påsken

– en salig blandning av traditioner

Varför äter vi ägg vid påsk, klär ut oss till påskkärringar och var kommer påskharen ifrån egentligen? Påsken då vi firar Jesu uppståndelse är en tid fylld med symboler och traditioner som inte bara har sina rötter i kristendomen.

påskkärringar. Påskkärringar har troligen sina rötter i häxtron på 1600-talet och är enligt gammal svensk folktro en häxa som flyger på en kvast till Blåkulla. Förr trodde man att det övernaturliga var särskilt aktivt under högtider. Man trodde då att häxorna flög till Blåkulla på skärtorsdagen och återvände på natten till påskdagen. Idag är det barnens tradition där de på skärtorsdagen klär ut sig till påskkärringar och knackar dörr för att önska glad påsk och överlämna små gåvor, som tecknade påskkort, som tack bjuds ofta barnen på godis eller småpengar.

påskris. Förr i tiden förekom självplågeri under långfredagen, som att använda björkris för att piska varandra, detta för att återuppleva Jesu smärta. Riset kallades fastlagsris och på 1700-talets slut började det även dekoreras med färgglada band och pappersblommor. Med åren försvann traditionen med fastlagsris men det pyntade björkriset flyttade istället in i de svenska hemmen och är idag det vi kallar påskris. Påskriset och pyntet symboliserar även vårens grönska och pånyttfödelse.

videkvistar. Under våren pyntas hem med videkvistar och på palmsöndagen tågar barn in på gudstjänsten, viftandes med videkvistar, ”nordens palmer”. Videkvistarna sparas sen till nästa års askonsdagsgudstjänst som inleder fastan. Då bränns de torra kvistarna upp och askan används för att stryka ett kors i pannan på gudstjänstdeltagarna. Den symboliska handlingen påminner om vår dödlighet, om syndernas mörker, men också om möjligheten att vända om och få förlåtelse för våra synder.

foto: Mabel Amber/Pixabay

foto: Alex Giacomini/Ikon

foto: Glen Carrie/Unsplash ägg. Under påsken står ägget i fokus. Vi målar och pyntar påskriset med urblåsta ägg, vi ger påskägg till varandra och vi äter massor av ägg. Ägget symboliserar Jesu uppståndelse, skalet är en symbol för graven och genom det hårda skalet bryter Kristi liv fram. Längre tillbaka åt man inte ägg under fastan, hönsen värpte inte heller lika mycket ägg under vintern men lagom till att fastan var över hade man istället ägg i överflöd. Ägg sågs som en lyxvara och blev en naturlig del av påskmaten.

påskharen. Påsken, då vi firar livets återkomst, förknippas ofta med påskharen. Det beror på att haren ses som en symbol för fruktbarhet på grund av sin förmåga att fortplanta sig i rask takt. Haren har länge förknippats med vårliga ritualer och förekom redan under hedniska vårfester. Traditionen med just påskharen började på 1600-talet i den tyska staden Heidelberg. I mitten av 1800-talet lanserades påskharen som en påsksymbol riktad till barn av godis- och leksaksindustrierna. Det var även runt den här tiden som påskkort började bli en tradition i Tyskland för att senare sprida sig till Sverige. I början av 1900-talet når påskharen även Sverige. Eftersom ägget också ses som en symbol för fruktbarhet och återfödelse har traditionen att påskharen gömmer påskägg foto: Coco Tafoya/Unsplash för att låta barnen leta efter dem växt fram.

foto: Ales Krivec/Unsplash påskens färger. Påsken färgsätts ofta med gult och lila. Den gula färgen symboliserar solen, glädjen och återuppståndelsen.

Troligen har tradition om ägg bidragit till påskens gula färg, genom äggulan och de gula kycklingarna. Äggens gulor symboliserar även de återuppståndelsen och solen. Den andra typiska påskfärgen är lila som är kyrkans liturgiska färg under fastan fram till påsk. Lila är botens och ångerns färg och symboliserar förberedelse.

påskliljor. Namnet påsklilja kommer sig av att den brukar blomma till påsk och den används därför ofta som prydnad kring påsken. På påskdagen ställs påskliljorna fram på altaret i kyrkan och ofta delas de ut efter påskdagens gudstjänst till alla som har deltagit. Även påskliljan påminner om solen i både form och färg.