Paxat nr 1 2023

paxat

DITT MAGASIN FRÅN SVENSKA KYRKAN I VÄRNAMO

Tema nr 1 2023:

DIAKONI

MARKUS JOHANSSON, NETMINE

- Jag vill att vi ska ha med oss hjärtat i det vi gör.

NETMINE: SPRICKOR OCH OMSORG: DIAKONI: ATT FINNAS FÖR VARANDRA: ACT

Jag älskar ordet barmhärtighet

DET ÄR ETT vackert ord på många plan. Med ett samhälle som i alla sammanhang verkar förespråka känslokall rationalitet, tuffare tag och hårda nypor så glimrar ordet barmhärtighet på den nattsvarta himmeln. Ordet innefattar allt det vackraste hos en människa: Medlidande, nåd, godhet, skonsamhet, vänlighet, förskoning. En barmhärtig människa är så nära en avbild av Gud som man kan bli i denna värld. I kyrkans tradition finns sju barmhärtighetsverk som bygger på Jesu förkunnelse: att mätta de hungrande, ge dryck åt de törstande, klä de nakna, ge härbärge åt husvilla, besöka de sjuka, besöka de fångna samt begrava de döda.

Tänk vad enkelt egentligen. Tänk om världen ville bygga sina ideologier kring detta och inte på gränser, hat, lögner och missunnsamhet.

KYRKAN HAR I alla tider av hårdhet och motsättningar blivit en tillflykt för dem som längtar efter och vill bygga en annan värld. Genom de årtusenden hon funnits har hon bestått och överlevt katastrof efter katastrof, rike efter rike, krig efter krig. Absolut har kyrkan som organisation ofta gjort fel, ställt sig på fel

sida, missbedömt och varit feg. Ändå finns hon kvar som ett hoppets tecken mitt i denna förvirrade värld. Hon är trots allt barmhärtighetens tecken i världen – eftersom hon så gott hon kan försöker återspegla Guds barmhärtighet gentemot henne.

DIAKONENS UPPGIFT I församlingen är att konkretisera denna barmhärtighet och hjälpa församlingen att bli än mer barmhärtig. Diakonen skall träna församlingen att bli Jesu händer som upprättar den fallne, ger hem åt den hemlöse, tröstar den som fallit i sorg.

NÄR VI TYCKER att den här världen blir för hård, känslokall och främmade, finns det en väg att tillsammans med kyrkan försöka förändra världen och människors liv. Vi gör det bit för bit, genom uthållighet och genom den kraft Gud ger till det goda verket. Det är inte ofarligt, många tycker illa om kyrkans uppdrag att påpeka samhällets felaktigheter och missgrepp – men det är nödvändigt. Diakonins handlingar vill visa världen hur man bygger en värld utifrån barmhärtighet och kärlek. Var du också med i den goda kampen!

PAXAT

Denna tidning ges ut av Svenska kyrkan i Värnamo. TELEFON 0370-30 04 00 ADRESS Paxat, Box 624, 331 26 Värnamo E-POST varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se HEMSIDA svenskakyrkan.se/varnamo ANSVARIG UTGIVARE PärMagnus Möller LAYOUT Kicki Henryd OMSLAGSFOTO David Lindén FOTO Bildbanken IKON & Pixabay (om inget annat anges) TRYCK Värnamo Ljuskopiering AB UPPLAGA ca 11 000 ex. Tidningen delas ut till alla hushåll inom Värnamo församling. Nästa nummer kommer i maj.

Pär-Magnus Möller kyrkoherde

4. Axplock

6. Netmine

9. Musikalprojekt

10. Sprickor och omsorg

13. Pelarsalen

14. På gång

17. Psalm

18. Vad är en diakon?

20. Miljögruppen

22. Fasteaktion, ACT

23. Betraktelse

24. Korsord

25. Mormor på Herrestad

26. Kyrkogårdsförvaltningen informerar

NETMINE

Omsorg om sin medmänniska.

10

SPRICKOR OCH OMSORG

Ett samtal om diakoni.

Innehåll 18

ATT FINNAS TILL FÖR VARANDRA

Att få hjälpa, stötta, kämpa och glädjas tillsammans.

VAD ÄR EN DIAKON Om prästen är ordet så är diakonen händerna.

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN

Om gravstenstvätt, underhåll och olika skyltar.

NEJ, DETTA ÄR DEN FASTA JAG VILL SE: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok. Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen! Då bryter gryningsljuset fram för dig, och dina sår skall genast läkas.

Jesaja 58:6-8

FRÅN PASTORAT TILL FÖRSAMLING:

Från och med den första januari 2023 gick Värnamo församling och Nydala-Fryele församling samman och blev en församling, med namnet Värnamo församling. Begreppet Värnamo pastorat upphör.

Det innebär inte några stora praktiska förändringar i vardagen. Däremot försvinner gamla församlingsnamnen Nydala och Fryele. Kyrkorna och den gudstjänstfirande församlingen står kvar, gudstjänster kommer fortsätta att firas och evangeliet förkunnas.

DÄRFÖR FÅR DU PAXAT I DIN BREVLÅDA:

Paxat är en gratistidning som kommer ut 4 gånger om året och delas ut till alla hushåll inom Värnamo församling.

Tidningen skickas som gruppförsändelse/ samhällsinformation, vilket innebär att tidningen ska delas ut till alla, även till dem som har ”Ej reklam tack” uppsatt på brevlådan.

paxat

Några skäl till att vi skickar tidningen till alla hushåll:

• Vi vill erbjuda en lokaltidning. Vi vill att Paxat ska berätta och inspirera om den verksamhet, det engagemang och de människor som finns i Värnamo församling.

• Vi vill att tidningen ska nå mottagarna. Många som avsagt sig reklam önskar tidningen och skulle inte få den om den gick som reklam.

• Vi vill använda våra pengar på ett varsamt sätt. Svenska kyrkans inkomster bygger till stor del på kyrkoavgiften. Att skicka tidningen enbart till medlemmar skulle innebära en dyrare distribution.

• Vi vill berätta om vad Svenska kyrkan gör. Religionsfriheten i Sverige tillåter församlingar att sprida information om sin verksamhet.

• Vi vill informera om begravningsverksamheten, som är gemensam för alla oavsett kyrkotillhörighet eller tro. Begravningsverksamheten drivs i Svenska kyrkans regi men är en egen verksamhet som finansieras av begravningsavgiften.

INSAMLING

TILL UKRAINA

SÖNDAG 5 MARS KL 14.00 – 16.00

I FRYELE FÖRSAMLINGSHEM

Vi samlar in varma kläder, skor, täcken, kuddar, filtar, sänglakan, hygienartiklar, alla sorters ljus, leksaker, gosedjur. Allt behöver vara i bra skick. Tar även tacksamt emot ekonomiskt bistånd. Mer information och fler insamlingsplatser hittar du på tjernobylbarnensoas.se

Tjernobylbarnens Oas har bytt namn till Barnens Oas och leveranserna går genom deras försorg.

MATKASSAR – TACK!

DITT BIDRAG GÖR SKILLNAD!

Vi vill tacka alla givare för den fantastiska responsen på insamlingen till matkassar som delas ut genom Hela människan.

Vi ser att behoven fortfarande är stora. Vill du ge en gåva? OBS! nytt swishnummer 123 696 36 98.

Tillsammans gör vi skillnad!

NÅGON ATT PRATA MED

I Svenska kyrkan finns utbildad personal som erbjuder samtalsstöd. Oavsett tro eller livsåskådning är du välkommen till enskilda samtal. Det kan gälla svårigheter som berör; relationer, tro, kris, livsfrågor, förlust av någon som stått dig nära, eller om du bara behöver någon att prata med.

SAMTAL I SORG

Att förlora någon närstående är en omvälvande händelse som förändrar livet för alltid.

Det finns inga ord eller handlingsplaner som lindrar sorgen. Vår erfarenhet säger oss, att det enda sättet att komma igenom sorgen är att gå igenom den. Det är en tung väg att gå och det kan vara gott att möta andra som är i samma situation. Att få möjlighet att dela, känna igen sig, lyssna och följa med varandra en bit på vägen. Du deltar i en av två mindre grupper, som möts vid sex tillfällen.

Välkommen med din anmälan till vårens samtalsgrupper:

RITHA GAVELLI, 0370–300 423 ritha.gavelli@svenskakyrkan.se

Vi för inga journaler, vi har tystnadsplikt och samtalen är kostnadsfria.

Svenska kyrkan i Värnamo

0370-30 04 00

För direktkontakt med någon av våra diakoner, präster eller socionom. Se kontaktuppgifter

svenskakyrkan.se/varnamo/kontakt

Kyrkans SOS

0771-80 06 50

Eftermiddag, kväll alla dagar

Jourhavande präst

kopplas via 112

Kvällar och nätter

Samtalsjour för döva via bildtelefon

Tider och mer info:

svenskakyrkan.se/samtalsjour-for-dova-via-bildtelefon

OMSORG OM SIN

MEDMÄNNISKA

Temat för numret är omsorg om sin medmänniska, något som är lätt att tala om, men kanske svårare att leva efter. Paulus skriver om församlingen att ”om en kroppsdel lider, så lider alla de andra delarna med den”. Jag kan ana det stämmer bra som en metafor för samhällskroppen också. På gott och ont så sitter vi ihop med varandra. Om vi vill leva i ett gott samhälle så är vi alla beroende av välfungerande företag som bidrar med service, arbetstillfällen och skatteintäkter.

Markus Johansson är en av alla företagare i Värnamo som försöker göra livet aningen lättare för oss andra, och som funderar lite extra på sin roll som företagare i, och för, samhället.

TEXT & FOTO DAVID LINDÉN

HEJ MARKUS! KAN DU BERÄTTA LITE KORT OM DIG SJÄLV?

–Jag är född och uppvuxen på en bondgård i Åsenhöga. Idag bor jag med min familj i Maramö strax utanför Värnamo. Jag är VD på Netmine där jag är en av fyra delägare och idag är vi 35 personer som jobbar här.

HAR DU ALLTID HAFT ETT TEKNIKINTRESSE?

–Jag har alltid haft en vilja att hjälpa till och tyckt om att lösa problem. Jag har ett brett tekniskt intresse. Det spelar ingen roll om det är traktorn som inte startar eller om det är ett IT-problem som behöver fixas. Det är mycket som är roligt!

HUR HAR DU LÄRT DIG?

–Till stor del är jag självlärd genom ett brinnande intresse och genom åren har jag gått kurser och tagit olika certifikat.

VAD ÄR DET NETMINE GÖR?

–Bolaget är uppdelat i två delar som är ungefär lika stora och vi har funnits sedan 2003. Den första och äldsta delen är ITkonsultbiten som i huvudsak hjälper företag och organisationer. Vi hjälper våra kunder med datorer, nätverk, servrar och internetanslutningar och allt runt omkring. Vi fungerar som en extern IT-avdelning. Den andra delen av oss utvecklar appar, webbsystem, webbsidor och webbshoppar. Vi löser problem för kunden och jobbar med förenklingar och automatiseringar.

VAD VAR DET SOM FICK DIG ATT STARTA FÖRETAG?

–Jag har drivits av en vilja att kunna bygga ett bolag på mitt sätt, där mina värderingar får ta plats. Det finns en ambition att få jobba på ett lite annorlunda sätt.

VILKEN TYP AV FÖRETAG VILL DU ATT NETMINE SKA VARA?

–Jag vill att vi ska ha med oss hjärtat i det vi gör. Vi jobbar ganska mycket med magkänsla. Det ska kännas bra i magen att göra affärer och vi har som tankesätt att vi inte vill ha några bundna avtal med våra kunder. Vi ser det som att vi och kunderna

–Jag vill att vi ska ha med oss hjärtat i det vi gör.

lovar varandra att samarbeta. Om vi inte gör vårt jobb eller om det inte fungerar, så ska ingen vara bunden till oss. Då är det bättre att vi skiljs åt. Att ha ett papper som binder ihop oss blir bara destruktivt för alla parter. Om jag bara gör mitt jobb och kunden gör sitt, så brukar det bli jättebra. Juridiskt behöver man ju kanske ha ett papper som reglerar vad vi och kunden kommit överens om, men vi behöver inget avtal med bindningstid. Detta fungerar som en kvalitetsstämpel. Så länge vi inte förlorar kunder så gör vi ju rätt och det har funkat i 20 år.

VILKEN TYP AV SAMHÄLLE FÖRSÖKER DU VARA MED OCH BIDRA TILL?

–Jag har väl någon dröm om att vi måste få tillbaka synen på att det är människor som vi jobbar med och för. Det är så mycket

–Vi har försökt bygga bolaget till att faktiskt vara mer än en arbetsplats.

fokus på produktion och att saker och ting aldrig får stå stilla. Samhället kan nästan bli som en strypsnara. Vi har försökt bygga bolaget till att faktiskt vara mer än en arbetsplats. Vi försöker se till att våra anställda mår bra genom att se till varandra lite extra och erbjuda den hjälp som behövs. Vem som helst av oss kan ju råka ut för ordentliga kriser. Vi lägger mycket tid här på företaget och då bör vi hjälpas åt. Om det exempelvis behövs en psykologtid och personen själv inte orkar ringa, då är det min plikt att göra det. Det är väl egentligen den synen som jag hade önskat att vi hade mer av i samhället.

FÖRSÖKER DU UPPMUNTRA DEN ANDAN TILL ÖVRIGA MEDARBETARE?

–När man börjar här så får man en genomgång i våra grundvärderingar och jag försöker ju skicka med att vi faktiskt ska se efter varandra. Att ta kaffepaus är också viktigt, att man faktiskt kommer ner någon gång per dag och sätter sig i soffan. Det är ju ett ypperligt tillfälle att titta på någon och fråga hur det är. Men inte bara för att se om någon har en dålig dag, om någon råkar ha världens bästa dag så får det gärna smitta oss andra.

HAR NETMINE NÅGOT ENGAGEMANG UTE I SAMHÄLLET?

–Vi har tagit ett inriktningsbeslut på att vår sponsring ska gå till ungdomsverksamhet som gör skillnad i samhället. Vi är med och stöttar Hjärta för barn. Det är vårt fokus i första hand, men

väldigt snäll och tillmötesgående. Farmor växte upp och levde sitt liv under helt andra förhållanden än vad vi har idag och hon klarade ändå av att vara nöjd och inte bli bitter. Hennes sätt att vara har fått betyda mycket för mig.

VAD GUIDAR DIG I DINA BESLUT, DU NÄMNDE MAGKÄNSLA TIDIGARE?

–Det ligger något i det. Vi bör ha med oss både magen och hjärtat när vi navigerar oss fram. Ibland hamnar vi i lägen där vi verkligen får möjlighet att sträcka ut en hand till våra kunder och vara extra hjälpsamma. Som vi talade om tidigare - ”gör du bra saker så kommer det bra saker till dig”.

DÅ HAR VI KOMMIT TILL DEN SISTA FRÅGAN. HAR DU NÅGONTING SOM DU SKULLE VILJA SKICKA MED TILL TIDNINGENS LÄSARE?

–Avslutningsvis skulle jag vilja dela med mig av en dröm som jag har. Det är en idé som jag grunnat på i några år och som jag kanske skulle kunna lyckas med någon gång i framtiden. Drömmen är att starta ett äldreboende med ett annorlunda tankesätt.

en och annan idrottsförening får också vårt stöd. Utöver detta är flera av oss frivilligt engagerade på olika sätt.

VARFÖR BÖR MAN ÖVERHUVUDTAGET ENGAGERA SIG, DET KAN JU VARA JOBBIGT?

–Jobbigt och jobbigt… Jag får citera en av mina säljare som brukar säga att ”gör du bra saker så kommer det bra saker till dig”. Det funkar faktiskt!

VILKA LÄRDOMAR HAR DU GJORT UNDER ÅREN SOM LEDARE?

–Jag tror att den största lärdomen är att pengarna är sekundära. Om vi bara tar hand om vår personal, så har jag märkt att pengarna kommer av sig självt. Man måste inte alltid sätta massor av press på folk. Det finns faktiskt en inneboende vilja att göra bra ifrån sig i så gott som alla människor. Om du ger frihet till människor så får du generellt väldigt mycket tillbaka, även om det finns undantag. Men på det stora hela fungerar det så att när du litar på en människa och ger henne frihet så kommer personen att ta ansvar och prestera.

HAR DU NÅGON SÄRSKILD LEDARSKAPSFILOSOFI?

–Nej, jag har nog ingen uttalad ledarskapsfilosofi. Jag tycker om att vara närvarande, att alltid svara, att alltid finnas till hands och att inte ducka för jobbiga grejer. Jag gillar inte att vänta med att ta en diskussion, utan löser hellre saker direkt.

HAR DU NÅGON FÖREBILD SOM DU HAR TITTAT PÅ

GENOM ÅREN?

–Jag har egentligen bara haft en förebild genom livet och det är min farmor som tyvärr inte lever idag. Jag är uppväxt tjugo meter ifrån henne och hon fungerade som en dagmamma. Hon var

–Drömmen är att starta ett äldreboende med ett annorlunda tankesätt.

–Jag har haft med mig tankarna ganska länge, men när jag fick se hur min dementa mormor blev behandlad växte min övertygelse. När människor hamnar på ett boende är många i riktigt dåligt skick. Skulle det inte vara möjligt att hitta ett fungerande hem till människor som fortfarande har kvar kraften att bidra? Jag tror att det finns många som både skulle klara och vilja ta hand om fastigheten, fixa frukost till sina medboende och mycket annat som hade behövts på boendet. Innan min egen mormor kom in på sitt boende så fanns det ett förslag på att medicinera henne med lugnande för att hon skulle klara av att vara hemma själv. Man föreslog alltså att ge henne droger istället för att ta hand om henne. Det är ett hemskt synsätt som ibland finns på gamla människor.

–Många personer som jag pratar med vill inte bli gamla just för hur det går till i äldrevården. Sen säger jag inte att det är så här överallt. Det finns äldreboende som fungerar strålande fint också. Men det är lätt att glömma bort människan om hon bara ska transporteras från halvdöd till död. Vi borde ha en större respekt för de som möjliggjort att vi kan sitta här idag. Det är de äldre som byggt landet och gjort Sverige till ett fantastiskt land att leva i. De äldre som har slitit ihop detta till oss förtjänar en bättre ålderdom. Jag är inte ensam här på Netmine om att klura på detta. Vi får se vilka av våra drömmar som kan bli verklighet i framtiden!

Då vill jag bara säga tack och lycka till med allt!

...–vår sponsring ska gå till ungdomsverksamhet som gör skillnad i samhället..

”GULDSTJÄRNOR OCH FULPLUMPAR”

En tidlös saga för både barn och vuxna om det vi allra mest behöver höra: Du är värdefull!

KOM OCH VAR MED

I VÅRT BARNMUSIKALPROJEKT!

Är du mellan 8 och 13 år och gillar att sjunga och spela teater, häng på!

Vi träffas i S:t Johannes kyrka onsdagar v. 8-13 kl 17.30-ca 19.00 för att öva till vår föreställning lördag 1:a april kl 18.00

För mer info och anmälan se: svenskakyrkan.se/varnamo eller kontakta Ulrika Lindh, ulrika.lindh@svenskakyrkan.se

Sprickor och omsorg

En dag alldeles i början av det nya året slår vi oss ner en stund i församlingshemmet för att prata om diakoni – kyrkoherde Pär-Magnus och jag, Charlotte, som är diakon. Det blir ett samtal om livet, vår sårbarhet och gestaltandet av Guds rike.

Hur beskriver du diakoni?

P-M: Jag tänker att diakoni är kyrkans uppdrag att gestalta Guds rike på ett konkret sätt, just där man befinner sig. Det innebär att se när orättfärdiga strukturer eller sammanhang hindrar människor att utvecklas till dem som Gud har kallat dem att vara. I det ligger flera kallelser som diakonin har – till exempel att stå upp mot orättvisor, avslöja sammanhang som går emot Guds vilja och att gå före och uppmärksamma när man ser saker som kommer att rasera tillvaron för människor.

C: Ja, ibland brukar jag säga att diakoni är att leva evangelium, att omsätta tro i handling. Diakoni är ett ord som används i det kyrkliga språkbruket. Finns det ytterligare sätt att beskriva diakoni tänker du?

P-M: Ibland säger man kyrkans sociala arbete, men det kan låta som om kyrkan konkurrerar med samhället. I kyrkan har vi ju en annan drivkraft bakom det vi gör,

där vi vill visa hur Guds kärlek kan se ut konkret i världen.

Förhållandet mellan evangelisation och diakoni

C: Då kommer jag att tänka på förhållandet mellan evangelisation och diakoni. En del menar att det är viktigt att skilja det åt, men för mig går det inte att frikoppla diakoni från evangeliet, eftersom evangeliet är drivkraften. Det betyder inte att jag prackar på någon något eller förväntar mig att den jag möter ska bli troende.

P-M: Nej, det är ju inte det som det handlar om, men diakonins konsekvens i själva handlingen är att Guds rike syns. När Jesus mötte människor och upprättade dem eller återförde dem i sitt sammanhang gjorde han det inte för att de skulle komma till tro. Han gjorde det utifrån att han blev berörd, såg deras behov och att ville att de skulle få möta Guds kärlek.

C: Du berörde diakonins uppdrag att avslöja orättfärdiga strukturer och påtala när människor far illa. Det kallar vi ibland för profetisk eller kanske politisk diakoni. Det är lätt att tänka att det hamnar på ett övergripande plan, men kan vi utöva profetisk diakoni i mötet med varandra som enskilda människor?

P-M: Jag tänker att orättfärdiga strukturer finns överallt. Det handlar om hur vi möter varandra, våra föreställningar och fördomar utifrån exempelvis kön, klädsel eller social status. Vi sitter alla fast i föreställningar och bekräftar ibland dessa begränsande system utan att tänka på det. I Bibeln sägs att ingen är man eller kvinna, jude eller grek, utan alla är ett i Kristus. Det behöver vi öva oss i, att utmana strukturer som skapar orättfärdighet på olika sätt. Det är en av diakonins uppgifter, att befria varandra i det avseendet.

Bemötande

C: Ja, och här kommer vi in på detta med bemötande, hur vi som människor

TEXT CHARLOTTE SÄLL FOTO DAVID LINDÉN

är mot varandra. När vi ser till exempel ett hårdare tonläge i sociala medier. Jag funderar över hur vi kan uppmuntra varandra till ett diakonalt förhållningssätt, där vi behandlar varandra med respekt och värdighet.

P-M: Jag tror att mycket handlar om hur vi ser på oss själva. Om du själv inte upplever dig respekterad eller värdefull

– Om du själv inte upplever dig respekterad eller värdefull är det lätt att försöka bli någon genom att trampa på andra.

är det lätt att försöka bli någon genom att trampa på andra. Jag tror att mycket av förakt för andra, till exempel i rasism och främlingsfientlighet, bottnar i en känsla av att inte själv veta vem du är. Genom att kategorisera människor och skylla på andra skapas distans. Om jag vet vem jag själv är och vad jag står för kan jag välja att inte låta mig bli kränkt. En människa som är hel är svår att kränka.

Människovärde och identitet

C: Jag tänker på det här med individualism. Det är ju i grunden något gott, att veta om sitt människovärde som unik individ. Men det finns ju en risk i jagandet efter identitet och att framhäva sig själv på andras bekostnad.

P-M: Ja, att vara hel innebär inte att försöka leva upp till alla krav som ställs på självförverkligande, utan att se på sig själv med de sprickor och brister som man har

– De sprickor jag har, de finns också hos andra.

och acceptera att det är sådan jag är. Då finns ingen anledning att positionera sig gentemot andra, hata olika grupper eller tränga sig fram i alla möjliga sammanhang.

C: Då tänker jag på självkänsla och självförtroende. Självkänsla handlar om

att veta att jag är okej som den jag är oavsett om jag lyckas med allt jag företar mig. Självförtroende handlar om det jag gör, det jag presterar. Det är svårt att bygga sitt människovärde på prestation. Det är viktigare att bygga upp sin självkänsla, att förstå att jag duger som den jag är.

P-M: Ja, det är viktigt att prata om Guds kärlek, att vi förstår att vi är älskade. De sprickor jag har, de finns också hos andra, och i den insikten kan jag finna en trygghet. Om vi har vår trygghet i materiella saker och allt tas ifrån oss, vad har vi då kvar? Det som bär då är vår grund, vår tillit till livet, till människor, till Gud.

Åtta faktorer för existentiell hälsa

C: Ja, jag tror att det finns mycket vilsenhet och brist på trygghet och att det ett stort skäl till att den psykiska ohälsan ökar. I WHO:s internationella undersökning framkom åtta faktorer

som bygger den existentiella hälsan hos oss människor. Det handlar om inre lugn,

påverkar också vår vardag. Vad tror du det gör med oss?

– att låta någon annan få bära mig kan betyda mycket mer för den människan än om jag hade burit den.

sammanhang, existentiell kraft, tillit, helhet, mening, förundran och hopp. Det är byggstenar som hjälper oss att rusta oss för sådant vi kan råka ut för i livet. Här i kyrkan har vi samtalsgrupper där vi tar upp dessa ämnen och tillsammans delar tankar om livet. Också i det enskilda samtalet finns möjlighet att berätta sin historia för någon som lyssnar och tar emot. Det kan betyda mycket.

I vad ligger vår trygghet?

P-M: Jag tror att den psykiska ohälsan också handlar om att vi har det så materiellt bra. Vi tror att tryggheten ligger i pensionsförsäkring och stabil inkomst. Men när vi drabbas av svåra förluster eller krig eller att vi måste fly, vad är det då som bär? Människor har gjort svåra erfarenheter – och överlevt, till och med blivit starkare. De har sett att livet bär på ett sätt som de inte fått insikt om förrän allt tas ifrån dem. Idag finns en ökad oro hos många med krig i vår närhet som

C: Det är en svår fråga, men tydligt är ju att många känner oro. Tyvärr tror jag att vi lätt hamnar i ett tunnelseende där vi är oss själva närmast. Det är väl en skyddsmekanism att inte ta åt sig alla svårigheter som drabbar andra, men förhoppningsvis får vi en större ödmjukhet inför livets bräcklighet.

P-M: Jag tycker det är ganska tydligt att vi glömmer kriser som vi kunde lära oss mer av. Det är bara drygt 150 år sedan vi hade svält i vårt land, då en miljon människor lämnade Sverige. Har vi glömt det när vi talar om ekonomiska flyktingar? I Sverige har vi varit skyddade från mycket som drabbat andra. Vi behöver ha historien med oss och se det större sammanhanget.

Diakoni - att lyfta blicken och samtidigt vara närvarande här och nu

C: För att knyta ihop det här samtalet lite - När vi pratar om diakoni använder vi ofta stora ord, så som barmhärtighetens tecken, ställföreträdande hopp och att stå på de förtrycktas sida. Samtidigt är diakoni

något mycket konkret i mötet med min medmänniska. Som jag ser det handlar det både om att lyfta blicken och samtidigt vara närvarande här och nu.

P-M: Ja, ett kristet liv handlar om att finna en diakonal inriktning, att öva sig i tacksamhet och ödmjukhet. Ett förhållningssätt där vi präglas av Jesu sätt att möta människor. Diakoni är inget begränsat område utan gestaltar kyrkans liv i världen. Grunden är nåd och förlåtelse, där Guds rike får bli synligt i vår svaghet. I Guds rike får vi misslyckas och börja om.

C: Jag tänker att diakoni är ömsesidighet och vi behöver varandra. Ena dagen har jag möjlighet att finnas till hands för någon annan och nästa dag är det jag som behöver få del av den andres omsorg.

P-M: Och på så sätt skapar vi mening för varandra - att låta någon annan få bära mig kan betyda mycket mer för den människan än om jag hade burit den.

– I Guds rike får vi misslyckas och börja om.

Kyrkoherde Pär-Magnus och diakon Charlotte samtalar om diakoni. Om livet och dess sårbarhet.

...inre lugn, sammanhang, existentiell kraft, tillit, helhet, mening, förundran och hopp.

PELARSALEN

Värnamo församling bedriver sedan snart tio år ett stort socialt arbete, Pelarsalen. Namnet Pelarsalen kommer från den ”sal” där allt en gång började.

Vi startade Pelarsalen för att vi såg ett behov och ville vara med och göra skillnad. Kontakt togs med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, vilket resulterade i att människor som av olika anledningar befann sig i långtidsarbetslöshet började placeras hos oss via Arbetsförmedlingen.

Vårt syfte var och är fortfarande att skapa en meningsfull arbetsträningsplats, där människor kan arbeta utifrån sin egen förmåga. Vår strävan är att upprätthålla en atmosfär där sammanhang, gemenskap och tillhörighet råder. Vi försöker även arbeta för att människors resurser och kunskap tillvaratas och utvecklas. Under åren som gått har vi fått möta många människor och se dem gå vidare, både till utbildning och jobb och inte minst fått se deras personliga utveckling. Vi har också mött människor som står långt ifrån arbetsmarknaden och som kanske aldrig kommer ut i arbetslivet, utan behöver en annan form av sysselsättning.

Frågor till Michaela, deltagare i Pelarsalen

Hur fick du vetskap om Pelarsalen och hur länge har du varit i verksamheten?

–Jag fick genom Arbetsförmedlingen veta om att Pelarsalen existerade och det är genom dem som jag började som deltagare i Pelarsalen. Jag har nu varit i Pelarsalen i två och ett halvt år.

Om du skulle beskriva Pelarsalens verksamhet med tre ord, vad väljer du då?

–Trygghet, gemenskap, stöd

I Pelarsalen finns fem olika verksamheter:

• BAGERI

Där vi bland annat bakar, lagar lättare maträtter. Både för interna och externa beställningar.

• SKAPARVERKSTAD

Här tillverkas saker i trä som fågelholkar och insektshotell. Vi kan reparera möbler och cyklar. Vi målar, syr, stickar och mycket mer.

• SECOND HAND

Vi tar hand om textilier, prylar och möbler. Allt sorteras, prismärks och placeras i butiken som ligger på Storgatan 41.

• RÄTTVIST BUTIK OCH CAFÉ

På Storgatan 41 kan man avnjuta en god våffla till bra pris. Vi serverar frallor, kakor och pajer från vårt bageri.

• REHABILITERINGSTRÄDGÅRD

I Prostgårdens trädgård finns möjlighet att rensa, ansa, klippa, så, skörda och mycket mer. Det som skördas säljs sedan i Rättvist butik och café.

Vad betyder det för dig personligen att vara med i Pelarsalen?

–För mig har det betytt mycket att få möjligheten att vara deltagare i Pelarsalen. Här har jag fått ett stöd som jag inte känt på tidigare arbetsträningsplatser. Jag får arbeta i den takt som funkar bäst för mig och har möjligheten att bolla med personalen för att hitta arbetsuppgifter som passar för mig så jag kan utvecklas så bra som möjligt. Handledarna i Pelarsalen är väldigt måna om att man ska ha en balans i sitt liv och att allt inte

handlar om jobb, återhämtning är minst lika viktigt. Det är en del som jag personligen har haft svårt för då jag har en tendens att vara överambitiös. Där har handledarna i Pelarsalen varit väldigt hjälpsamma med att hålla tillbaka mig när mitt driv har varit mer än vad jag egentligen klarar av och påminna mig om att det jag gör är tillräckligt. Verksamheten har hjälpt mig att hitta anpassningar som funkar för mig, vilket har gjort att jag har kunnat utöka min tid mer än jag tidigare lyckats med.

PÅ GÅNG

MORGONBÖN MUSIKGUDSTJÄNST/ KONSERTER

MÅNDAG-FREDAG

Vi firar morgonbön i Värnamo kyrka 09.00. Sänds även digitalt.

MÄSSA/ GUDSTJÄNST

TISDAG

Mässa med efterföljande frukost i S:t Johannes kyrka 08.15

ONSDAG

Mässa i Värnamo kyrka 18.00 följt av samtal Rättvist Butik och Café.

TORSDAG

RefleXmässa i S:t Johannes kyrka

2/3 samt 27/4 18.00 – en mässa med och av ungdomar men för alla.

SÖNDAG

Mässa i S:t Johannes kyrka 10.00

Högmässa i Värnamo kyrka 11.00

Mässa i Nydala klosterkyrka 16.00 Konsert /Gudstjänst i Värnamo kyrka 18.00

LUNCHMUSIK ONSDAG 12.05

I VÄRNAMO KYRKA

15/2 Katarina Johansson, orgel, piano och flöjt

1/3 Lill-TriÅn – Hugo Lundqvist, Jakob Hällgren och Vallentin Wadell Lövström

15/3 Annie Hultstein, orgel

29/3 Annie Hultstein, orgel

12/4 Annie Hultstein, orgel

26/4 Evelina Nilsson, sång och Anette Wettebrand, ackompanjatör

EXTRA LUNCHKONSERT

Måndagen 20 mars 12.05

i Värnamo kyrka

Annie Hultstein och Jesper Glans, orgel

KONSERTER

Söndag 26 mars 18.00 i Värnamo kyrka

”En resa med Chopin” - pianokonsert med pianisten Johan Möller Lekemo.

Lördag 15 april 18.00 i Värnamo kyrka Konsert med Värnamo Kammarorkester

Söndag 28 maj 18.00 i Värnamo kyrka Sånger ur musikalvärlden med Maja Björk, Anki Albertsson och Adan Brown.

MÖTESPLATSER

Gilla oss på Facebook, följ oss på Instagram eller håll utkik på svenskakyrkan.se/ varnamo för uppdaterad information. Där kan du också läsa mer om våra kyrkor och verksamheter.

ÖPPET HUS - S:T JOHANNES KYRKA

Onsdagar jämna veckor 14-16

MÖTESPLATS FRYELE

Fredag 10.00 i Fryele församlingshem Välkommen till en trevlig stund i Fryele församlingshem, vi fikar, umgås och har en trevlig stund tillsammans.

SAMTAL/ FÖRDJUPNING

SAMTALSGRUPP I FRYELE

Söndagar udda veckor 17.15.

Efter mässan i Fryele kyrka möts vi till samtal utifrån boken ”Att finna bönen som redan finns”.

VANDRING GENOM KYRKOÅRET

Onsdagar 18.45.

Efter mässan i Värnamo kyrka samlas vi i Rättvist Butik och Café och samtalar om den vecka i kyrkoåret vi befinner oss i - tro och liv, texter och traditioner. Enkelt fika går att köpa om man vill.

FÖRSAMLINGSKVÄLL OCH MYCKET MER!

ONSDAG 1 MARS 19.00

I VÄRNAMO FÖRSAMLINGSHEM.

Efter mässan i Värnamo kyrka som börjar

18.00 inbjuds alla till en församlingskväll där vi samtalar om vad vi vill och vart vi är på väg. Enkelt fika, ingen anmälan. Kom och dela dina tankar med oss andra!

TISDAG 23 MAJ 18.00 I VÄRNAMO FÖRSAMLINGSHEM.

Välkommen till en församlingskväll där vi samtalar om vår väg framåt - delar tankar och idéer. Enkelt fika, ingen anmälan.

HEMSIDA OCH KONTAKTUPPGIFTER

På församlingens hemsida kan du läsa mer om våra verksamheter och hitta kontaktuppgifter om du har frågor. svenskakyrkan.se/varnamo.

Där hittar du bland annat information om;

• körer,

• barnverksamhet,

• soppluncher,

• promenadgrupper, • och mycket mer.

Stilla veckan och påskhelgen i Värnamo pastorat

3/4 18.00 Ekumenisk Passionsmässa i stilla veckan i Värnamo kyrka.

4/4 18.00 Mässa i stilla veckan i Värnamo kyrka.

5/4 18.00 Mässa i stilla veckan i Värnamo kyrka.

SKÄRTORSDAG 6/4

18.00 Skärtorsdagsmässa i Värnamo kyrka.

18.00 Skärtorsdagsmässa i Nydala klosterkyrka.

20.00 Skärtorsdagsmässa i S:t Johannes kyrka.

LÅNGFREDAG 7/4

09.00 Morgonbön vid korset i Värnamo kyrka.

12.00 Bön vid korset i Värnamo kyrka.

15.00 Långfredagsgudstjänst i Värnamo kyrka.

15.00 Långfredagsgudstjänst i Nydala klosterkyrka.

18.00 Gravläggningsvesper i Värnamo kyrka.

PÅSKAFTON 8/4

23.00 Påsknattsmässa i Värnamo kyrka.

PÅSKDAGEN 9/4

11.00 Påskdagshögmässa i Värnamo kyrka.

16.00 Påskdagsmässa i Fryele kyrka.

ANNANDAG PÅSK 10/4

11.00 Högmässa på Annandag påsk i Värnamo kyrka.

10.00 Ekumenisk gudstjänst i Fryele missionshus.

ÖPPETTIDER EXPEDITIONEN

VÅRA TELEFONTIDER ÄR:

MÅNDAG KL 10-12

TISDAG KL 10-12

ONSDAG STÄNGT

TORSDAG KL 10-12

FREDAG KL 10-12

TELEFON: 0370-30 04 00

Kontaktuppgifter till enskilda anställda finns på vår hemsida svenskakyrkan.se/ varnamo. Eller ring växeln, så kopplar vi dig. Vi svarar även på kyrkogårdsärenden.

DET GÅR OCKSÅ BRA ATT MAILA: varnamo.forsamling@svenskakyrkan.se

SÖNDAGEN DEN 26 MARS

18.00 I VÄRNAMO KYRKA

”EN RESA MED CHOPIN”

- pianokonsert med Konsertpianisten Johan Möller Lekemo. Johan spelar kända pianoklassiker av Chopin. Mellan de kända verken berättar han om Chopins märkliga och intressanta liv.

LÖRDAGEN DEN 15 APRIL

18.00 I VÄRNAMO KYRKA

KONSERT - med Värnamo Kammarorkester

RÄTTVIST BUTIK, CAFÉ & SECOND HAND

Storgatan 41

TISDAG-FREDAG KL11-17

SÖNDAGEN DEN 28 MAJ

18.00 I VÄRNAMO KYRKA

FÖRSOMMARKONSERT

- med Maja Björk och Anki Albertsson som ackompanjatör medverkar Adan Brown.

Där barmhärtighet och kärlek bor, där är också Gud, där är också Gud.

Sång från Taizé

VAD ÄR EN DIAKON?

TEXT PÄR-MAGNUS MÖLLER

Om vi börjar från början så utsåg Jesu tolv apostlar. När Jesus dog och uppstod och därefter lämnade apostlarna på Kristi himmelsfärdsdag hade apostlarna mycket att göra. Dels skulle de ta hand om alla de som snabbt hade blivit kristna och dels skulle de organisera kyrkan utifrån den uppgift de fått av Jesus; att göra alla folk till lärjungar. De hann inte med allt utan förstod att de måste börja skapa en organisation som kunde hjälpa dem i den överväldigande uppgiften.

För att ta hand om alla de människor som kom till lärjungarna med all sin nöd, fattigdom och sina behov - och för att organisera församlingens hjälparbete, utsåg man ett gäng människor att vara församlingens tjänare. Dessa kom att kallas diakoner efter det grekiska ordet ”tjänst”.

EFTER DET FORTSATTE apostlarna organisera kyrkans liv och utsåg biskopar och senare också präster. Efter apostlarnas uppdrag är alltså diakonen kyrkans äldsta ämbete. Den första martyren i Kristi kyrka var diakonen Stefanos, som stenades till döds. Honom firar vi på annandag jul.

UNDER MEDELTIDEN FÖRÄNDRADES

diakonens uppdrag i den katolska kyrkan till att bli en vigning i väntan på prästvigningen – det hade skapats en slags hierarki där diakonen var lägst, därefter kom prästen och på toppen satt biskopen. Detta gjorde att när reformationen kom på 1500-talet så var inte diakonens roll så tydlig i den

Lutherska kyrkan. Prästen, som ordets tjänare, var det som var viktigast. I prästvigningen i Sverige lade man in diakonens uppdrag i de löften prästen skulle säga ja till. Vi hade inga diakoner i kyrkan i Sverige förrän till mitten av 1800-talet.

DET SOM HÄNDE då var att man i den Lutherska kyrkan i Tyskland hade en social väckelse som fått sin inspiration från de katolska barmhärtighetssystrarna som gjorde en stor insats i Napoleonkriget. Man såg den nöd som vuxit fram och man upplevde att kyrkan hade en särskild uppgift i detta. Det växte fram något som man kallade moderhus, en institution med inspiration från klosterväsendet, vilken samlade kvinnor som längtade efter att få utföra Guds kärleksgärningar. Moderhusen skötte utbildningen, som på den tiden var en sjuksköterskeutbildning. De svarta dräkter, med en vit krage och huvudbonad som många förknippar diakonissorna med, blev en symbol för deras kallelse.

SAMMA SED TOG sig till Sverige där till exempel Ersta diakoni med många fler växte fram. Då vigde man inte diakonissorna men man sände ut dem från moderhusen. Först 1942 kom en ordning då biskopen kom till moderhusen och vigde kvinnorna till diakonissor. På 60-talet flyttade man fokuset från sjuksköterskeinriktningen till att ha en bredare social utbildning och därmed ändrades också diakonens praktiska uppdrag i församlingen.

Idag vigs både kvinnor och män till diakoner och moderhusens uppgift att sända ut diakonerna har flyttats till stiften. Nu vigs ofta präster och diakoner tillsammans och man har börjat

"–Om prästen är ordet så är diakonen händerna.

poängtera att det inte finns en hierarki mellan präster och diakoner utan att de är två delar av kyrkans ämbete. Prästen

Diakonernas symbol

Diakonerna i Svenska kyrkan känns igen på sina diakonemblem i form av ett kors omslutet av en cirkel och i mitten av korset en duva med en olivkvist i näbben. Diakonerna har, liksom präster och biskopar, skjortor med en vit krage. Diakonernas skjortor är alltid grön.

Diakoni

Diakoni är att omsätta kristen tro i handling i mötet med varandra. Jesus sade: ”Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem”.

Vad gör en diakon?

Livet växlar, det kan vara fyllt av glädje men också av svårigheter. Oavsett vilket, kan det vara bra att få prata med någon. Då finns vi, Svenska kyrkans diakoner, för dig. I förtroende kan du samtala med oss. Vi har tystnadsplikt, vi för inga journaler och samtalen är kostnadsfria. Vi finns till för alla oavsett ålder, livssituation, tro eller livsåskådning.

• Enskilda samtal/stödsamtal

• Anhörigstöd

• Krissamtal

• Samtal i grupp/Sorgegrupp

• Hembesök

• Sjukhuskyrkan

• Förbön

• Stöd vid livets slut

Fem diakoner och en socionom

har ansvar för läran, undervisningen och själavården. Diakonen har ansvar för församlingens barmhärtighetsverk. Om prästen är ordet så är diakonen händerna. Båda är lika nödvändiga för att församlingens liv skall kunna levas ut på ett fullvärdigt sätt.

Präst, diakon och biskop tillhör det vi kallar vigningstjänsten. De representerar, in i gudstjänsten och

in i församlingens liv, Kristus själv (Mark 10:45). Det innebär att man vigs till ett livslångt uppdrag i kyrkans tjänst. Vigningstjänsten är inte beroende av anställning utan är ett sätt att hela livet leva med församlingens och kyrkans bästa för ögonen oavsett var och hur man verkar.

• Pelarsalsverksamhet

• Stöd i kontakter med myndigheter etc.

• Gemenskap och mötesplatser

• Mottagning för ekonomiskt stöd

• Gudstjänster

• Integration

I Värnamo församlings har vi fem diakoner och en socionom med särskilt ansvar för besökstjänst. När du vill möta någon av oss är det bäst att boka tid via telefon.

ANNA BERTILSSON

0370-30 04 22 • anna.bertilsson@svenskakyrkan.se

SARA GYLLENSTEN 0370-30 04 16 • sara.gyllensten@svenskakyrkan.se

MARIE NILSSON 0370-30 04 42 • marie.nilsson2@svenskakyrkan.se

ULRIKA PETERSSON 0370-30 04 33 • ulrika.petersson@svenskakyrkan.se

CHARLOTTE SÄLL 0370-30 04 13 • charlotte.sall@svenskakyrkan.se

Besökstjänst

STEFAN HEDENBORG, socionom, ansvarig för besökstjänsten. 0370-30 04 41 • stefan.hedenborg@svenskakyrkan.se

"–Man vigs till ett livslångt uppdrag i kyrkans tjänst.

Lördag 25 mars

20.30-21.30

Det är en manifestationglobal för en hållbar framtid.

Miljögruppen tipsar!

”Det övergripande uppdraget i Svenska kyrkans diakonala verksamheter är att utifrån kristen tro vara med och skapa ett gott samhälle. Ett gott samhälle präglas av omsorg om medmänniskan och skapelsen och är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart. Kyrkans diakoni ska arbeta för rättvisa, försoning och återupprättelse.”

Detta står att läsa på svenskakyrkan.se och det är ord som vi kan stå för. Därför tycker vi det är självklart att uppmärksamma arbetet med Fairtrade, Fasteaktionen, Earth Hour, ja alla små och stora insatser för en bättre miljö.

Under fastan är det många som väljer att avstå från något. Det som vanligtvis förknippas med fasta är att avstå från att äta, men det kan vara helt andra saker som att avstå från konsumtion under en period, eller att avstå från godis eller TV-tittande. Kan du avstå något för att kunna hjälpa någon behövande? Testa gärna att utmana dig själv med hjälp av fastebingot.

Earth Hour är en global manifestation för en hållbar framtid och infaller i år lördag 25 mars 20.30-21.30. Det finns många sätt att påverka beslutsfattare i en mer miljövänlig riktning och detta är ett av alla sätt. Ju fler som engagerar sig, desto starkare signal skickar vi till beslutsfattarna. Genom att släcka belysningen hemma skickar du, ditt grannskap, din ort, din region och ditt land en signal till våra politiker och beslutsfattare. Många brukar släcka den här timmen, det syns på satellitbilderna enligt WWF!

Fasteutmaning med fokus på miljö

Kryssa för det du klarat under fastan 2023 (22 februari – 6 april)

Avstått från inköp av kläder

Plastpåsefritt Enbart vegetarisk kost Skänkt pengar till ett trädplanteringsprojekt

Lämnat saker till second hand

Ett skärmfritt dygn i veckan

Avstått från resor jag inte behövt göra

Avstått nya prylar

Handlat fairtrademärkt

Avstått från att stressa Bakat något och bjudit på det Inte låtit mat gå till spillo

Att fasta kan vara bra för din hälsa.

Gåvor till fasteaktionen är bra för din nästas hälsa.

GÅR ÖVER 800 MILJONER

Hälsa, jämställdhet och tillgång till näringsriktig mat är mänsklig rättighet, ändå riskerar hamna i akut hungersnöd.*

med dig genom att swisha halva beloppet för något köper.

Gåvorna som samlas in under fasteaktionen används där behoven är som störst.

Swisha gärna en gåva till 900 1223.Tack!

DELA LIKA UNDER SAMMA HIMMEL

Världen står inför en global hungerkris. Det finns tillräckligt mycket resurser globalt för att lösa hungerkrisen, ändå är världen hungrigare än någonsin. Problemet är en fördelningsfråga, vi delar inte lika på makt och resurser.

Muhammed kom till Kakuma med sin mamma för fem år sedan. Hans mamma hade blivit utslängd från sin familj eftersom hon inte var gift när Muhammed föddes. Det var inte socialt accepterat inom deras kultur. Mamman hade då tvingats fly med sin son.

Muhammed och hans mamma fick hjälp av en stark kvinna vid namn Nadiwa, som lät dem bo hemma hos henne i flyktinglägret. Men mamman mådde väldigt dåligt och en dag lämnade hon flyktinglägret och sin son. Muhammed blev då kvar ensam och föräldralös. Som tur var tog Nadiwa hand om honom och blev hans fosterförälder. Nadiwa ser till att Muhammed får bra mat varje dag, får gå i skolan och får spela fotboll i flyktinglägrets fritidscenter.

Nadiwa bor i flyktinglägret Kakuma i norra Kenya. Hon tvingades fly hit med sina fem barn efter att hennes make blivit tillfångatagen i deras hemland. Nu har de bott i lägret i över 8 år. Livet i lägret är svårt men Nadiwa kämpar på alla sätt för att livet ska bli bättre. Hon är anställd för att stödja flyktingar som blivit sjuka, hon är fosterförälder åt en föräldralös pojke vid namn Muhammed och hon driver en egen fruktaffär för att familjen ska kunna dryga ut matransonerna med hälsosam mat.

Var med och gör skillnad du med

Vi måste tillsammans skapa möjligheter där människor själva kan försvara sin rätt till en hållbar försörjning. Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och tusentals frivilliga vill Act Svenska kyrkan bidra till en mer rättvis värld där alla människor kan äta sig mätta.

Vår tro leder oss till handling och vi agerar för varje människas rätt till ett värdigt liv. Tillsammans med människor över hela

världen arbetar vi för förändring. Genom att dela med dig kan du bidra till att fler familjer får äta sig mätta, att barn får näringsrik mat och kan växa upp till friska individer.

Din gåva går bland annat till:

• 100 kr räcker till utbildning för en jordbrukare i Etiopien. Utbildningen ger kunskap om klimatanpassat växelbruk, trädplantering och vattenbevarande jordbruksmetoder.

• 100 kr räcker till fröer för en familj i Sydsudan. Fröerna ger naturligt tåliga grödor som står emot nyckfullt väder och ger mat på bordet.

• 110 kr räcker till en ”matkasse” för en familj i Filippinerna innehållandes ris, sardiner, köttfärs, socker, mjölk, nudlar, diskmedel och tvål.

• 150 kr ger 24 barn näringsersättning som räddar liv vid undernäring.

• 160 kr räcker till fyra mangoplantor för en familj i Etiopien. Mangoplantan tillför ny näring till jorden, minskar erosionen, ger varierad mat och tryggare inkomster.

• 650 kr räcker till ett team av socialarbetare i Filippinerna. I arbetet görs stödjande och utredande besök hos barnfamiljer som lever på gatan.

I flyktinglägret Kakuma i norra Kenya bor 120 000 barn. Många av dem har förlorat sina föräldrar. Muhammed är en av dessa barn och Nadiwa tog rollen som fosterförälder.

Att finnas till för varandra

TEXT ULRIKA ZWAARD, KOMMINISTER

Att få hjälpa, stötta, kämpa och glädjas tillsammans med andra och dela både det som är gott och ont, ger livet mening.

Livet kan vara underbart, men också så tufft, att en inte vet hur en hade orkat, om det inte hade varit för de människor som hjälper en att härda ut. De som har funnits där för oss i vått och torrt, i nödens stund – vad hade vi gjort utan dem?

Alla har inte lyckan att ha människor i sin närhet att vända sig till. Där kommer vårt uppdrag som medmänniskor in: vi kan göra något även för någon vi inte känner, genom att till exempel engagera oss i en församling, förening eller organisation. Eller varför inte alla tre! Att engagera sig ger ofta mycket tillbaka; inte minst glädje över nya vänner och bekanta. Att försöka göra livet bättre för andra, är också att göra livet bättre för sig själv. Man blir glad av att kunna glädja en annan.

Somkyrka, som kristna och som medmänniskor, är vi alla kallade att tjäna varandra på olika sätt. Att vara varandra till hjälp, tröst och glädje. Bistå både vän och okänd med det vi kan och har. Ofta är det faktiskt inga stora saker. Det är ofta de till synes små sakerna som kan göra stor skillnad. Någon kanske behöver vårt lyssnande öra, vår hjälpande hand eller våra tröstande och uppmuntrande ord, likaväl som vi själva behöver detta ibland. Vi behöver

alls. Vi är beroende av varandra för att vårt samhälle ska fungera och våra liv ska bli möjliga att leva. Så underskatta inte den skillnad du kan göra för en annan människa bara genom att finnas till och vara du! Tänker du efter, kan du säker nämna många människor som gör skillnad i ditt liv, bara genom att de finns!

varandra varje dag. Att tro att vi ”klarar

Somkyrka och som kristna vill vi finnas till för medmänniskor bland annat genom det vi kallar diakoni och diakonalt arbete. Diakoni är medmänsklig omsorg, grundad i Guds kärlek. Diakoni betyder ”tjänst” och vi är alla kallade att tjäna och möta varandra med barmhärtighet och solidaritet i livets svåra situationer. Det är ett fint uppdrag, ett förtroende vi fått från Jesus, som säger: ”Älska varandra såsom jag har älskat er.”

"–Att tro att vi ”klarar oss själva” är en illusion.

GRATTIS till alla korsordslösare som skickat in sina svar på det senaste korsordet.

Vi gratulerar vinnarna:

Gerthie Lindqvist, Åsa Edenvärn och

Ingrid Alverslid

Rätt svar i nr 4, 2022: Vi tänder ett ljus.

PÅSKKRYSS

Lös korsordet och skicka in meningen du får fram i de färgade rutorna. Kom ihåg att ange din adress så att vi kan skicka eventuell vinst.

Sänd in lösningen till: Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo

…eller mejla lösningen till: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se

VI VILL HA DITT SVAR SENAST DEN 11 APRIL!

TRE VINNARE FÅR

VARSITT PRESENTKORT

PÅ 100 KR I RÄTTVIST

BUTIK OCH CAFÉ.

Emelie Petersen kom till Herrestad tillsammans med sin man Johann 1813. De flydde Hamburg på grund av Napoleonkrigen. I Kärda socken fick de möta och se en enorm fattigdom och misär, orsakat av spritmissbruket i bygden. Något som vid denna tid var vanligt på många håll i Sverige.

MORMOR PÅ HERRESTAD

”Mormor”, hade inga egna barn, men blev kallad mormor av sina syskonbarn. Mormor var en del av den pågående ”diakoniväckelsen” i Tyskland.

MED HERRESTAD SOM bas handlade hon diakonalt utifrån sin kristna tro. Hon tog hand om bygdens barn, gav dem mat, kläder och utbildning. Barnen var klädda i grå vadmal och blev kända som mormors ”gråsparvar”. Hon såg till att bygdens kvinnor organiserades i så kallade "fruntimmersföreningar". De stickade, vävde och sydde. En del av det de tillverkade skickades till barnen i Lappland som hjälp medan en del såldes vidare till människor i mormors nätverk. På så sätt kunde kvinnorna tjäna lite pengar på sitt arbete.

1833 STARTADE EMELIE och Johann en skola på Berget, som förutom att lära barnen läsa, skriva och räkna också hade en praktisk inriktning. Hos mormor ”praktiserade” prostdottern från Forsheda, Marie Cederschiöld, som så småningom blev Sveriges första diakonissa och föreståndare för Ersta i Stockholm. Hon

fick sin diakonissutbildning i Kaiserswerth i Tyskland. Det var många som sökte sig till Herrestad av dåtidens andliga ledare och profiler.

MORMOR GAV INSPIRATION till diakoni runt om i Sverige. Hon är också ett exempel på hur diakoni och företagsamhet hör samman. Man har förstått att man kan göra någonting för att

kan göra någonting för att överleva, tillverka och sälja.

överleva, tillverka och sälja. Familjen kan överleva och när det går bra kan också andra erbjudas jobb för att också de ska överleva. Mormor med sitt diakonala engagemang inspirerade människor till den företagsamhet som vår bygd är känd för.

"–man

TEXT CHRISTER FJORDEVIK

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN

INFORMERAR

Kyrkogården får vara en plats för sorg, stillhet och minnen, men också en plats för glädje och framtidstro.

GRAVSTENSTVÄTT

I gravskötselavtalet ingår bland annat tvätt av gravstenen. Vi erbjuder alla som inte har något skötselavtal denna tjänst under en begränsad period nu i vår. Om stenen är normalsmutsad rengör vi den med högtryckstvätt mot en kostnad av 170 kronor. Men om stenen är hårdare smutsad med till exempel påväxt av lavar, kan den behöva mer omfattande rengöring. Vi lämnar då en offert på arbetet utifrån en timkostnad innan vi utför det. Anmäl senast 31 mars om du vill att vi ska tvätta din sten.

GRAVLYKTOR

Vi vill uppmana alla att ta hem gravlyktan efter vintern. Det är ett bra tillfälle att kolla så att den fortfarande är hel och byta eventuella batterier. Strax innan vårplanteringen samlar vi ihop de gravlyktor som fortfarande står kvar efter vintern vid askgravplatserna. De kan inte stå kvar under växtsäsongen för då blir det för svårt för oss att sköta om planteringen. Om de är trasiga slänger vi dem och om de är hela flyttar vi på dem. Hör av dig om

du saknar din lykta. Vi påminner också om att inte förvara lyktor eller andra föremål bakom gravstenen eftersom det är för hög skaderisk på både personal och föremål vid skötsel av exempelvis häckarna.

GRANRIS OCH VINTERDEKORATIONER

När våren kommer börjar vi plocka undan granris och vinterdekorationer från gravarna som vi sköter om. För att inte kompostkärlen ska bli överfulla med granris ber vi dig som själv tar bort granriset att lägga det bredvid tunnan i stället.

VAD BETYDER SKYLTEN?

Vi markerar en del gravplatser för att berätta vad det är för sorts skötsel, att vi söker innehavare eller för att berätta att gravplatsen har återgått till kyrkogårdsförvaltningen. Här kommer en snabb genomgång av de olika skyltarna.

EXPEDITIONEN HAR ÖPPET

Kl. 10.00-12.00 måndag, tisdag samt torsdag, fredag. Telefon: 0370-30 04 70

Kyrkogatan 17, Församlingshemmet

e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se

På den här graven finns det ett SKÖTSELAVTAL upprättat mellan anhöriga och förvaltningen. I avtalet ingår plantering och full skötsel samt gravstenstvätt. Om besökare till graven sätter blommor i vas, plockar förvaltningen bort dem när de har vissnat. (skylten finns i några olika varianter, men betyder samma sak)

När det står en metallbåge på graven betyder det att det finns ett överenskommet avtal om så kallad GRÄSVÅRD. Planteringsytan är borttagen och innehavaren betalar för trimning runt stenen samt gravstenstvätt. Under växtsäsongen får inga föremål eller blommor sättas på graven.

Om det står att gravplatsen har ÅTERGÅTT till kyrkogårdsförvaltningen kan det bero på att anhöriga har återlämnat gravrätten eller att kyrkogårdsförvaltningen har återtagit gravrätten. Oftast är det en överenskommelse, men ibland kan det bero på att det inte längre finns några anhöriga kvar.

När det står en sådan här skylt på graven betyder det att vi vill ha KONTAKT med besökare till graven. Den vanligaste orsaken är att vi saknar uppgift om gravrättsinnehavare.

Kanske kan du hjälpa oss med uppgifter?

Kyrkogården får vara en plats för sorg, stillhet och minnen, men också en plats för glädje och framtidstro.

Foto: Fryele kyrkogård maj 2022, Magnus Mild

Gyllene regeln:

Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem.

/Jesus