högtid & tradition
Påsken
– en salig blandning av traditioner Varför äter vi ägg vid påsk, klär ut oss till påskkärringar och var kommer påskharen ifrån egentligen? Påsken då vi firar Jesu uppståndelse är en tid fylld med symboler och traditioner som inte bara har sina rötter i kristendomen. påskkärringar. Påskkärringar har troligen sina rötter i häxtron på 1600-talet och är enligt gammal svensk folktro en häxa som flyger på en kvast till Blåkulla. Förr trodde man att det övernaturliga var särskilt aktivt under högtider. Man trodde då att häxorna flög till Blåkulla på skärtorsdagen och återvände på natten till påskdagen. Idag är det barnens tradition där de på skärtorsdagen klär ut sig till påskkärringar och knackar dörr för att önska glad påsk och överlämna små gåvor, som tecknade påskkort, som tack bjuds ofta barnen på godis eller småpengar. foto: Mabel Amber/Pixabay
påskris. Förr i tiden förekom självplågeri under långfredagen, som att använda björkris för att piska varandra, detta för att återuppleva Jesu smärta. Riset kallades fastlagsris och på 1700-talets slut började det även dekoreras med färgglada band och pappersblommor. Med åren försvann traditionen med fastlagsris men det pyntade björkriset flyttade istället in i de svenska hemmen och är idag det vi kallar påskris. Påskriset och pyntet symboliserar även vårens grönska och pånyttfödelse. foto: Alex Giacomini/Ikon
videkvistar. Under våren pyntas hem med videkvistar och på palmsöndagen tågar barn in på gudstjänsten, viftandes med videkvistar, ”nordens palmer”. Videkvistarna sparas sen till nästa års askonsdagsgudstjänst som inleder fastan. Då bränns de torra kvistarna upp och askan används för att stryka ett kors i pannan på gudstjänstdeltagarna. Den symboliska handlingen påminner om vår dödlighet, om syndernas mörker, men också om möjligheten att vända om och få förlåtelse för våra synder. 8
foto: Janine Meuche/Unsplash
