På djupet
I fokus
Kyrkorna kallas att bygga fred igen
Kalendariet
Samla kraft att stå upp för demokratin Solna församlingsblad nr 2/2025
Fika, lyssna & njut här i sommar!
till sam mans
tillsammans TEMA nr 2/2025
ust nu befinner vi oss i en tid av förändring, både i världen i stort och här i Solna församling. Kyrkoherde Niklas Lång har avslutat sin tjänst i församlingen och gått vidare till Västerås stift, vi vill tacka för allt han har bidragit med. Under tiden vi söker en ny kyrkoherde har jag fått förtroendet att bära ledarskapet vidare som tillförordnad kyrkoherde. Ett uppdrag som är både spännande och meningsfullt.
I september stundar kyrkovalet och med det början på en ny mandatperiod i Svenska kyrkan. Din röst är viktig för hur vi formar framtiden, i församlingen och i kyrkan som helhet. I en tid då demokratins värden utmanas, påminns vi om värdet av att få påverka och om ynnesten att få vara med och bygga. i år firar vi också 100 år av ekumenik och påminns om vikten av att samlas kring det vi har gemensamt, snarare än att fokusera på det som skiljer oss åt. Vi firar att kyrkoledare från hela världen, efter ett krigssargat Europa, samlades i Stockholm för att tillsammans bygga fred genom samförstånd och samarbete, något som är lika viktig nu som då.
Tillsammans
bär vi församlingen. Tack för att du är en del av vår gemenskap.
TIPSET
LÄS MER
Skanna QR-koden för att läsa Solna
församlings tidigare kyrkoherde
Niklas Långs avskedspredikningar.
vad ordet ”tillsammans” betyder i våra egna liv är något vi hela tiden behöver reflektera kring –från det liv vi vill skapa här i Solna till det avtryck vi vill göra i världen, i den värld vi också delar med människor som i detta nu lever i krig och rädsla.
Vi vet inte hur framtiden kommer att bli. Men vi vet att vi inte står ensamma i det vi går igenom. I samtal, i gemensamt engagemang och i Guds närhet kan vi hitta kraft.
tillsammans bär vi församlingen. Tack för att du är en del av vår gemenskap.
Mats Rydinger Tf kyrkoherde i Solna församling
PÅ DJUPET 4
Inne
I FOKUS 10
BLI MEDLEM 15
KONTAKT 17
KORSORD 17
KALENDARIET 18
HEJ
KONFIRMAND!
Det finns fortfarande platser kvar till konfirmation med läger i Trysil och Åre för dig som är född 2010/2011. Anmäl dig via >> svenskakyrkan.se/ solna/konfirmation
SOMMAR I SOLNA
Följ med på utflykt!
Du kan också lyssna till ljuv musik i Ulriksdals slottskapell, eller ta en fika ute i det gröna. >> Fler semestertips på sidan 18–19
Solna församlingsblad
Vid utebliven tidning, ring oss på 08-546 646 00 så skickar vi det aktuella numret till dig.
Utgivare: Solna församling
Box 1006, 171 21 Solna
Telefon: 08-546 646 00
E-post: solna.forsamling @svenskakyrkan.se
Ansvarig utgivare: Mats Rydinger
Redaktörer: Charlotta Häägg & Johanna Norin
Form & omslag: Pernilla Gripenvik
Redaktionsgrupp: Pernilla Gripenvik, Charlotta Häägg & Johanna Norin.
Redaktionen ansvarar för text och bild där inget annat anges.
Tryck: Åtta45
Distribution: Citymail Upplaga: 46 000 ex Taltidning: Iris Media
RÖSTA I KYRKOVALET 8–21 SEPTEMBER
I höst är det kyrkoval. Vill du rösta?
Då behöver du vara medlem i Svenska kyrkan – senast den 15 augusti. Din röst är viktig för vilken riktning kyrkan tar framåt. Som medlem får du vara med och påverka vilka frågor som ska prioriteras i både din församling och i hela Svenska kyrkan. Läs mer på: >> svenskakyrkan.se/solna/kyrkoval
PÅ DJUPET Är demokratin hotad – och vad kan vi göra?
När sanningen förvrids – vem står upp för demokratin?
Hur skyddar vi demokratin i en värld av lögner?
text: linda newnham/verbum
illustration: sophie ekman/verbum
foto: mikael johansson/verbum
Tala högre för din röst
BLI MEDLEM
FÖR ATT RÖSTA
Gör din röst hörd!
Bli medlem i Svenska kyrkan senast 15 augusti för att få rösta i kyrkovalet. Skanna QR-koden för att bli medlem och forma kyrkans framtid!
ni ska lära känna sanningen, och sanningen ska göra er fria, sa Jesus. Men det är lättare sagt än gjort. För vi lever i lögnens tid – i alla fall om man frågar filosofen och debattören Åsa Wikforss –och det får konsekvenser för demokratin.
– Politiker har i alla tider använt sig av lögnen för att dölja obekväma sanningar. Men förr kunde demokratier hantera det genom att medier granskade makten och avslöjade lögnerna. Och när det skedde trodde människorna på avslöjandena och fördömde lögnaren.
Det här är nu satt ur spel, då många får sin information från alternativa källor istället för redaktionella medier med faktakoll och ansvariga utgivare.
– Många nås inte ens av faktakontroller, bruset är så stort. Och de som gör det viftar ofta bort det som en produkt av ”folkets fiender”. Även om man förstår att det är en lögn, tycker man ofta att det är okej, så länge det är den egna sidan som ljuger. Det händer i ett polariserat samhälle, säger Åsa Wikforss.
vi träffar Åsa tillsammans med Clara Olsson, förbundsordförande för Svenska kyrkans unga, för att samtala om hoten mot demokratin – och hur vi alla kan hjälpas åt att skydda den.
– Demokratin behöver erövras av varje generation. Det vi tar för givet idag kan vara borta imorgon, säger Åsa.
4 tips
FÖR ATT BLI EN BÄTTRE KRITISK GRANSKARE
1 LÄS FÖRST
Dela inte utan att kolla källan. Har den ansvarig utgivare? Känner du inte igen den: When in doubt, throw it out.
2
TÄNK EFTER
Verkar det rimligt med tanke på vad du vet om världen?
Ja, många av oss har tagit demokratin för självklar, en grundstomme i vårt svenska samhälle.
Sanningen i sig kommer inte att försvinna. Påståenden är sanna oavsett om vi tror på dem eller ej. Det behöver vi inte oroa oss för. Frågan är hur vi får fler att tro det som är sant, för vi befinner oss i ett läge där kunskapen hotas, och det får stora konsekvenser för demokratin.
Filosofiprofessor Åsa Wikforss om sanningen
Länge gick det också framåt för de liberala demokratierna, men sedan några år tillbaka har utvecklingen vänt. Mer än dubbelt så många länder rör sig nu i en autokratisk riktning (autokrati = envälde) jämfört med de som går mot ökad demokrati. Och 71 procent av världens befolkning lever i en autokrati, visar den senaste demokratirapporten från V-Dem Institute vid Göteborgs universitet.
– Och det är inte bara nya demokratier som Ungern som tycks sköra, utan även väletablerade undermineras – som USA nu när Trump är tillbaka på presidentposten, säger Åsa.
men spelar det någon roll? Ja, det spelar enorm roll och vi måste prata mer om varför demokratin är viktig innan den nedmonteras, uppmanade Åsa och Mårten Wikforss för något år sedan i boken ”Därför demokrati.”
– Det finns en minnesförlust eftersom den generation som minns diktaturens fasor, alltså min föräldrageneration, håller på att dö ut. Just mina föräldrar hade turen att bo i Sverige, men de såg ändå vad fascismen gör med människor och länder, och förde kunskapen vidare till sina barn. Men andra världskriget är länge sedan nu och idag kan många
3
DUBBELKOLLA
Finns nyheten i flera oberoende medier? Om inte – var skeptisk.
ungdomar inte riktigt svara på varför fascism är så farligt, säger Åsa.
– Vi unga växer också upp i en tid då det finns många saker att oroa sig för, som klimatförändringar, krig och ekonomisk utsatthet. Och man orkar inte oroa sig för allt, utan ser till sin egen personliga trygghet först, säger Clara.
– Ja, och där ser auktoritära krafter sin chans. Otrygghet och rädsla är känslor de här krafterna göds av. Därför vill de gärna förstärka intrycket av otrygghet för att sedan kunna säga: ”Vi lovar att ta i med hårdhandskarna, det är bara vi som kan fixa det här”, säger Åsa.
Så vad ser ni då som demokratins främsta fördelar?
– Demokratin inger hopp, den är en möjlighet för människor att få tänka på och jobba för en bättre framtid, säger Åsa. Hon menar att också kyrkan kan spela en viktig roll i att kanalisera det hoppet. I en värld där människor allt oftare möts av budskapet att det inte finns något kvar att kämpa för, säger kyrkan: Det gör det visst!
– Det knyter an till en av demokratins grundläggande idéer, insikten: ”Vi kan ha fel”. När det inte blir bra kan vi i en demokrati ändra kurs. Politiker som inte gör bra ifrån sig röstar vi bort. Det finns ett ansvarsutkrävande. Och det hänger såklart samman med hoppet om ett bättre samhälle, säger Åsa.
AKTA DIG FÖR KONSPIRATIONSTEORIER
Det är nästan alltid desinformation som vill få dig att misstro seriösa källor som forskare och journalister.
Men framför allt, påta lar hon: Demokratier kri gar inte med varandra och det har aldrig varit svält katastrof i en demokrati. Folkhälsan förbättras lik som välstånd och jämställdhet, medan spädbarnsdödligheten sjunker. Och så vidare.
– Demokratier är inte perfekta, men alternativet har genom historien medfört betydligt större lidande, säger Åsa.
men om demokratierna är så himla bäst, varför då denna tillbakagång?
Vad hände? Självklart har många faktorer spelat in, men de populistiska och högerextrema partierna började växa sig starka kring 2010, ungefär samtidigt som de smarta telefonerna kom och sociala medier tog fart. Ett tag fanns det en stor optimism kring detta, det pratades om att det skulle leda till en demokratisering av kunskap, världen skulle bli öppnare och friare, men istället möjliggjorde det en flodvåg av fejkade nyheter och lögner. Nu riskerar det att bli ännu värre.
– Med AI är det inte bara lätt att massproducera fejkade bilder och nyheter, tekniken kan också användas för att övertyga via chattar. Och algoritmerna på plattformarna premierar det som får oss att stanna kvar på dem, vilket inte är den sansade sanningen utan det sen-
sationella som skapar rädsla och ilska. Demokratiskadliga aktörer har lärt sig att utnyttja detta, säger Åsa.
Är ni unga rustade för det här? Ni som ändå vuxit upp med sociala medier.
– Nja, i skolan får vi visserligen lära oss mycket om källkritik, men sättet man jobbar på gör att källkritik upplevs som tråkigt och jobbigt snarare än intressant, viktigt och relevant. Man förstår inte riktigt varför det är så viktigt även i vardagen, säger Clara.
Men en liten lögn här och där, bidrar det verkligen till att välta ett helt system?
– Nej, men detta görs systematiskt för att skapa en alternativ världsbild. Som Rysslands eller SD:s trollfabriker som sprider så kallad svart propaganda anonymt. Det gör källkritik omöjlig, avsändaren behöver inte ta ansvar, och genom många olika konton skapas intrycket att budskapet kommer från flera, oberoen-
71
procent av världens befolkning lever i en autokrati (envälde), visar en rapport från V-Dem Institute vid Göteborgs universitet.
>> Biskop Andreas Holmberg uppmanar oss att sluta ta demokratin för given.
Läs mer på sidan 9
Clara Olsson är förbundsordförande för Svenska kyrkans unga – en ung röst i både kyrka och samhälle.
Åsa Wikforss är professor i filosofi och ledamot i Svenska Akademien och författare. Hon slog igenom 2017 med boken "Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender". I dag är ämnet än mer aktuellt när AI och
algoritmer gjort lögner lättare att sprida.
KORT OM MISSTAG ELLER MED FLIT?
Misinformation:
Oavsiktligt felaktig information, misstag.
Desinformation:
Avsiktligt falsk eller vilseledande information.
de källor, vilket gör det lättare att tro på, säger Åsa.
– För unga är humor och satir en viktig inkörsport. Och ofta avfärdar man saker med att ”det var ju bara ett litet skämt”, även om man kanske framställer alla invandrare som kriminella och steg för steg förändrar folks åsikter, säger Clara.
En annan sak som hänt är förstås Donald Trump, som utan att blinka ljuger för sitt folk och därmed låter mer som Rysslands och Kinas ledare – där lögn utmålas som sanning.
– Att Trump blev omvald visar att vi lever i en ny tid. En lögnens tid, säger Åsa.
Vad kan vi som vill värna demokratin göra? Vad behövs?
– Det är svårt, men försök att vara källkritisk så att du inte för falska budskap vidare, säger Clara.
– Ja, om du delar något vidare får du för sjutton gubbar vara säker på att det kommer från en pålitlig källa, det är ett ansvar vi alla har. Och bete dig väl. Vi behöver ett offentligt samtal som är öppet för olika infallsvinklar, fritt från hot och hat, så att olika grupper vill och vågar komma till tals, säger Åsa.
– Jag återgår till tron och hoppet, det är viktigt att vi odlar hopp. Tron på att saker kan bli bättre ger drivkraft att förändra, säger Clara.
Om en vän, kollega eller granne tror på och sprider desinformation, vad kan jag göra då?
– Om du vill nå fram kan du inte vara föraktfull, även om du känner förakt för åsikten. Du måste försöka skapa en dialog, visa respekt för personen som människa och sedan försöka vidga hens bild och kunskaper. Det är inget som görs i en handvändning utan det är ett långsiktigt åtagande, säger Åsa.
att delta i civilsamhället – och stärka det – är också en bra motståndshandling. Där civilsamhället exempelvis kan vara innebandyklubben, ett bildningsförbund, Svenska kyrkan, Naturskyddsföreningen, Svenska Freds …
– Forskning visar att de länder som klarar av att skydda sig mot auktoriseringsprocesser har ett starkt civilsamhälle. Polen var för bara något år sedan inte längre en demokrati. De klarade läget bland annat tack vare sitt starka civilsamhälle, att människor engagerade sig – ett starkt civilsamhälle kan mobilisera många människor, säger Åsa.
– Civilsamhället är också som ett demokratiskt mikrokosmos, där du får se hur demokratin fungerar från idé till handling. Många upplever att de saknar förmåga att påverka samhället eller att göra sin röst hörd, vilket får en att tvivla på demokratin. Men i din förening eller församling kan du se hur processen fungerar. Vi tar tillvara på allas tankar och åsikter för att kunna fatta bra beslut. Ja, du får träna demokrati i vardagen, säger Clara.
– Och som sagt prata om detta, öka medvetenheten om demokratins värde och sårbarhet, så att fler vill engagera sig i frågan, säger Åsa.
Demokratin har inget evigt liv av sig självt.
PÅ DJUPET Demokratin är som ett gammalt kyrktorn –stabilt men ständigt i behov av underhåll. Biskop Andreas Holmberg menar att Svenska kyrkan har en viktig roll i att värna mångfald och stå emot krafter som vill riva ner det vi byggt upp.
– Vi måste sluta ta demokratin för given. Den har inget evigt liv av sig självt, säger han.
Svenska kyrkan kan bidra genom att vårda sin demokratiska struktur samt fortsätta samla människor som är olika.
– Visa, i både ord och handling, att mångfald är en styrka och rikedom. Och utmana individualismen, för en individualism som går för långt gör oss inte bara ensamma, utan undergräver också demokratin. Så att påminna om att vi hör ihop är viktigt.
Hur bemöter Svenska kyrkan antidemokratiska krafter?
– Det är en riktig utmaning. Vi är ganska sårbara när valdeltagandet är lågt. Det är förhållandevis lätt att komma in här och påverka. Alternativ för
Biskop Andreas Holmberg
är en engagerad röst för demokrati.
Sverige sitter idag i kyrkomötet, och enligt mig har de en tydlig autokratiseringsagenda, de vill undergräva demokratin, även om de själva inte skulle uttrycka sig så.
– Ger man sådana krafter teologisk legitimitet, måste vi andra möta det med god teologi. Bibeln talar tydligt om att främlingen är välkommen och att mångfald inte är ett ont, utan skapad och önskad av Gud.
Hur kan jag som enskild engagera mig?
– Rösta i kyrkovalet. Är du under 30 kan du gå med i Svenska kyrkans unga. Sitt inte bara vid skärmen och oja dig eller tryck på gilla-knappar. Vi måste vara beredda att försvara demokratin mer handgripligt genom att manifestera på gator och torg.
Hundra år av gemenskap
I FOKUS 1925 samlades kyrkoledare från hela världen i Stockholm. Mötet, som ägde rum i ett krigssargat Europa, blev ett genombrott för ekumeniken – och ett tecken på hopp. I en tid av splittring och polarisering är utmaningarna minst lika stora idag.
text: anna jonasson/verbum
illustration: sophie ekman/verbum foto: alvin
KORT OM EKUMENIK
Ekumenik innebär att kristna i olika kyrkor och samfund träffas och har gemensamma aktiviteter. Ordet ekumenik kommer från grekiskans ”oikos”, som betyder hus. Ekumenik kan beskrivas som att leva tillsammans i samma hus.
Källa: Sveriges kristna råd
När ledarna plötsligt stod på samma scen blev de tvungna att börja prata med varandra.
– ekumenikens år innebär en uppmaning till alla kyrkor att ta sig tid för fred, säger Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd.
Har du någonsin tänkt på människorna och Gud som ett hushåll där världen är vår gemensamma bostad och vi ansvarar för varandras försörjning? Det är ett sätt att beskriva ekumenik, enligt henne.
– Ekumenik handlar om att vi är gjorda för att höra ihop med varandra och med Gud. Det är någonting djupt naturligt att vilja fördjupa det vi vet är ett faktum, nämligen att vi hör ihop. Först när vi är ett kan världen känna hopp och tro igen.
kyrkorna hade vänt sig mot varandra och stått på olika sidor under kriget och även i olika utsträckning legitimerat väpnat våld, berättar Sofia Camnerin.
– Mötet blev livsviktigt. När ledarna plötsligt stod på samma scen blev de tvungna att börja prata med varandra, reparera relationerna och bygga tillit.
efter mötet tog den ekumeniska rörelsen fart. Det bildades en ekumenisk nämnd i Sverige som senare blev Sveriges kristna råd. Internationellt ledde mötet till bildandet av Kyrkornas världsråd och Nathan Söderblom fick Nobels fredspris för sitt initiativ.
äger den ekumeniska veckan rum.
>> Läs mer på sid 14 18–24/8
Och hopp och tro är något världen behöver desperat, såväl nu som 1925, då Svenska kyrkans ärkebiskop Nathan Söderblom bjöd in ledare från ortodoxa och protestantiska kyrkor över hela världen för ett möte i Stockholm. Bakgrunden var ett söndertrasat och krigshärjat Europa som led av misär och misstro. Även
Hundra år senare finns flera exempel på samarbete mellan katoliker, ortodoxa, pingstvänner och lutheraner, både i Sverige och internationellt. Samtidigt finns vissa djupa skillnader kvar mellan kyrkorna som fortsätter att skilja oss åt.
– Vi ser fortfarande kyrkoledare som
SINNESRO I EKEN LÖRDAGAR I HÖST
Ett återkommande ekumeniskt samarbete är Sinnesro i Eken, med Svenska kyrkan i Solna och Equmeniakyrkan.
I gudstjänsten möts kyrkan och tolvstegsandligheten. Viktiga delar är sinnesrobönen och öppet delande
där den som vill får säga något. Kom till Ekenbergskyrkan en lördag i månaden kl 15.30, med fika från kl 14.30:
• 16 augusti
• 13 september
• 11 oktober
• 8 november
• 6 december
Välkommen i höst!
Ärkebiskop Nathan Söderbloms initiativ till ett möte mellan ledare från ortodoxa och protestantiska kyrkor 1925, ledde så småningom till att Kyrkornas världsråd bildades.
legitimerar sina länders krigföring och hävdar att Gud står på deras sida. I ett sådant samhällsklimat blir samarbetet mellan kyrkorna ännu viktigare och fokuserar på allt vi kan göra tillsammans.
Att mötas trots olikheter är inte alltid enkelt, men enligt Sofia har kyrkorna ett särskilt ansvar att påminna om att fredsbyggande, förebyggande insatser, diplomati och relationsbygge måste prioriteras.
– Nu hör vi hela tiden att vi måste rusta oss för krig, men vi måste samtidigt rusta för fred. Det är viktigt att kyrkorna fortsätter hävda att krig är emot Guds vilja.
Det ekumeniska året innebär en uppmaning till alla kyrkor att ta sig tid för fred.
det kyrkorna kan göra är att bygga tillit inifrån som reparerar världen, menar hon. På högsta nivå har kyrkorna möjlighet att samtala med världsledare och till exempel gemensamt uppvakta FN med skrivningar. Och rent praktiskt finns det många sätt för församlingar att arbeta ekumeniskt. En ekumenisk gudstjänst, gemensamt kyrkkaffe på torget, en utomhuskonsert eller en föreläsningsserie är några exempel. Och trots mörka tider bär Sofia Camnerin på hopp.
– Jag hoppas att församlingarna ska känna en frimodighet och glädje i att vi inte gett upp och att det inte är kört. Gud har inte gett upp. Vi fortsätter sprida det glada budskapet och evangeliet och vill göra det tillsammans med andra.
VAR MED & SJUNG!
Det finns nyskrivna psalmer att använda under hela året. Se mer info här: >> www.skr.org/ psalmtavlingensvinnare-ar-korade/
VAR MED & BE!
En bön har tagits fram för hela året: >> www.skr.org/bonfor-ekumeniskaaret-2025/
”– Visionen med ekumenikens år är att församlingarna ska känna att det viktigaste är att vara kyrka, inte vilken kyrka.
Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd
Hela programmet hittar du på >> www.skr.org/programekumeniska-veckani-stockholm/
EKUMENISKA VECKAN
18–24 AUGUSTI I STOCKHOLM
Under Ekumeniska veckan arrangeras 60 seminarier, två lovsångsgudstjänster och högtidsgudstjänst med internationella kyrkoledare. Det är fri entré till alla seminarier och öppna arrangemang. Ingen anmälan behövs. Här är några tips ur programmet.
Sky det onda och gör det goda, sträva efter att hålla fred.
Psaltaren 34:15
18/8
Storkyrkan kl 18.00–19.00 "Drömmen om fred" – ett kammarspel om Nathan Söderblom och ekumeniska stormötet 1925. Hur kan den stora freden skapas mellan nationer när det är svårt att uppnå den lilla freden mellan individer?
Tema: Fred & gemenskap 22/8
Storkyrkan
kl 18.00–19.30
Josefina Gniste, känd lovsångsledare inom Pingströrelsen leder lovsång. Kardinal Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift, och Elin Kakko från Svenska kyrkans unga predikar. Kom i god tid!
Immanuelskyrkan kl 9.30–11.00 Sjukhuskyrkan/andlig vård i vården – att bygga fred genom att bygga broar mellan patient, närstående och vård. Föreläsningar om hur interreligiösa möten kan gestalta sig i Sjukhuskyrkans arbete.
Tema: Fred i samhället 19/8 23/8
Kungsträdgården
kl 11.00–16.00
Kyrkorna inom Sveriges kristna råd bjuder in till härlig folkfest. Fredsfestivalen symboliserar kyrkornas vilja att bidra till samhällets bästa. En mötesplats som inspirerar och utmanar oss alla att ta steg för fred.
Tema: Fred & rättvisa 20/8
Andreaskyrkan kl 18.00 Kampen för rätten till sitt land är i fokus i palestinsk-israeliska filmen ”No Other Land”. Efter filmvisning samtal med följeslagare som varit vittnen på Västbanken. Hur slår vi följe för fred och rättvisa?
Tema: Bygga fred tillsammans 21/8
Stockholms Moské kl 9.30–11.00
Inom trossamfunden väcker det interreligiösa arbetet glädje och stolthet men också ifrågasättande. Varför är det viktigt att bygga relationer över religionsgränser? Vad kan vi mötas i?
DU DÄR! TA ETT STEG FÖR FRED!
Sofia Camnerin, generalsekreterare Sveriges kristna råd Immanuelskyrkan 19/8 kl 19–19.30.
Antje Jackelén, ärkebiskop emerita Svenska kyrkan S:t Eriks katolska domkyrka 20/8 kl 19–19.30.
Medlemskap för hela livet
Som medlem betalar du en kyrkoavgift som dras på din skattsedel. Ditt medlemskap gör gott för många.
Har du frågor?
Välkommen att höra av dig till oss!
Mejl: solna.forsamling@svenskakyrkan.se
Telefon: 08-546 646 00
Jag vill bli medlem i Svenska kyrkan
NAMN
GATUADRESS
POSTADRESS
NAMNTECKNING
PERSONNUMMER
TELEFON MEJL ORT OCH DATUM
Fyll gärna i de fält som är aktuella för dig
☐ Jag är döpt i Svenska kyrkans ordning ÅR________ MÅNAD______________ DAG________
☐ Jag är döpt i en annan evangelisk-luthersk kyrkas ordning ÅR________ MÅNAD______________ DAG________
☐ Jag är döpt i en annan kristen kyrkas ordning ÅR________ MÅNAD______________ DAG________ och önskar undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära.
☐ Jag är inte döpt men önskar undervisning i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära som förberedelse för dop.
☐ Jag är konfirmerad i Svenska kyrkans ordning ÅR________ MÅNAD______________ DAG________
☐ Jag är konfirmerad i en annan kristen kyrkas ordning ÅR________ MÅNAD______________ DAG________
171 20 Solna
20523910
SVARSPOST
Solna församling
betalar portot
Mottagaren
Frankeras ej
Jag vill bli medlem
Fyll i blanketten, vik, tejpa & lägg på lådan
&korsord Kontakt
ADAM OCH EVAS ÄLDSTA SON
FÖLJ MED!
KOMMUNIKATIONSVÄGEN
IMSEPRODUKT
KALLAS OCKSÅ FÖR HÄNRYCKNINGENS TID
GÖR VERKAN
EFTER PERSON UTTRÖTTAD
BLIR VERKLIGHET
SÅNGGRUPPEN
EFTER SO
KLÖV MOSE MED SIN STAV
ANVÄNDA LINJAL
RÖR SIG SNABBT
PÅTRÄFFA
LIGGER I VATTEN
KOMMER FÖRST
Solnas skyddshelgon S:t Martin.
Postadress
Box 1006, 171 21 Solna
Besöksadress Kyrkans hus, Skytteholmsvägen 14
Mejladress solna.forsamling @svenskakyrkan.se
Ordinarie öppettider mån–tors kl 8.30–16, fre kl 8.30–13
BARNVERSEN
:
VEGETATION
EVA OCH ANNA
MITT RAST KAN DET KATT
KAN MAN PRATA I PLANTERA
BRICKMAT
STEKLAR VÄGER MYCKET
AMBIVALENT
BARIUM
VILDKATT
RÖRA PÅ HANDEN
TES 5:19 SLÄCK INTE
TAKTLÖS
UPPGIFTER VARA NÅGONS SUPPORTER
Avvikande öppettider 23/6–8/8 Kyrkans hus stängt Tfn mån–fre kl 8.30–12.00
OBSERVANT
TRÄDGÅRDEN DÄR LIVETS TRÄD VÄXER
MUNCIBEDDU
Reception & upplysningar
Skytteholmsvägen 14 08-546 646 00
Bokning
Dop & vigsel
08-546 646 10
SOM EN SKOSULA
MEJERIPRODUKT
JÄRN
Telefontid mån–tors kl 9-12, 13.30-14.30, fre kl 9-12
Begravning enligt Svenska kyrkans ordning
08-546 646 20
ÅLÄNNING
KVALSTER
Telefontid mån-tors kl 9-12, 13.30-14.30, fre kl 9-12
FORNTIDA STAD ELAK
Lösningen på korsordet hittar du på: svenskakyrkan.se/solna/solna-forsamlingsblad
VANKA AV OCH?
Gravsättning & begravning i annan ordning
Kyrkogårdsexpedition 08-546 647 00
Telefontid vardagar kl 9-12 solnakyrkogard@ svenskakyrkan.se
Postadress: Kaplansgården
Prostvägen 10 171 64 Solna
Sommar
kalendariet
Ta en fika Fira gudstjänst
Café i Bergshamra
TILL OCH MED 14 AUGUSTI
Torsdagar:
• Café kl. 11–14
• Andakt kl. 12
Vi serverar enkelt fika i eller kring Bergshamra kyrka.
Adress: Bergshamra kyrka
Rådjursstigen 9, Solna
Högmässa
SÖNDAGAR KL. 11
Solna kyrka
Söndag 13 juli
Präst: Anders Isacsson
Musiker: Alexander Lundberg
Söndag 20 juli
Anders Mattsson, Annette Ferronato, Lars Artborg
Söndag 27 juli
Präst: Anders Isacsson
Musiker: Marcus Torén
Söndag 3 augusti
Café i Stallet
TILL OCH MED 13 AUGUSTI
Onsdagar:
• Café kl. 11–16
• Friluftsgudstjänst kl. 14 på ängen vid S:t Martins stall
Söndagar:
• Café kl. 12–16
• Högmässa kl. 11 i Solna kyrka
• Konsert kl. 16 i Solna kyrka (13, 20 & 27 juli)
Vi serverar fika och enklare lunch i den grönskande oas som omger S:t Martins stall i Solna kyrkby.
Adress: S:t Martins stall, Prostvägen 17B, Solna
Präst: Anders Isacsson
Musiker: Marcus Torén
Söndag 10 augusti
Präst: Björn Skogsberg
Musiker: Lars Artborg
Söndag 17 augusti
Präst: Magnus Östling
Musiker: Lars Artborg
Kyrkkaffe i Stallet
Söndag 24 augusti
Präst: Örjan Bildt
Musiker: Alexander Lundberg
Kyrkkaffe i Stallet
Söndag 31 augusti
Präst: Anders Mattsson
Musiker: Catharina Ericsson
Friluftsgudstjänst
ONSDAGAR KL. 14
Ängen vid s:t martins stall
Onsdag 16 juli
Anders Mattsson, Erik Wadman
Onsdag 23 juli
Hanna Holmlund, Erik Wadman
Onsdag 30 juli
Björn Skogsberg, Petra Hellström, Erik Wadman
Onsdag 6 augusti
Anders Isacsson, Erik Wadman
Onsdag 13 augusti
Magnus Östling, Catharina Ericsson
Söndagsgudstjänst i alla fyra kyrkor från 7 september, undantaget
Bergshamra som börjar redan 31/8.
Onsdagar kl. 14 Friluftsgudstjänst
Följ med på utflykt med SL-kort två tisdagar i augusti
Välkommen att hänga med på utflykt med våra diakoner i sommar!
Samling: kl. 09.15
Tillbaka: senast kl. 17
Mötesplats: T-bana Solna centrum, uppgång mot busstorget. Ta med: matsäck, vattenflaska och SLkort. Välj sköna skor
att gå i eftersom vi kommer att vara i rörelse hela dagen.
OBS: Alla deltagare behöver kunna gå obehindrat.
Lyssna & njut
Musik i sommarkväll
SÖNDAGAR I JULI
Solna kyrka
Söndag 13 juli kl. 16
Nordisk klangrikedom med Grieg och Stenhammar
Upplev en stämningsfull konsert där nordiska toner står i centrum. Edvard Griegs lyriska och naturnära musik
möter Wilhem Stenhammars romantiska uttryck och djupa känslor. En kväll fylld av nordiskt vemod, kraft och skönhet.
• Romeo Kaufeldt, violin
• David Sundberg, piano
Söndag 20 juli kl. 16
Les parapluies de Cherbourg
Musik från och inspirerad av den klassiska filmen.
• Eva-Maria Hux, cello
• Lars Artborg, piano
Söndag 27 juli kl. 16
Stockholm – dikt och musik av profiler från vår huvudstad Musik av Otto Olsson, Tor Aulin och Elfrida Andrée. Dikter av Bo Bergman, Erik Lindorm med flera.
• Stefan Fred, orgel & piano
• Gunnel Fred, recitation
• Erik Sunnerstam, flöjt
ENSKEDE/ÅRSTA
Kontakt: Marie 08-546 646 65 26/8
BÅTUTFLYKT
Kontakt: Rebecca 08-546 646 87
Ton & reflektion
TVÅ SÖNDAGAR I AUGUSTI Ulriksdals slottskapell
Söndag 3 augusti kl. 17
Silvertoner i augusti Musik från bland annat Frankrike och Norden.
• Madeleine Johansson, flöjt
• Marcus Torén, orgel & piano
• Anders Isacsson, präst
Söndag 10 augusti kl. 17
Konstnärsdrömmar
• Benny Johansson, riksspelman
• Lars Artborg, piano
• Björn Skogsberg, präst
13/7 Edvard Grieg
20/7 Les parapluies de Cherbourg
3/8 Madeleine Johansson & Marcus Torén
FOTO: Johannes Frandsen, Unsplash, Niklas Lång
