paxat DITT MAGASIN FRÅN SVENSKA KYRKAN I VÄRNAMO
Tema nr 1 2022:
VAR INTE RÄDD
MARIA HEIVER SPECIALISTPSYKOLOG:
"Vi ska inte vara rädda för våra rädslor "
TRYGGHET-SÄKERHET : FASTAN : EN DAG I STILLHET : ATT UTMANA SINA RÄDSLOR
2 INTRO
Var inte rädd – var modig Jag har lärt mig att med tiden vara ganska modig, i alla fall ibland. Det har sammanfallit med att jag mer och mer förstått vem jag är. Jag har lärt mig under min snart 52-åriga livsresa att det är många krafter som på olika sätt berätta vem jag är och liksom få mig att agera på deras villkor. Deras bästa redskap har alltid varit att få mig att tro att jag är något annat än jag är, att liksom få mig att tvivla på mig själv. När de lyckas, då blir jag rädd.
Försök en gång till. Var inte rädd. Det är kyrkans uppgift att hjälpa alla att hitta den blicken och förstå vem de är i Guds ögon. Det är nödvändigt. Jag har lärt mig att såsom jag ser på mig själv, ser jag på Gud. Så som jag ser på Gud, ser jag på mig själv. Det betyder att när jag funnit den blick som ser på mig med oändig kärlek så vågar jag bli den jag i mitt innersta är. Men om jag inte hittar den blicken och bara möts av mörker, då blir jag mörker.
Konsten är att låta sig bli sedd med rätt ögon. Jag tänker som så; jag blir den som jag låter andra se mig som. De som vill utnyttja mig ser mig som offer, de som vill trampa på mig ser mig som smuts. Om jag låter deras blickar bestämma vem jag är bryts jag ner.
Jesus sa: den som följer mig vandrar inte i mörkret utan har livets ljus.
Jag är uppväxt under de bästa förhållanden och har alltid setts med goda ögon av mina närmsta. Alla har inte den lyckan i sina liv. Många har en lång väg att gå för att våga lita på att goda blickar verkligen är goda, att de vill bygga upp och inte bryta ner. Det som gjort att jag vågat bli modigare och modigare är att jag har funnit en blick som aldrig viker, och som alltid ser mig som den jag är. Det underliga med den blicken är att den ser allt. Allt som inte är bra och allt som är bra, men den viker inte en tum. Det är Guds blick genom Jesus. Han ser allt men älskar ändå. Om Gud nu älskar mig, vem har då rätt att bryta ner mig, att göra mig till något mindre än vad jag är. Ingen.
Att vara modig innebär inte att vara tuff, stark och alltid få sin vilja igenom. Nej, det handlar snarare om att våga stå kvar när det blåser, att respektera sig själv och andra även då svåra saker sker. Att vara modig är att vara så svag att man förmår älska även dem andra säger inte är älskansvärda. Att stänga sina öron för dem som vill bryta ner och vad som än händer bevara sitt hjärta varmt. Var modig – Du behöver inte vara rädd. Du lever i Guds upprättande blick. Lyft din nedslagna blick och se; han ser på dig med kärlek!
Jag gör ofta fel på olika sätt och det får jag ta konsekvenserna av, men Gud viker inte med blicken. Han säger: bra, säg förlåt, kör nu vidare. Pär-Magnus Möller kyrkoherde
PAXAT
Denna tidning ges ut av Svenska kyrkan i Värnamo. TELEFON 0370-30 04 00 ADRESS Paxat, Box 624, 331 26 Värnamo E-POST varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se HEMSIDA svenskakyrkan.se/varnamo ANSVARIG UTGIVARE Pär-Magnus Möller LAYOUT Madelén Johansson OMSLAGSFOTO David Lindén FOTO Bildbanken IKON & Pixabay (om inget annat anges) TRYCK Värnamo Ljuskopiering AB UPPLAGA ca 10 800 ex. Tidningen delas ut till alla hushåll inom Värnamo och Nydala-Fryele församlingar. Nästa nummer kommer i maj.
INNEHÅLL 3
4.
Axplock
6.
Rädslan att inte passa in
9.
Frågan
10.
Trygghet- Markus Skytt
13.
ACT
14.
På gång
17.
Psalm
18.
Var inte rädd Maria
20.
Fossilfri begravningsverksamhet
23.
Fasteutmaning
24.
Korsord
25.
Förtroendevald
26.
Kyrkogårdsförvaltningen informerar
28.
12 Skäl
6
VI SKA INTE VARA RÄDDA för våra rädslor, säger Maria Heiver
10
MARKUS SKYTT BERÄTTAR OM HUR kommunen arbetar med trygghet och säkerhet
Innehåll
20
18
FOSSILFRI BEGRAVNINGSVERKSAMHET Kyrkogårds- och fastighetschef Tobias Munkhom berättar om arbetet och utmaningarna
25 FASTEUTMANING MED FOKUS PÅ MILJÖ Vågar du anta utmaningen?
PRÄSTEN ANDERS HALLBERG skriver om hur människor i alla tider sökt skydd hos Gud mot det som de fruktar.
4 AXPLOCK
All wwwerksamhet Svenska kyrkan har något för nästan alla åldrar och för olika intressen. Se aktuellt program på svenskakyrkan.se/varnamo
Var inte rädd
Dop
står det mer än 400 gånger i Bibeln. VAD ÄR JAG RÄDD FÖR? Som många andra är jag onödigt rädd för ormar och småkryp, men det som gör mig sömnlös om nätterna är att det ska hända något med mina närmaste. Jag tror inte jag skiljer mig så särskilt mycket från andra människor och allt som oftast är jag rädd alldeles i onödan. Jag hörde statistiska siffror om att det bara är 3% av det som vi oroar oss för i livet som inträffar. 97% är sådant som aldrig inträffar och som vi egentligen inte skulle behöva vara oroliga över. Ändå är det så svårt att slå bort känslan av oro, rädsla och otrygghet. Ibland är det så att vi faktiskt behöver hjälp för att komma ur tankarna som kan påverka våra liv på ett negativt sätt. I detta nummer står rädsla, trygghet-otrygghet och säkerhet i fokus. Maria Heiver förklarar bland annat att vi inte ska vara rädda för våra rädslor, att känslan finns av en anledning. Här får vi blicka in i Markus Skytts arbete som säkerhetssamordnare och han ger sin lägesbild av kommunen. Anders Hallberg skriver att vi kan se på våra kyrkobyggnader vad människan genom tiderna har varit rädd för. Detta och givetvis mycket mer kan du läsa om i paxat. Välkommen in i tidningen och välkommen till våra kyrkor och samlingsplatser i Värnamo pastorat! /Madelén kommunikatör & församlingspedagog
TANKAR OCH IDÉER!
Har du tips, tankar och idéer på sådant som du skulle önska att vi tar upp i tidningen. Du är alltid välkommen att höra av dig. E-post: madelen.johansson@svenskakyrkan.se Tfn: 0370-30 04 03
Barn, unga och vuxna är lika välkomna att döpas, det finns ingen övre eller nedre åldersgräns. Den som döps behöver inte prestera något eller förstå allting. Tvärt om, dopet är en gåva som vi får ta emot. Här hittar du information om hur det går till och hur du arrangerar ett dop: svenskakyrkan.se/varnamo/dop
AXPLOCK 5
Välkommen till
KYRKIS
Vi har öppet måndagar klockan 9.30-12.00. Kl 10 har vi en sångstund och efter det är det fika och lek. På Kyrkis ges möjlighet till social gemenskap och nya kontakter med andra barn och vuxna. Tillsammans kan vi arbeta med att utveckla och stimulera barnens sinnen, genom sång, musik och skapande. Välkommen till en härlig samlingsplats!
S:t Johannes kyrka Måndagar kl 9.30-12.00 För barn 0-6 år med vuxen
"Var inte rädd, jag är med dig. Ängslas inte, jag är din Gud. Jag ger dig styrka och hjälper dig, stöder och räddar dig med min hand.
I Svenska kyrkan finns utbildad personal som erbjuder samtalsstöd. Oavsett tro eller livsåskådning är du välkommen till enskilda samtal. Det kan gälla svårigheter som berör; relationer, tro, kris, livsfrågor, förlust av någon som stått dig nära, eller om du bara behöver någon att prata med. Vi för inga journaler, vi har tystnadsplikt och samtalen är kostnadsfria. Välkommen att höra av dig till expeditionen 0370-30 04 00 och boka tid, eller hör av dig till någon av våra diakoner eller präster. Se kontakt svenskakyrkan.se/varnamo
För dig som är pensionär
Resa till Öland 12-13 maj
Ur Bibeln, Jesaja 41:10
SÖNDAGSSKOLAN SKATTEN Söndagsskolan är sång, bön, skapande, lek, berättelser ur Bibeln och hjälpa till i gudstjänsten. Under lekfulla former lär vi oss mer om kristen tro och hur vi ska vara mot varandra. Välkommmen! SÖNDAGAR I SAMBAND MED GUDSTJÄNSTEN i S:t Johannes kyrka kl 10.00
Välkommmen med på en gemensam bussresa till Öland för RPG och Svenska kyrkan i Värnamo och Bor. Vi bor på Klintagården och besöker olika intressanta sevärdheter. För mer information och anmälan, kontakta Christer Alteborg på telefon/sms 070- 603 19 77
LEVA VIDARE Gemenskap för dig som mist en närstående och vill möta människor i liknande situation. Det finns möjlighet att köpa en enkel fika. Vi träffas varannan onsdag kl 15.00-16.30 i Värnamo församlingshem. För mer information: Sara Gyllensten: 0370–30 04 16
Påsken i våra kyrkor Under stilla veckan fram till annandag påsk firar vi påskens högtid. svenskakyrkan.se/varnamo/pask
6 RÄDSLAN ATT INTE PASSA IN
MARIA HEIVER, SPECIALISTPSYKOLOG :
Rädslan att inte passa in
FOTO: MADELÉN JOHANSSON
RÄDSLAN ATT INTE PASSA IN 7 FOTO: MADELÉN JOHANSSON
J
ag har kontaktat Maria i egenskap av specialistpsykolog och chef på Barnoch ungdomshälsan i Värnamo. Hon
arbetar med samtalsbehandling med barn och ungdomar och deras föräldrar om det som rör psykisk ohälsa på något sätt. ”Den vanligaste patienten jag träffar är en tonårstjej med ångest eller depression” skriver Maria.
Vad känner barn och unga rädsla eller otrygghet inför? ”Jag tror det skiljer sig en del beroende på i vilken ålder man är. När barn närmar sig 9-årsåldern börjar man förstå att världen är lite större än man tidigare insett, och många blir därför mer rädda. En del blir rädda för att ens föräldrar ska dö. Tidigare har den tanken inte funnits, men nu förstår man att det kan hända,” menar Maria.
Konstverk som smyckar barn- och ungdomshälsans väggar.
Maria nämner också unga som brottas med självmordstankar: ”Många unga som mår dåligt har också tankar om att man inte vill leva, och framför allt att man vill slippa ifrån att ha det så här. Ungefär 20% av alla ungdomar har någon gång haft sådana tankar.” Hur är det med vuxnas rädsla? Maria tror att även många vuxna bär på en rädsla för att inte passa in. ”Med mognad och ansvar kommer även andra rädslor. Som att det ska hända barnen något eller rädsla för att förlora jobbet.” Hon lyfter risken för vuxna att bygga sin identitet på sitt arbete. ”När man går i pension hamnar en del i depression eftersom man inte längre är efterfrågad. En rädsla att vara bortglömd.” Risken är att bli sittande hemma framför en skärm utan någon annan meningsfull aktivitet i sitt liv. ”Liknande tendenser finns hos en del elitidrottare som slutar tävla. De får inte längre folkets jubel och vem är man då?” funderar Maria.
Rädslor ska vi inte vara rädda för. Känslan finns ju av en anledning. Det är bra att du känner rädsla om det kommer någon som hotfullt viftar med en kniv. Då ska du fly därifrån! Vidare tror hon att tonåringars största rädslor i allmänhet handlar om att inte passa in. Men för de unga som kommer till Maria är det sällan det som är huvudproblemet. ”Då handlar det mer om stress, oro/ ångest eller nedstämdhet. Många har höga krav på sig själva att prestera i skolan och på fritiden. Andra är även rädda för vad kompisar tycker om dem,” skriver hon. För en del väcker situationer där de själva måste ”visa sig” rädsla - att svara i telefon, räcka upp handen i skolan, läsa högt, beställa mat och liknande situationer.
Vad finns det för sätt att möta sin rädsla? Har du några bra tips? ”Rädslor ska vi inte vara rädda för. Känslan finns ju av en anledning. Det är bra att du känner rädsla om det kommer någon som hotfullt viftar med en kniv. Då ska du fly därifrån!” skriver Maria. Men - då du ska göra annorlunda, menar hon, är när en rädsla egentligen grundar sig i ett inre upplevt hot eller obehag. Om vi är rädda för att göra bort oss och vad andra ska
FOTO: MADELÉN JOHANSSON
tycka; och därför undviker att gå på släktmiddagar eller träffa en grupp kompisar, då ska vi göra precis tvärtom, menar hon: ”Gå dit! Utmana dig! Det kommer vara jobbigt i början men om du gör det många gånger så märker du att du kan hantera den obehagliga känslan.” Hon ger exempel: ”Är du rädd att andra ska skratta om du säger din åsikt; ska du testa och se vad som händer när du yttrar dig. Är du rädd att du inte är efterfrågad och därför drar dig undan; kan du gå med i en förening eller ideell verksamhet. Det handlar om att utmana sin rädsla och inte låta rädslan dirigera ditt liv och det du gör. Du måste själv vara den som styr. Fundera därför på vad DU vill göra i ditt liv och gå i den riktningen!”
- Det handlar om att utmana sin rädsla och inte låta rädslan dirigera ditt liv och det du gör! Du måste själv vara den som styr.
Hur kan vuxna hjälpa unga att arbeta med sin rädsla? Maria menar att vuxna inte ska ta bort ungas rädslor genom att säga att rädslan inte är farlig eller att det kommer gå bra. ”Gör man det så tar man som vuxen över ansvaret för den unges känslor. Då blir den unge beroende av att ha en vuxen som hela tiden lugnar. Den unge behöver själv lära sig att stå ut med att känna rädsla. Den vuxne behöver därför utmana den unge att våga gå emot rädslan (utan att lugna) och därmed upptäcka att hen faktiskt kan hantera denna obehagliga känsla helt själv. Detta stärker den unges självförtroende.”
Vart kan vi vända oss när vi känner otrygghet?
En väg in, barn och unga, psykisk hälsa En väg in, barn och unga psykisk hälsa är en gemensam kontaktväg till barnoch ungdomshälsan och barn- och ungdomspsykiatrin för barn upp till 18 år. Hit vänder du dig också om du är i behov av akut kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin dygnet runt.
Hur kontaktar jag?
Du som förälder kan kontakta En väg in för att få stöd i ditt föräldraskap kopplat till psykisk hälsa. Är du ungdom är du välkommen att ringa själv.
Telefonnummer 010–241 10 30 Telefonnumret är även ett akutnummer för att komma i kontakt med akutverksamheten inom barnoch ungdomspsykiatrin dygnet runt. Det går bra att kontakta En väg in, barn och unga, psykisk hälsa via e-tjänst på 1177 Scanna koden så kommer du direkt till sidan Du kan också kontakta ungdomsmottagningen (upp till 22 års ålder). För vuxna: Vänd dig till din vårdcentral
INTERVJU OCH TEXT: CHARLOTTE SÄLL
Kom in och tänd ett ljus Värnamo kyrka är ofta öppen även om det inte är några annonserade gudstjänster eller konserter. Kom in, sitt en stund och tänd ett ljus. Kanske spelar någon av musikerna en stund på orgeln. Ibland finns det någon på plats för samtal. Och kom ihåg – tron, hoppet och kärleken är inte inställda!
FRÅGAN
• Känner du dig trygg i Värnamo? • Vad är du mest rädd för? • Hur hanterar du din rädsla?
FRÅGAN 9
JULIA KARLSSON
OSKAR SKÖRD
ALVA THELIN
Både ja och nej. På grund av händelser som skjutningar och annat, så känner jag en viss otrygghet.
Ja det gör jag.
Jag känner mig trygg.
Öppet hav och ensamhet som man inte valt själv.
Småkryp och att något ska hända min familj.
Jag försöker få kontakt med andra så mycket som jag kan, för att jag inte ska känna mig ensam längre.
Jag försöker intala mig att inte oroa mig i onödan, lugna mig med att tänka att jag inte kan påverka framtiden utan man får försöka ta det som det kommer.
Att någon i familjen ska dö. Genom att göra så gott jag kan, så försöker jag övervinna mina rädslor.
Bön i fastetid Må Gud välsigna dig med obehag inför enkla svar, halvsanningar och ytliga relationer, så att du får leva på djupet av ditt hjärta. Må Gud välsigna dig med vrede över orättvisor, förtryck och utsugning, så att du kan verka för rättvisa, frihet och fred. Må Gud välsigna dig med tårar att fälla över dem som drabbas av lidande, övergivenhet, hunger och krig, så att du kan sträcka ut handen och trösta dem och förvandla deras smärta till glädje. Och må Gud välsigna dig med tillräckligt mycket dåraktighet, för att du ska kunna tro att du kan få betyda något för världen, så att du kan göra det andra hävdar är omöjligt, för att komma med rättvisa och godhet till alla våra barn och fattiga. Bön av Philip Yancey, inspirerad av välsignelsen och den helige Fanciskus.
1
3
FYNDIGA FAKTA OM FASTAN
"FASTLAGEN ÄR TRE FESTDAGAR INNAN FASTAN BÖRJAR."
Förr var det som ett sätt att förbereda sig inför fastan och njuta av allt som man kommer att sakna under fastan. Fastlagen avslutas på Fettisdagen.
2
"FETTISDAGEN ÄR INTE FÖRSTA, UTAN DEN SISTA DAGEN MAN ÄTER SEMLOR."
3
"FASTA ÄR INTE BARA FÖR KROPPEN. FASTA ÄR ATT AVSTÅ FRÅN NÅGOT FÖR ATT VINNA NÅGOT ANNAT."
Dagen efter Fettisdagen, på Askonsdagen, börjar den kristna fastan. På Fettisdagen festar vi alltså till det för sista gången på 40 dagar, oftast med just en semla.
Att fasta behöver inte betyda att du avstår från att äta. En kristen fasta kan lika gärna vara att avstå från tv-tittande, konsumtion, Facebook eller något annat.
10 MARKUS SKYTT
- Jag tycker att Värnamo är en bra stad att växa upp i Var inte rädd. Tankarna spretar när jag tänker på temat. Jag är tacksam över att få leva i ett land som är betydligt tryggare än många andra, men jag känner samtidigt sorg och nostalgi över tider som lämnat oss. Min morfar brukade låta nyckeln sitta kvar på utsidan av ytterdörren vid avfärd. Här står huset tomt, besökare gör sig ej besvär. I Värnamo finns det idag människor som aldrig någonsin känner sig otrygga och andra som lever en begränsad tillvaro och inte går ut efter att det blivit mörkt. Skiljer sig inställningen till livets risker eller har man olika uppfattningar om verkligheten? Det finns många frågor. Därför är jag tacksam för att kommunens säkerhetssamordnare, Marcus Skytt, ville ge sin bild av läget här i Paxat. INTERVJU, TEXT OCH FOTO: DAVID LINDÉN
Hej Marcus! Vill du berätta lite om dig själv och din bakgrund innan vi kommer in på ditt arbete med trygghetsfrågor, vem är Marcus Skytt? Jag är både född och uppvuxen i Värnamo. Efter studenten lämnade jag stan för att göra värnplikten och hade egentligen inga planer på att vara kvar i försvaret. Men jag blev övertalad att åtminstone söka. Det blev totalt tolv år i försvarsmakten med tjänstgöring i Stockholm, Eksjö och Afghanistan. Jag är fortfarande anställd i försvarsmakten, men nu som reservofficer. Du heter skytt i efternamn, är det en tillfällighet? Det är en ren slump, men det är ett gammalt soldatnamn. Och nu bor du i Värnamo? Jag bor med min familj strax utanför Värnamo och med en treåring hemma är det fullt ös. Att arbeta i försvarsmakten gör att man reser mycket och man kan behöva arbeta utomlands, och jag såg det som svårt att få ihop familjelivet med en fortsatt karriär på min gamla arbetsplats. När det dök upp en biträdande rektorstjänst i Värnamo så väckte det mitt intresse och jag sökte tjänsten. Sen arbetade jag tre år som biträdande rektor på en grundskola här i kommunen. Vad gör du när du inte jobbar? Har du några intressen som tar mycket tid? Familjen, skogen, jakten och träningen. Vi har en liten skogsfastighet och jag tycker om att vara ute i skogen och arbeta. Och att gå ut och släppa vår jakthund i skogen en lördagsmorgon är som balsam för själen. Träningen är också en stor passion och där håller jag på med triathlon. Har du varit jägare i hela ditt liv? Jag är inte uppvuxen med det, mina föräldrar eller mor och farföräldrar har inte jagat. Det var min svärfar som fick in mig på jakten. Han har jagat i princip hela livet och nu är det ett gemensamt intresse för hela familjen.
Tack för att du delade med dig av din bakgrund. Du ska få ge din bild av hur det ser ut med tryggheten i kommunen. Hur länge har du jobbat som säkerhetssammordnare? I början av året blir det tre år, och det är en ny tjänst i Värnamo kommun. Kommunen såg ett behov av att samordna frågor som rör trygghet och säkerhet och därför inrättade man den här typen av tjänst. Ett av mina första uppdrag som jag fick från kommundirektören och politikerna var att utreda och komma fram med ett förslag på hur Värnamo kommun kan möta den samhällsutveckling som vi ser idag. Finns den här typen av tjänst i många andra kommuner i landet? Ja det gör det och tyvärr får jag nog säga att det blir fler och fler tjänster. Man ser ett behov och att det ibland inte räcker med en individ utan att man får anställa fler. Hur många jobbar med detta i kommunen? Vi har en enhet som heter trygghets- och säkerhetsenheten och där är vi är fyra stycken. I vårt arbete ingår beredskapsfrågor, informationssäkerhet, internt skydd och brottsförebyggande arbete. Så vi har ett brett ansvarsområde. Man kan arbeta med många saker, vad fick dig att vilja byta jobb? Dels beror det på att jag har den bakgrunden som jag har, och jag tror någonstans att när man har min bakgrund och erfarenheter så vill man bidra till ett tryggare samhälle. Det gjorde jag visserligen när jag jobbade i skolan också, men på ett annat sätt. Tjänsten gav mig möjligheten att vara med från början och bygga upp något nytt i kommunen. Var och en av kommunens förvaltningar jobbar redan mycket med frågorna och tjänsten gör att vi kan samordna arbetet och inte gå miste om synergieffekter. Var och en av oss kan göra mycket, men tillsammans kan vi nå en mycket högre effekt.
Många har idag en upplevd otrygghet. Hur skulle du säga att trygghetsläget ser ut i kommunen idag? Jag har förståelse för alla de som upplever en otrygghet och den ska man ta på absolut allvar. Det som vi ser när vi tittar på vår lokala lägesbild och statistiken över anmälda brott, är att vi inte ser någon markant ökning av anmälningar. Däremot har vi i vår stad haft händelser de senaste åren som jag har full förståelse för att de påverkar den upplevda känslan av trygghet respektive otrygghet. Konflikterna har varit mellan enskilda individer, eller enskilda kriminella konstellationer och har inte varit riktade mot allmänheten på det viset man ibland kan höra att det talas om. Jag ser inte att våra kommuninvånare ska ha någon anledning att känna sig otrygga, även om jag har förståelse för att man kan göra det. De senaste åren kan vi se en ökad oro för brottsligheten i samhället. Var tänker du att denna ökning av oro kan bero på? Samhällsklimatet har förändrats och har på många sätt blivit tuffare och hårdare. De som utövar våld tror jag också har blivit hårdare, tuffare och aggressivare och har ett större våldskapital. Jag tror också det negativa har fått relativt stor uppmärksamhet, kontra vad vi faktiskt gör. Jag tycker vi är för dåliga på att lyfta fram allt förebyggande arbete som faktiskt sker i skolan,
föreningslivet, socialtjänsten, eller på en övergripande nivå. Alla som arbetar och gör positiva saker för utvecklingen. Hur jobbar Värnamo kommun konkret med tryggheten? Värnamo kommun har, sedan drygt ett år tillbaka, valt att arbeta med en metod som heter: effektiv samordning för trygghet. Det innebär att vi tillsammans med polis, näringsliv, handel och andra intressenter i samhället ska utgå från en gemensam lokal lägesbild. En gång i månaden, eller vid behov så skickar de olika verksamheterna in en lägesbild till mig. Tillsammans med polisen sammanställes en aktuell lägesbild, vilken ligger till grund för konkreta åtgärder. Det kan innebära att ett buskage ska klippas ner för att man ska få insyn, att man sätter upp mer belysning utanför en förskola, eller att polisen behöver öka antalet patrulleringar i ett visst område. Sen följs åtgärderna upp. Det finns också ett övergripande arbete som görs i det brottsförebyggande rådet och där sitter kommunens ledningsgrupp, polisen, handel, näringsliv och andra samhällsaktörer. När känner du att du gör nytta i trygghetsfrågorna? Jag tar gärna ett konkret exempel. Vi jobbade med ett bostadsområde i Värnamo där vi hade invånare som upplevde en otrygghet. Med väldigt kort varsel, inom loppet av bara några
12 MARKUS SKYTT
- Vi behöver alla bli bättre, var och en av oss. Oavsett om vi är en medmänniska eller om vi tillhör en organisation, så behöver vi bli bättre på att markera när vi ser att en gräns har passerats.
timmar så har vi samlat ihop de som är verksamma i området; fastighetsbolag, polis, socialtjänst och skola. Vi har ett väl uppbyggt samarbete med korta kontaktvägar, vilket är fördelen när vi bor i en mindre stad som Värnamo. Vi går alla på en så kallad trygghetsvandring i området. Vi hittar saker som var och en av oss behöver göra och vi bestämmer att vi ska göra allt vi kan för att göra området tryggt igen. I området såg vi aldrig några barnfamiljer vara ute och leka. Efter insatsen som varade i åtta veckor, så ser vi nu hur barnfamiljer regelbundet är ute och leker igen. Då känner jag att vi tillsammans har lyckats. Vad ser du som dina största utmaning? Den största utmaningen är att bemöta den frågeställning som du ställde tidigare. Vi har personer som upplever en otrygghet. Vi behöver bli bättre på att förmedla vad vi faktiskt gör. Att visa hur det faktiskt är och ser ut. Om vi tar ett bostadsområde, där vi har kommuninvånare som upplever en otrygghet. Där behöver vi visa hur kommunen och polisen arbetar. Rent statistiskt bör du inte vara orolig och det finns ingen orsak att du ska vara orolig. Och där behöver vi synas mer i alla olika kanaler, från alla samhällsaktörer. Vad kan man som enskild individ göra om man känner sig otrygg? Har man blivit utsatt eller bevittnat ett brott ska man polisanmäla detta. Det är också bra att lämna ett tips, saker behöver komma till polisens kännedom. Många gånger hör vi saker på omvägar. Att något har skett på en viss plats, men när vi går in och tittar på anmälningar, så finns det ingenting att hitta. Hur ska vi från kommunens eller polisens sida kunna arbeta med ett problem som vi inte vet finns? Vi behöver bli bättre på att anmäla brott. Vi behöver bli bättre på att höra av oss till kommunen, eller fastighetsbolaget, eller hyresvärden och butiken om vi ser saker som verkar misstänksamt. Hur kan vi hjälpas åt för att bli ett tryggare samhälle? Vi behöver alla bli bättre, var och en av oss. Oavsett om vi är en medmänniska eller om vi tillhör en organisation, så behöver vi bli bättre på att markera när vi ser att en gräns har passerats. Det kan handla om hur vi uttrycker oss, att nu klev du över en gräns
eller att hjälpa en kamrat eller en familjemedlem som man ser är på väg åt fel håll. Att sträcka ut en hand och hjälpa varandra. För vi har ju alla ett ansvar för den utveckling som vi ser i samhället. Om man hör någon som känner sig otrygg och jag själv sitter på fakta som kan hjälpa personen att känna en större trygghet, då är det mitt ansvar att framföra den. Så att man inte fortsätter att sprida negativa rykten som lätt kan uppstå. Har du något som du skulle vilja skicka med Värnamo kommuns medborgare? Trots vår ringa storlek som kommun så har vi en kommunledning och en politik som har de här frågorna som jag jobbar med högt på sin agenda. Jag känner enormt stöd från de styrande i Värnamo kommun. Detta är prioriterade frågor som vi ska arbeta med. Vi gör mycket, det finns många saker som har hänt bara de senaste åren och jag ser positivt på framtiden. Du har familj. När du tänker på att ditt eget barn ska växa upp här i Värnamo. Hur går dina tankar då? Jag känner mig trygg med att min dotter ska växa upp i Värnamo och jag känner ingen oro. Jag vet hur mycket Värnamo kommun satsar på frågorna som rör uppväxt, att det ska finnas saker att göra på fritiden, hur skolan är uppbyggd och organiserad och hur vi arbetar med samhällsfrågor i stort. Och jag tycker att Värnamo är en bra stad att växa upp i. Vi är ingen jätteliten ort, men vi är inte heller en storstad. Vi befinner oss någonstans mittemellan, men här finns ett framåtdriv, en anda i hela samhället, i både näringsliv och föreningsliv. Det satsats på fritidsaktiviteter, det finns mycket kreativt man kan göra, vi har utbildningar i Värnamo som inte fanns när jag växte upp. Jag känner att det finns ett driv i hela samhället, vilket gör mig stolt, men också glad att jag bor där jag bor.
FASTEAKTIONEN 2022
DELA LIKA UNDER SAMMA HIMMEL
DELA LIKA-DAGEN Vid vårdagjämningen den 20 mars, när dag och natt är lika långa, vill Act Svenska kyrkan uppmärksamma världens orättvisa fördelning av makt och resurser. Genom en gåva till Act Svenska kyrkan kan du vara med och bidra till en mer rättvis värld. I en tid där allt för få kan äta sig mätta, ökar orättvisorna och fattigdomen.
Hälsa, jämställdhet och tillgång till näringsriktig mat är mänskliga rättigheter, ändå riskerar 45 miljoner människor att hamna i akut hungersnöd. Dela med dig genom att swisha halva beloppet för något du köper. Det kan vara kostnaden för en halv kaffe, en halv lunch eller varför inte halva matkassen.
De senaste åren har den positiva utvecklingen i världen gått tillbaka till följd av vidgad ekonomisk ojämlikhet, coronapandemi, konflikter och klimatförändringar.
En gåva som gör skillnad. Tillsammans gör vi världen hel. Vi delar lika under samma himmel.
SWISHA HALVA LUNCHEN
SWISHA HALVA MATKASSEN
SK21307
SWISHA HALVA KOPPEN
Tillsammans gör vi världen hel. Din gåva gör det möjligt.
SWISHA TILL
900 1223 PG 90 01 22-3 BG 900-1223 svenskakyrkan.se/act
14 PÅ GÅNG
MORGONBÖN
PÅ GÅNG
MÅNDAG-FREDAG Vi firar morgonbön i Värnamo kyrka 09.00. Sänds även digitalt.
MUSIKGUDSTJÄNSTER/ KONSERTER KONSERTER i Värnamo kyrka söndagar kl 18.00 26 februari folkmusikgruppen Jaerv ger en medryckande konsert tillsammans med församlingens körer. 27 mars "Fyra händer, fyra fötter och två röster lovsjunger Maria". Orgel- och sångkonsert med Linda Malm och Åsa Johnsson. 10 april Värnamo kammarorkester 24 april "Sånger från psaltaren" med Michael Strands kör från Jönköping och stråkkvintett från Värnamo. 15 maj Orgelkonsert med Fredrik Sjöblom
MÄSSA/GUDSTJÄNST
TISDAGAR Mässa i S:t Johannes kyrka 08.15, följt av enkelt frukostfika ONSDAGAR Mässa i Värnamo kyrka 18.00 följt av samtal "Vandra genom kyrkoåret" SÖNDAGAR Mässa i S:t Johannes kyrka 10.00 Högmässa i Värnamo kyrka 11.00 Sänds även digitalt. Mässa i Fryele 16.00 Gudstjänst i Värnamo kyrka 18.00
GUDSTJÄNSTER MED INRIKTNING BARN, UNGA OCH FAMILJ Ungdomsmässa i S:t Johannes kyrka torsdagar kl 18.00, 10/2, 10/3 & 21/4 SPAGETTIGUDSTJÄNST S:t Johannes kyrka 26/4 kl 17.00 i Fryele kyrka 4 maj kl 16.30.
LUNCHMUSIK i Värnamo kyrka onsdagar kl 12.05 16 februari Andreas Westberg - piano 2 mars Anton Anderi - gitarr och sång 16 mars Hans Hellström - trumpet 30 mars Märta Svensson - sång 13 april Katarina Johansson - orgel 27 april Sara Gyllensten -sång, Madelén Johansson, Lars Jöneteg - violin TRUBADURKVÄLLAR i Värnamo kyrka torsdagar kl 19.00 24 februari, 31 mars och 28 april. Det finns möjlighet att köpa mackfika från kl 18.30
PÅ GÅNG 15
MÖTESPLATSER PROMENAD Måndagar kl 14.00 möts vi på Prostgårdens parkering för en promenad. Vi går en runda i alla väder. Den som önskar tar med eget fika. ÖPPET HUS I S:T JOHANNES KYRKA Onsdagar jämna veckor kl 14.00 Gemenskap och olika programinslag. Det finns möjlighet att köpa fika till självkostnadspris. MÖTESPLATS FRYELE i Fryele församlingshem fredagar kl 10. Vi träffas och trivs tillsammans. Det finns fika till självkostnadspris. Vi rundar av runt kl 12.
FÖRDJUPNING/ SAMTAL FINNA BÖNEN SOM REDAN FINNS Söndagar jämna veckor, efter mässan i Fryele kyrka, möts vi till samtal utifrån boken "Finna bönen som redan finns". VANDRING GENOM KYRKOÅRET Vi träffas i Rättvist butik och cafe på onsdagar efter veckomässan i Värnamo kyrkan. Samtalet utgår från den vecka i kyrkoåret vi befinner oss i - tro och liv, texter och traditioner. Enkelt fika går att köpa om man vill. SAMTAL OM SORG Vår erfarenhet säger oss, att det enda sättet att komma igenom sorgen är att gå igenom den. Det är en tung väg att gå och det kan vara gott att möta andra som är i samma situation.
Välkommen att anmäla dig till vårens samtalsgrupp!
Kontakta: Ritha Gavelli 0370-300423 LEVA VIDARE Varannan onsdag kl 15.00-16.30 i Värnamo församlingshem. Gemenskap för dig som mist en närstående och vill möta människor i liknande situation. Det finns möjlighet att köpa fika. För mer information: Sara Gyllensten: 0370–300416
98,1 Mhz
Varje vardag 06.15, 07.15, 08.15 Morgonandakt. Från Värnamo Kristna Samarbetsråd (VKS). Måndag 19.00 Bibeltimman Inspelning av Håkan Sunnliden, bibelförklaring. Tisdag 07.30 Helgen är här. Repris från lördagen. Onsdag 09.00-10.00 Högmässa från Värnamo kyrka. Repris från söndagen. Fredag 06.30, 07.30, 08.30, 20.15 Berättelsen. L ördag 18.00 Helgen är här. Söndag 17.00-18.00 Högmässa från Värnamo kyrka.
KÖRER
BARN & UNGDOM
JOHANNESKÖREN S:t Johannes kyrka Tisdagar kl 18.00-19.45
S:T JOHANNES KYRKA Kyrkis, After school, Amasing, Trygga Räkan, Söndagsskolan Skatten
NU KÖR VI Värnamo församlingshem Onsdagar jämna v. kl 18.00-19.00
VÄRNAMO FÖRSAMLINGSHEM Konfagruppen, LUX, Tisdagsgruppen FRYELE FÖRSAMLINGSHEM After School
På pastoratets hemsida hittar du mer information om våra verksamheter
NÄRRADION
Förändringar kan uppstå i kalendariet! Gilla oss på Facebook, följ oss på Instagram eller håll utkik på svenskakyrkan.se/varnamo för uppdaterad information.
SÅNGGLÄDJE (f.d Torsdagskören) i Värnamo församlingshem Vi träffas varannan torsdag, från och med i vår, kl 14.00-15.30 VÄRNAMO KYRKOKÖR i Värnamo församlingshem Torsdagarkl 18-19.30
FOTO: LINDA MICKELSSON/IKON
16
ÖPPETTIDER EXPEDITIONEN Måndag 10-12 Tisdag 10-12 Onsdag Stängt Torsdag 10-12 Fredag 10-12
EN DAG I STILLHET Plats: Värnamo församlingshem Dag: 5 mars Tid: 10-15 Kostnad: 100 kr inkl. lunch och fika.
I övrigt svarar vi i telefon alla vardagar kl 1316, men då i mån av tid.
En dag i stillhet med möjlighet till vila, bön, massage och skapade.
Telefon: 0370-30 04 00
Vi delar dagen i tystnad, med undantag för stilla musik i vissa rum.
Kontaktuppgifter till enskilda anställda finns på vår hemsida svenskakyrkan.se/ varnamo. Eller ring växeln, så kopplar vi dig. Vi svarar även på kyrkogårdsärenden. Det går också bra att maila till oss: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se
Massage 20 min kostar 50 kr och bokas i samband med anmälan (först till kvarn). Anmälan: Till församlingsexpeditionen 0370–300400, senast 1 mars. Begränsat antal platser.
SKÄNK BORT G
!
AML A PRYL AR
ÖPPETTIDER RÄTTVIST BUTIK, CAFÉ O SECOND HAND Butik, café o second hand, Storgatan 41 Tisdag - Fredag 11-17
erande):
a, rena och fung
ot (hel Vi tar gärna em • Kläder • Prylar • Möbler
o dre plan i Värnam Inlämning på ne eller på , 17 , Kyrkogatan församlingshem ssa fall kan vi I . er der öppettid un nd ha av nd co Se re. Hör i så fall hämta lite stör t at l til r gå pa äl et hj vi Överskott ets expedition. at or st pa l til g di pverksamhet. till kyrkans hjäl ND HAND
/RÄT TVIST SECO
PSALM 256 17
Var inte rädd!
Var inte rädd. Det finns ett hemligt tecken, ett namn som skyddar dig nu när du går. Din ensamhet har stränder in mot ljuset. Var inte rädd. I sanden finns det spår. Han älskar dig, han väntar dig ikväll - en kväll när du förstår hans hemlöshet och hur han längtar efter dina steg: från evighet har han stämt möte här. Var inte rädd. Det finns en mörklagd hamn, du ser den inte nu, men färdas dit. En dag skall du bekänna högt hans namn, hans kärleks frid som ingenting begär. Du är på väg. En dag blir natten vit. En dag och stjärnor växer ur hans famn. Var inte rädd. Det finns en mörklagd hamn, du ser den inte nu, men färdas dit. Sv.Ps 256 Text: Y. Eggehorn (1972) Musik: L. Moberg (1974)
18 VAR INTE RÄDD MARIA
Var inte rädd Maria! Det är så ängeln Gabriel hälsar Maria när ängeln berättar att den unga fattiga och ogifta tonårsflickan Maria skall bli gravid med Guds son. Att hon skall bli mor till Gud själv, och att hon skall ge honom namnet Jesus. Vi kan bara ana oss till vad Maria är rädd för, men samtidigt är det inget unikt i ängelns hälsning. Orden ”var inte rädd” eller dess synonym ”frukta inte” förkommer mer än 400 gånger i Bibeln. Om man travesterar det gamla talesättet att ”vad hjärtat är fullt av talar munnen”, så får vi säga att Guds hjärta är fullt av hjälp och tröst till oss människor. När Luther skriver sin stora katekes på 1500 talet och vill beskriva Gud (och avgudar) så är det just detta som kännetecknar Gud. Luther skriver ”Vad betyder detta att ha en Gud eller vad är en Gud? Svar: En Gud kallas det, som man väntar sig allt gott av och som man i all nöd tager sin tillflykt till.”
Vetenskapen och den fria tanken spelar stor roll. Gud blir den man söker genom vetenskap och det man fruktar är okunskap och ”dumhet”. Människan tror att hon kan utforska Guds alla hemligheter. Värnamo kyrka är från den här tiden. Småkyrkorna i Värnamo, Mariakyrkan och S:t Johanneskyrkan är från en annan tid. De är byggda på 1900 talet då rädsla för ensamhet och att sakna gemenskap präglar kyrkobyggnaderna. De är mindre och fokus är mer på gemenskapen än tidigare. Ofta är samlingssalen byggd i anslutning till kyrkorummet. Kyrkkaffet har blivit ett nytt ”sakrament”.
Människor har i alla tider sökt hjälp och tröst från Gud, men det som de har varit rädda för har inte varit detsamma i alla tider. Vi kan se det på kyrkobyggnaderna i vårt eget land. Kyrkobyggnaderna visar på den tidens Gudsbild. De visar därigenom också på vad man var rädd för.
På 2000 talet byggs inte många kyrkor i vårt land. Om man var rädd för att vara ensam i en tidigare generation så är nutidens rädsla närmast att behöva följa andra, att vara bunden och inte fri. Många söker Gud i naturen eller på andra platser, men helst ensam. Rädslan att behöva ändra på sig för att passa in är ibland mycket påtaglig. Min tro är min och bara min.
Om jag får förenkla så kan man säga att de äldsta kyrkorna i vårt land är från medeltiden. Nydala kyrka är en sådan, men också Dannäs och Vittaryd med flera. Våra medeltida kyrkor är ofta små och mörka men med tjocka väggar. Det är som om man i kyrkan söker skydd för krig, sjukdom, svält med mera. De medeltida kyrkobyggnaderna visar på en Gud som man söker skydd hos. Psalm 237 i psalmboken påminner om denna syn. Psalmen skrevs på 1500 talet av Luther och där står ”Vår Gud är oss en väldig borg … på Honom i all nöd och sorg, vårt hopp vi vilje bygga.”
Oftast tänker vi att våra kyrkobyggnader berättar vilken gudsbild som var mest aktuell vid tillfället. Men Luther hjälper oss förstå sambandet just mellan den Gud vi söker och det vi saknar eller är rädda för. Luther själv, som levde på 1500-talet – han var rädd för att Gud som vet allt och ser allt skulle döma honom som han förtjänade. Hans liv och mycket av den efterföljande lutherdomen präglades av frågan: ”Hur hittar jag en nådig Gud?” Kanske hämtade han inspiration ur Marias möte med ängeln. Maria fick höra orden ”Var inte rädd, du har funnit nåd hos Gud.”
1700- och 1800-talen har ett annat ideal när det gäller kyrkobyggnader. Det är ofta högt i tak, stora fönster och vitmålat. Nu har man rensat bort gammal ”vidskepelse”. Det är en tid som präglas av det som brukar kallas för upplysningstiden.
Hälsningen ”var inte rädd”, eller synonymen att ”frukta inte” finns fler än 400 gånger i bibeln. Det är verkligen något som Gud vill att vi människor skall veta. Många olika människor i olika livssituationer får höras samma sak från Gud: Var inte rädd,
VAR INTE RÄDD MARIA19
frukta inte. Det är det vi ser också i våra kyrkobyggnader. Hur människor i alla tider har sökt skydd hos Gud mot det som de fruktar. Många är det som just i kyrkobyggnaderna fått höra de tröstande orden: ”Frukta inte”, ”var inte rädd”. När Maria får höra ängelns hälsning så vet vi inte vad hon är rädd för, men också Maria hittar en Gud som hon kan vänta allt gott av och som hon i sin nöd kan söka tillflykt hos. Vi vet att Maria råkar ut för många saker som vi fruktar. Hon måste lämna sitt land och sitt folk för att försöka skydda sitt barn. När Jesus är 12 år gammal försvinner han i tre dagar. Vi förstår att Maria är utom sig av oro. Hon får se sin son fängslas och dödas. Av detta förstår vi att det ängeln säger till Maria och till oss inte skall förstås som att vi slipper svårigheter i livet. Det handlar om något annat än ett enkelt och smärtfritt liv. När ängeln säger till Maria att hon inte behöver vara rädd, så säger hon också varför Maria och vi inte behöver vara rädda. Vi har funnit nåd hos Gud genom Jesus. Vad hjälper det den som är sjuk eller ensam eller mobbad? Den som likt Maria har förstått Guds hälsning anar att det handlar om detta: Slutet gott, allting gott. Och är allt inte gott så är det inte slutet. Vi anar det i berättelsen om den första påskdagen. Då när kvinnorna kommer till graven för att sörja, är soldaterna borta och en ängel säger till dem: Var inte rädda! Jesus har uppstått från det döda. Vi behöver inte frukta livets prövningar eftersom vi vet att Gud kommer att vända allt ont till något gott. Det är att ha en Gud. Det är därför vi har byggt kyrkobyggnader. För att såsom Paulus säger i 2:a Kor 4:7-9 ”Denna skatt har jag i bräckliga lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från mig själv. Alltid är jag ansatt, men inte kringränd, rådvill men inte rådlös, förföljd men inte övergiven, slagen till marken men inte förlorad”.
Det är på detta sätt som kyrkan har förstått händelsen då Petrus går på vattnet (Matt 14). Lärjungarna är ute på sjön. Det är natt och båten kämpar mot vågorna. Då kommer Jesus gående till dem på vattnet. Helt förståeligt så blir lärjungarna förskräckta men Jesus säger till dem: ”Lugn, det är jag. Var inte rädda.” Strax därefter säger han till Petrus att komma till honom på vattnet. Vi läser att så länge Petrus har blicken riktad mot Jesus så kan han gå på vattnet, men när Petrus istället tittar på vågorna så blir han rädd och sjunker. Det är det Luther talar om när han säger de berömda orden ur stora katekesen: ”Vad betyder det att ha en Gud eller vad är Gud? En Gud kallas det som man väntar allt gott av och som man i all nöd tar sin tillflykt till.” Petrus vet att Jesus kommer att dra upp honom, vilket Jesus gör. Paulus vet att vad som än händer så kommer Jesus Kristus att resa honom upp, gå vid hans sida. Maria litar på att vad som än händer så har Gud en plan och hon behöver inte vara rädd. Samma tro och övertygelse och erfarenhet har manat gångna generationer att bygga kyrkor. När vi går in i en kyrka, oavsett vilken sort. Då möter vi ett vittnesbörd om tron på en Gud som vi kan söka tröst hos i vår nöd, hur den nöden än ser ut. Det är ett trotsigt rop genom generationer om att ingenting kan skilja oss från Guds kärlek i Jesus Kristus och att Hans död och uppståndelse visar att inget ont kan besegra Den Gud som vi sätter vår lit till och som vi väntar allt gott ifrån. Slutet gott, allting gott. Och är inte allt gott …så är det inte slutet. Var inte rädd. TEXT: ANDERS HALLBERG
20 PÅ VÄG MOT EN FOSSILFRI BEGRAVNINGSVERKSAMHET
PÅ VÄG MOT EN FOSSILFRI BEGRAVNINGSVERKSAMHET Intervju med Kyrkogårds- och fastighetschef Tobias Munkholm INTERVJU, TEXT OCH FOTO: JENNY ARVIDSSON
VILKEN ÄR DEN STÖRSTA UTMANINGEN FÖR KLIMATET SOM DU STÄLLS INFÖR I DIN ROLL SOM KYRKOGÅRDSCHEF? Det är nog förväntningarna på att en kyrkogård ska se ut på ett visst sätt. Om man ska ändra på hur man sköter kyrkogården kommer det också att se lite annorlunda ut. Som att vi till exempel väljer att inte samla upp allt gräs eller kanske till och med gör ängsytor på vissa lämpliga plaster.
KAN DU NÄMNA NÅGRA MER GODA EXEMPEL PÅ INSATSER? Solpanelerna som ger ström till batterimaskinerna. Energioptimeringen som gjorts på flera fastigheter. Planteringen av äppelträden som ska hjälpa våra pollinatörer. Vi har också grävt ner biokol i några planteringar som jordförbättring, det blir en kolsänka som binder koldioxid i marken.
ÄR DET SVÅRT ATT FÅ ARBETSLAGET MED I ARBETET? Nej, tvärtom från arbetslaget kommer många bra idéer! De som arbetar ute på kyrkogården har massa erfarenhet och är bra på att se saker som jag inte ser. Det var de som tog initiativet till fårhagarna på Värnamo Norra kyrkogård och konstruerade våra insektshotell. VILKA INSATSER ÄR DU MEST STOLT ÖVER? Det är att vi var den första förvaltningen som helt bytte ut fossil diesel till våra arbetsmaskiner. Nu tankar vi maskinerna med HVO som görs på avfall och har ordnat så att vi har en egen tank. På det sättet sparar vi också in en del transporter.
Tobias Munkholm, kyrkogårds- och fastighetschef i Värnamo pastorat, har många stora utmaningar i sin strävan efter en fossilfri begravningsverksamhet. På väg mot målet görs många insatser för miljön, som här där han monterar en fågelmatare för att gynna fågellivet.
Kyrkogårdspersonalen har gott om idéer, bland annat har de konstruerat de fina insektshotellen som finns på Värnamo Norra kyrkogård och även kyrkogårdarna i Fryele och i Nydala.
22 PÅ VÄG MOT EN FOSSILFRI BEGRAVNINGSVERKSAMHET
Om man ska ändra på hur man sköter kyrkogården kommer det också att se lite annorlunda ut. VAD ÄR PÅ GÅNG? Vi planerar att omvandla några av de klippta gräsytor som vi har till ängsytor. Kanske får vi även se fågelbad och alternativa planteringar på några av de återlämnade gravarna. ÄR VÄRNAMO PASTORAT HELT ENSAMMA I DET HÄR ARBETET? Nej, det finns inom Kyrkogårdssverige något som heter ”Färdplan för en fossilfri begravningsverksamhet 2023” Vi är några förvaltningar som sporrar varandra och delar med oss av erfarenhet. Kalmar är en av de förvaltningar som också kommit väldigt långt med arbetet. FINNS DET ETT ANNAT TÄNK IDAG NÄR DET GÄLLER KYRKOGÅRDSSKÖTSEL? Jag tror att man tänker mer på att inte motverka naturen. Det satsas mer på inhemska och härdiga växter och det anläggs naturmarksgravplatser. Jag har
en bok som handlar om Kyrkogårdens gröna kulturarv och ett kapitel heter Från beteshage till trädgård – kyrkogårdens historia. Kanske kan man säga att vi gör en försiktig återgång från trädgård till beteshage nu. NYHETSRAPPORTERINGEN KRING KLIMATET ÄR JU GANSKA DYSTER. HUR GÖR DU FÖR ATT HÅLLA HOPPET UPPE? Visst är det nedslående, men det hjälper ju definitivt inte att gräva ned sig i dystra rapporter. Det gäller att köra på enligt planen och göra det vi kan för att bidra. HAR DU NÅGRA TIPS TILL DEN SOM ÄR GRAVRÄTTSINNEHAVARE? Plocka vilda blommor till buketten vid graven. De är kanske inte alltid står sig lika länge som de köpta blommorna, men så mycket vackrare och bättre för miljön. Plantera växter som trivs på graven, gärna perenner. Var inte rädd för att välja växter som inte blommar hela tiden. Gröna blad i olika form och nyanser kan vara nog så fint.
FASTEUTMANING 23
Fasteutmaning med fokus på miljö Kryssa för det du klarat under fastan 2022 (2 mars – 17 april) Enbart vegetarisk kost
Ett skärmfritt dygn i veckan
Plastpåsefritt
Avstått från inköp av kläder
Skänkt pengar till ett trädplanteringsprojekt
Avstått från resor jag inte behövt göra
Lämnat saker till second hand
Avstått nya prylar
Handlat fairtrademärkt
Avstått från att stressa
Bakat något och bjudit på det
Inte låtit mat gå till spillo
Att fasta kan vara bra för din hälsa. Gåvor till fasteaktionen är bra för din nästas hälsa.
DELA LIKA UNDER SAMMA HIMMEL Hälsa, jämställdhet och tillgång till näringsriktig mat är en mänsklig rättighet, ändå riskerar 45 miljoner människor att hamna i akut hungersnöd.*
SWISHA HALVA MATKASSEN
Dela med dig genom att swisha halva beloppet för något du köper. *Källa: FN (nov 2021)
*Källa: FN (nov 2021)
Tillsammans gör vi världen hel. Din gåva gör det möjligt.
SWISHA TILL
900 1223 svenskakyrkan.se/act
24 KORSORD
PÅSKKORSORD RÄCKA
PLATS FÖR SALSA
INTE KORREKT
OBUNDEN FAMÖST
BRUKAR KRISTNA
VINDPUST
LÅG NILS DACKE BAKOM
KEMISKT TECKEN FÖR SYRE
2 STOR PROFET
GJORDE KAVIAR ELLER POPGRUPP
SLUTTNING
FASTLÅSTA I FÖREGRÖNSAK STÄLLNINGAR
GRANNE VERKA
5
HEM FÖR GNAGARE
MÅTT PÅ ETT LANDS EKONOMI
SMÄRTA
GIGA
1.Vad kallas den väg som Jesus gick med korset genom Jerusalem till Golgata? 2.Vad betyder ordet påsk (pesach)? 3.Vad kallas den första dagen i påskfastan? 4.Vad kallas dagen före Skärtorsdagen? 5.Vilken dag är den första i Stilla veckan? VARA STOLT
1
GER EN VINK OM
UTTRYCK ELLER IDENTISKE LJUD FRÅN SIDEN
3
FÅGEL REKOMMENDERA
EFTERTRAKTADE HÖRS MYGGA
BEDRIVER STUTERI
STRÖM ÄLDRE MÅTT
KAN VARKEN TALA ELLER HÖRA TILLÄGG FLOD SKÄR
NATION SOM ARRANGERAR NÅGOT HUR SA?
PJÄS OCH BYGGNAD
SES VÄXTER I
MAN & DEL AV DYGN KÖR I UPPSALA
FÖRBAND & PLÖTSLIG FÖRÄNDRING
MATTE
FIRAS 10 MARS VISAR NÄR DET ÄR DAGS ATT BYTA DÄCK
SKYNDA
FLYTER RHEN GENOM VÄN
AVLUSAR
DEN BÄR BARR VÄNTAR PÅ SIN TUR
SPELA
JOBBLAG & NATTADES
BÄR STRÅ
4
ARVSANLAG DRYCK
STAD I UKRAINA ELLER NÄTVERK SOM HJÄLPTE NAZISTER EFTER KRIGET
RÄCKA
SÄDESLAG
ÖVER
ÄGA SPÄNNLÅSET OCH TUPPEN
SÄKERT & SPECIELLT
FEL ELLER VRICKAT
BRUKAR EJ PUTTA
FISKAR ELLER ATOLLER INNEHÅLLIT ELLER FLYTT
FRUKTBAR PLATS
SEXTIO
ÄR GJORD AV VINYL
SKAFT ELLER MAN
SKÄR
HITTAR MAN LIMERICK PÅ
SMUTSIG ELLER OSTKVALSTREN
FÖRFLUTEN TID
BIL ELLER BYGGNAD
SPELAR PÅ FRIENDS
PUTS
PYTON
Korsordskonstruktör: Lars-Göran Ståhl ©
VAR EN HEDERSMAN GÖR VÄRK OCH ELAKT
FEMTIOTVÅ DE HAR KLOR OCH ÖRONTOFSAR
LÅG TEMPERATUR BITA
HAR KLOR
SNO
OPLANERAD TUR
VÖRDA ELLER VÅRDA
ORSAKAS AV MÅNEN
Skicka in ditt svar och adress senast 7 april till: e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se Vykort: Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo Rätta svaret i förra numrets korsordstävling var: Betlehems stjärna, Alice Tegnér
Tre vinnare har vi dragit: Tomas Lundahl, Brita Norrman och Inga-May With Stort grattis till er! Presentkort som gäller i Rättvist butik o café kommer på posten.
FÖRTROENDEVALD 25
Förtroendevalda i Värnamo pastorat 2022-2025 KYRKOFULLMÄKTIGE pastoratetshögst beslutande organ
KYRKORÅDET - församlingens styrelse samt beredande och verkställande organ under kyrkofullmäktige
Thomas Borglin (GfVp) Gun-Britt Carlsson (GfVp) Tommy Eriksson (GfVp) Helén Håkansson (GfVp) Dan Lindau (GfVp) Per Mattsson (GfVp) Anders Nilsson (GfVp) Richard Olsson (GfVp) Kerstin Berggren (FK) Matilda Fors (FK) Claes Johannesson (FK) RosMarie Johannesson (FK) Maria Karlsson (FK) Yvonne Palmaer (FK) Irene Torstensson (FK) Ulla Winton (FK) Ulla Gradeen (S) Yvonne Johansson (S) Inger Karlsson (S) Ronny Krönvall (S) Håkan Nilsson (S) Lennart Persson (S) Henric Johnson (NFfVp) - ordförande Ingrid Lindberg (NFfVp) Lars Olof Öberg (NFfVp)
Lennart Persson, ordf Anders Nilsson, vice ordf Kerstin Berggren, 2:a vice ordf Susanne Andersson Gun-Britt Carlsson Helén Håkansson Claes Johannesson RosMarie Johannesson Håkan Nilsson Lars Olof Öberg
ERSÄTTARE Anna Ekberg (GfVp) Carina Johansson (GfVp) Anita Krönvall (GfVp) Evert Petersson (GfVp) Gunilla Fjellander-Andersson (FK) Helena Othin (FK) Håkan Palm (FK) Susanne Andersson (S) Eva Persson (S) Dan Stenberg (S) Ann-Mari Lindman (NFfVp) Bengt Lindman (NFfVp)
ERSÄTTARE Matilda Fors Ulla Gradeen Yvonne Johansson Maria Karlsson Ronny Krönvall Dan Lindau Ingrid Lindberg Per Mattsson Richard Olsson Ulla Winton
FÖRSAMLINGSRÅDEN - har tillsammans med kyrkoherden ansvar för att församlingarnas grundläggande uppgift blir utförd och ansvarar för tillsyn utifrån Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. VÄRNAMO FÖRSAMLING Carina Johansson, ordförande Matilda Fors Alf Heljemo RosMarie Johannesson Ingmar Johansson Lise-Lott Jönsson Inger Karlsson Eva Olsson Hans-Jürgen Schlegel Gudrun Seifert Marianne Zingmark NYDALA-FRYELE FÖRSAMLING Lars Olof Öberg, ordförande Henric Johnson Ingrid Lindberg Bengt Lindman Ing-Marie Magnusson Magnus Petersson Ann-Marie Petersson Thomas Svensson
FK = Frimodig kyrka GfVp = Gladare församlingsliv i Värnamo pastorat NFfVp = Nydala-Fryele församlingslista i Värnamo pastorat S = Arbetarepartiet - Socialdemokraterna
ERSÄTTARE Susanne Abrahamsson Jeanette Hallgren-Eklund Anita Krönvall Dan Stenberg Ann-Britt Tominc Irene Torstensson
ERSÄTTARE Kerstin Salomonsson
2022 sammanträder Kyrkofullmäktige 23 maj och 7 november
26 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR
KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR Vid en kort summering av 2021 kan vi konstatera att det varit ett märkligt år. Pandemin har fortsatt påverkat tillgängligheten för er som besökare framför allt när det gäller begravningar men också till oss på expeditionen. Låsta dörrar, ringklockor och samtal utomhus har blivit en del av vardagen. Tack till er alla som har hjälpt till så att detta kan fungera!
MILJÖSATSNINGAR Det finns många saker kyrkogårdsförvaltningen kan göra för att minska på klimatavtrycket. En sak kan till exempel vara att inte klippa så mycket gräs. Vi kommer förstås fortsätta att hålla snyggt på begravningsplatserna, men det finns flera gräsytor som skulle kunna få växa lite friare. En stor vinst med att låta vissa gräsytor bli blommande ängar eller bara lite vildvuxna är att den biologiska mångfalden ökar markant. Dessutom kräver det mindre arbete, blir billigare och utsläppen av växthusgaser minskar. Håll utkik! När du plötsligt ser en gräsyta bli lite mer vildvuxen hos oss, vet du vad vi håller på med. Kanske har du tur att få se fler lite ovanligare fjärilar och bin. GRAVSTENSTVÄTT I gravskötselavtalet ingår bland annat tvätt av gravstenen. Vi erbjuder alla som inte har något skötselavtal denna tjänst under en begränsad period. Om stenen är normalsmutsad rengör vi den med högtryckstvätt mot en kostnad av 150 kronor. Men om stenen är hårdare smutsad med till exempel påväxt av lavar, kan den behöva mer omfattande rengöring. Vi lämnar då en offert på arbetet innan vi utför det. Anmäl senast 31 mars om du vill att vi ska tvätta din sten.
GRAVLYKTOR Vi vill uppmana alla att ta hem gravlyktan efter vintern. Det är ett bra tillfälle att kolla så att den fortfarande är hel och byta eventuella batterier. Strax innan vårplanteringen samlar vi ihop de gravlyktor som fortfarande står kvar efter vintern vid askgravplatserna. De kan inte stå kvar under växtsäsongen för då blir det för svårt för oss att sköta om planteringen. Om de är trasiga slänger vi dem och om de är hela flyttar vi på dem. Hör av dig om du saknar din lykta. Vi påminner också om att inte förvara lyktor eller andra föremål bakom gravstenen eftersom det är för hög skaderisk på både personal och föremål vid skötsel av exempelvis häckarna. TEXT JENNY ARVIDSSON
EXPEDITIONEN HAR ÖPPET mån-tis 10.00-12.00 tor-fre 10.00-12.00 Kyrkogatan 17, Församlingshemmet Telefon: 0370-30 04 70 e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se
KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR 27
mer vi om Nu dröm xen grönska ildvu an lite mer v anske får du red lar K a de tet . i pastora i släpper upp viss r och rv rte i år se hu rna för att låta ö t kan ta o av gräsyt or få ta plats. De ålamod m m lo har t vilda b m vi alla li vackra o n e m , r några å så småningom b v. kan det erängar fulla av li blomst
12 SKÄL
att vara med i Svenska kyrkan
1 2 3 4 5
ÖPPEN FÖRSKOLA och andra aktiviteter där små barn och deras föräldrar kan mötas HEMBESÖK OCH SJUKHUSBESÖK för att stötta sjuka eller människor i kris GUDSTJÄNSTER, för alla i livets glädjeämnen och sorger, förtvivlan och hopp GEMENSKAP OCH AKTIVITET för barn, unga och äldre
JOURHAVANDE PRÄST som människor i krissituationer kan kontakta under den tid på dygnet då många andra resurser är stängda
6 7 8 9 10 11
ARBETE I KRISSITUATIONER med exempelvis lokala kriscentrum och samtalsstöd
SJÄLAVÅRDSSAMTAL när livet känns tufft och man behöver någon att prata med GENOM PELARSALEN har vi möjlighet att ge stöd till människor i arbetslöshet
Nästan alla som lever i Sverige kommer någon gång i sitt liv i kontakt med Svenska kyrkan. Det kan vara när livet känns som bräckligast eller absolut bäst - och allt däremellan. Kyrkan är en plats att vara stolt över. Du som medlem gör allt möjligt!
ETT RIKT MUSIKLIV med körer och musiker UNDERHÅLL av våra kyrkobyggnader och kulturarv
STÖD till människor på flykt, både i Sverige och utomlands. Stöd till de som sörjer. Stöd till svenskar som befinner sig utomlands och till människor som är nya i Sverige att lära sig svenska och komma in i samhället. Tillfälligt ekonomiskt stöd när det verkligen krisar. Stöd inom vård, försvar, universitet och fängelser
12
BIDRA TILL Svenska kyrkans Internationella arbete vid katastrofer, men också bidra till kyrkans olika biståndsprojekt.
Namn
Gatuadress
Postnummer och ort
VILL DU BLI MEDLEM? Fyll i, klipp ut och posta den här sidan till Värnamo pastorat, Box 624, 331 26 Värnamo Vi skickar en inträdesblankett med svarskuvert till dig! Du kan också höra av dig på telefon 0370-300 400 eller e-post varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se
