Masonite Beams byggsystem är resurssnålt, effektivt och tillverkad av trä – vilket gör det till det mest miljövänliga som finns att tillgå i Sverige idag. Det är bevisat genom en studie genomförd av Svenska Miljöinstitutet.
Ta del av studien och läs mer på masonitebeams.se
Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se
Bostadstema: Stora byggstarter i år, prognos, optimism i Gullringen
Byggföretagen i Skellefteå ser nu ljusare på framtiden Allt om den historiska kyrkflytten i Kiruna Sara Gorton är trött på att hållbarhet betraktas som en trendfråga
Machoindex är ingen dom, men resultatet visar var vi står
Länge har vi pratat om det och länge har vi försökt motverka det, ändå visar Machoindex 2025 att vi inte är framme. Machokulturen lever kvar i samhällsbyggnadssektorn. Den syns inte alltid i våra ord, men det känns i handlingar och i tysta förväntningar på varandra.
Vi, Byggcheferna, startade Machoindex för att mäta något som lätt göms undan: normerna som säger att man ska bita ihop, stå ut med taskig arbetsmiljö och alltid sätta jobbet först även när det kostar på vår hälsa, våra relationer och vår trygghet. Resultaten av årets undersökning visar att de föråldrade normer, synsätt och jargonger fortfarande präglar vår vardag. Men de visar också att förändring är möjlig och att vårt arbete kan göra skillnad om vi tillsammans markerar och uppmärksammar när det är fel.
Utmaningar med balansen mellan yrkes- och privatliv
Det kanske mest oroande är hur stark förväntan fortfarande är på att jobbet alltid ska komma först. Vår undersökning vittnar om att många upplever en känsla av att ett par dagars ledighet ogillas av kollegorna och att karriären ofta sätts före familjelivet. Ett synsätt som i hög grad sliter på oss och våra kollegor och gör vår bransch mindre attraktiv för kommande generationer.
Att värna balansen mellan arbete och återhämtning betyder inte att vi inte ska jobba, tvärtom. När vi jobbar ska vi gör det fokuserat och med fullt engagemang. För med en gedigen arbetsinsats bakom sig, blir det också
lättare att gå in i ledigheten med gott samvete och frid.
Lika mycket som vi människor mår bra av att vara produktiva och känna att det vi gör bidrar, lika viktigt är det att vi tillåter oss själva att vila när tiden är inne. Det behövs för att vi ska orka och må bra, både på jobbet och i livet i stort. Normen är enkel förändra, vi behöver bara uppmuntra varandra att faktiskt vara lediga när det är tänkt att vi ska vara lediga.
Att inte visa svaghet Fortfarande finns en underliggande förväntan på att alltid vara stark, att alltid ha svaret och att dölja känslor som inte är ilska eller stolthet. Det är en myt som kostar på. I verkligheten krävs mod för att våga säga ”jag vet inte” eller att visa sig sårbar. När vi gör det öppnar vi dörren för ett klimat där fler vågar vara sig själva, be om hjälp och lära sig av varandra.
Att vara stark och uthållig I branschen hyllas ofta uthållighet och att kunna ”bita ihop”. Men när det leder till ohälsa, riskbeteenden och tystnadskultur är det inte styrka utan något som bryter ner oss. Riktig styrka handlar snarare om att orka bry sig, att samarbeta och att skapa arbetsplatser där människor kan må bra och prestera på lång sikt.
Diskriminerande skämt
En positiv utveckling är att den råa jargongen avtar, om än sakta. Färre vittnar om skämt på andras bekostnad, också det ett tecken på
Vi har varit trygga i att det vi lämnat in varit korrekt
Johan Skoog, Nyab Sid 5
att vi är på väg åt rätt håll. Men det finns fortfarande situationer det skrattas med, fast det skaver. Att helt lämna den kulturen bakom oss kräver att vi alla vågar säga ifrån och tar ansvar för klimatet omkring oss.
Machoindex är ingen dom, men resultatet visar var vi står. Vill vi locka framtidens talanger, skapa hållbara arbetsplatser och vara en bransch där människor vill stanna, växa och leda. Då måste vi fortsätta prata, lyssna och agera, för nästa generation köper inte in på förlegade premisser och taskiga förutsättningar.
Vi kan bygga en bransch där alla känner sig välkomna, orkar och vill vara kvar. Men det kräver att vi tillsammans vågar utmana det gamla och vara tydliga med vad som är okej och inte – för framtidens samhällsbyggnadsbransch.
Om incitamenten är rätt utformade finns en investeringsvilja när det kommer till att bygga ut
Catharina Elmsäter-Svärd, Byggföretagen Sid 18
Det har verkligen varit en berg och dalbana
Magdalena Andersson, Surewood Housing Sid 10
Jag skulle säga att det inte finns så många hotell med det här fokuset
Henrik Fredriksson, Strömtorpet Sid 24
Den stora kyrkflytten i Kiruna
Q Altartavlan av prins Eugen ska vadderas in inför flytten av kyrkan i Kiruna. Den visade sig vara limmad mot väggen, så risken var för stor att den skulle skadas om den plockades ner. Varje kvadratcentimeter av målningen har dokumenterats med totalt 6 000 fotografier för att det ska gå att urskilja varje detalj i den och efter flytten ska fotograferingen göras om för att de ska märka om någon skada har uppstått.
Sid 8
Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se
Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se
Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se
Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se
Layout: n Emil Hansson
Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se
Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se
Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se
Webb: www.byggvarlden.se
E-post: info@byggvarlden.se
Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se
Enastående ljudisolering
Marknadens mest effektiva spolning
Kraftfull spolning - minimalt ljud
Med Ifö Spira Art 6250 TurboFlush får du överlägsen spolningseffektivitet, utmärkt hygien och stilfull nordisk design. Den effektiva spolningen är dessutom en av de tystaste på marknaden. Spira Art 6250 TurboFlush har Ifö Clean-glasyr, mjukstängande hårdsits med QuickRelease och marknadens lägsta vattenförbrukning med endast 2/4 liter per spolning. Som vanligt är du garanterad en smidig installation, enkel justering av spolvolymen och minst 10 års tillgänglighet på reservdelar. Lycka till med ditt arbete.
Läs mer på ifo.se
Bygger vårdboende för 241 miljoner
Q Flodéns får uppdraget av Göteborgs stad att bygga ett vård- och omsorgsboende på Hisingen.
Projektet omfattar 79 lägenheter och det unika med projektet är att byggnaden projekteras helt i trä för att minimera klimatpåverkan. Målet är ett maximalt klimatavtryck på 145 kilogram CO2-ekvivalenter per kvadratmeter BTA. Detta ska nås genom materialval, byggsystem och kontinuerliga klimatberäkningar med bland annat återbruk. Byggstart är planerad till hösten 2025.
0,1%
… sjönk Byggkostnadsindex för flerbostadshus med mellan juni och juli 2025, enligt SCB. Nedgången berodde på att byggherrekostnaderna sjönk med 1,0 procent. Entreprenörernas kostnader steg med 0,1 procent.
Entreprenörernas kostnader för gruppen transporter, drivmedel och elkraft steg med 0,7 procent i juli 2025. Byggmaterialkostnader var totalt sett oförändrade under perioden.
Jämfört med juli 2024 sjönk Byggkostnadsindex med 0,6 procent.
Rätten fastslår böter för arbetsmiljöbrott Q Ett betongföretag i Mälardalen måste betala en företagsbot på 300 000 kronor, enligt en dom i tingsrätten. Företaget medgav an svar för olyckan, där en byggnadsarbetare skadades när han fick stora betongelement över sig, men bestred den yrkade nivån på företagsboten. Olyckan inträffade för ungefär ett år sedan. Vid lastning av betongelement välte ett element efter att det ställts på flaket. En av de anställda stod på flaket tillsammans med chauffören. Då elementen föll fick den anställde elementet över
Efter Lytens köp av Northvolt väcks förhoppningar bland byggaktörer i Skellefteå.
– Jättepositivt att något nu händer. Men det är inte så att vi korkar upp champagnen, men vi sätter den på kylning, säger Fredrik Andersson, koncernchef på Contractor i Skellefteå.
För ett par veckor sedan blev det klart att amerikanska batteritillverkaren Lyten köper Northvolt och planerar ett återanställa en betydande del av den tidigare uppsagda personalen vid anläggningarna i Skellefteå och Västerås. Därmed lever hoppet om en stor aktör som tillverkar batterier i Sverige igen, efter att Northvolt lämnat in konkursansökan tidigt i våras.
– Jag är mycket glad att det här beskedet kommer nu. Det är viktigt att säga att Skellefteås framgångar är en helhet bestående av flera faktorer som grön el, god infrastruktur och
bete. Skellefteå kommer att fortsätta vara en drivande kommun i den gröna omställningen, säger Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå kommun.
CHRISTER JOHANSSON ÄR Byggföretagens bransch- och föreningsansvarige i Västerbotten.
– Det är ett jätteglädjande besked, framför allt psykologiskt för Skellefteå som stad. Det har varit mörkt ett tag, men nu finns det en framtidstro igen. Alla vill att det ska bli en ganska snabb återställning till hur det var innan konkursen. Så nu hoppas vi att produktionen kommer igång igen, säger han. Christer Johansson är koncernchef för Skellefteåbyggaren Contractor och även ordförande i Byggföreningen i Västerbotten.
– Det är jättepositivt att något nu händer, vi har väntat ganska länge på detta. Men däremot känner jag fortfarande en försiktighet. Det är ingen idé att öppna champagnen än, men vi lägger den på kylning i avvaktan. Man vet ju inte riktigt än, blir det här bra eller vad kommer att hända? Det är många som ligger
duktionen i oktober och det blir en viktig signal om det kommer igång då.
Contractor hade ett mindre bygguppdrag åt Northvolt i början av etableringen i Skellefteå, sen har man jobbat mycket med bostadsbyggande som har en direkt koppling till Northvolts satsning i Skellefteå.
– De som har byggt åt Northvolt har framför allt kommit utifrån, antingen har det varit utländska bolag eller från Norrbotten, säger Fredrik Andersson.
DET INNEBÄR OCKSÅ att man klarade sig undan ekonomiska bekymmer vid konkursen.
– Vi förlorade inga pengar där. Utan vi har byggt bostäder och det fortsätter vi med. Vi har jobb i nästan ett år framåt i den beställning som gjordes i samband med bostadsbristen när Northvolt etablerade sig.
Contractor, som har 400 an
– Vi har ganska många projekt som pågår just nu. Vi har en god orderstock, men den tynar bort allt eftersom. Men blir det en riktig satsning på Northvolt så kommer orderstocken att fyllas på ännu mer. Det kommer nog bli en uppgång efter augusti, september, tror han.
SEDAN VARSLET OCH konkursen har Skellefteå kommun jobbat för att lyfta de förutsättningarna som finns i staden för att etablera och driva företag. Kristina Sundin Jansson, kommundirektör i Skellefteå, är glad över att det är klart med en köpare av batterifabriken.
– Vi under hela den här processen, från i höstas fram till nu, har haft ett fantastiskt bra samarbete med konkursförvaltaren Ackordscentralen, Business Sweden, hela kommunkoncernen och andra aktörer. Det senaste året har varit en prövande tid för Skellefteå samtidigt som vi har jobbat hårt och hållit kvar vår ambition om att ge bra möjligheter till de som vill bo, leva, jobba och vill driva företag här. Beskedet förstärker detta och jag vet att vi är många som känner glädje
Har du koll på byggmarknadens utveckling fram till 2027?
Den 18 augusti publiceras Prognoscentrets nya prognoser för bostads- och lokalbyggandet samt ROT-marknaden.
Med prognoserna får du rätt beslutsunderlag för ditt budgetoch strategiarbete.
Avtalet för huvudentreprenaden av Uppsala spårväg är nu undertecknat. Det innebär att projekteringen av spåranläggningen kan starta direkt.
– Det har varit en lång väntan, men vi har varit trygga i att det vi lämnat in varit korrekt, säger Johan Skoog, affärsområdeschef Mälardalen på Nyab.
Konsortiet Nyab och Azvi vann upphandlingeni december 2024. Efter överklaganden är nu ett samverkansavtal klart för projektets första fas.
– Det känns otroligt roligt Det har varit en lång väntan, där vi fick sitta sid sidolinjen och vänta, men vi har varit trygga i att det vi lämnat in varit korrekt, säger Johan Skoog, affärsområdeschef Mälardalen på Nyab.
UPPDRAGET UTFÖRS I ett integrerat joint venture mellan Nyab och Azvi, där parterna vardera har ett deltagande om 50 procent. Projektet drivs som ett samverkansprojekt med Uppsala kommun. – Vi har flera gånger tidigare
lämnat anbud tillsammans med Azvi, men det här blir första gången vi jobbar i ett projekt tillsammans, så det ser jag också fram emot. Detta samarbete är en viktig milstolpe för Nyab och en stabil grund för vår fortsatta tillväxt, Vi är väldigt stolta över att ha valts tillsammans med Azvi och får vara med och bidra till Uppsalas stadsutveckling, säger Johan Skoog.
NU SER HAN fram emot att sätta igång med projektet.
– WSP är vår huvudprojektör och vi är redo att dra igång direkt. Först och främst ska vi börja bygga laget tillsammans med Uppsala kommun. Projektet innebär höga krav då det genomförs i stadsmiljö och vältrafikerade områden, vilket gör det extra värdefullt att vi redan under anbudsfasen byggt upp en god samsyn med Uppsala kommun.
FAS 1 OMFATTAR projektering, upphandling av underentreprenörer, upprättande av en produktionsplan samt kalkylering av projektkostnader, och arbetet inleds omgående. Det totala värdet för Fas 1 uppskattas till mellan 150 och 200
Q I upphandlingen, som genomfördes förra året, utsågs Nyab och Azvi till generalentreprenör.
Q Upphandlingen överklagades av andra anbudslämnare till Förvaltningsrätten i december. De klagande menade att tilldelningen hade flera brister, bland annat att referensuppdraget som lämnats in inte uppfyller kraven och att Förvaltningsrätten även brustit i sitt utredningsansvar. Förvaltningsrätten avslog.
miljoner kronor för joint venture-bolaget.
Eftersom det är en samverkansentreprenad ser Johan Skoog också goda chanser till att även få Fas 2 i projektet som är själva byggfasen . Den planeras inledas 2026 med målsättningen att färdigställas 2029. Fas 2 har ett uppskattat värde om cirka 5 miljarder kronor för joint venture-bolaget, där beställningen sker separat och i nästa steg av Uppsala kommun. – Det är naturligt i en samverkansentreprenad. Syftet är att tillsammans genomföra hela projektet, säger han.
ANNA SJÖSTRÖM
Q Ärendet togs vidare till Kammarrätten i Stockholm som upphävde Förvaltningsrättens dom och visade målen åter till Förvaltningsrätten för ny handläggning.
Q I slutet av juli meddelade Förvaltningsrätten att de avslår överprövningen av upphandlingen av Uppsala Spårväg. Rätten menar att Uppsala kommun har följt LOU, lagen om offentlig upphandling.
Förra veckan inträffade en arbetsplatsolycka i Karlstad. En man i 45-årsåldern föll från en byggställning och avled till följd av skadorna. Åklagare och Arbetsmiljöverket har nu startat utredningar gällande händelsen.
Det var under en pågående balkongrenovering i stadsdelen Herrhagen i Karlstad som olyckan inträffade runt lunchtid den 11 augusti. En man i 45-årsåldern föll från en byggställning, ett fall på cirka tio meter, och avled till följd av skadorna. Åklagaren bekräftar att han jobbade för ett företag i byggbranschen.
– Det är ännu inte klarlagt varför han föll. Ärendet aktualiserades hos åklagarmyndigheten samma dag som olyckan skedde, genom kontakt från polisen, säger kammaråklagare Roger Olsson, kammaråklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål.
FÖRUNDERSÖKNINGEN är nu igång.
– Sedvanliga utredningsåtgärder sker i ärendet i form av tekniska undersökningar, rättsmedicinsk
undersökning, förhör med vittnen, med mera, säger Roger Olsson. Samma dag som olyckan inträffade gjorde arbetsgivaren en anmälan till Arbetsmiljöverket som nu inlett en utredning.
– Två inspektörer åkte till platsen för olyckan för samverkan med polisens tekniker och inspektion av byggställningen innan polisen skulle häva sin avspärrning. Våra inspektörer fick också möjlighet att prata med företrädare för företaget och säkerställde att företaget aktiverat krishantering, säger Klas Otterskog, sektionschef, avdelningen för inspektion, Arbetsmiljöverket region mitt.
Han berättar att av respekt för det arbete som arbetsgivaren nu genomför, att ta hand om kollegor och övriga inblandade, avvaktar Arbetsmiljöverket ett par veckor innan de går vidare med en inspektion.
– Vi kommer också att begära in arbetsgivarens egna utredning som underlag.
Q Vad är syftet med inspektionen?
– På en inspektion generellt vill vi möta företrädare för arbetsgivaren och skyddsombud för att ta reda på
Olyckan inträffade vid lunchtid måndag den 11
Sporthallen beräknas stå klar i juni 2027. BILD:
Q AF Bygg Väst, en del av AF Gruppen Sverige, får i uppdrag att bygga en ny multisporthall i Slottsskogen i Göteborg. Beställare är Idrotts- och föreningsförvaltningen inom Göteborgs Stad. Projektet har en kontraktssumma på cirka 215 miljoner kronor, exklusive moms.
Sporthallen byggs i fem plan och omfattar totalt cirka 6 750 kvadratmeter. Anläggningen kommer att rymma lokaler för flera olika idrotter – bland annat trupp- och trampolingymnastik, friidrott samt bollsporter, där handboll blir måttgivande.
... sjönk bostadspriserna i juli i Sverige som helhet – det visar SBAB Booli Housing Price Index. Lägenhetspriserna sjönk med 2,6 procent under månaden. Priserna sjönk i fem av sexregioner och som mest i Storgöteborg (-4 procent) och Storstockholm (-3,4procent). I Norra Sverige, som enda region, steg lägenhetspriserna (2,3 procent).
Villapriserna steg med 0,2 procent i juli för Sverige som helhet. Mest steg de Norra Sverige (2,5 procent). I Storstockholm och Mellersta Sverige föll dock villapriserna (-2,6 respektive -0,7 procent).
Fem åtalas för grov
Q Genom ett upplägg med ett stort antal bolag i byggbranschen misstänks fem personer ha tvättat närmare 400 miljoner kronor. Nu åtalas de av åklagare vid Ekobrottsmyndigheten misstänkta för grov näringspenningtvätt. Enligt åtalet den brottsliga verksamheten pågått mellan januari 2023 och september 2024.
Brottsupplägget har bestått i att fyra av de åtalade via 22 olika bolags bankkonton tagit emot inbetalningar på totalt 386,5 miljoner kronor. För att förklara inbetalningarna har de använt sig av falska fakturor. Pengarna har sedan betalats ut för att användas till bland annat svart arbetskraft i byggbranschen.
Tunneln passerar tvärs Stora Hamnkanalen.
Q
Veidekke får uppdraget att bygga Stora Hamnkanalen, den sista av den ursprungliga Haga-etappen. Uppdraget är värt cirka 280 miljoner kronor.
Q Hur lång tid tar utredningen? – Hur lång tid utredningen kan ta är omöjlig att svara på
hur deras arbetsmiljöarbete ser ut, vilka möjliga brister som kan finnas och säkerställa att arbetsgivaren åtgärdar sådana eventuella brister för att liknande händelser inte ska inträffa igen. Påträffar vi brister som visar sig vara en direkt orsak till olyckan, så anmäler vi det till polisen som genom en åklagare får driva frågan om eventuellt ansvar hos de inblandade.
Projektet, som är en utförandeentreprenad på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen, omfattar en betongtunnel på 54 meter och en bergtunnel på 16 meter. Tunneln passerar tvärs Stora Hamnkanalen i närheten av dess mynning till Göta älv. Projektet startar omgående och förväntats vara färdigställt sommaren 2029.
Migrationsverket har tagit fram en förslagslista till regeringen med yrkesgrupper som kan undantas från det nya lönekravet för arbetstillstånd. Listan innehåller bland annat kranförare samt anläggnings- och betongarbetare.
Regeringen vill höja lönekrav för utländsk medborgare som vill få arbetstillstånd i Sverige. Från minst 80 procent av den svenska medianlönen som gäller idag till 100 procent, vilket skulle motsvara en månadslön på över 37 000 kronor. Men med undantag för yrken där det råder kompetensbrist.
Migrationsverket har identifierat 152 yrkesgrupper som kan undantas från lönekravet. För att ett yrke ska
vara aktuellt för undantag ska lägsta månadslön enligt svenska kollektivavtal, eller praxis inom yrket eller branschen, understiga medianlönen samt att behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses inom Sverige, eller delar av Sverige. Byggföretagen är positiva till förslaget men vill utöka listan.
Siri Hallberg Björklund
– Byggföretagen har haft dialog med såväl Migrationsverket som Arbetsförmedlingen. Det är jättebra att förslagslistan nu är framtagen. Däremot saknar vi murare och ställningsbyggare i listan – två yrken med stor kompetensbrist, säger Siri Hallberg
Björklund, expert kompetensförsörjning, Byggföretagen. För att förslaget om att införa ett lönekrav och yrken som kan undantas krävs först en eller flera lag- och förordningsändringar.
Det är jättebra att förslagslistan nu är framtagen
– Vi vill betona att listan som redovisats till regeringen är ett underlag för regeringen att ta ställning till. Nästa steg är nu att invänta ett lagförslag om att införa ett lönekrav, säger Hanna Geurtsen, biträdande uppdragsledare arbetstillstånd på Migrationsverket.
SAMUEL KARLSSON
Yrken som kan komma att undantas
Q Planeringsarkitekter m.fl.
Q Lantmätare
Q Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning
Q Betongarbetare
Q Anläggningsarbetare
Q Takmontörer
Q Isoleringsmontörer
Q Glastekniker
Q VVS-montörer m.fl.
Q Kyl- och värmepumpstekniker m.fl.
Q Byggnads- och ventilationsplåtslagare
Q Tunnplåtslagare
Q Stålkonstruktionsmontörer och grovplåtsslagare
Q Maskinoperatörer, cement-, sten- och betongvaror
Q Kranförare m.fl.
Q Det finns flera yrkesgrupper som indirekt berör bygg som även föreslås att undantas från det nya lönekravet som exempelvis specialister inom miljöskydd och miljöteknik.
Försäkringsbolaget Garbo har lämnat in ett regresskrav (återkrav) på 113 miljoner kronor i ersättning av HA Bygg, Henrik Anderssons Byggnads AB.
– Vad gäller vårt krav i konkursen så pågår reglering av skador fortfarande och vi kan i dagsläget inte säga hur stort kravet slutligen blir, säger Sofia Lilja, chef skador på Garbo.
HA Bygg, Henrik Anderssons Byggnads AB, lämnade in sin konkursansökan i november 2024. Bolaget kunde inte längre betala sina skulder och flera kommuner hade hävt stora entreprenadavtal med bolaget. Hävningarna grundade sig på att företaget inte kunde uppvisa en giltig fullgörandeförsäkring.
NÄR SVALÖVS KOMMUN granskadede inskickade försäkringsbevisen fattade de misstanke om att de var manipulerade. Svalöv, och även andra kommuner, har därefter polisanmält HA Bygg för falska försäkringspapper.
Det var hos försökringsbolaget
Garbo som HA Bygg påstod sig ha giltiga fullgörandeförsäkringar.
Garbo kunde bekräfta att de inte fått någon betalning och även att saker i försäkringsbrevet inte stämde, som exempelvis ett felaktigt referensnummer.
Q Hur ser ni på HA Byggs agerande med försäkringsbevisen?
– Vi ser förstås mycket allvarligt på förfalskade försäkringsbrev, säger Ulrica Martinsdotter, marknads- och kommunikationschef på Garbo.
Q När fick ni vetskap om det?
– När kommunerna kontaktade oss och frågade om de var försäkrade, säger Ulrica Martinsdotter.
Q På vilket sätt har ni drabbats av HA Byggs agerande?
– Att förfalskningar av försäkringsbrev gjorts i vårt namn innebär att vi blivit drabbade av varumärkesintrång och urkundsförfalskning.
Men det är ju främst de som trott att de har varit försäkrade som är de
drabbade, som varit oförsäkrade, säger Ulrica Martinsdotter.
Q Nu har ni anmält ett regresskrav om 113 miljoner, kan den summan komma att ändras?
– Vad gäller vårt krav i konkursen så pågår reglering av skador fortfarande och vi kan i dagsläget inte säga hur stort kravet slutligen blir. Vissa skador har reglerats och ersättning betalats ut medan vissa återstår. Vi är dock i kontakt med samtliga beställare som är försäkrade hos oss. Möjligheterna till utbetalning från konkursboet är svåra att bedöma i dagsläget. Vi utesluter inte ytterligare åtgärder för att få betalning men det är för tidigt att ta ställning till, säger Sofia Lilja, chef skador på Garbo. Bolaget hade vid konkursutbrottet runt 30 stycken fullgörandeförsäkringar hos Garbo. Försäkringarna avsåg fullgörande under entreprenadtid och/ eller efterföljande garantitid. Garantitiderna löpte på två respektive fem år. Många av de alltjämt gällande garantitiderna
HA Bygg gick i konkurs i slutet av 2024.
löper ut under 2025-2026, men vissa löper vidare till 2028-2029.
PETRA LOODBERG, WESSLAU advokatbyrå, är konkursförvaltare för Henrik Anderssons Byggnads AB. Hon säger att regresskravet än så länge är en potentiell fordran.
– Det kan alltså uppkomma krav, om försäkringen tas i anspråk och Garbo kommer att behöva betala ut. Men, enligt min kännedom nu, har de inte gjort någon utbetalning.
Uppstår krav, hamnar Garbos bland övriga fordringsägares krav i konkursen.
– När konkursen är avslutad, och om det visar sig bli utdelning, så fördelas den mellan de fordringsägare som finns. Alla krav är så kalllade oprioriterade krav, säger Petra Loodberg.
Enligt bouppteckningen hade HA Bygg sammantagna skulder om cirka 300 miljoner kronor vid konkursutbrottet.
ANNA SJÖSTRÖM
Juli markerar första tydliga trendbrottet på tre år – antalet konkurser minskar kraftigt. Endast 513 aktiebolag gick i konkurs under månaden, en nedgång med 26 procent. För byggbranschen minskade antalet konkurser med 20 procent, enligt Creditsafe. Även siffror från Tillväxtanalys visar på färre konkurser.
Under juli försattes totalt 513 aktiebolag i konkurs, en markant minskning från 691 samma månad förra året och 599 året innan dess. Antalet anställda som påverkades av konkurser halverades också, 1 410 personer jämfört med 2 889 under juli förra året, en nedgång med över 50 procent.
Vi ser nu den första riktiga vändningen på nästan tre år
– Vi ser nu den första riktiga vändningen på nästan tre år. Juli sticker ut med en kraftig nedgång, både i antalet konkurser och drabbade anställda. Det här är verkligen en hoppfull signal om att läget försiktigt börjar ljusna, även om vi tar i beaktande att juli normalt är en lugnare sommarmånad, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.
DEN STÖRSTA KONKURSEN i juli var entreprenadföretaget E Edvardsson Bygg AB i Göteborg med 162 miljoner i omsättning. Anledningen var bland annat flera tvister i olika projekt samt uteblivna betalningar. Sex av de tio största konkurserna i juli tillhör byggentreprenörer.
– Sett till hur hösten blir är för tidigt att säga, men vi har hela tiden pekat på att vändningen kommer under andra halvan av året. Och det här är precis den typen av större förändring som brukar inleda ett
Konkurserna minskade i juli, enligt en ny rapport från Creditsafe.
trendskifte. Vi hoppas att återhämtningen håller i sig – det skulle vara ett välbehövligt andrum för svenska företagare som kämpat länge, fortsätter Henrik Jacobsson.
ENLIGT TILLVÄXTANALYS SIFFROR för det första halvåret gick 1 097 byggföretag i konkurs att jämföra med 1 150 företag under motsvarande period i fjol.
– Vi ser en viss nedgång från förra årets rekordhöga siffra, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.
Catharina ElmsäterSvärd
Samtidigt har fler anställda inom bygg berörts av konkurser i år jämfört med i fjol, poängterar Byggföretagen. Totalt berördes 3 295 anställda under första halvåret – att jämföra med 3 246 under fjolårets första sex månader.
– Några av årets konkurser har varit på större företag. Då blir det också fler anställda som påverkas, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
För att hålla upp den positiva
trenden gällande konkurser vill Byggföretagen bland annat se en förlängning av det tillfälligt höjda rot-avdraget.
– Det gör skillnad för bran -
Största byggkonkurserna i juli
Företag
E Edvarsson Bygg AB
Vivid Development AB
Structural Group Sverige
Lawab AB
JPC Entreprenad AB
Tida Entreprenad AB
schen, inte minst för våra små och medelstora företag, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
4 Örebro
20 Örebro
0 Täby
25 Bromma
10 Stockholm
Häggströms Bygg Entreprenad AB 11 621 30 Örebro
WB Bygg i Alingsås AB 34 731 10 Alingsås
DT Isoleringsteknik AB 27 866 26 Grums
Husgruppen Byggteknik i Småland AB 19 552 14 Huskvarna
Nyligen försattes Edvardsson Bygg i konkurs och 62 anställda sades upp. Byggvärlden har pratat med ägaren Ragne Edvardsson om konkursen, påverkan på övriga bolag inom Edvardssonbolagen och framtiden.
Edvardsson Bygg var ett fristående byggbolag inom Edvardssonbolagen med säte i Västra Frölunda. Bolaget startades upp 2006 och mellan 2019 och 2023 växte bolaget rejält då man nådde en omsättning på närmare 163 miljoner kronor. Men de senaste åren har kantats av problem som till slut ledde fram till konkurs. – De här problemen startade inte i går utan har pågått länge. Folk betalar ju inte för sig. Det är en hel del projekt där vi har förlorat pengar och det sträcker sig flera år tillbaka i tiden. Det är ledsamt. Konkursen beror på ett antal olika saker, men detta är en. Vi förlorade även ett par miljoner på Serneke Sverige-konkursen, säger Ragne Edvardsson som är störste ägaren i bolagsgruppen.
EDVARDSSONS MÅLERI AB, som startades upp 1992, är själva moderbolaget i Edvardssonbolagen. Därutöver finns dotterbolag som Edvardsson Riv och Sanering, Edvardsson Elektriska, Edvardsson Totalkoncept samt ytterligare några. Samtliga har gemensam administration för att hålla nere kostnaderna. För ett halvår sedan gick även Edvardsson Byggresurs i konkurs. Bolaget jobbade i huvudsak med uthyrning av
personal, men en dalande konjunktur och hårdare konkurrens gjorde att jobben blev färre för personalen.
Enligt Ragne Edvardsson påverkar varken konkursen av Byggresurs eller den senaste konkursen den övriga verksamheten inom Edvardssonbolagen.
Det är hemskt tråkigt detta, vi har drivit byggbolaget i 18 år och har över 60 anställda
– Det var fristående bolag och förstår så påverkas vi som ägare och de anställda som tvingas lämna, men inte de övriga bolagen. Det är hemskt tråkigt detta, vi har drivit byggbolaget i 18 år och har över 60 anställda. Men vi får se vad som händer framöver.
Q Kan det bli en uppstart igen?
– Det kan bli så. Man har ändå ett visst ansvar gentemot de anställda. Men vi får se vad som händer framöver, det finns lite planer men inget är klart.
Av de 62 berörda anställda så är åtta tjänstemän och resterande byggarbetare. Enligt Ragne Edvardsson så var man involverad i några större byggprojekt men med hänsyn till kunderna vill han inte nämna vilka projekten är. Konkursförvaltare Stefan Skeppstedt på Ackordcentralen säger att man har tittat på om något av projekten har kunnat färdigställas.
– Men det gick inte. Konkursen lades precis i samband med att byggarna hade gått på semester så det fanns inga möjligheter att fortsätta några projekt, säger han.
Nu går man, enligt konkursförvaltaren, igenom vad som är upparbetat, projekt för projekt.
– Vi försöker få in så mycket som möjligt vad gäller kundfordringar och vi har gett de anställda lönegaranti och sålt övriga tillgångar på auktion. I en del projekt var man underentreprenör, men tämligen ofta även huvudentreprenör och då hade man underentreprenörer under sig.
ENLIGT KONKURSANSÖKAN kunde inte bolaget på grund av sin likviditetssituation betala ut lönerna till de anställda 25 juli. Därför träder den statliga lönegarantin in som betalas ut av Skatteverket.
Enligt konkursansökan som lämnats in till tingsrätten har Edvardsson Bygg ett större krav emot sig, avseende återvinning i en konkurs, där en domstolsprocess nu pågår.
– Det är ett återvinningskrav på ungefär fem miljoner kronor. Det är en process där konkursbolaget har blivit stämda av en annan konkursförvaltare. Men den tvisten kommer nog att hanteras utanför det här ärendet. Jag ska prata med konkursförvaltaren i fråga och se hur man kan ta sig framåt på något sätt, säger Stefan Skeppstedt.
Den 19 och 20 augusti flyttas Kiruna kyrka. Veidekke har fått uppdraget att transportera den 672 ton tunga kulturhistoriska byggnaden till sin nya plats. – Det känns bra att den ska bevaras, den har en stor plats i Kirunabornas hjärtan, säger Peter Johansson, arbetschef på Veidekke.
Planeringen för flytten av kyrkan, en träkonstruktion från 1912 ritad av arkitekten Gustaf Wickman, har pågått i över två decennier. Veidekke startade de praktiska förarbetena för två år sedan efter att ha vunnit
anbudet om att ansvara för flyttprojektet. Grundprincipen är att man tunnlar under kyrkan där den står, så att det blir 2,5 meter frihöjd, förklarar Peter Johansson. Därefter tar man bort vissa bärande mellanväggar i källaren och skjuter in ett avancerat system av stålbalkar i tre lager.
BALKARNA, SOM ÄR mellan 1 meter och 30 centimeter tjocka, hissas upp mot kyrkgolvet med hydrauliska domkrafter och pallas sedan upp underifrån av trästockar i ett rutsystem.
– Sedan står kyrkan frilagd från
grunden och att man kan backa in två trailers.
Det är specialtrailers av modellen SPMT – Self-Propelled Modular Transporter – som är hitfraktade från Holland. Dessa parallellkopplas för att kunna frakta den 40 meter breda kyrkan.
Inför transporten har Veidekke anlagt en 40 meter bred väg, ett arbete som startade i början av 2024.
– Dels använder vi befintliga vägar, men vi har också behövt bygga ytterligare en parallell väg, berättar han.
FLYTTSTRÄCKAN ÄR FEM kilometer och det får inte luta mer än fem procent någonstans och man har tvingats göra ganska långa kurvor och plana ut på flera ställen.
Totalvikten för ekipaget är 1450 ton, flyttsträckan är fem kilometer och hastigheten 0,5 kilometer i timmen.
Kyrkans nya placering blir på en höjd alldeles nära nya centrum. Under vintern och förra hösten har Veidekke grundlagt och gjutit upp källarväggar, men lämnat en öppning så att deras trailers kan backa in under den nya grunden. När kyrkan har rullats fram och står injusterad exakt som den ska vara sänks den
sakta ner på den nya grunden. På gamla stället har den stått på granitblock, men nu blir det en gjuten grund. – Däremot kommer vi ta originalblocken, som vi har numrerat, och klyva dem, för att sedan klä in den gjutna grunden med dem, så estetiskt kommer det att se likadant ut.
I NÄSTA SKEDE startar det invändiga arbetet med el, värme och ventilation. Kyrkomur, gångar, parkeringar och planteringar håller på att projekteras.
Förutom att kyrkan är den tveklöst största byggnaden som flyttas i Kiruna är det också en del andra utmaningar.
– Det har varit diskussion om ifall man skulle plocka ner orgeln och bygga upp den igen, men efter en lång utredning bestämde vi att den skulle få vara kvar inne i kyrkan under flytten.
Det är 2 500 pipor i orgeln, så det hade varit ett allt för stort och riskabelt jobb att ta ner den i delar och bygga upp den igen.
– Vi tog upp en orgelspecialist från Barcelona som har besiktigat och säkrat den. Nu har vi bäddat in den i mjuka material innanför en träkonstruktion så att inte piporna ska röra sig under flytten.
Den stora altartavlan, målad av prins Eugen, har också varit föremål för utredning.
– Det visade sig att den var limmad mot väggen, så risken var för stor att den skulle skadas om vi plockade ner den.
NU HAR VARJE kvadratcentimeter av målningen dokumenterats med totalt 6 000 fotografier för att det ska gå att urskilja varje detalj i den och efter flytten ska fotograferingen göras om för att de ska märka om någon skada har uppstått.
– I så fall får man samråda med Riksantikvariatet hur man ska hantera det.
Altartavlan är vadderad med mjuka material med ett försiktigt tryck av en träkonstruktion för att den ska stå säkert under flytten. Kyrkbänkarna är däremot utplockade för restaurering.
Det är LKAB som bekostar flytten. – Vi är överens med LKAB att inte nämna kontraktssumman. Men vi kan säga så här, det rör sig om flera 100 miljoner kronor i totalkostnad, säger Peter Johansson. Veidekke har redan genomfört flera flyttar av större kulturbyggnader så han är inte särskilt orolig.
– Jag har fått den frågan ungefär 50 gånger de senaste två veckorna, men faktiskt inte – vi har gjort hundratals riskbedömningar och har ju erfarenhet av det här, så jag känner mig väldigt lugn.
Det enda som kan gå snett är om det sker någon yttre påverkan eller skadegörelse. Blir det storm eller åskoväder måste de skjuta på det.
– Vi har direkt kontakt med SMHI varje dag och får täta väderuppdateringar.
PETER JOHANSSON ÄR själv Kirunabo, utbildad anläggningsingenjör med många år i branschen, och tycker det känns fint att kyrkan bevaras.
– Den är så pass viktig för så många med tanke på alla bröllop, dop och begravningar som folk varit på i den.
Han märker ett stort engagemang både bland kommuninvånarna och andra.
– Man räknar med uppåt 10 000 personer som kommer hit för att se flytten, många av dem är hemvändare, SVT ska filma alltihop och media från hela världen har anmält intresse.
Innan transporten startar ska kyrkan välsignas. Själv ska han jobba tillsammans med polisen och räddningstjänsten och köra en förbil längst fram i karavanen.
Hela nästa år pågår renoveringar och markarbeten och sedan ska kyrkan öppnas igen år 2027, men något datum är inte fastställt.
Vi tror att det är i samarbetet som framgång formas. Därför jobbar vi tillsammans med lokala fackhandlare som har lager på plats, känner marknaden och förenklar vardagen. Av samma anledning finns vi med hela vägen, inte bara när något behövs utan för att förstå vad som verkligen behövs. Det är så vi bygger partnerskap som håller.
Läs mer på elonbusiness.se eller ta kontakt direkt med jessica.soderlindh@elongroup.se
Elon Business är en nordisk helhetsleverantör som kombinerar lokalt entreprenörskap med innovativa lösningar. Vi hjälper företag att effektivisera sin verksamhet genom tre affärsområden. Vi förenklar vardagen med smarta tjänster, inreder och anpassar fastigheter samt utvecklar IT-lösningar som driver företag framåt.
Efter de tuffa varslen råder det optimism i Gullringen igen. Produktionen i Bokloks gamla fabrik är åter i gång men nu i Surewood Housings regi. Men det är en försiktig omstart, enligt fabrikschef Magdalena Andersson – Vi tror på det vi gör men återhämtningen tar längre tid än vi hoppats på, säger hon.
De stora blåa och gula hangarerna som rymmer husfabriken ligger mitt i det småländska samhället Gullringen. En gång i tiden var det Gullringshus anläggning för småhustillverkning. Under storhetsti-
den var Gullringshus en av Sveriges tre största småhustillverkare. Men lågkonjunkturen på 90-talet slog hårt mot husindustrin och alla anställda varslades om uppsägning. Hustillverkningen i Gullringen lades ner och produktionen hamnade i malpåse för att eventuellt längre fram startas upp igen.
FÅ VÅGADE HOPPAS och tro på att den lilla orten skulle blomstra igen. Men så kom Boklok som en oväntat och efterlängtad räddare i nöden.
Med investeringskapital från Skanska och Ikea blåste man liv i den gamla husfabriken och startade
tillverkningen av Bokloks koncept med kostnadseffektiva och modulbyggda flerbostadshus. Produktionen drog i gång 2003 och efter en lite trevande start växte volymerna snabbt i fabriken. En som varit med nästan från starten av Bokloks era i Gullringen är Magdalena Andersson. Hon är idag fabrikschef för Surewood Housing.
– Jag började här som träindustriarbetare 2007 och har varit med under både med och motgång. Det har verkligen varit en berg och dalbana, säger hon.
Efter en kortare svacka efter finanskrisen 2008 pekade alla siffror
uppåt för Bokloks fabrik i Gullringen. Produktionen moderniserades i omgångar och allt fler yrkesarbetare anställdes. Mellan 2017 och 2023 var det full fart i fabriken.
– När vi var som störst hade vi 200 yrkesarbetare och närmare 50 tjänstemän. Det var så högt tryck att vi inte hann med att rekrytera. Vi fick ta in bemanningsföretag för att klara av produktionen, säger hon.
UNDER GLANSDAGARNA BESKREVS verksamheten med det industriella byggandet av bostäder som en framtidsfabrik. Det fanns planer på ytterligare investeringar för att bygga om flödena i fabriken för att uppnå högre effektivitetsmål än tidigare.
– Vi såg att det fanns ett dilemma med kapaciteten om det skulle öka ännu mer. Men från den ena dagen till den andra fick vi börja titta på att börja plocka bort resurser i stället eftersom efterfrågan och volymen minskade extremt drastiskt, säger hon.
Utvecklingen i Gullringen skulle kunna fungera som en modell i miniatyr över bostadsproduktionen i Sverige. Den följer samma kurva som många andra tillverkare och byggföretag upplevt under 2000-talet. Från finanskrisen 2008 och den explosiva uppgången fram till peaken 2021, då cirka 67 000 bostäder påbörjades, och därefter det dramatiska fallet till omkring 25 000 bostäder 2024. För Magdalena Anderssons del innebar det nya utmaningar. Hon tvingades varsla personal i tre omgångar.
– Jag satt själv och väntade på besked när folk blev uppsagda 2009. Och sedan hamnade jag på andra sidan. I en sådan här lite ort känner man alla. Man träffar folk på affären. Det är väldigt tufft och tråkigt att behöva ge folk beskedet att de kommer mista sina jobb, säger hon.
Efter varslen var framtiden för hustillverkningen i Gullringen oviss. En liten organisation blev kvar som höll liv i verksamheten men i oktober 2024 lämnade den sista modulen fabriken i den gamla ägarens regi. Där kunde sagan om hustillverkningen i Gullringen tagit slut. Men i februari i år tog Surewood Housing över verksamheten och i maj började bandet rulla igen. – Vi visste att det pågick diskussioner med intresserade köpare men det var lite oklart hur det skulle landa. I början visste vi inte om det skulle fortsätta med modulproduktion. Inför uppstart fick vi återanställa personal som blivit varslade. Vilket jag tycker är fantastiskt.
Surewood Housings har även tagit över Bokloks gamla kontor i Gullringen. Det är väl tilltagna lokaler för de tiotalet tjänstemän som jobbar där idag. Det samma gäller för husfabriken.
– Vi har startat upp fabriken i en väldigt låg takt. Det är låg volym i förhållande till kapacitet. Men vi får organisera oss efter efterfrågan. Planen som vi håller nu fortsätter en bit in på nästa år. Marknaden har inte återhämtat sig nämnvärt. Det handlar om att man ska våga köpa bostäder igen.
EN RUNDVANDRING I husfabriken visar på en modern anläggning som går på halvfart. Själva produktionen kan beskrivas som ett stort legobygge. Modulerna förflyttas på ett löpnande band och de växer fram steg för steg. Golv, väggar och tak fogas samman innan inredningen kommer på plats. I en separat lina står en
Fönster och dörrar monteras i slutet av byggprocessen. FOTO: ARVID KARLSSON
rad med robotar som monterar väggskivor i olika dimensioner. Idag jobbar närmare 40 yrkesarbetare vid det löpande bandet men det är förvånansvärt tyst och stilla i lokalen. Det finns potential att växa och öka volymerna men det kan ta tid.
Det behöver byggas bostäder men det krävs fler saker för att det ska vända.
– Jag ser ingen jätteökning in till 2026. Vi har fortfarande Boklok som kund men vi vill även ha andra kunder till Surewood Housings produkter. Dilemmat under storhetstiden under Boklok var att det bara var en produkt som producerades här. Vi levererade till oss själva. Och det går upp och ner hela tiden. Vi behöver fler ben att stå på
Fakta om ägarna
för att klara växlingarna i konjunkturen.
DE FÖRSTA TVÅ projekten som produceras i fabriken i Gullringen går till Boklok. Men ambitionen är att vidga utbudet. Surewood Housing har egna par- och kedjehus samt radhus i olika storlekar. De har även egna flerfamiljsbostäder med lägenhetskomplex. De kommer inte se ut som Boklok men bygger på samma modulkoncept.
– Det är kul att det är större variation på produkterna nu. Jag har en tilltro på det vi gör. Jag tror på Surewood Housings vision med vad vi vill uppnå och bidra till på bostadsmarknaden. Det behöver byggas bostäder men det krävs fler saker för att det ska vända. Vi kommer inte nå upp i samma nivåer som tidigare men det gäller att vänja sig vid det nya normala, säger Magdalena Andersson.
SAMUEL KARLSSON
Surewood Housing ägs av Gelba och Active invest, två långsiktiga aktörer med lång erfarenhet av fastighetsutveckling och industriell trähusproduktion. Ledningen i bolaget har en gedigen erfarenhet av projektutveckling av bostäder och industriellt byggande. Surewood Housing grundades 2023. Fabriken i Gullringen har idag kapacitet för cirka1000 bostäder per år.
WIFI-ANSLUTNING & MOBILAPP LÄGST FÖRBRUKNING
TERMOSTATSTYRD (0-40°C)
AVGASRÖRET BEHÖVER EJ LEDAS UT
DIESEL ELLER BRÄNNOLJA
AH300i – förbrukningsexempel: › Isolerad industrihall 500 m³ › Temperatur ute: 0 ºC, temperatur inne: +15 ºC › Du kan justera temperaturen och se meddelanden och bränslemängd direkt i mobilen!
Bränsleförbrukning cirka 2,5 L /dag
2+1 års garanti Rikstäckande
PLUG AND PLAY Lätt att
Översiktsbilden
Det går trögt på bostadsmarknaden just nu, men flera stora bostadsprojekt har trots allt byggstartats i år.
Här är några av storstadskommunernas största bostadsprojekt där spaden satts i marken i år.
Det byggs för fullt i Kallebäck i Göteborg. I det forna industriområdet i Örgryte höll Arla mejeri till fram
till 2014. När Arla avvecklades köpte Wallenstam den drygt 100 000 kvadratmeter stora tomten, med syftet att bygga en ny stadsdel. Våren 2019 tog byggandet fart. – Den plats som en gång tillhörde den gamla Arlafabriken har nu förvandlats till ett modernt och välkomnande område med snart nästan 2 000 lägenheter, skola, förskola, kontor, restauranger och caféer, säger Elisabeth Vansvik,
kommunikationsdirektör på Wallenstam.
Hittills har sju kvarter byggts i Kallebäcks Terrasser. Det senaste, kvarteret Torget, som stoltserar med områdets högsta hus blev innan sommaren färdigbyggt och uthyrt.
I FEBRUARI I år togs också det första symboliska spadtaget för kvarteret Stråket som är ett av de största bostadsprojekten som byggstartats i
Göteborg i år. Kvarteret kommer att bestå av 177 hyreslägenheter på 1-4 rum och kök. De första boende kommer att flytta in om cirka två år.
Q Hur är intresset för Stråket och det övriga ni byggt i Kallebäck?
– Kallebäcks terrasser är ett väldigt populärt område och intresset för våra lägenheter har varit högt här ända sedan vi byggde de första huset i området. Även för det senaste färdigställda projektet Kvarter Torget som hyrdes ut nu under sommaren fanns en stor efterfrågan trots konjunkturen, säger Elisabeth Vansvik.
När det kommer till Stråket så har inte uthyrningen startat ännu. Wallenstam hyr ut via sin egna bostadskö och uthyrningen startar vanligtvis cirka ett halvår före inflytt.
Q Har Wallenstams bostadsbyggande bromsats under lågkonjunkturen?
– Vi strävar efter att fortsätta bygga nya lägenheter, men vi märker att läget är viktigare än någonsin så därför är vi mycket noggranna med att bara bygga där det finns en stark efterfrågan, säger Elisabeth Vansvik.
Ett annat stort omvandlingsprojekt är Slakthusområdet i Stockholm. Här planeras det för totalt cirka 3 000 nya bostäder och 14 000 arbetsplatser. Det så kallade Fållankvarteret ingår i den första etappen och byggnationen påbörjades under förra året. Under sommaren tillträdde Besqab marken och produktionen av områdets första nya bostadsrätter började i juni.
– Slakthusområdet är redan nu
en destination i Stockholm och det är väldigt spännande att vara med i utformningen av nya bostäder, lokaler och serviceutbud, sa Magnus Andersson, vd för Besqab, vid det symboliska första spadtaget.
I MALMÖ STARTADE MKB bygget av 241 bostadsrätter under sommaren. De ligger i den nya stadsdelen Ellstorp i centrala Malmö. Inom området planeras totalt för cirka 750 bostäder med olika upplåtelseformer, samt förskola, äldreboende, kommersiella lokaler, grönytor och ett mobilitetshus.
– I tidigt skede ingick MKB ett samarbete med HSB och Hub Park med gemensamt mål att utveckla en ny stadsdel, Nya Ellstorp, präglad av innovativa miljö- och klimatsmarta byggnader samt effektiva mobilitetslösningar, säger Andreas Olsson, projektledare Nyproduktion, MKB. Planeringen är tre inflyttningsetapper med första inflytt under oktober 2027.
– Vår bedömning är att det kommer finnas en god efterfrågan på dessa lägenheter med rimlig hyra i ett grönt och centralt läge med mycket goda kommunikationsmöjligheter från tågstation Östervärn och knutpunkt Värnhem. MKB har ytterligare en byggrätt i Nya Ellstorp ”Körsbärsträdet 1”. Listorna över byggstartade bostadsprojekt är baserad på uppgifter från Stockholm stad, Göteborgs stad och Malmö stad. Kommunerna har tagit fram stora bostadsprojekt som har byggstartats, eller kommer att byggstartas, under 2025.
Malmö:
Q Krikonträdet 1, Nya Ellstorp, 241 hyresrätter Överlämning kommer att ske i tre etapper med sista inflyttning under våren 2028.
Byggherre: MKB Malmö
Byggentreprenör: Wästbygg
Q Skjutstornet 3, Kirsebergsstaden, 156 hyresrätter
Planerad överlämning till Brinova, som förvärvat projektet, är i Q1 2027. Lägenheterna släpps i tre etapper.
Byggherre: K-Fast Skjutskontoret 3
Byggentreprenör: K-Fast Bygg Syd Q Majsfältet 2, Limhamn, 69 hyresrätter
Planeras stå klart våren 2027.
Byggherre: MKB Majsfältet
Byggentreprenör: Byggmästar’n i Skåne Q Löjan 4, Citadellskajen, 64 bostadsrätter Planeras stå klart i december 2026.
Byggherre: Skimra Fastighets AB
Byggentreprenör: Otto Magnusson Entreprenad
Q Vattnet 3, Limhamn, 21 hyresrätter
Inflyttning sker under våren 2026.
Byggherre: Kizazi Vattnet 3
Byggentreprenör: Skanska
Byggstartade bygglov (startbesked) med stort bostadsinnehåll under första halvåret 2025:
Q Kvarteret Stråket, Kallebäcks terrasser, 177 hyresrätter. Beräknad första inflyttning under 2027.
Byggherre: Wallenstam
Byggentreprenör: Peab
Q Järnbrott, Distansgatan/Marconigatan (Del av BoStad2021), 177 hyresrätter.
Etapp 1, som består av 76 lägenheter, beräknas vara färdigställd till sommaren 2026.
Byggherre: Derome Flatås
Byggentreprenör: Derome BoPartner
Q Gårdsten (Del av BoStad2021), 126 hyresrätter.
Tre huskroppar, planerad inflyttning i första huset är tredje
Q Årstaberg, kvarter 3, 209 hyresrätter.
Första inflytt 2026.
Byggherre: Wallenstam
Byggentreprenör: Noccon
Q Fransyskan, Slakthusområdet, 122 hyresrätter.
Beräknad första inflyttning under första kvartalet 2028.
Byggherre: Besqab
Byggentreprenör: Bygg R1
Q Kvastmakaren, Östermalm, 44 bostadsrätter. Inflyttning i kvarteret är planerad till första kvartalet 2027.
kvartalet 2026.
Byggherre: K-fast Holding
Byggentreprenör: K-fast Bygg
Q Järnvågsgatan, Masthugget, 126 hyresrätter. De färdigställda bostäderna kommer ägas och förvaltas av Poseidon och inflyttning planeras till 2026.
Byggherre; Framtiden Byggutveckling
Byggentreprenör: Peab
Q Silveraxet, Eriksberg, 116 bostadsrätter. Första tillträde, preliminärt, är oktober 2026.
Byggherre: JM
Byggentreprenör: JM
Byggherre: Seniorgården och AB Borätt
Byggentreprenör: JM Q Sjöhusen, Klockelund, Farsta, 62 bostadsrätter.
Beräknad första inflyttning under sommaren 2026.
Byggherre: Folkhem
Byggentreprenör: Noccon
Q Klockelund Sjöblick, Farsta, 170 bostadsrätter.
Beräknas vara klart under första kvartalet 2027.
Byggherre: Svenska Hem
Byggentreprenör: Svenska Hem Bygg & Entreprenad
Fransyskan i Slakthusområdet i Stockholm består av fyra huskroppar i varierande höjder. Totalt rymmer projektet 122 bostads rättslägenheter, en förskola i separat byggnad samt lokaler i bostads husens bottenvåningar. BILD: BESQAB
Trots många positiva signaler med räntesänkningar och förslag till förändrade bolåneregler har inte bostadsbyggandet tagit fart på allvar. Återhämtningen kan ta längre tid än många hoppats på. Det visar nya siffror som presenteras i dagarna av Prognoscentret.
En ny rapport från Progonscentret visar på en försiktig återhämtning av bostadsbyggandet. Enligt Prognoscentrets analytiker, Ludvig Uggla, är det en gradvis återhämtning som kommer ta tid.
– Vi ser en återhämtning i bostadsbyggandet just nu, men den är svagare än våra tidigare bedömningar. Med det sagt har vi länge konstaterat att vi inte kommer komma tillbaka till de höga nivåer som var för ett par år sedan, utan att vi strukturellt kommer befinna oss på lägre nivåer, säger han.
Q Hur har utvecklingen varit de senaste månaderna?
– Våren har präglats av omfattande internationella spänningar och geopolitisk turbulens som slagit ganska hårt mot hushållens förtroende, konsumtion och investeringsvilja. Den amerikanska administrationens radikala omstöpning av handelspolitiken tillsammans med eskalerade krig och konflikter har dämpat utvecklingen. Det ska dock sägas att marknadsförutsättningarna för bostadsbyggandet inte förändrats mer än just att det blivit en mer avvaktande situation. I stora drag liknar därför situationen fortsatt vad vi beskrev i höstas och våras.
Q Ser ni någon förändring i produktionsstarterna?
– Man kan säga att vi hade en relativt bra vår 2024 för att sedan ha en svag höst. Nu har våren 2025 liknat den som var för ett år sedan, men där skillnaden då blir att vi förväntar oss
en fortsatt ökning av produktionsstarterna under hösten. Men det är som sagt i en svagare takt än vår tidigare bedömning.
I stora drag liknar därför situationen fortsatt vad vi beskrev i höstas och våras
Q Vilka är det som trots det osäkra marknadsläget dragit igång nya bostadsprojekt?
– Dels handlar det om relativt starka bostadsutvecklare som har möjlighet att bära en större del av den inledande risken själva, när bostadsköparna är mer försiktiga till att binda fast sig i projekt i tidigt stadium. Vi har en trend av ökade försäljningar närmare färdigstäl-
lande som innebär att det kan finnas långsiktigt hållbara förutsättningar i ett projekt. Men där man har svårt nå över den tröskel som krävs för att säkra finansiering av en i grunden god investering. Aktörer som kan finansiera gapet med egen kassa klarar sig bättre i detta läge.
Q Ser ni några geografiska skillnader?
– Generellt sett blir det viktigare med attraktiva marklägen i det här utmanande marknadsläget. Kan man bygga längs tunnelbanan i Stockholm i områden där det redan råder stark efterfrågan på andrahandsmarknaden, går det att räkna hem nya projekt. Däremot blir det svårare i mer geografiskt sårbara lägen där kommunikationerna är svagare och prisnivån lägre. Med
tanke på de fortsatt höga byggkostnaderna blir det svårt att pressa ned priserna i nyproduktion.
Q Vilka av åtgärderna som presenterats av regeringen den senaste tiden kan få någon effekt på bostadsbyggandet?
– Det som har betydelse för bostadsbyggandet de åren är kopplat till amorteringskravet och det förändrade bolånetaket. Man kan förvänta sig en effekt vad gäller förutsättningar för efterfrågan och bostadsbyggande. Men den ska
inte överskattas. Hushållen lär inte bli överdrivet sugen på att öka upp sin låneandel och vara exponerade mot samma typ av räntekänslighet som man just blivit brända av. Det lär snarare göra störst skillnad bland förstagångsköpare som försöker etablera sig på bostadsmarknaden. Vi kommer inte få se ett kraftigt ökat bostadsbyggande som följd, och det är viktigt att ha med sig att det inte heller är poängen med reformen, säger Ludvig Uggla.
SAMUEL KARLSSON
Prognosen för antalet nybygga bostäder de närmsta åren pekar svagt uppåt. Q 2025 - 29 900 Q 2026 - 34 500 Q 2027 - 36
Nu startar arbetet med gator och gång- och cykelvägar i den första etappen av Umeås nya stadsdel Tomtebo strand. Entreprenaden genomförs helt fossilfritt och entreprenören blir Skanska. Först ut är markarbetet för att kunna bygga Umeås nya brandstation.
Tomtebo strand kommer att växa fram i etapper under de kommande 20 åren. Första etappen omfattar cirka 900 bostäder, en brandstation, förskola, skola, torg, park, vård- och omsorgsboende samt kollektivtrafikens huvudstråk.
– Det här är en viktig milstolpe för utvecklingen av Tomtebo strand. Vi går nu från planering till att faktiskt börja bygga infrastrukturen för en hållbar och modern stadsdel, säger Thomas Nordlander, projektledare Umeå kommun.
Entreprenaden genomförs helt fossilfritt, vilket innebär att maskiner drivs av el eller biobränsle. Utbyggnaden kommer att pågå under flera år och området stängslas in under arbetet. Stigarna i skogen utanför området förstärks för att fortsatt ge möjlighet till promenader under tiden entreprenaden pågår.
När arbetet startar ställs byggbodar upp i närheten av den nya rondellen vid Tomtebovägen. Arbetet innebär att gång- och cykelvägen vid Tomtebovägen och gång- och cykelvägen längs med E4:an behöver stängas av under perioder.
– När och hur länge gång- och cykelvägarna behöver stängas av och hur vi kan leda om trafiken vet vi när arbetet har planerats mer i detalj tillsammans med entreprenören. Vi jobbar för att påverkan ska bli så liten som möjligt, berättar Thomas Nordlander.
Det här är en viktig milstolpe för utvecklingen av Tomtebo strand
Behovet av en ny brandstation är stort när Umeås östra delar växer. Den nya brandstationen, Umeå östra brandstation, blir därför det första som byggs i området. Marken för brandstationen börjar nu förberedas och byggstart för stationen blir i slutet av 2025. Brandstationen gör att Umeåregionens brandförsvar får kortare insatstider till de östra delarna av Umeå.
– Med den nya brandstationen stärker vi tryggheten för invånarna i Umeås östra delar. Det är en viktig satsning för ett växande Umeå, säger Johan Bäckman, byggprojektledare Umeå kommun.
För att möjliggöra byggstart anläggs en tillfällig byggväg från universitetsrondellen vid E4:an in till Tomtebo strand där brandstationen ska byggas.
SAMUEL KARLSSON
20
Om Tomtebo strand
Tomtebo strand är en nytänkande stadsdel i det växande Umeå. Bebyggelsen i stadsdelen ska vara blandad och rymma 3000 bostäder samt en bredd av verksamheter.
I över 10 år har Byggcheferna arbetat för att stoppa machokulturen i byggbranschen. Vi följer årligen upp kulturen genom att undersöka hur mycket macho vi faktiskt har.
Med hjälp av mätverktyget Machoindex har vi fått fram en totalsiffra för Sveriges byggbransch. Årets totalsiffra uppgår till 50 procent, en ökning med en procent från tidigare år.
Det innebär att det är mycket kvar att göra.
Machoindex är ett verktyg, inte en dom. Det är ett sätt att förstå var vi står och hur vi kan ta nästa steg.
Det är ett tydligt budskap till oss i bygg- och samhällsbyggnadssektorn: Vi har ett ansvar. Vi sätter tonen. Vi formar normen.
Vi vet att en sund arbetskultur inte bara minskar ohälsa – den stärker också engagemang, trygghet och innovationskraft. Det är precis vad vi behöver om vi ska klara framtidens utmaningar, och göra vår bransch till en plats där fler vill stanna, växa och leda.
Så låt oss fortsätta. Låt oss prata, lyssna, förändra. Låt oss bygga en bransch där alla får plats, orkar och vill vara kvar. 50% MACHO 2025
Läs Machoindex 2025 och fler rapporter på
FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET
Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se
Bygg- och upphandlingssektorerna toppar experters bedömning av korruptionsrisker i EU. Det visar en rapport som kartlagt sex sektorer med höga korruptionsrisker.
En ny EU-studie pekar ut byggbranschen som en av de mest korruptionsutsatta delarna av samhället. I rapporten identifieras sex högrisksektorer, bland annat byggbranschen och offentlig upphandling som båda ligger i topp i många experters bedömning av korruptionsrisker. Flera tidigare rapporter, bland annat från Transparency International, har också visat att byggbranschen har stora problem på det här området.
– Befolkningen i allmänhet gör den bedömningen och inom branschen upplever många att det finns korruption. Vi har gjort en egen enkätundersökning riktad till korruptionsexperter som visar samma sak, säger Anna Persson, forskare i statsvetenskap på Göteborgs universitet och en av rapportförfattarna.
STUDIENS ENKÄTUNDERSÖKNING ställdes till ”Local Research Correspondents on Corruption” (LRCC) , EU-kommissionens nätverk av korruptionsexperter i medlemsländerna. Deras samlade bedömning är att offentlig upphandling och byggsektorn är de områden, tillsammans med den politiska sektorn, där risken för korruption är allra störst. Anna Persson betonar dock att korruption är svårt att mäta och att dess utbredning inom olika sektorer inte går att fastslå med säkerhet.
I rapporten beskrivs hur korruptionen kan se ut i ett byggprojekts olika faser. Till exempel nämns mutor till politiker i initieringsfasen, manipulerade bedömningar i förberedelsefasen, favorisering av en viss aktör i upphandlingsfasen, uppblåsta kostnader i genomförandefasen, förskingring i förvaltningsfasen och manipulering av byggnadens värdering inför avyttring.
Debatten om korruption i byggsektorn har enligt Anna Persson
hamnar högt upp på listan över korruptionsutsatta branscher.
hittills till stor del handlat om upphandlingsfasen. Medvetenheten är hög om till exempel risken för skräddarsydda kontrakt och mutade upphandlare. Korruption förekommer dock i alla byggprojektets stadier. – Byggprojekt har vissa inneboende karaktärsdrag som gör dem utsatta och inte bara under upphandlingen. Mycket pengar är involverade och många olika aktörer samverkar i långa komplexa kedjor. De ofta korta tidsramarna kan dessutom göra att aktörer tittar bort när oegentligheter uppdagas, för att man inte vill stoppa upp processen, säger Anna Persson.
LOUISE BROWN VAR tidigare Local Research Correspondents on Corruption (LRCC) för Sverige och arbetar idag med finansiell brottsprevention på Advisense. Hon har lång erfarenhet av antikorruptionsarbe-
te, bland annat inom byggsektorn. Hon menar att det finns flera vanligt förekommande arbetssätt inom byggsektorn som utgör en direkt grogrund för korrupta betalningar.
ETT EXEMPEL ÄR bygg- och anläggningsarbeten som går på löpande räkning, framförallt i komplexa projekt med varierande partneringupplägg. Mutbetalningar bäddas in som kostnader när entreprenörer jobbar med kluster av leverantörer och en mix av överdrivna kostnader och uppblåsta eller felaktiga leveranser, eller använder sig av ändrings- och tillläggsarbeten. Just nu när Sverige står inför omfattande infrastrukturinvesteringar är detta en högaktuell fråga. – Uppdrag vinns
på lågt pris men sedan drar kostnaderna iväg av olika anledningar. En taktik som utnyttjas i samförstånd med tjänstemän i gengäld för personlig vinning eller vad vi i Sverige kallar ”vänskapskorruption”, alltså förmåner till fel aktörer på korrupta grunder, säger Louise Brown.
I STUDIEN LYFTS också problemet med organiserad brottslighet som tar sig in i byggbranschen. Europol har i en ny rapport pekat ut just byggsektorn som särskilt sårbar för infiltration av kriminella. Tidigare har de visat att två tredjedelar av den organiserade brottsligheten använder sig av mutor.
– Utvecklingen har gått fort från att det är individer som mutar andra individer, till att organiserad brottslighet använder korruption. Det är viktigt att förstå konsekvenserna om man släpper in kriminella. Låter
man sig mutas, så sitter man under tummen på dem sedan, säger Louise Brown.
Det finns enligt Louise Brown flera verktyg mot korruption som är internationellt etablerade sedan länge, inklusive en global ISO-standard (ISO37001) sedan 2017 för vad ett antikorruptionsarbete ska innehålla. Sverige var en av fyrtio länder som arbetade i tre år för att ta fram den.
Byggprojekt har vissa inneboende karaktärsdrag som gör dem utsatta och inte bara under upphandlingen
– Sverige ligger efter i det här arbetet och har kritiserats av OECD för att vi inte agerar mot korruptionen. Nu har Statens Fastighetsverk certifierat sig mot ISO37001. Jag hoppas att fler myndigheter och bolag tar tag i detta och använder de verktyg som faktiskt finns, säger Louise Brown.
FÖRFATTARNA TILL EU-studien arbetar nu också med en uppföljningsrapport där olika medel för att bli av med korruptionen i de olika samhällssektorerna kartläggs. – Korruptionen har enormt negativa konsekvenser. Den ruckar om kontraktet som ett välfungerande samhälle vilar på. Vi kartlägger vad som motverkar den i olika samhällssektorer och för olika typer av korruption. Den rapporten kommer i höst, säger Anna Persson.
LENA FRÄNDBERG
Q Namn: High-risk areas of corruption in the EU: a mapping and indepth analysis
Q Författare: Anna Persson, Mark Worth, Petra Jeney
Q Publicering: November 2024
Q Rapporten är skriven på uppdrag av Europeiska kommissionen (Directorate General Migration and Home Affairs)
Sara Gorton, Skanskas hållbarhets- och innovationsdirektör, har varit på Skanska sedan 2022.
Skanskas hållbarhets- och innovationsdirektör trodde hon var klar med byggsektorn, men när Skanska hörde av sig återvände hon. Möt Sara Gorton, som inte tröttnar på hållbarhetsbegreppet, men som är rejält trött på att det ofta behandlas som en trendfråga.
TEXT: HENRIK EKBERG FOTO: ANNA SJÖSTRÖM
Sara Gorton har en dag kvar på semestern när Byggvärlden når henne. En veckas vandring i västra Norge har följts av tre veckor vid familjehuset på Orust där hon nu befinner sig. Det har varit morgondopp, promenader i naturen och många koppar kaffe på altanen. – Detta blir en väldigt skön kontrast till jobblivet. Och vandringen första veckan, från att ha jobbat ena dagen tvingas man nästa dag enbart fokusera på var man sätter ner fötterna. Då kopplar man bort allt, säger hon. Sara Gorton har rört sig inom olika branscher. Efter många år på rederiet Wallenius hittade hon 2014 till byggsektorn och NCC. Fem år hos byggjätten följdes av konsultuppdrag hos Goodpoint och därefter en tjänst som miljöchef på Telia innan hon åter hittade tillbaka till byggsektorn när Skanska hörde av sig 2022.
– Jag trodde att jag var klar med byggbranschen, som jag tyckte var lite kantig och konservativ, men när frågan kom från Skanska var det för intressant för att säga nej till. Detta med tanke på dess globala närvaro och att de låg så långt fram med hållbarhetsfrågorna. Men kanske framför allt för att det fanns en uttalad vilja att lägga in en extra växel.
Q Vilka var de stora frågorna då och hur har arbetet med dem gått?
– Den stora frågan då 2022, och som fortfarande är stor, är klimatfrågan och att få ut alla enskilda hållbarhetsprojekt på bredden. Det handlar om att skapa goda relationer med kunderna och på så sätt tillsammans jobba med flera hållbarhetsprojekt.
När Sara Gorton började på Skanska genomförde hon en omorganisation som innebar att bolaget fick fler klimat- och hållbarhetschefer ute i regionerna. Klimatfrågan är även i dag den mest prioriterade frågan, enligt Sara Gorton. Som förklaring till detta nämner hon byggsektorns stora andel av klimatutsläppen globalt sett, en andel som kan minskas genom genomtänkt design, omsorgsfulla materialval och ökad cirkularitet.
– Det är stora procent det handlar om beroende på om man återanvänder material eller använder nyproducerat. Utan cirkularitet löser vi inte klimatfrågan. Något
annat prioriterat och hett nu är den biologiska mångfalden. Där har just byggbranschen mycket att göra, till exempel genom att granska ett område före och efter en exploatering och se vilka insatser som funkar.
Q Hur märks ert arbete med biologisk mångfald konkret?
– Även där handlar det om att prata med kunder och framför allt kommuner i tidiga skeden och vi har experter internt som jobbar med detta, till exempel en ekolog. I takt med att klimat och vädret förändras behöver också byggnader anpassas till nya förhållanden.
– Klimatanpassningen hör till en av våra stora utmaningar. Vi ser att det i första hand handlar om stora vattenflöden som måste kunna hanteras. Det krävs först och främst samhällsplanering som möjliggör beredskap, därefter står vi redo att bygga, men frågan är vem som ska stå för kostnaderna? Är det kommunerna eller fastighetsägarna?
Q Vad tycker du, vem ska stå för kostnaderna?
– Det är jättesvårt, det finns också många inom försäkringsbranschen som har mycket starkare åsikter än vad vi har. Men jag tror att ett större ansvar behöver tas från kommun, region och stat, för det är ingen annan som ser helheten och kan ta huvudansvaret.
Sara Gorton bor i Täby med sin son och dotter som är 20 och 18 år. Den hektiska småbarnstiden är förbi. Nu är det lite lugnare och det finns därmed utrymme för andra saker, mer tid för arbete, natur och gymmet och hon upplever att hon har hittat lösningar som ger henne balans i livet.
– Vi pratar så mycket om det där, men jag tror balans i livet betyder olika saker för olika människor i olika faser i livet. Det går kanske inte alltid att ha balans i livet, jag hade nog inte kunnat ha det här jobbet när barnen var små. Samtidigt måste man tycka att jobbet är tillräckligt roligt så att det ger energi tillbaka. Skanskas klimat- och hållbarhetsavdelning består av ett 50-tal personer som alltså Sara Gorton är chef över. Själva innovationsdelen är mindre och har en mer vägledande roll. Det är också med hjälp av innovativa lösningar som de stora hållbarhetsutmaningarna ska lösas, har man slagit fast på Skanska, som har fyra olika hållbarhetsmål att uppnå framöver.
DELS SKA BOLAGET ha netto noll koldioxidutsläpp senast 2045 i hela värdekedjan. Dels ska utsläppen minska med 70 procent i den egna produktionen (scope 1-2) och med hälften inom projektutveckling (scope 3) fram till 2030. Utöver detta står Skanska Sverige även bakom färdplanen för fossilfri konkurrenskraft i bygg- och anläggningssektorn, vilket innebär att bolaget ska halvera utsläppen i värdekedjan till 2030, jämfört med 2015. – Vi ligger bra till när det gäller scope 1-2 och för scope 3 gör vi stora investeringar, till exempel genom att gå över till biobränslen. Vi skrev även i somras avtal med OKQ8 om att bygga och driva solcellsanläggningar
Jag trodde att jag var klar med byggbranschen, som jag tyckte var lite kantig och konservativ
i anslutning till våra bergtäkter, säger hon och fortsätter:
– Vad gäller färdplanen så handlar det i första hand om att få med oss kunderna, för tekniken finns för att nå målet 2030.
Q Vilken roll spelar miljöcertifieringar i dag?
– De har varit otroligt viktiga för att sätta miljöfrågan på agendan. Men i vissa fall kan certifieringarna nästan hålla tillbaka möjligheterna att nå längre i klimatfrågan. Det viktigaste är att systemen utvecklas, till exempel för ombyggnadsprojekt och när taxonomin kopplas in. Jag tror inte de kommer att spela lika stor roll framåt som de har spelat bakåt, men så länge de spelar roll i fastighetstransaktioner så kommer de att finnas kvar.
Q Du jobbar dagligen med hållbarhet, tröttnar du aldrig på hållbarhetsbegreppet?
– Nej, jag gör nog inte det. De här frågorna är så spännande och viktiga. Men jag kan nog bli trött på inställningen till hållbarhet, det går upp och ner, som om det vore en trendfråga, när det i själva verket handlar om överlevnad för människosläktet.
Q Hur märks ditt hållbarhetsengagemang hemma?
– Den frågan är jag däremot väldigt trött på. Den ställs alltid till hållbarhetspersoner, men man frågan aldrig en ekonomichef eller inköpschef hur han eller hon lägger upp ekonomin eller gör inköpen. Jag tänker att den största skillnaden jag gör det gör jag på jobbet genom att få många på Skanska Sverige att göra skillnad på riktigt. Om de dessutom motiveras att göra annorlunda på hemmaplan blir jag glad men att entusiasmera andra är min viktigaste roll.
Ї Ålder: 51 i september
Ї Gör: Hållbarhets- och innovationsdirektör på Skanska.
Ї Bor: Täby
Ї Familj: Två barn, 18 och 20 år
Ї Utbildning: KTH, civilingenjör, kemiteknik
Ї Erfarenhet: Tidigare på bland annat Wallenius, NCC, Telia.
Ї Senaste resa: Norge
Ї Senaste lästa bok: Väninnorna på Nordiska Kompaniet
av Ruth Kvarnström-Jones
Ї Senaste lyssnade spotify-låt: One från U2:s Achtung Baby
Ї Kuriosa: Båda föräldrarna är från Skåne, själv är hon född i Göteborg och uppväxt i Stockholm.
Det är svårt att läsa morgonnyheterna utan att känna en klump i magen. Geopolitiska spänningar, krig, klimathändelser, inflation och energipriser – allt samverkar i en virvel som inte längre stannar vid börsrapporterna. Det når oss på byggarbetsplatserna, i projektkalkylerna, i varje upphandling och i varje materialleverans som fastnar i någon hamn långt bort.
BYGGBRANSCHEN ÄR MER global än vi ibland vill erkänna. Våra stålbalkar, våra maskiner, våra tekniska komponenter – de är en del av ett världsomspännande ekosystem. När en konflikt blossar upp i ett hörn av världen eller en transportkedja bryts i ett annat, känner vi det direkt. Leveranser försenas, priser skjuter i höjden, projektplaner spricker. Under 2024 ökade exempelvis priset på vissa stålprodukter med över 20 procent, och leveranstiderna för kritiska komponenter är nu ofta dubbelt så långa som för bara några år sedan. Men det handlar inte bara om material och logistik. Osäkerheten påverkar inves-
teringsviljan. När framtiden känns skakig håller beställare hårdare i pengarna. Projekt pausas eller ställs in. Offentliga satsningar skjuts på framtiden. Och samtidigt växer behovet – av bostäder, infrastruktur, klimatanpassning – som om inget hänt. Det finns en paradox här: samhället behöver oss mer än någonsin, men förutsättningarna att leverera är svårare än på länge.
MITT I ALLT detta står vi som samhällsbyggare och försöker hålla riktningen. Vår bransch är van vid svängningar, men just nu är de ovanligt många och ovanligt djupa. Det kräver mer än bara starka balansräkningar. Det kräver strategiskt ledarskap, flexibla processer och en förmåga att se flera scenarier samtidigt. Vi behöver bygga in förmågan att snabbt kunna växla mellan offensiv och defensiv – utan att förlora fokus på de långsiktiga målen. Vilket om vi ska vara ärliga, kanske inte varit vår paradgren historiskt. I dag ser prognoserna för bygginvesteringarna ljusare ut. Enligt Byggföretagen
väntas de totala investeringarna inom bostäder, lokaler och anläggningar öka från cirka 645 miljarder kronor 2024 till 686 miljarder 2026, vilket motsvarar en uppgång på 4 procent totalt över perioden. Utvecklingen drivs bland annat av att bostadsinvesteringarna ökar med cirka 5 procent 2026, medan anläggningsinvesteringar växer med 7 procent, inte minst tack vare satsningar inom energi, VA och järnväg.
SYSSELSÄTTNINGEN INOM BYGGINDUSTRIN väntas också ta fart igen – med en ökning på knappt 1 500 personer, till totalt omkring 370 000 sysselsatta.
Men frågan är: har vi den här gången lärt oss något av krisen? Eller kommer vi, när konjunkturen vänder, att återgå till att vara världens bästa brandsläckare – snabba att agera i kaos, men långsamma att bygga strukturer som står pall över tid?
Vi kan inte påverka världspolitiken, men vi kan påverka hur vi rustar oss. Vi kan stärka samarbeten med leverantörer. Bygga in
redundans i inköpskedjor. Arbeta smartare med digitalisering för att planera, följa upp och optimera projekten i realtid. Lägga grunden för resiliens, att stå stadigt även i storm.
VÄRLDSLÄGET KANSKE ÄR turbulent – men samhällsbyggandet är en av de krafter som kan skapa stabilitet. Vi bygger inte bara hus, vägar och broar. Vi bygger motståndskraft för framtiden. Och kanske är det just nu, när allt runt omkring känns osäkert, som det uppdraget är viktigare än någonsin.
JIMMY DAHLSTRÖM CHEF FÖR DEN TEMPORÄRA FABRIKEN RAMIRENT
Under maj, juni och juli betalades nästan 4,8 miljarder kronor ut i rot-avdrag. Förra året var motsvarande siffra cirka 3,1 miljarder kronor.
I våras beslutade regeringen att höja rot-avdraget från 30 till 50 procent av arbetskostnaden. Höjningen är tillfällig och gäller färdigställda arbeten där betalning sker mellan 12 maj och 31 december 2025. Rotavdragets storlek kan högst vara 50 000 kronor per person och år.
OCH HÖJNINGEN FICK effekt direkt –det blev en rivstart. Cirka 1,8 miljarder har betalats ut under maj, att jämföra med runt en miljard i maj under de föregående åren. (Se tabell.) En förklaring kan vara att många flyttade fram sina planerade renoveringar, eller betalningar.
– Det finns ett stort intresse för renovering och tillbyggnad. Många hushåll kämpar med inflation och räntor. Men om incitamenten är rätt utformade finns en investeringsvilja när det kommer till att bygga ut, eller bygga om, i det egna hemmet, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.
419 900 personer fick godkänt rot-avdrag under maj, juni och juli. Och enligt Skatteverkets statistik betalades nästan 4,8 miljarder kronor ut. Under samma period förra året var motsvarande siffror 437 200 personer och en total utbetalning på cirka 3,1 miljarder kronor.
– Telefonerna började ringa hos medlemsföretagen i våras. Mindre entreprenörer jobbar ofta växelvis med småskalig rot och underentreprenader i större byggprojekt. Nu har man kunnat fylla på orderstocken med rot-arbeten, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Q Vilken betydelse har det höjda rot-avdraget för byggbranschens aktörer och era medlemmar?
– Rot-avdraget håller uppe sysselsättningen och stödjer lokalt företa-
gande. Rot-avdraget är också ett av branschens bästa verktyg mot svartjobb – och har i förlängningen en positiv effekt på svenskarnas skattemoral. Vi har svart på vitt att svarta jobb blir vita.
Q Hur ser ni på en förlängning av det höjda rot-avdraget?
– Byggföretagen ser gärna att höjningen förlängs i någon form. Antalet konkurser i branschen minskade något under första halvåret jämfört med samma period i fjol, men konjunkturen är fortfarande tuff. Osäkerheten kring hur samhällsekonomin utvecklas följer med oss in i nästa år. Därför är en fortsättning önskvärd, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
Hon avslutar med en uppmaning:
– Glöm inte att ta ditt ansvar som beställare! Be om referenser för liknande arbeten, kontrollera att den som befinner sig i ditt hem kan legitimera sig och kontakta Skatteverket vid oklarheter, säger Catharina Elmsäter-Svärd.
SJÖSTRÖM
Preliminärt rot-avdrag: Siffrorna hämtades från Skatteverkets statistik i början av vecka 32. Skatteverket uppdaterar löpande statistiken och siffrorna kan därför komma att ändras något.
Kias fabriker spottar ur sig personbilar på löpande band, och nu tar man klivet in på transportbilsmarknaden. Nya Kia PV5 Carfo är en intressant nykomling som sannolikt kommer att bli en storsäljare.
Inom EU säljs det cirka 700 000 skåpbilar per år och det är en marknad som Kia tidigare helt tycks ha missat, men nu ska det bli ändring på den saken.
Kia slår gärna på stora trumman och säger att det här är en helt ny generation av elektriska transportbilar som kommer att revolutionera marknaden.
Modellen PV 5 Cargo är en del av företagets satsning på att kombinera avancerad elbilsteknik med moduldesign för att på så sätt pressa utvecklings- och tillverkningskostnaderna.
GRUNDEN ÄR DEN uppdaterade så kallade E-GMP.S-plattformen som gör det möjligt att bygga olika karosslösningar på en och samma tekniska grund.
PV5 Cargo erbjuds i tre versioner: standard, long och high-roof, där den sistnämnda ger en lastvolym på upp till 5,1 kubikmeter.
Den har åtskilliga varianter av förvaringslösningar, nedfällbart passagerarsäte och möjligheten till det som Kia kallar Walk Through-funktion. Detta innebär att föraren enkelt kan ta sig från hytten till lastutrymmet via en skjutdörr i skiljeväggen – ett tillval som underlättar vid lastning och leveranser i trånga utrymmen.
PV5 Cargo har även försetts med V2L-teknik (vehicle-to-load), vilket innebär att bilen kan agera mobil strömkälla, ungefär som en jättelik power-bank. Detta gör det möjligt att driva verktyg, maskiner eller annan utrustning direkt från bilens
Förarplatsen i Kia PV5 Cargo är rymlig och ergonomiskt utformad. FOTO: KIA
batteri, vilket är perfekt för till exempel användning på byggarbetsplatser eller för hantverkare och andra yrkesgrupper som jobbar mobilt.
FÖR ATT SÄKRA lasten finns särskilda lastskenor monterade på väggarna och i taket, och under huven sitter en 120 kW elmotor som levererar 250 Nm i vridmoment. Kunder kan välja mellan två batteristorlekar – 51,5 kWh eller 71,2 kWh – med en räckvidd på upp till 400 kilometer beroende på specifikation. Snabbladdning möjliggör laddning från 10 till 80 procent avbatteriet på cirka 30 minuter.
Infotainmentsystemet bygger på
Android Automotive OS och hanteras via en 12,9 tum stor pekskärm i mitten av instrumentpanelen. Tillsammans med ett 7-tums digitalt instrumentkluster framför föraren skapas en
modern förarmiljö som ger tillgång till företagsspecifika appar och automatiska uppdateringar av bilens mjukvara. Den uppkopplade tjänsteplattformen gör att PV5 Cargo kan integreras i olika vagnparkssystem och underlätta drift, uppföljning och serviceplanering. Sikten från förarplatsen är bra tack vare en låg midjelinje och generösa glasytor.
KIA PLANERAR ATT erbjuda särskilda ombyggnadsmodeller, till exempel för kyltransporter eller specialanpassade skåp från och med 2026. Försäljningen av Kia PV5 Cargo inleds i Korea under hösten 2025. Förbeställningar väntas öppna under våren, och de första leveranserna i Sverige sker tidigast under fjärde kvartalet i år. Svenska priser är ännu inte klara.
PETER FREDRIKSSON
Det generösa lastutrymmet i PV5 Cargo rymmer stora volymer och kan anpassas efter behov.
Plus:
Flexibel med tre karossvarianter
V2L-funktion gör bilen till en mobil power-bank Android Automotive och företagsspecifika appar
Minus:
Begränsad räckvidd vid full last och kallt klimat
Relativt små batterier
Lansering i Sverige först i slutet av 2025
Kia PV5 Cargo (Long)
Pris: Inte klart
Längd/bredd/höjd: 4695/1895 mm/1899 mm
Hjulbas: 2995 mm
Batteri: 51,5 kWh eller 71,2 kWh
Motor: 120 kW, vridmoment 250 Nm
Snabbladdning från 10 till 80 procent: 30 minuter
Räckvidd WLTP: 40 mil
Första leverans i Sverige: Slutet av 2025
Smarta elektroniska lås
Q Salto Systems lanserar XS4 - en ny generation elektroniska lås. Låsen passar de vanligaste dörrarna vilket gör att de både går att eftermontera i befintliga byggnader och kan användas i nya byggprojekt.
Q Den batteridrivna och trådlösa tekniken eliminerar behovet av fast strömanslutning och möjliggör en enkel och snabb installation.
Q Låset kan anpassas utifrån tillträdeskrav och önskat användarflöde med antingen en RFID-läsare (för kort, brickor eller digitala nycklar i mobilen) eller en PIN-kodsläsare.
Q XS4 One S stöder integration med passerkontrollplattformarna Salto Space, Salto KS och Salto homelok och är kompatibel med både offline-, online- och hybridlösningar
Q Finns i sju olika ytbehandlingsalternativ i flera olika varianter av handtag och med färganpassning av läsaren. www.saltosystems.com
Luckor och lådor med träkänsla
Q Plank från Bucks and Spurs är en slät eklucka med en kraftigt fanér som ger ett rustikt och lantligt uttryck. Luckan och lådfronterna har en tydlig stående plankindelning. Det är ett svenskt trähantverk som passar till Ikeas funktionella köksstommar Metod och till Ikeas Pax-garderober.
Q Finns i valfri NCS-kulör. Här har Plank målats i kulören Mindfull green från Jotun.
Q Tillverkas i Sverige. www.bucksandspurs.se
Arkitekt i brytningstid
Q Appell förlag har i samarbete med ArkDes gett ut Arkitekt i brytningstid. Läsaren får följa Gunnar Asplunds arbete med olika projekt utifrån tidens villkor. Fram växer bilden av en mästerlig arkitektur som åskådliggör vår moderna historia. Med Stockholms stadsbibliotek, Skogskapellet på Skogskyrkogården, Villa Snellman, Tingshuset i Sölvesborg och Stockholmsutställningen 1930 blev han en föregångare både i Sverige och övriga Norden. Boken har 592 sidor illustrerad med fotografier, ritningar och skisser. Författare: Eva Eriksson. www.appellforlag.se
Q Tapet som är inspirerad av Carl Larssons målning av dottern Suzannes dekorerade rum. Den svala gröna tonen ska ge ro, medan grafiska rosetter och kantmönster ger ett lekfullt intryck. Tapeten andas tradition med med ett nytt uttryck. Finns även i en gul och rosa variant. Tillverkad i Sverige av Belarte Studio.
www.belartestudio.com/sv
Q Hilti lanserar ett nytt och förbättrat förlängningsrör SME som är kompatibel med ett flertal verktyg. Röret är effektivt vid till exempel skruvning av golvplyfa och tralldäck eftersom användaren kan stå upp under arbetet. SME minskar också belastningen på armar och axlar vid exempelvis gipsning av undertak.
Q Klicka ihop flera rör för att snabbt justera längden och anpassa verktyget för olika behov.
Q Förbättrad bitshållare utan spärrkula. Den nya designen gör det enklare att byta bitshållaren själv, vilket förenklar användningen och minskar risken för att delar går förlorade.
Q Robust rörhölje i viktlös aluminium. Ett nytt och mer hållbart material som även reducerar vikten.
Q Den uppdaterade nosdesignen låter magasinet snabbt klickas på och av, vilket sparar tid och minimerar risken för felaktig användning.
Q Passar med Hilti SD-M2 och SMD 57 magasin, samt alla SD och ST-verktyg. www.hilti.com
Q SmartCrafts lösning Congrid lanserar nu stöd för BIM (Building Information Modeling) för kvalitetshantering i byggprojekt. Genom att arbeta direkt i 3D-modellen ska det gå lättare att hitta fel i tid och koppla observationer till exakt rätt plats – både i mobilen och på datorn.
Q BIM i Congrid ska minska risken för fel, öka samarbetet och göra byggprojekt mer effektiva. Användare kan arbeta i både 3D-modellen och planritningen samtidigt, vilket ger en tydlig överblick och förenklar orienteringen i projektet.
Q Det går att mäta direkt i modellen med tre olika metoder: laser, punkt-till-punkt eller måttlinje, och dessutom använda ett klippverktyg för att visualisera snitt och dolda delar av byggnaden.
Q Det ska vara enkelt att ladda upp olika delar av byggmodellen som el, VVS eller arkitektur och koppla dem till rätt områden i projektet. Congrid matchar automatiskt all information till rätt plats i modellen. www.congrid.se/bim
Nya falstänger för arbete med plåt
Q Nu lanserar Freund falstången UltraVision som har tre nya funktioner och ett bredare handtag för bekvämare grepp.
Q UltraVision finns med käftar i 90 graders vinkel, 45 graders vinkel och raka. De tre varianterna finns i tre olika bredder; 40 mm, 60 mm och 80 mm.
Q På falstången finns en graderad skala med millimeter upp till 50 mm. Falsens bredd läses av direkt på tången och sedan är det bara att vika upp plåten i samma grepp.
Q Övre gripytan är utformad med ett större hål i mitten som gör att man får bättre överblick över plåten.
Q Insticksdjupet är på 55 mm, istället för vanligtvis 43-48 mm på denna storlek av tång.
www.bevego.se
Solcellslösning för byggbodar
Q Ecokraft lanserar en nyckelfärdig och mobil solcellslösning för byggbodar och moduler. Målet är att även temporära arbetsplatser ska kunna drivas med förnybar energi. Den modulära konstruktionen gör det möjligt att snabbt installera och flytta lösningen mellan olika projekt.
Q Snabb installation utan takpenetration.
Q Kan integreras med batterier för energilagring.
Q Kan övervakas via Ecocare Enterprise.
www.ecokraft.se
Byggentreprenör
Projektrubrik Kommun Byggkostnad Anders Gard Peab Sverige AB SSAB EMEA AB Nybyggnad av stålverk i Luleå Luleå kommun Ej officiell
Leif Karlsson Bygg Dialog AB Locum AB Ombyggnad för intensivvård på Södersjukhuset i Stockholm
Thomas Carlsson 2xa Entreprenad AB Titania Projektutveckling AB
Magnus Zetterlund, Mattias Holm, Billy Johansson
Byggmästargruppen Stockholm BMG AB HSB BRF Tibble i Upplands-Bro
Andreas Saltin NCC Sverige AB Jönköpings kommun
Emil Löveryd Hedin Construction AB Stadsfastighetsförvaltningen
Patrik Matthed Skanska Sverige AB Hus Väst Karlstads kommun
Claes Johansson Peab Sverige AB Region Bygg Öst 2 Nynäshamns kommun
Magnus Johansson RO-Gruppen Örebro AB Kerstin & Anna Cederbergs Stiftelse
Lars Moen Molöf Bygg AB Region Stockholm Trafikförvaltningen
Thomas Tedenström
Trexab Bygg-Sanering AB Region Stockholm Trafikförvaltningen
Marcus Hedlund, Karl Wadströmer BYGG R1 AB Skolfastigheter i Stockholm AB SISAB
700 mkr
Stockholms stad
Nybyggnad av flerbostadshus i Huddinge Huddinge kommun 616 mkr
Stambyte i flerbostadshus i Kungsängen Upplands-Bro kommun
Nybyggnad av äldreboende och gruppbostad i Jönköping
Jönköpings kommun
Nybyggnad av skola i Göteborg Göteborgs stad
Renovering av bibliotekshuset i Karlstad Karlstads kommun
Företag
Stockholms län
300 mkr
250 mkr
250 mkr
240 mkr
Ny- och ombyggnad och rivning av skola Nynäshamns kommun 197 mkr
Nybyggnad av flerbostadshus, Örebro Örebro kommun 150-200 mkr
Byggnation av brandgaspartier på tunnelbanestationer i Stockholm, etapp 2
Stockholms stad 100-150 mkr
Byggnation av brandgaspartier på tunnelbanestationer i Stockholm, etapp 2 Stockholms stad
Renovering av skola i Vällingby
Stockholms stad 110 mkr
Johan Lindstedt, Jonas Jonasson Partnex AB Stadsvillan Bygg & Entreprenad AB Nybyggnad av flerbostadshus i Täby Täby kommun 100-120 mkr
Hans-Olof Larsson Rodoverken AB E.ON Energidistribution AB Nybyggnad av ackumulatortank i Örebro Örebro kommun 80-120 mkr
Joacim Sverker JL Byggtjänst i Eksjö AB Favedu Simrishamn AB Nybyggnad av affärshus i Simrishamn Simrishamns kommun 80-100 mkr
André Persson NCC Sverige AB Boliden Rönnskär Nybyggnad av industrihus i Skellefteå Skellefteå kommun 80-100 mkr
Jon Tjärnström Skanska Sverige AB Nolgården Förvaltning AB Nybyggnad av flerbostadshus i Alingsås, etapp 1 Alingsås kommun 70-100 mkr
Jon Tjärnström Skanska Sverige AB Nolgården Förvaltning AB Nybyggnad av flerbostadshus i Alingsås, etapp 2 Alingsås kommun 70-100 mkr
Jon Tjärnström Skanska Sverige AB Nolgården Förvaltning AB Nybyggnad av flerbostadshus i Alingsås, etapp 3 Alingsås kommun
Martin Carlsson NCC Sverige AB Uddevalla kommun Nybyggnad av förskola i Uddevalla Uddevalla kommun
Daniel Turesson NCC Sverige AB AB Allön Om- och tillbyggnad av vård- och omsorgs- boenden i Åhus och Färlöv Kristianstads kommun
Peter Andersson Perex Industribygg AB Kubal Kubikenborg Aluminium AB Nybyggnad av omsmältningsfabrik i Sundsvall
Sundsvalls kommun
Per Karlsson, Peter Adolfzén NCC Sverige AB Astrid Lindgrens Vimmerby AB Ombyggnad av Junibacken i Vimmerby Vimmerby kommun
Gustav Zaunders Kraft Poolen syd AB Klippan Bofinken AB Nybyggnad av flerbostadshus i Klippan Klippans kommun
Richard Frisk Industrifastighetsgruppen i Stockholm AB Albator AB Tillbyggnad av industrihus i Uppsala Uppsala kommun
70-100 mkr
60 mkr
60 mkr
40-60 mkr
50 mkr
30-50 mkr
40 mkr
Anna Nygren Berg Peab Sverige AB Sakofall Byggnads AB Nybyggnad av flerbostadshus i Enköping Enköpings kommun 30-50 mkr
Andreas Hansson OF Bygg AB Holmen Wood Products AB Nybyggnad av torkanläggning i Skellefteå Skellefteå kommun
Magnus Jensen Rodoverken AB Mölndal Energi AB Uppförande av ackumulatortank för Fjärrkyla vid Riskullaverket i Mölndal
37 mkr
Mölndals stad 35 mkr
Petter Larsson, Mike Blixt, Hudallah Ahmad, Christer Winther Hedin Construction Byggservice AB Higab AB Utvändig renovering av byggnad i Göteborg Göteborgs stad 35 mkr
Pierre Svedberg RO-Gruppen AB Pulsen Fastigheter AB Ombyggnad till kontor i Borås Borås stad 30-35 mkr
Fredrik Ljung BAB bygg AB Örkelljunga kommun Ombyggnad och renovering av Solgården, Örkelljunga Örkelljunga kommun 31 mkr
Fadi Babil Jonsons Byggnads AB Jonsons Fastigheter Backen AB Nybyggnad av flerbostadshus i Jönköping Jönköpings kommun 30 mkr
Jonas Sjöberg Sakofall Byggnads AB Sakofall Fastigheter AB Nybyggnad av flerbostadshus i Arboga Arboga kommun 20-40 mkr
Peter Sjölin Fiskebäcks Byggnads AB Göteborgs Stads Bostads AB Stambyte och badrumsrenovering i flerbostadshus, Biskopsgården i Göteborg Göteborgs stad 28 mkr
Kenneth Nilsson Eneract AB Acasa Bostad AB Nybyggnation av radhus i Klippan Klippans kommun 27 mkr
Robert Ohlsson RO-gruppen AB Max Burgers AB Nybyggnad av hamburgerrestaurang i Motala Motala kommun 25 mkr
Jonas Byström Metrolit Byggnads AB Huge Bostäder AB Stambyte och renovering av badrum i flerbostadshus i Huddinge Huddinge kommun 20-30 mkr
Robel Menghesteab BAB bygg AB Vallberga Lantmän ek för Nybyggnad av kontor i Laholm Laholms kommun 20-30 mkr
Län
Vertical AB Stockholm
RAB Bygg AB Gottröra
JG BYGG & SERVICE AB Hägersten Uppsala län
Norrlands Lyft AB Uppsala
Södermanlands län
Carowa Bygg AB Eskilstuna
ESVHUS AB Eskilstuna
MBT AB Nyköping
Östergötlands län
Vreta Fastigheter AB Vreta Kloster
Skåne län
Anders Hedlund Maskin & Entreprenad AB Helsingborg
Mersab AB Lund
Hallands län
Infinity Sunpower AB Varberg
DJ Solceller, bygg & Montage AB Laholm
Västra Götalands län
Ah Larm AB Lidköping
El & Optokonsulting i Uddevalla AB Uddevalla
Kalmar bygg och anläggning AB Borås
Besqab rekryterar till koncernledningen
Q Besqab har rekryterat Sara Vesterlund till positionen som affärsutvecklingschef. Sara börjar sin anställning senast den 1 januari 2026 och blir då även medlem i koncernledningsgruppen.
Sara Vesterlund är i grunden civilingenjör i fastighetsekonomi från KTH och har 25 års erfarenhet från fastighetsbranschen, senast i rollen som Senior Director, Deputy Head of Capital markets på JLL Sverige. Hon ansluter till Besqab senast den 1 januari 2026 och kommer då att ta plats i koncernledningen med ansvar för affärsutveckling och investeringar i nya projekt- och affärsmöjligheter. Saras företrädare Andreas Wik lämnar Besqab för en roll utanför koncernen.
Thomas Concrete Group utser ny Safety Manager
Q Cornelius Morgan blir ny chef för
Thomas Concrete Groups dotterbolag i USA med ansvar för att koordinera koncernens säkerhetsarbete. Han tillträdde sin nya roll i början av maj. Cornelius Morgan har över 20 års erfarenhet av säkerhetsarbete inom bygg- och tillverkningsindustrin. Han har bland annat arbetat med förebyggande insatser för att minimera risken för olyckor, samt ledarskapsutveckling. Närmast kommer han från rollen som Global Senior Director of Operations Safety på trafiksäkerhetsbolaget AWP Safety. Cornelius har även en bakgrund som veteran i United States Marine Corps.
Ny säljare och Kundansvarig hos Byggelit
Från och med den 18 augusti börjar Philip Löthman som Säljare och Kundansvarig hos Byggelit. Han har mångårig erfarenhet av försäljning inom byggbranschen. Hans roll kommer att innebära fler kundbesök och en närmare
dialog kring Byggelits produkter och lösningar.
Ny KMA-chef på Thomas Betong
Q Eva Johansson har rekryterats som KMA-chef till Thomas Betong, en del av Thomas Concrete Group, för att ytterligare stärka företagets arbete med kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Rollen är en viktig del i företagets långsiktiga satsning på hållbarhet och säkerhet i hela verksamheten.
Eva Johansson är ny KMA-chef på Thomas Betong. Hon tillträdde sin tjänst den 2 juni och blir en del av strategiledningen. Eva kommer närmast från en tjänst som HMSoch kvalitetschef på AF Gruppen.
Ny vd för Gnestahem AB
Q Styrelserna för Gnestahem AB och Gnesta Förvaltnings AB har utsett Isabella Andersson till ny verkställande direktör. Isabella tillträder sin nya roll 1 augusti 2025 och efterträder nuvarande vd, Catherina Fored, som tillträder som vd på Bostads AB Mimer den 15 september. Isabella Andersson har en gedigen bakgrund med över 36 års erfarenhet från bygg- och fastighetsbranschen. Hon har haft ett flertal ledande befattningar som chef, asset manager och fastighetsutvecklare, varav 15 år i ledande positioner.
Ny styrelseordförande hos
Partnex
Q Fredrik Arpe blir ny styrelseordförande för Partnes. Fredrik har en lång meritlista inom bygg- och fastighetsbranschen bland annat som vd för byggföretag, bostadsutvecklare och fastighetsbolag.
Ny chef för Afa Fastigheter
Q Fredrik Bergenstråhle blir ny
chef för Afa Fastigheter. Han efterträder Tomas Ingemarsson som gick i pension under sommaren efter 23 år som ansvarig för Afa Fastigheter. Fredrik kommer närmast från Skanska Fastigheter Stockholm AB där han varit ansvarig för Skanskas kommersiella fastigheter i Stockholmsområdet.
Johan Sjögren blir ny vd för BOA:S svenska verksamhet.
Johan
Q Johan Sjögren kommer närmast från rollen som vd på Epecon, där han varit verksam i över åtta år. Epecon är en av de ledande leverantörerna av radiatorer och konvektorer inom den svenska VVS-branschen. Avgående vd, Jörgen Sågman, startade sin resa tillsammans med BOA redan som 27-åring. Under hans tid har BOA vuxit till att bli en av Sveriges ledande leverantörer av skivor till byggindustrin, hantverkare och konsumenter.
Ny försäljningschef för Lindab plåtslageri
Q Lindab har rekryterat Magnus Trummens som ny försäljningschef inom plåtslageri för Region Öst. Han har lång erfarenhet av takbranschen. De senaste åren har han byggt upp ett eget företag från grunden och etablerat verksamheten på tre orter.
Ny generaldirektör för Energimyndigheten
Q Regeringen har utsett Caroline Asserup till generaldirektör och chef Energimyndigheten. Hon tillträder sin tjänst den 15 augusti 2025.
Caroline Asserup är för närvarande vikarierande generaldirektör. Hon har tidigare
varit avdelningschef för Klimatavdelningen där hon ansvarat för bland annat energiplanering, förvaltning och utveckling av styrmedel för förnybar energi, samt internationella klimatsamarbeten och exportfrämjande.
Hon blir ny kommunikationsdirektör på Trafikverket
Q Cathrine Sandegren blir ny kommunikationsdirektör på Trafikverket. Hon kommer närmast från en tjänst som kommunikationsdirektör på AFRY. Cathrine Sandgren efterträder Anna Lihr.
Ny inköpschef på Assemblin El Q Anders Goliath blir ny inköpschef på Assemblin El och tar därmed plats i ledningsgruppen för Assemblin El. Anders Goliath har lång erfarenhet inom strategiskt inköp och affärsutveckling och kommer närmast från rollen som Group Head of Supply chain & Procurement på Coromatic Group. Anders har tidigare haft roller som inköpschef VVS på Ahlsell och Procurement Manager Buildning & Facilities Europe på Coca-Cola Enterprises.
Ny ledningen för limträföretagen inom Moelven
Q Frode Henning Killi tillträder som ny vd för Moelvens limträföretag i Norge och Sverige. Han kommer från rollen som vd för Moelven Byggmodul AS. Samtidigt ersätter han Johan Åhlén, som slutar som vd för Moelven Töreboda AB. Åhlén har lett Moelvens svenska limträföretag i 14 år.
De stärker sin position inom bygg och fastighetsservice
Q Amadeus fortsätter att växa inom affärsområdet bygg och fastighetsservice och välkomnar
Simon Herold som säljare med erfarenhet från både byggbranschen och Facility Services.
Simon började sin karriär som hantverkare och snickare. Han har genom åren haft ledande roller som arbetsledare och projektledare inom byggindustrin och i sin senaste roll som driftchef inom Facility Services arbetade han både som förvaltare åt kund och ansvarig för driften.
Ruukki utser Vice President Q Ruukki Construction, en del av SSAB och en ledande leverantör av hållbara byggprodukter i stål, utser Jan Samec till Vice President, Head of Building Envelopes. Han blir en del av Ruukki Constructions ledningsgrupp och rapporterar till Sami Eronen, VD för Ruukki Construction. Jan tillträder senast den 1 oktober 2025.
Johanna Wikander har utsetts till ny hållbarhetschef för JM och får ansvaret att leda koncernens hållbarhetsarbete.
Johanna Wikander har bred erfarenhet av hållbarhetsarbete från såväl fastighets- som byggbranschen. Hon kommer närmast från Einar Mattsson där hon har varit hållbarhetsutvecklingschef. – Vi är mycket glada att välkomna Johanna Wikander till JM. Hållbarhetsarbetet är en framgångsfaktor för JM och vi har högt ställda klimatmål. Med sin breda
erfarenhet och gedigna kompetens kommer Johanna spela en nyckelroll i att leda hållbarhetsarbetet och driva koncernens klimatfärdplan, säger Mikael Åslund, vd och koncernchef, JM.
JOHANNA TILLTRÄDER TJÄNSTEN på JM senast den 1 oktober. Johanna har tidigare även haft roller som hållbarhetschef hos Stockholmshem, hållbarhetsstrateg på Fastighetskontoret i Stockholm, senior manager i Skanskas hållbarhetsenhet och varit miljöansvarig för Skanskas nordiska en -
het för bostadsutveckling.
Förra året utsågs hon också till ordförande för Fastighetsägarnas hållbarhetsråd. Det bildades 2019 för att genom ledarskap samt kunskapsspridning möjliggöra hållbar omställning inom fastighetsbranschen. Hållbarhetsrådet arbetar med att identifiera och driva utveckling och policyfrågor av gemensam karaktär inom hållbarhet.
Hon är utbildad miljövetare med en magisterexamen från Linköpings Universitet.
ANNA SJÖSTRÖM Johanna Wikander, ny hållbarhetschef på JM.
Kundanpassade arbetsbodar och moduler
Support/stöd hela vägen
Vi utbildar alla i byggsektorn.
Våra utbildningar leder till utveckling och förändring. Upptäck vårt kursutbud.
www.byggakademin.com
Tel 010-228 15 55
Nummer 11 • augusti 2025
I en gammal industribyggnad i Hudiksvall byggs just nu The Crane Hotel. I samma lokaler har det tidigare tillverkats skidor och där uppfanns en gång världens första hydrauliska kran.
The Crane Hotel utgår från ett speciellt koncept – nämligen historien bakom den hydrauliska kranen som en gång uppfanns och tillverkades på platsen. Målsättningen är att hotellet ska vara en självklar plats för kompisgäng, idrottslag, företagsgrupper och familjer med äldre barn – oavsett om det handlar om aktivitet, vila eller firande.
– Det ska finnas utrymme för mycket att göra och för många olika viljor att mötas, säger Henrik Fredriksson, vd på Strömtorpet AB, som står bakom satsningen.
HOTELLET BLIR EN förlängning av Aktivitetsfabriken, Hudiksvalls redan etablerade nav för puls, hälsa och arbete. Här ska det befintliga gymmet, hockeyrinken, coworkingoch eventlokaler arbeta tillsammans med det nya hotellet som nu växer fram intill. Hotellet kommer även kommer att få ett nästan 1 000 kvadratmeter stort underjordiskt spa.
– Spaet kommer att byggas i samband med hotellet, som en del av helhetsupplevelsen. Lokalerna finns inte idag, utan kommer att placeras under hotellet och den gamla fabriksbyggnaden – som ett underjordiskt spa. Det blir alltså en nyanlagd del, men tydligt knuten till platsens industriella arv, säger Henrik Fredriksson. Det finns förstås en del utmaningar med att bygga spaet under industribyggnaden.
– Största utmaningen är att bygga poolerna som skall ner under befintlig nivå i grundläggning och hantering av fukt som uppstår i spaavdelningen. Hotellet kommer att ha 100 rum med omkring 300 bäddar sammanlagt.
Kranarna började tillverkas i samma lokaler 1947
– När vi säger hotell för grupper kanske vissa föreställer sig våningssängar och enkla standardlösningar, men The Crane Hotel är motsatsen. Här står känsla, form och omsorg om detaljer i centrum. Jag skulle
säga att det inte finns så många hotell med det här fokuset.
The Crane Hotel är djupt rotat i Hälsinglands industriella och kulturella arv. 1944 bildades Hydrauliska Industiraktiebolaget, Hiab, i Hudiksvall och tre år senare lanserade man världens första mobila hydrauliska kran.
HENRIK FREDRIKSSON FÖRKLARAR att namnet är en hyllning till Hudiksvalls historia, till Hiab och kranen, som en gång lyfte industrin.
– Eric Sundin började tillverka skidor i Arbrå, men efter en brand 1927 flyttade han verksamheten till Hudiksvall och grundade skidfabriken Sundins. För att effektivisera timmertransporterna till fabriken
utvecklade han en hydraulisk lastbilskran, vilket ledde till att han 1944 startade Hydrauliska Industri AB –Hiab – som ett sidoprojekt. Kranarna började tillverkas i samma lokaler 1947, med modellserien Hiab 190, och produktionen fortsatte där fram till mitten av 1960-talet. Efter försäljningen av Hiab 1965 fortsatte Sundin att driva företaget Sunfab i lokalerna, med fokus på hydrauliska pumpar och komponenter. Den verksamheten pågår än idag i Hudiksvall.
FLERA DETALJER FRÅN industriepoken finns bevarade i lokalerna – bland annat det karaktäristiska industrigolvet och ursprungliga industrilampor som berättar om platsens historia.
Hotellets design och koncept har Strömtorpet AB utvecklat tillsammans med Hotel Legacy Group och Wester + Elsner Arkitekter.
Q Kommer kranens historia att märkas när det är klart och i så fall på vilket sätt? – Det kommer absolut märkas av i koncept, inredningsdesign och detaljer, konst och i grafiska moment. Kranen kommer knytas an på olika sätt dels kommer vi försöka hitta gamla kranar som kan inkorporeras i miljön samt kommer historian vävas in i inredning förmodligen med bilder, säger Henrik Fredriksson. The Crane Hotel planeras att vara färdigbyggt till hösten 2026. ANNIKA RÅDLUND
Q Konceptutvecklare: Hotel Legacy Group
Q Entreprenad: Strömtorpet Project AB totalentreprenör
Q Byggherre: Köpmanberget 5:7 AB
Q Byggföretag: Strömtorpet Project AB
Q Projektkostnad: Cirka 100 MSEK