Solna församlingsblad nr 2, 2021

minecraftgudstjänst

s. 8

syföreningen fyller 100 år! s. 10

Solna församlingsblad

s. 7

var kommer påskens traditioner ifrån?

Nr 2 2021 1

.

Välkommen tillbaka!

Det finns många saker som kan göra att livets ytterkanter blir tydliga. Pandemin har påverkat oss alla på olika sätt. Skjutningar och brott mot griftefriden har drabbat oss här i Solna och Vetlanda drabbades för inte så länge sedan av en otäck knivattack.

På senare tid har jag sett att allt fler väljer att återinträda som medlemmar i Svenska kyrkan. Vill du komma tillbaka som medlem ska du veta att du är varmt välkommen. Vi kan inte lova att vi är perfekta. Men vi finns här för dig, mitt i livet som det verkligen är.

Det finns naturligtvis olika anledningar till att man en gång gick ur. För en del handlade det om ekonomiska skäl, för andra att man kände att man inte tror tillräckligt eller på rätt sätt. En del som lämnat oss har gjort det för att de blivit rejält besvikna på någon företrädare för Svenska kyrkan. Trots det kan man vilja komma tillbaka.

För en del är det traditionerna och kyrkobyggnaderna som ger sammanhang och mening. För andra är det solidariteten med ens medmänniskor som väger över. Många hittar också ett sammanhang för de livsfrågor och den längtan eller tro som man bär på. Allt detta tolkas i våra verksamheter och gudstjänster – under årets helgdagar och i livets skiften. Det finns många sätt att vara delaktig i den gemenskapen, och du som läser detta är välkommen att vara det på ditt sätt.

Mitt i livets utmaningar talar både våren, påsken och kyrkan om att ljuset är starkare än mörkret. Så låt oss bejaka ljuset och hoppet och önska varandra en riktigt Glad Påsk!

NIKLAS LÅNG Kyrkoherde i Solna församling

2

INNEHÅLL

2/2021

3 4-6

noterat alla har sin egen väg

7 8-9

minecraftgudstjänst påsken

10-11 12-13

syföreningen fyller 100 år kyrkliga textilier

14 15

kontakt kalendarium

– Ignatiansk andlighet

– en salig blandning av traditioner

– ett rikt kulturarv

Svenska kyrkan Solna Nummer 2/2021 Vid utebliven tidning ring 08-546 646 00 så skickar vi en tidning.

Distribution: PostNord Utgivare: Solna församling Box 1006, 171 21 SOLNA tel. 08-546 646 34 Ansvarig utgivare: Niklas Lång Redaktionsgrupp för detta nummer: Charlotta Häägg, Helene Wallin & Anders Isacsson

Tryck: åtta45 Distribution: PostNord Upplaga: 42 000 ex Taltidning: Iris Media Redaktör: Charlotta Häägg Layout: Charlotta Häägg E-post: charlotta.haagg@ svenskakyrkan.se Bild framsidan: Alex & Martin/Ikon Redaktionen ansvarar för text och bild där inget annat anges.

noterat.

Färre gick ur kyrkan under pandemiåret 4 600 färre än 2019 valde att gå ur Svenska kyrkan år 2020.

– Det är en positiv utveckling, säger Kyrkokansliets analyschef Pernilla Jonsson, till Kyrkans tidning.

Hon tror att pandemin kan ha påverkat. När en kris inträffar tenderar människor att ty sig till kyrkan i högre grad än under normala förhållanden.

– I kristid står kyrkan i de stora existentiella frågorna.

Kyrkan möter människor i såväl goda som svåra stunder, bland annat genom jourhavande präst, samt präster och diakoner i församlingarna.

Utöver aktiva inträden och utträden förändras medlemsantalet genom inflyttning, utflyttning, dödsfall och dop, som ger medlemskap i Svenska kyrkan.

•

fakta om kyrkovalet 2021 vad är kyrkovalet?

I kyrkovalet väljer du de personer som ska få förtroende att styra kyrkan de kommande fyra åren. Kyrkovalet är egentligen tre olika val: till kyrkofullmäktige som styr församlingen, till stiftsfullmäktige som styr stiftet och till kyrkomötet som styr Svenska kyrkan på nationell nivå. Det motsvarar ungefär kommun, region och riksdag. när är kyrkovalet?

Söndag den 19 september 2021. får jag rösta?

För att kunna rösta i kyrkovalet ska du vara medlem i Svenska kyrkan och ha fyllt 16 år senast på valdagen. vad kan jag rösta på?

De grupper som ställer upp i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper. I likhet med politiska partier har de program, ideologiska och teologiska inriktningar och önskemål kring vad Svenska kyrkan ska arbeta mer eller mindre med. hur röstar jag? Är du röstberättigad får du hem ett röstkort till den adress där du är folkbokförd. På röstkortet står det vilken vallokal du ska rösta i på valdagen. Du behöver ta med

dig röstkort och legitimation för att kunna bevisa att du är du. Du kan även förtidsrösta den 6–19 september. kan jag personrösta?

Ja, på valsedeln kan du markera upp till tre personer som du helst vill se valda. kan jag kandidera?

Alla kan kandidera men för att kunna väljas måste du senast på valdagen tillhöra Svenska kyrkan, vara döpt i ett kristet samfund eller tidigare varit förtroendevald i Svenska kyrkan och fylla 18 år senast på valdagen. Du ska också vara kyrkobokförd i området som valet gäller för. hur kandiderar jag?

Du går med i en nomineringsgrupp som redan finns eller bildar en ny senast 15 april 2021. Nomineringsgruppen måste anmäla dig som kandidat. För att bilda en nomineringsgrupp till val i församling måste minst 10 personer som har rösträtt i valet stödja ansökan. Till stift krävs 100 personers stöd och till kyrkomötet krävs 300 personer.

För mer information se: www.svenskakyrkan.se/kyrkoval

3

ignatiansk andlighet

Alla har sin egen väg Den ignatianska andligheten kan utövas var som helst, och passar för den moderna sökaren. Nu kan du lära dig hur du skall gå tillväga för att stärka ditt inre.

I vår kan du bekanta dig med ignatiansk andlighet i Råsunda kyrka. Varannan onsdag är det ignatianska övningar, och varannan onsdag meditation.

– De hänger ihop, därför är det bra att gå på båda, säger prästen Örjan Bildt, som fungerar som vägledare under övningarna.

Känslor, intryck och sinnen är viktiga i den ignatianska spiritualiteten, och det är en andlighet som kan utövas i vardagen. Det går lika bra att utforska sitt inre liv i pyjamas vid köksbordet eller under joggingrundan som i kyrkbänken.

››

Andlighet finns i alla och överallt.

Det centrala är att göra övningar praktiskt och inte bara läsa böcker om dem. Utan att göra övningarna själv blir det som att stå på stranden och titta på floden men aldrig gå i, menar Örjan.

Han förklarar hur en ignatiansk övning kan se ut. Den börjar med bön och avslutas med bön.

4

– Det handlar om att bli mer medveten om de inre rörelserna som finns inom mig. Att under en promenad lägga märke till vilka tankar som kommer upp, och efteråt reflektera över hur det kändes. Vad var det som gav kraft och energi eller ljus och vad var det som var kämpigt eller tungt? Sedan försöker jag återuppleva det som gav kraft och ljus och tacka Gud. Det som var kämpigt lägger jag i Guds händer.

Till denna metod hör även att ha en vägledare som man träffar enskilt eller i grupp och som man sedan reflekterar tillsammans med.

– Det är inte terapi, utan själavård där vägledaren fungerar som medvandrare.

Vad berättar mina känslor och inre rörelser? Vad är min djupaste längtan?

Mannen bakom de andliga övningarna är Ignatius av Loyola (1491-1556). Ignatius var en riddare som på 1500-talet blev skadad av en kanonkula och grundade Jesuitorden. ››

5

foto: Fabio Comparelli/Unsplash

– När Ignatius låg på sjuksängen läste han bibeln och riddarromaner. Han upptäckte att riddarromanen gav en bitter eftersmak, men när han läste bibeln gav det hopp. Hans andliga resa började där.

Örjan har valt att varva de ignatianska övningarna i Råsunda kyrka med meditationer varannan vecka. Under meditationen öppnar man sig för den kärlek som söker oss.

Ignatius började samla ihop olika insikter om det inre livet. Han utformade övningar som skulle stärka det inre, på samma sätt som riddarövningarna som byggde upp de mentala och fysiska egenskaperna. Sedan skrev han ned dem i boken Andliga övningar, med målet att hjälpa människor.

– Det kontemplativa lyssnandet handlar om uppmärksamhet på det vi inte kan ta på men likväl är närvarande i. En stillhet omgiven av tystnad. Genom den uppmärksamheten lär vi känna oss själva och Gud.

I Sverige finns det ett växande intresse för ignatiansk spiritualitet, menar Örjan Bildt, som själv är en aktiv utövare och vägledare.

– Vi är många som håller på med det här.

Målet med de ignatianska övningarna är att det ska ge ett bättre förhållningssätt till livet och en levande gudsrelation.

– Jag kan inte ändra på andra människor.

Bara på mitt eget sätt att se på världen, på andra människor och mig själv.

•

En orsak till att andlig vägledning blivit så populär är att den passar den moderna människan och kan utövas var som helst. Den har inga självklara svar, och är flexibel.

– Man behöver inte vara religiös, troende eller ha förkunskaper för att övningarna ska funka. Allting handlar om att utgå från egna erfarenheter och upplevelser.

Ignatius betonar att alla har sin egen yttersta livsmening att finna och därför måste gå sin alldeles egen väg genom de andliga övningarna.

6

text: Helene Wallin foto: Sincerely Media/Unsplash

digitalt gudstjänstliv för ungdomar

Skytteholmsvägen och Kyrkans hus uppbyggt i datorspelet Minecraft

Solna församling goes Minecraft I Solna församlings Minecraftgudstjänst kan unga spela och umgås tryggt.

Minecraft är ett väldigt populärt datoroch TV-spel som påminner om att bygga lego. Fokus ligger på att bygga saker, skapa världar och ha kul – ensam eller med vänner.

För att det ska vara tryggt att spela ligger Minecraftversionen av Kyrkans hus på ett eget virtuellt serverutrymme. Adressen till servern skickas ut till deltagarna när de anmäler sig till gudstjänsten.

Nu har några av ledarna i Solna församling byggt en egen kopia av Kyrkans hus i spelet där ungdomarna kan mötas tryggt även under restriktionerna. Även gatorna och husen utanför är identiska med verkligheten.

– För att delta i Minecraftgudstjänsten måste man ha spelet förstås och en mikrofon som används för att kommunicera med varandra.

– Vi har firat gudstjänst i Birgittasalen, där ungdomarna annars också brukar mötas. Det är väldigt spännande, säger församlingspedagog Daniel Sjödahl.

Kommer församlingen att fortsätta med spelandet även efter pandemin?

– Jag hoppas i alla fall det. I teorin kan väldigt många spela samtidigt. Men det beror förstås på om ungdomarna vill fortsätta också.

•

text: Helene Wallin

7

högtid & tradition

Påsken

– en salig blandning av traditioner Varför äter vi ägg vid påsk, klär ut oss till påskkärringar och var kommer påskharen ifrån egentligen? Påsken då vi firar Jesu uppståndelse är en tid fylld med symboler och traditioner som inte bara har sina rötter i kristendomen. påskkärringar. Påskkärringar har troligen sina rötter i häxtron på 1600-talet och är enligt gammal svensk folktro en häxa som flyger på en kvast till Blåkulla. Förr trodde man att det övernaturliga var särskilt aktivt under högtider. Man trodde då att häxorna flög till Blåkulla på skärtorsdagen och återvände på natten till påskdagen. Idag är det barnens tradition där de på skärtorsdagen klär ut sig till påskkärringar och knackar dörr för att önska glad påsk och överlämna små gåvor, som tecknade påskkort, som tack bjuds ofta barnen på godis eller småpengar. foto: Mabel Amber/Pixabay

påskris. Förr i tiden förekom självplågeri under långfredagen, som att använda björkris för att piska varandra, detta för att återuppleva Jesu smärta. Riset kallades fastlagsris och på 1700-talets slut började det även dekoreras med färgglada band och pappersblommor. Med åren försvann traditionen med fastlagsris men det pyntade björkriset flyttade istället in i de svenska hemmen och är idag det vi kallar påskris. Påskriset och pyntet symboliserar även vårens grönska och pånyttfödelse. foto: Alex Giacomini/Ikon

videkvistar. Under våren pyntas hem med videkvistar och på palmsöndagen tågar barn in på gudstjänsten, viftandes med videkvistar, ”nordens palmer”. Videkvistarna sparas sen till nästa års askonsdagsgudstjänst som inleder fastan.

Då bränns de torra kvistarna upp och askan används för att stryka ett kors i pannan på gudstjänstdeltagarna. Den symboliska handlingen påminner om vår dödlighet, om syndernas mörker, men också om möjligheten att vända om och få förlåtelse för våra synder.

8

foto: Janine Meuche/Unsplash

ägg. Under påsken står ägget i fokus. Vi målar och pyntar påskriset med urblåsta ägg, vi ger påskägg till varandra och vi äter massor av ägg. Ägget symboliserar Jesu uppståndelse, skalet är en symbol för graven och genom det hårda skalet bryter Kristi liv fram. Längre tillbaka åt man inte ägg under fastan, hönsen värpte inte heller lika mycket ägg under vintern men lagom till att fastan var över hade man istället ägg i överflöd. Ägg sågs som en lyxvara och blev en naturlig del av påskmaten. foto: Glen Carrie/Unsplash

påskharen. Påsken, då vi firar livets återkomst, förknippas ofta med påskharen.

Det beror på att haren ses som en symbol för fruktbarhet på grund av sin förmåga att fortplanta sig i rask takt. Haren har länge förknippats med vårliga ritualer och förekom redan under hedniska vårfester.

Traditionen med just påskharen började på 1600-talet i den tyska staden Heidelberg. I mitten av 1800-talet lanserades påskharen som en påsksymbol riktad till barn av godis- och leksaksindustrierna. Det var även runt den här tiden som påskkort började bli en tradition i Tyskland för att senare sprida sig till Sverige. I början av 1900-talet når påskharen även Sverige. Eftersom ägget också ses som en symbol för fruktbarhet foto: Coco Tafoya/Unsplash och återfödelse har traditionen att påskharen gömmer påskägg för att låta barnen leta efter dem växt fram. påskens färger. Påsken färgsätts ofta med gult och lila. Den gula färgen symboliserar solen, glädjen och återuppståndelsen.

Troligen har tradition om ägg bidragit till påskens gula färg, genom äggulan och de gula kycklingarna. Äggens gulor symboliserar även de återuppståndelsen och solen. Den andra typiska påskfärgen är lila som är kyrkans liturgiska färg under fastan fram till påsk. Lila är botens och ångerns färg och symboliserar förberedelse. foto: Ales Krivec/Unsplash

påskliljor. Namnet påsklilja kommer sig av att den brukar blomma till påsk och den används därför ofta som prydnad kring påsken. På påskdagen ställs påskliljorna fram på altaret i kyrkan och ofta delas de ut efter påskdagens gudstjänst till alla som har deltagit. Även påskliljan påminner om solen i både form och färg. foto: Alex & Martin/Ikon

9

tradition av handarbeten

Syföreningen Under sin hundraåriga historia har Huvudsta kyrkliga syförening haft många järn i elden. Byggt kyrkor, stöpt hundratals kilo stearinljus och handarbetat för välgörenhet.

S

edan 1921 har Huvudsta kyrkliga syförening sytt, virkat, stickat och broderat samt samlat in pengar till välgörande ändamål.

”Syföreningen ligger mig varmt om hjärtat och så länge huvud och kropp fungerar tänker jag fortsätta.” Det säger Ulla-Britt Frändberg, Huvudsta kyrkliga syförenings ordförande.

Syföreningen grundades 1921 och fyller hundra år i år. Ulla-Britt är ordförande sedan fyrtio år tillbaka.

– När vi var som störst hade vi över fyrtio medlemmar. Till basarerna bakade vi tretton till fjorton olika sorters kakor och alla ställde upp. Dessutom stickades koftor och sockar, och dukar i olika storlekar handbroderades. På basaren fanns även tombola och fiskdamm för barnen. Intäkterna skänktes till Act Svenska kyrkan och Svenska kyrkan i utlandet.

10

Stöpte ljus till julen – I tjugoåtta år stöpte vi ljus till julbasaren i Bergshamra kyrka. Ungefär 100 kilo stearin, som vi köpt i Skåne, gick åt under ljusstöpningen. Vi höll på i en vecka. När man besöker Svenska kyrkan på resor utomlands, är det bra att veta vilket omfattande välgörenhetsarbete det döljer sig bakom kaffekoppen.

Att pryda kyrkorummet med textilkonstverk, dopfuntar och ljusstakar har varit en viktig uppgift. Löftets kyrka byggdes och utrustades med hjälp av medel som Huvudsta kyrkliga syförening samlat in.

– Dopfunten gjordes av fem kilo silver.

Bara det bästa dög.

Ulla-Britt minns hur Huvudsta kyrkliga syförening 1975 var med och startade upp kyrkkaffet på allhelgonadagen vid S:t Martins stall.

– Kan du tänka dig att det kom närmare 1000 människor första gången det ord-

fyller 100 år! nades kaffeservering. Jag vet inte hur vi fick bakverken att räcka till men det räckte till alla.

I över 30 år stod Huvudsta kyrkliga syförening för kyrkkaffet på allhelgonadagen. Från och med 2018 övertog församlingen serveringen av kaffet i Sankt Martins Stall vid Solna kyrka.

Ulla-Britt Frändberg, ordförande i Huvudsta

Gemenskap kyrkliga syförening.

I syföreningen har Ulla-Britt känt att hon kan göra nytta för andra. Det sociala umgänget har varit minst lika viktigt som handarbetandet. Föreningen har idag omkring tio aktiva medlemmar som flitigt strävar på. Ulla-Britt hoppas på nytillskott, men är realist när det gäller framtiden.

foto: Helene Wallin

– Jag skulle önska att det skulle vara några fler som skulle vara intresserade av att handarbeta i gemenskap. Å andra sidan finns det fler sätt att hjälpa, man kan sticka eller virka hemma och skänka Fullt fokus i en av Solna församlings kyrkliga sina produkter till syföreningen som syföreningar 1976. foto: Svenskt Pressfoto sedan säljer dem på basarerna. Vi får se hur det går.

•

text: Helene Wallin

11

historia

Kyrkliga textilier – ett rikt kulturarv I de flesta församlingar och kyrkor finns många intressanta och vackra textilier av olika slag. Det handlar om ett konsthantverk som har utvecklats under lång tid och vårdats i generationer. Frågan är hur allt detta började?

D

et var på 300-talet som kyrkliga textilier började tillverkas. Innan dess var altaret och kyrkorna utan textila utsmyckningar. Det finns ett dokument från 390-talet, där den grekiske kyrkofadern Chrysostomos uppmanar de kristna att hellre ge kläder åt de fattiga än dränka altaret i gyllene dukar. Från medeltiden och framåt har man klätt altaret med altardukar, som symboliserar antingen Jesu krubba eller Jesu grav. Altardukarna hade också en praktisk funktion som var att suga upp fukt från altarets stenskiva.

Under tidig medeltid hade man en skiva av metall som täckte altarets framsida, den var ofta rikt dekorerad och kallades för antemensale, vilket betyder ”framför bordet”. Dessa antemensaler ersattes sedan av så kallade antependier, som består av ett tyg som hänger framför altaret. Antependierna var och är fortfarande ofta tillverkade av siden eller sammet och är rikt broderade.

Under 1600-talet var det vanligt att församlingens framträdande släkter skänkte kyrkliga textilier till kyrkan

12

och på dessa fanns ibland även deras släktvapen avbildade och broderade.

Altaret kan också prydas upptill av en bred bård som kallas altarbrun. Den kan vara broderad eller bestå av en bred knypplad spets.

Förutom altarets textilier finns det en mängd kyrkliga textiler så som predikstolskläden, som hänger framför predikstolen samt mässhakar, korkåpor, stolor, nattvardstextilier och bårtäcken.

Antalet kyrkliga textilier varierar så klart från kyrka till kyrka och har tillverkats i olika tyger och tekniker utifrån ekonomiska förutsättningar, men också beroende av moden och trender. Under 1960- och 70-talet till exempel tillverkades de flesta kyrkliga textilier i ylle och förenklades i stil och utförande.

Här i Solna församling finns en rik samling av kyrkliga textilier från olika tider, tack vare våra fyra kyrkor, från Solna kyrka som uppfördes på medeltiden fram till den senast uppförda, Råsunda kyrka år 1968.

Kyrkvaktmästare Susanne Eriksson visar ett kalkkläde och en mässhake i Solna kyrka.

Solna kyrka har så klart de äldsta textilierna, dock finns ingenting bevarat från medeltiden. Solna kyrkas äldsta textilier är från 1600- och 1700-talet men de flesta är tillverkade under 1800och 1900-talet. Det senaste tillskottet anskaffades så sent som på 2000-talet, då församlingen gjorde en stor satsning på nytt antependium, predikstolskläde, mässhake, stolor och nattvardstextilier.

Dessa tillverkades i franskt siden med broderier utförda av Handarbetets vänner.

Hagalunds kyrka som är vår näst äldsta kyrka och uppfördes 1906 har en del textilier från den tiden. Därefter uppfördes Löftets kyrka 1961 och utrustades med hjälp av och tack vare Huvudsta kyrkliga syförening, som för övrigt fyller 100 år i år, med textilier typiska för tiden. Kyrkan är inte längre i bruk och tygerna förvaras och används numera i Kyrkans hus.

Bergshamra kyrka uppfördes ett år efter Löftets kyrka, år 1962 och även den har typiska 60-talstextilier. Värt att uppmärksamma i Bergshamra kyrka är den stora altartavlan som tillverkades av textilkonstnären Anna Lisa OdelqvistKruse.

Råsunda kyrka från 1968 har också tidstypiska textilier i ylle med starka färger. Den röda mässhaken och stolan går mer i orange än rött och var på 1960-talet en vanlig och uppskattad färg.

Svenska kyrkans rika innehav av textilier är en stor glädje för oss alla, som får ta del av ett konsthantverk av hög kvalitet och stor skönhet.

•

text: Anders Isacsson foto: Helene Wallin

13

kontakt

Vi samarbetar med

Postadress: Box 1006, 171 21 Solna Besöksadress: Kyrkans hus, Skytteholmsvägen 14 Mån-Tors 8.30-16, Fre 8.30-13 solna.forsamling@svenskakyrkan.se svenskakyrkan.se/solna FÖRSAMLINGSEXPEDITION Reception och upplysningar

08-546 646 00 Fax: 08-27 02 19

solna.reception@svenskakyrkan.se

KYRKOHERDE

Niklas Lång 08-546 646 35 niklas.lang@svenskakyrkan.se

FÖRTROENDEVALDA solna kyrkoråds presidium Eva Gustafsson, ordf.

073-383 51 10 Thomas Wallin, vice ordf.

073-422 21 49 Claes Bidebo, 2:e vice ordf.

076-228 54 90

BOKNING DOP & VIGSEL

08-546 646 10

Tel.tid 9-12, 13.30-14.30 Fredagar 9-12

BEGRAVNING ENLIGT SVENSKA KYRKANS ORDNING

08-546 646 20

Tel.tid: 9-12, 13.30-14.30 Fredagar 9-12

GRAVSÄTTNING OCH BEGRAVNING I ANNAN ORDNING Kyrkogårdsexpedition

08-546 647 00

Tel.tid vardagar: kl 9-12 solnakyrkogard@svenskakyrkan.se

Postadress: Kaplansgården Prostvägen 10, 171 64 Solna

14

KYRKOR råsunda kyrka

KYRKANS ÖPPNA FÖRSKOLA För vuxna med barn 0-5 år

hagalunds kyrka

Kyrkans öppna förskola KYRKANS HUS Skytteholmsvägen 14 08-546 646 40 Stängt tillsvidare

Förrådsgatan 26 08-27 01 65 Vaktmästare Lydia Lindmark 08-546 646 76 Hagalundsgatan 6 08-83 14 62 Vaktmästare Lars Calén 08-546 646 83

solna kyrka

Prostvägen 14 Vaktmästare Lydia Lindmark 08-546 646 76

bergshamra kyrka

Rådjursstigen 9 08-85 31 82 Vaktmästare Michael Tsegay 08-546 646 95

Kyrkans öppna förskola SOLVÄNDAN Fridensborgsv 110 08-546 646 23 Öppettider: Tiderna påverkas av rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten. Kontakta därför förskolan för aktuell information.

SJUKHUSKYRKAN NYA KAROLINSKA SOLNA Expeditionstelefon

ÖVRIGA LOKALER huvudsta gamla slott

08-517 740 73

Huvudsta strand 2 Vaktmästare Lars Calén

s:t martins kapell

Prostvägen 8 Lokal för begravning i annan ordning och kyrklig begravning.

s:t martins stall

Prostvägen 17 Vaktmästare Lydia Lindmark

ulriksdals slottskapell

För bokning av vigsel och dop i Ulriksdals slottskapell: Ulla-Britt de Marchi 08-402 63 63

ulla-britt.de.marchi@royalcourt.se

Kontaktuppgifter till personal finns på församlingens hemsida.

Du kan även ringa vår expedition som gärna hjälper dig.

Tänk på att öppettider kan påverkas nu i virustider.

Kolla därför hemsidan eller ring expeditionen för aktuell information.

KALENDARIUM 24 MARS - 7 JUNI På grund av det rådande läget utgår Kalendariet i detta nummer. Påsken kommer att firas utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Vi hänvisar dig för vidare information till hemsidan, kommande tidningsannonser och affischer. Det går också bra att ringa receptionen på: 08-546 646 00.

på gång

Onsdag i Hagalunds kyrka

••••

Träffpunkt för daglediga, välkommen till andakt och kortare föredrag i Hagalunds kyrka varje onsdag kl. 13.00-13.30 eller kl. 14.00-14.30.

••••

I djupmeditation blir man mer närvarande i sig själv. Läs mer på sida 4. Varannan onsdag, jämna veckor, kl. 18.30-19.30 i Råsunda kyrka.

••••

Meditation

••••

Den ignatianska spiritualiteten förenar tanke, känsla, intellekt och emotioner och hela kroppen spelar en viktig roll.

Läs mer på sida 4. Varannan onsdag, ojämna veckor, kl. 18.30-20.00 i Råsunda kyrka.

••••

Andliga övningar i ignatiansk anda

Samtal mitt på dagen

Andakt, rörelsemeditation och musikalisk resa. På Klara måndagar får du samla krafter i 1700-talsmiljö i Solna församlings gamla prästgård.

Unna dig egentid. Varje måndag kl.

8.45 i Solna kyrkby.

Pilgrimspromenad & soppa i Bergshamra

Unna dig friskvård för kroppen och själen. Välkommen till pilgrimspromenad med start vid Bergshamra kyrka. Tisdagar 6 april, 4 maj och 1 juni kl. 11.00. Kostnad för soppa: 20 kr.

Sinnesro i Eken

Delta i sinnesroandakter via Facebook från Ekensbergskyrkan varannan lördag, ojämna veckor, kl. 16.00. Varmt välkommen!

••••

Samtal om tro, tradition och liv. Tänd ett ljus och njut av stämningen i Bergshamra kyrka under onsdagar 31 mars, 28 april och 26 maj kl. 13.00.

Klara måndagar

›› Max 8 deltagare och föranmälan krävs vid alla samlingar. ‹‹ Ring receptionen på 08-546 646 00 för att anmäla dig.

15

Foto: Deborah Rossouw / Ikon

FASTEAKTIONEN 2021

UNDER SAMMA HIMMEL Coronapandemin tvingar miljoner människor till ett liv i extrem fattigdom och hunger.

Vi lever alla under samma himmel.

Vi har samma rättigheter men verkligheten ser olika ut.

SWISHA TILL

900 1223 svenskakyrkan.se/act

16

Tillsammans kan vi göra skillnad.

Din gåva gör det möjligt.