Paxat nr 4 2022

paxat

I VÄRNAMO HOPP

Tema nr 4 2022:

DITT MAGASIN FRÅN SVENSKA KYRKAN

ATT VARA NÄRA LIVET: HOPP I EN OROLIG VÄRLD: MARIAKYRKAN: FINNS I JULKRUBBAN

Rädslan för det goda

NÄR JAG VÄXTE upp var barmhärtighet, rättvisa och solidaritet med de minsta något eftersträ vansvärt. Barn som inte levde upp till dessa normer fick tillrättavisning. Skulle man vara med och bygga en god värld fanns det inga genvägar, man måste öva rättvisa, snällhet och barmhär tighet mot dem som har det sämre än man själv har. Det som gör mig förbryllad och orolig är att normerna har ändrats. Ibland känns det som om världen vänts upp och ner. Plötsligt får man bannor för att man vill hävda vikten av humani tet och de värden som präglar till exempel den kristna tron; rättvisa, solidaritet med de utsatta, barmhärtighet.

IBLAND FÅR JAG en känsla av att många av de människor, som med hårda ord och känslokalla attityder vill göra det svårare för människor i utsatthet, behöver bli älskade. Jag möter sällan dessa kärleksbehövande individer personligen, även om det händer, men desto oftare via sociala medier eller genom anonyma mejl. Gömda bak om synonymer och obegripliga adresser vädrar de hat och indignation som jag inte vet varifrån den kommer. Genom livet har jag lärt mig att ju hårdare en människa förhåller sig gentemot an dra desto mindre anser hon att hon är. Hatet och de hårda attityderna och orden hålls upp som skydd, som barriärer mot en ”övermäktig fiende”.

DEN ”ÖVERMÄKTIGE FIENDEN” vill ofta något harmlöst och gott; allas lika värde, barmhärtig het för dem som anländer som flyktingar eller humanitet gentemot dem som hamnar fel i samhället. Hur kan sådant upplevas som något farligt, något man måste hata, något man måste förnedra?

Varför är man då så rädd för

det goda?

DET FINNS EN djupt, djupt liggande rädsla hos oss alla, en rädsla som handlar om att man tror att man inget är. Vidare tror man att om jag vill bli någon så måste jag trampa på andra för nå upp och bli sedd. Denna primitiva tanke ställer till mer oreda i världen än vi föreställer oss. Den som vet vem man är och är trygg i det klarar av att glädja sig över att det går andra väl, kan frikostigt dela med sig av vad man har, tillåter människor vara olika och är inte rädd för det okända. Men för att nå den tryggheten måste man ha blivit älskad. Det finns för lite kärlek i världen och därför odlas hårdheten, främlings fientligheten, oginheten mot de utsatta.

KYRKAN HAR MÖTT kärleken. Han föddes som en av oss för att vi skulle förstå vem vi är; Guds älskade. Det är det julen handlar om. Kärleken gör att kyrkan vet vem hon är. Kärleken gör att hon orkar kämpa, orkar stå på de utsattas sida, gå emot hårdhet och orättvisa. Den värnlösa Maria är en bild av kyrkan; hon ser inte mycket ut för världen men ger inte upp förrän kärleken segrat. Välkomna med i Guds stora kärleksrörelse över världen – vi behövs nu mer än någonsin.

En god och välsignad jul önskar jag er alla!

Pär-Magnus Möller kyrkoherde

PAXAT

Denna tidning ges ut av Svenska kyrkan i Värnamo. TELEFON 0370-30 04 00 ADRESS Paxat, Box 624, 331 26 Värnamo E-POST varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se HEMSIDA svenskakyrkan.se/varnamo ANSVARIG UTGIVARE Pär-Magnus Möller LAYOUT Kicki Henryd OMSLAGSFOTO Fotograf Magdalena FOTO Bildbanken IKON & Pixabay (om inget annat anges) TRYCK Värnamo Ljuskopiering AB UPPLAGA ca 10 800 ex. Tidningen delas ut till alla hushåll inom Värnamo och Nydala-Fryele församlingar. Nästa nummer kommer i februari.

DET FOLK SOM VANDRAR I MÖRKRET...

Vi behöver ljuset och vi behöver hålla fast vid hoppet.

ATT VARA NÄRA LIVET

En läkares tankar kring att få vara nära stora händelser i människors liv.

HOPP

I EN OROLIG VÄRLD

Vi lever i oroliga tider men det finns hopp!

Mariakyrkan, en distriktskyrka i Värnamo församling under nästan 45 år.

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN

Om textifyllning, gravskötselavtal och återbruk av gravsten.

MARIAKYRKAN

Jul i gemenskap

I VÄRNAMO FÖRSAMLINGSHEM

VÄLKOMMEN TILL GEMENSKAP PÅ JULAFTON

kl 13.00-17.00. Firandet inleds med julbord kl 13.0014.00. Under eftermiddagen blir det sedan sång, program, julandakt och vi avslutar med kaffe och tårta.

Biljetter finns att köpa: Café Duvan (Östra Pumparegatan 20) och Café Rättvist (Storgatan 41)

PRIS: VUXEN 100 KR

Barn (7-15 år): 50 kr, under 7 år gratis. Biljetter finns att köpa till och med onsdag 14 december.

Om du behöver färdtjänst, ska denna bokas så snart som möjligt men senast 5 december! Kyrkorna kan tyvärr inte hjälpa till med skjuts.

VARMT VÄLKOMMEN ÖNSKAR KYRKORNA I VÄRNAMO!

Vill du hjälpa till?

Vi söker fler som vill vara med och hjälpa till under julgemenskapen. Är du en av dem? Hör av dig till diakon CHARLOTTE SÄLL, 0370-30 04 13 e-post charlotte.sall@svenskakyrkan.se

DU KAN GÖRA SKILLNAD!

GE BORT EN MATKASSE…

Vill du vara med och bidra till att en medmänniska får mat på bordet i jul?

En matkasse kostar ca 300 kr. Du kan bidra till en, flera eller delar av en matkasse. Maten delas sedan ut av Hela Människan till de som är i behov av extra stöd inför julen.

SWISHA DITT BIDRAG TILL: 123 220 22 73 Märk betalningen ”Matkasse”.

GÅVOBEVIS

Ge bort en matkasse åt någon annan som julklapp. Swisha ditt bidrag och hämta ett gåvobevis i Rättvist butik o café.

Matkassarna delas ut till behövande i Värnamo. Perfekt gåva till någon som redan har allt!

Det

After school medverkar. Efteråt blir det enkel kvällsmat och dans kring granen i församlingshemmet. En bra avslutning på julen.

SAMTAL I SORG

Att förlora någon närstående är en omvälvande händelse, som förändrar livet för alltid.

Det finns inga ord eller handlingsplaner som lindrar sorgen. Vår erfarenhet säger oss, att det enda sättet att komma igenom sorgen är att gå igenom den. Det är en tung väg att gå och det kan vara gott att möta andra som är i samma situation. Att få möjlighet att dela, känna igen sig, lyssna och följa med varandra en bit på vägen. Du deltar i en mindre grupp, som möts vid sex tillfällen.

Välkommen med din anmälan till:

RITHA GAVELLI, 0370–300 423 ritha.gavelli@svenskakyrkan.se

SARA GYLLENSTEN, 0370–300 416 sara.gyllensten@svenskakyrkan.se

PASTORSEXPEDITIONEN, 0370–300 400

rättvist

butik café secondhand

BIBELUTDELNING I ADVENT!

Välkommen att handla fikabröd och klappar inför julen!

VI HAR ÖPPET: TIS-FRE 11.00-17.00 (JULSTÄNGT 23 DEC–10 JAN)

Vi söker just nu efter ideella medarbetare till butiken. Om du tycker att det skulle vara en uppgift för dig, så är du varmt välkommen att höra av dig till:

ANNA BERTILSSON, 0370–300 422 eller SARA GYLLENSTEN, 0370–300 416.

ANMÄLAN

Du är inte ensam. Ring!

I Svenska kyrkan finns utbildad personal som erbjuder samtalsstöd. Oavsett tro eller livsåskådning är du välkommen till enskilda samtal. Det kan gälla svårigheter som berör; relationer, tro, kris, livsfrågor, förlust av någon som stått dig nära, eller om du bara behöver någon att prata med. Vi för inga journaler, vi har tystnadsplikt och samtalen är kostnadsfria.

Svenska kyrkan i Värnamo 0370-30 04 00

För direktkontakt med någon av våra diakoner, präster eller socionom. Se kontaktuppgifter svenskakyrkan.se/varnamo/kontakt Kyrkans SOS 0771-80 06 50 Eftermiddag, kväll alla dagar Jourhavande präst kopplas via 112 Kvällar och nätter Samtalsjour för döva via bildtelefon Tider och mer info: svenskakyrkan.se/samtalsjour-for-dova-via-bildtelefon

DET ÄR ROLIGT ATT VARA NÄRA LIVET!

TEXT & FOTO MADELÉN JOHANSSON

En höstlig eftermiddag träffar jag Elin Boozon i hennes arbetsrum på Kvinnokliniken inne på Värnamo sjukhus, där hon arbetar som överläkare. Vi hinner inte långt i samtalet innan vi konstaterar att det är tur att vi alla är olika och att olika behövs inom alla områden

När jag ber Elin berätta om sitt arbete, fascineras jag över bredden. Hon arbetar på kvinnoklini ken, kvinnohälsovården, ungdomsmottagningen, förlossningen, BB, operation, ja allt som har med gynekologi att göra.

VAD ÄR DET BÄSTA MED DET HÄR ARBETET?

–Det som jag tycker är det bästa är att man får träffa många olika människor i så många olika situationer av livet. Jag får möta saker som är väldigt friska och naturliga, men också svårt sjuka människor.

Att Elin skulle bli gynekolog var inte alls något som hon tänkt på när hon började sin utbildning till läkare, utan det växte fram på grundutbildningen. Några speciella händelser under en praktik påverkade henne starkt och hon såg hur hon kunde bidra inom detta område.

Elin beskriver hur hennes arbete är nära livet, både på gott och ont. Att det är speciellt roligt att få vara nära stora händelser i

människors liv. Graviditeter och förlossningar är tillfällen som människor kommer ihåg och verkligen minns. Hur det var när de själva fick barn.

–Att få vara med om detta stora, det är häftigt säger Elin. Hon tycker det är roligt att de kan bota många sjukdomar.

–Det är också fint att jobba med sjuka människor och få vara med att lindra och hjälpa, tillägger hon.

Vi pratar också om sådant som är svårt i arbetet. Elin berättar att de möter många som kommer till dem med själsliga problem som de inte kan hjälpa, sådant som ligger utanför sjukvården och det medicinska. Det är många olika faktorer som påverkar människans mående i livet, hela livssituationen spelar roll menar hon. Det finns så mycket smärta och ångest i livet som påverkar förmågan att hantera den fysiska situationen och att det hänger samman kan vara svårt för människan att förstå ibland. Trots

”...ett arbete nära livet, både på gott och ont.”

detta så vill man gärna lösa de problem som finns, men de kan inte bota allt och det är svårt, berättar Elin med innerlighet i rösten.

–Man kan lida av hjälpnödighet, och det är inte så bra.

VAR HÄMTAR DU KRAFT IFRÅN FÖR ATT ORKA?

–Det gör man i de roliga sakerna och i glädjeämnena som finns. Vi har en väldigt bra personalgrupp, händer det något tråkigt så påverkas alla av det och vi tröstar och stöttar varandra säger Elin. Livet kommer och livet går och på sjukhuset inryms så mycket av alla de delarna. Elin fortsätter;

–Kanske är det extra påtagligt just här hos oss, för här har vi cancersjuka människor som vårdas i livets slutskede, vägg i vägg med nyfödda bebisar som just sett dagens ljus konstaterar Elin.

VAD ÄR DET SOM DRIVER DIG?

–Det är att få vara med och bidra till kvinnors hälsa och att hjälpa säger Elin utan att tveka. När det gäller just graviditeter är det särskilt viktigt för Elin att hjälpa kvinnor i alla aspekter. Både den som vill bli gravid och inte kan det, som den som är gravid och inte vill vara det och allt där emellan.

HON TYCKER OCKSÅ att det är viktigt och roligt att undervisa och utbilda dem som hon träffar.

–Jag älskar planscher, att visa och förklara hur anatomin ser ut och fungerar skrattar hon.

”–Jag älskar planscher, att visa och förklara hur anatomin ser ut och fungerar.”

Kunskapen bland dem hon möter är väldigt olika. Elin berättar att det är förvånansvärt många som inte vet hur deras kroppar fungerar och det menar hon är viktigt att man gör. Kunskapen gör att man bättre förstår varför saker händer med en och det kan göra det lättare att bearbeta.

VI PRATAR LITE om Jesu födelse och hur det kunde varit att föda i ett stall och konstaterar snabbt att vi båda är innerligt tacksamma att vi lever här och nu.

–Det är något som jag ofta tänker på, att jag är glad att jag, och alla som bor här, lever här och nu säger Elin med eftertryck. Det är många som inte hade överlevt utan tillgång till den sjukvård som vi har idag och vi kan göra mycket med ganska små medel för att rädda liv. Det fick Elin se på nära håll när hon var i Kamerun med Läkarbanken.

–Vi ska vara så tacksamma över att vi råkat vara födda just i den här delen av världen, det är ju inget som vi förtjänat eller kunnat påverka. Det gäller många aspekter säger Elin, men framför allt gällande barnafödande.

ELIN CITERAR MAHMOUD Fathlila, tidigare president i The International Federation of Gynaecology and Obstetrics ”–Kvinnor dör inte för att deras liv inte går att rädda, utan för att

samhället ännu inte har bestämt sig för att deras liv är värda att rädda”.

–På ett globalt plan skulle det med ganska enkla medel gå att förbättra kvinnors reproduktiva och sexuella hälsa för att rädda liv. Kopplingen mellan dödsfall och fattigdom är tydlig. Här är det politiska beslut som styr, men kvinnors är inte värda så mycket i många av dessa sammanhang och då är det inte värt att förändra säger Elin.

NÄR DET GÄLLER graviditeter, får Elin ofta många olika frågor. En fundering som många har och som de frågar om när de gör ti diga ultraljud hos Elin är när de ska berätta för andra att de blivit gravida. Det finns en oro att berätta för omgivningen ifall det inte skulle gå bra. Elin önskar att det skulle vara ett mer öppet samtal om just missfall, för det är just om det går dåligt som man skulle

”...önskar att det skulle vara ett mer öppet samtal om missfall...”

behöva stöd när man är ledsen. Tyvärr är missfall väldigt vanligt, vi vet att var fjärde kvinna har haft missfall i livet.

–Trots det känner sig många ensamma, för det är inte vanligt att vi berättar om det säger Elin. Hon uppmuntrar istället till att våga berätta, för då kan vi finna stöd och hjälp hos varandra.

AVSLUTNINGSVIS TIPSAR ELIN också om vad man inte ska prata om. Att vi ska sluta fråga om folks graviditeter, speja och spekulera kring människor fertilitet.

–Säg aldrig "–ska du få barn snart?", av ren nyfikenhet uppmanar Elin. Det behöver finnas en större omsorg i de frågorna.

Vi avslutar vårt samtal, ett fint samtal som väckt många tankar och frågor hos mig. Elin har svarat på flera av dem men annat vill jag fundera vidare på och veta mer om. När jag lämnar byggnaden fortsätter jag att fascineras av den bredd och kompetens som det finns i en byggnad som Värnamo sjukhus.

"Tack Gode Gud, att vi är olika och för de gåvor som du har lagt ner hos oss människor. Hjälp oss att ta vara på dem."

Fira in julen med sång och musik

Julkonsert

TORSDAG 16

En årligen återkommande höjdpunkt. Det går inte ta fel på stämningen när traditionella julsångerna framförs av Värnamo kammarkör under ledning av Marianne Gärdesmed.

Fri entré! (Insläpp från 19:00)

NYDALA KLOSTERKYRKA KL 19.30

Sjung in julen

Årets "Sjung in julen" arrangeras tillsammans med församlingens körer och Kulturskolans kammarorkester. Konserten framförs vid två tidpunkter under kvällen.

(Insläpp från 17. 30 samt 19.10)

VÄRNAMO KYRKA KL 18.00 & 19.30

Fri entré!Gratisbiljetter till "Sjung in julen" hämtar du i Rättvist butik o café från 1/12.

Vi reserverar oss för förändringar. Håll utkik på www.svenskakyrkan.se/varnamo för mer aktuell information.

Hopp, i en orolig värld!

TEXT & FOTO SARA NODMAR

Vi lever i oroliga tider. Det pågår ett fullskaligt krig i Ukraina. Inflationen gröper ur besparingar och gör matkassen dyrare. Många bävar inför kommande elräkningar och energikrisen spiller över på en rad olika områden i samhället. Dessutom skapar klimatförändringarna en oro hos många människor.

Det är fullt förståeligt om någon känner sig matt och uppgiven. Men är läget verkligen lika mörkt som många upplever det och finns det hopp att hämta i kyrkans bud skap? Vi lät Sara Nodmar som arbetar som klimatstrateg i Växjö stift svara på några frågor.

Vad gör en klimatstrateg?

–Mitt uppdrag som klimatstrateg är att främja och stödja klimat- och miljö arbete hos församlingar och pastorat i Växjö stift. Svenska kyrkan har beslutat att kyrkan som helhet ska vara klimat neutral till år 2030, att vi ska belysa andliga och existentiella perspektiv på klimatkrisen samt verka för global klimaträttvisa. Enheter på alla nivåer i kyrkan behöver gemensamt bidra och göra vad de kan inom sin verksamhet. Ibland är det tungt med alla dystra kli matnyheter, men jag trivs verkligen och känner att jag har ett meningsfullt jobb!

Vad bör kyrkan ha för roll?

–Svenska kyrkan har tillsammans med andra trossamfund en unik och oerhört viktig roll i att belysa klimatkrisen och övrig miljöförstörelse utifrån vår tro och ett existentiellt perspektiv. Frågor vi kan lyfta är till exempel, ”Hur möter jag som kristen klimatkrisen och vad säger min tro om global klimaträttvisa?”

Global klimaträttvisa handlar om att de människor som orsakat minst klimat utsläpp är de som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Det är vi i den ri kare delen av världen som har släppt ut mest men det är de fattiga som drabbas vilket är en stor orättvisa.  Sedan ska vi såklart också se över hur vi kan minska

”–Det är vi i den rikare delen av världen som har släppt ut mest men det är de fattiga som drabbas vilket är en stor orättvisa.”

klimatpåverkan från vår energianvänd ning, resor, konsumtion och förvaltning av skog och mark.

Hur kan vi tänka kring klimatet och är det inte redan kört?

–Skuld, skam, oro och vrede väcks lätt när klimatkrisen kommer på tal. Det

leder sällan till konstruktiva samtal och heller inte till något gott. I stället tror jag att vi ska använda kraften i känslorna och gå samman med andra för att på så sätt få till de samhällsförändringar som krävs för att motverka klimatkrisen.

Hur kan vi praktiskt agera som individer i vardagen?

–Givetvis ska man fundera över sitt eget liv och fundera på vad just jag kan föränd ra för att minska min klimatpåverkan när det gäller boende, resor, konsumtion och så vidare. Jag tror många redan gör detta idag men kanske känner en hopplöshet i

”–Det spelar roll vad du gör eftersom du inspirerar och ger hopp till andra människor”

att det inte spelar någon roll. Fast det spe lar roll vad du gör eftersom du inspirerar och ger hopp till andra människor, till exempel mig. Det sänder också en stark signal till beslutsfattare att vi är många som är villiga att ställa om för en hållbar framtid.

Finns det egentligen hopp för oss?

–Ja det finns hopp. Jag ser hopp i allt som faktiskt görs för att motverka klimatkri sen. Genom historien har vi människor klarat de mest fantastiska saker, vi har åkt till månen, uppfunnit vaccin mot hemska sjukdomar och kämpat för alla männ iskors lika värde. Tänk om vi använde denna kraft till att motverka klimatkri sen!  Människan förmår göra både ont och gott men det är upp till oss själva vilket vi väljer. Den kristna tron ger här god vägledning!

”–Människan förmår göra både ont och gott men det är upp till oss själva vilket vi väljer. Den kristna tron ger här god vägledning!”

SARA NODMAR, KLIMATSTRATEG I VÄXJÖ STIFT

MUSIKALPROJEKT - VILL DU VARA MED?

SÅNG, TEATER OCH DANS FÖR DIG 8 - 13 ÅR

Vi träffas i S:t Johannes kyrka onsdagar v. 8-13 kl 17.30 för att öva till vår föreställning lördag 1:a april kl 18.00. För mer info och anmälan se: svenskakyrkan.se/varnamo eller kontakta: ULRIKA LINDH, musikpedagog: 0730-83 77 14, ulrika.lindh@svenskakyrkan.se

BRÖDFÖRSÄLJNING

TILL ÅRETS JULINSAMLING

I adventstid kommer vi att genomföra en brödförsäljning via Facebook. Då har du möjligthet att köpa goda julkakor och annat gott. Alla pengar som kommer in går oavkortat till årets julinsamling.

Du kan också bidra genom att baka kakor till försäljningen. Kontakta MADELÉN JOHANSSON tel. 0370-300403, så får du mer information.

Alla bidrag är välkomna!

/ INTERNATIONELLA GRUPPEN

VILL DU VARA MED I EN SAMTALSGRUPP OM LIVET?

Livets frågor berör oss alla och kan aktualiseras mer i vissa situationer i livet. Hur finner jag inre lugn och harmoni? I vilka sammanhang hämtar jag kraft och hur skapar jag balans i livet?

Har du en längtan att få samtala med andra i en grupp om dessa frågor? I vår startar en samtalsgrupp om existentiell hälsa. Syftet är att vi tillsammans reflekte rar kring våra existentiella redskap för att rusta oss för det som vi kan möta i livet.

Samtalen utgår från ett särskilt material ”Samtalskort, när livet utmanar – livsmod, livsglädje, livsmening”. Samtalskorten bygger på WHO:s forskning om viktiga faktorer för vår existentiella hälsa med fokus på tanke, känsla och handling. I kyrkans sammanhang finns också trons dimension som berör olika frågor kring den existentiella hälsan såsom hopp, tillit och existentiell styrka och kraft.

Låter detta som något för dig? Välkommen att anmäla dig till vårens samtalsgrupp!

ANMÄL DIG TILL VÅRENS SAMTALS GRUPP OM EXISTENTIELL HÄLSA.

Följande måndagar kl 18-20 träffas vi i församlingshemmet, Kyrkogatan 17, Värnamo: 20/2, 27/2, 6/3, 13/3, 20/3, 27/3 och 3/4

Du deltar varje gång, men första gången är ett ”prova på”-tillfälle. Varje gång serveras kaffe/te och halv ostfralla för 20 kr.

Anmäl dig till: CHARLOTTE SÄLL, tel. 0370-30 04 13, e-post charlotte.sall@svenskakyrkan.se senast 13 februari. Antalet platser är begränsat (så först till kvarn gäller). Uppge om du behöver särskild kost.

ANMÄLAN SENAST DEN 13 FEBRUARI! BEGRÄNSAT ANTAL PLATSER

Miljögruppen tipsar!

& FOTO JENNY ARVIDSSON

Nu är det mycket prat om att spara el och få pengarna att räcka. För en del handlar det om överlevnad och för en del handlar det om att behöva avstå från något.

Vi i miljögruppen vill berätta vad som görs för att minska elförbrukningen i kyrkans byggnader och även tipsa om vad du kan göra för att spara energi och samtidigt ha det bra.

Så sparar vi energi

Elförbrukning är väl i stort sett på nästan allas läppar och man funderar på hur man kan dra ner på sin elförbrukning. I pastoratet finns samma tanke och vi har under en tid börjat jobba med att se vad vi kan göra för att spara el.

Vad vi har gjort och gör är att se över och byta ut gamla armaturer och sätta in LED i stället. Vi har ju en mängd lysrör och gamla armaturer och genom att byta till LED-armaturer får vi inte bara ner elförbrukningen utan också bättre ljus.

Ventilation är också ett område där vi kan spara många kilowattimmar. Det är lätt att man bara låter ventilationen gå och glömmer att kolla över vilka timmar som det egentligen behövs. Vi ser över detta och ställer in så att ventilationen bara går när det behövs och det sparar mycket energi. Det är lönsamt att byta ut gamla aggregat mot nya med återvinningsvärme och det har vi gjort på en del ställen och planerar att göra på fler.

Dra ner på värmen är ju också ett sätt att spara mycket. Att inte värma upp kyrkorna/lokalerna i onödan och kanske i vissa fall flytta samlingar till en mindre lokal är också ett alternativ. För många år sedan installerades styrsystem för uppvärmningen som är kopplad till ett bokningsprogram för våra gudstjänster och samlingar i flera av våra lokaler. På det sättet värms lokalen upp bara när den ska användas.

Det är klart att det krävs att man är aktiv och jobbar hela tiden med att hitta var man kan spara, vilka energitjuvar som finns och vad vi har i gång som inte behövs. Vi jobbar med detta varje vecka så att kostnaderna kan hållas nere och i stället gå till det som är det centrala i kyrkans uppgifter.

Vad du kan göra

Om du känner att du har möjlighet att avstå från en del energikonsumtion är det ju inte bara en besparing för dig utan även en solidaritetshandling.

"–Vi vill tipsa om saker du kan göra för att spara energi, göra en insats för miljön och samtidigt må bra."

• Ta reda på vad du kan uppleva i ditt närområde. Församlingen bjuder in till fina konserter och samlingar nu inför jul. Både Gislaveds kammarkör och Värnamo kammarkör har konserter. Titta i mittuppslaget här i tidningen för mer inspiration.

• Handla mer på second hand, det sparar både energi och miljö och du sparar pengar.

• Klarar du av att sänka inomhustemperaturen till 20 grader? Leta upp raggsockorna och bjud hem vänner på knytkalas. Häng upp draperier eller vackra filtar vid dragiga dörrar. Byt ut lamporna i adventsljusstaken till LED, det sparar en hel del el.

• Under pandemin lärde vi oss att träffas utomhus under enkla former. Det kan vi ju fortsätta att göra. Hör av dig till dina nära och kära, du kanske kan vara den som skänker hopp.

TEXT

Det finns många enkla och trevliga sätt att minska på energiförbrukningen. Att ta på sig raggsockorna och bjuda hem vänner på knytkalas är ett.

GÅNG

Måndag-fredag 09.00

Vi firar morgonbön i Värnamo kyrka. Sänds även digitalt.

SÖNDAG 4 DECEMBER 18.00

Advents- och julkonsert i Värnamo kyrka med Gislaveds Kammarkör under ledning av Susanne Svensson.

TORSDAG 20 DECEMBER 18.00 OCH 19.30

Vi sjunger in julen i Värnamo kyrka tillsammans med kör och orkester under ledning av Anette Wettebrand. Gratisbiljetter till Vi sjunger in julen hämtar du i Rättvist butik & café, Storgatan 41, från 1/12. Insläpp från 17.30 samt 19.10.

MÄSSA/GUDSTJÄNST

TISDAG

Mässa i S:t Johannes kyrka 08.15 Den 20 december är sista mässan innan juluppehåll. Start igen 17 januari 2023.

ONSDAG

Mässa i Värnamo kyrka 18.00

TORSDAG

RefleXmässa i S:t Johannes 18.00 En mässa med och av ungdomar men för alla. Några gånger per termin.

SÖNDAG

Mässa i S:t Johannes kyrka 10.00 Högmässa i Värnamo kyrka 11.00

FREDAG 16 DECEMBER 19.30

Julkonsert i Nydala klosterkyrka med Värnamo Kammarkör under ledning av Marianne Gärdesmed. Fri entré. Insläpp från 19.00.

LUNCHMUSIK ONSDAG 12.05

Lunchmusiken startar säsongen den 15 februari. Mer om programmet hittar du nästa Paxat, på hemsidan och i sociala medier.

På församlingens hemsida kan du läsa mer om våra verksamheter och hitta kontaktuppgifter om du har frågor. svenska kyrkan.se/varnamo.

MÖTESPLATSER SAMTAL/FÖRDJUPNING

ONSDAGAR 18.45

Vandra genom kyrkoåret Efter veckomässan i Värnamo kyrka samlas vi i Rättvist Café för samtal. Detta är en samtalsgrupp där samtalet utgår från den vecka i kyrkoåret vi befinner oss i – tro och liv, texter och traditioner. Gruppen är både för den som känner sig ny i kyrkans värld och dig som varit med ett tag. Enkelt fika finns att köpa.

SÖNDAGAR 17.00

Boksamtal. Efter mässan i Fryele kyrka möts vi till samtal som utgår från Martin Modéus bok "Finna bönen som redan finns". Varje tillfälle är fristående, du är välkommen även om du inte varit med tidigare.

MÅNDAGAR 14.00

Promenadgrupp Promenadgrupp som går runt Prostsjön. Samling vid parkeringen mellan Prostgården och Norra kyrkogården kl 14.

ONSDAGAR 14.00

Öppet hus – S:t Johannes kyrka Öppet hus i S:t Johannes kyrka kl 14 (jämna veckor). Gemenskap och olika programinslag. Det finns möjlighet att köpa fika till självkostnadspris.

30 NOVEMBER. Musikquiz med Charlotte Säll 14 DECEMBER. Daniel och Stina Hjelm sjunger och spelar.

Första träffen nästa termin är den 25 januari.

TORSDAGAR 12.05

Sopplunch i Värnamo församlingshem Sista torsdagen i varje månad, med start 26 januari, bjuder vi in till sopplunch i Värnamo församlingshem.

KÖRER

JOHANNESKÖREN

S:t Johannes kyrka Tisdagar 18.00-19.45 Körstart 10 januari

NU KÖR VI

Värnamo församlingshem Onsdagar jämna veckor 18.00-19.00 Körstart 11 janauri

SÅNGGLÄDJE (f.d Torsdagskören)

Värnamo församlingshem Torsdagar udda veckor 14.00-15.30 Körstart 19 januari

VÄRNAMO KYRKOKÖR

Startar när den nya organisten Annie Hultstein är på plats.

NÄRRADION

98,1 MHZ

Gilla oss på Facebook, följ oss på Instagram eller håll utkik på svenskakyrkan.se/ varnamo för uppdaterad information. Där kan du också läsa mer om våra kyrkor och verksamheter.

Vi inleder lunchen med en andakt för den som vill. Soppa, hembakat bröd, kaffe och kaka, allt detta för 60 kronor.

FREDAGAR 10.00-12.00

Mötesplats Fryele. I Fryele församlingshem finns det möjlighet till gemenskap och fika. Den 16 december är sista träffen innan juluppehåll. Start igen den 13 januari 2023.

BARN & UNGDOM

STARTAR IGEN I JANUARI

KYRKIS: måndag 23 januari

AFTER SCHOOL: tisdag 24 januari

AMASING: torsdag 26 januari

TRYGGA RÄKAN: torsdag 26 januari

HIMMELBITARNA: tisdag 24 januari

AFTER SCHOOL, FRYELE: onsdag 25 januari

KONFAGRUPPEN: torsdag 19 januari

LUX: torsdag 19 januari

TISDAGSGRUPPEN: tisdag 17 januari

ÖPPETTIDER

EXPEDITIONEN

VÅRA TELEFONTIDER ÄR:

MÅNDAG KL 10-12

TISDAG KL 10-12 ONSDAG STÄNGT

TORSDAG KL 10-12

FREDAG KL 10-12

TELEFON: 0370-30 04 00

Kontaktuppgifter till enskilda anställda finns på vår hemsida svenskakyrkan.se/ varnamo. Eller ring växeln, så kopplar vi dig. Vi svarar även på kyrkogårdsärenden.

DET GÅR OCKSÅ BRA ATT MAILA: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se

RÄTTVIST BUTIK, CAFÉ & SECOND HAND

Storgatan 41

TISDAG-FREDAG KL11-17

Den 15:e september firade Mette och Peter Ernst 60-årig bröllopsdag med att förnya sina vigsellöften i Nydala kyrka, omgivna av barn och barnbarn.

Löftesförnyelse

En löftesförnyelse är lik en vigselgudstjänst, men oftast något kortare och enklare.

Det viktiga är att få säga ja till varandra igen. Kanske för att fira ett visst antal år som gifta, eller för att markera en nystart i äktenskapet. Det kan göras i all enkelhet, eller med familj, släkt och vänner samlade. Paret träffar prästen någon månad innan för att prata om innehåll och utformning av ceremonin.

Vill man vara lite mer spontan, finns möjligheten på Alla hjärtans dag, tisdag 14 februari 2023!

Hör av dig till oss om du vill veta mer eller prata med en präst.

DROP IN-VIGSEL I VÄRNAMO KYRKA SAVE THE DATE

Alla hjärtans dag 14 februari 2023 Läs mer på svenskakyrkan.se/varnamo

FOTO PIA ERNST-JANSSON

Innan gryningen

1.Så kom du då till sist, du var en främling, en mytgestalt som jag hört talas om. Så många hade målat dina bilder, men det var bortom bilderna du kom. Vi trodde du var användbar, till salu, vi skrev ditt namn på vår stridsbanér. Vi byggde katedraler högt mot himlen, men du gick hela tiden längre ner.

2. Du är ett barn som ligger på ett jordgolv, du fryser om vi inte griper in. Du rör vid kroppar, hatar orättvisor, du bjuder älskande på moget vin. Du stiger ut ur alla tomma gravar, du är en vind som säger: det blir vår. Du kommer som en flykting över bergen, du följer oss dit ingen annan når.

3.Du är den sång om livet som jag glömde, den sanning jag förrådde dag för dag. Jag svek mig själv; den spegel som jag gömde bär dina bråddjup, dina anletsdrag Kom närmare, bli kvar hos mig. Det mörknar och kanske ljusnar det på nytt igen. Ditt liv ska bära mig; jag hör en koltrast som sjunger timmen innan gryningen.

SV. PS 717

TEXT Y EGGEHORN (1999) MUSIK B ANDERSSON (1999)

MARIAKYRKAN

Mariakyrkan togs, den 16 oktober i år, ur bruk som distriktskyrka i Värnamo församling. Kyrkan övertas nu av den katolska församlingen i Värnamo.

Under framförallt 1960-70-talet var det vanligt i Sverige, i takt med att städerna växte, att Svenska kyrkan byggde småkyrkor i nya stadsdelar för att vara närmare fol ket. Det var en trend som ursprungligen kom från Danmark och som också gav inspiration till Sverige.

ÄVEN VÄRNAMO VÄXTE som stad och ett helt nytt bostadsområde uppfördes på 1970-talet på öster i Värnamo på mark från i första hand Vråens gård. Då fanns det redan ett arbete på väster i Värnamo ovanför viadukten med syfte att bygga en småkyrka. Men den första distriktskyrkan i Värnamo blev till på öster. Den 9 juni 1975 erbjöd Värnamo kommun församlingen att uppföra en distriktskyrka i Vråens centrum. För samlingen antog erbjudandet och gav arkitekt Anders Berglund i uppdrag att rita. Det var inte klart från början att det skulle bli en kyrka utan man tänkte sig i första hand verksamhetslokaler för församlingens ungdomsverksamhet. Det blev ändå en kyrka och det första spadtaget togs i oktober 1976. Drygt ett år senare, den 12 november 1977 invigdes den nya kyrkan av biskop Sven Lindegård.

Att bygga en helt ny församlings gemenskap i en ny kyrka var en både spännande och arbets

krävande uppgift. Det fasta arbetslaget utgjordes ursprungligen av tre personer, präst Christer Fjordevik, kantor John Erik Wilson och husmor Eivy Johans son samt flera frivilliga medarbetare. Asta Andersson var barntimmeledare, Margareta Hjelmgren var ledare för arbetskretsen, som startade under våren 1978, samt tillsammans med Ingegerd Berglund också söndagsskollärare.

UNDER VÅREN 1978 startade också det ”Öppna huset” på torsdagarna, där många medarbetare behövdes. Ulla Carris skötte köket tillsammans med Eivy Johansson. Eivys mamma Ester, hade dagen innan, med sin noggrann het och kvalitetskrav sorterat bort de ärtor som inte dög. Karin och Gyllnar Bergman och Signe Rynäs med flera tillhörde också medarbetarskaran på torsdagarna.

ETT DISTRIKTSRÅD HADE bildats redan innan kyrkans invigning. Dess förste ordförande var Tage Johansson och senare Rune Carris. Innan kyrkan formellt invigts bjöd distriktsrådet in invånarna i stadsdelen till att komma och få en guidning i kyrkan och bekanta sig med den. Det var ett överväldigan de intresse för den nya kyrkan. Vilket namn kyrkan skulle få var från början öppet, och människor lämnade in olika förslag. Att det till slut blev Mariakyr

kan föll sig egentligen ganska naturligt. Exteriört var kyrkan blå och röd, vilket ju är Marias färger.

De första åren var en intensiv och rolig tid. Det var inte svårt att få tag på gudstjänstvärdar, och under en period på 80-talet hade vi tolv par engagerade gudstjänstvär dar. Kyrkan var i princip fullsatt varje söndag. Innan utbyggnaden var antalet platser begränsade till 85, och efter om byggnad och utbyggnad ökade antalet till 145. Ganska snart efter invigningen insåg vi att kyrkkaffet var viktigt för

"–Ganska snart efter invigningen insåg vi att kyrkkaffet var viktigt för människor..."

människor och blev därför söndaglig. Att efter högmässan kunna sitta ner runt kaffeborden och samtala med var andra bidrog till att människor lärde känna varandra och församlingsgemen skapen fördjupades.

KREATIVITETEN OCH LUSTEN att finna nya sätt att arbeta på kännetecknade de första åren. Arbetskretsens medlemmar fick skriva ner sina bästa recept på olika maträtter och desserter, vilka sedan trycktes och gavs ut i en pärm som

TEXT CHRISTER FJORDEVIK FOTO FÖRSAMLINGENS ARKIV

såldes till förmån för Svenska kyrkans mission. Arbetskretsens medlemmar var också med om att göra en namnin samling för en vårdcentral, som sedan överlämnades till dåvarande landsting. Det blev ju faktiskt precis som man öns kade, en vårdcentral i Vråens centrum. Entrén mot torget är ett fantastiskt skyltläge. Där blev platsen för en kyrk lig adventskalender, som uppskattades av många, både barn och vuxna.

Dera Svensson tillhörde guds tjänstgemenskapen och var en av de stora kulturbärarna i Värnamo. Hon hjälpte oss till kontakt med textilkonstnären Anna-Maria Hoke. Anna-Maria vävde den fantastis ka altaruppsatsen i kyrkorummet, ”Den rämnade förlåten” med Kristus och en duva, symbolen för den Helige Ande, snidad av Tomas Tempte. Det hela full bordades med kormattan, ”Getsemane örtagård” på vilken altaret står idag. Anna-Maria ritade mattan och arbets kretsen hade sedan flera år samlat in pengar för att mattan skulle kunna vä vas. Altarvävnaden och kormattan är en helhet av en väl genomtänkt symbolik, som möter församlingen för reflektion och eftertanke.

LARS SVENSSON TRÄFFADE många i Mariakyrkan när han drog runt med dammsugaren. Han hade varit med om en otäck bilolycka, som förändrade

hans liv. Efter en tid av rehabilitering anställdes han på en delad tjänst mellan Mariakyrkan och Härbärget och skötte städningen på respektive ställe. Lars tillhörde inte bara arbetslaget utan ock så den gudstjänstfirande gemenskapen i Mariakyrkan.

KANTOR JOHN ERIK JOBBADE hårt och fick till en Mariakör som ofta med verkade och förgyllde våra gudstjänster. Vi hade stora och många konfirmand grupper under 80-talet, som fick sin undervisning i Mariakyrkan och när det var dags för konfirmation var det Vär namo kyrka som gällde.

Mariakyrkan och våra lokaler utnyttjades av många olika föreningar och samman slutningar. Det var ett generöst förhåll ningssätt, men vi tänkte att det är ett sätt att behålla den låga tröskeln in till Mariakyrkan och att det blev en känd plats för många av områdets invånare.

Uppskattad och älskad som ett andligt hem

Mariakyrkan fick vara en distriktskyrka i Värnamo församling under nästan 45 år. Jag vet att hon var uppskattad och älskad som ett andligt hem bland många och förstår också den sorg som många

känner när hon nu inte längre är ”vår” kyrka. Därför är det en tröst och glädje att hon även fortsättningsvis får vara en kyrka, men nu med den katolska för samlingen som huvudman.

Kan inte låta bli att tänka på den iran ske pojken, som med sin familj bodde i Värnamo en tid. Pojken och hans sto rasyster kom ner så gott som dagligen till Mariakyrkan. Hastigt blev de dock tvungna att lämna och flytta från Värna mo när Khomeinys spioner hade hittat familjen. När de nu var tvungna att flyt ta till okänd och hemlig plats igen, kom de ner till Mariakyrkan för att tacka för tiden de fått vara i Mariakyrkan och i juniorarbetet. Den lille 10-11-årige poj ken sa: Jag vill tacka, först Gud och sen Mariakyrkan!

"–Jag vill tacka, först Gud och sen Mariakyrkan!"

som är med

Julkrubban - en påminnelse om en Gud

TEXT PÄR-MAGNUS MÖLLER

"Jag älskar julkrubbor, men jag har samtidigt väldigt svårt för dem. De flesta julkrubbor är vackra och fridfulla. I ett stilla och vackert landskap, skapat med allsköns krukväxter och skogens inplockade mossa, möter vi tre bugande kungar med underliga barnpresenter i händerna."

Vi möter mot himmelen skådande herdar med lamm i famnen och de fridfulla nyblivna föräldrarna som inte kan släppa blicken på det nyfödda lilla barnet i krubban. ”Stilla natt, heliga natt, allt är frid…”. Det är fint och vi behöver det som är fint. Men det är mycket som inte stämmer med bilden vi har framför oss. Evangelisterna Lukas och Matteus är de två författare som skrivit om Jesu födelse. De beskriver den på två olika sätt, inte eftersom de ljuger eller hittar på, utan eftersom de vill berätta två olika saker om vem Jesus är. Därför berättar Lukas om Kejsare Augustus som ansågs vara den mäktigaste kungen i världen. Han sades vara född av gudarna och hade deras kraft och makt. Han omgavs av rikedomar och lyx. Mäktiga människor från hela världen strömmade till honom för att få del av hans stora tillgångar. När Lukas talar om Jesus, den kung som verkligen hade Israels Gud som sin far, så föds han i största fattigdom, i undan skymdhet. Till Jesus strömmade inte de rika utan de fattigaste, herdarna. Herden var symbol för de troende i Israel. För dem som i sin fattigdom längtade efter Gud uppenbarade sig himmelen genom Jesus.

MATTEUS HAR EN annan vinkel – därför nämns inga herdar, men däremot en stjärna och vise män från österns länder. Matteus vill berätta att Jesu födelse är en världshändelse. Israels ledare fat tade inte vem Jesus var, men det gjorde de vise från andra länder, troligtvis Persien. Perserna hade länge varit folkets fiender allt sedan den babyloniska fångenskapen. Trots det så kunde de ana att när Jesus föddes började en ny tideräkning, en ny sorts kung var född. Därför bar de med sig rökelse som symboliserar det gudomliga, guld som symboliserar världslig makt och myrra, den olja man smorde kungar med …och döda. Så blev deras presenter profetiska. De Judiska makthavarna jagade sedan Jesus och hans föräldrar ur landet så han fick bli flykting i Egypten. När Jesus senare kom tillbaka från Egypten gjorde han det som ett tecken på att han, liksom Josef som 1700 år tidigare också fick lämna landet på grund av sina bröders svek, återvände som landets och folkets räddare. Josef återvände med säd som lindrade svälten. Jesus kom tillbaka för att ge sitt liv för att försona hela världen med Gud.

DET ÄR

MÄKTIGA budskap om Jesus som Lukas och Matteus lyfter fram i julens evangelium. När vi sätter ihop berättelserna till en julkrubba är det lätt att missa bitar i det mäktiga preludiet till Jesu liv, som födelseberättelserna vill vara. Ändå sätter jag fram krubban därhemma. Den påminner mig om att Gud föds också in i mitt hem, i mitt liv. När makthavarna skramlar med vapen, när själviskhetens makter försöker utvisa hjälpsökande människor från landet, när onda krafters mörker omsluter jorden, vet jag ändå att vad dessa makter än skramlar med är de chanslösa mot barnet i krubban. Så svaga är de i all sin ömkansvärdhet att jollret från den nyfödde i krubban får dem att fly.

JULKRUBBAN I MITT hem påminner mig om att vi inte är ensamma i kampen mot allt som vill bryta ner hoppet och den mänskliga värdigheten. Gud föds som en av oss för att med oss kämpa trons goda kamp.

Det folk som vandrar i mörkret…

TEXT LINDA MUHR SANDAHL

Vintermörkret breder ut sig men äntligen är advent här och vi får tända våra adventsljusstakar igen. Kanske något färre än vanligt, då elpriset finns där som en liten påminnelse på axeln varje gång man tänder en lampa. Men jag hoppas att du ändå har möjlighet att tända din adventsljusstake och få lite ljus och hopp där i vintermörkret. Vi behöver ljuset och vi behöver hålla fast vid hoppet.

Den här hösten har på ett nytt sätt varit en prövning för många av oss – ett sätt som vi inte upplevt på länge i vårt land. Många av oss plågas av oro för framtiden, har svårt att få ekonomin att gå ihop. I år har vi på ett nytt sätt varit det folk som vand rar i mörkret. Och när allt känns mörkt och svårt är det så lätt att inbilla sig att eländet aldrig kommer att ta slut. De flesta av oss har nog ganska lätt till att se saker i svart när problemen hopar sig. Ibland med god anledning.

Vi undrar kanske till och med, var finns du nu Gud? Men är det något vi kan hålla fast vid i mörkret så är det Guds löfte till oss om att vi aldrig är ensamma. Även om Gud inte alltid hjälper oss att komma un dan svårigheterna, kommer han att bevara oss medan vi kämpar med dem.

… ska se ett stort ljus.

Ingenting varar för evigt, säger vi ibland. Inte heller mörker och bekymmer. Efter regn kommer solsken, är ett annat talesätt. Vi har de där uttrycken för att de hjälper oss att hålla fast vid det livsnödvändiga hoppet. Hoppet är universellt, det har burit människan i alla tider. Jesajas ord ”Det folk som vandrar i mörkret, ska se ett stort ljus”, är lika aktuella idag, flera tusen år senare.

Jesaja pekar på det stora ljuset, Messias, som ska komma i världen. Det var det hoppet som drev honom, som fick honom att stiga upp varje morgon. Jesus föddes, det stora ljuset kom in i världen. Snart får vi återigen fira det stora undret som skedde. Undret att Gud blir människa och

delar våra livsvillkor. Hur fantastiskt är inte det, att vi har en Gud som vet hur det är att vara människa?!

Jesajas ord får hjälpa oss att hålla fast vid hoppet om en ljusare framtid, och berättar för oss om Gud som vill dela våra liv varje dag.

"Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram."

LEGENDEN OM LUCIA

- OM ALLA FLICKORS RÄTT TILL ETT VÄRDIGT LIV

Legenden om helgonet Lucia bär på många viktiga budskap. Ett budskap handlar om att en flicka ska få säga ja till det hon själv vill. En flicka har rätt till sin egen kropp och sitt eget liv.

Berättelsen om Lucia är en berättelse om förfärliga övergrepp. Lucia blev bortlovad för att gifta sig redan som ung flicka. När hon övertalade sin mor att bryta förlov ningen, straffades hon genom tortyr och sedan till ett liv på bordell. Hon uppges då ha sagt att eftersom hon inte gav sig frivil ligt skulle hennes kyskhet bestå. Lucias motstånd väckte stor ilska hos om givningen. Enligt vissa berättelser stack de ett svärd genom hennes hals, enligt andra stack de ut hennes ögon. Oavsett vilket våld hon utsattes för, så är en sak säker: Lucia straffades hårt för att hon trotsade samhällets normer.

Flickors situation idag

Runtom i världen utsätts flickor än idag för samma typ av övergrepp som Lucia utsattes för. Tvångsgifte, könsstympning, sexuellt våld och våld inom familjen är exempel på vanliga övergrepp mot flickor. Varje dag gifts över 30 000 flickor bort.

Flickor får tidigt ta hand om barn och utföra oavlönat hushållsarbete, vilket begränsar deras möjligheter att utbilda sig och skaffa sig en egen försörjning. Flickors och kvinnors kroppar ses i många fall som mäns egendom. I vissa samhällen har kvin nor ingen rätt att äga mark eller egendom, ingen rätt att ha eget bankkonto och ingen rätt att rösta. Beroendeställningen leder till stor ohälsa.

Act Svenska kyrkan gör skillnad

Som trosbaserad aktör har Act Svens ka kyrkan ett unikt nätverk i samhällen där religiösa ledare har stort inflytande över människors liv och vardag. Det ger möjlighet att påverka kränkande normer och diskriminerande familjelagstiftning. När kyrkor tar ställning emot exempelvis könsstympning och barnäktenskap, kan en förändring ske i samhället.

Act Svenska kyrkan arbetar tillsammans med lokala krafter för att långsiktigt förändra. Det handlar om utbildning kring farorna med könsstympning, påverkan för att förbjuda barnäktenskap och projekt för att flickor ska tillåtas gå i skolan. Det handlar om att bryta tabun som rör jäm ställdhet och sexualitet och stå upp för alla människors lika värde.

Legenden om Lucia ger hopp

Kanske är det just Lucias kamp för sitt liv, sin kropp, sin tro och sin värdighet som gjort att vi idag firar henne med en stor ljushögtid. Att vi låter Lucia bli en symbol för ljuset i mörkret. Legenden om Lucia kan ses som en påminnelse om att värna alla flickors rätt att få bestämma över sina egna kroppar och kunna göra egna val. Tillsammans genom Act Svenska kyrkan kan vi ge fler flickor möjlighet att ta mak ten över sina egna liv. Swisha din gåva till 900 1223.

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR

Värnamo kyrkogårdsförvaltning består av fyra kyrkogårdar. Nydala, Fryele, Värnamo södra och Värnamo Norra. Alla fyra har sin egen unika karaktär. Oavsett om kyrkogården ligger mitt inne i stan eller naturskönt på landet är den en plats för stillhet och minnen. Besök gärna allihop. trimmar intill gravstenen. Gravstenstvätt ingår också i enbart gräsvård. (Ifall graven har ett ytlager av singel heter skötselavtalet grusvård och fungerar på ungefär samma sätt som gräsvård.)

Textifyllning

Nu när vintersäsongen är här har vi tid över för att hjälpa till med ifyllning av text på gravstenar. Vi kan förbättra både med färg och med guld. Har du en gravsten där texten behöver förbättras får du gärna kontakta oss för en offert.

Gravskötselavtal

Du vet väl om att du kan teckna ett skötselavtal med kyrkogårds förvaltningen? Vi kan erbjuda två olika sorters skötsel – antingen full skötsel eller enbart gräsvård.

I full skötsel ingår vårblommor, sommarblommor, vinterdeko ration, gravstenstvätt, rensning av ogräs, byte av jord och bort plockning av vissna blommor i vas. Vid enbart gräsvård läggs planteringsytan igen och förvaltningen EXPEDITIONEN HAR ÖPPET Kl. 10.00-12.00 måndag, tisdag samt torsdag, fredag. Telefon: 0370-30 04 70

Återbruka gravsten

I stället för att köpa en helt nytillverkad gravsten går det att åter bruka en som inte används längre. Ett stenhuggeri får slipa om stenen och justera så att den får önskad storlek, sedan graveras de nya uppgifterna in på den. På så sätt kan gravstenar få ett nytt liv. På kyrkogårdsförvaltningen har vi plockat ut några gravstenar som går att återbruka. De lämnas ut utan kostnad till den som behöver gravsten på någon av våra kyrkogårdar. Däremot står förvaltningen såklart inte för kostnaderna vid omslipning och montering. Det finns flera fina exemplar av återbrukade gravste nar på kyrkogården.

Kyrkogatan 17, Församlingshemmet e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se

KONTAKTA OSS GÄRNA FÖR VIDARE INFORMATION OCH PRISUPPGIFT