

I nummer 2 av Byggvärlden skrev vi om bygget av nya badhuset i Kiruna. Bland annat framgick att projektet ursprungligen skulle kosta 360 miljoner kronor. Denna summa härrör dock från en uppskattning under förstudien. I artikeln nämns även

kommunens brytning med konsulten We Group. Här råder delade meningar om bland annat de ökade kostnaderna, en tvist pågår även i ärendet. Det råder även olika uppfattningar gällande Peabs samordningsansvar. Läs

HENRIK EKBERG

Anders Danielsson. FOTO: SKANSKA

Tomas Carlsson, vd och koncernchef för NCC. FOTO: NCC

Mikael

för JM. SAMUEL KARLSSON

Mikael Åslund, vd och koncenrchef JM. FOTO: JM

Rapportfloden bjuder på både ljusglimtar och utmaningar för byggbolagen.

Oceana-badet reser sig ur brandresterna

Återuppbyggnaden av nya Oceana är i full gång. En konsekvens efter branden för ett år sedan är att byggentreprenören NCC nu förstärker säkerheten vid bygget.

– Vi kommer att öka antalet riktade brandskyddsronder, säger Mattias Rydgren, projektchef på NCC.

I förra veckan var det ett år sedan den förödande branden bröt ut vid bygget av det nya Oceana-badet i Göteborg. Mattias Rydgren är projektchef på NCC och han ger sina kommentarer på återuppbyggnaden.

Q Var är ni i byggprocessen just nu?

– Vi fortsätter bila bort brandskadad betong i bassänghallen och gjuta ny. De massiva limträbågarna som ska hålla uppe takkonstruktionen håller på att monteras på upplagsplatsen, och inom kort ska de installeras. Vi är i stort sett färdiga med att återställa vattenvärldens torrdelar, alltså reception, café och omklädningsrum. Bygget av attraktionstornet pågår och i dagarna lades översta bjälklaget på plats, säger han.

Q Hur många är ni på byggarbetsplatsen just nu?

– Just nu är vi cirka 70 personer.

Q Hur ser byggprocessen ut framåt, vad ska göras/vilka är de viktigaste faserna?

– Vi har fortsatt lite kvar att riva och hoppas nå slutet på rivningen inom kort. I övrigt så kommer det bli en viktig milstolpe att under året nå tätt hus, så att vi kan påbörja de arbeten som skall ske inomhus i bassänghallen.

Q Blir det några justeringar från ursprunglig plan?

– Liseberg har valt att göra vissa justeringar, till exempel har de valt ett annat material i rutschkanorna som ger ett högre brandskydd, och de har adderat fler säkerhetsutgångar i attraktionstornet. En viktig förändring är att NCC kommer utföra det arbetsmoment som Haverikommissionen angett som sannolik brandorsak, och som gjordes av en annan entreprenör tidigare.

Q Har ni ett ökat säkerhetstänk i byggprocessen? I så fall, hur märks det?

– Jag tror att det är naturligt att man reflekterar extra över säkerhetsfrågor när man har den erfarenheten som vi har efter den tragiska branden.

– NCC har omfattande ordnings- och skyddsregler som gäller i alla projekt, och vi kommer att riskbedöma arbetet med nya Oceana i enlighet med våra rutiner. Vi kommer att öka antalet riktade brandskyddsronder under projektet och, som alltid, arbeta med en brandskyddsplan under byggtiden. Vi kommer också vidta de åtgärder som behövs för att arbetsmomentet som startade branden kan utföras på ett säkert sätt.

Q Ni fick en del kritik efter branden för hur ni jobbar med underentreprenörer, det var dels väldigt många olika företag, vissa personer var inte inloggade i personalliggaren och någon saknade IE06-kort. Jobbar ni på ett annat sätt i dag med underentreprenörer, i så fall hur?

– Det är en utmaning för hela branschen att få människor att komma ihåg att logga in sig, vi jobbar med det här hela tiden, och det måste vi fortsätta göra. När man kommer ska man checka in sig, det har alla individer ett viktigt ansvar att göra, och vi jobbar också med att följa upp ännu tydligare att man

faktiskt följer våra regler och gör som man ska. I återuppbyggnadsprojektet har vi också adderat vissa tekniska lösningar som ska göra det ännu enklare att göra rätt med inloggningen.

Det är med stor respekt för det som har hänt som jag ger mig in i detta

Q Har ni fortsatt förtroende för Whitewater West, alltså levererar de vattenrutschbanan?

– Whitewater jobbade på direkt uppdrag av Liseberg, så det är en fråga för dem. Men som jag svarade på din fråga om ändringar/justeringar så har Liseberg valt att ge NCC uppdraget att utföra det arbetsmoment som Haverikommissionen uppger har startat branden.

Q När planeras nya Oceana stå klart?

– Planen är att det ska vara färdigt kring årsskiftet 2026/2027.

Q Är du ny som projektchef för Oceana-bygget eller har du varit med från början?

– Jag var tidigare med under fas 1 för både Hotell Curiosa och Oceana under åren 2018-2020. Därefter gick jag vidare till andra NCC-projekt under en period, men är sedan hösten 2024 tillbaka.

Q Hur är det att vara projektchef för återuppbyggnaden av Oceana?

– Det är med stor respekt för det som har hänt som jag ger mig in i detta. Tillsammans med gänget från Liseberg, alla mina kollegor från NCC, samt alla våra leverantörer skall vi se till att Oceana snart finns på plats i Göteborgs siluett igen, säger Mattias Rydgren. HENRIK

EKBERG

Mattias Rydgren är projektchef på NCC för återuppbyggnaden av nya Oceana.

Nya Oceana planeras stå klart 2026/2027.

NCC

Faximil från Byggvärlden nr 3 2024.

Så vill parterna se nya Byggavtalet

Byggföretagen och Byggnads har nu växlat yrkanden. Byggföretagen vill bland annat se säkrare arbetsplatser och större avtalsfrihet. Byggnads å sin sida vill bland annat se höjda löner och insatser mot arbetslivskriminaliteten. Men saknas gör en omdebatterad fråga.

Det växlas för närvarande yrkanden i parti och minut, men det som berör flest personer inom byggsektorn växlades förra tisdagen mellan bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen och den fackliga motparten Byggnads. Enligt Byggföretagen omfattar avtalet 64 000 anställda inom bygg- och anläggningsbranschen och enligt Byggnads påverkas 100 000 arbetstagare. En förväntad knäckfråga var begränsningen av antalet underentreprenörsled, men det saknades bland Byggnads avtalskrav. Enligt Gabriel Dahlander, pressansvarig på Byggnads, tänker man i stället driva frågan direkt mot byggföretagen.

– Vi har ju drivit den frågan i vår upphandlingsguide och gjort bedömningen att i det här läget är det bättre att driva frågan mot beställare och företagen själva. Och vi ser att både beställare och många företag, nu senast Peab, ser fördelarna med att arbeta på det sättet, kommenterar han.

MEN DET SAKNAS ändå inte krav och yrkanden vad gäller arbetslivskriminalitetsfrågor. En av punkterna från Byggföretagens sida lyder: ”Parterna ska kroka arm mot de oseriösa företag som trots allt finns i vår uppdelade sektor, genom att arbeta för att myndigheterna ska ge transparent och relevant information så att företagen och parterna får bättre verktyg för kontroll och övervakning via digitala metoder.” – Vi vill med våra yrkanden ha

säkrare arbetsplatser, trygga anställningsvillkor och större avtalsfrihet. Vi vill stärka Byggavtalets konkurrenskraft. Det ska vara mer attraktivt att vara organiserad, än att inte vara det. Därför krävs ett avtal som tar hänsyn till såväl konjunkturläge som branschens fortsatta behov av specialisering. Byggavtalet måste tjäna båda parter. Det är mycket viktigt att vår fackliga motpart behåller den utgångspunkten och förstår företagandets villkor, säger Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på Byggföretagen.

BYGGNADS MENAR ATT fuskande och kriminella företag håller på att slå sönder branschen och detta hotar medlemmarnas villkor och de seriösa företagens överlevnad. Därför vill man som partner göra allt för att motverka den osunda konkurrensen och göra branschen mer attraktiv. Byggnads kräver bland annat:

Q Företagen ska ta större ansvar för fungerande och effektiva granskningar för att komma åt kriminaliteten i branschen.

Q Stoppa fusket med arbetstider!

Vi vill ha större inflytande över arbetstidens förläggning.

– Fuskande och kriminella företag håller på att slå sönder branschen. Det hotar våra medlemmars villkor och de seriösa företagens överlevnad. Byggbehovet av både bostäder, infrastruktur och klimatanpassningar är stort, men mer behöver göras för att säkerställa att det är de seriösa företagen som får jobben. Det här måste vi lösa tillsammans med arbetsgivarna, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.

I ÖVRIGT ÄR höjda löner ett fokusområde för Byggnads med en löneökning på 4,2 procent eller minst 1 222 kronor och en ökad extra pensionsavsättning. Byggnads menar att de senaste årens kostnadsökningar har kraftigt urholkat arbetstagarnas köpkraft och nu kräver fackförbundet reallöneökningar.

– Våra medlemmar har tappat köpkraft under alldeles

Byggnads yrkanden i korthet

Q Löneökning på 4,2 % med låglönesatsning och större extra pensionsavsättning.

Q Ersättning för restid till och från jobbet, utöver milersättning.

Q Garanterad helglön för de som arbetar en helgdag.

Q Företagen ska ta större ansvar för fungerande och effektiva granskningar för att komma åt kriminaliteten i branschen.

Q Stoppa fusket med arbetstider! Vi vill ha större inflytande över arbetstidens förläggning.

Q Stärka skyddsombudets inflytande i projektplaneringen för en säkrare arbetsmiljö.

Q Tydligare krav på vad som ska ingå i byggnadsarbetarnas hälsoundersökning.

Q Rätt att gå på cancer–screening på betald arbetstid.

Q Föräldralediga ska inte missgynnas. Kompensation för att minska lönetappet vid tillfällig vård av barn och tjäna in arbetstidsförkortning vid VAB.

Q Klimatanläggning i alla hytter och rättvis lön för maskin– och kranförare som arbetar åt underentreprenörer.

Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef, Byggföretagen. FOTO: BYGGFÖRETAGEN

för lång tid. Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän fortsätter att öka och är nu lika högt som på 1930-talet. Nu måste vi komma tillbaka till reallöneökningar och se till att vi får vår rättvisa del av värdet vi skapar, säger Emil Persson,

Byggnads avtalssekreterare. Parterna kommer nu att utvärdera motpartens yrkanden inför nästa förhandlingstillfälle. Byggavtalet löper ut den 30 april.

Byggföretagens yrkande i korthet

Q Arbetsgivare och arbetstagare ska i större omfattning ges möjlighet att i samråd komma överens om man ska tillämpa rörlig prestationslön eller fastare tidlön.

Q Byggföretagens medlemsföretag ska på ett förenklat sätt kunna anlita underentreprenörer och experter som är kollektivavtalsbundna, eller medlemmar i andra arbetsgivarorganisationer, utan omfattande förhandlingsinsatser.

Q Parterna ska kroka arm mot de oseriösa företag som trots allt finns i vår uppdelade sektor, genom att arbeta för att myndigheterna ska ge transparent och relevant information så att företagen och parterna får bättre verktyg för kontroll och övervakning via digitala metoder.

Q Lärlingars kvalificeringstid bör kunna inledas med upp till ett års provanställning för att sänka tröskeln och stimulera ett ökat intag av lärlingar till branschen.

Q Byggavtalets lägsta lön för utbildade byggnadsarbetare – grundlönen – ska inte höjas. Det måste bli lättare att rekrytera ungdomar och personer långt ifrån arbetsmarknaden.

Ledarna vill se förbättrad lokal lönebildning

Byggföretagen har även växlat yrkanden med Ledarna, Sveriges Ingenjörer och Unionen avseende tjänstemannaavtalet.

– Vårt arbetstidsavtal behöver ses över och moderniseras, säger Byggföretagens avtalsansvarige Johanna Vilhelmsson.

Tjänstemannaavtalet, som löper ut 31 mars, omfattar drygt 42 000 tjänstemän inom bygg- och anläggningsbranschen. Bland annat yrkar Byggföretagen på sifferlösa löneavtal, förändrade åldersgränser avseende bland annat deltidspension samt en modernisering av arbetstidsavtalet.

– Läget för svensk ekonomi är fortsatt kärvt. Återhämtningen i bygg- och anläggningsbranschen dröjer. Därför är det av yttersta vikt att bibehålla antalet arbetade timmar i branschen och att kollektivavtalet är flexibelt på så sätt att det ger varje företag möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar. Vårt arbetstidsavtal, som faktiskt utgår från den tidigare arbetstidslagen, behöver ses över och moderniseras, säger Johanna Vilhelmsson, avtalsansvarig och förhandlingsledare för tjänstemannaavtalet på Byggföretagen.

LEDARNAS AVTALSANSVARIGE Irena Franzén trycker bland annat på en förbättrad lokal lönebildning för chefer.

– Vi är nöjda med Ledaravtalet men vi ser att tillämpningen kunde förbättras och att vissa arbetsgivare har en allt för stor följsamhet till andra förbunds löneavtal. Det andra

huvudområdet är inom hållbara chefer som handlar om chefers egna förutsättningar och som förutsätter en bra balans mellan arbetsbelastning, resurser, krav och stöd, säger hon och fortsätter: – Vi ser fram emot konstruktiva förhandlingar när det gäller arbetstidsbestämmelserna inom branschen då det är en nyckelfråga för att chefer ska få vara hållbara över tid.

VAD GÄLLER BYGGFÖRETAGENS krav på sifferlösa avtal så poängterar Sveriges Ingenjörer att man redan har ett så kallat sifferlöst processlöneavtal och att det som Byggföretagen yrkar på är att Sveriges Ingenjörers löneavtal ska gälla tills vidare. Sveriges Ingenjörer trycker i övrigt på möjligheten till vila och återhämtning för medlemmarna. Till exempel vill man att restid ska kunna tas ut som ledig tid och att det ska vara möjligt att få permission om vilotiden infaller under arbetstid.

– Vi vill också se ökade reallöner för våra medlemmar, avsättning till förkortad arbetstid och att osakliga löneskillnader justeras utanför

lönerevisionen. Föräldralediga ska kunna toppa upp med föräldralön utan kvalifikationstid. Vi vill också att rätt till förskottssemester införs i avtalet, liksom att tid och resurser avsätts för kompetensutveckling för alla medlemmar, säger Pia Bäckström, chef för industrisektorn på förhandlingsavdelningen på Sveriges Ingenjörer.

Hon fortsätter:

– Ingenjörerna har det tekniska kunnande och nytänkande som krävs för att företagen ska utvecklas och öka sin konkurrenskraft. Deras insatser förbättrar produktiviteten och bidrar till fler jobb, bättre välfärd och ett mer hållbart samhälle. Detta viktiga bidrag till företagen och samhället ska synas både på lönen och i löneutvecklingen.

MATS EKBOM ÄR ordförande för Unionens branschdelegation bygg, energi och fastighet:

– Förutom lön är frågan om kortare arbetstid den fråga som medlemmarna i våra branscher tycker är viktigast att vi driver i den kommande avtalsrörelsen. Unionen vill

Byggföretagens yrkanden i korthet

Q Sifferlösa löneavtal med Sveriges Ingenjörer och Unionen, vilket Byggföretagen redan har med Ledarna.

Q Förändrade åldersgränser avseende både deltidspension och den förlängda kollektivavtalade uppsägningstiden för personer som fyllt 55 år och har 10 års sammanhängande anställningstid. Detta utifrån att tjänstemännen förväntas arbeta och tjäna in anställningsförmåner allt längre upp i åldrarna.

Q Modernisering av arbetstidsavtalet och förbättrade möjligheter till verksamhetsanpassad arbetstidsförläggning, exempelvis genom årsarbetstid.

Q En möjlighet till sex månaders prövotid vid tidsbegränsade anställningar på motsvarande sätt som gäller för tillsvidareanställningar.

bransch- och avtalsansvarig

vi reglera arbetstidsfrågan i våra kollektivavtal och inte genom lagstiftning, säger han och fortsätter: – Vi kräver löneökningar med 4,2 procent och avsättning till arbetstidsförkortning. Vi kräver även att det inte ska göras någon avsättning från lönepotten till löneöversyn. Finns det omotiverade löneskillnader ska de justeras innan lönere-

visionen och utanför lönepotten. Om man blir befordrad ska lönen justeras när man börjar sin nya befattning. Vi kräver även att föräldralön ska betalas utan krav på kvalifikationstid. Nuvarande krav på att man måste ha ett års sammanhängande anställningstid ska bort.

HENRIK EKBERG

Ledarnas yrkanden i korthet

Q Partsgemensamma aktiviteter ska genomföras i syfte att skapa en bättre tillämpning av Ledaravtalet. Parterna tillsätter en partsgemensam arbetsgrupp med uppdrag att finna goda exempel i verksamheter där lönebildningsavtalet fungerar, i syfte att lära och dela med sig av erfarenheter för resten av branschen.

Q Ledaravtalet kompletteras med förtydligande skrivningar gällande kompetensplanering. Dialogen behöver klarlägga verksamhetens kompetensbehov och chefens kompetensutveckling.

Q Partsgemensamma aktiviteter ska genomföras kring ämnet hållbara chefer för att lyfta chefers arbetsmiljö och visa på bra åtgärder för att nå en hållbar arbetssituation. Särskilt fokus bör läggas på chefens tillgänglighet och tid att leda. En gemensam arbetsgrupp tillsätts med syfte att genomföra aktiviteter.

HENRIK EKBERG

Irena Franzén,

hos Ledarna. FOTO: LEDARNA

Emil Persson

The largest construction projects in the Nordics call for a really big job ad. We’re looking for more colleagues who want to turn visions into reality. Apply at ncc.com/joinus

Fem chefer tycker till o m

Hur många led med underentreprenörer bör man ha på ett byggprojekt? Det är en het fråga som debatterats av både Byggföretagen och fackförbundet Byggnads. I den senaste kvartalsrapporten från Peab framgick att man nu övergått till två UE-led och Veidekke har tillämpad det i Sverige sedan 2016. Här är fem röster om fördelar och nackdelar med att begränsa antalet UE-led.

Jonas Ande

HR och kommunikationsdirektör, Skanska Sverige

Q Hur ställer ni er till kravet på två UE-led i byggprojekten?

– Vi är positiva till att våra beställare ställer hållbarhetskrav i upphandlingar, särskilt om det används vid utvärdering och val av leverantör. Hållbarhetskrav kan handla om klimatåtgärder, säkerhet, integration av utanförstående med mera. Vi har redan idag beställare som ställer krav på max två UE-led vilket vi inte har något emot och kan uppfylla om det finns en bra dialog om hur nödvändiga undantag praktiskt kan genomföras. Frågan bör regleras mellan beställare och entreprenör inte i lag eller kollektivavtal.

Q Är det något som ni planerar att genomföra i framtiden?

– Vi har idag valt att ta kontroll över våra UE-led och kan i våra system följa vilka företag och individer som är på våra arbetsplatser, och vet genom detta att upp mot 98 procent av våra underentreprenörer finns i 1:a och 2:a UE ledet. Vi har därför valt att inte fatta ett generellt beslut om max två UE-led då det skulle kräva rutiner för nödvändiga undantag vid relevanta behov. Vi tror inte att strukturen på våra arbetsplatser med UE-led skulle förändras genom ett sådant beslut.

Q Vad är fördelarna och nackdelarna med att begränsa antalet UE-led menar ni?

– Frågan handlar ju egentligen om hur vi bäst säkerställer att alla företag på arbets-

platserna är seriösa, och det finns en fara med att tro att den frågan löses genom en generell begränsning av antalet UE-led, det viktiga är att ha kontroll över att rätt företag och individer är på arbetsplatsen och då ligger det i sin natur att det kan vara enklare om antalet UE begränsas på lämpligt sätt.

– Ett generellt krav på max två UE-led skulle dock få negativa konsekvenser om det inte fanns en god förståelse och samverkan kring hur eventuella nödvändiga undantag kan hanteras. På en byggarbetsplats behövs många olika kompetenser, och i vissa fall leder det till naturliga skäl att fler UE-led behövs med olika typer av specialistkompetenser.

Q Tror ni att ett begränsat antal UE-led ökar säkerheten och minskar risken för arbetslivskriminalitet?

– Det är inte självklart, när vi finner brister hos våra leverantörer är det lika vanligt att dessa företag finns i 1:a eller 2:a UE-ledet, som i de få fall vi har flera UE-led.

– Det vi tycker är avgörande för både seriositet och säkerhet är väl fungerande inköpsprocesser som säkerställer kontroll på leverantörerna i verksamheten, bra rutiner som säkerställer att enbart rätt företag och individer släpps in på arbetsplatsen, samt att man följer upp efterlevnad av de krav som ställs och har en beredskap att vidta åtgärder om brister uppdagas.

Stefan Danielsson

affärsområdeschef, Peab

Q Hur ställer ni er till kravet på två UE–led i byggprojekten?

– Peab har jobbat länge med frågan och vår huvudprincip är en begränsning av antal UE–led till max två. Vi anser att det bidrar till kontroll och kvalitet. Vi vill vara nära våra leverantörer för att säkerställa att de förhåller sig rätt till såväl code of conduct, kontroll, kvalitet som andra viktiga perspektiv på arbetsmiljö.

Q Vad är fördelarna och nackdelarna med att begränsa antalet UE–led menar ni?

– Vi ser egentligen ingen nackdel och tycker att modellen fungerat väldigt bra för oss.

Vi tycker att det är bra att beställare eller enskilda företag får sätta sina krav och villkor och ha egna modeller för detta.

Q Tror ni att ett begränsat antal UE–led ökar säkerheten och minskar risken för arbetslivskriminalitet?

– Kontroll, uppföljning och idogt arbete är det som i första hand ökar säkerheten och motverkar arbetslivskriminalitet i byggbranschen. Men vi tror att vår modell med begränsat antal UE–led har god effekt. Vi vill i grunden jobba nära våra leverantörer och de företag som är tänkta att utföra själva jobbet. Det bidrar till både kontroll och kvalitet.

Jesper Hartelius

inköpschef, Brixly

Q Hur ställer ni er till kravet på två UE-led i byggprojekten?

– Vi är positiva till kravet och tillämpar max två UE-led i dagsläget.

Q Vad är fördelarna och nackdelarna med att begränsa antalet UE-led menar ni?

– Vår syn är att ett minskat antal UE-led bidrar till ökad säkerhet och minskad risk för arbetslivskriminalitet, vilket förstås är den största fördelen. Begränsning av UE-led innebär viss administration, så att använda relevanta digitala system för uppföljning är avgörande. Samtidigt ser vi att om vi inte begränsar UE-led så blir administrationen vid föranmälan, som en del av Bankinitiativet, mer omfattande, och i det sammanhanget en fördel.

– Det är viktigt att ha tillräcklig specialistkompetens på projekt, vilket kan vara en utmaning om UE-led begränsas till ett maxantal. Därför är det viktigt att vi kan göra avsteg om det finns skäl, men då är det vi som huvudentreprenör som skall kunna ha den möjligheten och då har vi kunnat göra en utökad kontroll. Möjligheten finns även att handla upp underentreprenörer ”på bredden”. Men då följer utökat krav på samordning, gränsdragning och ansvar för oss som huvudentreprenr, vilket också är en resursfråga.

Q Tror ni att ett begränsat antal UE-led ökar säkerheten och minskar risken för arbetslivskriminalitet? – Ja, helt klart.

David Grimheden vd, Byggpartner

Q Hur ställer ni er till kravet på två UE-led i byggprojekten?

– Vi har som policy redan idag att begränsa våra antalet led i våra upphandlingar till två

Q Vad är fördelarna och nackdelarna med att begränsa antalet UE-led menar ni?

Q Tror ni att ett begränsat antal UE-led ökar säkerheten och minskar risken för arbetslivskriminalitet?

– Ja vi tror att det ökar säkerheten och minskar risken för arbetslivskriminalitet.

– Fördelen är att det ökar vår möjlighet till dialog med bolagen som vistas på våra arbetsplatser, det underlättar därmed så väl säkerhetsarbetet som kvalitetsarbetet. Vi ser inte några direkta nackdelar.

SAMUEL KARLSSON

Minskad arbetslivskriminalitet med färre UE-led tror branschaktörer.

U  E-leden

Anders Wimmerstedt

produktionsdirektör, JM

Q Hur ställer ni er till kravet på två UE-led i byggprojekten?

– JM är en långsiktig samhällsbyggnadsaktör och vi har nolltolerans när det kommer till oegentligheter i vår verksamhet. Dock kan vi konstatera att hela branschen behöver rusta för att bli ännu bättre när det kommer till att motverka arbetskriminalitet. Därför välkomnar vi det här förslaget, då vi ser att det gynnar seriösa aktörer och försvårar för oseriösa.

Q Är det något som ni planerar att genomföra i framtiden?

– Vi arbetar redan idag med så få UE-led som möjligt, vanligtvis endast ett UE-led. I alla våra avtal, såväl ramavtal som projektupphandlingar, gäller att vi granskar våra leverantörer noggrant innan vi ingår avtal och eventuella underentreprenörer ska godkännas av JM.

Q Vad är fördelarna och nackdelarna med att begränsa antalet UE-led menar ni?

– Allt som försvårar för oseriösa företag är till JMs, och hela branschens, fördel. Att begränsa antalet UE-led är även en fråga om arbetsmiljö. JM har ett omfattande säkerhetsarbete och ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att förhindra olyckor på våra byggarbetsplatser. Tillsammans med underentreprenörer och leverantörer verkar vi för att tillse efterlevnad av gällande säkerhetsrutiner. Att vi arbetar med

få UE-led, och primärt ramavtalade underentreprenörer som vi har långa avtal med, är en förutsättning för att säkerställa en hög nivå av kvalitet och säkerhetsarbete.

– Att säkerställa efterlevnad av säkerhetsrutiner och att ha noggrant reglerade avtal där man kravställer och granskar alla underentreprenörer anser vi vara viktigare än att begränsa antalet led till ett specifikt antal. Till exempel kan det finnas tillfällen där tiden är kritisk eller en viss specialistkompetens krävs, som effektivast hanteras med ytterligare underentreprenörsled. Men om en numerär begränsning är vad som krävs för att stoppa oseriösa aktörer i branschen så kommer inte JM att motarbeta det.

Q Tror ni att ett begränsat antal UE-led ökar säkerheten och minskar risken för arbetslivskriminalitet?

– Arbetslivskriminaliteten beskrivs som systemhotande. Många skattemiljarder undanhålls av kriminella aktörer och den verksamheten är nu så omfattande att seriösa företag av mindre storlek kan ha svårt att konkurrera, och vår bransch är en av de värst drabbade sektorerna. Vi är positiva till alla förslag som gynnar seriösa byggaktörer som konkurrerar på lika villkor. Ett fåtal UE-led är också en förutsättning för att kunna säkerställa en hög nivå av säkerhetsarbete.

BX E-GENERATOR

Spara upp till 80 % på driftskostnader för dieselgenerator

VAD ÄR EN BX E-GENERATOR?

REX NORDIC BX e-generator är framtidens energikälla för bygg- och anläggningsplatser, evenemang, jordbruk och andra krävande miljöer.

❱❱ UTSLÄPPSFRI

OCH TYST

Miljövänlig lösning - 99 % återvinningsbart batteri

❱❱ MARKNADENS

SÄKRASTE

BATTERITEKNOLOGI - kräver inget ADR-tillstånd - ingen risk på byggarbetsplatsen

❱❱ SMART LADDNING

Automatik väljer alltid den mest kostnadseffektiva laddmetoden – solenergi, el-nät eller generator

Se mer på våra webbplatser eller ring: rexnordic.com I 072-200 2222

❱❱ FUNGERAR

SOM ENERGILAGER

- alltid den nödvändiga kraften tillgänglig!

❱❱ PÅLITLIG I EXTREMA FÖRHÅLLANDEN

❱❱ 7 MODELLER, 6 -72 kW

Kan kopplas samman för att uppnå större batterikapacitet.

Många frågor kring de nya byggreglerna

Frågorna är många, men svaren är just nu inte lika många.

För att underlätta för branschen kommer Svensk Byggtjänst därför med en rapport som besvarar 650 frågor om de nya byggreglerna.

Dessutom jobbar man just nu med en plattform som ska samla kunskap för att underlätta för sektorn när reglerna lanseras.

Den 1 juli 2025 träder Boverkets nya byggregler i kraft och i slutet av förra året samlade Svensk Byggtjänst in frågor från branschen.

– Vi trodde det skulle komma in någonstans runt 100 frågor. Det blev cirka 650, säger Christian Sterner, affärsområdeschef för teknik på Svensk Byggtjänst.

För att bidra till kunskapsspridandet har Svensk Byggtjänst sammanställt och försökt besvara de vanligaste frågeområdena. I slutet av nästa vecka släpper de rapporten “650 frågor om Boverkets nya regler”.

FRÅGORNA HANDLAR BLAND annat om hur reglerna skiljer sig från de tidigare.

– Den största förändringen är att de allmänna råden tas bort och Boverket sätter funktionskrav i stället för detaljerade krav. En del av branschens kritik till Boverket handlar om de subjektiva kraven, som vad betyder exempelvis ”god inomhusmiljö”? De nya reglerna ger visserligen branschen en större frihet, och tanken är att det ska främja innovation, men ansvaret är också större, vilket stressar många. Det är helt nytt koncept som kommer, så det går inte riktigt att jämföra de gamla reglerna med de nya, säger Christian Sterner.

Andra frågor handlar om hur olika yrkesroller, som arkitekter, bygglovshandläggare och projektledare påverkas av de nya reglerna. Branschen har ett behov av att Boverket tydliggör hur roller och ansvar är tänkta att fungera. – För byggherrar som kommuner är det inte så tydligt vad blir rollen

kopplat till att uppfylla funktionskraven. Det tror jag blir en utmaning.

INFÖR LANSERINGEN AV de nya reglerna bygger också Svensk Byggtjänst en plattform för samverkan och informationsutbyte. Den ska fungera som en vägledning för alla verksamma i sektorn inför och efter reglernas införande.

– Vi kommer inte att ha alla svar när reglerna kommer, utan jobbar organiskt under en lång tid. Det är ett gigantiskt arbete som bygger på samarbete med branschföreningar och andra aktörer. Boverket är den primära källan till information,

men vi vill samla den information som finns där ute i sektorn, säger Christian Sterner.

HAN SÄGER OCKSÅ att ”tusen hjärnor tänker bättre än en” och att branschaktörer som vill bidra med kunskap och kompetens gärna får bidra genom att kontakta Svensk Byggtjänst.

– Just nu fokuserar vi på att sammanställa all den värdefulla kunskap och information som redan finns i sektorn, kopplat till samtliga kapitel och paragrafer i det nya regelverket. Vi får kontinuerligt ny information om innehåll som anknyter till regelverket, och här behöver vi samverka med alla branschaktörer. När detta arbete är klart kommer vi att identifiera eventuella kunskapsluckor och därmed de om-

råden där det finns ett särskilt stort behov av insatser från oss i sektorn. Han fortsätter:

– Det gamla regelverket kan säkert användas lite som rådgivande, men det nya bygger på ett helt nytt synsätt och det blir klurigt att förstå till att börja med. Därför är det viktigt att vi alla hjälps åt att dela kunskap.

Q Hur kan byggbolag och andra i branschen förbereda sig för de nya reglerna?

– Genom att skaffa sig kunskap. Boverket släpper vägledningar och annan information löpande. Vi samlar kunskap från sektorn.

Reglerna träder alltså i kraft den 1 juli 2025 och de har en övergångsperiod på ett år. Under övergångsperioden kan dock beställaren välja att använda antingen de nya byggreglerna,

eller de tidigare, Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tilllämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. Från juli 2026 gäller bara de nya reglerna.

– Så 2026 blir det riktigt skarpt läge och då kan det bli lite mera panik. Men vi hoppas att alla börjar testa de nya reglerna direkt de kommer, så att man snabbt hittar de stora frågorna. Det är viktigt att alla förbereder sig så bra de kan, för det är en stor förändring på gång och vi vill inte att reglerna skapar flaskhalsar. Om ingen vet exempelvis hur man söker bygglov så blir det stopp i branschen, säger Christian Sterner. ANNA SJÖSTRÖM

Topplista: Kärnkraftsprojekt för framtiden

Nyligen togs ett historiskt första spadtag för en ny testreaktor i Oskarshamn. En milstolpe för svensk kärnkraft. Men det är bara ett av flera projekt som ligger i startgroparna. Här är hela listan med nya kärnkraftsanläggningar.

I början av februari to energi- och näringsminister Ebba Busch det för-

sta spadtaget för Blykallas elektriska testreaktor vid Oskarshamns kärnkraftverk i Simpevarp. Bakom testreaktorn står Blykalla i samarbete med OKG, Uniper, ABB, NCC och KTH. – Denna testanläggning är ett viktigt steg framåt för svensk kärnkraftsinnovation och ett bevis på kraften i samarbete. Genom att förena offentliga och privata partners skapar vi en grund för de energilös-

ningar som världen verkligen behöver, säger Jacob Stedman, vd för Blykalla.

TESTREAKTORN KOMMER INTE att producera elektricitet eller laddas med kärnbränsle. I stället ska den testa processer och säkerhetsfunktioner för en blykyld SMR-reaktor som Blykalla utvecklar. Den första fullskaliga SMR-enheten planeras ha en kapacitet på 70 megawatt, med möjlighet till enheter på 140 megawatt.

PROJEKTET I OSKARSHAMN det är bara ett av flera som ligger i startgroparna de kommande åren. I Byggfaktas databas Smart listas sju projekt som har anknytning till kärnkraftsutbyggnaden. Sammanställningen bygger på inrapporterade uppgifter

och uppskattade byggkostnader med en byggstart från och med tre månader bakåt i tiden. Det största projektet är slutförvar för rivningsavfall som byggs i Forsmark och som kommer att ligga på 120 meter under havsytan. På samma område är man även i full gång med att bygga det stora kärnbränsleförvaret för använt kärnbränsle.

SAMUEL KARLSSON

Planerade kärnkraftsprojekt

PROJEKT NAMN KOMMUN KOSTNAD BYGGSTART

Djupförvaring Kärnbränsle Östhammar 5000 mkr dec 2024

Målma 4:9 Valdemarsvik 5000 mkr 2029-2030 SMR-park Motala 5000 mkr 2029-2030

Studsviks industriområde Nyköping 5000 mkr 2029-2030 Clink Oskarshamn 4000 mkr sep 2025

Ringhals kärnkraftverk Varberg Ej officiell 2027-2028

Kapselfabriken Oskarshamn 75 mkr 2027

KÄLLA: BYGGFAKTA SMART POWERD BY HUBEXO

Kort om SMR i Oskarshamn

Q Anläggningen i Oskarshamn byggs av Swedish Modular Reactors AB, ett 50–50 joint venture mellan Uniper och Blykalla.

Q Blykalla planerar att lämna in en formell ansökan för sin första SMR under 2025, med målsättning att ha reaktorn i drift vid decennieskiftet.

Q Projektet har fått finansiering på 300 miljoner kronor, varav 100 miljoner från Energimyndigheten.

Reglerna träder i kraft den 1 juli 2025 och de har en övergångsperiod på ett år.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Christian Sterner

NYA RENAULT MASTER E-TECH ELECTRIC

årets transportbil

5 290 kr

/mån*

inkl vinterhjul och Care Pro service- & reparationsavtal företagsleasing från

företagsleasing nya Master dieselversion från 5 505 kr/mån**

sänk din leasingkostnad. välj eldrivet istället för diesel.

*Renault Master E-Tech electric L2H2: företagsleasing med Renault Finans via Santander Consumer Bank: månadsavgift inkl. vinterhjul, Care Pro service & reparationsavtal och totalt 50.000 km. beräkningen baseras på att leasegivaren erhåller stöd från Energimyndigheten i enlighet med förordningen (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon. I beräkningen görs antagandet att Santander erhåller ett stöd om 40 000 kr sju månader efter att leasingkontraktet startats. månad 1–7 är leasinghyran 6 414 kr och månad 8–36 är leasinghyran 5 019 kr. genomsnittlig månadshyra uppgår till 5 290 kr. observera att beräkningen förändras beroende på storleken på det stöd som beviljas av Energimyndigheten samt den tidpunkt då Santander erhåller stödet från Energimyndigheten. avtalstid: 36 månader och restvärde: 244 308 kr. vid leverans utgår en särskild leasingavgift om 116 191 kr. uppläggnings- och aviavgift tillkommer. samtliga priser är rekommenderade cirkapriser exkl. moms och gäller t.o.m. 28/2 2025. månadsavgift är baserad på rörlig ränta 0,99% (feb-25) och kan t.ex. ändras p.g.a. förändringar i det allmänna ränteläget. sedvanlig kreditprövning sker. med reservation för lokala avvikelser. **Renault Master base line LH2H auto: företagsleasing med Renault Finans via Santander Consumer Bank: månadsavgift inkl. vinterhjul, Care Pro service & reparationsavtal och totalt 60.000 km. avtalstid: 36 månader och restvärde: 179 701 kr. vid leverans utgår en särskild leasingavgift om 81 353 kr. uppläggnings- och aviavgift tillkommer. samtliga priser är rekommenderade cirkapriser exkl. moms och gäller t.o.m. 28/2 2025 eller så länge lagret räcker. månadsavgift är rörlig (feb-25) och kan t.ex. ändras p.g.a. förändringar i det allmänna ränteläget. sedvanlig kreditprövning sker. transportbilen ska hanteras enligt anvisningar i instruktions- och serviceboken och leasetagaren ska på egen bekostnad svara för drift, skötsel, underhåll och reparation av transportbilen. energiförbrukning E-Tech-versioner blandad körning från 22,8 kWh/100 km, CO2 0 g/km (WLTP), förbrukning blandad körning dieselversioner från 7,7 l/100 km, CO2 från 201 g/kmWLTP), vid körning exkl. slitagedelar. med reservation för ändringar, felskrivningar och lokala avvikelser. bilen på bilden är extrautrustad.

renault.se/transportbilar

TOG ÖVER I DEN PERFEKTA STORMEN

Han började som praktikant på MVB Öst och är sedan fyra år tillbaka vd för bolaget. Tobias Lundberg kan företaget som få andra. – Jag har varit här länge och trivs fantastiskt bra, säger han.

TEXT: SAMUEL KARLSSON

På avståndet hörs ett skramlande från en grävmaskin. Slakthusområdet söder om Stockholm genomgår en omfattande förvandling och precis utanför fönstret till MVB Östs huvudkontor pågår arbetet med att skapa nergången till den nya tunnelbanan. Det blir en konkret påminnelse om bolagets verksamhet även om man inte är engagerad i tunneldrivning.

– Vi genomför inte några direkta infrastrukturprojekt men vi jobbar med infranära byggen. Ett av våra största projekt just nu är den nya tunnelbanestationen vid Södra Hagalund, säger Tobias Lundberg. Det är nu snart fyra år sedan han tillträdde som vd för MVB Öst. Han har haft en rad olika befattningar inom bolaget i mer än 20 år. Han började som praktikant och avancerade sen snabbt till rollen som entreprenadingenjör och har därefter varit arbetschef, entreprenadchef och vice vd. Han menar att det är en styrka att han lärt känna företaget från insidan.

– Jag har själv varit med i de flesta situationer och arbeten och det ger mig en förståelse för när det kan vara extra tufft och medarbetarna kan behöva stöd. Men också när man inte ska vara framme och peta i grejer. Jag tror mycket på att ge medarbetare ansvar och förtroende för att de ska utvecklas, säger han.

SOM BOLAG ÄR MVB lite annorlunda mot många andra aktörer på marknaden. Det är Sveriges största privatägda byggbolag och i bakgrunden finns Gullringsbo Egendomar och fastighetsprofilen Hans Eliasson. Nuvarande ägarbild går tillbaka till år 2000 och då hade man en grundidé att skapa en mellanstor byggkoncern.

– Det fanns en vision om att bygga upp verksamheten i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Ambition var att få en omsättning på en miljard i varje region. Det tog ungefär tjugo år innan koncernen nådde och passerade den målsättningen, säger han.

Bolaget startade med att köpa upp Munka-Ljungby Väg och Bygg och det blev grunden för koncernen i Skåne. Sedan har man namnändrat till Mark, väg och bygg och idag säger man bara MVB. Efter uppköp i Stockholm och Göteborg etablerade sig koncernen även i storstadsregionerna och sedan tre år tillbaka har man ett bolag i Västerbotten med regionala kontor i Skellefteå och Umeå. För Tobias Lundberg innebär bolagiseringen i MVB Syd, MVB Väst, MVB Öst och MVB Nord att verksamheten drivs i autonoma bolag med en stark koncernen i ryggen.

– Det är svårt att styra verksamheten på distans. Det är så stora skillnader mellan regionerna och vi vill vara

nära vår marknad utan toppstyrning. Vi har det stora bolagets kapacitet men det mindre bolagets flexibelt. Inom koncernen samarbetar vi i de delar där vi har nytta av varandra men vi måste inte göra allt likadant och det är en styrka.

FOKUSERINGEN PÅ storstadsregionerna har varit framgångsrik för MVB som koncern. Enligt Tobias Lundberg finns det alltid projekt även om man kan behöva justera fokus i olika affärsområden.

– Marknaden och konjunkturen slår lite olika. Vi går ganska brett och bevakar nyproduktion av bostäder, stora kommersiella projekt, kontor, skolor, offentliga kunder samt mycket åt försvaret och tunnelbanestationer. Men även rotprojekt. Genom att vara så breda har vi alltid en god volym och vi är duktiga på att flytta fokus, säger han.

Under de 22 åren som MVB Öst varit ett bolag i egen regi har man haft en stabil tillväxt. Detta trots att Tobias första tid som vd präglades av pandemi och kostnadsökningar pådrivna av inflationen som pressade marginalerna.

– När jag kom in som vd så var det mitt i den perfekta stormen. Men vi lyckades hålla i gång verksamheten bra ändå. Nu i början av 2025 går vi in med den starkaste orderstocken som vi någonsin haft. Det är ganska kul att kunna göra det i de här lite bistra tiderna, säger han. Totalt jobbar det runt 550 anställda inom hela MVB-koncernen. Verksamheten i Stockholm har närmare 100 medarbetare och under förra året förstärkte man med 30 personer på tjänstemannasidan.

– Vi har expanderat när andra dragit ner och har lyckats anställa väldigt mycket bra människor. Med bra medarbetare får man bra projekt. Framgång föder framgång och marknaden spelar oss i händerna. Men även om vi anställt många nya medarbetare så innebär det inte att vi ska växa okontrollerat. Vi har alltid prioriterat lönsamhet före tillväxt. Vi är försiktiga med att växa för fort. Den tuffa starten på vd-posten menar Tobias Lundberg har bidragit till att han utvecklats både som ledare och människa.

– Jag tror att jag blivit lugnare som människa och mer ödmjuk inför hur snabbt marknaden kan svänga. Gamla sanningar som jag har lärt mig under mer än 20 år i branschen kan snabbt förändras. Nyckeltal som jag haft i ryggmärgen är helt irrelevanta på grund av prisökningarna. Men det har faktiskt gjort mig mycket mer lugnare och stabilare, säger han.

Q Hur är du som ledare?

– Jag tror att jag är närvarande och tillgänglig. Det är nog mina styrkor som ledare. Vi har en platt organisation. Då krävs att jag är tillgänglig för mina medarbetare och jag gillar att se hur människor utvecklas.

Q Vilka utmaningar ser du i jobbat som vd?

– När bolag växer och utvecklas är tiden alltid en bristvara. Ibland kan jag inte vara så tillgänglig i den utsträckning som jag skulle vilja. När vi anställer många nya medarbetare blir det också utmanande att behålla kulturen i företaget. Vi är väldigt måna om vår företagskultur och det är något vi får jobba hårt med att bevara.

Jag tror att jag blivit lugnare som människa och mer ödmjuk

Det är vitaliserande och bra med nya människor och idéer, men man får inte glömma bort kulturen och att alla ska känna sig inkluderade.

Q Vad har ni för företagskultur?

– Den är väldigt entreprenörsinriktad. Man ska gilla att göra affärer. Gilla att bygga. Vi är väldigt stolta över att vara byggare. Vi har en familjär ställning och tar hand om varandra. Vi hjälps åt och har aldrig haft några interna konflikter.

Q Vilka är fördelarna med att jobba i ett familjeägt bolag?

– Det gör att vi kan hålla våra strategier och satsa även om det är dåliga tider. Att ägarfamiljen har en långsiktighet är en av de största orsakerna att jag varit så länge i bolaget. Vi är trygga i vårt arbetssätt och behöver inte ändra riktning när det blåser storm. Det tror jag uppskattas av våra kunder.

Q Hur blev du intresserad av byggbranschen?

– Min familj har jobbat i byggbranschen i flera generationer. Jag var med min pappa på byggen i ung ålder. Det var aldrig något alternativ. Jag har alltid älskat den här branschen. Det har varit min grej.

Q Är det något projekt som du tycker varit extra roligt att vara med och genomföra?

– Ett projekt som ligger mig varmt om hjärtat är Bank Hotel som vi byggde. Vi jobbade tätt med en antikvarie och restaurerade ett gammalt bankpalats som nu är hotell och restaurang. Byggnaden hade förvanskats lite över tid och vi fick återställa det. När Frankrikes president Macron var i Sverige nu senast bodde han där. Det är lite kul med prestigeprojekt, det kan man vara stolt över.

Q Ser du några faror för er verksamhet vid horisonten?

– Det är klart att ingen kan vara lugn i den omvärld som vi lever i idag. Men jag tror ändå att vi går mot ljusare tider. Och jag tror att det finns ett stort behov i Stockholm som marknad. Jag vill tro att det löser sig, säger Tobias Lundberg.

TOBIAS LUNDBERG

Ї Titel: vd MVB Öst

Ї Ålder: 46

Ї Boende: Vasastan i Stockholm.

Ї Familj: Sambo Johanna och tre små tjejer.

Ї Bakgrund i korthet: Uppvuxen i Huddinge. Studerade på KTH till civilingenjör på väg och vatten. Har jobbat hela sin karriär på MVB.

Ї Senast lästa bok: Kodnamn Medusa av Mikael Ressem.

Ї Senast spelade låt: America remains med The Highwaymen

Ї Senaste resa: Paris och åt god mat.

Ї Helst en ledig dag: Någon aktivitet med barnen.

Ї Kuriosa: Har ett SM-guld och NM-brons i mountainbike.

Tobias Lundberg har gått den långa vägen för att nå vd–stolen på MVB.

KRÖNIKA

BF och specialistföretagen borde presentera egna åtaganden

När detta skrivs rasar en intensiv debatt om Byggnads propå att på bred front införa en begränsning av antalet UE-led. Byggnads har förslaget i den guide för offentliga handlingar man presenterade före jul sedan och i debatten såg det också ut som att man drev kravet i årets avtalsförhandlingar. På den punkten har dock Byggnads valt att göra (tillfällig?) ”halt”. Frågan är dock fortsatt intressant från ett branschpolitiskt perspektiv. Det gäller både i sak och i form. Från Byggföretagens sida har man valt att tillsammans med specialistföretagen gå ut i stora annonser mot UE-ledsbegränsningar men som också har tydlig udd riktad mot Byggnads som fackförbund.

DEN SOM SNEGLAR mot Norge kan konstatera att där har parterna valt en annan väg. För att stävja fusk och kriminalitet har man ingått överenskommelser som bygger på att man gör egna åtaganden med syfte att stävja fusk och kriminalitet inom byggbranschen. I flera fall har detta även skett i samspel med offentliga myndigheter, bland annat 2015 och 2020 när man tecknat frivilliga överenskommelser om att begränsa antalet UE-led.

För Veidekke, som tillämpat begränsning av antalet UE-led till 2 sedan 2014 i Norge och 2016 i Sverige, ger den pågående debatten ett

märkligt intryck. Ingen, allra minst Veidekke, påstår att UE-ledsbegränsningar löser alla problem. Man kan snarare se åtgärden som ett av flera nödvändiga ”trafikmärken”. Frågan bör ses i ljuset av fuskets grundläggande karaktär som primärt finns i bemanningsledet av produktionskedjan.

VEIDEKKES FÖRDJUPANDE bolagsutredningar visar att problemen sällan finns hos HE eller UE 1. Problemet med fusk uppträder i led 2 (och fortsatt nedåt om flera led tillåts) och är närmast uteslutande kopplat till ”armar och ben”. Om UE 2 baserar sin bemanning på utländska (utomnordiska) yrkesarbetare med låg eller obefintlig facklig organisationsgrad är träffen på fusk närmast 100 procent. Det gäller oavsett om företagen är svenska AB eller utlandsregistrerade, om man är medlemmar i Byggföretagen eller har hängavtal eller om man är knuten till någon av specialistföretagens arbetsgivarorganisationer. Detta är pudelns kärna. Som debatten inte förhåller sig till. Den norska erfarenheten, som finns belyst i akademiska studier och även bekräftas av arbetsgivarnas intresseorganisationer, visar att begränsningar av UE-led ökar överblicken på arbetsplatsen och underlättar andra typer av administrativa kontroller. I den norska de-

batten saknas röster som påstår att UE-ledsbegränsningar slår undan fötterna för de mindre och medelstora företagen. Begränsningen gäller nämligen endast vertikalt. HE kan engagera ett godtyckligt antal UE 1, som i sin tur kan engagera ett obegränsat antal UE 2 men då i horisontellt led under eget ansvar. I de annonser som Byggföretagen och specialistföretagen just nu publicerar i affärspressen understryker man förvisso att man ”står upp för sund konkurrens” och att man har fokus på att ”bekämpa fusk i alla delar av leverantörskedjan”. Bra så men synd då bara att man inte passar på att presentera ett antal egna förslag eller åtaganden. Istället pekar man mot myndigheterna som man, förvisso helt korrekt, menar borde göra mer.

DET KAN I sammanhanget vara värt att påminna om vad som är själva grundbulten i den så kallade svenska arbetsmarknadsmodellen. Den innebär att staten överlämnat till parterna att ”reglera villkoren” på arbetsmarknaden. Med denna rättighet följer också ett ansvar att säkerställa att villkoren efterlevs via ”övervakning och kontroll”. Som tyvärr har mycket i övrigt att önska. Jag är ledsen att jag behöver påpeka det men fusk med löner, sociala avgifter och inkomstskatter hittar man

inte genom att följa data över inloggningen på våra arbetsplatser eller ens genom bättre rutiner för inskrivning av individer och företag. Fusket kontrolleras via skrivbordsanalyser av uppgifter från årsredovisningar, utstationeringsregistret, ID 06, Fora och Lösen.

NÅGOT ÅR FÖRE pandemin gjorde Byggföretagen en bred ansats att ta tag i problemen. Jag minns som igår en konferens norr om Stockholm som summerades med orden, ”om fem år ska det ha samma status att vara medlem i Byggföretagen som Advokatsamfundet”. Det är fortfarande en alldeles utmärkt ambition som jag gärna skulle vilja se manifesterad i en annonskampanj.

Grönt ljus för stora infraprojekt

Regeringen ger grönt ljus för byggstart av tolv stora infrastrukturprojekt. Det är bland annat satsningen på Norrbotniabanan sträckan Dåva-Skellefteå, E22 förbi Söderköping och järnvägen i Göteborg med överdäckning av E45:an.

Andra projekt får rött ljus och ska tillbaka till Trafikverket för ytterligare beredning.

Totalt handlar det om investeringar på 22 miljarder kronor, i 2021 års prisnivå. Projekten som nu får grönt ljus finns med i den förra nationella planen för infrastruktur, som innefattar åren 2022-2033.

– Det här innebär byggstart av flera viktiga och stora projekt, som förbättrar för både människor och företag, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

TOLV PROJEKT FINNS med på listan, och ministern valde särskilt att lyfta fram godsstråket genom Bergslagen, Luleå Central och järnvägen i Göteborg med överdäckning av E45:an.

– Godsstråket genom Bergslagen är ett av Sveriges viktigaste för industrins transporter till kontinenten och genom den här satsningen så ökar framkomligheten och robustheten på banan.

Norrbotniabanan Dova-Skellefteå är det största projektet som nu, efter en lång process, får klartecken.

Godsstråket genom Bergslagen är ett av Sveriges viktigaste för industrins transporter till kontinenten

– Skellefteå är Sveriges största stad utan koppling till järnväg – nu blir det ändring på det. Det här är mycket viktigt för hela regionen, sa Andreas Carlson vid pressträffen. När det blir byggstart är inte klart, men enligt Carlson är det ”nära förestående”

– De är väldigt redo att börja bygga. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari poängterade Malmbanans betydelse för den gröna omställningen.

– För att klara av att ställa om behövs satsningar på transport och infrastruktur och satsningarna på Malmbanan innebär en viktig kapacitetsökning. Den knyter samman industri och gruvor i norra

Sverige med hamnarna i Narvik och Luleå. Malmbanan är Sveriges tyngst belastade järnväg och flera av de stora industrisatsningarna i norr innebär ökad trafik Malmbanan, säger hon.

SATSNINGARNA PÅ MALMBANAN har tidigarelagts några år och gäller för fyra platser: Sikträsk, Harrträsk, Näsberg och Nourtikon.

Malmbanan är enkelspårig och ger därför begränsade möjligheter för tåg att mötas.

– Det innebär att störningar och förseningar får väldigt stora effekter för transporterna längs järnvägen. Kostnaderna för Malmbanan uppgår till cirka 480 miljoner kronor och innebär en kapacitetsökning på cirka 30 procent mellan Boden och Gällivare.

– Det är relativt enkla åtgärder som ger samma effekt som det varit dubbelspår. Enligt den information jag fått så är Trafikverket redo att börja bygga innan sommaren, säger Andreas Carlson.

– En viktigt del i södra Sverige är att ta höjd för Fehmarn Bält-förbindelsens öppnande. Utbyggnaden av godsbangården, spår 58, i Malmö, är ett exempel. Men det finns

”Projektet

Trafikverket påbörjar arbetet med Norrbotniabanan innan sommaren.

– Projektet är oerhört efterlängtat i regionen, och detta är en viktig milstolpe, säger Lars Bergdahl, programchef, Trafikverket.

flera andra delar som Trafikverket får jobba vidare med i så hög takt som möjligt, säger Andreas Carlson.

DEN SISTA PUNKTEN som togs upp på pressträffen är de projekt som just nu får rött ljud, alltså inget beslut om byggstart.

– Det är en del i regeringens mycket aktiva arbete med kostnadskontroll. Detta innebär inte,

vill jag vara tydlig med, att de här delarna utgår ut den nationella planen.

I STÄLLET HANDLAR det om kraftiga kostnadsökningar av projekten och därför får Trafikverket fram till 19 maj på sig att se över projekten igen.

– Vad kan göras för att sänka kostnaderna? Alternativt vad kan göras för att få in mera pengar,

Grönt, gult och rött ljus – alla infraprojekten:

Grönt – projekten som Trafikverket får byggstarta 2025–2027:

Q Norrbotniabanan Dova-Skellefteå

Q Malmbanan Sikträsk, bangårdsförlängning

Q Malmbanan Harrträsk, förlängning av mötesstation

Q Malmbanan Näsberg, förlängning av mötesstation

Q Malmbanan Nourtikon, förlängning av mötesstation

Q E22 förbi Söderköping

Q Godsstråket genom Bergslagen, kapacitetshöjande åtgärder

Q Dalabanan, åtgärder för ökad turtäthet och kortare restid

Q E4 Broänge-Daglösten, mötesseparering

Q Järnvägen i Göteborg med överdäckning av E45;an

Q Luleå C, flytt av personvagnsuppställning (etapp1)

Q Sundsvall resecentrum, tillgänglighet och plattformar mm

Gult – projekten som förbereds för byggstart år 2028–2030:

Q Markarydsbanan Knäred, mötesspår

Q Malmbanan Murjek, förlängning av mötesstation

ökad medfinansiering. Eller en kombination av båda delarna. Ökningarna i kostnaderna för de projekt som nu går tillbaka till Trafikverket ligger på mellan 15 och 30 procent.

– Den här regeringen har lagt mer pengar på infrastruktur, men vi vill också få mer infrastruktur för pengarna, säger Anderas Carlson.

Q Hässleholm–Helsingborg, förlängt mötesspår och höjd hastighet

Q Malmö godsbangård, utbyggnad av spår 58

Q Ådalsbanan Västeraspby, vändslinga

Q E4 Trafikplats Ljungarum, genomgående körfält

Rött – projekten som Trafikverket får tillbaka för utredning:

Q Sävastklinten–Norra Sunderbyn ny mötesstation och partiellt dubbelspår

Q E4/Lv259 Tvärförbindelse Södertörn

Q E4/E20 Hallunda– Vårby, delen Fittja–Vårby

Q Katrineholm, förbigångsspår

Q Sundsvall C– Dingersjö, dubbelspårsutbyggnad, etappen Sundsvall C–Kubikenborg

Q Vänersjöfarten, Trollhätte kanal

Q För objekten ERTMS, TC Göteborg och ERTMS, TC Stockholm–Gävle får Trafikverket i uppdrag att komplettera det inkomna underlaget.

är efterlängtat i regionen”

– Det är förstås mycket glädjande att vi nu har fått byggstartsbeslut. Det är ett kvitto på det arbete vi lagt ner i projektet, att vi nu får finansiering och förtroende att börja bygga. Projektet är oerhört efterlängtat i regionen, och detta är en viktig milstolpe, säger Lars Bergdahl, programchef, Trafikverket.

I första hand kommer avverkningen längs den tolv mil långa sträckan att påbörjas. Trafikverket kommer också påbörja byggandet av bygg- och ersättningsvägar, samt inleda upphandling av entreprenader, där de första upphandlingarna sker i området runt Sävar. Hus som har lösts in kommer också att börja rivas. Det nya elljusspåret i Robertsfors är också ett arbete som kommer att påbörjas under året.

– Vi har under det senaste året fortsatt att arbeta med bygghandlingar och genomfört förberedande arbeten, som exempelvis markåtkomst. Nu får vi klartecken att ta ytterligare steg, bland annat att påbörja avverkningen. Vi siktar på att detta ska ta fart innan sommaren, säger Lars Bergdahl. Det är ett omfattande arbete som ska genomföras, där järnvägen kommer att gå genom skogs- och myrmark, men också

genom stadskärnor och samhällen. Arbetet med planeringen för sträckan Skellefteå–Luleå fortsätter parallellt.

BESKEDET OM NORRBOTNIABANAN

togs emot med glädje av Region Västerbotten och Skellefteå kommun, – Äntligen! Vi har kämpat länge för det här, och det är fantastiskt att det nu händer, säger Rickard Carstedt, regionråd (S) Region Västerbotten.

Regionen menar att Norrbotniabanan kommer att bli en viktig del i den fortsatta utvecklingen av Västerbotten och verksamheterna i den gröna omställningen, som har ett stort behov av ytterligare kompetens.

– Västerbotten är en glesbefolkad region, och har för små arbetsmarknadsregioner idag. Med Norrbotniabanan knyter vi ihop de två starka

noderna Umeå och Skellefteå, och även samhällena däremellan, säger Rickard Carstedt. – Det här beskedet som präglats av lång väntan och stor ovisshet är både glädjande och nödvändigt, eftersom det pågår ett historiskt omfattande grönt samhällsbyggande i norra Sverige. Enbart i Skellefteå och Umeå i Västerbotten investerar näringslivet i storleksordningen 150 miljarder de närmaste åren. Det handlar bland annat om vindkraft, gruvbrytning, energiproduktion, elektrobränsle samt infrastruktur i form av hamnar och bostäder. Vi har länge önskat ett större statligt engagemang i de stora framtidssatsningarna, som hela landet tjänar på. Ur det perspektivet är dagens besked väldigt glädjande, säger Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå.

ANNA SJÖSTRÖM

Regeringen lyfter Malmbanans betydelse för den gröna omställningen. Eftersom den är enkelspårig får störningar, som vid urspårningen i slutet av 2023, stor påverkan på trafiken och transporterna.

Västerbotten – mer än bara Northvolt

Trots ekonomisk kris vid Northvolt finns det stor framtidstro i Västerbotten. Inte minst för den gröna omställningen och träbyggandet. Det menar Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten och ordförande i föreningen Trästad.

– Den gröna nyindustrialiseringen fortsätter i norra Sverige, säger hon.

Redan 2004 antog en helt enig riksdag ”Den nationella träbyggnadsstrategin”. Den syftade till att skapa ett engagemang för ett ökat byggande i trä. I samband med detta formades också nätverket Trästad bestående av ett antal kommuner med intresse för ett utvecklat träbyggande.

Idag har föreningen Trästad Sverige en styrelse med 13 ledamöter där landshövdingen i Västerbotten är ordförande. Posten innehas sedan några år tillbaka av Helene Hellmark Knutsson.

– Jag har själv en bakgrund som kommunalråd i Sundbybergs kommun som var ganska tidigt ute med att bygga flerfamiljshus med trästomme. Därför så hade jag redan innan jag började som landshövding i Västerbotten ett engagemang för de här frågorna. Både vad gäller hållbart byggande och kommunernas roll i den viktiga processen, säger hon.

LÅGKONJUNKTUREN HAR LEGAT som en blöt filt över allt byggande de senaste åren men trots det har andelen trästommar ökat.

– Det finns en stark efterfrågan för att bygga i trä. När man tittar på flerfamiljshus så låg det i början av 2000–talet på några få procent men idag är det 20 procent av alla projekt

som byggs med trästomme. Det har varit en ännu snabbare utveckling när det handlar om kommersiella och offentliga lokaler som förskolor och kontorsfastigheter. I Sickla ser vi hur Stockholm Wood City växer fram där man bygger ett helt nytt kvarter i trä, säger Helene Hellmark Knutsson.

Hon menar att Sverige ligger långt framme när det handlar om att bygga högre hus med trästomme och även när det gäller att bygga på befintliga hus. Så kallad Timber on top.

Det som satt Skellefteå på kartan internationellt är inte Northvolt utan Sara Kulturhus

– Vi har en väldigt innovativ skogs– och träindustri. I Västerbotten finns exempelvis Martinssons som är en framträdande aktörer när det gäller träbyggandet. Och det som satt Skellefteå på kartan internationellt är faktiskt inte Northvolt utan Sara Kulturhus, säger hon.

DEN GRÖNA OMSTÄLLNINGEN måste ske i alla delar av samhället, menar Helene Hellmark Knutsson. Det handlar både om byggsektorn och transportsektorn men också om råvarubaserad industri.

– Även om det har varit mycket fokus på några stora prestigeprojekt som Northvolt och Stegra så är de trots allt bara en del av den gröna omställningen. Alla industrier investerar enorma pengar för att ställa om. Både för att klara klimatmålen och för att vara konkurrenskraftiga i framtiden.

Q Vad kommer hända i Västerbotten? – Jag tror det kommer fortsätta gå bra. Vi kommer se en del projekt som inte blir av. Andra som skjuts fram i tiden men på det stora hela kommer investeringarna att öka. Vi har två städer, Skellefteå och Umeå, som fortsätter växa. Vi ser ingen inbromsning i investeringarna och vi har fortfarande Sveriges lägsta arbetslöshet. Vi ser positivt på framtiden. Men vi som land måste hänga med nu. Det vi har brist på, förutom människor, är investeringar i infrastruktur. Nu måste Norrbotniabanan byggas. Det behövs också investeringar i forskning och utbildning som stödjer omställningen. Där behöver vi det nationella stödet

Q Har Northvolt–konkursen inneburit en knäck för självförtroendet för regionen?

– Nej det tycker jag inte. Vi har så många andra projekt på gång som kommit lite i skymundan eftersom det varit så enormt ensidigt fokus på Northvolt. Det är 3000 anställda som jobbar på fabriken och nu måste man ta sig igenom rekonstruktionen. Många tror att Northvolt är den enda industrin i Skellefteå men det är en gamma industristad med Boliden och Rönnskärsverken som funnits där länge, till exempel. Självförtroendet sitter inte i Northvolt, säger hon. Räknar man ihop både Västerbotten och Norrbotten så är det 1 000 miljarder som ska investeras i ny industri i regionerna de kommande åren. I Västerbotten handlar det om ungefär 150 miljarder.

– Vi ser ljust på framtiden. Vi har ett fortsatt behov av att bygga nya bostäder i Umeå och Skellef -

Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbotten och ordförande i föreningen Trästad, ser ljust på utvecklingen i norra Sverige.

teå men även i mindre orter där många vill bo i småhus. Men alla stora investeringar bygger på att man har bra ramvillkor och långsiktiga förutsättningar. Börjar det vackla då läggs mycket ansvar på de enskilda kommunerna att klara av investeringarna på egen hand, säger Helene Hellmark Knutsson. En helt ny rapport, som tagits fram av SCA, visar att skogsnäringen i landets fyra nordligaste län också ger upphov till 19 100 jobb och skapar årligen en nettoexport från de aktuella länen på 27 miljarder kronor, vilket är jämförbart med 70 procent av hela landets nettoexport av metall.

SAMUEL KARLSSON

Tufft att få ihop kalkylen i Boden

Etableringen av stålverket Stegra i Boden har inneburit en rusch på bostadsmarknaden i kommunen. 2 700 nya bostäder behövs.

– Den tuffaste utmaningen just nu är att exploatörerna ska få ihop sina kalkyler för att bygga, säger Ellinor Isaksson Larsson, plan- och exploateringschef i kommunen.

Under 1990-talet revs hundratals lägenheter i Boden. Det allmännyttiga bostadsbolaget Bodenbo stod med mellan 600 och 700 tomma bostäder, många i helt okej bruksskick, men bolaget blödde pengar och hade inte råd att kallhålla dem.

– Med facit i hand hade vi behövt dem idag, men det var ett annat läge då, säger Ellinor Isaksson Larsson. Både sjukhuset och vårdhögskolan flyttade från kommunen och militären drog ner sin verksamhet.

I SAMBAND MED att stålverket håller på att etablera sig väntas behovet av bostäder öka kraftigt, men de senaste åren har det skett en kraftig inbromsning av bostadsbyggandet.

– Inflyttningen är på gång och det finns ett stort intresse för att bygga men det är tufft för exploatörerna att få ihop kalkylerna, särskilt som det statliga stödet försvann för hyresrätter och studentbostäder. Vi hoppas att det lättar nu när ränteläget ser ut att bli bättre, säger Ellinor Isaksson Larsson.

Kommunen har dialog med intresserade och flera exploatörer och hoppas komma igång med flera byggen före sommaren.

– Framförallt har vi lokala bolag som har växlat upp och ser sin chans. Men också Bodenbo har tagit ett väldigt stort ansvar.

Kommunen har en god beredskap med färdiga markanvisningar och har jobbat hårt med detaljplaner, berättar hon. Man satsar mycket på att förtäta befintliga områden, samtidigt som det finns många byggklara tomter utanför samhället för dem som vill bo naturskönt på landet.

– Vi försöker tänka smart, grönt och hållbart och utveckla det vi redan har med befintlig infrastruktur. Kommunens bostadsförsörjningsprogram har ett övergripande mål att kunna erbjuda en bra bostad till rimlig kostnad med en bra boendemiljö och bra boendeservice, något som också är viktigt för att kunna attrahera nya invånare. I arbetet med fördjupade översiktsplaner har medborgarna fått komma med önskemål och synpunkter på hur man kan förbättra befintliga områden.

FOKUS LIGGER I huvudsak på att bygga lägenheter, för att snabbt öka antalet bostäder, men planen är också att spränga in par- och kedjehus för att få en blandad population. – Vi har socioekonomiskt starkare och svagare områden i Boden idag och vi jobbar mycket med att hitta en blandad upplåtelseform i våra bostadsområden för att skapa dynamik. Siffrorna för det senaste året visar

på 1 391 inflyttade, och 1 216 utflyttade i Boden. Flyttnettot ligger därmed på 175 nya invånare, men inflyttningen väntas öka kraftigt.

Målsättningen är att Boden ska växa från 28 000 till 33 000 invånare och då behövs 2 700 nya bostäder.

– Just nu är det inte så lätt att få tag i boende i Boden. Därför har vi jobbat väldigt nära Stegra i att skapa entreprenörsboenden. Det är väldigt viktigt att de som är här och bygger upp fabriken och kanske ska vara här i ett, två eller tre års tid inte köper upp villor och lägenheter som de som ska bli permanentboende behöver få möjlighet att köpa, säger hon.

Q Känner du någon oro inför att satsa så mycket på bostadsbyggande med tanke på hur det har gått i Skellefteå med Northvolt?

– Nej, vi får inga signaler om att det är svajigt för Stegra utan vi tror

på den här etableringen och att stålverket kommer att vara i drift 2026 som planerat. Det här är ju en helt annan typ av industri – det handlar inte om bilbatteritillverkning utan om ett nytt stålverk. Europa har inte byggt ett nytt stålverk på 60 år och det är en industri som verkligen behöver en grön omställning.

MARKUS MANNSTRÖM ÄR Bodenchef på Stegra och är förvissad om att stålverket kommer att tas i drift sommaren 2026 som planerat. Inne på Stegras site som är 270 hektar till ytan, har DRI-tornet, som så småningom ska bli 145 meter högt, börjat skjuta upp ur marken. I tornet ska järnmalm med hjälp av vätgas förvandlas till järnsvamp. Även stommen till den 110 meter höga industribyggnaden där ljusbågsugnarna kommer att finnas har tagit form. Tak håller

på att läggas och väggar sätts upp. 1 juni 2023 fick Stegra sitt miljötillstånd av Mark- och miljödomstolen och 50 procent av den framtida produktionen finns det redan bindande avtal på berättar Markus Mannström. De stora köparna är fordonsindustrin och byggindustrin.

– Stålindustrin är en av de mer smutsiga industrierna vi har i världen och står för en stor del av koldioxidutsläppen. Det gröna stålverk vi bygger här kommer att bli ett stort och viktigt bidrag till att utveckla vår planet, säger han. Under byggperioden är det flera tusen människor som arbetar i Boden. När stålverket är i drift behövs 1 500 personer i verksamheten.

– Därtill uppkommer alltid nya arbetstillfällen i och med en sådan här etablering, tillägger han.

BOLAGET HAR EN uttalad ambition att de som börjar jobba hos dem ska bosätta sig i Boden eller i närområdet. – Det stärker den företagskultur som vi vill bygga upp. Vi tror inte på fly-in-fly-out.

Stegra och kommunen har ett nära samarbete när det gäller alltifrån industriområdet där stålverket byggs till miljön runtomkring och att locka och välkomna nya invånare, men också när det gäller entreprenörsbostäder, vanliga bostäder, vägar och järnväg

som ska byggas. ULRIKA VALLGÅRDA

Så här ser det ut på industriområdet just nu och Stegra räknar med att kunna ta stålverket i drift under 2026 som planerat. FOTO: STEGRA

Ellinor Isaksson Larsson är plan- och exploateringschef i Bodens kommun. FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Stegras site är på totalt 270 hektar. I området märkts bland annat DRI-tornet, där järnmalm med hjälp av vätgas ska förvandlas till järnsvamp, och som kommer att bli 145 meter högt. FOTO: STEGRA

Markus Mannström är Bodenchef på Stegra. FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Stålverket skapar sug efter bostäder

När byggföretaget MBT Nord hade projekterat för sitt första flerfamiljshus kom beskedet om Stegras etablering i Boden.

– Det är jättekul att det händer saker i vår kommun och det verkar redan vara brist på bostäder, säger Per Hansson som driver företaget med sin bror.

I kvarteret Biet på Sveafältet i Boden bygger MBT Nord tre flerfamiljshus.

Det är totalt 45 lägenheter – hyresrätter med ettor, tvåor och treor i två– och trevåningshus med en stor gård emellan.

– Vi ville skapa något mer socialt än ett punkthus. Alla har en egen uteplats eller balkong och så är det en grillplats i mitten.

MATERIALET ÄR TRÄ på gjuten betongplatta och fasaderna består av sten eller lasyrbehandlat trä. Trap-

porna är av stål både utvändigt och invändigt.

– Det är praktiskt och inte halkigt.

I trevåningshuset är det hiss.

Lägenheterna har relativt hög standard med induktionshäll, inbyggd mikrovågsugn, diskmaskin, möjlighet att installera tvättmaskin, klinker i hallen och ekparkettgolv.

De har antingen en bredare loftgång eller en inglasad balkong beroende på vilket väderstreck de vetter mot, så att alla ska kunna sitta ute i solen.

DEN STORA KLOCKAN mitt på gården är över hundra år och kommer från den gamla skolan som låg här tidigare. Det finns också cykelförråd, soprum, vaktmästeriförråd och lägenhetsförråd. Alla lägenheter har var sin parkeringsplats.

Hyresgästerna är i alla möjliga åldrar, från 20 till 80. Ett par av dem är inflyttade, anställda på Stegra,

men majoriteten är bodensare sedan tidigare. De äldre försöker de placera på bottenvåningen för att det ska vara bekvämt för dem.

– Vi tänker att många som har bott i hus tidigare kanske vill bo så här med lite grön inramning och egen uteplats, säger han.

De bygger bara ett hus per år.

– Dels klarar vi inte kapitalmässigt av att bygga snabbare, dels har vi inte personal för att bygga allt på en gång, förklarar han.

PÅ SÅ SÄTT har det egna kapitalet räckt och de har dessutom klarat sig genom lågkonjunkturen utan problem.

Det tredje huset som byggs nu

ska inrymma 21 lägenheter och vara klart för inflyttning i maj. Det är det första som byggs i tre våningar.

– Det var först nu som vi kände att vi hade blivit tillräckligt varma i kläderna för att bygga tre våningar.

Både Per Hansson och hans bror Klas Rendahl gick treårig teknisk linje på gymnasiet. De började jobba inom mark– och anläggning och 2008 bestämde de sig för att starta egen firma i samma bransch.

Det var först nu som vi kände att vi hade blivit tillräckligt varma i kläderna för att bygga tre våningar

– Vi har båda ett starkt driv så för oss var det ett naturligt steg.

På somrarna var det fullt upp, men vintertid hade de inte så mycket att göra.

Av en slump fick de en förfrågan om att bygga en villa åt en privatperson och antog utmaningen. Sedan fortsatte det på den vägen och successivt har företaget växt från två anställda till 13. Alla anställda är snickare, resten av kompetensen som behövs köper de in av entreprenörer.

BRÖDERNA FÖR EGEN del har lärt sig snickra själva, vilket har gått bra tack vare ett starkt intresse.

När de hade byggt ett antal villor, stugor och garage började de se sig om efter ett begagnat hyreshus att rusta upp, men tyckte att det krävdes så mycket åtgärder att de räknade på att bygga själva istället.

Kort om MBT Nord

Q Säte: Boden

– Dels för att sysselsätta vårt eget folk, dels för att få ett mervärde genom att förvalta det.

Det var lite pirrigt i starten, erkänner han.

– Det är lite fler regler och paragrafer att följa, men vi gillar utmaningar.

2021 när det första hyreshuset stod klart startade de även ett fastighetsbolag, MBT fastigheter. Idag har de en egen bostadskö på 200 personer. De har också planer på att bygga ett likadant trevåningshus som de bygger nu på granntomten.

KOMMUNEN HAR VARIT behjälplig hela tiden och haft korta handläggningstider, berättar han.

Än så länge har de inget kontor, utan sköter det administrativa arbetet hemma samt anlitar en redovisningsbyrå för bokföringen.

– Det är ju en kostnadsfråga. De har däremot en lokal där de spikar väggar i närheten av där de bor.

När de bestämde sig för att bygga det första hyreshuset hade de ingen aning om att Stegra skulle etablera sig i Boden, så det har aldrig varit avhängigt av det.

– Men det kanske är lite på grund av Stegra som vi fortsätter att bygga flera hus. Det är roligt med utvecklingen i Boden.

Han känner dock inte att de är beroende av att stålverksprojektet ska bli lyckosamt för att deras egna företag ska överleva.

– Jag är ändå trygg i att vi får hyra ut våra lägenheter.

ULRIKA VALLGÅRDA

Q Arkitektbyrå som ritat husen i kvarteret Biet: a och d arkitektkontor

Q Omsättning i MBT Nord: 60 miljoner kronor

Q Omsättning i MBT fastigheter: 5,7 miljoner kronor

Q Antal anställda: 13

De nya lägenheterna ska vara inflyttningsklara i maj.

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Per Hansson och hans bror gillar utmaningar. Det var därför firman började bygga flerbostadshus. FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Per Hansson

Rejäl uppdatering av Toyota Proace Max

Toyotas stora skåpbil Proace Max får ett rejält ansiktslyft både vad gäller design och teknik. Batteriet är nu på 110 kWh och gör att ekipaget kommer upp till 42 mil mellan laddningarna.

Designen har stora, släta ytor och med en front som har ett utseende som Toyota vill beskriva som mer elektriskt. Men nu är det kanske inte utseendet som lockar kunderna i första hand, utan de rejäla utrymmena som modellen bjuder på.

Proace Max säljs med en mängd olika takhöjder och längder samt tillbyggnader som dubbelhytt och tippflak. Fordonet finns i tre längder mellan 5,4 och 6,4 meter med hjulbaser på 3,45 eller 4 meter. Takhöjden sträcker sig från 2,2 till 2,8 meter, där den högsta höjden gör att en vuxen person kan stå raklång i lastutrymmet. Dock är den högsta takhöjden begränsad till de längsta modellerna på 6 eller 6,4 meter.

LASTVOLYMEN VARIERAR MELLAN 10 och 17 kubikmeter beroende på storlek. Även de mindre versionerna är rymliga, och hjulen på 16 tum ser ovanligt små ut i de stora hjulhusen när bilen är olastad.

Med uppdateringen har Proace fått en mer modern look med en slät front och ett batteri på hela 110 kWh. Det ger en maximal räckvidd på 42 mil men gör den också tung – så tung att största modellen överstiger 3,5 ton och därmed kräver mer än ett vanligt B-körkort. Nya regler tillåter dock dispens för eldrivna transportbilar på upp till 4 250 kilo. Proace Max kan dra släp på upp till 2,4 ton, men det kräver ytterligare behörighet.

Vid lanseringen har bilen en ombordladdare på 11 kW, medan en mer kraftfull på 22 kW blir till -

Växelväljaren, placerad till höger om ratten, består av ett rejält vred.

gänglig längre fram. Snabbladdning på 150 kW fyller batteriet från 10 till 80 procent på 55 minuter. Elmotorn levererar 205 kW (279 hk), vilket är betydligt mer än dieselversionens 180 hästkrafter.

MED EN EFFEKT på 279 hk och ett vridmoment på 410 Nm blir bilen både snabb och stark. Bromsregenereringen kan ställas i tre steg, där det högsta är kraftigt. Förarmiljön är anpassad för arbete, och växelväljaren är lätt att hantera även med arbetshandskar. Passagerarsätet består av två sammansatta säten med fasta ryggstöd, vilket gör längre resor obekväma. Plastlådan med mugghållare begränsar benutrymmet för mittenpassageraren, och det saknas även bord för pappersarbete. Förarstolen däremot är bekväm och justerbar i längsled. Sidobackspeglarna och en digi-

tal innerbackspegel bidrar till god sikt bakåt, även om bildens kontrast kunde varit bättre. Backkamerans bild visas på en 10-tums skärm som stödjer trådlös Apple CarPlay och Android Auto. Bilen har även säkerhetsfunktioner som Cross Wind Assist och filhållningsassistans.

TOYOTA HÄVDAR ATT bilen har en förbrukning på låga 2,4 kWh/mil, men det är en siffra som nog får tas med en nypa salt, speciellt om fordonet är fullastat. Marknaden för stora eldrivna transportbilar växer snabbt, särskilt i Europa, där strängare utsläppsregler och dieselförbud i städer ökar efterfrågan. Toyota planerar att utöka sitt erbjudande med telematiktjänster nästa år för att konkurrera med etablerade märken.

PETER FREDRIKSSON

har en bra överblick

Plus

Räckvidden

Lastvolymen

Minus

Trångt för passagerare Saknar arbetsbord i hytten

framåt och bakåt.

Toyota Proace Max 2025

Q Pris: från 689 000 kr (L3H2 Comfort)

Q Batteri: 110 kWh

Q Räckvidd: 420 km (WLTP)

Q Snabbladdning: 150 kW

Q Ombordladdning: 11 kW

Q Drivning: Framhjulsdrift

Q Effekt: 205 kW (279 hk)

Q Vridmoment: 400 Nm

Q LxBxH: 541x205x225 – 636x205x285 cm

Q Lastvolym: 10-17 m³

Q Dragvikt: 2 400 kg

Q Tjänstevikt: 2 865–2 940 kg

Toyota Proace Max har uppdaterats och fått längre räckvidd och nya finesser.

FOTO: TOYOTA

Föraren

både

FORMA FRAMTIDENS BYGGBRANSCH

BYGGCEFERNA ÄR EN BRANSCHFÖRENING för

alla chefer och ledare inom samhällsbyggnadssektorn.

I HELA LANDET har vi cirka 19 000 medlemmar från byggbranschen, installationsbranschen, fastighetsbranschen och andra delar av samhällsbyggnad.

VÅRT SYFTE är att göra varandra och branschen bättre. Föreningen Byggcheferna, tillsammans med Ledarna, är ett stöd för dig som är chef i

byggbranschen eller jobbar på annan ledande position inom samhällsbyggnad.

VI JOBBAR AKTIVIT MED att besöka skolor för att ge en uppdaterad bild av byggsektorn, debatterar i riksoch branschmedier, möter ministrar, driver kampanjer och jobbar för att ditt företag ska få lätt att rekrytera.

VÄLKOMMEN SOM MEDLEM OCH FORMA FRAMTIDENS BYGGBRANSCH MED OSS.

LÄS MER OM BYGGCHEFERNAS MEDLEMSKAP HÄR

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin och byggcheferna.se

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör

Projektnamn

Rickard Eriksson BYGG R1 AB Slakthusområdet, etapp 1, kvarter N Fransyskan

Tomas Andersson Peab Sverige AB Partille kv 1

Mårten Otherus Nordr Sverige AB Hagby Gårdskvarter

Emil Löveryd Hedin Construction AB Eriksboskolan F-6

Projektrubrik

Nybyggnad av bostäder och förskola i Slakthusområdet, Johanneshov, etapp 1

Nybyggnad av flerbostadshus i Partille

Nybyggnad av bostäder i Åkersberga

Nybyggnad av skola i Göteborg

Stellan Haraldsson Peab Sverige AB Lundenskolan Om- och nybyggnad av skola mm i Göteborg

Carl Skarin, Erik Wetterström

IN3PRENÖR AB Hagsätra IP

Peter Bexell Hallbygg i Skåne AB Lockarp

Matz Thuresson Peab Sverige AB Draglädret

Nybyggnad av is- och idrottshall på Hagsätra IP, Stockholm

Nybyggnad av lager i Malmö

Nybyggnad av butik i Malmö

Johan Lundin Billström Riemer Andersson Bygg AB (publ) Frihamnen, Älvstaden Nybyggnad av parkering i Göteborg

Linus Wåhlin Veidekke Entreprenad AB Campus Haninge/ Söderbymalmsskolan

Stefan Lius Skoglunds Bygg Utsättaren

Elias Lund Conres Sweden AB Aftonstjärnan

David Höglund HMB Construction AB Omsorgsboende Gillet 1

Olle Nordlander Peab Sverige AB Skenäsantalten

William Hallin MVB Syd AB Nova Lund

kommun Byggkostnad

Stockholms stad 400 mkr

Partille kommun 350-450 mkr

Österåkers kommun 200-500 mkr

Göteborgs stad 300 mkr

Göteborgs stad

Stockholms stad

Malmö stad

275 mkr

mkr

mkr

Malmö stad 180-200 mkr

Göteborgs stad

Renovering/anpassning av skola i Handen Haninge kommun

150-200 mkr

150 mkr

Nybyggnad av industrihus i Borlänge Borlänge kommun 150 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Sölvesborg Sölvesborgs kommun 145 mkr

Nybyggnad av omsorgsboende i Torshälla Eskilstuna kommun 137 mkr

Nybyggnad av sysselsättningslokaler i Norrköping

Norrköpings kommun 135 mkr

Utbyggnad och fasadändring av affärshus i Lund Lunds kommun 130 mkr

Erik Carmestedt MVB Öst AB Jordbruksministern 3 Nybyggnad av flerbostadshus i Bagarmossen, Stockholm

Andreas Schöbel K 21 Entreprenad AB Majorna

Stockholms stad 100-150 mkr

Konkurser i byggbranschen

Företag Län

Stockholms län

Karras Puts & Fasad AB Sollentuna

Hysingsviks Bygg och Förvaltning AB Norrtälje

Soukra Entreprenad AB Hägersten

Rm Tak Service AB Åkersberga

GK Group i Sverige AB Stockholm

Moderna Trähus i Stockholm AB Solna

Sup Ställningsmontage AB Hässelby

BOCI Bygg AB Saltsjö-Boo

Negotium Hus&Entreprenad AB Hässelby

Royalman Best Rivning AB Södertälje

Yaseen Business AB Kista

Scandservice Fönsterrenovering AB Trångsund

E.S88 Bygg AB Stockholm

Uppsala län

Rewab AB Enköping

Nordova AB Uppsala

KML Entreprenad AB Knivsta

Södermanlands län

Pro Estates Scandibygg AB Strängnäs

Klykans allservice AB Eskilstuna

Östergötlands län

KF Bygg o Fastigheter AB Norrköping

Jönköpings län

Ca Tak i Sverige AB Jönköping

JKP Takteam AB Rydaholm

Kronobergs län

Hyresgästanpassning av kontorsfastighet i Göteborg

Göteborgs stad 110 mkr

Fredrik Holmström Selbergs Entreprenad i Umeå AB Lillskogen Nybyggnad av flerbostadshus i Umeå Umeå kommun 110 mkr

Peter Johansson Byggmästarn i Skåne AB Särskilt boende Kluntarna Nybyggnad av särskilt boende för äldre i Rydebäck, Helsingborg

Helsingborgs stad 101,2 mkr

Robert Svahn Skanska Sverige AB SÄBO Haraldsbo Nybyggnad av Vård- och omsorgsboende (SÄBO) i Falun Falu kommun 80-100 mkr

Elias Lund Conres Sweden AB Klockljungen

Magnus Lorentzson T-Byggen Sverige AB Rydingsberg

David Elming Shine Entreprenad AB Brf Rikstens höjder etapp 2

Nybyggnad av flerbostadshus i Sölvesborg Sölvesborgs kommun 75 mkr

Nybyggnad av vårdbostad i Uddevalla Uddevalla kommun 50-80 mkr

50-70 mkr

Byggvision i Lammhult AB Lammhult

SRAB Bygg och fastighetservice AB Växjö

Kalmar län

THFasader AB Västervik

Skåne län

A Hanssons El AB Anderslöv

D2 entreprenad AB Anderslöv

TnS Electric AB Lund

Byggentreprenad i Syd AB Hjärup

Poffixx Måleri AB Höganäs

Nybyggnad av flerbostadshus i Botkyrka Botkyrka kommun

Annika Andersson Sven Johansson Bygg AB Biltema Säffle Nybyggnad av varuhus i Säffle Säffle kommun 50-60 mkr

Sven Jönsson Peab Sverige AB Forsmark Nybyggnad av kaj i Östhammar Östhammars kommun 50-60 mkr

Marcus Norrbom Peab Byggservice AB Ombyggnad Norra Cloettav. 24-28/O G Svenssons väg 9-15

Marcus Norrbom Peab Byggservice AB Knektgatan 16-26

Renovering/ombyggnad av flerbostadshus i Ljungsbro

Renovering/ombyggnad av flerbostadshus i Linköping

Daniel Berg DC Wäst AB Kv Prästgården 1:62 Ombyggnad till boende för äldre i Skinnskatteberg

Linköpings kommun

Linköpings kommun

54 mkr

53 mkr

Skinnskattebergs kommun 50-55 mkr

Thomas Stenberg Metrolit Byggnads AB Skogås Centrum, etapp 1 Ombyggnad av affärshus i Huddinge Huddinge kommun

Joakim Reslow Treano Bygg AB BSH, Helsingborgs lasarett

Renovering av barnakutmottagning i Helsingborg

Håkan Nordström Rehn Bygger AB Allarp 2:626 -2:635 Nybyggnad av radhus i Ängelholm

47 mkr

Helsingborgs stad 40-50 mkr

Båstads kommun 30-50 mkr

Calle Augustsson Rydlers Bygg AB Kullgården Nybyggnad av flerbostadshus i Lerum Lerums kommun 32 mkr

Daniel Öfverbäck MZ Bygg i Stockholm AB Kv Ratten 4 Ombyggnad av flerbostadshus i Gröndal, Stockholm Stockholms stad 30 mkr

Andreas Larsen NÄBO Bygg AB Nybyggnad Hemtjänst Tärnans äldreboende Nybyggnad av lokaler för Hemtjänst och HSK inom Listerlandet, Mjällby Sölvesborgs kommun 30 mkr

Jon Öhman No4 Projektledning AB SKRUVEN etapp 1 Om- och tillbyggnad av industrihus i Danderyd etapp 1 Danderyds kommun 26 mkr

Tobias Ask, Pontus Jönsson, Johan Andersson

Mta Bygg & Anläggning Skåne AB Laröds IP Nybyggnad av idrottsplats i Helsingborg Helsingborgs stad 20-30 mkr

Patrik Sundberg N19 Bygg AB Vargen 12 Nybyggnad av lagerbyggnad i Tumba Botkyrka kommun 20-30 mkr

Håkan Persson, Claes Rudenholm, Maria Ahlbeck

AVVATech Vatten & Miljöteknik AB Skurups vattenverk Ombyggnad av Skurups vattenverk, Skurup Skurups kommun 25 mkr

Anna-Maria Saul Skanska Sverige AB Terrasslunden etapp 1 Nybyggnad av kedjehus i Göteborg Göteborgs stad 20-25 mkr

Skåne Ny Bygg AB Malmö

Hallands län

K.Persson Lingome AB Varberg

AIR Tech Nord AB Halmstad

Västra Götalands län

Sätila El-Service AB Skene

Rivningsbolaget i Kungsbacka AB Lindome

Jussila Bygg AB Göteborg

Rons Bygg AB Gällstad

Serneke Entreprenad AB Göteborg

Yanabyggservice AB Trollhättan

Värmlands län

SB Montage AB Västra Ämtervik

Örebro län

Tak & Bygg i Nerike AB Vintrosa

Västmanlands län

Bergafolket Bygg AB Möklinta Dalarnas län

Hybrida SolEL AB Borlänge Gävleborgs län

S-G Nordhs Plåtslageri AB Sandviken

Ersbo Bygg & Kakel AB Gävle

Hälsinge Mureri i Söderhamn AB Söderhamn

Lingvalls Bygg & Montage AB Gävle

NS Bygg & Montageteknik AB Sandviken Västerbottens län

Bolt Elservice AB Umeå Norrbottens län

Epic Bygg i Norrbotten AB Luleå

De har Sveriges nöjdaste bostadskunder

Det är trångt i toppen när Prognoscentret presenterar sin NKI-undersökning för 2024.

HSB Projektpartner och Granitor Properties är bostadsutvecklarna med nöjdast kunder 2024. Derome och GBJ Bygg vinner båda bästa projekt och Bra Hus är småhusleverantören med nöjdast kunder.

HSB Projektpartner och Granitor Properties vinner i klassen för projektbyggda bostäder med ett NKI-värde på 79.

– Att våra kunder och medlemmar är nöjda betyder oerhört mycket för oss och vi jobbar systematiskt för att hålla en hög och jämn nivå i alla projekt och över tid, För oss är trygghet ett ledord och det är viktigt att kunden vet vad de kan förvänta sig av oss och den nya bostaden, säger Susanna Nyhrén, Affärsområdeschef Produktion HSB Projektpartners.

– Att få den här utmärkelsen är ett tydligt bevis på att de värden vi arbetar efter gör skillnad. Vi vill skapa hem som inte bara är arkitektoniskt vackra, utan också hållbara och funktionella för dem som bor där, säger Magnus Peterson, Kund och Eftermarknadschef, Granitor Properties.

DET ÄR FÖRSTA gången för båda dessa aktörer att stå högst upp på prispallen. På tredje plats återfinns JM med ett NKI-värde på 76.

Prognoscentrets NKI-undersökning bland bostadsutvecklare genomförs i samarbete med 40 aktörer och bygger 2024 på drygt 8 300 svar från köpare av projektbyggda bostäder och småhus.

Småhusleverantören Bra Hus vinner kategorin för styckebyggda småhus med ett NKI-värde på 80. Andraplatsen intas i år av Eksjöhus och Svenska Husgruppen med NKI 79.

Prognoscentrets NKI-undersökning bland Sveriges småhustillverkare omfattar 17 företag och bygger på löpande utvärderingar från köpare av småhus. Årets resultat baseras på 1 150 svar från köpare av styckebyggda småhus.

Branschindex för styckebyggda småhus landar under 2024 på 74 vilket är en förbättring med hela åtta poäng jämfört med året innan. Branschens medelvärde ligger nu nära den övre gränsen för medelgod nöjdhet enligt den internationellt etablerade NKI-skalan.

– När vi stod här för ett år sedan befarade vi att det skulle blir svårt för småhusleverantörerna att för-

Alla vinnare 2024:

Q Nöjdast kunder – Bostadsutvecklare: (NKI-värde inom parentes)

1. HSB Projektpartner (79)

1. Granitor Properties (79)

2. JM (76)

Q Nöjdast kunder – Småhusleverantörer:

bättra nöjdheten med tanke på nedskärningar i branschen, men tänk vad fel vi hade. Det rör sig visserligen om betydligt färre kunder men det är ändå en imponerande prestation där nästintill alla företag har lyckats ta hand om kunderna på ett mycket bättre sätt än tidigare, säger Erika Knutsson affärsområdeschef på Prognoscentret.

Bostadsutvecklarna Derome och GBJ Bygg har under 2024 utvecklat var sitt bostadsprojekt som uppnått den högsta kundnöjdheten. Deromes projekt Glanslinden är beläget i Varberg och GBJs Utsikten i Borgholm. Båda projekten har mycket nöjda kunder då NKI-värdet landar på höga 88.

KUNDANSVARIG Anna Helmersson, kundansvarig på Derome, ser utmärkelsen som ett bevis på bostadsutvecklarens engagemang:

– Vi vill alltid att våra kunder ska få en wow-känsla när de flyttar in och att de ska känna stolthet över sitt hem. Att de ger oss toppbetyg är den finaste bekräftelsen vi kan få, säger hon. Även projektledaren Karl Bengtsson betonar vikten av samarbete:

– Ett framgångsrikt bostadsprojekt handlar om att alla drar åt samma håll. Därför är det viktigt för oss att ha en nära dialog med våra entreprenörer. Inför ett projekt lyfter vi alltid vikten av kvalitet och omsorg. Den bostad kunden möter ska hantverkarna vara stolta över. De ska lämna över något de själva hade kunnat investera i.

Totalt sett så stärks kundernas nöjdhet vid inflyttning något under 2024 och landar på 73, vilket är en uppgång med en enhet jämfört med 2023.

– Under 2024 kan vi konstatera att bostadsköparna överlag upplever ett mer pålitligt agerande från utvecklarna vilket har resulterat i högre kundnöjdhet. Detta innebär också att de senaste årens negativa utveckling bryts vilket såklart är bra för en bransch som har haft stora utmaningar. Resultatet talar alltså för att, trots att många kunder köper i sent skede i projekten, så lyckas bostadsutvecklarna göra dem nöjda, säger Ellinor Lindström vd på Prognoscentret.

ANNA SJÖSTRÖM

1. Bra Hus (80)

2. Eksjöhus (79)

2. Svenska Husgruppen (79)

Q Bästa bostadsprojekt:

1. Deromes projekt Glanslinden (86)

1. GBJ Byggs projekt Utsikten (86)

Bra Hus är småhusleverantören med nöjdast kunder 2024.

GBJ Bygg får pris för projektet Utsikten i Borgholm.

Vi bygger den modul du behöver

Kundanpassade arbetsbodar och moduler

Support/stöd hela vägen

Leveranssäkert

www.maxmoduler.se

info@maxmoduler.se

Han blir ny COO för Bengt Dahlgren-koncernen

Q Bengt Dahlgren välkomnar Ludwig Granswed Baat som ny Chief Operating Officer (COO). Ludwig kommer senast från Boston Consulting Group där han varit Operations and Business Services Manager. För Bengt Dahlgren blir den nya rollen en central del i koncernens fortsatta utveckling mot ett större, och förenklat, helhetsåtagande gentemot samhällsbyggnadsektorn.

Bengt Dahlgren-koncernen består idag av sju bolag, med flertalet dotterbolag, och har över 600 teknikkonsulter och medarbetare runtom i Sverige. Ludwig Granswed Baat tillträder som COO den 1 mars.

Corteco får ny koncernchef

Q Anders Johansson tillträder den nya posten som koncernchef för Corteco den 3 februari 2025. Anders har gedigen erfarenhet inom bygg- och fastighetsbranschen på olika ledande positioner, bland annat nästan 20 år på Skanska samt tid på NCC och Serneke.

Ny chef för kommersiella lokaler på Stockholmshem Q Stockholmshem har rekryterat Marcus Bergman som chef för kommersiella lokaler. Marcus kommer närmast från Förvaltaren i Sundbyberg, där han haft rollen som uthyrningschef.

Ny regionchef för Veidekkes anläggningsverksamhet Q Anna Engdahl har utsetts till ny regionchef för Veidekke Anläggning Öst. Hon kommer att tillträda sin nya roll omedelbart och ansvarar för att leda den fortsatta utvecklingen av Veidekkes anläggningsverksamhet i Stockholm och Mälardalen.

Anna har arbetat på Veidekke sedan 2002 och haft flera ledande befattningar. Senast som kommersiell chef för verksamhetsområde Infrastruktur. Anna Engdahl

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Vi utbildar alla i byggsektorn.

Våra utbildningar leder till utveckling och förändring. Upptäck vårt kursutbud. www.byggakademin.com

Tel 010-228 15 55

Ludwig Granswed Baat

Anders Johansson

Marcus Bergman

Här tar HSB Projektpartner emot priset för Bästa bostadsutvecklare 2024. FOTO: DAVID LAGERLÖF

Även Granitor Properties utses till Bästa bostadsutvecklare 2024.

Nummer 3 • februari 2025

Bar av papper och möbler av kasserat material

Handfat och toaletter som kasseras vid renoveringar och ombyggnationer blir lampor, gamla brandslangar blir mattor och möbler och plogpinnar som gått sönder blir nya kontorsstolardet var några av nyheterna som presenterades under Furniture Fair och Stockholm Design Week.

Både bransch och designentusiaster har under första veckan av februari kunnat ta del av nyheter och innovationer på Stockholm Design Week och Stockholm Furniture Fair som arrangeras parallellt. Stockholm Furniture Fair äger rum på Stockholmsmässan varje år och där presenteras inte bara nya möbler och belysningsdesign utan det är även en plattform för nya idéer och kreativa lösningar.

I ÅR BYGGDES bland annat en bar som visade upp papprets mångsidighet som material. Baren med det passande namnet Paper bar,

hade skapats av den finska designbyrån Fyra där de använt en innovativ blandning av papper i olika former och funktioner. På golvet låg VM Carpets matta Havu som är vävd av papperssnöre – vars koldioxidavtryck är en bråkdel av det som många andra material har. Ege carpets matta täckte mittendelen av baren och den mattan är tillverkad av restprodukter från industrin och använda PET–flaskor.

I NORSKA FLOKKS monter på Stockholm Furniture Fair visades kontorsstolen Håg Capisco Puls 8010 upp. Den är tillverkad av återvunna plogpinnar.

– Om pinnarna blir sönderkörda av plogbilen så går det inte att mala ner materialet och göra nya pinnar för de blir inte spänstiga nog. Men det är fortfarande en väldigt bra plast i förhållande till annan polypropen. Det är 200 ton bra plast som annars skulle brännas, berättar Christian Lodgaard

som är designansvarig hos Flokk. Schweitziska företaget Füür ger också nytt liv till produkter och material som inte längre används. De presenterade bland annat mattor och trädgårdsmöbler skapade av kasserade brandslangar från olika länder i Europa.

Vi jobbar med återvunnet industriavfall

– Istället för att brandslangar med gummi ska hamna på en förbränningsanläggning som släpper ut kemiska föroreningar så återvinner vi dem i nya produkter, berättar grundaren Marcela Lozano.

HYFER OBJECTS HADE flera olika 3D–printade möbler och lampor i sin monter.

– Vi klimatmäter hela våran process och lämnar klimatdata på alla våra produkter. Vi jobbar med återvunnet industriavfall eller hundraprocent cirkulära material som redan är i ett cirkulärt system, förklarade grundaren Kristina Tjäder.

Ett annat initiativ som visades upp under Stockholm Design Week var Made in Sweden som är ett samarbetsprojekt och utställning kurerad av NK Inredning som lyfter fram styrkan i svensk design med fokus på hållbarhet, högkvalitativa material och lokal produktion. Där har designstudion Enkei skapat lampan Reminder av spillkeramik från bland annat toaletter och handfat. Dimmern av fossilfritt stål kompletterar locket som är tillverkat av återvunna ventilationsrör från svenska rivningsplatser.

ANNIKA RÅDLUND

FOTO: ANNIKA RÅDLUND

Reminder från Enkei visas just nu i NK: s skyltfönster. Den kvadratiska ba sen är tillverkad av avfallskeramik, skärmen av överbliven textil, dimmern av fossilfritt stål och locket är tillverkat av åtrervunna ventilationsrör från svenska rivningsplatser.

Stockholm Design Week

Stockholm Furniture Fair ägde rum 4–8 februari 2025 på Stockholmsmässan, parallellt med Stockholm Design Week 3–9 februari. Designveckan aktiverar hela staden och bjuder in till öppna showroom, studior, utställningar och en hel del andra evenemang för både bransch och designentusiaster. Under 2026 kommer SDW att arrangeras 2–8 februari.

Paper Bar - ett koncept helt byggt kring papper på Stockolm Furniture Fair.

FOTO: ANNIKA RÅDLUND

Gröna brandslangar från Schweiz, gula från Spanien och röda från Frankrike får nytt liv i flätade mattor med gummerad baksida. FOTO: ANNIKA RÅDLUND

Kontorsstolar tillverkade av uttjänta plogpinnar presenterades på Stockholm Furniture Fair. FOTO: ANNIKA RÅDLUND

Hyfer Objects 3D-printade sidobord Ginko. FOTO: ANNIKA RÅDLUND