Tema nr 3 2022: DITT MAGASIN FRÅN SVENSKA KYRKAN I VÄRNAMO HEMMA HEMMA I HELIGA RUM: DOPET : MED HJÄRTA OCH RÖST FÖR NÄRRADION : BÄRARLAGET paxat
Det är Kristina i musikalen Kristina från Duvemå la som sjunger medan hon på Amerika-skeppet far till det okända landet bortom Atlanten. Hon visste inte vad som väntade henne, visste inte om hon någon gång skulle återvända hem… vad det nu skulle vara… vad är egentligen hemma? Hon konstaterar: Vägen vi färdas den bär bort, aldrig tillbaka. De senaste åren har jag fått nåden att umgås med många människor som tvingats göra samma resa bort som Kristina från Duvemåla fick göra på 1800-talet. De har lämnat land och familj, kultur och kända marker i vetskapen om att de troligtvis aldrig kommer att återse sina närmsta eller sitt hemland. Många har fått fly för att komma undan totalitä ra regimer, krig eller förföljelse. Jag tänker ofta, nu när krismyndigheten uppmanar oss att vara beredda med vattenflaskor och konservburkar, att för alla dessa jag lärt känna blev kriget eller katastrofen en verklighet. Ena dagen vanligt liv i hemmets trygghet med allt det vardagligt väl bekanta, dagen efter ett liv som flykting rakt in i ovissheten. Hur hade jag själv reagerat? Jag vet faktiskt inte. Det jag vet är att jag i det nya okända skulle vilja finna någon slags trygghet, människor som bryr sig om mig, sammanhang där jag får vara den jag är. Jag behöver få vara arg för att livet är så orättvist, jag behöver få gråta ut i saknaden efter dem jag inte får möta igen. Jag behöver hjälp att orientera mig, jag behöver trygghet och hopp om att allt nog ordnar sig ändå – i alla fall på ett nytt sätt. Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni göra för dem… denna enkla sanning påminde Jesus oss om. Så enkelt. Jag funderar ofta på alla de människor som talar illa om invandrare och flyktingar, de som förtalar, tolkar allt till det värsta eller till och med för vägrar utlänningar ett värdigt liv – jo det finns sådana. Nu i valtider brukar de dyka upp och propagera för hårdare tag och strängare regler. De målar upp de hjälpsökande som parasiter på samhällskroppen, något som skall utrotas efter som de inte passar in på den svenska vinterfeta kroppen. Den typen av människor skulle jag inte vilja möta den dagen jag tvingas fly. Må Gud bevara mig från dem – ty de finns överallt.
Hemma, var ligger det nånstans? Hemma är egentligen mycket enkelt; ett vänligt leende, en enkel inbjudan, ett öppet sinne, acceptans, en gnutta kärlek, lite respekt, en dörr som öppnar sig, ett öra som lyssnar, en soffa att återvända till, en delad måltid – så enkelt. På ett sätt är vi alla gäster och främlingar i denna värld, vi söker alla efter trygghet och en plats som vi kan kalla hemma. Tänk om vi kunde ha det som utgångspunkt när vi möter varandra. Tänk om vi alla kunde säga till varandra, orden från sångens slutstrof: Ja, vi ska ta dig till en plats där du får stanna, du ska snart få komma hem.
DennaPAXATtidning ges ut av Svenska kyrkan i Värnamo. TELEFON 0370-30 04 00 ADRESS Paxat, Box 624, 331 26 Värnamo E-POST varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se
2 INTRO
Hemma
Pär-Magnus Möller kyrkoherde
HEMSIDA svenskakyrkan.se/varnamo ANSVARIG UTGIVARE PärMagnus Möller LAYOUT Madelén Johansson OMSLAGSFOTO Madelén Johansson FOTO Bildbanken IKON & Pixabay (om inget annat anges) TRYCK Värnamo Ljuskopiering AB UPPLAGA ca 10 800 ex. Tidningen delas ut till alla hushåll inom Värnamo och Nydala-Fryele församlingar. Nästa nummer kommer i september. Hemma, var ligger det nånstans? Kan nån ge svar?
4. Axplock 6. Hemma i heliga rum 8. Hemma i bibeln genom Bibeläventyret 10. Dopet - älskad, sedd, var inte rädd! 12. Vanliga frågor om dop 14. På gång 17. Psalm 774 18. Med hjärta och röst för närradion 21. Betraktelse 22. Miljögruppen tipsar 23. Höstkryss 24 Bärarlaget 26. Kyrkogårdsförvaltningen informerar Innehåll 10 24 INNEHÅLL 3 ULF BERÄTTAR Om sitt engagemang för Värnamo närradio och arbetet som radioproducent och tekniker . 6188HEMMA I HELIGA RUM -Några av församlingens kyrkvärdar berättar om vad uppdraget som kyrkvärd betyder för dem. -BÄRARLAGETVidbegravningar i Svenska kyrkans ordning ingår det att kistan bärs ut till graven av ett bärarlag, om så önskas. Här kan du läsa mer om vad uppdraget innebär.BIBELÄVENTYRETEttuppskattatskolkoncept som hjälper elever att bli lite mer hemma i Bibeln. DOPET En familjehögtid och så mycket mer.
Ibland funderar jag på vad som gör att man känner sig hemma någonstans? Vad betyder den känslan? Tänker vi att det är platsen vi bor på som har avgörande betydelse för vår trivsel och livskvalitet? Ifall man växt upp någonstans där man haft gemenskap, minnen och en känsla av tillhörighet är det naturligt att känna sig hemma där. Men ifall man aldrig haft en sådan plats så blir det svårare, eller om man av olika anledningar har flyttat mycket eller är hemlös.
RYTMIKGRUPPEN "HIMMELBITARNA" i S:t Johannes kyrka,tisdagar kl 17. För barn 1-3 år tillsammans med vuxen. Anmälan via svenskakyrkan.se/varnamo. Start 13/9. ÖPPNA FÖRSKOLAN ”KYRKIS” i S:t Johannes kyrka, öppet måndagar kl 09.30-12 För dig med barn i åldern ca 0-6 år. Vi leker, pysslar, sjunger och så finns det fika till självkostnadspris. öppen grupp, ingen anmälan behövs. Start 29/8. AFTER SCHOOL i S:t Johannes kyrka, tisdagar kl 14.30-17. Blandade aktiviteter för barn 8-12 år. Start 13 sep. I Fryele församlingshem varanna onsdag kl 15-16.30. Blandade aktiviteter för barn 6-12 år. Start 7/9.
AMASING i S:t Johannes kyrka. Kören för dig i åk 8 och uppåt. Vi sjunger pop, gospel, ballader och lite vad vi önskar för tillfället.För dag och tid kontakta Ulrika Lindh 073083 77 14. SÖNDAGSSKOLA/BARNKYRKA i S:t Johannes kyrka, i samband med gudstjänst söndagar kl 10. För alla barn från 3 år UNGDOMSGRUPPEN LUX i Värnamo församlingshem, torsdagar kl 18.30-21 För ungdomar åk 8 och uppåt. Vi träffas för att umgås, fika, ha andakt och hitta på roliga grejer tillsammans. Start 25/8. TISDAGSGRUPPEN i Värnamo församlingshem, var tredje tisdag kl 18.30-20. Roliga och blandade aktiviteter för ungdomar och vuxna med funktionsvariation. Nästa träff 13/9.
/Madelén, kommunikatör och församlingspedagog
UNGDOMOCHBARN
TANKAR OCH IDÉER! Har du tips, tankar och idéer på sådant som du skulle önska att vi tar upp i tidningen. Du är alltid välkommen att höra av dig. E-post: madelen.johansson@svenskakyrkan.se Tfn: 0370-30 04 03
Många kan ändå känna sig hemma och trygga var som helst i världen, för hemma är mer än en plats och bostad. Att hitta hem är att upptäcka vem man är och var man vill vara. Att vara hemmahörande någonstans betyder att det finns ett sammanhang som är mitt, där jag vill vara. Vi associerar ofta vårt hem med dem som är våra närmaste. Mamma och pappa. Barn, livskamrater, släktingar och vänner. Vi hör ihop och i deras närhet hittar vi vårt hem. Man kan också höra ihop med en tro och en tankevärld. Ett sådant hem är kyrkan och församlingen. Vi är kanske inte släkt eller ens vänner men vi delar något vi inte vill byta Iut.detta
4 AXPLOCK
Hemma
nummer av Paxat får vi möta några kyrkvärdar som berättar om sin uppgift att hjälpa människor att känna sig hemma i kyrkan. Vi får läsa om dopet och vilket hemmahörande det ger och mycket mer. Välkommen hem till detta nummer av Paxat! BABYRYTMIKEN "TRYGGA RÄKAN" i S:t Johannes kyrka, torsdagar förmiddag. Vi erbjuder två grupper, åldersindelningen är ca 3-9 måndader och ca 8-16 månader vid start. Anmälan via svenskakyrkan.se/varnamo. Start 15/9.
Minnesafton i Mariakyrkan Tisdag 11 oktober kl 18 är du välkommen att fira en mässa, följt av gemenskap och mat, i Mariakyrkan. Det blir en afton där vi minns och delar. För matens skull ber vi att du anmäler dig senast 3/10 till församlingsexpeditionen 0370-30 04 00. Välkommmen!
AXPLOCK 5
Välkommen till en kväll då vi samtalar om våra visioner och tankar – oro och glädjeämnen kring vår församling. Kyrkan står alltid inför nya utmaning ar och tillsammans skall vi möta fram tiden. Vi behöver lyssna in samtididen och vad vi längtar efter. Måndag 14/11 i Värnamo församling hem. Samlingen börjar klockan 18.00 och slutar senast kl 21.00.
När du handlar i rättvist butik, bidrar du till att göra gottmiljönför:genom val av återbruk, närproducerat, fairtrade och ekologiska produkter. för andra genom att bidrar till meningsfull sysselsättning och digarbetsträningsjälvgenom att dina val gör skillnad för andra rättvist butik café secondhand
iTrubadurkvällar 29 september och 27 oktober är det kvällsöppet i Rättvist butik och café. Under kvällen, ca 18.30, bjuds vi på underhållning. 29/9 Anton Anderi 27/10 Stefan Liljekvist och Peter Spiggen Johansson rättvist butik café secondhand Församlingskväll
Du hittar oss på Storgatan 41 intill Värnamo kyrka TisdagÖppettider-Fredag 11-17
Boksamtal Välkommen till Fryele församlings hem! Vi ses efter mässan, söndagar kl 17 ojämna veckor. I samtalet utgår vi från Martin Modéus bok ”Finna bönen som redan finns”. Vi är ett gäng som har träffats några gånger, men det går fint att komma med i gruppen även om man inte varit med tidigare eftersom boken har fristående kapitel. Frågor och intres seanmälan till Ritha Gavelli, präst tel. 0370-30 04 23. Sopplunch Nu bjuder vi in till sopplunch sista torsda gen i september, oktober och november. Välkommen till Värnamo församlingshem kl 12.05 den 29/9, 27/10 & 24/11
Jag är inte uppväxt med någon vana att går i kyrkan, men jag minns att ibland när vi körde förbi vår lokala kyrka i Malmö och såg folk gå in där på söndagarna så undrade jag vad de höll på med. Det var lite mystiskt. Nu är kyrkorummet ”hemma” för mig, men det är ändå ett rum som jag har respekt för. Dels för att det är ett rum som betytt mycket för många och som bär på en historia, men främst för att det är ett heligt rum, en plats som inte är lik någon annan. I de flesta kyrkor finns det ett så kallat vapenhus som man går igenom innan man kommer in i kyrkorummet. Vapenhuset är en plats där man lägger ner vapen innan man går in i det heliga. Även om vi förhoppningsvis inte bär vapen i dag är det rummet en fin påminnelse om att nu går du in i ett annat sammanhang, lägger av dig allt du bär med dig och går in i det heliga. Vi behöver helighet i livet. När man kommer till en gudstjänst finns det nästan alltid någon där som tar emot en. Vi kallar dem ofta kyrkvärdar. Att vara kyrkvärd är ett mycket gammalt uppdrag. Kyrkvärden tillsammans med prästen förvaltade kyrkan och kyrkans inventarier. Ofta var det så att kyrkkistan, där man hade pengar och silver, hade två eller tre nycklar. En hade prästen, de andra hade kyrkvärden. För att komma åt innehållet behövde alla vara samlade samtidigt. I dag tar kyrkvärden mer hand om allt det som är viktigare än pengar och silver, nämligen alla som vill komma och fira gudstjänst. Kyrkvärden hälsar välkommen vid dörren och delar ut psalmböcker och agendor, läser texter och leder förbönen. Ofta är kyrkvärden också med vid dop och representerar församlingen genom att
Kyrkorummet är en alldeles speciell plats. Det är inte alla som vågar sig in. Ofta står kyrkan där mitt i staden eller byn med sitt mäktiga torn, då och då mullrar det från hennes kyrkklockor. Hon har ofta stått där många hundra år och är oftast sam hällets äldsta byggnad.
6 HEMMA I HELIGA RUM
I vårt pastorat har vi tre kyrkor med lång historia. Nydala kyrka som blev till redan på 1100-talet. Hon byggdes i gränslandet mellan civilisation och ödemark av människor från nuvarande Frankrike, klosterbröder som ville förverkliga Guds rike genom att bygga ett kloster. På 1200-talet byggdes en kyrka i Fryle och i Värnamo. De har sedan rivits och bytts upp igen flera gånger och de byggnader som står där nu är från 1700-talet (Fryele) och 1800-talet (Värnamo). Under och runt byggnaderna ligger de som bott före oss och nu väntar på uppståndelsens morgon. Det är en speciell plats.
RUMIHEMMAHELIGA
Men man får komma som man är. Detta är ett öppet hem som tillhör oss alla. Det ska inte finnas ett vi och dom här. Det är Gud som bjuder in. - Det finns något att hämta här i kyrkan och gudstjänsten som människor inte alltid inser, säger Eva. Det finns något mer, och det vill vi att de skall få upptäcka. Det går inte alltid att sätt ord på snabbt och enkelt, men jag vill att de som kommer hit skall förstå att det jag hittat här är viktigt för alla. - Ju mer man får av det där som är så svårt att sätta ord på, desto mer vill man ha, fyller Elsie i. Jag skulle vilja sammanfatta vår uppgift med att säga: Vi vill att man skall bli nyfiken på mer! - Välkommen hem till din kyrka och gudstjänst, hälsar Efterkyrkvärdarna.mässanförsvinner
de ut i sommarkvällen, fyllda med det som är vår längtan, men så svårt att sätta ord på.
Vad är det ni vill att de ni hälsar välkomna till kyrkan skall få bära med sig?
JOHANSSONMADELÉNFOTO Kyrkan är ett öppet hem som tillhör oss alla. Det ska inte finnas ett vi och dom här. Det är Gud som bjuder in.
Jag bär med mig just ett sådant minne; när jag kom till en kyrka jag inte varit i innan möttes jag av en kyrkvärd som såg mig och kände igen mig – det ändrade hela erfarenheten av den gudstjänsten. Jag kände mig välkommen.
hälsa barnet eller dopkandidaten välkommet in i Kristi kyrkas Engemenskap.onsdagskväll,
- Det är viktigt. Jag vet att jag bjuder in i ett sammanhang som jag vet är hemma för alla människor eftersom Gud kallar på alla, säger Eva. Jag får stå där och bjuda in till något som är oerhört värdefullt för mig! - Ja, det är ett stort förtroende att få lov att hälsa människor välkomna till ett ställe där man kan få känna sig lugn, där man får tro, fyller Elsie i. Jag vill förmedla att de är välkomna in till en alldeles speciell gemenskap, till Guds hus.
TEXT PÄR-MAGNUS MÖLLER
Vad vill ni säga till de som känner sig osäkra?
-Det finns många förutfattade meningar, säger Duminde.
efter mässan i Värnamo kyrka, passade jag på att ställa några frågor till de kyrkvärdar som var på plats.
Det är ju många som känner sig lite bortkomna när man kommer till kyrkan – men vet inte riktigt hur man skall bete sig eller vart man skall ta vägen.
-En erfarenhet av att de är sedda, både av sin medmänniska och av Gud, säger Lena. Det är viktigt att få känna sig sedd.
Vad tänker ni om er uppgift som kyrkvärdar?
Det finns många olika sätt att närma sig världens mest lästa bok Bibeln. Oftast sker det genom att läsa eller lyssna. Att uppleva Bibelns berättelser med alla sinnen kan ge en helt ny förståelse och det är Bibeläventyret ett bra exempel på.
8 HEMMA I BIBLEN GENOM BIBELÄVENTYRET
Det är inte längre självklart att yngre känner till Bibeln, men baskunskaper om Bibelns innehåll behövs för att förstå samhället och kulturen vi lever i, vilket också skolans läroplan föreskriver. Därför erbjuder Bibelsällskapet ett ickekonfessionellt, av skolinspektionen godkänt, koncept. Ett koncept som vi använder oss av i Värnamo. Läromedlet Bibeläventyret ger barn i årskurs fyra och fem en röd tråd genom Bibelns berättelser, dess geografi, historia, folkgrup per och så vidare. Vi upptäcker Bibeln tillsammans genom olika kreativa metoder. Med hjälp av rörelser, drama och nyckelord, trix, rim och rap, leker vi in kunskapen så att eleverna ska kunna tillgodogöra sig fakta och funderingar. Alla sinnen används och barnen får en hel upplevesle och många fina minnesbilder som gör att de faktiskt kommer ihåg innehållet. Det är alltid med förväntan jag går in i en ny skolklass. Hur ska det bli den här gången? För även om jag har genomfört Bibe läventyret i över tio år och mött åtskilliga klasser, så blir det olika varje gång. Vilka kommer jag att möta, vad är det för frågor som kommer ställas, möts jag av nyfikenhet eller skepsism? När jag kommer andra gången så är det annorlunda. Oftast känner man att barnen väntar på en redan på skolgården när vi kommer med all packning och rekvisita.
När vi frågar i klassen vilka som vill vara med på teater, är det alltid ett gäng med händer vinkandes i luften. Den som varit med och dramatiserat David och jätten Goliat, glömmer inte den berättelsen i första taget.
Hemma i bibeln genom Bibeläventyret
TEXT MADELÉN JOHANSSON FOTO LILIANE JBEILY OCH MADELÉN JOHANSSON
Madelén Johansson och Linda Bergstrand berättar om Abraham och Sara, som kommer från staden Ur.
En kommentar som jag fått många gånger är: "Det här var den bästa religionslektionen som vi har haft". Ett gott betyg som vär mer, när man själv gör det som man brinner för. Att få ge vidare är verkligen en glädje. Hos några barn finns stor kunskap som de får vara med och dela mied sig av till sina klasskamrater och oss, För andra barn kan Bibeläventyret vara den enda kontakten med Bibelns berättelser och tro. En dörrgläntare som kan vara av stor betydelse, i förståelse för omgivningen och i längtan att lära mer. Var gärna med i bön för en investering i framtidens bibelkänne dom.
Bibeln är inte en enda bok, utan ett helt bibliotek. Ordet bibel betyder just böcker. Vet du hur många böcker det finns i Bibeln? Här kommer ett knep för att lära sig och att minnasGamla testamentet, GT: 3 x 3 = 9 39. Nya testamentet, NT:3 x 9 = 27. Hela Bibeln: 39 + 27 = 66. Dessutom finns det i många biblar ett tillägg till GT, Apokry ferna och de är elva böcker. I ett bibliotek placeras böckerna efter genre, så även i Bibeln. De första 17 böckerna i GT kallas historiska böcker - från 1 Moseboken till Ester. Deras berättelser börjar med skapelsen och slutar med att det judiska folket kommer tillbaka från fångenskapen i Babylon. Därefter följer fem väldigt olika poetiska böcker - från Job till Höga Visan. Här finns Psaltaren med hymner och sångtexter till och om Gud. Sist i GT hittar vi 17 profetiska böckerfrån Jesaja till Malaki. NT börjar med historiska böcker - fyra evangeliersamt Apostlagärningarna. Evang elierna innehåller de välkända berättelserna om Jesu liv. Apostlagärningarna verättar vad lärjungarna gjorde efter att Jesus lämnat dem, hur den kristna tron spreds och om de första församlingarna. De flesta böckerna i NT är brev, till exem pel Filipperbrevet, som kallas glädjens brev. Bibeln slutar med en profetisk bok, Johan nes uppenbarelse där Johannes ser glim tar och framtiden, som ger hopp och tröst genom sjugo sekel.
TEXT ANDREAS HULTSTEN, NATIO NELL LEDARE FÖR BIBELÄVENTYRET
Bibeläventyret Är ett koncept anpassat för årskurs fyra och fem i Iskolan.berättande form lär vi ut många av de kända bibel berättelserna, samtidigt som eleverna får en känsla för hur de hänger ihop. Läromedlet är icke-kon fessionellt och uppfyller läroplanens krav på saklig het och allsidighet. I Värnamo och Fryele erbjuds Bibeläventyret till alla klasser i årskurs fyra och fem. De som lär ut Bibel äventyret är certifierade instruktörer som har gått en särskild Bibeläventyretutbildning.bidrartill för ståelse för religiösa kulturer och traditioner inom främst judendom och kristendom, och till viss del islam.
Precis som i ett bibliotek kan man läsa böckerna i vilken ordning man vill. Många rekommenderar att börja med något av evangelierna, exempelvis Markus,som skriver kortfattat och enkelt, eller Johannes, som skriver poetiskt och kärleksfullt. Var börjar du för att bli mer hemma i bibeln? Bilden är från ett arbetshäfte som vi använder i Bibeläventyret för mellansta dieelever. Den visar hur Bibeln är ordnad.
Att få öppna bibelböckerna och se vad som finns i tycker eleverna är spännande. Vilken bibelbok och berättelse tror du detta är? Linda Bergstrand är en av Värnamos bibeläventyrare. Här berättar hon om en av Moseböckerna. Snabba fakta om Bibeln Ditt ord är en lyktaför min fot, ett ljuspå min stig. Ps 119:105
HEMMA I BIBELN GENOM BIBELÄVENTYRET 9
Äntligen hade jag sett honom, han hade äntligen kommit nu. Aldrig hade jag känt en sån lycka förut och samtidigt en sån litenhet inför det stora under som nu låg i min famn. Ett nytt liv i mina händer, så perfekt skapad och så älskad från första Attstund.bli
10 DOPET
I dopet blir barnet också del av en ännu större familj nämligen Guds familj. Så dopet är verkligen en riktig familjehögtid.
Då kan det vara skönt att veta att min egen tro eller mitt tvivel inte alls är något hinder för att låta döpa mitt barn. Man behöver heller inte själv vara döpt för att ens barn ska kunna döpas. För dopet handlar inte om föräldrarnas tro, det
förälder är omtumlande och rymmer många stora och starka känslor. Lycka, tacksamhet, förundran, glädje, förväntan men också oro inför ansvaret för ett nytt liv och för allt som kommer med det. Vi önskar det allra bästa för våra barn.
man som förälder inte funderat så mycket på tron sedan konfirmationen (om man är konfirmerad), förrän undret hände och barnet plötsligt fanns där i deras mitt.
Du är seddDu är älskad
Värnamo pastorat har flera olika dopklänningar att låna ut, om så önskas. Fråga vid bokning av dop, så får ni veta mer.
Vi önskar att de ska få växa upp i trygghet och alltid känna att de är älskade. Vi vill att de ska få förutsättningar att utvecklas till trygga vuxna i en värld som ibland är både orättvis och skrämmande.
Dopet handlar om just detta. Det rymmer både tacksamheten och glädjen över att en ny, alldeles fantastisk, liten människa har blivit en del av din familj. Dopet är ett tillfälle där vi får tacka för detta fantastiska som hänt. Ofta firas dopet tillsammans med släkt och vänner, alla kommer för att välkomna barnet in i en ny större familj.
”Med vår glädje över livets under och ett nyfött barn i våra händer. Kommer vi till dig som gav oss livet Med vår bävan inför okänd framtid lägger vi vårt barn i dina händer. Det som sker i dopet gör oss trygga.” (Sv Ps Kanske383)har
Den större familjen, med faddrar, mor- och farföräldrar, släkt och vänner ger trygghet och delad glädje.
• Begravningsgudstjänst i kyrkan
handlar om föräldrarnas önskan att ge sitt barn allt det goda man kan. I dopet blir barnet en del i Guds familj med miljarder andra döpta och får ta emot ett löfte från Gud: Jag är med dig alla dagar till tidens slut. Det är vad Gud lovar när vi döps. Vi är inte ensamma. Vi är sedda och alltid älskade.
”Du lyser klarare än himlens alla stjärnor, för ljuset som du bär det värmer mig. Livets låga brinner som ett svar på orden jag älskar dig. Du är älskad, du är sedd. Var inte rädd.” (Mikael Eklöv) Det är aldrig för sent! I Svenska kyrkan kan man döpas både som barn och senare i livet. Ibland väljer föräldrar att döpas tillsammans med sitt barn, andra döps under konfirmationstiden eller senare i livet. Är du intresserad av att döpas, kontakta oss så berättar vi mer. På nästa sidan kan du läsa mer om hur du bokar dop i Värnamo Pastorat.
• Möjlighet att bli konfirmerad
DOPET 11 TEXT LINDA
• Som döpt och konfirmerad kan man efter utbildning och antagning vigas till präst eller diakon.
• Ta emot nattvarden • Rösträtt vid kyrkliga val från 16 års ålder och är själv valbar från 18 års ålder.
Var inte rädd
Mer om hur ett dop går till och andra praktiska frågor kan du läsa om på Svenska kyrkans hemsida svenskakyrkan.se/dopsajten MURH
SANDAHL
Som döpt blir du också medlem i Svenska kyrkan och får: • Rätten att vara fadder vid andras dop
• Gifta dig i kyrkan
Boka dop När du bokar ett dop i Värnamo pastorat är det Linda som tar emot ditt samtal. Här beskriver hon hur det går till och vad som kan vara bra att tänka på.
timme.detgudstjänstiOmminuterärDopgudstjänstendop?ungefär30lång.dopetingårenordinarietarungefären
VANLIGA
Nej, att döpas kostar ingenting om dopet hålls i församlingen där ni bor. Präst, musiker, vaktmästare och kyrka ingår. FRÅGOR OM DOP Hur lång tid tar ett
Den som är döpt får vara fadder. Personen ska vara döpt i Svenska kyrkan eller i annan kristen kyrka eller
religionstillhörighet.samfunds-föräldrarnasellerFårmananvändaegnadikterochsångerpådopgudstjänsten?
Ja absolut. Värnamo pastorat har flera lokaler som passar för dopfest och det kostar inget att låna dem. Lokalen bokas samtidigt som man bokar in dopet.
Vi bokar in ett datum och ni får en bokningsbekräftelse hemskickad via post. Två veckor innan dopet tar prästen som har ansvar för dopet kontakt med er för mer information. Då bestämmer ni och prästen bl. a vilka psalmer som ska spelas och ni får veta hur dopgudstjänsten går Omtill.
ni har bokat lokal för dopkalas får ni ett avtal hemskickat som ni ska skriva på och skicka tillbaka. Kontakta sedan oss cirka två veckor innan dopkalaset för att få nyckel och information om lokalen.
Fundera på vilket datum ni önskar att dopet ska äga rum och om ni är i behov av att låna lokal för dopkalas i samband med dopet. Ska ni ha faddrar är det bra att tänka på att dessa behöver vara döpta. Det finns även möjlighet att få låna dopklänning om man så önskar. Kontakta oss via mail varnamo.pastorat@ svenskakyrkan.se eller via telefon 0370300 Tänk400.påatt om du mailar ska du inte skicka med personuppgifter, utan lämna ditt telefonnummer så kontaktar vi dig angående de uppgifterna. attdetKostartnågotdöpas?
12 DOPET
FurlongerSeanFoto:
Ja, man får ha egna dikter och sånger vid dopgudstjänsten. Det finns en särskild ordning för dopgudstjänsten. Den innehåller allt det som ett dop i Svenska kyrkan ska innehålla och det finns utrymme för personliga tillägg. Samtala med den präst som ska döpa om vilka dikter och sånger som ni önskar, så att de passar in i dopgudstjänstens helhet.
Måste den som döps ha Nej,dopklänning?enmanfårha
vilka kläder man vill, det bestämmer man själv. Att bära just vit klädsel vid dop är en gammal tradition, men man bestämmer själva hur man vill göra. Redan i de allra första ochdoplångkonfirmandkåpordop.ningmander.döptaförsamlingarnakristnavardekläddaivitakläOmmanvillsåkanlånaendopklänförettspädbarnsVilånarocksåut(envidvitdräkt)vidavbarn,ungdomarvuxna.
Nej, det måste man inte vara. Om den/de som är vårdnadshavare vill att barnet ska döpas finns inget som hindrar, oavsett
Finns det möjlighet att ha dopfest i kyrkans lokaler?
Måste man vara medlem i Svenska kyrkan för att låta sitt barn döpas?
samfund.Vemfår vara fadder?
Tid att minnas Kyrkogårdarna 4 & 5 november 15-18VärnamoUppståndelsekapellet är öppet för möjlighet till ljuständning och en stilla stund. Vid kyrkogårdsförvaltningen serveras det fika och det finns möjlighet till samtal. Guidningar i krematoriet. 15-18 Vid Värnamo Södra kyrkogård, vid Apladalen, serveras det fika och det finns möjlighet till samtal. Fryele och Nydala 9-18 Kyrkan är öppen för ljuständning och en stilla stund. Minnesgudstjänster 5 & 6 november Lördag 16 Minnesgudstjänst i Nydala klosterkyrka. Lördag 18 Minnesgudstjänst i Värnamo kyrka. Söndag16 Minnesgudstjänst i Fryele kyrka
ALLHELGONA 13 Allhelgona4-6november
:FOTO SVENSSONNNAJO
EN GÅVA FÖR VÄRLDEN
FurlongerSeanFoto:
För allas rätt
till ett värdigt liv. Din gåva gör skillnad. I en tid då krig, coronapandemin och klimatförändringar tvingar miljoner människor på flykt och till ett liv i extrem fattigdom och hunger, är behoven av gåvor större än någonsin. Act Svenska kyrkan finns på plats vid katastrofer och för att människor ska få möjlighet att leva värdiga liv arbetar vi även långsiktigt mot fattigdom, förtryck och orättvisor. PG 90 01 22-3 BG 900-1223 svenskakyrkan.se/act SWISHA TILL 900 1223
Onsdagar kl 12.05 i Värnamo kyrka 14/9 Beatrice Stavsberg, violin 28/9 Adan Brown, piano 12/10 Anders Bergman, orgel 26/10 Jonas Gallneby och Johan Lind, gitarr och sång 9/11 Julia och Jakob Mårdbrink, orgel 23/11 Terese Edenhom och Carolina Ellbrant, cello och piano
14 PÅ GÅNG MÅNDAG-FREDAG
MÄSSA/GUDSTJÄNSTMORGONBÖN
GÅNGPÅ
Vi firar morgonbön i Värnamo kyrka 09.00. Sänds även digitalt via Facebook och Youtube
LUNCHMUSIK
MässaTISDAGARkl8.15 i S:t Johannes kyrka, följt av enkelt frukostfika. VeckomässaONSDAGAR kl 18 i Värnamo kyrka, följt av samtal "Vandra genom kyrkoåret" i Rättvist café. MässaSÖNDAGARkl10 i S:t Johannes kyrka. Högmässa kl 11 i Värnamo kyrka. Sänds även digitalt via Facebook och Youtube. Sök efter Svenska kyrkan i Värnamo så hittar du rätt. Mässa kl 16 i Fryele kyrka. Ingen mässa i Fryele de söndagar det är mässa i Nydala portkapell, se nedan. Mässa kl 16 i Nydala Portkapell följande söndagar: 18/9, 16/10, 20/11 och 18/12. Kvällsgudstjänst kl 18 Värnamo kyrka Söndag 24 september kl 18 Nydala klosterkyrka Exil, ett körprogram på temat flykt, med Sofia Johanssons kammarkör och cellisten Mattias Rodrick från Göteborg. Lördag 8 oktober kl 16 S:t Johannes kyrka. Avslutningskonsert på den ekumeniska barnkördagen. Söndag 9 oktober 16 Fryele kyrka Musikmässa med ”Gubbröra”. Efter mässan välkomnar Fryele kyrkliga syförening er att fortsätta att lyssna till "Gubbröra" i Fryele församlingshem. Söndag 20 november 18 Värnamo kyrka Konsert med Värnamo kammarorkester
MUSKGUDSTJÄNST/KONSERTER
ÖVRIGHÖSTENVERKSAMHET2022
NÄRRADION
FREDAGAR Mötesplats Fryele kl 10-12 i Fryele församlingshem. Fika finns att köpa till självkostnadspris.Start 7/10
ONSDAGAR KL 18.45 Vandra genom kyrkoåret. Efter mässan i Värnamo kyrka samlas vi i Rättvist Café och samtalar om den vecka i kyrkoåret vi befinner oss i - tro och liv, texter och traditioner. Enkelt fika går att köpa om man vill. SÖNDAGAR KL 17 Boksamtal. Efter mässan i Fryele kyrka möts vi till samtal som utgår från Martin Modéus bok "Finna bönen som redan finns". Söndagar (udda veckor) med start 18/10 i Fryele församlingshem.
I höst kommer Värnamo pastorat succesivt fasa ut sina närradiosändningarna. Istället kommer det läggas resurser på att utveckla de digitala sändningar från Värnamo kyrka som sänds via YouTube och Facebook. Gilla oss på Facebook, följ oss på Instagram eller håll utkik på svenskakyrkan.se/varnamo för uppdaterad information. Där kan du också läsa mer om våra kyrkor och verksamheter.
SAMTAL/FÖRDJUPNING
MÖTESPLATSER MÅNDAGAR Promenadgrupp som går runt Prostsjön. Samling vid parkeringen mellan Prostgården och Norra kyrkogården kl 14.
Måndagen den 14 november kl 18-21 i Värnamo församlingshem Välkommen till en kväll då vi samtalar om våra visioner och tankar – oro och glädjeämnen kring vår församling. Kyrkan står alltid inför nya utmaningar och tillsammans skall vi möta framtiden. Vi behöver lyssna in samtididen och vad vi längtar efter. FÖRSAMLINGSKVÄLL 98,1 Mhz Varje vardag 06.15, 07.15, 08.15 Morgonandakt. Från Värnamo Kristna Samarbetsråd (VKS). PÅ GÅNG 15
ONSDAGAR Öppet hus i S:t Johannes kyrka kl 14 (jämna veckor). Gemenskap och olika programinslag. Det finns möjlighet att köpa fika till självkostnadspris. 21/9 Gudrun Seifert sjunger och spelar 5/10 Sång och musik med församlingens musiker 19/10 Lasse Mellergårdh sjunger och 2/11spelarAllsång och besök från Pelarsalen 16/11 Lena Inganäs och Bengt Klintenberg berättar om Israel 30/11 Musikquiz med Charlotte Säll 14/12 Daniel och Stina Hjelm sjunger och spelar TORSDAGAR Sopplunch i Värnamo församlingshem kl 12.05, tre torsdagar i höst. 29/9, 27/10 och 24/11.
Trubadurkvällar i Rättvist butik och café 29/9 och 27/10. Rättvist är kvälls öppet och det bjuds på underhållning vid 18.30.
SAMTAL OM KRISTEN TRO. Är du nyfiken på kristen tro? Vill du dela tankar och funderingar med andra om mening och liv. Vi hoppas kunna starta en samtalsgrupp för detta under hösten. Är du intresserad att vara med, hör av dig till Församlingsexpeditionen 0370-30 04 00.
Barn- och ungdomsgrupper och körer startar upp under vecka 35-37. Dag och tid för respektive grupp hittar du på pastoratets hemsida. Där kan du också läsa mer om alla verksamheter som finns och kontaktuppgifterhittaom du har frågor. svenskakyrkan.se/varnamo.
Vår erfarenhet säger oss, att det enda sättet att komma igenom sorgen är att gå igenom den. Det är en tung väg att gå och det kan vara gott att möta andra som är i samma situation.
Du är inte ensam. Ring! I Svenska kyrkan finns utbildad personal som erbjuder samtalsstöd. Oavsett tro eller livsåskådning är du välkommen till enskilda samtal. Det kan gälla svårigheter som berör; relationer, tro, kris, livsfrågor, förlust av någon som stått dig nära, eller om du bara behöver någon att prata med. Vi för inga journaler, vi har tystnadsplikt och samtalen är kostnadsfria. Svenska kyrkan i Värnamo 0370-30 04 00 För direktkontakt med någon av våra diakoner, präster eller socionom. Se kontaktuppgifter svenskakyrkan.se/varnamo/kontakt Kyrkans SOS 0771-80 06 50 Eftermiddag, kväll alla dagar Jourhavande präst kopplas via 112 Kvällar och nätter Samtalsjour för döva via bildtelefon Tider och mer info: svenskakyrkan.se/samtalsjour-for-dova-via-bildtelefonSamtalisorg
Ritha Gavelli 0370-30 04 sara.gyllensten@svenskakyrkan.seSararitha.gavelli@svenskakyrkan.se23Gyllensten0370-300416
ÖPPETTIDER RÄTTVIST BUTIK, CAFÉ O SECOND HAND Butik, café o second hand, Storgatan 41 Tisdag - Fredag 11-17 ÖPPETTIDER EXPEDITIONEN Våra telefontider är: Måndag 10-12 Tisdag 10-12 Onsdag Stängt Torsdag 10-12 Fredag 10-12 Telefon: 0370-30 04 00 Kontaktuppgifter till enskilda anställda finns på vår hemsida svenskakyrkan.se/ varnamo. Eller ring växeln, så kopplar vi dig. Vi svarar även på kyrkogårdsärenden. Det går också bra att maila till varnamo.pastorat@svenskakyrkan.seoss: 16 ÖPPETTIDER
Att förlora någon närstående är en omvälvande händelse, som förändrar livet för alltid. Det finns inga ord eller handlingsplaner som lindrar sorgen.
Välkommen att anmäla dig till höstens samtalsgrupp! Du deltar i en mindre grupp, som möts vid sex tillfällen i Värnamo församlingshem med start 27 september.
PSALM 794 17
TEXT & MUSIK: G. Strandsjö (1967)
Som när ett barn kommer hem om kvällen och möts av en vänlig famn. Så var det för mig att komma till Gud Jag kände att där hörde jag hemma. Det fanns en plats i Guds stora rum, en plats som väntade på mig. Och jag kände: Här är jag hemma. Jag vill vara ett barn i Guds hem.
Jag vill vara ett barn i Guds hem.
SV.PS 774
MED HJÄRTA OCH RÖST FÖR NÄRRADION
TEXT
Ulfs engagemang handlade från början om ett stort intresse för det tekniska, också kopplat till musik, då det fanns en dröm hos honom att jobba som discjockey. Så blev det inte, men genom närradion fick han utöva sina intressen. Ulf var i 25-årsåldern när närradion startade upp och han kom så småningom att jobba en hel del med ungdomsprogram, bland annat det som kallades Radio Fenix. Det sändes till en början på onsdagar med repris på lördagar, men så småningom ville ungdomarna själva sända på lörda garna. Radio Fenix fungerade lite som reklamradio gör idag. Ungdomarna ringde in och önskade musik och hälsade till varandra. Det var tävlingar där de kunde vinna t-shirts och liknande. Det var också tankar inför helgen från någon av de yngre prästerna på ungdomars språk. Var tredje låt skulle vara kristen musik, och Ulf var med och guidade de yngre medarbetarna. Vid denna tid hölls också Café Fenix i församlingshemmet på lördagar då vanliga glasscafékvällar varvades med kvällar med livemusik. Bland andra var Ingmar Johansson där, och ibland kom ungdom skörer på besök.
Vi är många som uppskattar Ulfs formi dabelt trygga och naturliga radioröst, men från början var det bara tekniken som var intressant. – Jag hade inte alls några planer att prata i radio, skrattar han. Men vid ett tillfälle då han skulle sända ett program som ungdomsgruppen brukade göra, visade det sig att det inte fanns något inspelat.
Situationen behövde lösas, så han ring de sin teknikerkollega Marie Davidsson, sedermera Lennartsdotter, (för övrigt den enda kvinnliga teknikern genom åren) och meddelade att hon behövde komma till studion så de kunde sända direkt. Hon fick välja mellan att sköta pratet eller tekniken. Hon valde det senare, så Ulf fick prata, utifrån ett manus han själv varit med och skrivit. – Efter det släppte det, berättar Ulf. Vilken tur! tänker jag.
Ulfs förmåga att jobba med unga medar bete nyttjades av både Gröndalsskolan, Jag träffar Ulf Gustafsson nere i närradiostudion i källaren i församlingshemmet. Här har han tillbringat många timmar genom åren med att producera, redigera och sända Svenska kyrkans del av närradion i Värnamo. där elever kunde ha radioteknik som fritt val, och Finnvedens gymnasium som tidigare hade en medielinje. - Det var roligt att jobba med ungdomarna, och det var ett gäng killar från Gröndalsskolan som blev trogna medarbetare och hjälpte till med närradion i flera år.
Ulf har jobbat mycket med på- och avannonsering och presentation av olika program men också själv producerat många program. Tidigt gjorde han till exempel ”Vad sa prästen?”. Det handlade om att spela upp predikan från söndagens högmässa och rama in det med psalmer och texter. Något som Ulf hållit på med varje vecka i många & BILD: CHARLOTTE SÄLL
MED HJÄRTA OCH RÖST FÖR NÄRRADION 19
- Jag minns inte riktigt vilket år det var vi började, om det var -84 eller -85, funderar Ulf. Det var pingstförsamlingen som drog i gång det hela och från början var det där som allt spelades in och sändes. Det var under en tid när väldigt många började med närradio. Exempelvis var Jönköping tidigt ute, minns Ulf, som gick gymnasiet där och tillsammans med en studiekamrat gjorde en studioinspelning för ett spex i skolan. Där lärde han sig att klippa och klistra med rullband. Så när Svenska kyrkan i Värnamo med bland andra Anders Berglund i spetsen ville dra i gång med egna sändningar ville Ulf gärna vara med i det arbetet. Efter några år färdigställdes studion i försam lingshemmet. - Vi hade höga ambitioner, berättar han. Det fanns till och med en kommitté kring närradion och en närradiokör som spelade in psalmer till programmet ”Önskepsalmen”. I början fanns det 10-15 ideella medarbetare. En del av pionjärerna var idésprutor och duktiga producenter men saknade intresse och fallenhet för teknik. Ulf ler vid minnet av hur nämnde Anders Berglund vid ett tillfälle ville höra bättre och böjde sig närmare rullbandet i tron att ljudet kom därifrån.
20 MED HJÄRTA OCH RÖST FÖR NÄRRADION
MISSAT ATT ANMÄLA DIG?
Det finns fortfarande möjlighet att haka på "Konfa classic" i Svenska kyrkan fram till vårt första läger 30 september-2 oktober. Kontakta David Lindén på telefon 0370-30 04 11 eller via svenskakyrkan.se/varnamoDudavid.linden@svenskakyrkan.se.e-posthittarävenmerinformationpå
KONFIRMATION22/23
Du vet väl om att det är heltgratis att konfirmerasig i Svenska Värnamo.kyrkan år är Musikstunden fredag. Efter gemen sam idé tillsammans med Find Wendrup, som ingick i närradioföreningen, har han presenterat det som händer i kyrkorna, som en ekumenisk annonspelare. Det har hänt mycket med tekniken genom alla år som Ulf varit verksam, från rull band och kassettband via så kallade DATband och minidisc till att det numera görs helt digitalt. I början var det direktsänd ningar och inspelningar, där han kunde sitta och fundera och lyssna ordentligt på musiken som spelades. Idag blir det mer att talet spelas in separat och han ”staplar” prat och musik på varandra. - Problemet med digitaliseringen är att allt görs mycket mer noggrant och det tar längre tid, menar Ulf. Vid direktsändning blir det vad det blir och tar den tid som sändningen tar i realtid. Nu går allt att finjustera i detalj. Ett fint minne som Ulf har från närradion är när de sände OAS-rörelsens konferens i Värnamo. Det var en stor organisation med mycket teknik som i sig var en häftig upplevelse samtidigt som det var berö rande och en mycket fin stämning. Något annat som Ulf mer och mer har kommit att uppskatta att arbeta med är morgo nandakterna och där har han också gjort en del egna andakter. Ulfs stora musikin tresse har resulterat i en rejäl musikbank av skivor som köpts in genom åren. Hans Under åren har radiostudion samlat på sig ett gediget bibliotek med vinyl- och cd-skivor. Ulf har systematiserat allt i viss ordning för att enkelt kunna hitta det han söker. förmåga och känsla för att väva ihop texter med musikinslag har ofta visat sig. – Det är roligt att utforma program själv, men jag blir lite mer nervös om jag ska bolla och prata med någon mer, säger han och Ulfler. har haft möjlighet att inom sin tjänst som vaktmästare lägga tid på närradion och under senare år har den delen utgjort 25 %. En hel del god respons på sitt arbete har han fått, ibland från oväntat håll. - När det tekniska inte fungerar har än mer tydligt kommit fram, skrattar han, men det tyder på att människor lyssnar på närra dion. Han är övertygad om att närradion har haft en stor betydelse, i synnerhet för lyssnare utan tillgång till internet. När Ulf lämnar arbetet med närradion ser han tillbaka på den tiden med mycket glädje. Han går nu ner en del i tjänst inför den stundande pensionen. – Det har varit väldigt roligt att arbeta med närradion och den har varit en anledning till att jag jobbat som vaktmästare i församlingen så många år. Slutligen vill han passa på att rikta ett tack till de personer som varit engagerade i närradion genom åren. Och varmt tack till dig, Ulf, för ditt arbete och engagemang med närradion!
TEXT OCH BILD: STEFAN HEDENBORG,
jag heter Stefan, vad heter du? Just nu är jag hemma, är du det med kanske, eller du kanske inte har förmånen att ha ett något hem, utan endast är på tillfälligt besök i ett hem, hos någon som får Paxat i brevlådan. Du kanske skulle offra mycket för att få en brevlåda som du skulle kunna kalla din. För de flesta som har en brevlåda har också ett hem. Din post kanske är adresserad med poste restante, och då behöver du ju inte nödvändigtvis en egen brevlåda. Men var sover du? Jag är privilegierad som kan sova lugnt i mitt hem, men även spendera mycket av min vakna tid där, eftersom jag har nycklarna till hemmet och kan låsa och öppna när jag vill. Tyvärr har jag haft det så bra, så länge, att jag ofta glömmer bort att jag har ett underbart eget hem, ett hem där jag kan få vara mig själv och känna trygghet, där jag kan återhämta mig från dagens sysselsättningar, utan omvärldens värderande blickar eller uppmaningar att vara på ett visst sätt, eller tänka och tycka på ett visst sätt, eller som kräver något av mig. Jag önskar att alla kunde få ha ett eget hem! Jag vet att många har ett hem, eller hade ett hem, men som inte kan bo i det därför att bomber och granater har förstört det. Ja, det är en av krigets fasor, att hemmen förstörs, tryggheten tas ifrån de som bor där, den viktiga återhämtningen omöjliggörs. Tyvärr finns det också många andra anledningar till att någon förlorar sitt hem, det kan vara konflikter, missbruk, kärlekslöshet eller ekonomiska problem. Om personer som förlorat sitt hem erbjuds tak över huvudet, vatten och värme i en tillfällig bostad, kan man kalla det för ett hem? Vad är det egentligen som gör ett hem till ett hem? Vad tycker du? Mitt hem är en plats där jag både kan vara fysiskt just nu, men det är också plats som jag blivit lovad att få komma till när mina dagar på jorden är slut. Mitt hem här på jorden delar jag tillsammans med tre andra personer som vill sätta sin prägel på hemmet och kunna vara sig själva, precis som jag vill kunna vara. Hur har du det? Bor det fler personer i ditt hem som du måste anpassa dig till, och som i sin tur måste anpassa sig till dig? Hur får vi ett hem att fungera som ett hem, när vi bor flera tillsammans?
Då kan vi istället fästa vår uppmärksamhet på honom som lovat oss ett nytt hem, ett evigt hem tillsammans med alla som vill följa honom! Men hur ska vi lyckas med både vårt fysiska hem här på jorden, och samtidigt ha blicken mot vårt kommande hem?
Hej,
BETRAKTELSE 21
Men jag försöker att anpassa mig och efter tjugotvå år av träning, börjar jag så smått att kunna anpassa mig något lite mer för varje dag som går. Tror du att jag någonsin kommer till den punkt då jag kan säga att jag anpassat mig helt efter mina tre medboende i mitt hem, och att de i sin tur kan säga samma sak om sig själva?
Tyvärr, lyckas vi människor inte alltid att anpassa oss till varandra, utan vi tänker i första hand på oss själva. Jag är en av dem! Jag vill oftast få min vilja igenom, jag vill ha det runt omkring mig så som jag vill ha det, jag vill kunna gå och komma som jag vill, när jag vill!
Kanske lyckas vi i den föresatsen, kanske inte! Det viktiga är att vi har ytterligare ett hem i sikte. Ett hem som vi kan se fram emot där min och mina medboendes och alla andras egocentricitet fallit av, och där vi alla kan mötas utan att behöva diskutera inredningsdetaljer, planlösningar, färgval, ljudmiljö, och annat som vi tycker är viktigt i våra fysiska hem.
Vill du framgångrikt göra ditt hem till en plats där andra känner sig helt accepterade, och vill du vara säker på att få uppleva det eviga hemmet, med allt vad det innebär av underbara detaljer och utformningar, behöver du kontakta världens främsta arkitekt och heminredare, nej jag pratar inte om Ingvar Kamprad, även om IKEA har satt sin prägel på miljontals hem, för han har ju redan lämnat jordelivet! Inte heller tänker jag på Gert Wingårdh, även om han fortfarande kan rita ett och annat fint hus och har massor av fiffiga idéer! Nej, honom jag tänker på, är universums arkitekt, hemmens skapare och möjliggöraren av evigheten tillsammans med Gud; Jesus Kristus! Han är den ende som kan göra oss fria från vår egocentricitet, och göra oss ödmjuka inför varandra! Ta ett snack med honom om du vill skapa ett hem utifrån de bästa livsprinciper som finns, och som erbjuder dig en trygg plats i det himmelska hemmet, där du på riktigt kommer att känna dig som hemma!
BESÖKSTJÄNST
FOTO EVERSTADMARTA ARVIDSSONJENNYFOTO
Vi i miljögruppen vill tipsa dig om att använda rätt sorts förva ring till matresterna. Välj alltid en förpackning som är livsmed elsklassad. Det kan du utläsa från symboler på förpackningen.
Deltagarna i Pelarsalen ploggar - de rör på sig och plockar skräp samtidigt.
MiljögruppenTIPSAR tipsar!
TEXT JENNY MatlådornasARVIDSSON tid
Enligt folkrörelsen Plogga är kostnaden för nedskräpningen runt 2 miljarder kronor i Sverige per år. Det är skattepengar som kunde användas till viktigare samhällsarbete.
22 MILJÖGRUPPEN
Nu börjar matlådornas tid. Hösten kommer, det finns gott om rotsaker i butikerna och det är härligt att kunna laga mustiga rätter. Blir det något över är det bara positivt. Det blir matlå dor till en annan dag eller kanske till en helt annan person.
Det kan vara en symbol med ett glas och en gaffel eller så står det ”till livsmedel” på.
Tänk på att det som du får i dig inte bara påverkar dig, utan även miljön.
Det är inte alltid lätt att veta vad det är som gör att skräp hamnar på fel plats, men tillsammans kan vi hjälpas åt och städa upp. Avsätt en promenad i veckan då du aktivt plockar skräp. Eller bestäm dig för att plocka minst ett skräp om da gen. Använd handskar eller en särskild skräpplockare. Gå gärna tillsammans med någon så känns det kanske inte lika konstigt.
Om du ska värma maten i mikrovågsugn ska du kolla så att matlådan är godkänd för det, för även om den är livsmed elsklassad är det inte säkert att den är lämplig att värma upp. Den ska vara märkt med en symbol som ser ut som en mikrovågsugn. Är du tveksam kan du alltid värma maten på en tallrik i stället.
Plogging - Rör på dig och plocka skräp samtidigt
Det är förvånansvärt mycket skräp som hamnar på fel plats, men i stället för att bara bli upprörda har deltagarna i Pelarsa len bestämt sig för att göra något åt det. Varje vecka ger sig ett gäng ut och plockar skräp.
Marta berättar att de brukar vara ungefär 5 personer som plockar skräp en gång i veckan medan de promenerar. De utgår från Värnamo församlingshem och går sedan en halv timmesrunda åt något håll. Hon berättar att de på den lilla stunden brukar få ihop 3 fullstora sopsäckar med skräp, varje vecka. Hon vill uppmana fler att börja plocka skräp. Det be hövs verkligen!
Vi vill ha ditt svar senat den 1november
Lös korsordet och skicka in meningen du får fram i de färgade rutorna. Kom ihåg att ange din adress så att vi kan skicka eventuell vinst. Tre vinnare får var sitt presentkort på 100 kr i Rättvist butik och café. Sänd in lösningen till: Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo …eller mejla lösningen till: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se
HÖSTKRYSS
GRATTIS Tack till alla
vinnarna:det.senastesinasomkorsordslösare64skickadeinsvarpådetkorsorVigratulerar Marianne Sjölin, Lennart Bryt2022:Rättson.MargaretaHult,Johanssvarinr2,ernymark.
KORSORD 23
ettBärarlagethedersuppdrag
Den som är medlem i svenska kyrkan har rätt till en begravning i Svenska kyrkans ordning. Då ingår präst och musiker och om det finns önskemål även ett bärarlag som för kistan från begravningslokalen till graven.
24
När begravningen är Uppståndelsekapelleti träffas bärarlaget en stund innan i kapellets kök, dricker lite kaffe och umgås. Där möter de omannarskansomellerBärningarnaattvaraOmhedersuppdrag.begravningsplatsen.enenkandåbegravningsföljettillsammansbärningenSammanhållningenmedbrasammanhållningärannanfåhedersuppdrag,tjänst.sombegravningJagsamlingspunkt.begravningen.ellerkantornbegravningsentreprenören,vaktmästaren,prästen,ochiblandövrigamusikersolistersomskavaramedvidDetblirentrevligträffadenågraavbärarnainnanenochfrågadevaddetvargjordeattdevillegöradennasistaAllavaröverensomattdetärettattdetkännsfintattföradendödetillsinsistavila.Enanledningattvaramedärattdettrevligtattträffas.Detblirengodmellanbärarnaochenkontaktmeddeandrasomordnarbegravningen.ärviktigförattskablivärdig.Bärarlagetskamedvaktmästarengåföretillgravenochbehövervaralyhördasåattallaärmedochhållajämnasteg.UtbärningenärhögtidligprocessionsomskaparalldelessärskildstämningpåDetärverkligenettduskullevaraintresseradavattmedibärarlagetärduvälkommenkontaktaförsamlingsexpeditionen.ärpåvardagarklockan1012.Kanskekännerdunågonavderedannuärmedibärarlagetsåduställafrågorinnandubestämmerdig,svarargärnavipåexpeditionenduundrarövernågot.
TEXT & : JENNY ARVIDSSON
Nu färdigställer vi snart den nya askgravplatsen på Värnamo Norra kyrkogård. Det blir till en början plats för ungefär 60 stenar och platsen kommer att utvidgas efter hand. Stenarna som namnskyltarna ska sitta på är återbrukade gravstenar som här kommer till användning på nytt.
RÄTT Kolla en extra gång så att skräpet hamnar i rätt tunna. Ofta står sorteringstunnorna parvis. En för kompost och en för övrigt. I den för kompost ska enbart växtrester och annat komposterbart läggas.
NY ASKGRAVPLATS
EXPEDITIONEN HAR ÖPPET mån-tis 10.00-12.00 tor-fre Telefon:10.00-12.000370-3004 00, 30 04 70 till kyrkogårdsförvaltningen Kyrkogatan 17, Församlingshemmet e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se
på gravlyktan så att vi vet var den hör hemma. Under sommaren brukar vi flytta bort kvarlämnade lyktor från askgravplatsen för att alla blommor ska få plats och ibland hittar vi lyktor på oväntade ställen. Då är det bra om den gravsattes namn och årtal står någonstans på lyktan.
kommer har vi tid över för att hjälpa till med ifyllning av text på gravstenar. Vi kan förbättra både med färg och med guld. Har du en gravsten där texten behöver förbättras får du gärna kontakta oss för en offert. Vi tar betalt per tecken. Färg kostar 25 kr/tecken och bladguld kostar 47 kr/tecken. Priset uppdateras efter SORTERAårsskiftet.
INFORMERARKYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN
26 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR
FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM. Vet du om instagram?ikyrkogårdsförvaltningenattVärnamofinnspåSökefter @varnamos4kyrkogardar så hittar du rätt.
TEXT & FOTO: JENNY ARVIDSSON
NärTEXTIFYLLNINGvintersäsongen
SättGRAVLYKTORgärnanamn
VälkommenALLHELGONAtill öppet hus på kyrkogårdsförvaltningen fredag och lördag vid Alla helgon. Vi bjuder på fika och det finns möjlighet till samtal. Kapellet är öppet för ljuständning och en stilla stund. För mer information se hemsidan, annonsering och sociala medier när det närmar sig.
KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR 27 Den nya askgravplatsen på Värnamo Norra kyrkogård kommer till en början ha plats för ungefär 60 stenar. Platsen kommer sedan att utvidgas. Stenarna som namnskyltarna ska sitta på är återbrukade gravstenar.
AFTER SCHOOL i Värnamo eller Fryele och en massa andra aktiviteter för barn. GEMENSKAP OCH AKTIVITETER för unga. HEMBESÖK och sjukhusbesök för att stötta äldre, sjuka eller människor som på något sätt befinner sig i kris. MUSIK med körer, konserter och musikgudstjänster för barn och vuxna. JOURHAVANDE PRÄST som människor i krissituationer kan kontakta. SAMTALSGRUPPER för den som förlorat någon nära anhörig och de som sörjer. I KRISSITUATIONER kan Svenska kyrkan stötta med kriscentrum och samtalsstöd. SJÄLAVÅRDSSAMTAL när livet känns tufft och du behöver någon att prata med. STÖD TILL ARBETSLÖSA genom projektet Pelarsalen. EKONOMISKT STÖD när det verkligen krisar. ACT SVENSKA KYRKAN som finns på plats vid katastrofer och kämpar för allas rätt till ett värdigt liv. UNDERHÅLL av våra kyrkobyggnader och vårt kulturarv...
Tack! Kanske gillar du något av allt det som Svenska kyrkan i Värnamo gör? Dop, vigsel, gudstjänster och begravning är bara en bråkdel. Du som är medlem och betalar kyrkoavgift gör allt detta och mycket mer möjligt:
