kyrkliga textilier

– ett rikt kulturarv

I de flesta församlingar och kyrkor finns många intressanta och vackra textilier av olika slag. Det handlar om ett konsthantverk som har utvecklats under lång tid och vårdats i generationer. Frågan är hur allt detta började?

Det var på 300-talet som kyrkliga textilier började tillverkas. Innan dess var altaret och kyrkorna utan textila utsmyckningar. Det finns ett dokument från 390-talet, där den grekiske kyrkofadern Chrysostomos uppmanar de kristna att hellre ge kläder åt de fattiga än dränka altaret i gyllene dukar. Från medeltiden och framåt har man klätt altaret med altardukar, som symboliserar antingen Jesu krubba eller Jesu grav. Altardukarna hade också en praktisk funktion som var att suga upp fukt från altarets stenskiva.

Under tidig medeltid hade man en skiva av metall som täckte altarets framsida, den var ofta rikt dekorerad och kallades för antemensale, vilket betyder ”framför bordet”. Dessa antemensaler ersattes sedan av så kallade antependier, som består av ett tyg som hänger framför altaret. Antependierna var och är fortfarande ofta tillverkade av siden eller sammet och är rikt broderade. Under 1600-talet var det vanligt att församlingens framträdande släkter skänkte kyrkliga textilier till kyrkan och på dessa fanns ibland även deras släktvapen avbildade och broderade. Altaret kan också prydas upptill av en bred bård som kallas altarbrun. Den kan vara broderad eller bestå av en bred knypplad spets.

Förutom altarets textilier finns det en mängd kyrkliga textiler så som predikstolskläden, som hänger framför predikstolen samt mässhakar, korkåpor, stolor, nattvardstextilier och bårtäcken. Antalet kyrkliga textilier varierar så klart från kyrka till kyrka och har tillverkats i olika tyger och tekniker utifrån ekonomiska förutsättningar, men också beroende av moden och trender. Under 1960- och 70-talet till exempel tillverkades de flesta kyrkliga textilier i ylle och förenklades i stil och utförande.

Här i Solna församling finns en rik samling av kyrkliga textilier från olika tider, tack vare våra fyra kyrkor, från Solna kyrka som uppfördes på medeltiden fram till den senast uppförda, Råsunda kyrka år 1968.

Kyrkvaktmästare Susanne Eriksson visar ett kalkkläde och en mässhake i Solna kyrka.

Solna kyrka har så klart de äldsta textilierna, dock finns ingenting bevarat från medeltiden. Solna kyrkas äldsta textilier är från 1600- och 1700-talet men de flesta är tillverkade under 1800- och 1900-talet. Det senaste tillskottet anskaffades så sent som på 2000-talet, då församlingen gjorde en stor satsning på nytt antependium, predikstolskläde, mässhake, stolor och nattvardstextilier. Dessa tillverkades i franskt siden med broderier utförda av Handarbetets vänner.

Hagalunds kyrka som är vår näst äldsta kyrka och uppfördes 1906 har en del textilier från den tiden. Därefter uppfördes Löftets kyrka 1961 och utrustades med hjälp av och tack vare Huvudsta kyrkliga syförening, som för övrigt fyller 100 år i år, med textilier typiska för tiden. Kyrkan är inte längre i bruk och tygerna förvaras och används numera i Kyrkans hus. Bergshamra kyrka uppfördes ett år efter Löftets kyrka, år 1962 och även den har typiska 60-talstextilier. Värt att uppmärksamma i Bergshamra kyrka är den stora altartavlan som tillverkades av textilkonstnären Anna Lisa OdelqvistKruse.

Råsunda kyrka från 1968 har också tidstypiska textilier i ylle med starka färger. Den röda mässhaken och stolan går mer i orange än rött och var på 1960-talet en vanlig och uppskattad färg.

Svenska kyrkans rika innehav av textilier är en stor glädje för oss alla, som får ta • del av ett konsthantverk av hög kvalitet och stor skönhet.

text: Anders Isacsson foto: Helene Wallin