Byggvärlden nr 14, 2025

OTYDLIGA KRAV PÅ SÄKERHETSPROJEKTEN

Säkerhetsklassade upphandlingar ökar – men vad krävs av byggföretagen?

Byggstart för tunnelbanans Gula linje

Lennart Weiss sätter punkt men rösten tystnar inte

Corvinius får fortsatt förtroende som ordförande

Armering från Nordens största tillverkareförnybart, ergonomiskt, snabbjobbat och lokalt

Vi är svaret på nästan alla de stora frågorna som dagens beslutsfattare ställs inför

DEBATT

För snart 25 år sedan bildades den organisation som vi i dag känner som Byggföretagen. Lärdomar från åren som gått visar att vi måste ständigt röra oss framåt och anpassa oss och vår verksamhet till tiden vi verkar i och att byggsektorn står i centrum av samhällsutvecklingen i Sverige.

Quo vadis, Byggföretagen?

För snart 25 år sedan bildades den organisation som vi idag känner som Byggföretagen. Den nya organisationen skulle på ett tydligare sätt samla medlemsföretag inom bygg- och anläggningsbranschen. Under gemensam flagg skulle företagen kunna utgöra en starkare röst i samhällsdebatten, i en tid då branschen påverkades av ett antal omvälvande samhällsförändringar.  En enad organisation skulle kunna stötta medlemmarna på ett bättre sätt, och rusta branschen i en föränderlig tid. Det man såg som omvälvande var bland annat en drastiskt krympande byggmarknad. I slutet av 90-talet hade bygg- och anläggningsbranschen genomgått en djup kris, och en hel generation byggnadsarbetare hade gått förlorad i finanskrisens spår. Samtidigt öppnades tidigare stängda marknader och ekonomin avreglerades. Sverige hade gått med i EU. Den inre marknaden stod öppen för svenska företag. Frihandel och globala värdekedjor skapade både möjligheter och utmaningar för en liten ekonomi. Mycket var nytt – IT seglade upp som en möjlighet för den som kunde använda den smart, och miljöfrågorna kom alltmer på tapeten.

ALLT DETTA STÄLLDE helt nya krav på såväl Byggföretagens medlemsföretag som på organisationen och dess medarbetare.

Mycket har hänt sedan dess. Den framtidsoptimism som växte fram efter murens fall och som sedan tog sig uttryck i EU-utvidgning, avreglering, tillväxt och utveckling har till viss

del falnat. Utvidgning och demokratisering stannade abrupt av efter trumpifieringen av amerikansk politik, samt Brexit. Dessa företeelser följde i sin tur på en avstannande ekonomi och en ökande polarisering. Denna skulle man lite lättvindigt kunna skylla på sociala medier, filterbubblor och fragmentisering av informationsspridning. Som i sin tur blivit en avart av IT-boomen och digitaliseringen. Öppenheten, i kombination med kriser och krig ledde till stora flyktingströmmar, som ställde helt nya krav på välfärdssamhället.

VÄRLDEN, SVERIGE OCH byggsektorn har inte förskonats från kriser. En ny finanskris 2008 sänkte börsen med mer än halva värdet på ett år. Pandemin ställde helt nya krav på både näringsliv och myndigheter. De tidigare så hyllade just-in-time-leveranserna av insatsvaror förbyttes i krav på lagerhållning – men visade också på näringslivets inneboende förmåga att tänka nytt och ställa om. Cementkrisen satte sökarljuset på vår sårbarhet när det gäller hållbar tillgång till nödvändiga råmaterial. Ett enda beslut i en domstol, baserat på lagstiftning satt att skydda lokal miljö, riskerade att slå ut 75 procent av all tillverkning av betong och cement i Sverige. Samtidigt som Ryssland rustade upp och till slut attackerade Ukraina. Vilket eldade på inflation och pris på energi och byggmaterial. Resten är historia. Eller? Ovan något förenklade genomsegling av de senaste 25 åren visar två saker. För det första: Samhället förändras. Historien upprepar sig –

Att hävningen skulle sakna rättslig grund får stå för dem Patrick Guné, Trafikverket sid 6

Ska sanningen fram vet vi att vissa projekt till och med kalkylerar med att hämta en del av sin vinst i tvister

Jimmy Dahlström, Ramirent sid 13

eller överraskar oss med assymetriska chocker. Vi kan inte slå oss till ro, vare sig som medarbetare eller som organisation; vi måste ständigt röra oss framåt och anpassa oss och vår verksamhet till tiden vi verkar i. För det andra: Företag är resilienta. Trots alla utmaningar under senare år har man i de flesta fall lyckats ställa om och överleva. Företag besitter samhällsviktig handlingskraft och innovationsförmåga.

VAR ÄR VI idag? Mycket är likt hur det tedde sig för våra grundare i slutet av 90-talet. Bostadsbyggandet har sjunkit kraftigt till följd av inflation och lågkonjunktur, men också på grund av uteblivna strukturreformer. Omvärlden påverkar oss, vare sig det gäller EU-direktiv eller handelspolitiska skyddsinstrument.  Och om ytterligare 25 år hoppas jag att vi kan se effekterna av det arbete som görs idag, både inom organisationen och hos medlemmarna, genom framför allt tre samhällsförändringar:

• Fri hyressättning

• Ingen arbetsgivaravgift för unga

• Fullsatta klassrum på BA-programmet

Byggsektorn står i centrum av samhällsutvecklingen i Sverige. Vi är svaret på nästan alla de stora frågorna som dagens beslutsfattare ställs inför. Vi kommer att fortsätta verka för samhällsnytta genom medlemsnytta.

Omvärlden påverkar oss och gör att just nu snäppas säkerhetsfrågorna upp litegrann

Jörgen Holmlund, Försvarshögskolan sid 12

Tittar vi bara på kravet på sekretess så kan det skapa problem vid en upphandling

Jeanet Corvinius, Byggcheferna sid 8

TANJA RASMUSSON, NÄRINGSPOLITISK CHEF BYGGFÖRETAGEN

Längst i Sverige

Arbetet med att bygga den nya tunnelbanan innebär en hel del utmaningar. I Nacka kommer till exempel rulltrapporna ner till tågperrongen att bli Sveriges längsta, med sina 99 meter. För att gjuta det långa schaktet har det tagits fram en speciallösning.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Layout: n Emil Hansson

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

GÖR AVTRYCK GENOM ATT MINSKA DITT AVTRYCK:

Under 2024 hjälpte vi våra kunder att spara 17,55 miljoner ton koldioxidutsläpp* genom att implementera mer hållbara lösningar utan att kompromissa med prestandan.

Vi främjar den cirkulära ekonomin genom att omvandla dina lokala material till mervärde. Och med smarta digitala verktyg och kraften i AI hjälper vi dig att göra ännu större avtryck.

Hur kan vi hjälpa dig? Läs mer på Chryso.com

*Validerad av tredje part

De bygger datahallar för 800 miljoner

Q Byggpartner inleder ett flerårigt samverkansprojekt med Ecodatacenter för bygget av ett nytt datacenter i Kvarnsveden i Borlänge. Byggandet av den första hallen har avropats till ett ordervärde av drygt 800 miljoner kronor. Markarbeten har inletts och den första etappen ska vara färdig i mitten av 2027. För några veckor sedan meddelade Ecodatacenter att man avvecklar planerna på att bygga ett datacenter i Östersund. Nu kommer beskedet i stället att man storsatsar i det gamla pappersbruket.

Vägledning om skred och ras ses över

Q För att minska risken för till exempel skred och ras ska geotekniska säkerhetsrisker vägas in vid detaljplanering. Regeringen ger nu Boverket i uppdrag att se över och vid behov utveckla vägledningen kring geotekniska säkerhetsrisker i planprocessen.

– Syftet är att främja att risker för skred och ras vägs in och förebyggs i detaljplaneprocessen. Uppdraget lämnas mot bakgrund av slutsatserna i Statens haverikommissions rekommendationer efter skredet i Stenungsund, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Wästbygg anlitas för bygget av fryslager

Q Wästbygg Gruppens koncernbolag Logistic Contractor har tecknat avtal med Newcold Sweden om att bygga deras nya fryslagringsanläggning för livsmedel i Flen.

Anläggningens bruttoyta uppgår till 16 500 kvadratmeter och kommer att innehålla såväl höglager som låglager med takhöjder på 41 respektive 19 meter. Uppdraget omfattar också en kontorsbyggnad i tre våningsplan liksom ett teknikhus för kylcentral, transformatorrum och andra tekniska installationer. Ordervärdet uppgår till cirka 360 miljoner kronor. Projektet startar omgående och anläggningen ska vara klar för överlämning i november 2026.

Historiskt skoptag för nya tunnelbanan

På dagen för 75 år sedan sattes spaden i marken för utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm. Nu inleds de förberedande arbetena med den Gula linjen mellan Älvsjö och Fridhemsplan. Trots att alla tillstånd ännu inte är klubbade.

Byggstarten för den nya sträckan av tunnelbanan invigdes med att det tillträdande trafikregionrådet Jakop Dalunde klättrade upp i en grävskopa och sedan genomförde det symboliska första skopan genom att skrapa lite på ytan i gruset på Älvsjö Idrottsplats.

– Det är ju lite av en barndomsdröm att få köra grävskopa. Nu får jag äran att föra vidare det arbetet som gjorts före mig och en dag som den här känner man historiens vingslag. Det är första gången sedan 1966 som vi bygger en helt ny tunnelbanelinje. Vi gör det här för framtidens stockholmare, säger han.

Än så länge är det bara förberedande arbete som genomförs vid Älvsjö Idrottsplats. Man väntar på att laga-kraft-domar vad gäller järnvägsplaner, detaljplaner och miljödomar ska klubbas under kommande vår och sommar innan man kan sätta igång de stora arbetena. Enligt Per Ling-Vannerus, som gjorde sin första dag som förvalt-

Vi har ett tak för varje stil, tycke och smak. Enkla att montera tack vare den unika aluminiumkonstruktionen.

ningschef för nya tunnelbanan vid invigningen, är man trygg med att projektet kommer förverkligas.

– Om vi inte trodde på att det skulle bli godkänt skulle vi inte börja. Men vi gör bara sådana arbeten som vi har möjlighet att göra innan alla tillstånd är på plats, säger han.

Q Hur känns det för dig personligen att ni nu inleder arbetet med den gula linjen?

– Det känns riktigt bra. Det är första dagen på nya jobbet men jag har haft en månad på mig att läsa in mig på projektet.

Q Hur ligger ni till med de andra delarna i utbyggnaden av tunnelbanan?

– Vi är långt ifrån klara, men vi har tagit ut nästan allt berg i det övriga tunnelbanesystemet. Nu börjar alla svåra arbeten med betonginredningar, stationsutbyggnader och installationer. Vi vet av erfarenhet att det är i den här delen som man kan stöta på riktigt stora utmaningar. Även om vi kommit långt har vi många utmaningar kvar. Det är roligt att ha projekt i flera faser.

Q På den här sträckan använder ni helt ny teknik med korta självkörande tåg och hissar i stället för rulltrappor. Vad är fördelen med det?

– För det första så blir det myck-

et mer effektivt att bygga. Vi kommer att standardisera allt som kan vara lika på de olika stationer för att effektivisera byggprocessen. Man pratar mycket om risker men det finns också möjligheter i ett byggprojekt. Vi har dragit lärdom av station Sofia där det nya tunnelsystemet ligger så djupt under Södermalm att vi valde att använda hisslösningar i stället för traditionella rulltrappor. Det är minst lika effektivt och tryggt. Det blir nu standardlösning i det här systemet. Vi lär oss efter hand som projektet pågår.

Q Vilka risker finns det på den här sträckan?

– Det som är en utmaning när vi arbetar i söderort i Stockholm är förekomsten av sulfid i berg. Det är en fråga som vi måste bevaka. Vi har också de här bergförkastningarna som går i öst-västlig riktning som innebär att man får vara beredd på förändringar. Inom bara några meter kan man stöta på olika bergarter.

Q Hur kommer tunneldrivningen att genomföras?

– Vi kommer använda en stor borr i stället för vanliga borriggar och dynamit. Med en borr maler man ner berget och det eliminerar ganska många risker. Här får vi

Levereras med infällda spotlights

möjlighet att bygga en så pass lång sträcka att borren betalar sig. Det är inte bara produkten som är ny utan också processen.

Q Vilka andra utmaningar ser du i projektet?

– Vi måste hela tiden ha ett driv framåt. Inget är mer lönsamt än att klara tider. Det är många yrkesgrupper och entreprenörer som kommer vara på samma ställe. Då gäller det att hela tiden ha en framdrift. Det kommer dyka upp frågor som rör olika kontrakt som vi hela tiden måste hantera löpande så det inte bygger upp till större balanser.

Q Vad var det som lockade med att börja jobba med nya tunnelbanan?

– För väldigt länge sedan gick jag en kurs som hette Stockholms årsringar. Där gick vi igenom utvecklingen av Stockholm ända sedan slutet av 1800-talet. Det som var väldigt tydligt där var hur avgörande utbyggnaden av tunnelbanan har varit. Man startade under andra världskriget och bokstavligen byggde tunnelbana ut på åkrarna runt staden. Det har varit en hävstång. Men sedan lockar det med det här stora projektets utmaningar och möjligheter, säger Per Ling-Vannerus.

SAMUEL KARLSSON

PERFEKT FÖR FLERBOSTADSHUS

Vi har ett brett grundutbud av entrétak som fyller de flesta behov. Vi arbetar med flera material i olika färger. Alla tak kan anpassas efter era behov. Det finns även möjlighet att specialtillverka ett entrétak efter dina önskemål.

Den nya anläggningen blir på över 20 hektar.

Per Ling-Vannerus, ny förvaltningschef för nya tunnelbanan.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Ekonomisk plan med fokus på järnväg

Trafikverket överlämnade i dag förslaget till nationell plan för transportinfrastruktur för perioden 2026–2037 till regeringen. Den prioriterar underhåll och järnvägen.

En översyn av tidigare plan gör att 20 investeringar som tidigare var med i planen utgår – och andra tillkommer.

Regeringen gav i mars Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till trafikslagsövergripande nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037.

Den ekonomiska ramen för nästa planperiod uppgår till 1 171 miljarder kronor, vilket är en ökning med över 200 miljarder kronor jämfört med nu gällande plan. – Det är en betydande satsning som vi presenterar i förslaget till nationell plan idag. Den ger oss möjlighet att ta igen det mångårigt eftersatta underhållet på våra vägar och det görs en omfattande satsning på järnvägen. Samtidigt kan vi stärka totalförsvaret och förbättra klimatanpassningen, säger Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana. Ta igen underhållsskulden

STORT FOKUS LIGGER p å att komma ikapp med underhållsskulden och ungefär hälften av miljarderna går till just underhåll. Enligt planen ska vägnätets underhållsskuld vara åtgärdad till 2037 och järnvägens underhåll ska vara ikapp till år 2050.

– Tidplanen för underhåll tar hänsyn till att tågen måste fortsätta gå samtidigt som underhållsarbete pågår, säger Roberto Maiorana. Satsningen på underhåll och investeringar i järnvägen är en viktig del av planförslaget och omfattar totalt cirka 500 miljarder kronor. – Planen är ett lyft för järnvägen. 80 procent av de namngivna satsningarna går till järnvägen. Stamvägnätets bärighet ska höjas till bärighetsklass BK4 till år 2030. Det möjliggör tyngre transporter och stärker både näringslivets konkurrenskraft och totalförsvarets kapacitet. Planförslaget tar hänsyn till totalförsvarets behov och prioriterar insatser som stärker samhällets motståndskraft. Underhålls- och bärighetsåtgärder tidigareläggs på sträckor där Försvarsmakten har identifierat särskilda behov.

Nytt i den här planen är att principen om samhällsekonomisk lönsamhet får större genomslag än tidigare vid urval av investeringar.

Det innebär att 20 miljarder kronor frigörs för mer samhällsekonomiskt motiverade insatser samtidigt som ett antal investeringar som tidigare var med i planen utgår.

– Vi har gått ifrån principen lagt kort ligger. Vi vill säkra mest nytta för pengarna. Därför har vi omprövat ett tiotal projekt vars kostnader visat sig för höga frigörs över 20 miljarder, säger Roberto Maiorana.

AV PLANENS TOTALA omfattning går 16 miljarder till riktade miljöåtgärder. Exempel på sådana är bättre ljuddämpning i fasader, bullerreducerande beläggning på vägar, säkra passagemöjligheter för djur och infrastrukturmiljöer som främjar artrikedom.

5 miljarder är öronmärkta för att klimatanpassa vägarna genom exempelvis trädsäkring, erosionsskydd samt rensning och byten av trummor för avvattning. När det gäller järnvägen avsätts medel till klimatanpassning genom exempelvis utbyte av trummor till nya med större radie och för erosionsskydd.

Nu gäller det att branschen får vara med i hur upphandlingen utformas för att säkerställa innovation och produktivitet

Planförslaget går nu ut på remiss till berörda instanser. Remissynpunkter kommer att lämnas till regeringen, som förväntas fastställa planen under våren 2026. Johan Deremar, nationalekonom, Byggföretagen välkomnar planen.

– Bygg- och anläggningsbranschen står redo att rusta järnvägen och bygga bort underhållsskulden till 2050, säger han och fortsätter:

– Nu gäller det att branschen får vara med i hur upphandlingen utformas för att säkerställa innovation och produktivitet.

I PLANEN HAR 20 miljarder kronor frigjorts för 27 projekt som enligt Trafikverket har ”större nytta”. Samtidigt utgår vissa tidigare planerade satsningar. Se nedan bilder vilka projekt som berörs och tillkommer.

– Branschen ställer inte nyttan av enskilda projekt mot varandra. Däremot ser vi att det krävs satsningar på kompetensförsörjning över hela landet för att ro underhållsplanen i land, säger Johan Deremar.

ANNA SJÖSTRÖM

Investeringar

med lägre samhällsnytta omprövas eller utgår

Objekt

Maria-Helsingborg

Gävle-Kringlan

Inriktning

Omtag

Omtag

Räppe-Växjö, dubbelspår (etapp 1 av dubbelspår Växjö-Alvesta) Utgår

E22 Gladhammar-Verkebäck

Utgår

E45 Säffle-Valnäs, delen Säffle-Hammar Utgår

E18 Valnäs-riksgränsen, deletapp Töcksfors – Bäckevarv, ombyggnad 2+1 Utgår

Sundsvall C – Dingersjö, dubbelspårs-utbyggnad, etappen Kubikenborg – Dingersjö Utgår

Malmbanan Boden – Gällivare stängselsystem och passager Utgår

E10 Kauppinen-Kiruna mötesseparering Utgår

Essingeleden, riskreducerande åtgärder upprättande av ledverk Utgår

KÄLLA: TRAFIKVERKET

20 miljarder kronor frigörs till totalt 27 projekt med större nytta

Prio Objekt

1 Lommabanan Söderåsbanan, bulleråtgärder

2 En ny isbrytare

3 E4 trafikplats Häggvik- trafikplats Rotebro, kapacitetsförstärkning till följd av Förbifart Stockholm

4 Knivsta plankorsning

5 Stockholm C och Tomteboda bangård, delen Tomteboda bangård

6 Ostkustbanan Solna-Skavstaby, signaloptimering

7 Göteborg-Alingsås, högre kap., etapp Olskroken-Partille – endast lokaliseringsutredning

8 E4 Trafikplats Ekhagen

9 E6 Trafikplats Alnarp - Trafikplats Lomma, additionskörfält

10 Västkustbanan, Halmstad C, kapacitet (del 2), uppställningsspår

11 E4 Trafikplats Ättekulla

12 Väg 75, Brandbekämpningssystem i Södra länken

13 Rv 26,40 Trafikplats Hedenstorp

14 E4 trafikplats Glädjen- trafikplats Arlanda, kapacitetsförstärkning till följd av Förbifart Stockholm

15 E4/E20 Södertäljebron, kapacitetsförstärkning till följd av Förbifart Stockholm

16 Västkustbanan, Tyllered, förbigångsspår

17 SgöN Umeå C-Umeå Ö dubbelspår

18 Ystadbanan, Skurup-Rydsgård, dubbelspår

19 Norge-Vänerbanan, Kil-Skälebol, mötesspår

20 Ostlänken, Uppställningsspår Norrköping, följdinv

21 Ostlänken, Uppställningsspår Linköping, följdinv

22 Värmlandsbanan, Kil-Charlottenberg, mötesspår

23 Kalmar C, spår och plattformar

24 Helsingborg C-Helsingborgs gbg/Ramlösa station, kapacitetsåtgärder

25 Märsta station och bangårdsombyggnad

26 Befintliga banor, hastighetsh. 250 km/h Öxnered – Lund

27 E45 Vänersborg - Mellerud, deletapp Liden – Frändefors, ombyggnad 2+1

KÄLLA: TRAFIKVERKET

Ett litauiskt ställningsbolag stäms på 100 miljoner kronor.

Ställningsbolag stäms på över 100 miljoner

Q Byggnads stämmer ett litauiskt bolag på totalt 107,8 miljoner kronor för kollektivavtalsbrott. Bland annat ska personalen ha fått betalt för 40-timmarsveckor, men jobbat tio timmor varje dag, inklusive lördag. Företaget ska under flera år har varit har under flera år ett av landets största företag inom ställningsbranschen med uppdrag vid Västlänken, förbifart Stockholm, kärnkraftverket i Oskarshamn och flera stora industrisatsningar i norra Sverige.

Tar över projekteringen av Lovötunneln

Q Det blir Norconsult som får uppdraget att ta över projekteringen av Lovötunneln, som är en del av Förbifart Stockholm. Uppdraget omfattar att färdigställa projekteringen, ta fram relationshandlingar och förvaltningsdata samt hantera ändringar och tillägg under byggskedet. Norconsult kommer även att arbeta som ett rådgivande stöd till byggledningen.

Deletappen i Ekerö kommun har kantats av problem, bland annat hävde Trafikverket kontraktet med LSAB 2019 och i februari hävde myndigheten kontraktet med AF Anläggning för tunnelentreprenaden på Lövö.

Norconsults uppdrag förväntas vara färdigställt under 2026. E4 Förbifart Stockholm beräknas öppna för trafik år 2030.

7%

... har konkurserna inom byggbranschen minskat med hittills i år, om man jämför med samma period förra året. Hittills i år, sett till alla branscher, har 7 315 aktiebolag gått i konkurs, en minskning med två procent mot förra året då motsvarande siffa var 7 449. Den tydligaste nedgången syns under det senaste kvartalet, där konkurserna minskat med 10 procent.

Så går arbetet vidare vid Korsvägen

Efter hävningen av WLC:s kontrakt pågår nu skyddsarbeten vid Korsvägen och upphandlingsprocessen har redan startat. – Vi kommer först att handla upp de kritiska arbetena, säger Patrick Guné, chef för Stora projekt på Trafikverket.

Trafikverkets hävning av WLC:s kontrakt för Korsvägen-etappen fick entreprenören att varna för negativa konsekvenser för göteborgarna i form av ytterligare kostnadsökningar samt att hävningen saknar rättslig grund. Patrick Guné tar det med jämnmod.

– Det är lite magstarkt att säga att det skulle bli ännu dyrare, med tanke på osäkerheten i deras kostnadsprognoser. Det finns inget som pekar på att det skulle bli billigare att behålla WLC, säger han och fortsätter:

– Att hävningen skulle sakna rättslig grund får stå för dem. Jag kan säga att vi har haft både interna och externa jurister i arbetet med hävningsförklaringen. Som myndighet så slänger vi inte ut oss hävningar eller hot om stämningar för att skydda våra intressen. Så kanske andra agerar, men inte vi.

HUVUDDELEN AV WLC:S byggarbetare har nu lämnat byggarbetsplatsen, men några underentreprenörer samt vissa från WLC:s organisation finns kvar och utför skyddsarbeten för att säkra arbetsplatsen.   Trafikverket har varit förberedda på att en hävning kan bli aktuell, därför har man snabbt kunna påbörja en ny upphandling av entreprenaden.

– Vi kommer först att handla upp de kritiska arbetena som ligger på den så kallade ”kritiska linjen” som är avgörande för att vi ska bli klara till 2030. Sen finns det andra arbeten som inte är lika tidskritiska och de kommer vi att handla upp allt eftersom. Tittar man på Haga-etappen el-

ler Lovön (Förbifart Stockholm, reds. anm) så har vi väldigt snabbt handlat upp alla etapper där.

Q Då kommer alltså Korsvägen-etappen att delas upp i flera entreprenader, som Haga-etappen?

– Ja, sannolikt blir det uppdelat och inte endast en stor entreprenad.

Q När ska de första entreprenaderna vara upphandlade?

– De första ska vara upphandlade inom de närmsta veckorna, men det kan gå ännu snabbare med direktupphandling. Vi har lovat göteborgarna att detta inte ska påverka sluttiden. Det kommer inte att bli som tidigare med en entreprenör som

har mängder av UE-led, utan mycket effektivare.

Tidsplanen för 2030 ligger, enligt Trafikverket, alltså kvar och ambitionen är att få bukt med de skenade kostnaderna som präglat projektet.

– Detta känner jag mig trygg med, dessutom kliver Trafikverket nu in och leder och samordnar på det sätt som vi hade hoppats att WLC skulle göra, vilket kommer att öka effektiviteten och hålla nere kostnaderna.

Enligt Patrick Guné låg WLC:s senaste prognos för Korsvägen-etappen på 13,6 miljarder kronor. Entreprenören flaggade även för ytterligare kostnader på två miljarder, enligt Guné utan att visa upp något skriftligt på det.

– Kostnaderna har alltså ökat med över fyra gånger, från riktpriset på 3,8 miljarder kronor till 15,6 miljarder kronor. Dessa prognoser har vi flera gånger krävt förklaringar på, men det har vi inte fått. Därför vågade vi inte lita på hur kostnadsutvecklingen skulle se ut i ytterligare fyra år med WLC som entreprenör.  Trafikverket har också återkrav på WLC, liksom på flera andra entreprenörer i hela Västlänken-projektet.

– I vår slutkostnadsprognos har vi återkrav på flera entreprenörer, där Korsvägen är en etapp. Totalt i hela Västlänken-projektet har vi återkrav på totalt 7,5 miljarder kronor, men

den siffran kan förändras åt båda hållen, beroende på fortsatta diskussioner och granskningar. Vi har ännu inget exakt återkravsbelopp för WLC.

Q Hur tror du hävningen kommer att påverka Centralen-projektet? – Jag skulle bli mycket förvånad och besviken om den påverkar överhuvudtaget. NCC är en stor entreprenör till Trafikverket med många kontrakt och de flesta funkar bra. Om Centralen, som ska vara klar december 2026, påverkas av hävningen skulle det vara märkligt ur ett leverantörsperspektiv och otroligt tragiskt för göteborgarna.

EKBERG

Ris och ros om delegationens slutbetänkande

Ett 100-tal remissvar har inkommit på Delegationen mot arbetslivskriminalitets slutbetänkande. Bland annat från Byggföretagen, Skatteverket och Veidekke. Den norska byggjätten anser bland annat att betänkandet brister på flera plan och att delegationen har tittat för lite på Norge och Finland.

I veckan var det sista dagen att svara på delegationens fjärde och sista betänkandet som i mars togs emot av dåvarande jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg. Delegationen har bland annat lagt fram förslag på hur det fortsatta arbetet mot arbetslivskriminalitet ska bedrivas på lång sikt och bygg är en av sektorerna som i allra högsta grad berörs. Slutbetänkandet är en diger rapport på 642 sidor som finns att ta del av här.

BYGGFÖRETAGEN POÄNGTERAR I sitt remissvar att byggbranschen består av väldigt många olika delar och att delegationen därför bör presentera olika lösningar för olika delar av byggbranschen. Man skriver även att man motsätter sig bilden som delegationen har av att fler UE-led skulle försvåra uppföljningar i byggentreprenader. ”Antalet led eller underentreprenörer är inte det avgörande, utan hur och att man kontrollerar. Fel kan uppdagas redan i det s k första ledet, varför kontroller alltid måste göras” går att läsa i remissvaret.

Byggföretagen instämmer i behovet av bättre kravställan och uppföljning av de arbetsrättsliga villkoren i offentliga upphandlingar och man vill se en bättre styrning och kapacitet för att ta kvalificerade ärenden hela vägen till fällande dom vid de så kallade A-centren.

Skatteverket skriver bland annat att det vid rot-arbeten bör ställas krav på uppgifter om vilka underentreprenörer som har utfört arbetet. Myndigheten tror även, liksom delegationen tar upp, att större ansvar ska ges beställare och entreprenören. ”Ett entreprenadansvar skulle kunna ha stora preventiva effekter genom att det ställer krav på öppenhet och dokumentation i avtalsförhållanden och kan leda till ökad kontroll av underentreprenörer”, skriver Skatteverket.

VEIDEKKE ÄR HÅRDA i sin dom mot slutbetänkandet som man menar inte ger regeringen underlag att forma en reformagenda för ett effektivt och verkningsfullt arbete mot arbetslivskriminalitet. Byggbolaget tycker att som i Finland bör man gå från en ”reaktiv till en proaktiv strategi”. Veidekke skriver att delegationens bild är att arbetslivskriminaliteten i landet ofta är förknippad med individer som saknar arbets- och uppehållstillstånd. Enligt Veidekke handlar det i stället om ”en mängdbrottslighet med generell, närmast uteslutande, koppling till användningen av utländsk arbetskraft, som inte är fack-

ligt organiserad”. Den utländska arbetskraften ”utsätts för systematiskt fusk avseende löner, sociala ersättningar och arbetstider”. Det gör att företag som använder utländsk arbetskraft har drygt 30 procent lägre personalkostnader, vilket snedvrider konkurrensen i branschen och göder den organiserade brottsligheten.

Runt 100 remissvar på Delegationen mot arbetslivskriminalitets slutbetänkande har inkommit till regeringen. FOTO:

Enligt regeringskansliet ger man ”inga prognoser eller tidsplaner för hur man arbetar vidare med utredningars förslag i betänkanden”.

EKBERG

ENLIGT VEIDEKKE KRÄVS specialistkompetens för att göra kvalificerade undersökningar av bolag och nyckelpersoner, något som saknas i dag. Byggjätten kommer i sitt remissvar även med en rad förslag för att förhindra arbetslivskriminalitet. Till exempel bör man ta efter Norges och Finlands nära samarbete mellan arbetsmarknadens parter och mellan myndigheterna, ”i Sverige finns en grundläggande misstro mellan parterna”, skriver Veidekke som också anser att inrättande av A-krimcentren inte har fört myndigheterna närmare varandra. Man anser att staten bör ta en övergripande ansvar för samordningen och att Sverige bör göra som i Finland vad gäller skattekort, där man som utländsk arbetare vid ankomsten till Finland personligen måste besöka Skatteförvaltningen och få ett skattenummer innan hen får börja arbeta. Till skillnad från i Sverige där det krävs ett samordningsnummer som det, enligt Veidekke, kan ta upp till två månader att få av Skatteverket.   Veidekke föreslår också en ny lag som ställer högre krav på beställaren och att förbättra stödet till offentliga beställare för att snabbt kunna stoppa oseriösa aktörer från att vinna offentliga upphandlingar. Man vill också reformera LOU, bland annat så att det inte är lägsta priset som alltid vinner (utan att behöva förklara varför) utan ”det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet”, som Finland gör. Vidare vill man möjliggöra krav på begränsning av UE-led.

HENRIK

Just nu pågår arbetet med att säkra upp arbetsplatsen efter att WLC tvingats lämna.

FOTO: HENRIK EKBERG

Ett mångårigt samarbete fördjupas

Byggcheferna och Byggvärlden skriver nytt avtal

Byggcheferna och Byggvärlden har skrivit under ett nytt samarbetsavtal. Det handlar om fler och snabbare digitala nyheter, ökad hållbarhet och större medlemsnytta. Som grund för det nya avtalet ligger den medlemsundersökning som genomfördes förra året.

Byggcheferna och Byggvärlden har en lång historia tillsammans. Den sträcker sig tillbaka till 2010, då det första samarbetsavtalet skrevs under.

Till att börja med gällde samarbetet främst att Byggchefernas alla medlemmar fick tidningen Byggvärlden hem i brevlådan, och att Byggcheferna fick en sida i tidningen till sitt förfogande för att nå ut med information till medlemmarna. Under åren har samarbetet utökats med bland annat utnämnandet av Årets Byggchef och gemensamma arrangemang i samband med Nordbygg, Almedalen och Stora Byggdagen.

REDAN DÅ, 2010, kunde man läsa i ett pressmeddelande att ” Snabbare information och bättre omvärldsbevakning är två viktiga faktorer som behövs för att dagens byggchefer ska kunna vara med och förändra och påverka branschen så att det blir en attraktiv framtidsbransch.” Och det har inte förändrats sedan dess. Tvärtom. Omvärlden förändras i snabb takt och behovet av att hålla sig uppdaterad är större än någonsin.

Därför fördjupas samarbetet mellan Byggcheferna och Byggvärlden ytterligare. Samarbetsavtalet är undertecknat och Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius beskriver det som att man går in i en ny, mera digital era.

De tycker att det är lyxigt att få en tidning med branschnyheter och reportage att bläddra i. Våra medlemmar vill absolut ha tidningen kvar

– Och vi gör det tillsammans. Våra byggchefer vill, och behöver, snabbheten i det digitala. De vill få snabba uppdateringar om vad som händer i branschen. Det visar medlemsundersökningen från förra året som ligger till grund för det nya avtalet, säger Jeanet Corvinius.

UNDERSÖKNINGEN VISAR OCKSÅ att medlemmarna sätter högt värde på papperstidningen.

– De tycker att det är lyxigt att få en tidning med branschnyheter och reportage att bläddra i. Våra medlemmar vill absolut ha tidningen kvar. Vi vet också att våra byggchefer delar med sig av Byggvärlden när de läst den, den ligger kvar länge i byggbodar och på arbetsplatser, säger hon. Från och med nästa år blir det färre nummer av tidningen, men fler och snabbare uppdateringar på webben och fler nyhetsbrev.

– Vi ser stor medlemsnytta i det

här och dessutom är det mera hållbart att minska på pappersutgåvan, säger Jeanet Corvinius.

BYGGCHEFERNA OCH BYGGVÄRLDEN fördjupar också samarbetet genom att hålla tätare möten och avstämningar.

– Det är ett sätt att hålla varandra uppdaterade om vilka frågor som diskuteras och vad som händer i branschen. Jag ser det som att ett plus ett blir tre. Det är vinst för alla, säger Jeanet Corvinius.

Byggbranschens självklara mötesplats – säkra din plats nu!

DIETER WALLMARK-KALISCH ÄR vd för Svenska Media som äger Byggvärlden.

– Jag ser fram emot att fortsätta vårt samarbete med Byggcheferna. För Byggvärlden betyder det att vi lägger mer tid och resurser på webben och nyhetsbreven, vilket ligger i tiden och gynnar alla våra läsare. Vi kan också jobba med papperstidningen på ett annat sätt med fler reportage som gör vår redan unika tidning än mer unik, säger han.

STORA BYGGDAGEN

19 NOVEMBER • BYGGET FEST & KONFERENS, STOCKHOLM

Stora Byggdagen är mötesplatsen för alla verksamma i, och med intresse av, byggsektorn. Här blir du uppdaterad på det allra senaste inom nyckelsegmenten i sektorn samtidigt som du knyter nya, värdefulla kontakter.

REDAKTIONEN

Vill du ställa ut eller bli partner? Maila storabyggdagen@byggvarlden.se

Arrangör: Partners:

Säkra din plats!

Grupprabatt: Gå 4 för 3

Jeanet Corvinius, Byggchefernas ordförande och Dieter Wallmark-Kalisch, vd för Svenska Media. FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Utbyggnaden av anstalten i Österåker är en av alla satsningar som Kriminalvården gör med säkerhetsklassade projekt.

Oklart kring säkerhetsklassade projekt

Vi behöver bygga mer säkerhetsklassade projekt och många byggföretag vill vara med och få en del av kakan. Men regelverket är snårigt och gör det svårt för små- och medelstora aktörer att vara med och konkurrera.

– Det är i princip omöjligt att uppfylla alla kriterierna, säger Jeanet Corvinius, ordföranden för Byggcheferna.

Det råder en ganska stor osäkerhet i branschen om vad som gäller vid säkerhetsklassat projekt och det finns önskemål om tydligare och mer begränsade riktlinjer.

– Som det är idag är det ingen som riktigt kan upplysa om vad det är som efterfrågas eller krävs. Det finns inga relevanta utbildningar och många små och medelstora företag har svårt att vara med och konkurrera om upphandlingarna. Det ställer helt orimliga krav på branschens chefer och ledare, säger Jeanet Corvinius.

EN AV ÅTGÄRDERNA som krävs för att få vara med och konkurra om projekten är att byggföretaget genomför en säkerhetsprövning av personalen. Prövningen omfattar bland annat en granskning av betyg och referenser, utdrag ur belastningsregistret och kontroll av individens ekonomi samt en djupare intervju. Men det behövs ett samtycke från de som kan komma att vara inblandad i projektet innan man kan genomföra kontrollen.

– Krav utifrån ett säkerhetsperspektiv är självklara och viktiga och de flesta företag klarar av att genomföra en säkerhetsprövning

av sina medarbetare. Men många har svårt att uppfylla kraven. I praktiken innebär det att du i vissa fall inte kan ha någon utländsk personal, vilket diskvalificerar massvis med företag. Som totalentreprenör måste du även garantera att alla underentreprenörer har personal som genomgått en säkerhetsprövning. Det är nästan en omöjlig uppgift. Det räcker att det är någon på exempelvis IT-avdelningen, som har tillgång till projektets känsliga information, kommer från ett annat land för att det ska brista, fortsätter Jeanet Corvinius.

Säkerhetsskyddet

är inte starkare än sin svagaste länk

Hon menar att det finns en risk att man skapar ett allt för omfattande regelverk och efterlyser en genomförbar lägstanivå.

– Det är lätt hänt att förfrågningar och regelverk blir mer omfattande än vad som är rimligt och inte ger den effekt som önskas. Vi behöver tillsammans med alla inblandade parter sätta en praxis med en lägsta nivå som är genomförbar och kan upprätthållas. Jag menar inte att vi ska tumma på kraven för de säkerhetsklassade projekten, men det måste bli lätt att göra rätt, säger hon.

VARJE UPPHANDLANDE organisation ska också ingå ett separat säkerhetsskyddsavtal med sina leverantörer och eventuella underleverantörer. Ett säkerhetsskyddsavtal reglerar en rad förhållanden i projektet. Några exempel är säkerhetsskyddsorganisation, informationssäkerhet, behörighet, sekretess och tystnadsplikt

– Tittar vi bara på kravet på sekretess så kan det skapa problem vid en upphandling. I praktiken får olika delar i en entreprenad enbart delas med den som berörs. Vilket kan innebära att det blir svårt att räkna på helheten. Men om du delar med dig av uppgifterna till någon inom din organisation som inte berörs direkt så har du gjort fel. Och där har vi ett problem. Många är rädda att göra fel. Vi behöver upprätta ett gemensamt system av utbildningar och vägledning som är relevant och rimlig.

FRÅGAN BLIR ÄNNU mer komplex när de olika upphandlande organisationerna ställer olika krav på entreprenörerna.

– De stora företagen har musklerna att kunna konkurrera om de här upphandlingarna. Men det är svårt även för de stora och sedan vill vi ju att även seriösa små och medelstora företag ska ha samma förutsättningar. Det är inte rimligt att vi ska behöva ha ett gäng jurister på alla företag för att kunna vara med i matchen och ändå känna en viss osäkerhet. Det är redan idag vanligt förekommande med säkerhetsklassade projekt och SUA-upphandlingar. Men i och med utbyggnaden av totalförsvaret och de upprustningar som krävs i hela samhällsbyggnadssektorn kommer behoven och efterfrågan öka. För att det ska vara genomförbart i praktiken efterlyser Jeanet Corvinius en rad åtgärder för att förenkla processen.

– Det här är inget som en enskild part kan lösa ensam. Vi behöver sitta ner gemensamt och komma fram till vad som är rimligt. Vi måste ha med de som är duktiga på säkerhetsupphandlingar och få med det som är ”viktigt på riktigt”. Det berör chefer på olika nivåer och vi får inte

glömma medarbetarna på golvet som faktiskt jobbar ute i projekten, säger hon och fortsätter:

– Det är redan många säkerhetsklassade projekt på gång men det kommer bli ännu mer i framtiden, vilka är oerhört intressanta och välkomna, särskilt i den tuffa konjunktur vi befinner oss i.

Låt oss hjälpa varandra att bli bättre. Försvarsmakten beskriver att säkerhetsskyddet inte är starkare än sin svagaste länk. Anta inte att någon annan vet bättre eller kommer att göra jobbet. Så våga lita på varandra och låt oss samarbeta, avslutar Jeanet Corvinius.

Kriminalvården är en viktig beställare av säkerhetsklassade projekt.

Byggchefernas förslag till förbättringar

Q Tydligare och förenklade riktlinjer

Q Juridiskt stöd.

Q Tydlig delegation och mandat.

Q Praktiska övningar.

Q Branschgemensamma mallar för säkerhetsskyddad upphandling och säkerhetsskydds avtal.

Q Checklista med praxis.

Q Onboarding-kit för underentreprenörer.

Q Digital intygs- och ID-kontroll.

SAMUEL KARLSSON

FOTO: SAMUEL KARLSSON

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Jeanet Corvinius

För varje viktigt ögonblick finns en dörr med ett syfte.

Du kanske inte tänker på dem alla gånger. Men dörrarna är alltid med, mitt emellan livets avgörande stunder. Som ögonblicket när du tar steget och gör verklighet av din drömkarriär. Det är för de tillfällena vi skapar våra dörrar.

Ta våra ståldörrar till exempel. De stoppar effektivt ljud upp till 50dB och skyddar dessutom mot bränder, brandgaser och inbrottstjuvar. Perfekt i replokaler, studior, skolor och hotell till exempel.

Läs mer på daloc.se

Varenda en av våra dörrar har ett tydligt syfte och så har det varit sedan vi tillverkade vår första dörr 1942. Att skapa trygghet och trivsel – att rädda liv. På samma sätt har vårt företag ett viktigt syfte. Att hjälpa dig lyckas med dina projekt från början till slut.

Vid Revingehed utanför Lund har NCC:s uppdrag varit att bygga en ny förläggningsbyggnad/kasern om cirka 6 000 kvadratmeter med sovsalar för 240 värnpliktiga samt dusch- och toalettutrymmen. I byggnaden byggdes även grupprum och lektionssal med cirka 50 platser samt 30 kontorsplatser för befäl.

FOTO: FÖRSVARSMAKTEN

”Olika arbetssätt från projekt till projekt”

Ofta är säkerhetsklassade projekt komplexa uppdrag med specifika förutsättningar. Ett byggbolag som kommit långt när det gäller att bygga upp en egen organisation för att möta kraven är NCC. Idag har segmentet 130 egna säkerhetskoordinatörer som håller koll på projekten.

För lite mer än två år sedan började NCC bygga upp ett separat segment för säkerhetsklassade projekt. Det har varit en snabbväxande verksamhet och idag har man närmare 130 egna säkerhetsskyddskoordinatorer. De är en del av projektorganisationen och arbetar med projekt där säkerhetskraven kan vara omfattande.

– Marknaden har växt väldigt mycket de senaste åren och vi förväntar oss att efterfrågan kommer fortsätta öka. Det kommer nya lagar som gör att fler projekt hamnar under regelverket. Där vill vi vara med och dra nytta av vår organisation och storlek, säger Hampus Levén, affärsansvarig Säkerhetsklassade byggnader, NCC Building Sweden

DET ÄR INGET nytt med säkerhetsklassade byggnader för NCC. Man har byggt allt från kriminalvårdsanstalter och domstolsbyggnader till känslig infrastruktur och försvarsfastigheter. Det som förändrats över tid är omvärldsläget och de ökade kraven som gör att allt fler projekt behöver säkerhetsklassas. Varje enskilt uppdrag och varje beställare har sina specifika krav som entreprenören måste leva upp till. I vissa projekt behöver inte personalen på arbetsplatsen säkerhetsprövas men handlingarna är hemliga. Och i andra projekt kan det vara tvärtom, vilket innebär att all personal behöver vara säkerhetsprövad, men ritningarna är inte belagda med samma krav.

Den nya byggnaden för Kriminalvården som NCC bygger i Kristianstad omfattar cirka 17 000 kvadratmeter och ligger i direkt anslutning till Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens lokaler i det nya rättscentrum.

– Byggprojekt är ofta komplexa redan från början med många olika kompetenser involverade. Med säkerhets- och skyddsklassning läggs det till ett extra lager för alla delar i processen som vi behöver ta hänsyn till. Vi behöver olika arbetssätt från projekt till projekt, säger Hampus Levén.

HANTERINGEN AV RITNINGAR är ett exempel där rutinerna kan behöva skärpas. Säkerhetsbelagda ritningar och handlingar kan inte alltid delas i vanliga projekt- och inköpssystem. Ibland krävs externa system dit leverantörer bjuds in och i andra fall krävs speciallösningar för att uppfylla säkerhetskraven. I vissa projekt måste leverantörer sitta i ett avskilt rum på arbetsplatsen för att granska ritningar, utan möjlighet att ta med materialet därifrån. Informationen får inte hamna på villovägar eller nå fel person. – Vi delar de erfarenheter och uppgifter som vi kan mellan olika medarbetare och avdelningar. Det är naturligtvis mer komplext än på ett traditionellt projekt men tillsam-

KROK & TJÄDER

mans med kunden arbetar vi fram en framkomlig process, säger han.

OM LEVERANTÖRER OCH personal måste säkerhetsprövas kan det påverka ledtiderna innan de får arbeta i ett byggprojekt. I vissa fall kan prövningen ta flera månader och det finns en risk för fördröjda starter och pressade tidplaner. Det förekommer att en leverantör inte blir godkänd i säkerhetsprövningen vilket kan innebära en stor utmaning för projektet. För att undvika fördröjda starter och pressade tidplaner krävs tidig planering och samverkan med beställaren, menar Hampus Levén.

– Det är viktigt att vi kan komma in i ett tidigt skede av projektet. Genom att samverka med beställaren kan vi få en så smidig byggprocess som möjligt, säger han.

Även om NCC har en uppbyggd organisation som kan hantera upphandlingar och genomförande av säkerhetsklassade projekt kan det vara en djungel för små och medelstora byggföretag. Det finns idag inga heltäckande utbildningar och

På uppdrag av Polismyndigheten och Hemsö har NCC omvandlat ett tidigare serviceboende till moderna och funktionella kontor i Rinkeby i västra Stockholm. Stationen i Rinkeby ska rymma runt 300 anställda, poliser och civila.

kraven från de olika upphandlande myndigheterna som exempelvis Trafikverket, Fortifikationsverket och Kriminalvården kan variera. För NCC:s del har man valt att själva ansvara för att utbilda personalen.

Marknaden har växt väldigt mycket de senaste åren och vi förväntar oss att efterfrågan kommer fortsätta öka

– Vi behöver hela tiden jobba med att kompetensutveckla vår personal. Det är något vi gör i egen regi, säger han.

KOMPETENSBRISTEN ÄR EN fråga som berör hela byggbranschen men den blir extra kritisk när det gäller säkerhetsklassade projekt. En missuppfattning som ofta förekommit är att det alltid måste vara svenska medborgare som även är födda i Sverige som kan jobba på säkerhetsklassade projekt, men det behöver inte vara fallet, enligt NCC. Som huvudentreprenör behöver man ha

BILD: E.L.E ARKITEKTER

kontroll på både sin egen och underentreprenörernas personal. Även om det är underentreprenören som ansvarar för att genomföra säkerhetskontrollerna som regleras i speciella säkerhetsskyddsavtal. – Det finns tydliga regelverk och krav men det kan vara väldigt olika från projekt till projekt, fortsätter han.

EFTERFRÅGAN PÅ NYA fängelser, försvarsanläggningar, vattenverk och ny infrastruktur förväntas fortsätta att öka. Det gäller för hela landet. Samtidigt berörs allt fler byggprojekt av verksamheter som kommer att omfattas av nya regelverk från EU på informationssäkerhet – exempelvis inom vård, kommunal service och samhällsviktig infrastruktur. Vilket innebär att arbetssätt för säkerhetsklassade projekt kan bli aktuellt även i andra typer av uppdrag. – Vi ser samma efterfrågan i hela Sverige och även i övriga Norden där vi är verksamma. Inom vissa delar kommer det krävas en omfattande utbyggnad, säger Hampus Levén. SAMUEL KARLSSON

BILD:

Hampus Levén

Risk för färre praktikplatser på byggena

Efterfrågan på säkerhetsklassade projekt ökar. Det är ett välkommet tillskott för en hårt prövad byggbransch. Men det finns flera utmaningar inte minst när det gäller kompetensförsörjningen.

Kompetenskraven för säkerhetsklassade projekt påverkar vilka byggföretag som kan delta i upphandlingarna. I vissa fall kräver man att personalen jobbat med liknande entreprenader tidigare. Det räcker inte att byggföretaget genomfört säkerhetskontroller av sina anställda och infört nya rutiner för exempelvis hantering av olika dokument. – Vi får en hel del kommentarer från våra medlemsföretag som känner sig utestängda från upphandlingarna av den här typen av projekt. Nu bygger vi mer häkten, fängelser, försvarsanläggningar och andra anläggningar som är säkerhetsklassade än vad vi gjort tidigare men i praktiken är det bara ett fåtal aktörer som kan få projekten. Det blir en snedvriden konkurrenssituation, säger Elin Kebert expert kompetensförsörjning, Byggföretagen och fortsätter:

– Vi ser också att ytterligare kompetenskrav ökar. Till exempel kan man kräva en platschef med tio års erfarenhet. Vilket gör det svårt för företag som inte har många platschefer och som vill ta in unga ingenjörer och arbetsledare. Får vi inte in ny kompetens på projekten riskerar vi att förvärra kompetensbristen, säger Elin Kebert.

Säkerhetsklassning kan även försvåra för företagen när de ska nyanställa eller ta emot praktikanter. Vilket kan sätta käppar i hjulen för den framtida kompetensförsörjningen.

– Om ett lokalt, medelstort byggföretag vunnit ett större säkerhetsklassat objekt som ska byggas på en lite mindre ort kan det påverka möjligheterna till praktik. Byggföretaget kanske brukar ta emot många lärling-

ar och praktikanter från gymnasieskolan i vanliga fall men de kan inte ha med eleverna på de här projekten. Ofta kan det ta upp en stor del av verksamheten under flera år och då förlorar den aktuella kommunen sin bästa praktikplats, fortsätter Elin Kebert.

DE STÖRRE BYGGFÖRETAGEN har idag ofta egna jurister och experter som kan hantera kraven för säkerhetsklassade projekt. Men det kan vara svårare för små och medelstora företag. Det finns få utbildningar för den som vill höja personalens kompetens.

– Det behövs verkligen fler alternativ på utbildningar. Nyligen var

jag i kontakt med ett företag som hörde av sig och undrade hur man får tag på personer som kan mer om säkerhetsklassade upphandlingar. Här behövs tydligare riktlinjer och ett större utbud för den som vill vidareutbilda sin personal.

ETT ANNAT PROBLEM är att man i vissa fall kräver att det ska vara svensk medborgare som även är född i Sverige. Vilket kan resultera i att en företagare med utländsk bakgrund inte får gå in på byggarbetsplatsen men att all anställd personal på företaget får det.

– Kravet på svensk bakgrund slår inte lika hårt mot gymnasielever

då merparten har svensk bakgrund men det är en stor utmaning för vuxenutbildningen. För att lösa den höga arbetslösheten i Sverige har regeringens arbetsmarknadspolitik de senaste åren varit inriktad på kombinationsutbildningar för vuxna med SFI och bygg och anläggning. Men här vänder man sig till personer som inte har svensk bakgrund då är det viktigt att vi också får anställa dem efter utbildningen. En annan utmaning är att körkortsutbildningen inte ingår varken i gymnasieskolan eller vuxenutbildning. Utan körkort kan det vara svårt att ta sig till arbetsplatser, säger Elin Kebert.

SAMUEL KARLSSON

Årets temaområden

– Bygga med funktionskrav

– Resurseffektivt och cirkulärt byggande

– Produktdata och spårbarhet

– Byggmaterial med lågt klimatavtryck

Kraven vid säkerhetsklassade projekt skapar hinder för praktikanter.

Elin Kebert

”Det finns byggprojekt som är känsliga”

Finns det ett hot mot Sverige i dag? Och hur påverkar det byggbranschen?

– Det är inte byggbranschen i sig som är intressant för främmande makt, utan vissa objekt man bygger, säger Jörgen Holmlund, säkerhetsexpert och lärare i underrättelsetjänst vid Försvarshögskolan.

– Jag tycker att det är rätt att prata om ett hot mot Sverige i dag. Men jag tror inte att vi kommer att bli militärt angripna, men däremot finns det säkerhetsintressen mot Sverige och svenska förhållanden. Det kan till exempel vara länder som på olika sätt angriper Sverige på andra sätt än rent militärt, säger Jörgen Holmlund.

För analyser använder sig Försvarsmakten och Polismyndigheten bland annat sig av en modell som kallas PMESII, Politiska området, Militära, Ekonomiska, Sociala, Informationsbaserade och Infrastrukturella.

Den används bland annat för att bedöma hot.

– Det rent militära hotet är ganska tydligt. De andra delarna som är krigföring med andra medel är kanske inte lika självklara. Information handlar till exempel om risken att utsättas för desinformation.

LVU-kampanjen, som vi tror var orkestrerad från Iran, är ett exempel på det. Den slog rätt illa mot Sverige och svenska förhållanden och vi genomförde en förhöjd terrorhotnivå. Krigföring med andra medel kan också handla om att störa ekonomiska system, organiserad brottslighet för att komma åt information och teknisk innovation.

Hotet skiftar över tid och de senaste åren har det påverkats av bland annat inträdet i Nato och kriget i Ukraina.

– Återuppbyggnaden av Sveriges försvar blir ett underrättelseintresse och till viss del också ett hot mot svenska förhållanden. När det kommer till kriget i Ukraina har Sverige valt att ta ställning på Ukrainas sida genom att donera och sälja försvarsmateriel. Om det till exempel blir aktuellt att skicka JAS 39 Gripen till Ukraina så blir både företaget Saab och anläggningen i Linköping intressanta. Samma sak med Kockums i Karlskrona.

Q Hur utsatt är byggbranschen?

– Då måste man titta på om det finns något speciellt, som kriget i Ukraina, som gör att det finns en ökad hotbild mot byggbranschen och byggbolag. Just det har jag svårt att se. Bygger man däremot känsliga

objekt som civila bergrum, militära skyddsobjekt, lokaler som ska användas av försvarsindustrin med mera, då kan objekten vara känsliga. De blir också skyddsvärda i den meningen att man inte får röja ritningar. Så sammanfattningsvis är det inte byggbranschen i sig som är intressant för främmande makt, utan vissa objekt man bygger.

Q Vem eller vilka skulle kunna ha ett intresse av det?

– Jag tror att både organiserad brottslighet och ryska bolag vill komma åt information kring tekniska lösningar. En rapport från mars i år* visar hur den ryska organiserade brottsligheten verkar i Sverige och resten av Europa.

I rapporten står det bland annat att i Säpos två senaste årsrapporter har just företagande pekats ut som ett viktigt verktyg för den ryska underrättelsemaskineriet för att hämta in teknologi och information. Ryssland pekas ut som det enda landet som i dag skulle kunna utgöra ett reellt hot mot Sveriges säkerhet. Samtidigt varnar finanspolisen för att det pågår en omfattande organiserad brottslighet med bas i den ryskspråkiga gemenskapen, som bland annat sysslar med avancerade upplägg för penningtvätt.

Q Vilka objekt är känsliga?

– Ska man till exempel bygga ut lokaler för någon av Saabs försvarsindustrier kan tekniska lösningar i tillverkningen, ritningar över maskinhallarna och information om känsliga punkter in i själva fastigheten vara intressanta. Sedan är det vi kallar för kritisk infrastruktur känsligt. Tänk bara på vilken situation som uppstår om vattenförsörjningen störs. Eller eldistributionen.

Än har marknaden inte ställt sådana krav att byggbolag behöver en säkerhetsorganisation

Q Hur säkerhetsmedveten är byggbranschen i dag?

– Enligt min uppfattning var det vanligare förr att de stora bolagen hade en egen säkerhetsavdelning. I dag tror jag inte att bolag i storleksklassen 100 anställda har råd med en eller två personer som enbart jobbar med säkerhet. Det går ut över personalkostnaderna, kostnaden av bygget och ger i slutändan lägre vinst för företaget. Sedan är det också situationerna med flera underentreprenörsled och bristande kontroll

av vilka som kommer in på arbetsplatserna. Där är bygget av kraftvärmeverket Rya, ett skyddsobjekt ett exempel på det.

Q Varför ser det ut så tror du?

– Tidspress. Förseningar är dyra. Då är det lätt att strunta i att rapportera och följa upp saker som verkar konstiga och i stället jobba på för att hinna med. Jag tycker inte branschen i allmänhet är dålig, men det kan finnas en viss omedvetenhet om säkerhetsfrågorna och att man heller inte ser någon ekonomisk vinst på kort sikt med att anställa säkerhetspersonal. Än har marknaden inte ställt sådana krav att byggbolag behöver en säkerhetsorganisation.

Q Borde beställarna ta ett större ansvar?

– Om man bara utgår från pris så är LOU en hämsko. Men inom LOU så skulle beställare kunna dela upp en entreprenad i flera delar där en del blir skyddsvärd och inom den ställer man andra krav i en säkerhetsskyddad upphandling, SUA. Det gör att fler bolag får möjlighet att vinna upphandlingar och att man kan ställa hårdare krav för känsligare delar av ett bygge. Det kan till exempel vara ett sjukhusbygge där den största delen inte är känslig, men de

lokaler som rör katastrofmedicin kan klassas som skyddsvärda. Då kan beställaren ställa krav på entreprenören och entreprenörerna konkurrerar om säkerhetsfrågor.

Q Vilken typ av frågor?

– Det kan handla om hur ritningar och annan information förvaras och delas med beställaren. Det kan också vara vilka som jobbar i entreprenaden, att de ska kontrolleras vid in- och utpassagen och att inga andra släpps in. Vi är uppväxta i ett tillitsbaserat Sverige där alla utgår ifrån att om det är ett känsligt objekt så är alla som jobbar där kontrollerade, men det kan man inte anta och vi har sett flera exempel på folk som varit på fel plats.

Q Tror du att säkerhetsfokuset kommer att öka?

– Omvärlden påverkar oss och gör att just nu snäppas säkerhetsfrågorna upp litegrann, säger Jörgen Holmlund.

*Rapporten Ryska intressen, En fördjupad studie av svenska bolag med rysk koppling, är skriven av Acta Publica och Försvarshögskolan, i samarbete med Jörgen Holmlund.

ANNA SJÖSTRÖM

Byggstart för en ny kriminalvårdsanstalt

Nu är bygget av den nya kriminalvårdsanstalten strax söder om Kalmar. Det är den första helt nya anstalten som byggs i Sverige på många år och ett av de större projekt som Specialfastigheter genomför tillsammans med Kriminalvården just nu.

– Vi på Specialfastigheter är glada över att få växa tillsammans med vår hyresgäst Kriminalvården i Kalmar kommun. Vi gör många investeringar i säkerhetsfastigheter och detta är ett av de större projekten. Vi kommer att skapa effektiva, säkra och hållbara lokaler där hyresgästen kan bedriva sin viktiga verksamhet med de allra bästa förutsättningarna, säger Alexandra Laurén, vd på Specialfastigheter.

DEN HELT NYA kriminalvårdsanläggningen utformas enligt säker-

hetsklass 2 och är belägen några mil söder om Kalmar längs E22:an. På fastigheten uppförs flera byggnader med en sammanlagd yta på cirka 43 000 kvadratmeter och anläggningen planeras skapa cirka 430 nya platser.

DET KOMMER OCKSÅ att finnas möjlighet att bedriva häktesverksamhet i en del av anläggningen. Målbilden är att den nya kriminalvårdsanstalten ska kunna tas i drift i början av 2030.  Fem personer tog gemensamt det första spadtaget: justitieminister Gunnar Strömmer, Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren, Specialfastigheters vd Alexandra Laurén, kommunstyrelsens ordförande i Kalmar, Johan Persson, och kriminalvårdschef Bengt Vestberg.

Jörgen Holmlund är tidigare polisöverintendent, säkerhetsexpert och lärare i underrättelsetjänst vid Försvarshögskolan.

FOTO: RICHARD RYAN

Kriminalvårdsanstalten Kalmar.

KRÖNIKA

När kontraktet blir en fallgrop

Det hör tyvärr inte till ovanligheterna att stora entreprenader i vår bransch kör fast. Tvister, fördyringar, förseningar – ibland till och med avbrutna kontrakt. Varje gång blir rubrikerna stora och diskussionen fastnar i skuldfrågan. Men bakom varje konflikt finns ett större problem: vi har byggt ett system som alltför ofta gör kontraktet till en fallgrop i stället för en bro.

Traditionella entreprenadformer är ofta präglade av misstro. Risker flyttas hellre än delas, och kontrakten blir juridiska sköldar snarare än verktyg för samarbete. Det kan fungera i enklare projekt, men i komplexa infrastruktursatsningar blir det en risk i sig. Forskning från Australien visar att rättsliga tvister i stora bygg- och anläggningsprojekt ofta motsvarar runt 2–3 procent av projektkostnaden – vilket på miljardprojekt innebär enorma belopp som aldrig kommer samhället till godo.

I EN BRANSCH med låga marginaler blir detta en alldeles för stor risk att bära. Ska sanningen

Det är därför intressant att se hur Finland, men även Australien och Storbritannien, prövar nya vägar. Alliansmodellen – där beställare, entreprenör och konsulter går in i projektet som ett gemensamt team – bygger på delade risker och gemensamma incitament. En sammanställning av 61 alliansprojekt i Australien och Nya Zeeland (2008–2013) visar att de ofta presterade bättre än traditionella entreprenader både vad gäller tid, innovationsgrad och tvistnivå. I Finland har man sett liknande effekter: i komplexa infrastrukturprojekt har modellen lett till färre konflikter och större flexibilitet när förutsättningarna ändrats under resans gång.

MEN MODELLEN HAR också sina kritiker. Allians kräver hög mognad och en kulturförändring – från hårda förhandlingar till verkligt samarbete. Incitamenten måste vara väl avvägda. Felaktigt utformade gainshare/ painshare-modeller kan i värsta fall driva upp kostnader snarare än att hålla dem nere. Och modellen passar inte alla projekt: ett standar-

kan. I Australien har man dessutom sett att så kallade no dispute clauses inte alltid fungerar i praktiken – när problemen blir riktigt stora testas ändå relationerna hårt. Det viktiga är att vi inte fastnar i svart-vitt tänkande. Det handlar inte om att allians är lösningen på allt – utan om att vi behöver fler verktyg i lådan. I dag är vi bra på att släcka bränder. Men om vi vet att konflikterna återkommer gång på gång, då är det inte otur. Då är det ett systemfel.

FRAMTIDEN KAN MYCKET väl vara en mix. I vissa projekt kan traditionella entreprenadformer fungera bäst. I andra kan vi ta lärdom av alliansmodellen, samverkansavtal eller hybridlösningar. Och vi bör våga mäta och jämföra. Om vi vet att alliansprojekt i genomsnitt uppvisar lägre tvistkostnader, högre innovationsgrad och bättre tidshållning – varför inte testa även i Sverige?

Med risk för att låta som en moralpredikant vill jag ändå påpeka allvaret i detta mönster. För de största och mest komplexa projekten

Men i slutändan handlar det inte bara om kronor och ören. Det handlar om förtroende. Och vi vet en sak: när förtroendet går förlorat blir priset alltid högre än vad som står i kontraktet. Om vi kan bygga strukturer där förtroendet får växa i stället för att eroderas, då bygger vi inte bara bättre projekt – vi bygger en starkare bransch.

JIMMY DAHLSTRÖM CHEF FÖR DEN TEMPORÄRA FABRIKEN RAMIRENT

LENNART WEISS

Ї Gör: Delvis pensionär, delvis arbete med nystartade Akrim

Ї Bakgrund i korthet: Började på Veidekke 2004. 2008 lämnade han för att bli vd för NAI Svefa. Återvände till Veidekke 2012 i rollen som kommersiell direktör. Har också jobbat som politisk sakkunnig på Civildepartementet och varit marknadschef på HSB.

Ї Ålder: 67 år

Ї Bor: Bostadsrätt på Södermalm i Stockholm

Ї Familj: Hustru, son, två barnbarn och hund

Ї Intressen: Alldeles för många! Spela golf, båt, sommarstuga som jag tycker om att fixa med, ska försöka hinna med att börja fiska igen, umgås med familjen och barnbarnen, jag har jaktlicens och är medlem i ett jaktlag, man har knappt hunnit vara med förut.

Ї Kuriosa: Utbildad sommelier, examinerades 2015. Håller igång intresset genom att tre gånger per termin träffa en kollega som också gick utbildningen och en av lärarna.

Ї Senaste bok: Jag tycker om att läsa men har inte haft så mycket tid förut. Nu har jag precis börjat med Erika Bjerströms bok Demokratin dör i hettan.

Ї Senaste låt: Nåt av Billy Joel.

FÖR ARG FÖR ATT SLUTA

Efter 23 år Lennart Weiss har stämplat ut från Veidekke, men han lämnar ändå inte riktigt byggbranschen.

Han ser fram emot att få mera tid för barnbarnen, fiske och böcker.

Men samtidigt är Lennart Weiss för arg för att bli pensionär på heltid.

Han vill också fortsätta använda den kunskap han samlat på sig, därför är han med och startar ett bolag som ska jobba mot arbetslivskriminalitet.

TEXT OCH FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

När vi pratar första gången för att boka tid för den här intervjun sitter han på en parkbänk i solen med hunden Vilma, en labradoodle. En första glimt av livet som pensionär hade man kanske tänkt om det gällt någon annan.

– Nej, riktigt så kommer inte pensionärslivet att bli, skattar han. Man brukar skoja och säga att en del pensionärer går ner till heltid, men så mycket kommer jag inte att jobba. Jag kommer nog att vara i gång tre dagar i veckan.

30 oktober stämplade han ut från Veidekke efter 23 år på bolaget. Senast i rollen som kommersiell direktör, där han bland annat jobbat med arbetslivskriminalitet både internt och externt.

– För några år sedan hade jag tänkt att jag skulle vara kvar tills jag fyllt 69. Men förra året bestämde jag mig för att sluta vid 67. Om man vill få tid att göra egna grejer, och gå in i en ny fas, då kan man inte vänta för länge.

EN AV DE saker som inte kunde vänta är startandet av nya bolaget Akrim, Akrimgruppen i Norden AB. Företaget, som registrerades i slutet av september, ska jobba med olika tjänster för att motverka arbetslivskriminalitet. Weiss är en av fem grundare och fler byggbolag har gått in som delägare.

– Akrim kommer bland annat att jobba med nulägesanalyser och arbetsplatskontroller, men jag skulle säga att vårt största fokus och kompetens ligger inom bolagskontroller.

Inledningsvis fokuserar det nya bolaget mot bygg men gradvis kommer de att breddas till andra branscher som har motsvarande problem.

Utöver Akrim kommer han att fortsätta med bostadspolitik.se, där han är chefredaktör och ansvarig utgivare. Han är också styrelseordförande i Novia, ett företag som erbjuder stödboende och öppenvård för ungdomar och vuxna som befinner sig i utsatta livssituationer. Weiss grundade bolaget 2017 tillsammans

med Stefan Attefall och företaget har i dag stödboenden i Rosersberg, Eskilstuna och Essingen.

Han sitter också i Anna Lindhs minnesfond och har ytterligare ett par åtaganden i den ideella sektorn men säger att nu får det sannolikt stanna där.

– Vare sig egot eller plånboken behöver fler åtaganden. Beslutet att bilda Akrim togs under våren.

– Hade det inte varit för arbetet med arbetslivskriminalitet som jag ägnat så mycket tid åt de senaste åren, så kanske jag avrundat mitt yrkesliv tidigare. Men det har varit så motiverande och omfattningen av problemen har gjort mig så oerhört upprörd och arg att jag inte kan sluta.

Han menar att det sakta börjat att väckas en förståelse inom branschen att den utländska arbetskraften fungerar som ett brottsverktyg. Men många blundar fortfarande för problemen.

– Det gör mig förbannad. Det är ett cyniskt upplägg och det ska inte vara så i vår bransch. Jag känner att det finns så mycket kvar att göra. Under mina 35 år i branschen har jag också samlat på mig mycket kunskap som jag tycker vore dumt att bara släppa.

Han är känd för att säga (och skriva) vad han tycker och orädd är också ett ord som många använde för att beskriva honom under en avtackning. Själv säger han att han ibland spelar rollen som surgubbe.

– Men visst drabbas även jag av självcensur ibland. Som politiker fick jag ett rykte att jag var orädd, det vill säga jag var beredd att ta politiska fajter. Men en bidragande orsak till att jag lämnade politiken var att jag ville vara mera självständig och inte beroende av systemet så att säga.

Q Fick du den friheten på Veidekke?

– Ja. Där har jag kunnat vara sann mot mot mig själv, vilket också är ett starkt betyg åt Veidekke. Det har tolererat att ha en person i en självständig roll som drivit de här frågorna.

Q Har du någonsin gjort dig osams med någon?

– Nej, det kan jag inte påstå. När jag började skriva om arbetslivskriminalitet för några år sedan blev det ett jävla liv i branschen och på Byggföretagen. Den verklighetsbeskrivning jag gav ifrågasattes och det ledde till att folk ringde mina chefer och undrade om jag uttalat mig för Veidekke eller som privatperson. Koncernchefen Jimmy Bengtsson svarade att eftersom Weiss jobbar på Veidekke så det är klart att han uttalar sig för Veidekke, men han är också debattör så han har lagt till nån bisats som är hans personliga.

Q Vad betydde det för dig?

– Att få uppbackning av både sverigechefen och koncernchefen när det fanns en uppenbar motreaktion

Jag känner att det finns så mycket kvar att göra

som gick ut på att jag skulle hålla klaffen, det säger ganska mycket om Veidekke. Det är en av mina stolta stunder kan jag säga. Det är något som ger mig mod också.

Q Har det varit svårt att kombinera yrkesliv och debatterande?

– Inte alls. När Veidekke startade bostadspolitik.se fick jag i uppdrag att göra Veidekke till en engagerad samhällsaktör genom att bland annat ge ut rapporter, skriva bostadspolitiska inlägg och föra debatter. Jag har alltid kunnat göra det med självständighet, det är aldrig någon som ifrågasatt vad jag tyckt eller skrivit.  Enda gången jag fick en reaktion på koncernnivå var när jag skrev rapporten ”Sju svåra år”, hösten 2023. Någon tyckte att vi var för pessimistiska och att det kunde ha negativ påverkar på börskursen, men det var ingen som stoppade rapporten. Och i dag så inser ju alla att jag hade rätt.

Q Vad kommer du satt sakna med jobbet på Veidekke? – Mina fantastiska kollegor och den sammanhållning som finns inom Veidekke. Jag är stolt över Veidekke och stolt över hur vi har agerat under åren. Även om jag ofta är den som stått längst fram som talesperson så är det många som backat upp mig och gjort det möjligt.

Q Vilka ser du som höjdpunkterna i ditt yrkesliv hittills? – Kopplat till Veidekke så är det ju två tydliga avtryck tycker jag. Det ena den opinionsbildande rollen i bostadsdebatten som Veidekke tog med avstamp i bostadpolitik.se. Det startade som en blogg, men har nu vuxit till två anställda och flera delägare. Det är något bestående som kommer att få fortsatt betydelse. Det andra är definitivt arbetet med arbetslivskriminalitet, där vi gjort avtryck. Där vill jag särskilt nämna samspelet Byggnads och företaget. Vi gjorde en specialöverenskommelse med byggnads 2012 där vi överlät kontrollen av våra underentreprenörer mot fackliga villkor till förtroendevalda internt. Det har visat sig vara ett genidrag, eftersom vi då fick vi tillgång till kontrollsystem som är sekretessbelagda vilket gjorde att vi kunde göra riktiga bolagsutredningar.

Q Vad ska du göra första dagen som pensionär?

– Vara med på Bopol live, vårt eget seminarium. Så det blir fullt upp. Två dagar efter det ska jag jobba med Akrim.

Q Kommer du någonsin att bli tyst?

– Nej, det kommer jag inte. Jag fortsätter skriva regelbundet i Byggvärlden, Fastighetstidningen, bostadspolitik.se och Affärsvärlden. Sen kan det nog bli en och annan debattare i annat forum också.

FYRHJULSDRIFT – 1 TON LASTVIKT – 3,5 TON DRAG VIKT

Isuzu D-Max BEV Double Cab fr. 669.900 kr, Extended Cab fr. 659.900 kr. Angivna priser är exkl. moms.

Energiförbrukning vid blandad körning 25,5 kWh/100 km. Räckvidd upp till 263 km (WLTP). Snabbladdning DC 20–80 % 1 tim. Bilen på bilden är extrautrustad.

isuzusverige.se

Arenakvarteret blir unikt sportcentrum

Arkitekttävlingarna om gestaltningen av Arenakvarteret och det nya centralbadet med sporthallar är avgjorda. Det blev White Arkitekters ”Möta Göteborg” som vann arenadelen och Henning Larsens ”Bättre tillsammans” som stod för badet och sporthallarna. De vinnande arkitektteamen var på plats på Surr Arena för att presentera sina förslag och svara på frågor. Göteborgs nya arena-, bad- och sporthallsområde ritas av White Arkitekter och Henning Larsen med samarbetspartners. Det stod klart efter att vinnarna under tisdagen presenterades på Surr, beläget i stadsdelen Gårda, bara ett stenkast där de nya anläggningarna kommer att ligga.

”MÖTA GÖTEBORG”, SOM det vinnande arenförslaget heter, stod White och representanter från Allies & Morrison, Arup International, Stadia Design och Sweco Sverige för. Arenan, med tillhörande annex och hotell, kommer att ligga där dagens Valahallbadet och arenan Scandinavium ligger i dag. Arenan kommer att ha kapacitet för mellan 10 000 och 16 000 personer, beroende på arrangemangets karaktär, medan den något mindre Annexet kommer att svälja mellan 3 000 och 5 000. Den nya huvudarenan vrids 45 grader, vilket gör att den vänder sin största ingång snett åt öster, mot Mölndalsån och Gårda.

Det nya Centralbadet med sporthallar har ritats av Henning Larsen och kommer att ligga mellan Burgårdens gymnasium och Mölndalsån. På platsen finns i dag en mindre fotbollsarena samt en stor parkeringsplats. Båda de vinnande förslagen, det för arenan och det för badet, har utnyttjat det stråk man kommer att bygga ut, det som ska löpa från Ullevi, genom Burgårdsparken, mellan badet och gymnasiet, vidare in mellan Arenan och Annexet och därefter fortsatt in i Svenska Mässan. På sås vis knyts hela stråket ihop med Korsvägen, bakom mässan. Man öppnar också upp området för flöde i västlig-östlig riktning, mellan Lorensberg-staden och Gårda.

UTÖVER VINNANDE ARKITEKTTEAM närvarade Per-Henrik Hartmann, vd Higab, ordförande i tävlingsjuryn för Arenakvarteret, Johan Sävhage, direktör idrotts- och föreningsförvaltningen, ordförande i tävlingsjuryn för centralbadet, Jerker Westerberg, projektchef Nya arenor, Higab och Niclas Malmeling, projektledare centralbadet, idrotts- och föreningsförvaltningen.

– Det här är ett viktigt steg på resan mot att förverkliga utvecklandet av nya arenan och bidra till stadsutvecklingen av hela evenemangsområdet. Det stärker också Göteborg som hållbar och attraktiv destination. Det här handlar inte bara om byggande utan om hur framtidens Göteborg ska kännas, säger Per-Henrik Hartmann.

FRÅN WHITE ARKITEKTER närvarade

Johan Lundin och Fredrik Källström.

– Vi har ju en helt unik situation i Göteborg, med arenor som är placerade centralt mitt i innerstaden. Det är ingen enkel uppgift att lösa det stadsbyggnadsmässigt och arkitektoniskt. Det har varit lika viktigt för oss hur de här arenorna och kvarteret möter Göteborg, förklarar Johan Lundin.

– Med hjälp av det här projektet och badet på andra sidan gatan kommer vi att etablera ett helt nytt stråk mellan de östra och de västra stadsdelarna, via ett antal nya platsbildningar som Arenatorget och Åtorget. Genom att ge de här kvarteren ett levande innehåll i gatuplan så tror vi att det här kommer att bli det nya, attraktiva stråket som rör sig i staden, säger Fredrik Källström. Det som först ska bli verklighet

är dock det nya centralbadet med sporthallar. Förslaget ”Bättre tillsammans” av förslagsställare Henning Larsen, Winell & Jern och Ramboll vann tävlingen om den gestaltningen. Från Henning Larsen deltog Ingela Larsson och Martin Stenberg Ringnér.

– Det roligaste tycker jag är att det är så komplext. Det är nästan en tredimensionell sudoku man ska få att fungera. Man ska svara på det lilla material man får om klienten och leva sig in i. Det är någonting helt speciellt, säger Ingela Larsson

– För mig är det mixen av funktioner och ambitionen om att skapa en plats för rörelse och idrott för hela Göteborg. Att få jobba med den mixen och som arkitekter få ha en diskussion om hur man kan stärka folkhälsan genom arkitektur och genom flöde. Det är superkomplext, säger Martin Stenberg Rignér.

Q Vad händer nu då för er?

– Det vet vi inte än. Det här har varit hemligt tills för bara några dagar sen för oss, svarar Martin Stenberg Rignér och fortsätter:

– Vi ska väl gå igång och diskutera med byggherren om när vi ska starta upp. De har en tajt tidsplan så det kommer nog ske väldigt snart.

Enligt nuvarande tidplan beräknas ett genomförandebeslut för centralbadet med sporthallar kunna tas under 2027.

JONAS SLÄTTUNG

Under hösten 2025 kommer förslaget för det nya badet bearbetas och vidareutvecklas av idrotts- och föreningsförvaltningen i nära dialog med förslagsställarna. Det innebär att förslaget ska anpassas till ytterligare krav på bland annat verksamhet och ekonomi. Arbetet ska sedan integreras i den nya detaljplanen som ska på samråd under våren 2026.

Förslaget ”Bättre tillsammans” från Henning Larsen vann arkitekttävlingen om Göteborgs nya centralbad och idrottsanläggning. BILD:

Den nya arenan kommer att ha kapacitet för mellan 10 000 och 16 000

HENNING LARSEN

Årets kulörer

Ljuddämpat rörsystem

Q Geberit har lanserat Silent-db20 SuperTube som är särskilt utformad för höghus. Det ska både vara ljudddämpande och spara utrymme. SuperTube-tekniken består av tre kopplingar som helt enkelt ser till att avloppsvattnet leds ned i stamröret med en kontinuerlig luftpelare, vilket vilket gör att det inte behöver installeras parallella luftningsledningar. Tekniken ska också ta bort de negativa effekterna som kan uppstå vid riktningsförändringar i avloppsstammen på grund av över- eller undertryck i ledningen.

Q Passar högre hus med höga krav på ljudisolering, till exempel lägenheter eller hotell.

Q SuperTube-systemet gör det också möjligt att planera horisontella rör utan fall på upp till sex meter, vilket ofta kan ge extra takhöjd i till exempel källarplanet.

Q Den höga avloppskapaciteten på 12 liter per sekund ska ge ett effektivt avlopp i hela byggnaden, även i den mindre rördimensionen d110. www.geberit.com

Q Årets kulörer från Nordsjö 2026 visar en kulörstark trio ihop med beige-bruna toner. Trendfärgerna bygger i år på tre olika kulörer av indigo. Dessa val av blått med tillhörande paletter har växt fram ur Nordsjös årliga trendrapport för att inspirera hur färger kan matchas med varandra.

Q Paletten The Slow colour story, med Årets kulör Nordsjö Slow Swing i fokus, innehåller lugna, neutrala kulörer i brunt och blått där inspirationen har hämtats från färgerna i ett vinterlandskap. www.nordsjo.se

Utökar sortimentet

Q Som helhetsleverantör av murat och putsat byggmaterial kompletterar Finja Betong nu sitt sandsortiment med stenmjöl. Stenmjöl används primärt som avjämning och underlag vid platt- och stenläggning.

Q Stenmjöl är ett stabilt och dränerande material som lämpar sig väl för trädgårdsgångar, uppfarter och liknande. Det finkorniga stenmjölet som bildats av krossad sten skapar en jämn yta för beläggning av plattor, marksten och kullersten. Stenmjöl är lätt att packa och kan även användas till gångvägar där hårda ytor efterfrågas. Det är även lämpligt att lägga över bärlagret närmast under plattorna.

Q Finja Betongs stenmjöl, fraktion 0-4 mm, levereras i en 20 kg plastsäck.

www.finja.se

Bygg ditt företag

Q I Bli framgångsrik entreprenörBygg ditt företag beskriver Bosse Brixeman vad man bör göra för att bli en framgångsrik företagare. Kanske har du redan ett företag men vill veta mer om vikten av att nätverka, söka mentorskap och bygga starka relationer med intressenter. Bosse Brixeman menar att genom att främja ett stödjande system kommer du att öka dina chanser att lyckas.

Q Är du än så länge bara i tankestadiet på att starta något eget? Här går man igenom allt från att skapa en övertygande affärsidé och utveckla en omfattande affärsplan till att säkra finansiering och bygga ett starkt team.

Q Boken är utformad för att vara både informativ och engagerande. www.bokshop.bod.se

Mäter vibrationer under arbetets gång

Q Med nylanseradeTegera Vibration Indicator från Ejendals AB går det att övervaka och minska riskerna när vibrerande verktyg används. Indikatorn mäter den faktiska vibrationsdosen i handen och ger en exakt bedömning.

Q Användaren informeras om sin vibrationsexponering genom tydliga gröna, gula och röda ljus.

Grön: Säker att arbeta; exponeringen är under åtgärdsvärdet och inom säkra gränser.

Gul: Åtgärd krävs; det dagliga åtgärdsvärdet har uppnåtts, vilket indikerar en förhöjd risk och kräver åtgärder från arbetsgivaren. Röd: Hög risk; den dagliga exponeringsgränsen har uppnåtts enligt rekommendationerna i EU-direktivet.

Q Indikatorn mäter vibrationsexponeringen direkt i handflatan.

Q Användningsområden: Bygg- och anläggningsarbeten, generell industri där vibrerande verktyg används. www.ejendals.com

Nytt väggelement för

bättre akustisk

Q Ruukki Construction lanserar ett nytt akustiskt väggelement som med sin ljudabsorption ska dämpa ljud även i krävande inomhusmiljöer. Ruukki Sono är framtaget för industri- och kontorsbyggnader och kan användas både i nybyggnads- och renoveringsprojekt. Ruukki Sono installeras antingen horisontellt eller vertikalt och med sin skarvprofil är det kompatibelt med Ruukkis sandwichpaneler.

Q Ljudabsorption (αw 0,90, absorptionsklass A).

Q Luftljudsisolering (Rw 32 dB).

Q Brandsäker, brandklass EI30.

Q Framtagen för innerväggar. www.ruukki.com

Glaspartier i olika höjd

Q Arkitekten Thomas Sandell har genom ett samarbete med Swedoor designat en ny dörr. Ytterdörren är i svartbetsad ekfanér där ådringen syns och den har glaspartier i olika höjder. Glaspartierna gör att både små och stora kan titta ut eller in genom dem och det ger också mer dagsljus till hallen. Glaset är infällt utan glaslist för att få en slät övergång.

Q Dörren är en ECO-modell ur Swedoors Advance Line-serie. Den har ett mycket lågt U-värde, är isolerad med träfiber och kommer att tillverkas av 70 % PEFC-certifierat trä från hållbart skogsbruk.

Q Ytterdörren är något kraftigare än en vanlig ytterdörr, med en tjocklek på 77 mm. Planerad produktion sker under våren 2026.

www.swedoor.se

Snickarkläder för barn

Q Nu släpper Blåkläder en barnkollektion där den klassiska hantverksbyxan ingår. Med fokus på bekväma och slitstarka plagg finns bland annat varselplagg och vinteroverall med extra allt. Den klassiska hantverksbyxan i 4-vägsstretch med hölsterfickor finns i storlekarna 98/104-134/140. Q Tröjan i mjuk och fleece är både stretchig och värmande och passar bra för ”byggarbete” utomhus under vår och höst, eller under vinterjackan på vintern. Finns i storlekarna 98/104-134/140. www.blaklader.se

JURISTKRÖNIKAN

Incitamentsavtal – räddare i nöden eller fallgrop?

Projektet är försenat, kostnaderna skenar och entreprenören hävdar att allt beror på bristfälliga handlingar. Beställaren känner sig lurad och misstänker att entreprenören medvetet underskattade sina kostnader för att vinna upphandlingen. Låter det bekant? Denna situation uppstår alltför ofta i traditionella fastprisavtal och är en av anledningarna till att incitamentsavtal vuxit fram som ett alternativ. Men är incitamentsavtal verkligen lösningen – eller skapar de bara nya problem?

Q Ersättningsmodellernas fördelar och nackdelar

Entreprenörer får betalt på olika sätt i olika entreprenader. Branschens standardavtal är framtagna med fast pris som utgångspunkt. Ett alternativ till fast pris, som ofta används när kontraktsarbetenas omfattning är svåra att förutse, är löpande räkning enligt självkostnadsprincipen. Entreprenören får då ersättning för sina verifierade självkostnader med tillägg av entreprenörarvode. Den uppenbara fördelen med fast pris för beställaren är kostnadstrygghet. Risken är dock att entreprenören gör avkall på kvalitet för att hålla kostnaderna nere. Vid löpande räkning ligger kostnadsrisken i stället hos beställaren, vilket kan borga för högre kvalitet men som ger sämre kontroll över slutkostnaden för beställaren. Entreprenören saknar ekonomiska incitament till att hålla kostnaderna nere.  För att balansera dessa risker och skapa gemensamma drivkrafter har mer eller mindre sofistikerade hybridmodeller utvecklats inom branschen, där incitamentsmodeller utgör en av de mest framgångsrika lösningarna. Dessa modeller kombinerar fördelarna från fast pris och löpande räkning. Ersättning utgår enligt principerna för löpande räkning, men parterna fastställer en riktkostnad som utgör en uppskattning av den slutliga kostnaden för entreprenaden. Det ekonomiska utfallet jämförs sedan med riktkostnaden, och eventuella över- eller underskridanden delas mellan parterna enligt en förutbestämd fördelningsnyckel. Detta begränsar entreprenörens exponering för kostnadsrisker samtidigt som det skapar incitament att hålla kostnaderna nere.

Q Incitamentsavtalens viktigaste frågor

Att fastställa riktkostnaden och regler för justering av riktkostnaden är kritiska frågor inför ett projekt med incitamentsmodell. En fastställd riktkostnad som avviker för mycket från det verkliga utfallet rubbar balansen mellan parterna och incitamentseffekten riskerar att gå förlorad. Om parterna inte på förhand kommit överens om hur och på vilka villkor riktkostnaden kan justeras uppstår osäkerhet. Osäkerhet och tolkningsutrymme i en sådan situation leder ofta till tvist. Parterna bör därför komma överens om hur och när justering ska ske vid ändringar som påverkar kostnaderna, inklusive beställda respektive likställda ÄTA-arbeten.

En annan viktig fråga är att parterna på förhand bör fastställa vilken dokumentation som ska tas fram under projektets gång och vilka handlingar parterna ska dela med varandra för att säkerställa såväl kvalitet som ekonomisk transparens. Även om ekonomifrågor i grunden är orsaken till att tvist uppstår förvär-

rar bristfällig dokumentation och hantering av handlingar ofta problemen.

Q Så når du framgång med incitamentsavtal

Det finns några centrala framgångsfaktorer för att incitamentsavtal ska fungera väl.

För det första: investera tid i arbetet med att ta fram en rättvisande riktkostnad, baserad på marknadspriser och erfarenhet. Många projekt har misslyckats på grund av alltför optimistiska riktkostnader – antingen för att entreprenören varit för mån om att vinna upphandlingen eller på grund av bristande projektering. En välavvägd riktkostnad kräver noggrann analys av projektets komplexitet, rådande marknadsförhållanden och entreprenadens faktiska kostnadsstruktur.

För det andra: skapa tydliga och objektiva villkor för hur och när riktkostnaden ska justeras. Många tvister uppstår till följd av olika uppfattningar i den frågan. Etablera en strukturerad process för att hantera förändringar – med tydliga tidsfrister, kommunikationskanaler och dokumentationskrav.

För det tredje: överväg utökad samverkan och ”öppna böcker”, där båda parter har insyn i kostnadsuppföljningen. Detta kräver inte bara tillgång till ekonomisk information, utan även regelbundna avstämningar och gemensam analys av projektets utveckling. Framgångsrika projekt kännetecknas, utöver balanserade och genomarbetade avtal, ofta av täta och transparenta ekonomimöten där parterna tillsammans utvärderar kostnadsläget och identifierar risker och möjligheter.

Q Arbeta med avtalsfrågor och kommunikation – undvik tvist

Incitamentsavtal är varken en universallösning eller en automatisk räddare i nöden. De kräver noggrann analys, anpassning och framför allt kompetens och ett genuint engagemang från båda parter för transparens och samarbete. När dessa förutsättningar finns på plats kan incitamentsmodeller vara ett kraftfullt verktyg för att hantera komplexa projekt med hög osäkerhet. Men precis som med alla avtalsformer gäller att det inte är avtalet i sig som avgör framgången, utan hur parterna väljer att arbeta tillsammans inom dess ramar.

För den som överväger incitamentsavtal är vårt råd: investera tid i framtagandet av riktkostnad och utformningen av avtalet, var transparent i kommunikationen och kom ihåg att det bästa avtalet är det som är tydligt nog för att aldrig behöva prövas i domstol.

Snabbast möjliga uppvärmning av större utrymmen med minimal energianvändning.

WIFI-ANSLUTNING & MOBILAPP LÄGST FÖRBRUKNING AVGASRÖRET BEHÖVER EJ LEDAS UT

TERMOSTATSTYRD (0-40°C)

AH300i – förbrukningsexempel: › Isolerad industrihall 500 m³ › Temperatur ute: 0 ºC, temperatur inne: +15 ºC › Du kan justera temperaturen och se meddelanden och bränslemängd direkt i mobilen!

Bränsleförbrukning cirka 2,5 L /dag

FÖR INOMHUSBRUK SPARA PENGAR! WIFI-ANSLUTNING OCH MOBILAPP

För alla utrymmen över 50 m2 med

2+1 års garanti Rikstäckande servicenät

Volkswagen Transporter med elektrisk drivlina

Volkswagen lanserar nya Transporter i ett helelektriskt utförande. Fordonet går att få i en mängd olika utföranden och storlekar.

Modellnamnet Transporter har hängt med i många år, och när Volkswagen nu rullar ut den senaste versionen kommer den i flera utföranden. Dels finns modeller med vanliga dieselmotorer, men sedan har motorutbudet även kompletterats med en nyutvecklad elektrisk drivlina.

Fordonet har vuxit jämfört med föregångaren och grundversionen är 505 centimeter lång, vilket är en ökning med 15 centimeter. Lastutrymmets längd är 260 centimeter i standardmodellen och nästan tre meter i utförandet med längre hjulbas.

ÄVEN LASTVOLYMEN HAR ökat och uppgår nu till 5,8 kubikmeter i standardversionen, och nio kubikmeter i den större modellen. Modellen rymmer tre europapallar, vilket underlättar i transportintensiva verksamheter.

Volkswagens transportbilar har alltid varit genomtänkta och praktiska och den här modellen är inget undantag. Interiören är designad för att skapa en optimal arbetsmiljö. Förarstolen är ergonomisk och justerbar i åtta riktningar och instrumentbrädan har en 12-tums skärm och ett 13-tums infotainmentsystem där de flesta av bilens funktioner styrs. Till det kommer digital innerbackspegel och kamera med dashcam-funktion.

Batteriet är på måttliga 83 kWh, vilket kan tyckas vara i minsta laget, men det ska ändå ge ekipaget en räckvidd på upp till 32,8 mil under gynnsamma förhållanden. Av batteriets 83 kWh är dock endast 64 tillgängliga, vilket är en eftergift

som Volkswagen gjort för att skona batteriet, som därmed kan behålla sin kapacitet på längre sikt.

BILEN HAR 5G-MODUL för snabba uppdateringar och trådlös Apple CarPlay och Android Auto, medan säkerhetsfunktionerna inkluderar filhållningsassistent, automatisk nödbroms och dynamisk vägmärkesigenkänning.

LED-strålkastare är standard och karossen finns i fyra grundfärger: Clear White, Dark Indigo Blue, Intensive Red och Stone Grey.

De elektriska alternativen finns i fyra effektnivåer från 115 hk till 286 hk, med bakhjulsdrift som standard och fyrhjulsdrift som tillval.

Snabbladdning för e-Transporter kan ske med upp till 170 kW, vilket möjliggör laddning från 10 till 80 procent på cirka 30 minuter under optimala förhållanden, medan långsamladdning i en vanlig vägg-

box sker med 11 kW.

Volkswagen har tidigare tagit hjälp av företaget Abt för att elektrifiera sina transportbilar, men den här gången är konstruktionen helt igenom en egen skapelse. Längre fram kommer en laddhybrid med 2,5-liters bensinmotor och elektrisk räckvidd på sex mil.

LADDHYBRIDVERSIONEN FÅR EN systemeffekt på 171 kW (232 hk), och gör det möjligt att till exempel köra på el inne i stadsmiljöer och bensin på motorväg.

Om elbil eller laddhybrid inte passar det dagliga körmänstret finns det en palett av traditionella dieselmotorer att välja mellan. De så kallade TDI-motorerna är 2,0-liters fyrcylindriga motorer som har ett effektuttag på 110, 150 eller 170 hk, och är optimerade för låg bränsleförbrukning och högt vridmoment.

PETER FREDRIKSSON

Volkswagen e-Transporter

skåp

Pris: från 592000 kronor exkl moms

Motor: El 160 kW, vridmoment 415 Nm

Batteri: 83 kWh varav 64 kW tillgängligt

Längd/bredd/höjd cm: 505/215/200

Tjänstevikt kg: 2231

Räckvidd WLTP: 32,8 mil

Laddning AC/DC kW: 11/125

Garantier: 5 år, batteri 1600 mil/8 år

Plus

Q Klarar upp till tre europapallar och 1,33 ton last

Q Digital cockpit och ergonomisk arbetsplats

Q Låga rörliga driftkostnader med eldrivna alternativ

Minus

Q Räckvidden kan vara en utmaning för långkörningar

Q Behöver tillgång till snabbladdning för optimal drift

Q Dyrare än motsvarande dieselversioner

Volkswagen e-Transporter erbjuder en tyst och utsläppsfri färd med elektrisk drivlina.

FOTO: VOLKSWAGEN Förarmiljön

fgjnfg

MÖT BYGGCHEFERNAS NYA STYRELSE

BYGGCEFERNA ÄR EN BRANSCHFÖRENING för alla chefer och ledare inom samhällsbyggnadssektorn. På stämman i slutet av september valdes styrelsen för 2025-2029.

- EN STYRELSE MED STOR bredd inom stora delar av samhällsbyggnadsbranschen och en perfekt blandning av nya och erfarna ledamöter, så styrelsen kommer kunna leverera från dag 1. Det känns så bra, säger Jeanet Corvinius, ordförande för Byggcheferna.

I HELA LANDET har vi cirka 19 000 medlemmar från byggbranschen, installationsbranschen, fastighetsbranschen och andra delar av samhällsbyggnad.

VÅRT SYFTE är att göra varandra och branschen bättre. Föreningen Byggcheferna, tillsammans med Ledarna, är ett stöd för dig som är chef i byggbranschen eller jobbar på annan ledande position inom samhällsbyggnad.

VI JOBBAR AKTIVIT MED att besöka skolor för att ge en uppdaterad bild av byggsektorn, debatterar i riks- och branschmedier, möter ministrar, driver kampanjer och jobbar för att ditt företag ska få lätt att rekrytera.

VÄLKOMMEN SOM MEDLEM OCH FORMA FRAMTIDENS BYGGBRANSCH MED OSS.

LÄS MER OM BYGGCHEFERNAS MEDLEMSKAP HÄR

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Jeanet Corvinius, Andréas Grüneberger, Maria Doberck, Anders Hinn, Marcus Malmström, Andréa Schyllert, Johan Into, Johanna Aalto och Greger Gunnarsson

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör

Projektnamn

Projektrubrik

Kommun Byggkostnad

Magnus Fridh Tommy Allström Byggproduktion AB Örja Nybyggnad av industrihus i Landskrona Landskrona stad 0,1-1 mdkr

Fredrik Essehag Consto AB Gårdshuset Nybyggnad av flerbostadshus i Sundbyberg

Thea Wedin Vestia Construction Group AB Falkenbergs nya badhus

Patrick Gottlieb K 21 Entreprenad AB Laxodlingen

Carolina Moodysson

Skanska Sverige AB kv Ängsklockan

Weine Svensson Skanska Sverige AB Fader Bergström, etapp 2

Rikard Hansson Hanssons Hus Entreprenad AB Kista Äng, kvarter 7

Martin Hansson, Emelie Rising

Skanska Sverige AB Stadionområdet

Robin Karlsson GH Olofsson Bygg & Entreprenad AB Fullerö industriområde

Jonas Celander Skanska Sverige AB Tambour

Jon Blomberg, Patrik Grahn

Kristina Lundblad, Simon Reuterswärd

Byggnads AB Tornstaden Granit, Långströmsallén, Kvarter 4

Skanska Sverige AB Barkarby

Sundbybergs stad 400-500 mkr

Nybyggnad av badhus i Falkenberg Falkenbergs kommun 430 mkr

Nybyggnad av industrihus i Kungshamn Sotenäs kommun 350 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Solna Solna stad 250-400 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Axelsberg, Hägersten

Nybyggnad av bostadsrätter i Kista, Stockholm, Kvarter 7

Nybyggnad av multisportbyggnad i Malmö

Nybyggnad av produktionsanläggning i Uppsala

Nybyggnad av flerbostadshus i Forsåker,Mölndal

Stockholms stad 200-400 mkr

Stockholms stad 200-300 mkr

Malmö stad Ej officiell

Uppsala kommun Ej officiell

Mölndals stad 222 mkr

Nybyggnad av bostäder i Biskopsgården, Göteborg Göteborgs stad

150-200 mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Järfälla Järfälla kommun 150-200 mkr

Simon Blomberg Lindbäcks Bygg AB Tallåsen Nybyggnad av flerbostadshus i Östersund Östersunds kommun 170 mkr

Martin Degeryd Skanska Sverige AB Närheten 3 Nybyggnad av flerbostadshus i Uppsala Uppsala kommun 150 mkr

Hedwig Ulander Moelven ByggModul AB Hotell Mariestad Nybyggnad av hotell i Mariestad Mariestads kommun

Anton Söderteg AB Lindstams Bygg Kryddan II Nybyggnad av flerbostadshus i Linköping Linköpings kommun

Martin Oskarsson HMB Construction AB Kv Seminariet Hus 2, etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus på Luthagen, Uppsala, Etapp 2 Uppsala kommun

Peter Nilsson Noccon AB Djursjukhus Nybyggnad av djursjukhus i Veddesta, Järfälla Järfälla kommun

Behar Abdulah Skanska Sverige AB Idrottshall Karlslunds idrottsområde Ombyggnad och renovering av idrottshall i Landskrona Landskrona stad

Anders Kvarnlöf NCC Sverige AB Skebäcksverket, rötnings- och slamprocessen

mkr

Konkurser i byggbranschen

Län

Företag

Stockholms län

Rosersberg Entreprenad AB Stockholm

Platal AB Järfälla

Handen Bygg AB Tyresö

Mapell Måleri och Entreprenad AB Årsta

Sipeco AB Hägersten

08 Schakt AB Solna

Rörresultat AB Tyresö

Västerhejde Framtidsboende AB Enskede

Byggspecialen i Mälardalen AB Skärholmen

SweStock Bygg & Service AB Märsta

Betong och Städ Stockholm AB Brandbergen

Italian Art Mikrocement 3D AB Danderyd

Salem Teknik & Kunskap AB Stockholm

Entreprenad 1 i Stockholm AB Arlandastad

Marble Designs AB Bromma

Alnum Rörservice AB Stockholm

Mattes Mark & Anläggning i Rö AB Rö

Sandrex AB Järfälla

Bisha Bygg&Service AB Spånga

GEO&LAT Bygg AB Stockholm

Ventilations System Tullinge AB Stockholm

Uppsala län

GoldBlack River AB Uppsala

Nordic Residens AB Uppsala

Södermanlands län

mkr

mkr

Ny- till- och ombyggnation av rötnings- och slamprocessen vid Skebäcksverket i Örebro

Fredrik Landegren HMB Construction AB Bonum BRF Realen Nybyggnad av flerbostadshus i Strängnäs

Magnus Lindskog Protective System Svenska AB Gärdsås, Siriusgatan, hus 1606 och 1608

Martin Nilsson, Adam Nilsson

Tage & Söner i Varberg AB Åledsskolan

Invändig renovering flerbostadshus i Göteborg, etapp 2 (option 1)

Om-, till- och nybyggnad av grundskola i Halmstad

Örebro kommun

mkr

Strängnäs kommun 80-90 mkr

Göteborgs stad 70-80 mkr

Halmstads kommun 75 mkr

Alexander Bryngelhed Kynningsrud Bygg AB Sandarna Nybyggnad av lager i Göteborg Göteborgs stad 70-80 mkr

75 mkr

Lili Byggentreprenader AB Eskilstuna Kalkuddens El&Bygg AB Eskilstuna Östergötlands län

T.Karlbom Elektriska AB Vikbolandet

MO.S fordon/fritid AB Norrköping

Kronobergs län

FH syd AB Ör

Skåne län

Gunnarssons Kakel AB Staffanstorp

Forsby Plåtslageri AB Klippan

M2 Entreprenad AB Malmö

Z. J. Svets AB Malmö

Hallands län

i C Kyl & Värmeservice AB Halmstad

Hilding Elteknik AB Torup

Demanda AB Vallda

Fabian Mendoza Panghus Entreprenad AB Marielund

Patrik Stenebrandt Byggkompaniet i Nässjö AB Kv Almen

Trond Knutsen

Trond Bygg Holding AB Källbacka Vård- & omsorgsboende

Nybyggnad av kedjehus i Strängnäs Strängnäs kommun

Nybyggnad av flerbostadshus, Eksjö Eksjö kommun 70 mkr

Om- och tillbyggnad av vård- & omsorgsboende i Ljusdal Ljusdals kommun

65 mkr

Joacim Bolin Designhus AB Lofsdalsporten, etapp 1 Nybyggnad av fritidsvillor i Lofsdalen, etapp 1 Härjedalens kommun 50-80 mkr

Viktor Hjälmeby Willa Nordic AB Banvaktsvägen Nybyggnad av 7 bostäder i fristående villor i Göteborg Göteborgs stad 60 mkr

Ola Birgersson, Amanda Jarl Thage i Skåne AB K0122.005 Förläggningsbyggnad ROT Revinge

Renovering av förläggningsbyggnad i Lund Lunds kommun

Linus Svensson EWP Plåtslageri AB Filkloven Nybyggnad av parhus i Huddinge Huddinge kommun

Harry Kinnunen Tage & Söner i Varberg AB Expoområdet, Hus D och E Ombyggnad av kontorslokaler i Värnamo Värnamo kommun 50-55 mkr

Andreas Edvardsson Granflo Bygg AB Norrby Nybyggnad av industrihus i Växjö Växjö kommun

Ola Birgersson, Amanda Jarl

Thage i Skåne AB K0122.001 Förläggningsbyggnad ROT Revinge

Renovering av förläggningsbyggnad i Lund Lunds kommun

Torbjörn Edgren Erik Larsson Bygg AB Bulten Nybyggnad av industrihus i Borås Borås stad 50 mkr

Niclas Larsson Byggmäster i Mälardalen AB Bäckbyhuset

Oskar Provén Brixly AB EMC-kammare, RISE Borås

Lokalanpassningar för utbildning samt takrenovering mm i Västerås Västerås stad 50 mkr

Nybyggnad av EMC-kammare vid RISE i Borås Borås stad 48 mkr

Tobias Nilsson MTA Bygg & Anläggning Halland AB Brf Livsglädjen Nybyggnad av seniorbostäder i Halmstad Halmstads kommun

mkr

Västra Götalands län

Kvänum Entreprenad AB Kvänum

Bevent AB Olofstorp

Skadex AB Hisings Backa 031 Bygg & Anläggning AB Göteborg

Pettersson Kortesalmi Bygg AB Trollhättan Örebro län

Harnesk Montage & Bygg AB Örebro

Sörbyhus AB Kumla

Dalarnas län

Lundströms Bygg Leksand AB Mora

Gävleborgs län

Murres Entreprenader AB Gävle

Bygg & Betong i Gävle AB Gävle

Västernorrlands län

Norrlands Kylmontörer AB Härnösand

MJÖLNERHILL AB Matfors

Jämtlands län

Utkälen Bygg AB Mattmar

Västerbottens län

Umia Syd AB Umeå

Norrbottens län

mkr

CA Bygg och Entreprenad i Norrland AB Luleå

Jeanet Corvinius blir kvar som ordförande

Byggcheferna har nu haft sin stämma och till ordförande valdes återigen Jeanet Corvinius. Nytt för de närmsta fyra åren är att styrelsen består av nio ledamöter i stället för tolv.

Jeanet Corvinius valdes in som ny ordförande 2021 då hon efterträdde Kajsa Hessel. Vid stämman den 2224 september beslutades att det blir ytterligare fyra år på ordförandeposten för Corvinius.

– Det känns jättebra. Nu är det full fart framåt de närmsta fyra åren, det är jätteroligt, säger hon. Stämman beslutade att minska styrelsens storlek från tolv till nio ledamöter med syftet att ”öka engagemanget och skapa större engagemang och göra arbetet mer effektivt” – Det är en lagom blandning mellan äldre och yngre i den här styrelsen samt en bra bredd från alla delar inom samhällsbyggarbranschen. Det är verkligen rätt personer på rätt plats. Den här styrelsen kommer att kunna leverera från dag ett, säger Jeanet Corvinius.

Efter stämman följde en workshop där medlemmarnas röster fick forma riktningen

Jeanet Corvinius, Byggchefernas ordförande – i fyra år till. FOTO: ANNA

framåt. Resultatet? Tydligare mål, skarpare prioriteringar och ett ännu starkare fokus på demokrati.

– Vi ska bland annat se över de olika arbetsgrupperna för våra fokusområden att vara säkra på att vi har rätt fokus framåt. Kanske

Här är Byggchefernas styrelse 2025-2029

Q Ordförande: Jeanet Corvinius

Q Kassör: Maria Doberck

Q Ledamöter: Anders Hinn, Marcus Malmström,  Johanna Aalto, Johan Into, Andréa Schyllert,  Greger Gunnarsson, Andréas Grüneberger

Hon blir ny arbetsmiljöchef för JM-koncernen

Q Jenny Angseryd har utsetts till ny arbetsmiljöchef för JM och får ansvaret att leda koncernens arbetsmiljöarbete. Jenny kommer närmast från Bonava och har tidigare haft liknande roller på Lantmännen och Sandvik. Med en master från KTH och lång erfarenhet av strategiskt arbetsmiljöarbete i stora organisationer, stärker hon JM:s säkerhetskultur ytterligare. Hon tillträder den 12 januari 2026.

Tornstaden rekryterar

Fredrik Englund

Q Byggnads AB Tornstaden fortsätter sin satsning i Skåne och utser Fredrik Englund till avdelningschef i Region

Syd. Fredrik Englund har en lång erfarenhet från byggbranschen och har arbetat i olika ledande roller. Närmast kommer han från AF Bygg

behövs det nya grupper, eller att grupperna arbetas om. Det arbetet sätter vi igång direkt, säger Jeanet Corvinius. Byggcheferna har i dag cirka 19 000 medlemmar.

HENRIK EKBERG

Q Suppleanter: Emma Grass, Anders Bürger,  Maria Hellman, Jack Len, Pontus Larsson,  Bennbom Anders, Carl Robb (fd Åkesson)

Q Revisorer: Tony Serenban, Helena Olsson

Q Suppleant: Kajsa Hessel

och Betonmast, där han under de senaste sju åren haft rollen som projektchef.

Han blir ny vd för Arkitema

Q Med över 20 års erfarenhet från arkitektbranschen är Fredrik Hellberg ett tillskott som ledare för Arkitema i Sverige. Han kommer senast från en roll som chef för designbyrån Koncept i Stockholm.

Som ny vd for Arkitema i Sverige ska Fredrik Hellberg leda företagets utveckling och tillväxt i Sverige. Med kontor i Göteborg och Stockholm vill Arkitema stärka sin position som samarbetspartner för byggherrar i hela Sverige. De är främst väletablerade inom bostäder och vårdfastigheter men målet är att arbeta ännu bredare.

Fredrik Hellberg, 48 år, har en examen i systemvetenskap från Lunds Universitet och är utbildad arkitekt på KTH. Han tillträder sin nya roll den 15 december och ersätter Peter Ekdahl som varit tillförordnad vd för Arkitema.

Byte av vd på Norrlandsbyggare

Vid årsskiftet går både Kurt Nyström, vd Contractor Bygg Skellefteå, och Per-Anders Wass, vd Contractor Mark Skellefteå, i pension. Deras efterträdare blir Johan Lindgren, Contractor Bygg och David Andersson, Contractor Mark.

Kurt Nyström började som vd på Contractor Bygg i Skellefteå 2019. – Det har varit händelserika år. Skellefteå har vuxit mycket under den här perioden i samband med att batterifabriken kom hit och vi har varit involverade i många stora byggprojekt. Jag har trivts bra på Contractor, det är ett snabbfotat och familjärt bolag med korta beslutsvägar, säger han.

KURT NYSTRÖMS EFTERTRÄDARE Johan Lindgren kommer närmast från en roll som projektchef på NCC och tillträder som vd på Contractor Bygg den 14 november.

–Det känns ärofyllt att få ta över som vd på Contractor Bygg, det är ett företag med gott renommé i Skellefteå. Jag tror att jag är en bra lagbyggare som kan få människor att dra åt samma håll och att det

Ny vice vd till ByggArvid Q Aila Hirvonen

Bremefors har utsetts till projektutvecklingschef och vice vd hos oss på ByggArvid. Aila är i grunden arkitekt och har under de senaste femton åren arbetat i roller som stadsarkitekt, affärsutvecklingschef, affärsområdeschef och fastighetschef inom både privat och offentlig sektor. Hon har utvecklat allt från bostäder och kontor till logistik- och samhällsfastigheter.

Erika Wiberg blir ny arbetschef på Oljibe

Q Erika Wiberg, 48 år och kommer senast från Zengun AB där hon varit anställd i mer än åtta år. Först i rollen som projektchef och de senaste tre åren som arbetschef och del av företagets ledningsgrupp. Under åren på Zengun har Erika varit involverad i flertalet komplexa byggprojekt, merparten i samverkan.

Före åren på Zengun kom Erika från roller som byggprojektledare hos Byggstyrning i Norden AB och projektledare på Coop fastigheter och Åhléns. Erika började på Oljibe i maj i rollen som senior projektchef men är från och med augusti blir hon arbetschef och del av Oljibes ledningsgrupp.

Ny förvaltningschef för

Sollentunahem

Q Malin Ramström har utsetts till förvaltningschef för Sollentunahem. Hon anställdes som ekonomichef på Sollentunahem i september 2023. Hennes roll har därefter även varit chef för Affärsstöd samt tillförordnad förvaltningschef på Sollentunahem. Till Malins tidigare erfarenheter hör ekonomichef, förvaltningschef respektive affärsstödschef på Telge Bostäder AB, controller på hotell inom Clarion-kedjan och vd för konferensanläggningen Bommersvik. Hon tillträdde rollen som förvaltningschef den 1 oktober 2025.

kan bidra till att jag kan utveckla en stark verksamhet ytterligare. Jag har också ett bra nätverk i byggbranschen i stan, säger Johan Lindgren. Per-Anders Wass började som vd på Contractor Mark i Skellefteå i slutet av 2018.

– Vi har haft en fantastisk utveckling de här åren, gått från 30 miljoner kronor till 200 miljoner kronor i omsättning och ökat antalet anställda från 17 till 50. Det känns tryggt att lämna över vd-skapet till David Andersson, vi har arbetat nära tillsammans ända sedan 2019, säger Per-Anders Wass.

David Andersson har varit arbetschef på Contractor Mark i Skellefteå sedan 2019 och börjar som vd den 1 januari 2026.

– Att bli vd känns som en rolig utmaning. P-A har lagt en bra grund och skapat en vägvinnande kultur som lett till att vi kunnat göra en häftig tillväxtresa. Marknaden förändras och vi måste bredda oss för att fortsätta vara framgångsrika. Vi kommer framöver att jobba mer med vägar, broar, industrier och gruvor än vi gjort tidigare, säger David Andersson.

REDAKTIONEN

Johan Tengelin blir ny vd för Willhem Q Styrelsen för Willhem AB har utsett Johan Tengelin till ny verkställande direktör. Han kommer närmast från rollen som vd för Magnolia Bostad.

Johan Tengelin

Johan Tengelin har lång erfarenhet av ledande positioner i fastighetsbranschen. Senast kommer han från Magnolia Bostad där han varit vd sedan 2020. Dessförinnan var han partner på Brunswick Real Estate där han var med och byggde upp deras investeringsverksamhet i egenskap av vd för dotterbolaget Sveafastigheter sedan 2014. Johan har även varit vd för den nordiska verksamheten på GE Capital Real Estate.

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Jenny Angseryd

Fredrik Hellberg

Erika Wiberg

Aila Hirvonen Bremefors

Malin Ramström

Fredrik Englund

SJÖSTRÖM

Två avgående och två tillträdande vd:ar på Contractor i Skellefteå. Från vänster: Kurt Nyström, Johan Lindgren, David Andersson, och P-A Wass

Nummer 14 • oktober 2025

Sveriges längsta rulltrappa byggs i Nacka

Arbetet med att bygga den nya tunnelbanan innebär en hel del utmaningar. I Nacka kommer till exempel rulltrapporna ner till tågperrongen att bli Sveriges längsta. För att gjuta det 100 meter långa schaktet har det tagits fram en speciallösning.

På det som ska bli station Nacka är det just nu full fart. Rulltrapporna som så småningom ska ta rulla där ska installeras i ett långt schakt med 27 graders lutning. Två av tre gjutetapper blev klara under sommaren.

Det som var utmanande här var framför allt det långa schaktet

– För att göra gjutningen så säkert och effektivt som möjligt valde vi att bygga formen ovan jord, på en vagn. När formen var färdigbyggd sköts vagnen ner i schaktet till det läge där gjutningen började, sen drogs den på skenor upp genom schaktet, berättar Robert Lindfors, delprojektledare för station Nacka.

MED DEN HÄR metoden har det arbetet med gjutningen startat nerifrån.

– Formvagnen är 12 meter lång men själva gjutetapperna var 3,4 meter, 10,2 meter och 10,4 meter. Vi gjöt en etapp i taget för att sedan flytta formvagnen uppåt i schaktet, tillägger Emma Sahlman på Region Stockholm.

Ett vanligt formbygge med en träform runt armeringsjärn hade varit svårt att genomföra på platsen.

– Det som var utmanande här var framför allt det långa schaktet och att vi hade behövt bygga formen i kraftig lutning. Vi undvek risker för alla som arbetade med formbygget genom att använda en formvagn, säger Robert Lindfors.

DEN TREDJE OCH sista gjutningen med formvagn genomförs nu och därefter fortsätter arbetet både ovan och under jord för att färdigställa stationen. Rulltrapporna i Nacka kommer när de är klara att vara 99 meter långa och går därmed om tunnelbanestationen Västra skogen i Solna kommun som har det nuvarande rekordet på 66 meter.

– Rulltrappan i Nacka kommer att nås via entréer utanför Nacka Forum, i hörnet av Vikdalsvägen och Skvaltans väg. Anledningen till att det blir så långa trappor just här beror på typografin i området, förklarar Emma Sahlman.

Rulltrapporna levereras från Hamburg i Tyskland från leverantören är TK Elevator Sweden AB.

– För att klara alla krav så blir motorer och växlar väldigt stora så de monteras inte i rulltrappan som på vanliga rulltrappor. Det kommer också att underlätta framtida service och underhåll.

Nacka kommer att bli den nya slutstationen på tunnelbanans Blå linje som förlängs från Kungsträdgården till Nacka. Trafikstarten är planerad till 2030.

Om fem år kommer landets längsta rulltrappa att tas i bruk, den byggs just nu vid den nya tunnelbanenedgången i Nacka. ILUSTRATIONSBILD:

Tunnelbanebygget i Nacka

Start: 2020

Invigs: 2030

Längd på rulltrapporna: 99 meter

Byggherre: Region Stockholm Företag som arbetar i projektet: Skanska har pågående berg- och anläggningsentreprenad, därefter ska 15 entreprenörer in för olika arbeten

Rulltrappsleverantör: TK Elevator Sweden AB. Rulltrapporna tillverkas i Hamburg i Tyskland.

Beräknad projektkostnad: Hela Blå linje till Nacka och Söderort

ANNIKA RÅDLUND

Nu kläs schaktet in betong som gjuts direkt mot bergväggarna med hjälp av en formvagn.

FOTO: REGION STOCKHOLM

Robert Lindfors