Byggvärlden nr 10 2025

HETASTE BYGGFRÅGORNA I ALMEDALEN

”Byggbranschen har mycket att vara stolt över”

Byggbranschen har några tuffa år bakom sig. Kriget, kostnadsökningarna och den bistra konjunkturen är utmaningar som hela branschen behövt förhålla sig till. Det saknas inte röster som vid varje givet tillfälle berättar om vad arbetsmarknadens parter inte lyckas med. Därför behöver vi också påminna om vad vi faktiskt uppnår – ibland tillsammans och ibland var för sig.

VÅRENS AVTALSRÖRELSE blev ännu en avtalsrörelse i vilken bygg- och anläggningsbranschen lyckades undvika konflikt. Även om förhandlingarna stundtals var kärva lyckades vi få till balanserade avtal som kommer gynna såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Ingen obehörig ska finnas på våra byggarbetsplatser. Byggföre-

tagen och Byggnads är överens om fördjupade arbetsplatskontrollersom ska finansieras med en särskild granskningsavgift för hängavtalsbundna företag. Arbetstagare som befinner sig på våra arbetsplatser blir skyldiga att anskaffa nationellt ID eller pass. Parterna krokar även arm för att få tillgång till digital myndighetsinformation via så kalllade API:er.

DEN SVENSKA MODELLEN tar gemensamt ansvar i en fortsatt osäker tid. Bygg- och anläggningsbranschen har under våren också fått flera positiva signaler från politiken. Vi har en regering som på punkt efter punkt börjar leverera reformer som branschen efterfrågat länge.

Migrationsverkets nya uppdrag är ett exempel. Äntligen ska det bli lättare för arbetsgivare att kontroll-

I det fallet är det arbetsgivaren som inte haft koll på vad som gäller

Tommy Ståhl, gränspolisen Sid 5

De har inte levererat och det är en förlorad mandatperiod på många sätt och vis

Jennie Nilsson, Socialdemokraterna Sid 6

era om personer man vill anställa får vistas i Sverige. Vi kan aldrig acceptera att schyssta byggare slås ut av kriminella aktörer. Behovet av en moderniserad byggnads- och reparationsberedskap är ett annat exempel. Byggnads- och reparationsberedskapen, BRB, behöver säkerställas med samma allvar som andra delar av totalförsvaret. Det handlar om att kunna bygga och återställa vägar, broar, sjukhus och elnät – funktioner som hela samhället vilar på. Utredningen som presenterades i början av juni är ett steg i rätt riktning.

KONKRETA FÖRSLAG gällande lättade amorteringskrav för att få i gång efterfrågan på nyproducerade bostäder är ett tredje exempel. Tuffa lånevillkor och kvar-att-leva-på-kalkyler höjer trösklarna till den ägda

Det är synd och skam att inte vi inom Byggnads och Byggföretagen kommit längre i arbetet mot arbetslivskriminaliteten

Kim Söderström, Byggnads Sid 6

Det är resurserna som kommer att sätta stopp för hur mycket vi kan växa

Henrik Enell, NCC Sid 12

bostaden. Vi kan inte ha ett regelverk som stoppar människor från att köpa en bostad som de har råd med! Sverige och hela världen befinner sig i ett tufft ekonomiskt och säkerhetspolitiskt läge. Fokus under många år har varit att rädda jobb och framtidstro. Här kommer vår bransch fortsätta att göra skillnad. Bygg och anläggning gör resan mot ett konkurrenskraftigt och klimatneutralt samhällsbygge möjlig. Vi har mycket att vara stolta över!

Byggstart för miljardprojekt

Q Akademiska Hus investerar 1,9 miljarder kronor i de nya byggnaderna vid Götaplatsen där Göteborgs universitets konstnärliga fakultet kommer att samla två institutioner. Nyligen togs det första spadtaget.

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Layout: n Emil Hansson

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 072 - 231 69 08 jon.ost@spmedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

CATHARINA ELMSÄTER-SVÄRD VD, BYGGFÖRETAGEN

Nyhetsbrevet Hållbara Chefer

Hållbara Chefer är initiativet som ger stöd, inspiration och konkreta verktyg för ett mer hållbart ledarskap Vårt nyhetsbrev är gratis och fyllt till bredden med insiktsfulla texter om allt från fysisk rörelse och kost till sömn, kontemplation och det viktiga dagsljuset. Genom våra sju hälsonycklar bygger vi en starkare grund för mänsklig hållbarhet – varannan vecka.

Prenumerera kostnadsfritt på nyhetsbrevet från Hållbara Chefer via www.hallbarachefer.com/nyhetsbrev eller direkt via QR-koden.

Scanna QR-koden med mobilen och påbörja din prenumeration

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Kajbygget är en del av NKT:s expansion i Karlskrona. FOTO: NKT

Peab bygger ny kaj åt kabelfabriken

Q Peab har fått i uppdrag att bygga en ny kaj i Karlskrona. Beställare är NKT HV Cables AB och kontraktssumman uppgår till 250 miljoner svenska kronor. Projektet omfattar byggnation av en spontkaj, en påldäckskaj samt en dykdalb, anpassade för ett nytt kabelläggningsfartyg som NKT beställt för sin verksamhet. Entreprenaden inkluderar även muddringsarbeten samt ny- och omläggning av vatten-, avlopps- och elanläggningar.

Projektet genomförs som en utförandeentreprenad med byggstart i juni 2025. Färdigställandet är planerat till första kvartalet 2027.

0,8 %

... minskade bostadsbyggandet med mellan april och maj, enligt Prognoscentrets Byggstartsindikator.

– Förslaget om förändrat amorteringskrav och ett höjt bolånetak kan bidra till att stötta efterfrågesidan och ge bränsle åt återhämtningen i bostadsbyggandet, även om effekterna inte ska överskattas. Vi befinner oss i en internationell miljö präglad av fortsatt omfattande osäkerhet som snarare tilltar än avtar, säger Ludvig Uggla, analytiker på Prognoscentret.

Tar över projekt för

225 miljoner

Q Veidekke har ingått entreprenadavtal med Heimstaden för att färdigställa projektet Råbylund, som består av nyproducerade hyresrätter i Lund. Projektet är en totalentreprenad på cirka 225 miljoner.

Veidekke tar över entreprenaden Råbylund efter Serneke Sveriges konkurs. I uppdraget ingår färdigställande samt nyproduktion av totalt 412 lägenheter med tillhörande underjordiskt garage uppdelat i fyra etapper. Projektet påbörjas omgående och genomförs som en totalentreprenad. Magnolia Bostad är projektutvecklare.

Trafikverket utvecklar ny affärsform. FOTO: TRAFIKVERKET

Trafikverket testar ny affärsmodell

Q Peab och Trafikverket inleder Sveriges första allianskontrakt inom anläggningsbranschen. Alliansmodellen innebär att parterna bildar en gemensam organisation där ansvar och risker delas i hela projektets process – från planering och projektering till färdigställande. Genom detta samarbete kan man optimera resurser, förbättra produktionsplanering och säkerställa att investeringarna ger största möjliga nytta för samhället.

E22 Förbifart Söderköping blir pilotprojektet för denna modell i Sverige.

Förlikning mellan Peab och URW

Peab och Unibail-Rodamco-Westfield har enats om ett förlikningsavtal angående Mall of Scandinavia. För Peabs del betyder det bland annat ökad likviditet med en miljard kronor i tredje kvartalet.

Den segdragna tvisten mellan URW och Peab angående bygget av Mall of Scandinavia verkar nu ha nått sitt slut. De båda partnerna har i ett förlikningsavtal enats om en slutlig reglering av mellanhavanden angående bygget av köpcentrumet. Uppgörelsen innebär, enligt Peab, att byggjättens tillgängliga likviditet ökar med en miljard kronor i tredje kvartalet och att finansnettot för årets andra kvartal belastas med cirka 600 miljoner kronor. Nettoskulden ska vara oförändrad.

DEN 30 JUNI 2023 meddelades skiljedom i målet om entreprenaden Mall of Scandinavia. Skiljenämnden gav Peab rätt i sina krav på ersättning för de fördyringar som omfattande ändringar av projektet under produktionsfasen innebar och slog fast att Peab hade rätt till kompensation uppgående till cirka en miljard svenska kronor för entreprenadkostnader samt dröjsmålsräntor uppgående till 390 mil-

joner svenska kronor. URW klandrade därefter domen till Svea hovrätt som den 28 maj 2025 meddelade dom innebärande att Peabs krav avseende ändrings- och tilläggsarbeten samt rubbning och störning fastställdes. Skiljedomen avseende URW:s krav på lokalviten och Peabs krav på rättegångskostnader upphävdes.

EFTERSOM PEAB INTE fick betalt enligt domen ansökte man om konkurs mot projektbolaget Rodamco Projekt AB. Den 3:e juni ska URW ha meddelat att man avser att inleda nytt skiljeförfarande avseende krav på lokalviten. Peab avsåg att inleda skiljeförfarande avseende rättegångskostnader.

Vi fick den ersättning för entreprenaden som vi haft rätt till

Den 22 juni enades partnerna om en förlikning. En miljard kronor ska vara betald till Peab senast 2 juli. Därmed ska entreprenaden vara slutligt reglerad.

UPPGÖRELSEN INNEBÄR ATT Peab ersätts med ett belopp som motsvarar det som fastställdes avseende kostnader för färdigställande av entreprenaden i domen den 30 juni 2023. Avtalet innebär att Peab efterger ett belopp motsvarande upplupna dröjsmålsräntor.  – Det känns oerhört bra att vi slutligen kan lägga det rättsliga efterspelet kring Mall of Scandinavia bakom oss. Vi fick den ersättning för entreprenaden som vi haft rätt till enligt avtal och rättsliga utslag. För att slutligen kunna avsluta relationen mellan parterna en gång för alla valde vi att sluta detta förlikningsavtal och vi får en miljard kronor inbetalt på kontot, säger Jesper Göransson, vd och koncernchef Peab. HENRIK EKBERG

Sex nya lagar för byggbranschen

Byggvärlden har listat sex nya lagar – varav de flesta träder i kraft från halvårsskiftet och andra senare i höst – som berör byggbranschen. Ett omdiskuterat exempel är Boverkets nya byggregler, som börjar gälla den 1 juli 2025.

Q 1. Nya byggregler De nya byggreglerna ersätter Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets föreskrift om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder började dock gälla redan den 1 januari 2025.

De nya byggreglerna innehåller funktionskrav, som också fanns i BBR, med skillnaden att Boverket inte längre anger hur kraven ska uppfyllas. I de allra flesta fall finns det inte längre allmänna råd, hänvisningar till specifika standarder eller liknande.

Reglerna ska främja nya tekniska lösningar och öppna för användandet av oprövade material och metoder. Boverket anser att de nuvarande allmänna råden ses som mer styrande än de är avsedda att vara och att byggandet har låsts till befintliga lösningar, i stället för att främja utveckling och innovation. Reglerna har en övergångsperiod på ett år. Det innebär att fram till den sista juni 2026 kan byggherren välja att använda antingen de nya byggreglerna eller BBR/EKS.

Sveriges Arkitekter sågar de nya reglerna och riktar bland annat skarp kritik mot att krav på utblick och direkt dagsljus i bostaden tagits bort och att den minimala rumshöjden på 2,40 meter som Boverket tidigare har föreskrivit försvinner.

Byggföretagen tycker dock att Boverkets nya regler i stort sett är bra. Förändringarna kan medföra ett steg i rätt riktning mot ett förenklat och konsekvent regelverk, skriver Byggföretagen i sitt remisssvar och pekar på att det är bra att ”branschen ges ett ökat ansvar för kvaliteten på det byggda och

att möjligheterna till innovation ökar”.

Men organisationen är orolig för att de nya byggreglerna leder till att kommuner kan göra olika bedömningar av vad som anses vara godtagbara lösningar och ”därmed försvåra utveckling mot standardisering och industrialisering”.

Q 2. Ny bygglovslag

Den nya bygglovslagen är en del av den ändrade PBL plan- och bygglagen som träder i kraft den 1 oktober 2025. Huvudsyftet är förenkling och tydlighet genom att utöka åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov, särskilt utanför detaljplanerade områden.

Exempelvis blir tillbyggnader upp till 30 m² bygglovsfria för alla typer av byggnader, inklusive flerbostadshus. Bygglovskravet för fasadändringar tas bort för en- och tvåbostadshus, detta gäller till exempel målning, materialbyte, solceller och takfönster.

Q 3. Skattesänkning på bensin och diesel

Skatten på bensin och diesel sänktes vid årsskiftet och sänks nu

ytterligare den 1 juli 2025.

Sänkningen äts dock upp av att reduktionsplikten höjs från 6 till 10 procent, det vill säga bränsleleverantörerna måste blanda i mer biodrivmedel. Bensin och diesel lär därmed inte bli billigare vid pumpen, utan kommer att ligga på ungefär samma nivå som idag, 15–16 kronor per liter bensin och 16–17 kronor per liter diesel.

Q 4. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd  Kommuner och länsstyrelser ska bedöma om en anmälningspliktig verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Tillståndet gäller nu upp till tre år. Det blir också enklare att ändra verksamhetens villkor utan att behöva ansöka om helt nytt tillstånd. Förordningen träder i kraft den 1 augusti 2025. En förordning kan regeringen själv fatta beslut om direkt och behöver inte gå via riksdagen.

Q 5. Lägre avdrag för installation av solceller

Subventionsgraden för installation av solceller inom ramen

för skattereduktionen för grön teknik sänks från 20 till 15 procent den 1 juli 2025. Regeringen motiverar sänkningen med att solkraft ska byggas på marknadsmässiga grunder. Något som en rad remissinstanser var kritiska emot, däribland Installatörsföretagen, Svensk Solkraft och Fastighetsägarna som tycker att sänkningen är ett hårt slag mot solcellsbranschen och att elinstallatörer redan befinner sig i ett kritiskt läge.

Q 6. Strandskyddet luckras upp Trots översvämningsrisker i alltfler kommuner blir det lättare att bygga nära vatten från och med den 1 juli 2025. Strandskyddet hävs för insjöar som uppgår till en hektar eller mindre och för vattendrag vars bredd är två meter eller smalare, enligt de nya reglerna. Dessutom slopas strandskyddet för sjöar eller vattendrag som anlagts efter den 30 juni 1975. Ändringen har kritiserats för att inte ta hänsyn till klimatförändringarna och vara en inskränkning i allemansrätten.

En rad nya lagar som berör byggsektorn börjar gälla under året.

Jesper Göransson, vd och koncernchef för Peab. FOTO: PEAB

Illegal arbetskraft på Microsofts bygge

Åtta personer från tredje land avvisades efter kontrollen vid Microsofts datahallsbygge i Gävle.

– Region mitt har inte haft så här många personer utan tillstånd på en arbetsplats tidigare, det är ovanligt stort, säger Tommy Ståhl, gränspolisens insatsledare för kontrollinsatsen.

I slutet av maj gjorde Arbetsmiljöverket, Skatteverket och gränspolisen en gemensam oannonserad kontroll på Microsofts datahallsbygge i Gävle. Omkring 1 000 personer arbetar just nu på byggarbetsplatsen – varav över 800 är utstationerade arbetstagare från utländska företag.

Drygt 30 poliser deltog i kontrollinsatsen.

– Vårt uppdrag var att kontrollera att anställda har rätt att vistas och arbeta i Sverige, enligt utlänningslagen. Vi tar främst sikte på arbetsgivaren och dennes ansvar, säger Tommy Ståhl, kommissarie, region Mitt gränspolisen, som var insatsledare för kontrollen.

Polisen kontrollerade 62 anställda på ett företag. Åtta fick beslut om avvisning.

– Det handlar främst om tredjelandsmedborgare, det vill säga medborgare utanför EU. Vi bedömde att personerna inte var bosatta i det land där företaget är hemmahörande, vilket krävs för att undantaget om utstationering ska gälla. Företaget kommer från Baltikum och de anställda från flera olika länder, men främst från länder i Centralasien, säger Tommy Ståhl.

REGION MITT HAR aldrig avvisat så många från en kontroll.

– Det är ovanligt. Men samtidigt

är det ett nytt sätt att jobba på och vi kommer att fortsätta utveckla det. Vi är förstås fullt medvetna om att Sverige behöver arbetskraft i bygg och en rad andra branscher, men det ska ske på schyssta villkor. Gränspolisen gjorde bedömningen att personerna inte behövde omhändertas, utan kunde resa hem självmant och på egen hand. Många av dem hade hemresebiljetter bokade några dagar efter tillfället för kontrollen.

– Min känsla är att det är rediga yrkesmän som var här för att jobba. De hade varit i Sverige en kortare tid, några veckor eller månader. I det fallet är det arbetsgivaren som inte haft koll på vad som gäller.

ATT JUST DET företaget valdes ut för kontroll beror på att de hade många anställda från tredje land.

– Vi har ingen möjlighet att kontrollera alla, så vi får titta på vissa faktorer. Det fanns inga andra misstankar om att de misskötte sig på något

Fotomontage av Kärnbränsleförvaret i Söderviken i Forsmark, ovan och under jord sett från sydostlig riktning.

BILD: SKB

Får flermiljardsprojekt vid kärnkraftverket

Svensk Kärnbränslehantering, SKB, har tecknat samverkansavtal med Implenia för att bygga kärnbränsleförvarets berganläggning i Forsmark. Uppdraget omfattar planering, projektering och byggnation av tillfarter ner till förvarsdjup på 500 meter och de första delarna av slutförvaret.

Kärnbränsleförvaret är SKB:s största byggprojekt och i anläggningen ska använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken slutförvaras. Förvaret kommer att byggas i Forsmark i Östhammars kommun och arbetet inleddes officiellt i början av året med förberedande markarbeten. Nu har en samverkanspartner valts, som tillsammans med SKB, ska bygga berganläggningen.

AVTALET OMFATTAR tillfartstunnel, tre vertikala schakt för ventilation och hiss, ett centralområde samt stam- och transporttunnlar till de

första förvarsområdena, där det använda kärnbränslet ska deponeras. Bergarbetena kommer att pågå i drygt åtta år och är ett flermiljardsprojekt.

– Vi är mycket stolta över att ha tilldelats kontraktet, att bli utvald till att både planera, projektera och sedan bygga denna anläggning tillsammans med SKB är för mig ett starkt kvitto på att vår strategi ligger rätt i tiden. Vi ser fram emot ett framgångsrikt samarbete med SKB där vi kan bidra med vår samarbetsförmåga, våra arbetssätt och vår tekniska kompetens, säger Jiri T. Englén vd Implenia Sverige. Under hösten 2025 kommer SKB teckna två entreprenadkontrakt som omfattar iordningställande av entreprenörens etableringsområde, respektive förberedande ovanjordsarbete. Detta för att SKB ska vara redo med att starta bergdrivningen av rampen när tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten erhålls.

SAMUEL KARLSSON

sätt. Företaget var underentreprenör och ansvaret är deras. Han beskriver arbetsplatsen som enormt stor.

– Av det jag kunde se och bedöma som en enkel polisman så såg det välordnat och välorganiserat ut. Vi blev väl mottagna och ansvariga på plats gjorde allt de kunde för att underlätta för oss. Mitt intryck är att de var positivt inställda till kontrollen, säger Tommy Ståhl.

– Kontrollen har varit planerad en tid tillbaka och orsaken till att vi valde den här arbetsplatsen är att bygg är en av riskbranscherna och att det är ett stort projekt med många företag och många utländska arbetstagare på platsen, säger Peter Grufman, Arbetsmiljöverkets regionala samordnare på Centret mot arbetslivskriminalitet i Uppsala. Arbetsmiljöverket kontrollerade att samtliga utstationerade arbetstagare var korrekt anmälda i det svenska utstationeringsregistret som Arbetsmiljöverket har tillsyn

Orsakerna

över. Det är ett krav enligt lag för att skydda arbetstagarnas rättigheter och säkerställa en trygg arbetsmiljö.

Eftersom det rör sig om ett stort antal arbetstagare kommer det att ta lång tid att kontrollera uppgifterna.

– Vi har samlat in dokumentationen, men det är ett stort arbete som väntar nu och vi kommer att vara klara med utredningen efter sommaren någon gång.

UTÖVER DET kontrollerades även arbetsmiljön. Eftersom det är en stor arbetsplats kontrollerades inte allt utan vissa delar, som till exempel ställningar, arbetsmiljöplaner och riskanalyser.

– Av det som kontrollerades var det inte några konstigheter, allt verkade i ordning. Vi såg inga brister, utan det verkade vara ordning och reda. Men igen – det är en stor arbetsplats, säger Peter Grufman. ANNA SJÖSTRÖM

bakom

skredet i Stenungsund

Överbelastning av marken i kombination med bristande hänsyn till markförhållanden ledde till jordskredet i Stenungsund den 23 september 2023 – det visar slutrapporten från Statens Haverikommission, SHK.

Haverikommissionens utredning har kommit fram till att den direkta orsaken till skredet var att marken på fastigheten Hammar 1:14 i den östra delen av skredområdet överbelastades av fyllnadsmassor under ett markarbete. En annan bidragande orsak var troligtvis också att det hade regnat. Den bakomliggande orsaken till att marken överbelastades var bristande hänsyn till rådande lokala markförhållanden. Förhållandena hade inte i tillräcklig omfattning klarlagts innan arbetet påbörjades, skriver Haverikommissionen, SHK

RAPPORTEN PEKAR UT flera bidragande faktorer. Bland annat att den geotekniska utredningen som

låg till grund för bedömningen av markens lämplighet var bristfällig och innehöll fel, detaljplanen hade brister avseende tydlighet och inga kompletterande undersökningar av marken genomfördes innan schakt och fyllnadsarbetet inleddes på fastigheten Hammar 1:14.

SHK ifrågasätter också hur väl Stenungsunds kommun har tagit hand om riskerna för skred, ras och erosion i sin verksamhet. Det finns sammantaget skäl att rekommendera kommunen att stärka sin förmåga att hantera geotekniska säkerhetsfrågor och säkerställa att den strategi som har aviserats i översiktsplan 2020 avseende skred, ras och erosion kommer till stånd.

SHK rekommenderar också regeringen att vidta åtgärder som kan bidra till att stärka lämplighetsprövningen i plan- och bygglagstiftningen, vilket i förlängningen kan förbättra kommunernas hantering av geotekniska säkerhetsfrågor i detaljplaneprocessen. ANNA SJÖSTRÖM

Rönnskärsverken i Skellefteå.

Bolidens storsatsning

går in i ny fas

Q Sedan ett år samverkar NCC och Boliden kring återuppbyggnaden av Bolidens elektrolysverk vid Rönnskär i Skelleftehamn. Efter arbete med planering och förberedande produktion övergår nu projektet i produktionsfasen. NCC ska utföra bland annat betongarbeten, taktäckning, golvgjutning, ledningsdragning i mark och smidesarbeten. Produktionsfasen består av fem delprojekt och det första avropet är värt cirka 160 miljoner kronor. Hela projektet beräknas vara färdigställt 2026.

AF Bygg Väst får uppdrag i Göteborgs hamn

Q AF Bygg Väst, en del av AF Gruppen Sverige, har tilldelats uppdraget att bygga en ny transformatorstation i Skandiahamnen i Göteborg. Transformatorstation med kapacitet för inkommande ström på 19 MVA. Kontraktssumman uppgår till 129 miljoner kronor. Transformatorstationen är viktig för hamnens arbete med att minska utsläppen från sjöfarten och uppfylla kommande EU-regelverk om obligatorisk landanslutning för större fartyg.

Projektet påbörjas under andra kvartalet 2025 och beräknas vara färdigställt i mars 2027.

91 %

... av anställda inom bygg och tillverkning känner att de kan vara sig själva på sin arbetsplats, enligt en undersökning om fysisk och psykisk trygghet i byggbranschen som Brilliant Future genomfört. Ungefär lika många, 89 procent, anger också att det inte förekommer kränkande särbehandling i form av mobbning, diskriminering eller sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Kartläggningen är baserad på cirka 8 000 svar från medarbetarundersökningar.

Byggbolag döms till stort skadestånd Q Svenska Byggnadsarbetareförbundet stämde Atyx AB och Byggföretagen i Sverige för kollektivavtalsbrott. Förbundets granskning av bolagets efterlevnad av kollektivavtalet hade visat att man inte hade betalat avtalsenlig lön för övertidsarbete, helgarbete samt ersättning för intjänad arbetstidsförkortning och traktamente. Bolaget hade dessutom anvisat arbete utöver det kollektivavtalade, utan att träffa överenskommelse med förbundet. Bolaget svarade inte på stämningsansökan inom utsatt tid, varpå Arbetsdomstolen meddelade tredskodom i enlighet med förbundets yrkanden. Domen innebär att bolaget ska betala 16,4 miljoner kronor i allmänt skadestånd till förbundet.

AF Bygg Väst tecknar nytt avtal.

Åtta personer utan arbetstillstånd upptäcktes på Microsofts datahallsbygge i Gävle. FOTO: ARBETSMILJÖVERKET

Det var under natten till den 23 september som jordskredet inträffade i höjd med Stenungsundsmotet. FOTO: TRAFIKVERKET

”Hyrköp gör det möjligt för fler att äga sin bostad”

Regelförändringarna är många och fler väntas, inte minst det stora paketet med det nya regelverket för bygglov. Men det slutar inte där. Andreas Carlson pratade också om det som ligger lite längre fram och som ännu inte är beslutat – hyrköp och möjligheten att omvandla hyresrätter till ägarlägenheter.

En ny undersökning från Hemnet visar att unga oroar sig för sitt boende – två av tre under 18 år uppger att de oroar sig för hur de ska kunna bo i framtiden. En tredjedel under 25 år uppger att de har tvingats bo hemma längre än de velat, och över var femte person i åldrarna 25-34 har skjutit upp att bilda familj på grund av boendefrågan. Även i äldre åldersgrupper märks effekter: bland personer mellan 45-54 år har nästan var femte stannat kvar i en oönskad relation på grund av sin boendesituation.

UNDERSÖKNINGEN VAR utgångspunkt för ett panelsamtal på tisdag eftermiddag där bland andra bostadsminister Andreas Carlson deltog. Han fick frågan om det är reger-

ingens uppgift att se till att unga kan förverkliga sin bostadsdröm.

– Absolut, det är deras preferenser vi ska ha för ögonen. Men ingen vill ha ett ministerstyre där vi tvingar in människor i ett boende, däremot ska vi ge förutsättningar så att det är möjligt att förverkliga sina bostadsdrömmar, svarade han.

De senaste åtgärderna från regeringens sida är förslagen att slopa det skärpta amorteringskravet och höja bolånetaket.

– Det är viktiga steg för att få in fler på bostadsmarknaden.

HAN PRATADE OCKSÅ om utredningen (Fler vägar att äga sitt boende, SOU 2024:83) gällande möjligheten att omvandla hyresrätter till ägarlägenheter och införa ett hyrköpssystem för bostäder. Utredningen kom i december 2024 och har varit ute på remiss under våren.

– Hyrköp innebär en möjlighet för den som hyr att på sikt kunna köpa sin bostad. Det gör det möjligt för fler att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden. Det kan underlätta för unga personer eller andra som saknar kapital för att köpa en bostad direkt.

Utöver det tillkommer också det

I grunden handlar allt om att få ner kostnaderna

nya regelverk för bygglov. Förändringarna innebär totalt runt 40 regellättnader, men också en uppstädning i regelverket. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 december 2025. De innehåller bland annat förslag om småhus utan bygglov (Carlsonkåkar) och slopande av dagens anmälningsplikt för Attefallshus och inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

– Det är en del av den massiva regelförändring som vi vill se. Det viktigaste är att få på plats åtgärder som minskar långa ledtider, lättar upp krångliga regelverk och ökar produktionstaken. Attefalls delrapport visar att många som bor i hyresrätter hellre vill bo i småhus och om vi hjälper dem vidare så frigörs hyresrätter. Vi måste se till att få igång flyttkedjorna, sa Andreas Carlson. Han fortsatte:

– I grunden handlar allt om att få ner kostnaderna. Det gör det möjligt för flera att komma in på bostadsmarknaden.

ANNA SJÖSTRÖM

”En förlorad mandatperiod”

Illa blev värre, enligt Socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson Jennie Nilsson. Hon tycker att regeringens beslut präglats av dålig tajming och hade hon fått bestämma så hade staten gått in och tagit större ansvar för att lindra bostadskrisen.

– Det här är en förlorad mandatperiod, säger hon.

”Det är illa, men kan bli värre” skrev hon om bostadspolitiken i en krönika i Aktuellt i politiken 2023.

– Det blev värre. Det var inte bara en gissning, utan en profetia. Byggkrisen hade ju slagit till då och även om det värsta är över nu så är vi i en situation vi inte sett sedan 1990-talet: lågt bostadsbyggande, men höga nivåer av konkurser, varsel och arbetslöshet på byggsidan, säger Jennie Nilsson.

Hon riktar skarp kritik mot sittande regering och deras bostadspolitik och menar att de inte åstadkommit något alls och att många av deras beslut präglats av dålig tajming.

– De har tillsatt flera utredningar och i bästa fall finns en del regelförenklingar på plats i slutet av mandatperioden. De har inte levererat och det är en förlorad mandatperiod på många sätt och vis.

Q Vad menar du med dålig tajming?

– Många av deras beslut hade inte varit så allvarliga om de inte sammanfallit med den djupa krisen. Exempelvis tog de bort investeringsstödet i början av mandatperioden och det ersattes inte. Dessutom avskaffade de Sverigeförhandlingen utan att ersätta den med något annat. Jag menar att de gjort lågkonjunkturen djupare och längre än den behövt vara.

Q Vad tycker du om regelförenklingarna som utreds?

– Många är politiskt motiverade, men det tar tid och jag tycker att de gång på gång uppvisar dålig tajming.

Q Vilka är era viktigaste åtgärder för att vända på bostadskrisen?

Jennie Nilsson, bostadspolitisk talesperson, Socialdemokraterna.

Vi tycker att staten ska ta ett större ansvar i form av ekonomiska stimulanser

– Vi tycker att staten ska ta ett större ansvar i form av ekonomiska stimulanser ett sådant här läge. Vi har föreslagit produktionsstöd till orter med stora industrietableringar och ett för att bygga ungdomsoch studentbostäder. Vi vill också ha statliga byggkrediter där staten går in och medfinansierar nyproduktion. Men vi kravställer båda åtgärderna med klimatstandard och sociala kontrakt.

Q Hur ser ni på det tillfälligt höjda rot-avdraget?

– Vi är inte emot rot-avdraget, men vi vill skruva på det. Vi vill ha ett grönt rot-avdrag som får användas för att energieffektivisera bostaden.

Q Ni har föreslagit en bostadskommission, vad är syftet med den?

– Dels att hantera krisen här och nu, men också att ta fram långsiktiga spelregler för att säkerställa en långsiktighet och säkerställa att vi bygger mot de behov som finns. Politiken kan inte vara hur hattig som helst. Det behövs en långsiktig nationell handlingsplan.

Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson medverkade vid flera seminarier under Almedalsveckan.

Hyrköp:

Q I betänkandet föreslår utredningen även att det ska införas en ny modell för hyrköp av bostäder som ska regleras i en särskild lag. Ett hyrköpsavtal ska kunna ingås mellan en näringsidkare, hyrsäljaren, och en konsument, hyrköparen. Avtalet ska innehålla en option som ger hyrköparen en rätt att vid en senare tidpunkt köpa en viss bostad av hyrsäljaren. Hyrsäljaren ska samtidigt upplåta bostaden för nyttjande till hyrköparen under den tid som optionen gäller. De nya reglerna föreslås träda i kraft nästa år.

”Bättre kontroll med egen personal”

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Q Förslaget ledde till interpellationsdebatt, men inget gehör. Hur är det att sitta i opposition?

– Det är aldrig kul och kan vara frustrerande, för det man gör blir inte på under den här mandatperioden i alla fall. Men man får göra det bästa av situationen och använda tiden till politikutveckling. Man kan också se det som att man har fyra år på sig att förbereda sig på att ta över.

Q Bostadspolitik har inte varit någon stor valfråga. Hur ska du se till att den hamnar högre på agendan i nästa val?

– Jag tror att den ökar i betydelse just nu och får större betydelse i valet som kommer. Människors förmåga att efterfråga den bostad de vill ha blir sämre samtidigt som inflationen märks rejält i människors plånböcker. Fler börjar fundera över sin boendesituation och kostnaderna kring den.

Q Blir du bostadsminister efter nästa val?

– Sådant siar man inte om. Det är statsministerns uppgift att utse ministrar. Däremot är jag säker på att Magdalena Andersson är statminister efter nästa val, säger Jennie Nilsson.

Problematiken med arbetslivskriminalitet har länge varit ett hett ämne i byggbranschen. Nu hoppas fackförbundet Byggnads att en upphandlingsguide ska bidra till att råda bott på fusket.

Varje år riskerar mångmiljardbelopp i offentliga upphandlingar i bygg- och anläggningsbranschen att hamna i fickorna på kriminella aktörer. Fackförbundet Byggnads har tagit fram en guide som ska motverkar arbetslivskriminalitet och som diskuterades vid ett seminarie under Almedalsveckan. En av punkterna i listan handlar om begränsningar till två led med underentreprenörer.

– Det finns två faktorer som skapar en grogrund för fusk. Den ena är om det anlitade underentreprenören saknar kollektivavtal och den andra är om bolaget kommer från de forna öststaterna och har låg eller ingen facklig organisering. Det fuskas på ett eller annat sätt. Jag skulle vilja gå ännu längre och kräva att alla som anlitas i en offentlig upphandling har egen personal. Har du egen personal går det att kontrollera. Men vi måste börja någonstans, säger Kim Söderström, förbundsordförande Byggnads.

ARBETSLIVSKRIMINALITET

är inget nytt inom byggbranschen men trots att alla aktörer verkar eniga om att

man vill få bukt på problematiken fortsätter fusket.

– Det är synd och skam att inte vi inom Byggnads och Byggföretagen kommit längre i arbetet mot arbetslivskriminaliteten. Vi borde samverka mer i flera frågor för att komma åt bolagen som fuskar. Vi kanske har olika lösningar men vi borde sätta oss ner och vilka förslag som vi kan enas om, säger Kim Söderström.

Q Har krisen inneburit att man tittar mer på lägst pris och blundar för fusket?

– Det är svårt för mig att säga men jag kanske är naiv. Jag trodde att när vi hade upp emot 12 000 inskrivna i Byggnads a-kassa i maj att man inte skulle ta in utstationerade arbetskraft. Men där hade jag fel. Under samma period var det närmare 13 000 utstationerade som anlitats i olika projekt. Varför gör vi så? Det är dåligt för alla. Men det är pengarna som styr, fortsätter han.

Q Upplever du en frustration att även väletablerade bolag avslöjas med fuskande underentreprenörer?

– Det är klart att det är bedrövligt. Man kallar sig för samhällsbyggare och har fina policys. Men se till och anställ och ha egen personal i stället för att anlita fuskande underentreprenörer. Hur svårt kan det vara, säger Kim Söderström.

FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

ANNA SJÖSTRÖM

SAMUEL KARLSSON

Kim Söderström, förbundsordförande, Byggnads.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Går samman för en sundare byggbransch

Vill man prata negativt om branschen så kan man säga att det är en smutsig brasch, men det finns också en stor potential till förbättring. Så inledde Markus Brink, vd på Brixly, ett framträdande i Almedalen där han presenterade programförklaringen Seriösa Byggare, där en rad företag ska verka för en sundare byggsektor.

– Vi behöver jobba tillsammans med detta om det ska bli en förflyttning framåt.

Arbetslivskriminaliteten är ett enormt problem inom byggsektorn som man på olika sätt försöker få kontroll på och komma till rätta med. Men det är många som behöver samverka, såväl myndigheter, organisationer som företag. Vid en punkt som arrangerades av Bostadspolitik.se berättade Markus Brink om hur Brixly tillsammans med Veidekke, Byggpartner, SH Bygg och Hawila ska bidra till att bekämpa kriminaliteten.

– Ju mer vi jobbar med den här frågorna desto mer kontroll får vi. Men får vi inte med hela branschen så gräver vi vår egen grav. Det är därför vi måste jobba gemensamt. Vi ska dra nytta av våra fel vi gör och lyfta fram detta, det är det som är felet med vår bransch, att mycket döljs och göms undan. I min värld så utvecklas man genom att lyfta fram problemen, säger han.

Vad partnerna gjorde för att ta tag i problemet var att sätta ihop en programförklaring med tolv punkter som man ser som centrala och som ska efterföljas. Några av dessa redogjorde Markus Brink för i Almedalen. Den första punkten handlar om att ansluta sig till Svensk Byggkontroll, vilket gör det möjligt

för fackligt förtroendevalda att göra fördjupade kontroller av underentreprenörer. Nästa punkt är att begränsa antalet underentreprenörer till endast två led, följt av att främja branschens långsiktiga kompetensförsörjning.

– Det är en viktig fråga som kopplad till att ha egen arbetskraft, antingen i egen verksamhet eller via UE1 samt att ta in lärlingar och praktikanter. Detta är en fråga för sektorns överlevnad, säger han. Nästa punkt handlar om att säkerställa korrekt lönesättning och verifiering av utländska yrkesarbetares kompetens, som följs av punkten att frivilligt tillämpa reglerna för det statliga huvudentreprenörsansvaret för icke organiserad arbetskraft när avvikelser upptäcks hos UE1 eller UE2. Sista punkten: Undersök och säkerställa värdiga boendeförhållanden för utländska yrkesarbetare.

– Den sista är ingen enkel fråga, men om vi belyser frågan och har möjlighet att göra stickprov så ökar möjligheterna för att få seriösa aktörer. Alla dessa punkter är saker som vi vill vara med och påverka, nu hoppas vi att vi får ok från Konkurrensverket så vi kan ansluta fler, för det finns ett stort intresse.

Q Hur kommer det sig att det är just ni som står bakom den här programförklaringen?

– För oss på Brixly är det en självklarhet kopplat till vårt varumärke, vi är ett värderingsstyrt bolag. Sen träffar man andra bolag vid olika sammanhang där dessa frågor diskuteras. Det är på de mötena vi har träffats och tillsammans diskuterat hur vi kan påverka branschen och göra en förflyttning. Organisationen Byggföretagen står också bakom det här, vilket är viktigt och det

Så påverkas bygg av megatrenderna

Byggbranschen står inför flera stora megatrender. Frågan är hur byggföretagen ska hänga med i förändringstakten?

– Vi måste bli snabbare och få ett enklare regelverk för att inte tappa i konkurrenskraft, säger Mikael Åslund, vd och koncernchef på JM.

Utmaningar och megatrender i byggbranschen togs upp under en paneldiskussion som arrangerades av Samhällsbyggararenan under Almedalsveckan. En av deltagarna i seminariet var Mikael Åslund, vd och koncernchef på JM.

– Hållbarhet är kanske den mest avgörande megatrenden för vår generation. Vi får inte tappa tempot i den gröna omställningen. Jag vill se åtgärder, innovationer och tester. Att man verkligen gör saker för att det ska bli bättre, säger han.

Q Ser du några andra megatrender?

– Ja, det är att det behövs mer byggande och att Europa tappar konkurrenskraft. Bryter man ner den till vår bransch handlar det om att vi måste bli snabbare och få enklare regelverk som stimulerar att byggandet kommer i gång.

Q Är det risk att hållbarheten får stå tillbaka när det är kris i ekonomin?

– Jag hoppas inte det. Men hos vissa kan det finnas en risk när de överväger de ekonomiska konsekvenserna mot att göra investering-

finns fler företag som vill vara med. Jag har pratat med flera bara här i Almedalen.

Q Vad är målet?

– Det är ett få till en sund konkurrens. För om vi vill jobba sunt så skapas inte förutsättningar om inte vi förändrar branschen. I dag tjänar man mer på att jobba osunt. Men vi måste få ett godkännande först från Konkurrensverket, men vi som ingår i den här gruppen jobbar ju redan

var och en med dessa frågor. Det är när vi signar och går ihop som grupp som Konkurrensverket måste tycka till. Vi hoppas på ett beslut relativt snart från dem.

Q Finns det några risker med att följa dessa punkter, till exempel vid upphandlingar och rekryteringar?

– Det är klart att när man gör detta så utökar man lite kostnader, men långsiktigt så sänker man kostnaderna om alla jobbar lika. Det finns

också kunder, till exempel Obos, som har just dessa värderingsgrunder. Vad gäller kompetensförsörjning så är en av punkterna att vi tar ansvar för dem vi anställer, vi har även i Brixlys affärsplan att vi ska ha lärlingar och driva initiativ som till exempel vårt Lärande bygg.

Q Hur många hoppas ni ska ansluta?

– I grund och botten hoppas vi att alla ska stå upp för detta. Då blir det också lättare för hela branschen att göra en förflyttning.

Q Vad tycker du generellt om de politiska inspelen här i Almedalen vad gäller dessa frågor? – Man får ha respekt för demokratiska processer, men en fråga som jag tycker är viktig är hur de kommunala och statliga bolagen jobbar med sina kravställningar. Det är våra skattepengar, där finns det mer att göra.

Byggföretagen poängterar i en kommentar till initiativet att man har en god dialog med medlemsföretagen som är involverade i Seriösa Byggare. De anser också att det är positivt att Seriösa Byggares programförklaring baseras på frivilliga åtaganden, utan krav på lagstiftning. När det kommer till enskilda sakfrågor har Byggföretagen dock ett större branschperspektiv, som utöver stora och medelstora företag även inkluderar mindre specialistföretag. Om enskilda företag vill jobba med två UE, och samtidigt ha en särskild rutin när det tar in fler än två, så är det något varje företag är fria att göra, menar man. Det är inte samma sak som att säga att det enbart får vara max två UE-led, ett krav som förts fram av Byggnads och som Byggföretagen kritiserat.

HENRIK EKBERG

NCC-chefen om Almedalen och de prioriterade frågorna

ar i gröna lösningar. Men i Sverige är det så starkt förankrat att jag tror och hoppas att vi orkar hålla uppe tempot.

Q Hur ser du på den vändning för bostadsbyggandet som alla hoppas på?

– Under hösten såg vi att det funkade bättre men vid årsskiftet inträffade flera geopolitiska händelser som skapade en viss osäkerhet hos kunderna i Norden. Det bromsade in återhämtningen något i kvartal ett. Nu lyckades vi sälja ändå. Men det hade kunnat vara bättre.

Q Vilken effekt kan förändringarna i bolånerestriktionerna få?

– Det är bra och stimulerar branschen. Nu är det synd att de införs nästa år. Men bättre sent än aldrig. Jag hade gärna sett det tidigare och att man hade gjort enligt det ursprungliga förslaget. Men jag tycker det var bra.

Q Upplever ni att AI kommer påverka även i byggbranschen?

– Ja, det gör vi. Men det finns en digitaliseringsresa att göra i byggbranschen innan vi är framme vid att jobba mer med AI. Men framför allt i de tidiga skeendena ser vi att det kommer in mycket. Där kan det också hjälpa till att korta ledtiderna, säger Mikael Åslund.

Andra megatrender som lyftes fram av panelen var säkerhetsläget och ökade satsningar på infrastruktur, försvaret och rättsväsendet. Och det fortsatt pressade ekonomiska läget i byggbranschen.

SAMUEL KARLSSON

Byggvärlden fick en pratstund med Niklas Sparw, chef för affärsområde NCC Building Sweden, om heta frågor i Almedalen, fokusområden just nu för byggjätten och vad han önskar från politiken.

Niklas Sparw har en lucka innan han ska kliva upp på scenen för att medverka vid seminariet om byggbranschens megatrender som arrangeras av Byggvärlden. Han har varit flitig under Almedalen och medverkat vid flera programpunkter, frågan är vilken som har gjort mest intryck på honom så här långt.

– Det är svårt att välja, men två som jag tycker har varit bra är dels den om hur vi ska lyckas att bygga ut rättsväsendet och kriminalvården i den takt som är bestämt att vi ska klara. Den andra handlar om kompetensförsörjningen inom byggbranschen i stort, det är en viktig fråga för oss för att klara den omställningen i samhället.

Q Hur gick diskussionerna där, kom ni fram till någonting?

– Det var bra diskussioner, vi fick faktiskt några konkreta saker med oss som vi ska föra vidare till politiken och som vi själva behöver jobba med.

Q Kan du ge något exempel?

–  Ett exempel är förslag på mindre justeringar i myndigheternas uppdrag som skulle öppna för mer branschsamverkan och ökat fokus och höjd status på våra yrkesutbildningar på gymnasienivå.

Q Varför är det viktigt att vara med i Almedalen?

– Det är viktigt att få dialogen och få olika perspektiv på de frågor som vi jobbar med resten av året i vår verksamhet. Att se att det faktiskt är många som har samma mål och samma ambitioner.

Q Har du själv hunnit besöka något seminarium?

– Nej, jag har faktiskt inte gjort det, jag har haft fullt upp själv med det egna, men jag hoppas jag hinner

det i morgon (läs torsdag) innan jag åker hem.

Q Vad ligger högst upp nu på agendan för NCC Sverige?

– En viktig fråga för oss är hur vi bidrar dels till den gröna omställningen och dels till den omställningen som sker nu med rättssäkerhet och försvar. Vilken vår roll blir där och hur vi kan bidra. Och det går bra, vi har en aktiv roll och vi är involverade i många projekt som är igång nu och vi ser också hur mycket som ligger framför oss. Vi är en av flera som ska vara med och realisera det här.

Q De nya bolånereglerna som presenterades häromveckan, vad betyder det för er?

– Förmodligen bidrar det till en bättre förutsättning att få igång bostadsmarknaden, det är viktigt för branschen i stort och inte oviktigt för NCC, men kanske inte vår viktigaste fråga just nu.

Q Det finns många politiker på plats i Almedalen, vad önskar du dig mest från dem?

– Jag skulle vilja ha en tydlig och sammanhållen samhällsbyggnadspolitik där man också ser byggbranschens roll i den här omvandlingen som vi har nu, kring säkerhetsläget och den gröna omställningen i svensk industri och hur viktig vår roll faktiskt är där.

Q Är det semester efter Almedalen? – Jobb två veckor till, sen är det semester.  HENRIK EKBERG

Markus Brink, vd på Brixly, vid ett framträdande om arbetslivskriminalitet i Almedalen.

FOTO: HENRIK EKBERG

Niklas Sparw, chef för affärsområde NCC Building Sweden. FOTO: HENRIK EKBERG

Mikael Åslund

Historiskt projekt går som tåget

– efter tillfälligt avbrott

Bygget av Ostlänken är en historisk satsning som innebär stora utmaningar för att hålla tidsplan och budget. Nyligen fick Trafikverket göra om upphandlingen av två entreprenader, men det påverkar inte kostnaden eller byggtiden, enligt Magnus Sjöberg, programchef för Ostlänken.

– Tidplanen ligger fast, säger han.

Ostlänken är Sveriges största infrastrukturprojekt i modern tid. Totalt handlar det om en 16 mil lång ny dubbelspårig järnväg som kommer att gå mellan Järna och Linköping. Med de nya järnvägsspåren kommer det vara möjligt att resa snabbare och smidigare mellan Linköping och Stockholm än i dag. Hela projektet väntas vara klart 2035 då de nya tågen ska börja rulla.

Enligt Magnus Sjöberg, programchef för hela Ostlänken på Trafikverket, är fler entreprenadkontrakt klara.

– Vi har i nuläget tre entreprenadkontrakt skrivna. Det är Gerstaberg och Nyköpings resecentrum som utförs av OHLA Svenska AB samt Nyköpings bibana som utförs av Implenia, säger han.

I Gerstaberg, strax utanför Järna, har den första entreprenaden för den nya dubbelspåriga järnvägen startat. Där ansluter Ostlänken till den befintliga västra Stambanan, och det görs bland annat med en så kallad portalbro över den befintliga järnvägen. Därtill bygger Trafikverket cirka tre kilometer dubbelspårig järnväg omväxlande på bro, bank och i skärning. I projektet ingår även ett ställverksbyte i Järna och en ersättningsväg.

– Vi är i gång och följer plan. Vi tog första spadtaget den 6 november förra året. Det man kanske framför allt ser är att vi håller på och bygger en bro över järnvägen samt en ersättningsväg som vi uppför i stället för den väg som vi är tvungna att flytta på. Arbetet beräknas pågå i fyra år och som mest kommer ett hundratal personer att arbeta med den här etappen, säger han.

Q Vad händer vid Nyköpings resecentrum?

– Det tuffar också på enligt plan och det är tänkt att det ska vara klart 2027. Vi bygger ett helt nytt resecentrum som även omfattar en bussterminal. Det gör vi tillsammans med Nyköpings kommun.

Q Varför bygger ni en bibana till Nyköping?

– Den bygger vi eftersom resecentrum inte ligger utefter Ostlänken. Det är en bibana som man svänger av på norr om Nyköping och sedan kommer man ut igen ungefär vid Skavsta flygplats. Där är Implenia i gång med projekteringsfasen. Men man ser inget av själva bygget på platsen ännu. Det är en totalentreprenad som vi genomför i partneringförfarande.

Q Vad är tanken med att arbeta med partnering?

– I de två första kontrakten som omfattar Gerstaberg och Nyköpings resecentrum är det utförande entreprenader där vi står för designen. Det gör vi eftersom de är ganska begränsade i sin omfattning och det är i närheten av befintlig tågtrafik. När det gäller de lite större etapperna

som inte är i tättortsmiljö där har vi totalentreprenader. Vi bjuder in våra entreprenörer att komma med förslag på bättre lösningar. Baserat på deras erfarenhet och kunskap. Det finns ett incitament som uppmuntrat till att man försöker komma under riktkostnaden för entreprenaden.

Q Det är ett projekt som sträcker sig över lång tid och omfattas av stora summor, är er förhoppning att utvecklingen ska drivas framåt under arbetets gång?

– Det förutsätter jag att det kommer göra. Vi är exempelvis inte speciellt vana vid att jobba med AI. Det finns säkert många saker inom det området som vi kan bli bättre på. Vi kan även kapa handläggningstiden med nya metoder. Vi har etappen Vagnhärad, Skavsta, Ålberga som är en av de stora totalentreprenaderna och där förväntar jag mig att det sker en utveckling.

Q Varför avbröts upphandlingen av etapperna Vagnhärad och Skavsta?

– Anledningen till att vi fick göra ett omtag var att vi såg att den kravställning som vi hade var för dyr. Nu har vi anpassat vår kravställning till budgeten som vi har att förhålla oss till. Vi avbröt upphandlingen i mars.

Q Vad händer med de etapperna nu?

– Vi har haft dialoger med våra leverantörer för att genomföra upphandlingen på bästa sätt och dra

nytta av deras kunskap. Nu går vi ut med en ansökningsinbjudan i början på juli. Vi hoppas skriva kontrakt i mars nästa år. Vilket innebär att vi håller den ursprungliga tidplanen. Även om vi avbrutit upphandlingen så kommer det inte påverka tiden i någon större utsträckning.

Q I vilket skede ligger de andra av Ostlänkens nio etapper?

– Vi kommer påbörja upphandlingen av Ålberga under det här året. Nästa år påbörjar vi upphandlingen av Kolmården som är en utförande entreprenad. När vi är klara med den upphandlingen har vi handlat upp Ostlänken hela vägen fram till Norrköping. På den sträckan har vi alla järnvägsplaner i princip klara. I de övriga delarna: Norrköping, Norsholm och Linköping tätort är vi fortfarande i samrådsskedet. Där har vi inte någon klar järnvägsplan. De ligger tidsmässigt efter de norra delarna.

Q Vilken är nästa etapp där ni sätter spaden i marken?

– Det är en bra fråga. En kvalificerad gissning är att det blir bibanan som är näst på tur.

Q Budgeten är 91,4 miljarder med 2021 års penningvärde men kommer totalkostnaden påverkas av inflationen och prisökningarna?

– Det var bland annat därför vi avbröt upphandlingen av etapperna Vagnhärad och Skavsta. Vi såg att

Trafikverket har anlitat Implenia för kontraktet för Ostlänkens deletapp Bibana Nyköping.

BILD: TRAFIKVERKET

hade vi fortsatt med samma kravställan så hade vi hamnat över vår totala budget. Vi får se vad det landar med löpande priser men för att inte fullständigt blanda bort oss använder vi 2021-års penningvärde.

Q Är planen fortfarande att tågen ska rulla 2035?

– Ja, det ligger fast. Vi tittar på möjligheten att titta på om vi kan öppna vissa delsträcker tidigare. Men det finns inget beslut på ännu. Det finns alltid en önskan att öppna upp så tidigt som möjligt. Men man får väga kostnaden mot nyttan, säger Magnus Sjöberg.

Ostlänken i siffror

Q 16 mil dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping

Q 3 län (Stockholm, Södermanland och Östergötland)

Q 5 kommuner (Södertälje, Trosa, Nyköping, Norrköping och Linköping)

Q 5 nya resecentrum (Vagnhärad, Nyköping, Skavsta, Norrköping och Linköping)

Q 25 procent av Ostlänken byggs på bro eller i tunnel

Q Maximal hastighet för tågen på Ostlänken blir 250 kilometer i timmen

Q Preliminär byggtid 2024-2034, öppnar för trafik 2035

Q Bedömd kostnad är 91,4 miljarder kronor (2021 års prisnivå), vilket motsvarar kostnaden i gällande nationell transportplan (2022–2033)

SAMUEL KARLSSON

Arbetet är i full gång med första etappen i Ostlänken som utgår från Gerstaberg.

Nyköpings resecentrum knyter med både tåg och busstation. BILD: TRAFIKVERKET

Pålning och grundläggning inför kommande byggnader vid Nyköping resecentrum.

FOTO: TRAFIKVERKET

Magnus Sjöberg

Topplista: Järnvägar för miljarder

Det planeras för stora miljardsatsningar på järnväg de kommande åren. Vi har samlat de största planerade projekten i en topplista. På första plats i sammanställningen ligger utbyggnaden mellan Oslo-Stockholm.

– Det finns stora kommersiella vinster med en ny järnväg mellan de båda huvudstäderna, säger Jonas Karlsson, vd på projektet.

Idag tar det fem timmar att resa med tåg mellan Oslo och Stockholm och varje år väljer 1,4 miljoner människor att ta flyget på samma sträcka i stället. Men det finns långtgående planer för en snabbtågsförbindelse mellan de båda nordiska huvudstäderna. Det osäkra säkerhetspolitiska läget och Sveriges Natomedlemskap har gjort att satsningen blivit högaktuell.

Det stora projektet för att knyta ihop de båda huvudstäderna handlar om att få till en ny gränsöverskridande förbindelse mellan Oslo och Karlstad. Enligt, Jonas Karlsson, vd för projektet, gör man bedömningen att kostnaden för den sträckan i 2024 års priser hamnar på 51 miljarder kronor. Det är fördelat på ungefär en tredjedel i Norge och två tredjedelar i Sverige.

– Det finns andra delar i projektet som upprustning av Värmlandsbanan. Men det stora projektet är den gränsöverskridande förbindelsen, säger han.

DET FINNS EN förstudie från Trafikverket och norska Jernbanedirektoratet som rekommenderar att man ska göra en KVU i Norge och en lokaliseringsutredning i Sverige. Det är nästa steg.

– Vi väntar på ett beslut som ger Trafikverket i uppdrag att gå vidare med planeringen på det sätt som de föreslagit. Det är väldigt intressant att regeringen öppnar upp för alternativa finansieringar av infrastruktur. Det har varit en helt avgörande fråga för projektet Oslo-Stockholm, säger Jonas Karlsson. Enligt projektets beräkningar finns det en kommersiell lönsamhet i utbyggnaden. Den visar att kostnaderna skulle vara intjänade inom 40

Den planerade sträckdragningen för järnvägen mellan Stockholm och Oslo

år efter byggstart av järnvägen. – Det omfattande resandet som skulle ske på den nya sträckan kommer finansiera projektet. Idag har flyget en marknadsandel på 90 procent. Det är klart att en modern järnväg skulle man minska restiden mellan Oslo och Stockholm med två timmar. Det skulle ske en enorm förflyttning av resandet från flyg till tåg, säger han.

PROJEKT

Idag finns Värmlandsbanan mellan Karlstad och Kongsvinger som byggdes 1862 när Sverige och Norge var i union. Men den järnvägen är lång i sin dragning och har dålig kapacitet vilket gör restiden onödigt lång.

SOM ALLA STORA infrastrukturprojekt handlar det om långa processer innan spaden sätts i marken.

Nybyggnad av järnväg mellan Stockholm-Oslo

Utbyggnad till dubbelspår sträcken Tallboda-Sjögestad

BILD: STOCKHOLM-OSLO 2.55

Det kommersiella intresset finns men det krävs politiska beslut för att komma igång

Det krävs politiska beslut för att förverkliga satsningen. Projektets bedömning är att det ska vara möjligt att komma igång med en järnvägsplan 2030 och byggstart 2035.

PROJEKTNAMN

Oslo-Sthlm 2.55

Tallboda-Sjögestad

Trafiken skulle kunna rulla i början av 2040-talet.

– Det kommersiella intresset finns men det krävs politiska beslut för att komma igång. Vi är trygga i de utredningar vi har gjort att järnvägen är lönsam. Den får också stor betydelse att stärka Sveriges försvarsförmåga. Men politiken måste fatta beslut för att ta nästa steg, säger han.

INOM PROJEKTET JOBBAR man även med de befintliga järnvägarna i stråket. Det finns en saknad länk i Sverige som kallas Nobelbanan. Det är en koppling mellan Mälarbanan och Värmlandsbanan. Där har man ett samarbete med Trafikverket och en lokaliseringsutredning som ska vara klar om ett år. – Det är ett omfattande arbete men aningen mindre komplicerat eftersom det bara berör ett land. Till nästa sommar kommer det finns ett gediget underlag för ett ställningstagande om utbyggnaden ska genomföras, säger Jonas Karlsson. Samanställningen med topplistan bygger på ett urval av uppgifter från Byggfaktas databas Smart. Byggkostnader och byggstart är uppskattade och kan komma att ändras när väl projekten förverkligas.

SAMUEL KARLSSON

Stockholm 33000 2029

Linköping 19000 juli 2028

Ny stambana längs Ostlänken mellan Loddby-Butängen-Klinga Loddby-Butängen-Klinga Norrköping 15000 juli 2027

Utbyggnad till dubbelspår mellan Sillekrog-Sjösa-Skavsta Volymentreprenad Skavsta Nyköping 11000 september 2026

Utbyggnad till dubbelspår mellan Gerstaberg-Långsjön-Sillekrog Volymentreprenad Vagnhärad Södertälje 11000 november 2026

Ny järnväg samt tunnel och tråg i Sundbyberg-Solna

Projekt Mälarbanan P9966 Sundbyberg 5000 juni 2028

Nybyggnad av dubbelspår på Ostkustbanan mellan Tolvforsskogen-Kringlan Tolvforsskogen-Kringlan Gävle 4000 2028

Ny stambana längs Ostlänken mellan Klinga-Bäckeby

Ny stambana längs Ostlänken mellan Stavsjö-Loddby

Klinga-Bäckeby

Stavsjö-Loddby

Norrköping 3500 juli 2027

Norrköping 3500 juli 2027

Utbyggnad till dubbelspår mellan Hallsberg-Stenkumla, mark/bergtunnel Hallsberg-Stenkumla, mark/bergtunnel E3 Hallsberg 3000 mars 2025

Utbyggnad till dubbelspår sträckan Bäckeby-Linghem

Spårväg längs busslinje 1 i Jönköping

Nybyggnad av trafikplats i Stockholm

Bäckeby-Linghem Linköping 3000 juli 2028

Råslätt-Centrum-Huskvarna Jönköping 2500 2027

Trafikplats Vårdkasen (fd Solgård) Huddinge 2400 maj 2028

Nya depåbyggnader, anslutningsspår och tunnlar, tunnelbana till Älvsjö Depå

Stockholm 2300 januari 2028

Ny spårväg mellan Bergsbrunna & Gottsunda centrum Ultunalänken Uppsala 2200 september 2026

Ny- och ombyggnad av väg till 2+1 väg mellan Kongberget-Gnarp Kongberget-Gnarp

KÄLLA: BYGGFAKTA SMART - HUBEXO

Nordanstig 2000 mars 2029

Stora satsningar planeras på utbyggnaden av järnvägen.

Fyra stora aktörer om infrastruktur-segmentet

Byggvärlden har hört med NCC, Skanska, Peab och Veidekke om betydelsen av infrastruktur-segmentet för bolagen, hur det har sett ut de senaste åren och hur man tror segmentet kommer att utvecklas framöver.

TEXT: HENRIK EKBERG

1. Hur viktigt är infrastrukturs-segmentet (affärsområdet) för er?

2. Sett till hela er verksamhet i Sverige, hur stor del utgör infrastruktur?

3. Hur har segmentet utvecklats de senaste åren?

4. Tror ni på en ökning/minskning framöver?

5. Hur ser konkurrensen ut i dag?

6. Hur många större infrastruktur-projekt är ni sysselsatta med just nu?

Reningsverket Nya Rya som NCC bygger åt Gryaab, strax under Älvsborgsbron på Hisingssidan i Göteborg.

Kenneth Nilsson

Affärsområdeschef, NCC Infrastructure:

1. – Alla affärsområden fyller en viktig roll i NCC:s verksamhet, och det finns kopplingar och beroenden sinsemellan.

På helåret står affärsområdet NCC Infrastructure för 28 procent av koncernens nettoomsättning och 24 procent av rörelseresultatet. Vi upplever en god efterfrågan på både kort och lång sikt tack vare de nordiska ländernas ambitiösa planer och satsningar på både nybyggnation samt renovering och underhåll av nationell och regional infrastruktur.

2. – Under första kvartalet 2025 utgjorde Infrastructure 42 procent av NCC:s nettoomsättning i Sverige.

3. – Under de senaste åren har NCC Infrastructure haft en stadig positiv utveckling i både omsättning och lönsamhet, tack vare ett ökat fokus på strategiska segment där vi har specifik kompetens och där det finns en stark marknad, till exempel eldistribution, vattenrening, vattenkraft och stora infrastrukturprojekt.

4. – Vi ger inga prognoser om framtiden. Däremot ser vi att regeringarna i de nordiska länderna har ambi-

tiösa planer och satsningar på infrastruktur, och man har annonserat stora offentliga investeringar inom flera av våra strategiska segment där NCC har en stark position med unik specialistkompetens.

5. – Marknaden är god, och vi har konkurrens från både svenska och utländska entreprenörer. NCC är väl positionerade för många projekt tack vare att vi har unik spetskompetens och erfarenhet av att driva stora komplexa projekt, vilket gör oss till en trygg partner.

6. – Vi har ett antal stora projekt i både produktionsfas och tidig fas i Sverige. Några exempel är våra två Västlänken-projekt, tunnelbanan i Hagastaden och de stora vattenreningsprojekten Käppalaverket, Margaretelund reningsverk, Nya Rya vattenverk i Göteborg och Görvälnverket.

Q Fotnot: NCC inkluderar inte sina stora industriomställningsprojekt i affärsområdet Infrastructure, de ligger i ett separat affärsområde (Green Industry Transformation).

Anders Lilienberg

Marknadschef, Väg och Anläggning, Skanska Sverige:

1. – Infrastruktursegmentet är mycket viktigt för Skanska. Det är ett segment som växer då samhället måste rustas och ett segment som också innehåller många stora utmaningar, inte minst avseende resurser och inhemsk kompetens.

2. – Den utgör cirka 30-35 procent av Skanska Sveriges verksamhet inkluderat infrastruktur med tillhörande material och tjänster.

3. – Marknaden för infrastruktur har växt mer än husbyggande under de senaste åren. De underliggande behoven inom infrastruktur är stora och vi förväntar oss att den skillnaden blir ännu större kommande år.

4. – Vi planerar för att marknaden ska växa, men vi ser också att upphandlingar i vissa fall skjuts på framtiden så det är något som vi måste ta höjd för i våra beräkningar.

5. – Det är i stort sett alltid stor konkurrens på alla projekt. Konkurrensen ökar inom vissa delsegment med många anbudsgivare och extremt låga priser, inte minst på mindre projekt. Den utländska konkurrensen finns oftast på de större projekten. Där vi ser tendenser till ett mindre antal anbudsgivare är då de kontraktuella villkoren är mindre attraktiva.

6. – Vi strävar alltid efter att ha rätt antal projekt och det har vi just nu, inom flera olika segment. Det

åstadkommer iv genom att ha en gedigen process där vi fortsätter att prioritera projekt och kunder som värderar vår kompetens, erfarenhet, och systematik, vårt klimatarbete – och inte

minst de projekt som skapar förutsättningar för ett bra samarbete som i slutändan skapar kundvärde. Exempelvis Slussen SN82, Beccs åt Stockholm Exergi, NKT kabeltorn i Karlskrona, Lundbyleden etapp 2 åt Trafikverket i Göteborg. Saltkajen i Stockholm åt Stockholms Stad.

BILD: LILJEWALL ARKITEKTER

Skanskas projekt vid Slussen i Stockholm. FOTO: SKANSKA

Lotta Brändström

Affärsområdeschef Anläggning samt ansvarig för del av affärsområde Industri (Peab Asfalt och Swerock):

1. – Infrastrukturprojekten

ligger inom våra affärsområden Anläggning och Industri (beläggning) som har fortsatt att gynnas av offentliga satsningar på infrastruktur och den pågående klimatomställningen. I en tid då efterfrågan på bostäder har varit svag så bidrar den stora variationen av uppdrag och projektstorlek samt den geografiska spridningen till stabilitet i Peabs verksamhet.

2. – Affärsområde Anläggning, som till stor del drivs av stora infrastrukturprojekt, omsatte närmare 15 miljarder kronor i Sverige 2024, vilket var omkring en tredjedel av den svenska omsättningen. Och till det kan vi lägga vår beläggningsverksamhet som står för omkring halva Industriomsättningen, som uppgick till cirka 10 miljarder kronor i Sverige 2024.

3. – Vi har haft hög aktivitet de senaste åren och omsättningen har vuxit inom infrastrukturverksamheterna. I många av projekten kommer vi dessutom in allt tidigare och arbetar tillsammans med beställaren för att utforma rätt lösningar. Det ger

oss möjlighet att nyttja hela Peabs bredd och kompetens.

4. – Inom Anläggning förväntas investering arna för 2025 ligga på höga nivåer. Det finns ett stort behov av för bättrad infrastruktur i hela Norden, inte minst med tanke på den hållbara om ställning som pågår i våra samhäll en. Utbyggnad av elnät, ökade inves teringar i vägar och järnvägar samt i hamnar och farleder är de främsta drivarna av tillväxt. Vi ser även öka de investeringar inom totalförsva ret och kriminalvård.

5. – I de flesta anbud vi lämnar har vi konkurrens från andra aktörer. Vi ser ett fortsatt intresse från utländ ska aktörer vad gäller de större pro jekten.

6. – Vi är involverade i ett antal stör re projekt, till exempel bygger vi en järnvägstunnel på etappen Ha ga-Rosenlund inom Västlänken i Göteborg, vi bygger en ny väg- och järnvägssträcka i ett nytt industri område i Boden och så bygger vi om slussen i Södertälje. Men vår anlägg ningsverksamhet har förmågan att genomföra projekt av alla storlekar.

Peabs slussenprojekt i Södertälje.

Marcus C Nilsson

Verksamhetsområdeschef Veidekke Infrastruktur Sverige:

1. – Det är en stor och viktig del i Veidekke, vi finns representerade i stora delar av landet och har över tid förstärkt vår position.

2. – Strax under 50 procent.

3. – Infrastruktur har utvecklats väl med en kontrollerad tillväxt både gällande storlek och lönsamhet.

4. – Vi tror att marknadsförutsättningarna för infrastruktur kommer vara fortsatt positiv vilket gör att det finns goda förutsättningar att utveckla vår verksamhet. Vi är se-

lektiva vid val av projekt och lägger mer fokus på var och när vi har förutsättningar att vara med och skapa värden för våra kunder, detta kan leda till både en ökning och under perioder lägre aktivitet.

5. – Vår upplevelse är att det är tuff konkurrens och många som är med och lämnar anbud, allt för ofta upplever vi en osund låg prisnivå som över tid inte leder till en sund bransch.

6. – Ett drygt 10-tal projekt som är större än 500 miljoner kronor.

BX E-GENERATOR

Spara upp till 80 % på driftskostnader för dieselgenerator

VAD ÄR EN BX E-GENERATOR?

REX NORDIC BX e-generator är framtidens energikälla för bygg- och anläggningsplatser, evenemang, jordbruk och andra krävande miljöer.

❱❱ UTSLÄPPSFRI

OCH TYST

Miljövänlig lösning - 99 % återvinningsbart batteri

❱❱ MARKNADENS SÄKRASTE

BATTERITEKNOLOGI

- kräver inget ADR-tillstånd - ingen risk på byggarbetsplatsen

❱❱ SMART LADDNING

Automatik väljer alltid den mest kostnadseffektiva laddmetoden – solenergi, el-nät eller generator

Se mer på våra webbplatser eller ring: rexnordic.com I 072-200 2222

❱❱ FUNGERAR

SOM ENERGILAGER

- alltid den nödvändiga kraften tillgänglig!

❱❱ PÅLITLIG I EXTREMA FÖRHÅLLANDEN

❱❱ 7 MODELLER, 6 -72 kW

Kan kopplas samman för att uppnå större batterikapacitet.

FOTO: JOHAN MARKLUND

NCC storsatsar på vatten- och energiprojekt

Stat och kommuner behöver investera miljarder inom såväl vatten- som elkraftsprojekt. Det möter nu NCC upp med att starta en ny division inom affärsområdet Infrastructure med fokus på just vattenrening och energiöverföring.

– Nu lyfter vi de här segmenten ytterligare en nivå, säger nya divisionschefen Henrik Enell.

Medan bostadsbyggandet fortsätter sin kräftgång så behöver det offentliga lägga åtskilliga miljarder på nya och uppdaterade vattenreningsverk och elkraftssystem. Svenska Kraftnät har till exempel gått ut med att enorma satsningar behöver göras, likaså pågår omfattande upprustningar av kommuners vatten- och reningsverk.

FÖR ATT MÖTA upp det här behovet väljer NCC att specialisera sig än mer inom berörda områden och startar nu upp en ny division inom vattenrening och energiöverföring med Henrik Enell som ny divisionschef.  – Jag kommer närmast från en roll som head of division Stockholm/ North där jag bland annat har ansvarat för projekt inom vattenverk och

reningsverk. Inom det området har vi verkat sedan 2015 och sedan dess har projekten successivt ökat, men den senaste tiden har ökningen varit lavinartad där massor av nya vatten- och reningsverk behöver byggas.

NCC har de senaste tio åren byggt upp en stor enhet inom VA och är i dag, enligt Henrik Enell, störst i landet med specialister på området.  – Nu lyfter vi det här segmentet en nivå till för att samla detta mot våra kunder. Vi märker att de vill ha med oss allt tidigare i projekten för att hitta rätt så snart som möjligt i processen. Vi kan hjälpa dem att snabba på processen, hitta lösningar och göra kostnadsbedömningar, säger han.

VAD GÄLLER ELDISTRIBUTION, som också nu alltså kommer att paketeras i samma division, så har det segmentet haft en annan utveckling.

– Det segmentet har varit lite mer tynande, men under de senaste fem åren har vi siktat in oss på det här segmentet och samlat kunskap och några individer har varit med vid

samtliga projekt. Vi har väntat på att marknaden ska komma och nu är det som en ketchup-effekt där Svenska Kraftnät ska investera närmare 200 miljarder och lägga ut de här affärspaketen på cirka 7-10 miljarder styck. Det är dem vi siktar in oss på och vi gör det nu på nationell nivå, säger Henrik Enell.

FRÅN ATT HA varit underentreprenör vid eldistributionsprojekt höjer man nu ribban för att ta sig an helhetsansvaret, vilket också är så den statliga myndigheten vill jobba. Nyligen avslutade NCC ett projekt norr om Göteborg – en 17 kilometer lång luftledning mellan Ingelkärr och Stenkullen i Lerums kommun – som var ett pilotprojekt i samverkan där entreprenören är med i tidigt skede. Ett annat nu pågående ledningsprojekt är mellan  Porjusberget och Naalojärvi utanför Gällivare.

Q Hur många får du under dig i den här divisionen?

– Vi får se hur vi växer och hur många vi blir. Men jag kommer att jobba på tvären genom vår organisation och fokusera på kunskap, kunskapsöverföring och projektledning. Vi gifter ihop de här båda specialiteterna över hela landet. Det blir fortsatt två

separata ben med vatten och el, men det vi drar nytta av är att driva stora projekt.

Q Hur ser konkurrensen ut vid dessa projekt?

– Den är inte alltid så farlig. Vi är ganska unika med att kunna erbjuda helhetslösningar inom samma bolag för kunden, i alla fall vad gäller VA-projekt. Många av våra konkurrenter får ofta köpa sig till specialistkunskapen, vilket också betyder att de blir dyrare.

Q Behöver ni inte anlita några underentreprenörer?

– I mycket mindre utsträckning nu. Nu råder det i och för sig lite resursbrist vad gäller framför allt megaprojekten, så där kan vi behöva ta in hjälp. Men mindre vattenprojekt klarar vi i stort sett själva. Det gör ju att kostnaderna kan hållas nere eftersom man slipper påslagen som blir när man anlitar underentreprenörer.

Q Hur ser det ut med kompetensen i Sverige inom dessa segment?

– Det är en resursbrist och den kommer att öka. Vi ser det framför allt hos våra kunder, som till exempel inom kommuner. De är duktiga på

att drifta sina vatten- och reningsverk, men när det kommer till att bygga så är bristen stor. I synnerhet nu när så många kommuner behöver göra dessa investeringar i stort sett samtidigt, säger Henrik Enell och fortsätter:

– För vår del är det ganska många som söker sig till oss eftersom vi har specialiserat oss och de får vara med under hela processen, vilket är något som lockar. Så vi har haft ganska lätt för att rekrytera, men vi ser samtidigt att marknaden växer snabbare än vad vi hinner rekrytera och snabbare än det hinner komma in nya resurser. Detta gäller för hela marknaden inom just process, maskin och el/automation.

Q Hur ska ni lösa det?

– Ett sätt att vårda våra resurser är att jobba i partnering i tidigt skede tillsammans med kunden. Det blir effektivare än att jobba med fast pris eller totalentreprenad där projekteringen kan bli dubbelt så dyr. Det handlar om att hamna så rätt som möjligt så tidigt som möjligt i projekten. Sen förutsätter jag att skolor och högskolor fortsätter att utbilda personer inom dessa områden. Men det är absolut en utmaning, framför allt inom vattenreningssektorn.

På Lidingö bygger NCC ut Käppalaverket i olika etapper.

Henrik Enell

Q Hur mycket kan ni växa inom de här segmenten?

– Vi har fördubblat vår personalstyrka på två år och vi hoppas fortsätta växa eftersom marknaden växer. Det är resurserna som kommer att sätta stopp för hur mycket vi kan växa.

Q Kan du nämna några aktuella projekt som ni jobbar med nu?

– Utbyggnaden av Käppalaverket på Lidingö är ett projekt och vi bygger just nu vad jag tror är landet modernaste reningsverk utanför Åkersberga. Vattenverket i Järfälla är på gång och Nya Rya i Göteborg, ett gigantiskt miljardprojekt som vi är i startgroparna med. Bland annat, det finns flera projekt. Vi har samlat på oss ganska mycket erfarenhet och

det är precis det vi vill göra. På eldistributionssidan är det än så länge lite färre projekt.

Q Vad är viktigast att ta med sig från projekten?

– Det viktigaste är hur man får det att fungera. Till exempel när vi nu bygger pyrolysanläggningen i Åkersberga så tror jag vi är de första i Sverige att göra detta i den här storleken. Efter det vet vi hur processen går till och vilka tekniska lösningar som faktiskt fungerar för den typen av anläggningar. För reningsverk finns det olika teknikspår och många kommuner väljer olika sätt att rena som vi får lära oss.

HENRIK EKBERG

Infrastruktur växlar upp de närmaste åren

Infrastrukturinvesteringarna och underhåll växlar upp under åren 2025–2027, det visar nya bedömningar från Prognoscentret. Under 2025 förväntas det öka med 6 procent och uppgå till 259 miljarder kronor.

Sveriges totala infrastrukturinvesteringar samt drift och underhåll på anläggningsmarknaden förväntas öka med 6 procent i reala termer under 2025 och uppgå till 259 miljarder kronor, uttryckt i 2024 års prisnivå. Under 2026 och 2027 prognostiseras ökningstakten till 3 respektive 6 procent.

Det är framför allt en utbyggnad av elnäten, både lokal- och transmissionsnäten, samt en ökning av investeringar i vägar och järnvägar som bidrar till tillväxten. Dessutom väntas investeringarna i försvarsanläggningar samt i hamnar och farleder vara historiskt höga under prognosperioden.

BEHOVEN AV INVESTERINGAR är stora och regeringen har kraftigt utökat ramarna för transportinfrastrukturen inom infrastrukturpropositionen för perioden 2026-2037, som visar en volymökning med 200 miljarder kronor (+ 27 procent) jämfört med nuvarande nationella plan. Samtidigt är energipolitiken ett prioriterat område.

Förutsättningarna för anläggningsmarknaden bedöms vara goda en tid framöver, med potential för yt-

Investeringar i anläggningsmarknaden samt årlig förändring. KÄLLA:

terligare tillväxt om finanspolitiken blir mer offensiv.

– Från 2027 övergår Sverige från ett överskottsmål till ett balansmål vilket frigör cirka 200 miljarder kronor under 8 år, men det finns en stark önskan om att staten ska göra mer än så för att säkerställa att inte för mycket av de stora investeringsbehoven ska skjutas på framtiden. En bredare diskussion om hur ytterligare investeringar kan möjliggöras genom privat finansiering har initierats och bereds politiskt inom regeringskansliet. Det är en generell perspektivförskjutning som sker just nu inom Europa där infrastruktur hamnar alltmer i fokus när bristande konkurrenskraft, låg

produktivitetsutveckling samt ökad försvarsförmåga ska hanteras, säger Mårten Pappila, analytiker på Prognoscentret.

Om marknaden delas upp i investeringar respektive drift och underhåll väntas nivån på investeringarna öka med 4 procent samt underhållet med 11 procent i år.

Prognosen pekar sedan mot en stigande ökningstakt för investeringarna mot 2027 medan drift och underhåll sammantaget ökar något långsammare för åren 2026-2027. Det som är utmärkande för prognosperioden är vägunderhållet som väntas växa kraftigt med en real ökning på 30 procent mellan åren 2024 och 2027. REDAKTIONEN

FOTO: NCC

Henrik Enell besöker Margretelunds reningsverk i Åkersberga. FOTO: NCC

TOMAS JOHANSSON

Ї Gör: Vd NRC Group Sverige

Ї Bakgrund i korthet: Divisonschef för Industri på Svevia 2017-2024, Regionchef Skanska Asfalt och betong 2008-2017

Ї Bor: Kalmar

Ї Ålder: 58 år

Ї Familj: Sambo, en hund, två vuxna barn, barnbarn

Ї Gör helst en ledig dag: Jag tycker om att vara utomhus. Beroende på säsong så tycker jag om att jaga, vara på sjön, åka utför och spela golf.

Ї Senaste resan: Sri Lanka i april

Ї Senast lästa/lyssnade bok: Affärslivets begrepp och förklaringar, av Bengt Karlöf. Jag brukar bläddra i den då och när jag har något dilemma att lösa. Det är fortfarande väldigt användbar.

Ї Senaste låten: Visa vid midsommartid

Ї Kuriosa: Tycker om att måla, helst i olja. Jag kan gå helt in i det och fokusera jag därför är det avkopplande.

”INFRASTRUKTUR HANDLAR OM MYCKET MER ÄN TEKNIK”

Järnvägsbranschen står mitt i ett paradigmskifte – där både affären och samhällets behov förändras i snabb takt. Det ställer höga krav på innovation, flexibilitet – och inte minst på ledarskap.

– Vi bygger inte bara spår utan vi vill bygga möjligheter för framtiden, säger Tomas Johansson, vd för NRC Group Sverige sedan september.

– I grunden handlar det om människor. Allt börjar och slutar där. Det är våra medarbetare som bär kulturen, driver utvecklingen och förverkligar våra visioner. Vi kan ha hur höga ambitioner som helst, men utan engagerade och kompetenta människor når vi inte dit vi vill, säger Tomas Johansson, vd för NRC Group Sverige. För honom är det tydligt att infrastruktur inte bara är teknik.

– Det handlar om samhällsutveckling, ekonomiskt ansvar och hållbarhet. Om att skapa långsiktiga värden och om att alltid sätta människan i centrum. Det är något vi måste bära med oss varje dag i vårt arbete på NRC Group. Han berättar hur det kan vara att möte resenärernas frustration.

– Jag var på centralstationen här i Stockholm och väntade på tåget Nyköping. En dam sätter sig bredvid mig och börjar prata om tåget och att det alltid är förseningar och krångel. Hon ondgör sig över personerna som jobbar med järnvägen och ställer den retoriska frågan varför det aldrig blir bättre. Precis när vårt tåg kommer och vi ska gå på frågar hon i förbigående vad jag jobbar med, skrattar han.

– Det kanske var lika bra att vi inte hamnade i sätena bredvid varandra – fast å andra sidan kunde det ha blivit en intressant diskussion där jag fick berätta mitt perspektiv.

OCH FÖR DAMEN på tåget, och alla andra, kommer hans perspektiv här:

– Jag känner ett ansvar för järnvägen och resenärerna och för att de pengar som staten satsar ska komma väl till användning.

Han tycker att järnvägen och tågresandet har fått ett oförtjänt dåligt rykte.

– Det är miljövänligt och bekvämt och fungerar oftast fint. Men man ska komma ihåg att systemet dras med ett stort underhållsunderskott och järnvägen är oerhört

av tjusningen med jobbet är att få andra människor att utvecklas.

belastad just nu. När vi ska in och arbeta så handlar det om korta stunder. Vi håller till exempel på med ett makadambyte nu, och då jobbar vi på nätterna och måste lämna arbetsplatsen i fungerande skick på morgonen. Så det är en tuff bransch att jobba i, säger Tomas Johansson. NRC Group startade 2011 och har sitt huvudkontor i norska Lysaker, men finns även i Sverige och Finland. NRC Group konstruerar, bygger och underhåller kritiska infrastrukturlösningar. NRC Sverige har cirka 480 anställda och omsätter cirka 2,3 miljarder. Några projekt de jobbar med just nu är Best-arbeten vid Nyköpings resecentrum som underentreprenör, spårbyte Västerås samt långa och omfattande underhållskontrakt på Mitt- och Ådalsbanan, Blekinge kustbana och Kust till kust-banan. Och till hösten startar NRC Group sitt underhållskontrakt på Svealandsbanan.

– Vi jobbar ungefär lika mycket med projekt som underhåll.

NRC Group Sverige tecknade nyligen ett ramavtal med EON, värt 650 miljoner kronor och som löper från juni 2025 till januari 2031.

– Att ge oss in på energisidan ger oss ytterligare ett ben ett stå på. Vi har redan den kunskapen i företaget så det blir ett bra komplement. Dessutom är det en årlig sysselsättning till skillnad från projekten som går från april till november, säger Tomas Johansson.

Han har varit vd för NRC Group Sverige sedan september förra året. Före det har han många år inom infrastruktur på Svevia och Skanska. Det var upp växten med stora projekt i närheten som ledde in honom i branschen.

Q Vad är det bästa med att jobba med infrastruktur?

– Att man gör något som består och att man lämnar något efter sig. När jag är ute och åker ser jag allt från mitträcken till järnvägar och kan känna stolthet över att få vara med och bidra.

Q Vilka är utmaningarna framöver?

– Att klara av att ställa om i tid, både som bransch och samhälle. Vi står inför stora förändringar i form av klimatmål, kompetensförsörjning och digitalisering. Det kräver att man vågar testa nytt och samarbete över gränser.

Q Och utmaningarna i din roll?

– Säkerheten. Att folk skadar sig på jobbet är aldrig okej, och som vd har jag ett stort ansvar i att sätta den kulturen. Målet måste alltid vara noll skadade. Vi måste ständigt prata om säkerhetsarbetet och påminna varandra så att det sitter i ryggmärgen. Jag ställer mig frågan ”har jag gjort allt för att mina medarbetare ska komma hem säkra?”. Det kan handla om ett extra samtal eller större saker som att stänga ner verksamheten.

Q Har du behövt göra det någon gång? – Ja, för många år sedan. Det skedde en sprängolycka

Jag känner ett ansvar för järnvägen och resenärerna

där stenar flög genom en bilruta när det fanns en mamma och ett barn i bilen. Som tur var skadades ingen, men det är så nära man kan komma. Då stängde jag verksamheten i två dagar så att vi kunde prata igenom allt. I sådana situationer måste man vara säker som ledare och våga agera.

Q Beskriv ditt ledarskap.

– Jag trivs i rollen. För mig handlar det om att skapa mening och att bygga tillit. Jag är stolt över den kultur vi har på NRC där vi vågar prata om det som är svårt och där vi firar våra framgångar. Vi lär oss av båda situationerna. Jag tror gott om alla människor och förväntar mig att om en medarbetare får en uppgift så kommer de att leverera på den.

Q Nu, och tidigare, har du jobbat i andra nordiska länder. Vad kan Sverige lära av dem?

– Tittar man på kundsidan skulle jag önska att Trafikverket lärde sig av Finlands sätt att jobba med avtal. I Sverige är det betydligt fler överprövningar och tvister som tar både tid och pengar från de inblandade. I Finland jobbar kund och entreprenör mycket mer integrerat och tillsammans – från designfasen till genomförande och leverans. Det gör arbetet mer effektivt och hållbart på sikt.

Q Vad drivs du av?

– Att få bidra och att det jag lämnar efter mig ska vara något som gör skillnad.

Q Gillar du att resa?

– Både ja och nej. Eftersom jag reser mycket i jobbet vill jag helst vara hemma när jag är ledig. Men en resa till Sri Lanka nyligen betydde mycket för mig.

Q Berätta om den resan.

– Det var ett återbesök för både mig och min sambo. Vi reste till Kotmale, en liten ny mitt i Sri Lankas högland. Det var där vi träffades som ungdomar för 40 år sedan när våra pappor jobbade där. Min pappa var projektledare för Skanska och hennes för ABB och de båda jobbade med det stora vattenkraftsprojektet i byn. Det är en av de största infrastruktursatsningarna i Sri Lanka någonsin och det är en investering som fortfarande bär landet. Att få komma tillbaka dit var överväldigande och resan blev en påminnelse om vad vårt arbete faktiskt betyder.

Q Vad betyder det?

– Att det vi bygger i dag kan stå kvar i generationer och påverka både människor och samhällen. Infrastruktur handlar om mycket mer än teknik.

Q Hur ofta åker du själv tåg?

– Jag kan inte påstå att jag åkt mycket tåg tidigare, men nu blir det ganska ofta. Jag tycker om att vara ute i verksamheten.

Tomas Johansson trivs i rollen som chef och säger att han en del

Branschens reaktioner på nya bolånereglerna

”Ett glädjande första steg” och ”Dagens besked är viktiga för branschen” är ett par kommentarer på regeringens nya bolåneregler. Men det finns aktörer som tycker att man borde gjort mer.

Regeringen föreslår tillsammans med samarbetspartierna flera förändringar av bolånereglerna. Bland annat vill man slopa det skärpta amorteringskravet och höja nivån på bolånetaket. I promemorian som nu remitteras föreslås även att Finansinspektionen inte längre ska ansvara för föreskrifter om bolånetak och amorteringskrav, utan att detta i stället ska regleras i en ny lag. Så här tycker några aktörer om de nya reglerna:

Q Alexander Fälldin är kommunikationsansvarig på Installatörsföretagen:

– Installatörsföretagen har jobbat för detta länge så det är mycket välkommet. Den nuvarande bostadsmarknaden har haft svårt att komma i gång efter några tuffa år och genom att ge hushållen lite större ekonomiskt utrymme så kan investeringarna öka.

Q Vilken betydelse får förslaget för bostadsbyggandet?

– Idag kommer unga individer inte in på bostadsmarknaden. Vi bedömer att dessa åtgärder kommer att leda till en ökad efterfrågan på bostäder. Men det räcker inte, för att bostadsbyggandet ska komma i gång på allvar krävs fler satsningar. För att rädda företag och jobb så måste till exempel höjningen av rotavdraget förlängas över 2026. Över 2 000 bygg- och installationsföretag gick i konkurs under 2024. Det är historiskt höga nivåer som kan jämföras med krisen på 1990-talet. Dessutom visar Boverkets senaste prognos att bostadsbyggandet inte kommer igång under 2025, säger Alexander Fälldin.

Q Anna Broman är näringspolitisk expert på Byggföretagen:  – Amorteringskrav och bolånetak har kostat mer än vad det smakat. Det här är ett glädjande första steg för att öka efterfrågan på bostäder och få fart på byggandet. Detta är väldigt likt det som den statliga kommittén föreslog, men vi menar att regeringen också måste gå vidare med det andra steget som kommittén också föreslog, säger hon. Byggföretagen har i en rapport från tidigare i år visat att ett höjt bolånetak, i kombination med att det extra amorteringskravet avskaffas, innebär att byggandet ökar med

500 till 800 bostäder per år.

– Trösklarna in till den ägda bostadsmarknaden behöver sänkas. Det är hög tid att möjliggöra för människor att köpa en bostad de egentligen har råd med, säger Anna Broman.

Enligt Byggföretagen har bostadsbyggandet fallit från nästan 70 000 till knappt 30 000 byggstarter på knappt tre år. Byggföretagen prognostiserar antalet påbörjade bostäder i lägenheter och småhus under 2026 till drygt 31 000.

– Sverige behöver komma tillbaka till en hög och jämn byggtakt, så att fler kan uppnå sina bostadsdrömmar, säger Anna Broman.

Q Erik Haara, vd på TMF:

– Dagens besked är viktiga för branschen. Regeringen ger signaler att man lyssnar på de förslag och inför reformer som branschen länge drivit. Men man borde ha gått ännu längre – och framförallt inte väntat så länge med att förslagen ska träda i kraft. Reformerna i sig är något som kan bidra till ett ökat byggande, och en viktig signal för de som står i startgroparna att göra sitt livs affär, säger Erik Haara, vd på TMF.

Q Gustaf Edgren är TMF:s bostadspolitiska expert: – Vi har följt utredningens försla-

get sedan det lades fram i november. Därefter har det varit tyst från regeringens sida. Varje förlorad månad har förvärrat läget för småhusindustrin – och lett till uppsägningar och konkurser. Nu får vi titta framåt, hoppas på ett lugnare geopolitisk läge, så kan detta bli en skjuts framåt för branschen, säger han och tillägger: – Det som är glädjande i det här beskedet är att man förbättrar förutsättningarna för eget ägande genom höjt bolånetak och inte enbart fokuserar på amorteringsfrågan.

Q Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande:

Hoppas att regeringsinitiativet kan få fart på byggandet, men frågan han ställer sig är till vilket pris.

– Återigen gör regeringen allt för att slippa ta ett eget ansvar för bostadsbyggandet. Istället för att hitta lösningar där staten driver en aktiv bostadspolitik lämpar man nu över risken på den enskilde. Amorteringsreglerna kom till av en anledning och lösningen på byggkrisen borde inte vara att unga personer återigen belånar sig upp över taknocken. Vi har tidigare föreslagit ett sänkt amorteringskrav vid höga räntenivåer, men den åtgärden bor-

de satts in i början av byggkrisen.

Q Eva Torberger är vice vd för Skanska Sverige:

– Äntligen presenteras förslag som innebär lättnader för bostadsköpare. Vi välkomnar förslagen, framför allt för att underlätta och sänka trösklarna för unga. Vi skulle också gärna se ett startlån för förstagångsköpare, säger hon och fortsätter:

– Det som presenteras idag är steg i helt rätt riktning. Vi ser fram emot fler politiska initiativ på området som får fart på bostadsbyggandet och har fokus på klimat och hållbarhet.

Q Joakim Henriksson, vd på Obos Sverige:

– Det är en efterlängtad reform som innebär ett verkligt trendbrott i svensk bostadspolitik. Att ta bort det skärpta amorteringskravet och samtidigt höja bolånetaket jämnar ut villkoren på bostadsmarknaden och är särskilt viktigt för de som inte har kapitalstarka föräldrar som kan hjälpa till. Det är ett viktigt steg för sänkta trösklar, ökad rörlighet och inkludering, säger han.

HENRIK EKBERG

Byggcheferna: ”Helhetsperspektivet måste få större plats”

Ett steg i rätt riktning, tycker Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinus om de nya byggreglerna, men hon befarar också att effekten urholkas när räntan sänks och bankerna samtidigt sänker sina ränterabatter.

Regeringens förslag om att höja bolånetaket och slopa det skärpta amorteringskravet är ett steg i rätt riktning för att öka rörelsen på bostadsmarknaden, menar Jeanet Corvinus.

– Som ordförande för Byggcheferna ser jag det som viktigt och välkommet – inte minst eftersom vi i branschen ser många stora och fina projekt som är på väg, men som dröjer längre än vad många företag hoppats på. I vissa fall längre än vad de ens befaras klara.

Därför, menar hon, behövs åtgär-

När räntan sänks, men bankerna samtidigt sänker sina ränterabatter, urholkas effekten

der som underlättar för hushåll att agera och för projekt att realiseras, även om detta, i största mån, påverkar de mindre projekten. Men det är också avgörande att se till helheten. – När räntan sänks, men bankerna samtidigt sänker sina ränterabatter, urholkas effekten. Då blir de politiska reformerna till stor del verkningslösa i praktiken, säger Jeanet Corvinius och fortsätter: – Vi får inte glömma att många företag i byggsektorn fortfarande kämpar med effekterna av pandemin. De så kallade coronalånen återbetalas nu i snabb takt. När de togs fram var förhoppningen att vänd-

ningen till bättre tider skulle hinna före, men den kom aldrig riktigt. För många har pengapåsen inte hunnit fyllas på som planerat, vilket skapar en extra ansträngd situation.

ENLIGT CORVINIUS ÄR det tydligt att hushållens förutsättningar att investera i nya bostäder hänger tätt samman med branschens stabilitet och framtidstro. Byggcheferna samlar tusentals chefer och ledare i bygg- och anläggningsbranschen. – Vi ser positivt på att staten tar ett tydligare ansvar för regelverket. Men vi efterlyser också en samordnad strategi där regering, Riksbank och banksektor agerar i takt. Bara då får vi full effekt för hushållen, för branschen och för samhällsekonomin, säger Jeanet Corvinius.

HENRIK

Anna Broman, näringspoitisk expert på Byggföretagen.

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Eva Torberger, vice vd för Skanska Sverige. FOTO: SKANSKA

EKBERG Jeanet Corvinius, ordförande för Byggcheferna. FOTO: BYGGCHEFERNA

”Byggbranschen vinnare på nya renoveringskraven”

Det handlar om klimatrenoveringar för miljardbelopp. Det uppdaterade EU-direktivet EPBD, som träder i kraft nästa år, kommer bli dyrt för svenska fastighetsägare. Men en vinnare är byggbranschen, menar Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta.

EU-direktivet om byggnaders energiprestanda, med den osmidiga förkortningen EPBD, har satt press på den svenska fastighetsmarknaden. Omkring 14 000 lokalbyggnader i Sverige ska renoveras till 2030, år 2033 höjs kravet till närmare 23 000 byggnader.

EPBD ställer krav på att energianvändningen i flerbostadshus ska minska med 16 procent med fokus på att det sämsta byggbeståndet förbättras, men det saknas ett exakt gränsvärde i direktivet. I Sverige är det Boverket som ska fastställa vad

Det här är EPBD

detta innebär i praktiken och myndigheten presenterar en utredning senast den 7 juli.

Fram till 2050 behöver svenska fastighetsägare minst fördubbla sina investeringar i energieffektiviseringar för att klara de nya energikraven. Kommer det att tillskjutas statliga eller kommunala medel för att fastighetsägare ska kunna klara energimålen?

– Om det krävs en fördubbling så måste vi ha någon form av stödsystem eftersom det inte kommer att gå för många fastighetsägare i Sverige. Vi tycker att EPBD är bra och man försöker begränsa klimatförändringarna. Utmaningen är om det krävs en stor tempoökning, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta.

Han menar att det i mycket handlar om timing, att tilläggsisolera fasaden samtidigt som man byter ut fönstren.

Förkortningen EPBD är ett EU-direktiv om byggnaders energiprestanda och står för Energy Performance of Buildings Directive. 2002 antogs EPBD för första gången av EU. 2024 antogs en skärpt revidering av EPBD, som är det direktiv som nu är aktuellt.

Den 7 juli presenterar Boverket en utredning om vilka effekter EPBD får i Sverige. Bland annat har man gjort en översyn av systemet med energideklarationer, tagit fram krav inom solenergi och en byggnadsrenoveringsplan.

– Renovering kan vara dåligt för klimatet. Vi får se upp så att vi inte gör oss själva en björntjänst, att klimatavtrycken från materialen blir större än det minskade klimatavtrycket från den lägre energian-

EPBD ska införas i svensk lag senast den 29 maj 2026. Syftet med EPBD är bland annat att minska energianvändningen och minska utsläpp av växthusgaser i byggnadssektorn. Kraven ställs stegvis. Alla lokaler med en golvyta över 500 m² ska förses med lämpliga solenergiinstallationer från och med årsskiftet 2027/2028 om de renoveras.

Alla nya bostäder ska från och med årsskiftet 2029/2030 förses med lämpliga solenergiinstallationer. EPBD ställer exempelvis krav på energiprestandacertifikat, alla byggnader som säljs

vändningen. Men om vi istället för att köpa nya material återvinner så mycket som vi kan så är det bra för klimatet. Det är väldigt viktigt att byggbranschen tar tag i den gröna omställningen med ökad cirkularitet.

Enligt Sveriges Allmännyttas egna beräkningar blir renoveringskostnaden 750 000 kronor per lägenhet, för de som kräver omfattande åtgärder. För de som kräver mycket omfattande åtgärder beräknas notan hamna på 1,9 miljoner kronor per lägenhet.

Q Totalt för allmännyttan skulle det handla om 565 miljarder konor. Hur ska fastighetsägarna klara det?

– Det är en väldigt stor summa, men slår vi ut detta på våra medlemsföretag på 25 års tid så landar vi på cirka 300 kronor per kvadratmeter och år. Det är vad medlemsföretagen lägger på renovering idag, men då

eller hyrs ut måste ha ett energicertifikat som visar hur energieffektiv byggnaden är och att alla nya byggnader ska vara ”nästan nollenergibyggnader”, vilket innebär mycket hög energieffektivitet. Sverige och de övriga medlemsländerna i EU ska ta fram långsiktiga strategier för att renovera det befintliga byggnadsbeståndet till en hög energistandard.

Minimum Energy Performance Standards (MEPS) gäller för kommersiella byggnader med sämst energiprestanda. 14 000 – 23 000 byggnader berörs

med mindre fokus på energiåtgärder. Så antingen kan man tvingas minska på vanlig renovering eller så kommer kostnaderna att öka, säger Björn Berggren.

Q Vem tjänar mest på EPBD?

– Byggbranschen har stora möjligheter med tanke på alla renoveringsobjekt som EPBD skapar. Naturligtvis måste också den branschen förbereda sig, bli mer effektiv och komma på nya och mer smarta sätt att arbeta på, säger han.

Sigrid Granström, energiexpert på Byggföretagen, tror att EPBD kan ”skapa möjligheter för byggbranschen att ta konkreta steg framåt i omställningsarbetet”.

– Klimatdeklarationer för hela livscykeln, tydliga definitioner av nettonollbyggnad och krav på energiprestanda för alla byggnader med omstöpta energideklarationer blir konkreta verktyg för såväl entre-

till 2030/2033. Ungefär 14 000 flerbostadshus i Sverige ska renoveras till 2030, år 2033 höjs kravet till närmare 23 000 byggnader. År 2035 ska Sverige säkerställa att energianvändningen minskat med 20 – 22 procent i bostadsbeståndet med fokus på de sämst presterande byggnaderna.  År 2050 ska hela byggnadsbeståndet vara omställt till nollutsläppsbyggnader. Det innebär att alla byggnader ska ha mycket låga energianvändningar och låga klimatutsläpp. En stor andel av energin ska komma från

förnybara källor.

EU-direktivet EPBD, som träder i kraft nästa år, ställer höga krav på de svenska fastighetsägarna.

Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta. FOTO: SVERIGES ALLMÄNNYTTA

Sigrid Granström, energiexpert på Byggföretagen.

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

prenörer som beställare och myndigheter. Här vill vi slå ett slag för klimatdeklarationer på projektnivå snarare än per byggnad. Inköp sker på projektnivå så redovisning bli enklare och mer korrekt på så sätt, säger hon.

Q Kan EPBD bli en kassako för svenska byggföretag?

– Absolut inte per automatik. Allt beror helt på vilka vägval som lagstiftarna tar, vilka tolkningar som får genomslag. Direktivet är tydligt med att åtgärder ska vara kostnadsoptimala, samtidigt är det övergripande målet ett byggnadsbestånd med nollutsläpp till 2050. En initialt för skarp tolkning riskerar att tvinga fram investeringar som inte är lönsamma, menar Sigrid Granström och pekar på att direktivet ändå öppnar för mycket nya jobb.

– Det är framför allt företag som identifierar EPBD som en affärsmöjlighet och bygger kompentens inom energirenovering som kan ha affärer att hämta hem, konstaterar hon.

Q Vad bör göras åt de mest energislukande fastigheterna?

– Att jobba med klimatskalet är en åtgärd som ofta förbises, men som

ger långsiktigt bra effekt. Det glöms dock alltför ofta bort till förmån för enklare åtgärder i exempelvis uppdaterade styrsystem och installationer. De här åtgärderna är också viktiga, men att se helheten är viktigast.  Enligt Sigrid Granström kommer det sannolikt behövas någon form av styrmedel för att nå målen i tid. Men hon varnar för direkta stöd för genomförande av åtgärder som gynnar de fastighetsägare som underlåtit att underhålla sina fastigheter.

Lotta Bångens, vd på Energieffektiviseringsföretagen, tycker att det är svårt att uttala sig om EPBD eftersom Boverkets utredning presenteras först den 7 juli.

– De mest energislukande fastigheterna måste förstås energirenoveras. Varje renoveringstillfälle borde användas för att energieffektivisera. Det är då lönsamheten är störst och jag hoppas att kommande regler säkerställer detta.

Q Blir det några sanktioner mot de fastighetsägare som struntar i att renovera?

– Det måste finnas sanktioner och en tillsyn värd namnet. Annars är det ingen idé med lagar och förordningar. Idag haltar tillsynen. Till exempel finns redan nu så kallade ändringsregler i BBR. Reglerna innebär att energieffektivisering alltid ska beaktas när man utför ändringar i byggnader. Många verkar inte veta om detta, och kommuner utövar i princip ingen tillsyn. Men med bättre tillsyn och nya tydliga föreskrifter kring energieffektivisering kan det här bli toppen. Det är samhällsekonomiskt vettigt att se till att lönsamma åtgärder i byggnader blir utförda, säger Lotta Bångens. Agneta Persson, teknisk chef på konsultföretaget Anthesis, tycker också att det är svårt att uttala sig om effekterna av EPBD, eftersom Boverkets utredning inte blir klar förrän den 7 juli.

Här är energislukarna

Närmare 3 000 fastigheter i Stockholm, Göteborg och Malmö har så pass hög energiförbrukning att de måste energirenoveras enligt EU:s uppdaterade direktiv EPBD. Det visar Byggvärldens granskning där vi tagit del av Boverkets siffror.

Direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, införs i svensk lag om ett år. EPBD ställer krav på att de sämsta 16 procenten av flerbostadshusen renoveras, men det finns inget exakt gränsvärde i direktivet. Det är det upp till varje medlemsland att fatta beslut om.

Med de sämst presterande brukar man avse en energiprestanda mellan 175–190 kWh/m² motsvarande energiklass F i flerbostadshus eller ännu sämre, över 200 kWh/m² (energiklass G).

År 2035 ska 20 – 22 procent av de sämst presterande byggnaderna i bostadsbeståndet ha renoverats till en högre energiklass.  Byggvärldens granskning av närmare 3 000 fastigheter i landets storstäder visar att det är många som inte håller måttet ur energisynpunkt. Vissa av husen har en extremt hög energianvändning på över 500 kWh/m2 och år.

ETT AV HUSEN i Johanneberg i Göteborg har en energiprestanda på 518 kWh/m2 och år.  På Stora Essingen i Stockholm har ett flerbostadshus en ännu högre energianvändning, 556 kWh/m2 och år. I Tygelsjö utanför Malmö återfinns den allra högsta noteringen, hela 728 kWh/m2 och år. Vi har listat 20 fastigheter med högst energianvändning i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Husen i Stockholm med högst energianvändning

Energiprestanda kWh/m2, år

1 Vänskapsvägen 38 556

2 Kyrkogårdsvägen 77 518

3 Kyrkogårdsvägen81 518

4 Parmmätargatan 22A 481

5 Kungssätravägen 15A 463

6 Badstrandsvägen 14 445

7 Hägerstalund 1 444

8 Mäster Mikaels Gata 8 444

9 Eksätravägen 457 443

10 Eksätravägen 463 443

11 Stora Nygatan 9 437

12 Högbergsgatan 13A 419

13 Brådstupsvägen 21 394

14 Yttersta Tvärgränd 9A 386

15 Gustafsborgsvägen 22 379

16 Katarina Kyrkobacke 5B 378

17 Yttersta Tvärgränd 9B 377

18 Nytorgsgatan 7 376

19 Klackvägen 18 372

20 Nytorgsgatan 5A 372

Agneta Persson, Anthesis.

FOTO: ANTHESIS

– För lokalbyggnader införs minimikrav för energiprestanda (så kalllade MEPS). Det innebär för de byggnader som har sämst energiprestanda att de måste genomföra energieffektiviserande åtgärder. Kraven kommer att skärpas ytterligare om några år, säger hon och tillägger:

– För bostäder handlar det om att byggnaderna med sämst energiprestanda ska energieffektiviseras. Den svåraste kategorin att mobilisera till energirenovering kommer att vara småhusen. Husens värde skiljer sig i olika delar av landet och det kan vara svårare att få banklån beroende på läge.

AGNETA PERSSON MENAR att EPBD kan bli en god marknad för svenska byggföretag, men att det krävs nya finansieringslösningar.

– Byggföretag som utvecklar attraktiva affärsmodeller för energirenovering kommer att ha en god marknad. I Danmark finns Landbyggefonden som många svenska allmännyttiga bolag tittar längtansfullt på. I Nederländerna finns National Heat Fund med förmånliga lån som skulle kunna vara en förebild för Sverige.

Husen i Göteborg med högst energianvändning

Energiprestanda kWh/m2, år

1 Framnäsgatan 25 518

2 Klippan 12 352

3 Bredängen 41V 345

4 Bredängen 39 345

5 Allmänna Vägen 48A 344

6 Tumlehedsvägen 86 335

7 Klippan 22 321

8 Backängen 28 321

9 Nylänningen 3 321

10 Holmbacken 2 319

11 Nyhagen 46 318

12 Klippan 14 311

13 Ängslyckan 52 310

14 Holmbacken 3 308

15 Humlekärret 72S 305

16 Sösbacken 49 305

17 Holmbacken 4 305

18 Klippan 8 304

19 Londongatan 56 304

20 Londongatan 56 304

Husen i Malmö med högst energianvändning

Energiprestanda kWh/m2, år

1 Tygelsjö Skolväg 3A 728

2 Ola Brorssons Väg 6A 556

3 Ola Brorssons Väg 6C 556

4 Ola Brorssons Väg 6B 556

5 Tegnérgatan 53 397

6 Tegnérgatan 58 388

7 Hasselgatan 13 381

8 Strandgatan 10 336

9 Torngatan 4A 332

10 Torngatan 4D 332

11 Nygårdsvägen 6 315

12 Rådmansgatan 11A 297

13 Frans Henriksgatan 5A 296

14 Rasmusgatan 24 285

15 Geijersgatan 12A 283

16 Karlshamnsgatan 3 283

17 Karlskronaplan 11 282

18 Klagshamnsvägen 5 278

19 Svedalavägen 95A 273

20 Hyvelplan 1A

267

EVA-MARIA FASTH

FOTO: GETTY IMAGES

Spadtag för två nya huskroppar i Konstnärliga-projektet

Häromveckan togs det första spadtaget för miljardprojektet Konstnärliga vid Götaplatsen i Göteborg. Byggvärlden har hört med projektchefen på Skanska om utmaningarna i det tekniskt avancerade bygget och om anslutningen till Västlänken.

Akademiska Hus investerar 1,9 miljarder kronor i de nya byggnaderna vid Götaplatsen där Göteborgs universitets konstnärliga fakultet kommer att samla de båda institutionerna högskolan för konst och design (HDK-Valand) och högskolan för scen och musik (HSM).

PROJEKTET OMFATTAR EN ombyggnad av nuvarande Artisten samt tillbyggnad av två nya huskroppar; en mot Götaplatsen och en mot Johannebergsgatan. Om- och till-

byggnadsprojektet omfattar sammanlagt cirka 45 000 kvadratmeter. Skanskas del gäller en utförandeentreprenad i samverkan. Jimmy Johansson är projektchef på Skanska.

Q Ombyggnationen av Artisten är ju klar, hur gick det arbetet?  – Det goda samarbetet med Akademiska Hus, Göteborgs universitet och våra underentreprenörer har borgat för att vi kunnat lämna över ombyggnaden av Artisten i enlighet med ursprunglig tidplan och med ett mycket lyckat utförande som alla är mycket nöjda med.

Q Och nu påbörjas alltså arbetet med de båda huskropparna, vilka är de främsta utmaningarna där?

– Främst byggnadstekniskt i form av mycket höga krav på akustik. Både i form av transmissioner

mellan rum och rumsakustiskt i de många specialsalar som finns i byggnaderna. Detta är något vi även jobbat med i ombyggnaden av Artisten, den erfarenheten kommer komma väl till pass i den fortsatta nybyggnationen.

Q Det blir en uppgång till Konstnärliga från Västlänken vid Korsvägen, hur kommer den att utformas?

– Det blir rulltrappa, trappa och hiss ned från Konstnärliga till en betongtunnel som sedan via ytterligare rulltrappor går ned i berget. I vår entreprenad ingår dock bara en råyta i delen som ligger inuti byggnaden. Installationer och rumskomplettering utförs av WLC som har hela Korsvägsstationen.

Q Akademiska Hus investerar 1,9 miljarder i projektet, hur stor är er del?

– Riktkostnaden är från början satt till cirka 1,3 miljarder, säger Jimmy Johansson.

Malin Broberg är rektor vid Göteborgs universitet.

– Det är glädjande att äntligen få sätta symboliska spadar i jorden för Konstnärliga. Byggnaden kommer att bli en fantastisk mötesplats för studenter, forskare och göteborgare. Universitetet vill fortsätta vara en del av Göteborgs stadsbild och här kommer vi vara mitt i det pulserande stads- och kulturlivet.

NYA KONSTNÄRLIGA KOMMER bland annat att innehålla verkstäder, multisalar, danssalar, konsertsalar, teatrar, gallerier, ateljéer, musikrum, fotolabb, studior, kontor, café och restaurang.

– Vi är väldigt glada över att tillsammans med Göteborgs univer-

sitet förverkliga det här projektet. Byggnaden Konstnärliga blir ett fantastiskt tillskott till stadsmiljön i centrala Göteborg – både för universitetets verksamheter och för göteborgarna i stort. Det är ett fint exempel på hur vi kan utveckla kunskapsmiljöer som bidrar till stadens puls och kulturella liv, säger Ali Ranji, projektdirektör på Akademiska Hus.  OM- OCH TILLBYGGNADSPROJEKTET omfattar sammanlagt cirka 45 000 kvadratmeter, varav Konstnärliga fakulteten kommer att hyra 26 200 kvadratmeter. Övriga ytor innefattar ett parkeringsgarage och kontorsytor. Tillbyggnaden planeras att vara klar till sommaren 2029. Inflyttning för den Konstnärliga fakulteten sker etappvis med start i den ombyggda Artisten från sommaren 2027. HENRIK EKBERG

Första spadtaget för Konstnärliga. Henric Benesch, dekan för Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet, Miriam Ståhlgren, ordförande Konstkåren Ali Ranji, projektdirektör på Akademiska Hus, Per-Anders Ericsson, regionchef på Skanska, Malin Broberg, rektor vid Göteborgs universitet.

FOTO: AKADEMISKA HUS

Skiss på nya Konstnärliga vid Götaplatsen i Göteborg. Till höger syns Göteborgs konstmuseum och till vänster Göteborgs stadsteater. BILD: THAM & VIDEGÅRD

Akademiska Hus investerar 1,9 miljarder i nya Konstnärliga, för Skanska är riktkostnaden satt till cirka 1,3 miljarder kronor. FOTO: AKADEMISKA HUS

Det finns många förvaringsmöjligheter i förarhytten.

Renault satsar på diesel

Trots de senaste årens elektrifiering är intresset för dieseldrivna transportbilar fortfarande stort. Renault Master dCi av årets modell innebär ett rejält facelift med nya avancerade digitala förarstöd och en instrumentering i toppklass

Det har varit stort fokus på elbilar och Renault som för länge sedan gick i bräschen med eldrivna personbilar har satsat mycket resurser på att ta fram även eldrivna transportbilar.

Men fortfarande finns det en marknad för traditionella fossildrivna fordon anpassade för hantverkare och företagare som behöver pålitliga dieselalternativ.

Till det yttre är det svårt att se någon skillnad mellan dieselmodellen och den eldrivna varianten, designen är i stort sett densamma och det som främst kännetecknar nya Master är fronten som påminner om amerikanska lastbilars. Enligt Renault är den nya fronten inte bara ett stilgrepp utan innebär även aerodynamiska fördelar som minskar bränsleförbrukningen.

FÖRARMILJÖN DOMINERAS AV en ny 10-tumsskärm som ger en tydlig överblick över bilens funktioner och navigation, och genom Renaults multimediasystem OpenR Link kan föraren enkelt koppla upp sin mobil

och använda den direkt via bilens display.

Renault har också satsat på säkerhet och komfort. Master har utrustats med en digital innerbackspegel, vilket ger föraren bättre sikt bakåt, särskilt i mörker och vid dåligt väder. Dessutom har bilen en mängd digitala förarstöd, exempelvis filhållningsassistans och adaptiv farthållare.

TRE PERSONER FÅR plats i framsätet, och mittsätet kan fällas ner för att användas som lunchbord eller kontorsyta. Detta är en detalj som gör stor skillnad för hantverkare och företagare som ofta använder förarhytten som kontor.

Det finns generösa förvaringsutrymmen i hytten, hela nio stycken med en total volym på 135 liter, och det innebär gott om plats för doku-

Renault Master dCi 2025

Grundpris 419 900 kr (exkl moms)

ment, verktyg och personliga tillhörigheter.

Renault Master finns i tre versioner med både fram- och bakhjulsdrift. På den svenska marknaden erbjuds tre motoralternativ: 130, 150 och 170 hästkrafter. Samtliga motorer är mer bränsleeffektiva än tidigare, och enligt Renault har förbrukningen minskat med 1,5 liter per 100 kilometer. Det innebär en koldioxidreduktion på 39 gram per kilometer, vilket är bra både för miljön och för driftsekonomin.

Renault framhåller gärna att de arbetat strategiskt för att minska sitt beroende av utländska leverantörer i allmänhet och utomeuropeiska leverantörer i synnerhet. Master tillverkas i Batilly i Frankrike, och 84 procent av komponenterna kommer från franska underleverantörer. Motorerna och växellådorna till-

Förarmiljön har uppgraderats med en ny 10-tumsskärm och Renaults OpenR Link-system.

Fordonet har ett lastutrymme på upp till 13 kubikmeter, en maximal lastvikt på 1625 kilo och dragkapacitet på 2 500 kilo.

verkas i Frankrike. Även batterierna monteras där, men själva cellerna produceras av LG i Polen.

Renault Master är en transportbil som lever upp till dagens krav på digitalisering. Oavsett om man

CO2-utsläpp: Från 194 g/km

Bränsleförbrukning (blandad körning): Från 7,5 l/100 km

Motoralternativ: Diesel: 130, 150, 170 hk

Växellåda: 6-växlad manuell eller 9-stegad automat

Betyg

Plus

Komfort

Digitala förarstöd

väljer diesel, el eller väntar in den kommande vätgasmodellen är detta ett fordon med genomtänkt funktionalitet och smarta lösningar för yrkesförare.

PETER FREDRIKSSON

Lastutrymme: 10,8 eller 13 m³

Max lastvikt/dragvikt: 1 625/2 500 kg

Drivning: 2WD med fram- eller och bakhjulsdrift

Minus

Hög malusskatt

Höga koldidioxidutsläpp

Master har fått en frontdesign är inspirerad av amerikanska lastbilar.

Fiberförstärkt putsbruk

Q Finja Betong kompletterar sitt utbud med ytterligare ett pumpbart och fiberförstärkt putsbruk, Finja Fiberbruk A. Det nya fiberbruket går att kombinera med glasfibernät och är anpassat för putsning både ovan och under mark.

Q Finja Fiberbruk A är ett bruk för tunn putsning på underlag av murverk för utsatta konstruktioner som exempelvis socklar, fristående murar, kallmurar samt suterräng- och sluttningshus.

Q Putsbruket används i kombination med glasfibernät och kommer även att ingå i Finjas sockelputssystem.

www.finja.se

Byggglädje för de minsta

Q Det ska kanske byggas och hamras lite även på semestern? Eller i alla fall läsas en bok för barn eller barnbarn. I boken Hugo hamrar får vi följa med när Hugo hjälper sin morfar att bygga en alldeles egen lådbil. I morfars verkstad är det fullt av spännande verktyg och delar. Tillsammans sågar, spikar, skruvar och målar de tills bilen är färdig. Men hur många hjul behövs? Och vad måste man ha på huvudet innan man rullar iväg?

Q Med lekfulla frågor till läsaren och fina illustrationer blir detta en interaktiv och lärorik berättelse om skaparglädje, samarbete och hur roligt det är att bygga något tillsammans. www.lavaforlag.se

Stenbord av nytt marmormaterial

Q Nu har det svenska möbeltillverkaren Fogia och formgivaren Monica Förster tagit fram bordsserien Kern i tillverkade av Outt. Serien Kern finns i olika höjder och former i färgerna vit, grå och brun terrakotta.

Q Outt är ett nytt hållbart material som framställs av spillrester från marmorbrott i norra Italien. Materialet är resultatet av en innovativ lösning för att återanvända marmorflis (som länge har använts för att tillverka exempelvis terrazzo) tillsammans med marmordamm – som här fungerar som bindemedel.

Q Outt är ett material med en unik karaktär, med en marmorhalt på hela 85 procent, resterande är cement.

www.fogia.com

Gräsklippare för ljudkänsliga miljöer

Q Stihl breddar sitt batteridrivna sortiment med lanseringen av RMA 7 RV – en robust och ergonomisk gräsklippare utvecklad för yrkesanvändning i ljudkänsliga miljöer. Med hög prestanda, låg ljudnivå och flexibel körning passar den perfekt för gröna ytor i exempelvis bostadsområden, parker och kring skolor och sjukhus.

Q Gräsklipparen har ett robust chassi med ytterhölje i gjuten aluminium och inre kåpa i polymer, vilket ger hög tålighet utan att öka vikten. För att skydda vid kontakt med kanter och murar är modellen även utrustad med utbytbara slitskydd.

www.stihl.se

Innovativ snörslå

Q Med CPL Duo 30 finns inte längre behovet av att gå tillbaka eller kasta tillbaka ändkroken, som med traditionella snörslå. Istället kan snöret enkelt vevas fram och tillbaka mellan husen, vilket underlättar påfyllning av krita.

Q Huset är tillverkat av robust ABS-plast och har en stor öppning för enkel fyllning av krita samt ett bajonettlock. Det delbara locket förenklar vid byte av snöre.

Q Produktens 30 meter långa flätade kritsnöre ska ge tydliga och skarpa markeringar. CPL Duo 30 är utrustad med en metallvev med 3:1-utväxling och en ergonomisk frigöringsknapp som gör det möjligt att dra ut kritsnöret utan att veven snurrar.

www.hultaforsgroup.com

Ökad räckvidd och elektriskt stege

Q Volvo Construction Equipment (Volvo CE) har nu lanserat den nya generationen av sina hjulgrävare EWR 150 och 170, de har bland annat fått en ökad räckvidd, ökad lyftkapacitet och över en halvmeters minskad svängradie. EWR150 har även fått tio procent högre motoreffekt.

Q De nya versionerna har en ökad lyftkapaciteten över maskinens front, tack vare att lyftcylindrarna har större diameter. De har även en nydesignad längre tvådelad bom som ger ökad räckvidd.

Q En Volvo-patenterad elektriskt infällbar stege kommer också att introduceras på modellerna från 2026, tillsammans med ny fyrhjulsstyrning.

Tre nya golvspackel

Q Mapeis Uniplan Zero-serie utökas med tre nya golvspackel där alla varianter är pumpbara, fiberförstärkta, cementbaserade och självutjämnande för alla typer av ytor inomhus. Alla varianter lämpar sig också för både flytspackling och fallkonstruktion, samt ingjutning av elektrisk eller vattenburen golvvärme.

Q 350 DR Zero appliceringstjocklek 6-60 mm ska ha självnivellerande egenskaper och ha mycket bra tryck- och böjhållfasthet.

Q 380 TDR Zero med appliceringstjocklek 5-50 mm ska vara snabbtorkande och klar att beläggas efter fyra timmar.

Q 400 Zero med appliceringstjocklek 5-50 mm har mycket goda tryck- och böjhållfasthetsegenskaper. Klar att beläggas med vattentätningsmembran, golvbeläggningar och trägolv efter 1–2 dagar.

www.mapei.se

Bygg utan mygg

Q XL-Bygg har tagit fram den växtbaserade, svensktillverkade sprayen XL-Mygg i samarbete med Sjö & Hav. Alla Sjö & Havs produkter är biologiskt nedbrytbara med omtanke för både miljön och den som arbetar utomhus.

Q Sprayen ska vara effektiv mot både mygg, fästingar, bromsar och andra blodsugande och bitande insekter.

www.xlbygg.se

Av: Annika Rådlund

www.byggvarlden.se/foretagspaket

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör

Laskaris Serdaris NCC Sverige AB NCC Property Development AB

Mathias Rystedt Billström Riemer Andersson Bygg AB (publ) MölnDala Fastighets AB

Projektrubrik Kommun Byggkostnad

Nybyggnad av kontorshus i Solna Solna stad 2-3 mdkr

Nybyggnad av flerbostadshus och verksamhetslokaler i Mölndal

Mölndals stad 1-1,5 mdkr

Henrik Lundin Peab Sverige AB Vasakronan AB Nybyggnad av hotell och kontor i Uppsala Uppsala kommun Ej officiell

Andreas Johansson ByggPartner i Dalarna AB Region Gävleborg Om- och tillbyggnad av akutmottagningen vid sjukhus i Gävle

Gävle kommun 1 mdkr

Stefan Danielsson Peab Sverige AB Hitachi Energy Sweden AB Tillbyggnad av transformatorfabrik i Ludvika Ludvika kommun

Petter Larsson

831 mkr

Patrick Gottlieb K 21 Entreprenad AB Smögen Lax AB Nybyggnad av fiskodling i Kungshamn, etapp 1 Sotenäs kommun 600 mkr

Pontus Gejervall Peab Sverige AB Lansa Fastigheter AB Nybyggnad av flerbostadshus i Partille Partille kommun 400-500 mkr

Mattias Karlsson K-Fast Holding AB K-Fast Kilen AB Nybyggnad av bostäder i Ormesta, Örebro, etapp 2 Örebro kommun 350-400 mkr

Simon Wedeborg Skanska Direkt AB AB Karlskronahem ROT och stambyte i flerbostadshus i Karlskrona Karlskrona kommun 180 mkr

Martin Cronholm Peterson & Hansson Byggnads AB Kommunfastigheter i Laholm AB Ombyggnad av kontor i Laholm Laholms kommun

160-170 mkr

Mikael . Garantell AB Göteborgs Egnahems AB Nybyggnad av flerbostadshus på Björlanda, N1 Göteborg, etapp 2 Göteborgs stad 160 mkr

Marcus Åkerlund M3 Bygg AB Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna Renovering av flerbostadshus i Solna, etapp 1 Solna stad 155 mkr

Torbjörn Yderstam Lindbäcks Bygg AB Ikano Bostadsproduktion AB

Lisa Hoffner

Elin Celmins

Besqab Projektutveckling AB Besqab Projektutveckling AB

Nybyggnad av flerbostadshus i Gustavsberg, Värmdö Värmdö kommun 100-200 mkr

Nybyggnad av bostäder och förskola i Kungsängen, Uppsala etapp 1 Uppsala kommun 100-200 mkr

Viktor Svensson YLAB Larssons Bygg AB Evolv Fastigheter AB Nybyggnad av lager och logistikcenter i Upplands Väsby Upplands Väsby kommun 150 mkr

Johanne Fallhagen Skanska Sverige AB Falu Kommun Nybyggnad av anpassad skola i Falun Falu kommun 140 mkr

Josefin Grahm JM AB JM AB Nybyggnad av flerbostadshus i Malmö Malmö stad 120-150 mkr

Patrik Bengtsson NCC Sverige AB AB Stockholmshem Stambyte i flerbostadshus i Stockholm Stockholms stad 127 mkr

Lisa Hoffner

Elin Celmins Besqab Projektutveckling AB Besqab Projektutveckling AB Nybyggnad av bostäder och restaurang i Kungsängen, Uppsala etapp 1 Uppsala kommun

100-150 mkr

Joakim Lundgren ByggPartner i Dalarna AB Diös Fastigheter AB Hyresgästanpassning till skola och butik i Falun Falu kommun 117 mkr

Andreas Berggren Omexom Övik Energi AB Nybyggnad av transformatorstation i Örnsköldsvik

Örnsköldsviks kommun 115 mkr

Jesper Forsman Asplunds Bygg i Mellansverige AB Jönköping Energi AB Nybyggnad av fördelningsstation i Jönköping Jönköpings kommun 110 mkr

Sofia Buffay COBAB Sverige AB Stockholms stad Fastighetskontoret Upprustning av badanläggning i Älvsjö, Stockholm Stockholms stad 100 mkr

Daniel Turesson Anders Bång NCC Sverige AB Fortifikationsverket ROT-renovering av Kasern 1 i Halmstad Halmstads kommun

100 mkr

Magnus Andersson Protective System Svenska AB Bostads AB Poseidon Stamrenovering i flerbostadshus i Göteborg Göteborgs stad 95 mkr

Jonas Byström Metrolit Byggnads AB AB Svenska Bostäder Stambyte i flerbostadshus i Tensta, Stockholm Stockholms stad 80-100 mkr

Daniel Sjöberg Skeppsviken Bygg i Skövde AB Jemmett Lidköping AB Nybyggnad av flerbostadshus i Lidköping Lidköpings kommun

Lisa Hoffner Elin Celmins

Kristoffer Nyquvist

76 mkr

Besqab Projektutveckling AB Besqab Projektutveckling AB Nybyggnad av bostäder i Kungsängen, Uppsala etapp 1 Uppsala kommun 50-100 mkr

Åhlin & Ekeroth Byggnads AB Region Östergötland Tillbyggnad av sjukhus i Norrköping Norrköpings kommun 50-100 mkr

Martin Dahlgren Markelia AB Järfälla 124 Fastighetsutveckling AB Nybyggnad av flerbostadshus i Järfälla Järfälla kommun 50-100 mkr

Kenny Nilsson Mecon Bygg AB Mecon Bostad AB Nybyggnad av flerbostadshus i Sigtuna Sigtuna kommun 50-80 mkr

Simon Wolfenstein Storsjöhus Bygg AB Evolon Affärsutveckling AB Nybyggnad av fritidshus i Storuman Storumans kommun

Kai Simfors HA Bygg Entreprenad AB Öckerö kommun Om och tillbyggnad av reningsverk i Öckerö Öckerö kommun

50-80 mkr

60 mkr

Tomas Samuelsson Rune Adielsson Byggnads AB Mölndalsbostäder AB Utvändigt underhåll av flerbostadshus i Mölndal Mölndals stad 60 mkr

Sagvan Abdulsatar NCC Sverige AB Region Sörmland Nybyggnad av produktionskök vid regionssjukhus Karsudden, Katrineholm Katrineholms kommun 60 mkr

Emil Svensson Byggklason i Vimmerby AB Västervik Miljö & Energi AB Nybyggnad av återvinningscentral i Västervik Västerviks kommun 58 mkr

Johan Sjölund AB CD BYGG Stadsfastighetsförvaltningen Nybyggnad av förskola i Göteborg Göteborgs stad 50-55 mkr

Niclas Olsson

Pernilla Karlsson Mta Bygg & Anläggning Skåne AB Oktogonen Väla KB Ombyggnad av affärshus i Helsingborg Helsingborgs stad 51 mkr

Lars-Åke Nilsson Otto Nilssons Byggnads AB Höörs Fastighets LokalAB Om- och tillbyggnad av verksamhetslokaler i Höör Höörs kommun 50 mkr

Salvijus Stankus Cebeco Group Galären i Luleå AB Ombyggnad av hotell i Luleå

Konkurser i byggbranschen

FÖRETAG KOMMUN

Stockholms län

Dynamic solutions Scandinavia AB Tyresö

Ronqvist Rör AB Vallentuna

KVS Glas & Byggteknik AB Sollentuna

Luftens hjältar AB Tyresö

Familjens Entreprenad AB Årsta

Nordiska Ställningsteamet AB Älvsjö

Capitoline AB Skärholmen

08:a Riv & Röj AB Stockholm

LANU BYGG AB Stockholm

THP Kleaa VVS AB Järfälla

Byggfantasterna i Stockholm AB Huddinge

Munkholmens Trä och Betong AB Märsta

DARA transport AB Solna

JUBO Construction AB Skå

Karolkyl AB Stockholm

Custom Living Group AB Stockholm

Bygget 262 Stockholm AB Tyresö

Spikat Roslagen AB Åkersberga

Ranteks AB Stockholm

F & M Entreprenad i Stockholm AB Stockholm

TCR TAK AB Södertälje

Smidesproffsen Stockholm AB Stockholm

Fro Consulting AB Stockholm

Infra flow AB Tyresö

LV Bygg AB Årsta

värmegruppen sverige AB Sundbyberg

Norrterra AB Stockholm

ADLUX EL AB Tyresö

Q-MAX Construction AB Stockholm

Södermanlands län

Neal.z holding AB Nyköping

Abcon Entreprenad AB Katrineholm

Jönköpings län

J Ståhl Måleri AB Jönköping

SWE Transport och Bygg AB Sävsjö

Kalmar län

LND Sverige AB Färjestaden

Skåne län

Btt Rivningsspecialisten AB Malmö

Löddeköpinge Entreprenad AB Löddeköpinge

Skånes Bygg & Pooltjänst AB Malmö

Svenssons i Gualöv Holding AB Gualöv

JFK Group AB Malmö

DO Rivningstjänst AB Malmö

Wood Work Warehouse AB Limhamn

MGN Bygg i Skåne AB Malmö

AmLuu AB Bromölla

C&E Byggarbete i Skåne AB Hjärup

Västra Götalands län

Snickarna i Tanum AB Stenungsund Femten Gruppen AB Borås

SDA Entreprenad AB Surte

Siggi Bygg AB Askerön

Göteborgs El och Tele AB Hisings Backa Värmlands län

Expert Bygg i Kil AB Vålberg Västmanlands län

Westerås Brand AB Västerås

Medins Måleri i Västerås AB Västerås Gävleborgs län

Prenova Bygg och Projektutveckling AB Gävle

Västernorrlands län

Ankarsviks Entreprenad AB Ankarsvik

Norrbottens län

Zummit AB Gällivare

Luleå kommun 50 mkr

Hållbarhetsprofil går in i Oljibes styrelse

Ägarfamiljen i Oljibe har på bolagets årsstämma utsett Nickie Excellie till ny styrelseledamot. 2022 utsågs hon till Årets Unga Fastighetskvinna av Fastighetssverige.

Nickie Excellie har sedan 2021 varit på Alecta fastigheter, dels i rollen som hållbarhetsansvarig och sedan 2022 är hon del av bolagets ledningsgrupp som chef för hållbarhet, kommunikation och inköp. Dessförinnan arbetade hon bland annat på Magnolia Bostad och PwC. Nickie är utbildad civilekonom från Jönköpings universitet och har haft ideella styrelseuppdrag tidigare. 2023 vann hon utmärkelsen Årets Unga Hållbarhetsprofil och 2022 var hon finalist i Årets Unga Fastighetskvinna. Båda tävlingarna arrangeras av Fastighetssverige.

Nickie Excellie beskrivs av Oljibe som en ”driven och engagerad

Tornstadens byggbolag rekryterar ny vd

Q Styrelsen i Byggnads Tornstaden har utsett Mattias Gustafson till ny vd med tillträde den 1 september. Rekryteringen är en del av bolagets och koncernens långsiktiga satsning på fortsatt tillväxt och utveckling i de tre storstadsregionerna.

Mattias Gustafson har en gedigen bakgrund inom byggbranschen med flera ledande roller under de senaste 25 åren. Han kommer närmast från rollen som vd för Kålltorps Bygg och dessförinnan har han bland annat varit vd och koncernchef för Betonmast Sverige.

Mattias ersätter Staffan Waldenström, som varit anställd i bolaget sedan 2007 och som lämnar sin nuvarande roll som vd för att gå vidare till en ny bransch.

Joakim Sköld ny vd för Vedum Q Sedan 1 juni är

Joakim Sköld ny vd för Vedum Kök & Bad. Han ersatte då Magnus Efraimsson som kvarstår som ägare och styrelseledamot. Innan Joakim Sköld tog över som vd för Vedum hade han rollen som vice vd och operativ chef under ett halvår. Tidigare har han haft uppdrag som vd i andra bolag och jobbat i ledande befattningar inom främst tillverkningsindustrin, både i Sverige och internationellt. Den röda tråden är

ledare som brinner för hållbarhet, verksamhetsutveckling och att bygga team”.

– Vi är stolta och glada över att välkomna Nickie till vår styrelse där hon kommer bidra med nya perspektiv och insikter. Nickie är en välmeriterad hållbarhetsprofil i fastighetsbranschen som kommer bli en stor till gång i vårt styrelse arbete men även som strategiskt bollplank till företagets ledning och hållbarhetsteam i vårt arbete med att vara en ledande aktör i byggbranschens gröna klimatom ställning, skriver ägarfamiljen i ett pressmeddelande.

att uppdragen alltid handlat om förändring, utveckling och förbättring.

HSB Bostad hämtar vd från Skanska bostadsutveckling

Q I början av september tillträder Jenny Bergendorff som ny vd för HSB Bostad. Jenny kommer närmast från en tjänst som regionchef för Skanskas bostadsutveckling i Stockholm och har en bakgrund som bland annat chefsjurist.

Nuvarande vd Jonas Erkenborn går i pension. Han kvarstår som vd tills Jenny Bergendorff tillträder tjänsten i början av september.

Byggvarubedömningen har ny vd

Q Byggvarubedömningens styrelse har utsett Katrin Dahlström till ny vd. Hon har i över 30 år arbetat med fastigheter och projektutveckling i ledande befattningar, bland annat som vd för Ebab i Stockholm. Sedan december 2024 har Katrin varit interim-vd för Byggvarubedömningen, och tillträdde permanent den 1 juni 2025.

Ny kundansvarig på NCC

Property Development

Q Amanda Braun har rekryterats som ny Kundansvarig till NCC Property Development i Stockholm. Amanda har arbetat med fastighetsuthyrning i över tio år och kommer närmast från Fastighetsägarna Ser-

Hon hoppas själv kunna bidra med sin erfarenhet av hållbarhet och kommunikation till styrelsen. – Oljibe är ett fantastiskt bolag med spännande tillväxtplaner och stor kompetens. De är också ambitiösa inom hållbarhet och har högt ställda klimatmål. Jag hoppas att min erfarenhet inom framför allt hållbarhet och kommunikation blir ett fint tillskott i styrelsen och jag ser fram emot att utveckla bolaget vidare tillsammans med styrelsen, ägarna och bolagets fantastiska medarbetare, säger Nickie Excellie.

HENRIK EKBERG

Nickie Excellie blir ny styrelseledamot i Oijibe. FOTO: OIJIBE

vice. Amanda tillträdde den 19 maj.

Ny regionchef för Svevia Q Till hösten tillträder Johan Hammarlund som regionchef för Svevia, division Anläggning, region Syd. I befattningen ingår att leda och utveckla regionens verksamhet med fokus på affärsutveckling, lönsamhet och tillväxt i ett av Sveriges mest expansiva geografiska områden.

Johan Hammarlund kommer närmast från rollen som affärsenhetschef på Sweco, där han ansvarade för en nationell verksamhet inom projektledning i infrastruktursektorn. Han är civilingenjör i grunden och har mer än 20 års erfarenhet från bygg- och anläggningsbranschen, bland annat som distriktschef inom anläggning på Skanska.

Hon återvänder till Structor Riskbyrån Q Malin Östensson återvänder till Structor Riskbyrån Stockholm och stärker upp bolaget med specialistkompetens inom civilt försvar, krisberedskap och kontinuitetshantering. Hon kommer senast från konsultföretaget 4C Strategies, och har tidigare varit forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Malin var anställd som senior specialistkonsult på Structor Riskbyrån mellan 2020 och 2023. Hon har drygt 20 års erfarenhet inom försvars- och säkerhetsområdet, med

bakgrund från bland annat FOI. Hon har arbetat såväl med det militära försvaret, som med civilt försvar och krisberedskap.

Han är ny vd och delägare i Structor Mark Stockholm Q Från och med den 16 maj har Structor Mark Stockholm AB en ny vd och delägare i Mikael Eriksson. Han kommer närmast från Norconsult i Stockholm och tar över rollen efter Hans Lundin, som efter närmare 12 år som vd är kvar i bolaget som seniorkonsult, styrelseledamot och delägare.

Mikael Eriksson har cirka 17 års erfarenhet i ledarroller och som konsult inom infrastrukturområdet. Han har byggt upp och varit avdelningschef för väg- och trafikavdelningen på Norconsult i Stockholm, en avdelning som idag omfattar 20 personer. Parallellt med avdelningschefsjobbet har Mikael också varit uppdragsledare i statliga och kommunala infrastrukturprojekt.

White Arkitekter rekryterar till Göteborgskontoret

Q Jenny Mäki ansluter till White Arkitekter efter att ha varit kreativ ledare och VD för Rodeo Arkitekters Göteborgsetablering. Innan dess jobbade hon med att bygga upp Whites Oslosatsning. Hon kommer att ha Göteborg som bas men fortsätta arbeta internationellt, med en affärsutvecklande roll inom studion Kontor och ID.

Ny regionchef för MVB i Skellefteå

Q MVB har rekryterat Peder Dahlberg som ny regionchef för verksamheten i Skellefteå. Med över 35 års erfarenhet från byggbranschen – från snickare till projektchef – får MVB en ledare med både branscherfarenhet och lokal förankring.

Peder Dahlberg inledde sin karriär som snickare på NCC och har därefter haft flera ledande roller inom byggbranschen – bland annat som arbetsledare, platschef, arbetschef och senast som projektchef.

Hon blir Swedisols nya vd

Q Swedisol, branschföreningen för Sveriges mineralullsproducenter, har rekryterat Carolina Larsson till tjänsten som ny vd. Carolina kommer närmast från tjänsten som certifieringschef på Sweden Green Building Council. Hon tar över efter

Veronica Koutny Sochman som går vidare till tjänsten som vd på Byggmaterialindustrierna efter fyra år som vd för Swedisol.

Carolina Larsson tillträder som vd den 15 september 2025.

Lambertsson stärker sitt säljteam i norra Sverige

Q Lambertsson fortsätter sin satsning i norr. Felicia Klint har sedan en tid tillbaka rollen som regional säljare.

Nu förstärks teamet ytterligare genom rekryteringen av Nicole Isrossi, som utgår från Umeå och arbetar i området mellan Umeå och Sundsvall. Nicole Isrossi har flera års erfarenhet från branschen, bland annat från Skanska Rental, och kommer närmast från rekryteringsbranschen.

Ny vd för Bengt Dahlgren Stockholm AB

Q Simon Bergström blir ny vd för Bengt Dahlgren Stockholm AB. Han har varit på företaget i nära 18 år. Han började på Bengt Dahlgren direkt efter sin civilingenjörsexamen från KTH, och har sedan dess haft flera ledande roller inom bolaget. Genom åren har han spelat en central roll i företagets tekniska utveckling, tillväxt och i att forma den kultur som präglar Bengt Dahlgren idag.

Svedbergs har fått ny vd Q Martina Axell är ny vd för Svedbergs. Hon har tidigare varit vd för Granngården AB och Unilin Nordic AB, samt haft ledande roller på AJ Produkter och IKEA i Sverige, Storbritannien och Nederländerna.

Svedbergs fortsätter satsa på den lokala produktionen. Ett steg inom detta är att de nyligen gjort en stor investering i en ny maskin för att göra produktionen av badrumsmöbler mer kostnadseffektiv och hållbar.

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

utbildar alla i

Våra utbildningar leder till utveckling och förändring. Upptäck vårt kursutbud.

www.byggakademin.com

Tel 010-228 15 55

Johan Hammarlund

Simon Bergström

Malin Östensson

Felicia Klint och Nicole Isrossi

Mattias Gustafson

Martina Axell

Peder Dahlberg

Jenny Bergendorff

Mikael Eriksson

Joakim Sköld

Carolina Larsson

Jenny Mäki

Katrin Dahlström

Flyttbar fasadmålning ger fler möjligheter

I Kristianstad kommer en fasadmålning att målas på en husvägg, för att sedan monteras ner i 190 delar och monteras upp igen på ett flertal olika fasader.

– Vad vi har kunnat hitta har detta inte gjorts någon annanstans i världen, säger Jonas Rosenberg, kommunikationschef på bostadsbolaget AB Kristianstadsbyggen, ABK.

Gigantiska vallmoblommor kommer från och med i höst att pryda en 300 kvm stor husvägg i centrala Kristianstad i Skåne. Tanken är dock inte att muralmålningen ska vara där permanent.

– Fasaden som ska målas försvinner med stor sannolikhet inom fem år då vi planerar bygga ett nytt hus på platsen, säger Karl-Henrik Persson, vd på det kommunala bostadsbolaget ABK.

Vi har fått långt över tusen positiva reaktioner

Planen är att det unika verket så småningom kommer att monteras ner i 190 delar och delas upp i åtta separata konstverk som ska monteras på andra hyresfastigheter som ABK har i kommunen.

– Motivet målas på befintliga fibercementplattor som sitter monterade på fasaden sedan huset färdigställdes, vilket möjliggör att målningen kan flyttas. När det blir dags skruvas fasadplattorna ner och monteras upp på fasader i Degeberga, Åhus, Arkelstorp, Önnestad och Tollarp.

JONAS ROSENBERG SOM är kommunikationschef på ABK berättar att det var Skanska som en gång byggde fastigheten. Motivet kommer att målas på plats direkt på fasadplattorna.

– VI har inte hittat något annat verk i den här storleken där det redan i framtagandet av motivet varit klart att konstverket ska delas upp i mindre målningar som efter en tid ska flyttas till andra fasader - ett konstverk som får två olika liv, både som en helhet och som fristående delar.

Det är en lösning som ska sprida glädje och öka trivseln för många över tid.

– Vi gör det här dels för att utsmycka platsen, för att liva upp en central plats i Kristianstad, och för att kunna sprida konst även ut till våra hyresgäster och allmänheten som besöker orterna runt om i Kristianstads kommun. Vi tyckte också att det var roligt att kunna göra ett världsunikt konstverk.

På frågan vad som är mest utmanande i projektet svarar han så här:

– Det var utmanande att hitta ett motiv som både fungerar på den stora väggen som en helhet och på de åtta olika fasaderna som enskilda konstverk. Sen kan det bli en utmaning att flytta konstverket om ett antal år, exempelvis om någon av plattorna går sönder tills dess eller när de ska flyttas.

Q Hur valdes motivet?

– Vi valde ut ett antal muralkonstnärer som vi ansåg hade stilar som passade bra för att klara av ett motiv som både skulle vara en helhet och fungera som fristående delar. Vi erbjöd dessa att delta i en direktupphandling där konstnären med lägsta anbudspris fick uppdraget. Fasadprojektet ser han som en lyckad satsning.

– Jag tror att det mest lyckade är att konstverket kommer att få två liv och vara till glädje för många. Sen har motivet varit enormt uppskattat och vi har fått långt över tusen positiva reaktioner på Facebook – och inga negativa.

ANNIKA RÅDLUND

Flyttbar fasadmålning

Q Var: Centrala Kristianstad.

Q Beställare: Bostadsbolaget AB Kristianstadsbyggen (ABK).

Q Motivet målas på: Befintliga fasadplattor.

Q Konstnär: Malin ”Korallpionen” Sparrvardt.

Q Färg som används: Flügger.

Q Start för projektet: 1 september 2025.

Q Färdigställs: 12 september 2025.

Q Kostnad: 250 000 kronor exklusive moms.

Det storskaliga motivet kommer att användas på en husgavel för att sedan återbrukas på flera olika fasader i Kristianstads kommun.

SKISS: MALIN SPARRVARDT

När muralmålningen delas upp kommer den att placeras ut på olika fasader. FOTO MED SKISS: JONAS ROSENBERG/MALIN SPARRVARDT

Konstnären Malin Sparrvardt framför väggen med fibercementplattor som ska målas. FOTO: JONAS ROSENBERG/ABK