Paxat nr 4 2021 by Svenska kyrkan i Värnamo

paxat DITT MAGASIN FRÅN SVENSKA KYRKAN I VÄRNAMO

Tema nr 4 2021:

ATT SE LJUSET

HÅKAN BOBERG

- alla goda krafter kan samverka

SER LJUST PÅ FRAMTIDEN : EKHO: BRYT EN TRADITION : SOLEN HAR GÅTT UPP

2 INTRO

Hoppets ljus Det är lätt att bli pessimist. Miljöförstöringens konsekvenser börjar bli uppenbara på ett kusligt sätt, antidemokratiska stater tar över länder som tidigare varit på väg mot en demokratiseringsprocess, talet om det ökande våldet i samhället gör att man får lust att dra sig undan och låsa in sig. Blir världen bättre eller sämre?

i tro på att i det mörker som omger henne lyser ändå hoppets ljus – det ljuset uppenbarar sig oftast först i det allra djupaste mörkret. Från det mörkret stiger Jesus fram som segrare över allt. Så har hennes tro burit kyrkan genom allt – och hon har genom tiderna stått där som en klippa medan allt annat virvlat omkring i tidens vindar.

Svaret är väl både och. Så har det alltid varit. Saken är den att trots all negativ publicitet så bekämpas fortfarande sjukdom efter sjukdom, kunskapen om hur man hittar miljövänliga lösningar på olika problem går framåt och möjligheterna för att fortfarande kunna leva på denna planet finns kvar. Kriminaliteten har egentligen inte ökat, men ändrat karaktär.

När vi står och ser på världen ur kyrkans evighetsperspektiv, ser alla stundande katastrofer och obehagliga förändringar, så får vi se livet ur ett annat perspektiv. Det onda finns, hoten existerar – men de är oss inte övermäktiga. Tiden går vidare och plötsligt kommer hjälpen, förändringen, hoppet ur det som innan bara var mörker.

Saken är helt enkelt den att vi lever och har alltid levt i en föränderlig värld – en värld som hela tiden blir sämre och hela tiden blir bättre. Det är så livet ser ut. Det gäller att stå still ibland. Stanna upp och studera livet som rusar förbi. Vilka rädslor är befogade och vilka är irrelevanta? Vart är jag på väg och vart väljer jag att inte gå? Vilken livssyn vill jag odla och vilken livssyn vill jag undvika?

Att leva i den insikten och förtröstan förändrar mycket i livet. Att ha hoppet i centrum ändrar mycket. Att våga vänta på ljusets ankomst ur det svartaste mörker ger kraft att genomlida allt.

I den kristna traditionen står hoppet i centrum. Kyrkan har fått genomleva alla möjliga och omöjliga tider. Hon har genomlevt tider då alla lyssnat på henne, gett henne makt och ära. Hon har också genomlevt förföljelse, tortyr och allt ont man kan tänka sig. Hon har genomlevt allt – hur?

"Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram. ... Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste." Jes 9

Genom alla tider har hon haft hoppet i centrum. Hon har vetat att hur tillvaron än gestaltat sig är Jesus där – uppstånden och levande. I rikedomen har han påmint kyrkan om att det överflöd hon fått skall fördelas bland de som inget har – när hon inget haft har hon fått gå

Pär-Magnus Möller kyrkoherde

PAXAT Denna tidning ges ut av Svenska kyrkan i Värnamo. TELEFON 0370-30 04 00 ADRESS Paxat, Box 624, 331 26 Värnamo E-POST varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se HEMSIDA svenskakyrkan.se/varnamo ANSVARIG UTGIVARE PärMagnus Möller LAYOUT Madelén Johansson OMSLAGSFOTO David Lindén FOTO Bildbanken IKON & Pixabay (om inget annat anges) TRYCK Värnamo Ljuskopiering AB UPPLAGA ca 10 800 ex. Tidningen delas ut som samhällsinformation till alla hushåll inom Värnamo och Nydala-Fryele församlingar. Nästa nummer kommer i början av februari.

INNEHÅLL 3

4. Axplock 7.

Håkan Boberg

Fira in julen

10.

När manualen inte stämmer

12. EKHO 13.

Åtebruka mera i jul

14.

På gång

17.

Psalm 117

18.

Solen har gått upp.

21.

Bryt en tradition

23.

Att se ljuset

24. Korsord 25.

Tujahäckarna på Norra kyrkogården

26.

Kyrkogårdsförvaltningen informerar

28.

En annorlunda adventskalender

SER LJUST PÅ FRAMTIDEN - Håkan Boberg är lokalpolisområdeschef i Värnamo.

ULRICA DAVIDSSSON Delar med sig av sina tankar "när manualen inte stämmer"

Innehåll

18 SOLEN HAR GÅTT UPP en berättelse om varje människa som längtar efter Guds rike.

ÅTERBRUKA MERA! Det är något som miljögruppen tipsar om inför jul då, konsumtionen vanligtvis är stor. Och julgodis smakar bättre om du vet att det gör gott för någon annan.

25 TOBIAS BERÄTTAR om tujahäckarna på Värnamo Norra kyrkogård.

Mörker är brist på ljus Novembermörker är verkligen inte min grej. Det blir bara för mycket av den varan så här års och jag vet att det är många som känner av hösttröttheten tillsammans med mig. Men så mitt i det mörkaste november upplever jag alltid stor tacksamhet över att advent kommer med ljuset. Att få sätta upp adventsstjärnor och adventsljusstakar i alla fönster är för mig något som jag längtar till varje år. Det blir så tydligt att mörkret just är avsaknaden av ljus. På dörren till mitt kontor så har jag hängt upp bibelordet ”Ljuset lyser i mörkret och mörkret har inte övervunnit det”. Jag påminns om orden varje gång jag tar i dörrhandtaget och det har faktiskt blivit viktigt för mig att läsa dem ofta. Vi behöver ljus. Vi behöver de som vågar och orkar hålla hoppets låga brinnande. Vi behöver sprida ljuset till varandra. I detta nummer av Paxat får vi möta personer som arbetar för det på olika vis och jag vet att deras handlingar gör skillnad för att ljuset ska spridas vidare.

BARN OCH UNGDOM

4 AXPLOCK

BIBELUTDELNING I ADVENT!

Du som har fyllt eller fyller sex år under 2021 är välkommen att få ta emot din alldeles egna bibel i S:t Johannes kyrka, eller Fryele kyrka under advent. Vi har särskild bibelutdelning i följande gudstjänster: 1:a och 3:e advent i S:t Johannes kyrka 1:a advent och Tjugondedag Knut i Fryele kyrka Anmälan till karolina.bergenholtz@svenskakyrkan.se. Ange namnet på den som fyllt eller fyller år, i vilken kyrka samt vid vilken av söndagarna ni vill hämta bibeln. Om ni har ett barn i er närhet som inte har någon barnbibel, så är ni självklart välkomna att höra av er!

TERMINSSTARTER VÅREN 2022 Barn och Ungdomsgrupperna startar upp igen vecka 2-4. Mer info om våra grupper hittar du på hemsidan www.svenskakyrkan.se/varnamo

Till våren fortsätter vi med Mitt i det mörkaste mörker växer det ljusaste ljus, ljus över världar och länder, ljus över städernas hus. Ljus över dom som har bråttom, ljus över dom som har tid, ljus över herdar på ängen, ljus utav frihet och frid. Tomas Boström

/Madelén, församlingspedagog och kommunikatör TIPSa!

Har du förslag på ämnen som du skulle vilja att vi tar upp i Paxat eller andra idéer, så är du välkommen att höra av dig. E-post: madelen.johansson@svenskakyrkan.se Tfn: 0370-30 04 03

Samtal i sorg Att förlora någon närstående är en omvälvande händelse, som förändrar livet för alltid. Det finns inga ord eller handlingsplaner som lindrar sorgen. Vår erfarenhet säger oss, att det enda sättet att komma igenom sorgen är att gå igenom den. Det är en tung väg att gå och det kan vara gott att möta andra som är i samma situation. Att få möjlighet att dela, känna igen sig, lyssna och följa varandra en bit på vägen. Du deltar i en mindre grupp, som möts vid sex tillfällen. Välkommen att anmäla dig till vårens samtalsgrupp! Ritha Gavelli 0370–300 423, ritha.gavelli@svenskakyrkan.se Sara Gyllensten 0370–300 416, sara.gyllensten@svenskakyrkan.se

AXPLOCK 5

Jul i gemenskap I PINGSTKYRKAN ARKEN I VÄRNAMO Välkommen till gemenskap på julafton kl 13.00-17.30! Firandet inleds med julbord kl 13.00. Under eftermiddagen blir det sedan lite sång och program samt kaffe och tårta. Gemenskapen avslutas med julbön. Biljetter finns att köpa i kyrkorna i stan, i församlingshemmet (Kyrkogatan 17), Café Duvan och Café Rättvist (Storgatan 41) Pris: Vuxen 100 kr Barn (7-15 år): 50 kr, under 7 år gratis Biljetter finns att köpa till och med onsdag 15 december. Om du behöver färdtjänst, ska denna bokas så snart som möjligt men senast den 3 december! Kyrkorna kan tyvärr inte hjälpa till med skjuts. Varmt välkommen önskar kyrkorna i Värnamo!

FOTO ULRIKA LINDH

Vill du hjälpa till? Vi söker fler som vill vara med och hjälpa till under julgemenskapen. Är du en av dem? Hör av dig till diakon Charlotte Säll på e-post charlotte.sall@ svenskakyrkan.se, telefon: 0370-30 04 13

DU KAN GÖRA SKILLNAD! GE BORT EN MATKASSE… Vill du vara med och bidra till att fler får mat på bordet i jul? En matkasse kostar ca 300 kr. Du kan bidra till en, flera eller delar av en matkasse. Maten delas sedan ut av Hela Människan till de som är i behov av extra stöd inför julen. Swisha ditt bidrag till 123 220 22 73 Märk betalningen ”Matkasse”. GÅVOBEVIS Ge bort en matkasse åt någon annan som julklapp. Swisha ditt bidrag och hämta ett gåvobevis i Rättvist butik o café. Matkassarna delas ut till behövande i Värnamo. Perfekt gåva till någon som redan har allt!

Kom och var med på babyrytmiken

TRYGGA RÄKAN I S:T JOHANNES KYRKA TORSDAGAR 10-12

Babyrytmiken ”Trygga räkan” är för dig med barn i åldern ca 0-1 år. Vi sjunger, gungar och dansar tillsammans och vi har också ljuständning med kort andakt. Passet är ca 30 minuter och efteråt finns det möjlighet till fika och gemenskap. Några av barnen som är med i de grupper som är igång just nu

Rytmiken är en fast grupp med anmälan, vi träffas vid 10 tillfällen med start v 8. Kostnad 200 kr/termin. Anmälan till babyrytmiken ”Trygga räkan” gör du via svenskakyrkan.se/varnamo. Du kan också använda QR-koden för att komma direkt till vår hemsida. Där finns också en liten sneakpeak för dig som är nyfiken på vad babyrytmik är. Har du frågor eller vill veta mer kan du också höra av dig till musikpedagog Ulrika Lindh på ulrika.lindh@svenskakyrkan.se

6 HÅKAN BOBERG

HÅKAN BOBERG 7

HÅKAN SER LJUST PÅ FRAMTIDEN Hur ser polisen på situationen i Värnamo? Vad innebär trygghet och hur kan vi som olika samhällsaktörer samverka för ett tryggare samhälle? Det var några av frågorna jag bar med mig inför ett samtal med Håkan Boberg. TEXT Charlotte Säll FOTO David Lindén

runt i en Volvo 240 utan servo. ”Men kärnan i verksamheten – att möta människor och kommunicera med folk – den är densamma och lika viktig nu som då, att skapa goda relationer,” betonar han.

i har bestämt möte i polishuset för intervjun och Håkan tar emot mig och fotograf David först utomhus och sedan på sitt arbetsrum. Håkan är lokalpolisområdeschef i Värnamo, vilket innebär att han är högst ansvarig chef för polisverksamheten i GGVV-kommunerna (Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo). Sina rötter har Håkan i Kävsjö utanför Hillerstorp men han bor idag i Värnamo tillsammans med sin fru. Deras två barn är utflugna och har egna familjer. Håkan har varit polis sedan 1987 och kom till Värnamo 1991. Lokalpolisområdeschef är han sedan 2015, då det skedde en omorganisation av polisen till en sammanhållen myndighet. Under sina år som polis har Håkan arbetat med olika uppgifter, alltifrån att som ordningspolis åka polisbil till att vara utredare och förundersökningsledare. Genom åren har arbetet förändrats på många sätt. En sak som är väldigt påtaglig är digitaliseringens alla möjligheter i arbetet, som speglar samhällsutvecklingen i det avseendet. Han konstaterar att det har blivit mera våldsamt i samhället, då det idag används mer skjutvapen än förr. En annan förändring som skett är gällande drogvanor, inte minst bland unga. Idag används inte lika mycket alkohol, vilket har varit särskilt märkbart under pandemin. Istället har det blivit mer förekomst av narkotika och det är tyvärr en dystrare bild då fler debuterar tidigt med narkotika idag. Håkan berättar att den organiserade brottsligheten har ökat och polisen ser mer

av internationella brottsnätverk som kommer till Sverige med fokus på företrädesvis bostadsinbrott och fordonsstölder. Förr var det vanligt med bilinbrott och stöld av bilstereo, minns Håkan, vilket nästan inte förekommer idag. Idag stjäls knappast ens mobiltelefoner, vilket var väldigt vanligt under en period. En brottskategori som fullständigt har exploderat är bedrägerier, att lura människor på olika

- Kyrkans budskap utmanar mig som medmänniska. Där hämtar jag kraft och blir påmind om vikten av hur jag bemöter mina medmänniskor också i mitt arbete. sätt har blivit lukrativt. Polisens fordon har blivit bättre och säkrare och Håkan ler vid minnet av hur han som nybakad polis körde

Vi pratar vidare om Värnamo som stad och Håkan beskriver den som en väl etablerad ort med bra sociala förhållanden överlag med bra socioekonomiska förutsättningar, stabil ekonomi och låg arbetslöshet. Detta är faktorer som pekar mot att det inte skulle finnas så stora problem, säger han, men det gör det ändå. Statistiskt sett har det varit en brottslighet ganska normal för orter i Värnamos storlek, men det som sticker ut är de senaste årens våldsutveckling genom kriminella nätverk, något som är ganska ovanligt för den här typen av plats, en plats som egentligen betecknas som trygg. ”Jag har förståelse och respekt för att människor kan uppleva otrygghet att bo i Värnamo,” menar Håkan, ”eftersom det har hänt flera allvarliga saker på allmän plats.” Han kan intyga att händelserna är koncentrerade till kriminella nätverk och att polisen har en bra bild över hur konstellationerna ser ut. Problemet är, säger Håkan, att det inte går att garantera att inte någon kommer i kläm, och enskilda händelser är svåra att förebygga. ”Generellt är Värnamo en plats där medborgarna ska kunna känna trygghet att röra sig ute på kvällarna, men självklart blir många påverkade av att de här händelserna inträffar.” Håkan pratar också om upplevd trygghet och faktisk trygghet. Statistiken talar för att

FOTO: david alin

8 HÅKAN BOBERG

människor borde känna sig ganska trygga i Värnamo. Men den upplevda tryggheten kan vara en annan beroende på dels det som media rapporterar eller det som hörs och pratas om. Om media exempelvis rapporterar att misshandelsfallen har ökat med 100 %, så kan många uppleva otrygghet. Men en närmare granskning av siffrorna kan då visa att det är kopplat till fredags- och lördagskvällar efter kl 22 bland berusade personer och i krogmiljö. Håkan berättar att polisen har haft informationsträffar för pensionärer med temat ”Vågar jag gå ut efter åtta?”, just för att

och särskilt kyrkans roll i arbetet med att forma ett tryggt samhälle och han betonar att det är oerhört viktigt. Att alla goda krafter kan samverka och bygga broar mellan verksamheterna. Ett exempel är trygghetsvandringar, som kommunen initierar där föreningar deltar och får ett bidrag till sin verksamhet. Det skapar trygghet genom fler vuxna på stan och samtidigt får de vuxna som deltar en tydligare bild av hur det ser ut på helgkvällarna i Värnamo, och i föreningarna finns redan många bra kontakter med ungdomar. Håkan lyfter också kyrkornas

Håkan pratar om att polisen och kyrkans arbete har gemensamma nämnare, då vi ofta möter personer som har hamnat i utsatta situationer och i kriser och han lyfter vikten av att möta människor med vänlighet och respekt. ”Vi pratar väldigt mycket om bemötande inom vår verksamhet”, berättar Håkan. Polisen har en målsättning och en övertygelse om att kunna påverka och förändra situationen i Värnamo tillsammans med samhället i övrigt. En viktig gemensam utmaning är att förhindra att ungdomar dras med och hamnar

”Att uppleva trygghet för både barn och vuxna handlar om livskvalitet” upplysa om vad statistiken egentligen säger. Den upplevda otryggheten är en viktig signal för polisen att via media och egna kanaler kommunicera en rättvisande bild, varken försköna den eller göra den mörkare än den är. Det är viktigt att medborgarna ska kunna lita på polisens beskrivning av hur situationen är i samhället. ”Att uppleva trygghet för både barn och vuxna handlar om livskvalitet”, tillägger Håkan. ”Och det är inte bara polisens uppgift att vara med och skapa trygghet, det handlar ju om många aktörer – kyrkan, kommunen, föreningsliv och näringsliv.” Jag frågar vidare hur han ser på civilsamhällets

verksamhet som samlar ungdomar. Ett annat exempel är POSOM-insatser vid olika händelser där också kyrkorna ingår och har möjlighet att öppna sina lokaler och erbjuda samtal och stöd, insatser där olika aktörer bidrar till att återta tryggheten. Håkan är själv med i en kyrka i Värnamo och jag frågar hur det påverkar honom. ”Kyrkans budskap utmanar mig som medmänniska. Där hämtar jag kraft och blir påmind om vikten av hur jag bemöter mina medmänniskor också i mitt arbete. Jag trivs i kyrkan, det är en trygg och stabil plats som ger mig en positiv utmaning.”

i kriminella nätverk och än en gång lyfter han vikten av att hjälpas åt - socialtjänst, skola, föreningsliv och kyrkor, där vi tillsammans kan påverka unga i rätt riktning och motverka att de hamnar i våld och missbruk. Han berömmer socialtjänstens arbete med att fånga upp ungdomar i riskzon. Något positivt som de svåra händelserna ändå har medfört, menar Håkan, är att samarbetet har stärkts mellan olika samverkande organisationer, där professionaliteten i sättet att hantera situationerna har ökat. En viktig sak som Håkan vill förmedla är hoppet. Med det goda samarbete som finns mellan olika samhällsaktörer ser han ljust på framtiden.

med sång och musik

Sjung in julen TORSDAG

Fri entré ! Biljetter till "Sjung in ju len" hämtar du i Rättvist b utik o café från 1/12 k l 11.00

16 DECEMBER

Årets Sjung in julen arrangeras tillsammans församlingens körer och Kulturskolans kammarorkester. Konserten framförs vid två tidpunkter under kvällen. I samband med konserterna säljs glögg och pepparkakor utanför kyrkan.

VÄRNAMO KYRKA KL 18.00 & 19.30

Julkonsert FREDAG 17 DECEMBER En årligen återkommande höjdpunkt. Det går inte ta fel på stämningen när traditionella julsångerna framförs av Värnamo kammarkör under ledning av Marianne Gärdesmed.

NYDALA KLOSTERKYRKA KL 19.30

Vi reserverar oss för förändringar. I och med viss osäkerhet kring situationen med Covid -19 reserverar vi oss för att förändringar och avbokningar av evenemang kan bli aktuella. Håll utkik på www.svenskakyrkan.se/varnamo för mer aktuell information.

FOTO MAGNUS ARONSON /IKON

Fira in julen

10 NÄR MANUALEN INTE STÄMMER

När manualen inte stämmer Hösten färgar löven gula och rummet fylls av det där underligt klara ljuset som händer när de redan fallna löven ger plats åt den ljusgrå himmelen.

Jag har bett Ulrica Davidsson komma. Ulrica bor i Värnamo och jag har mött henne i lite olika sammanhang och i dag vill jag att hon berättar något om sitt stora engagemang kring den ibland känsliga frågan om HBTQ-personers situation både i samhället men särskilt i kyrkan. Hennes engagemang har lett henne till att sitta med i EKHO:s styrelse och i november skall de ha sitt årsmöte i Värnamo. - Jag är uppväxt i en konservativ frikyrklig miljö. Det är på ett sätt en trygg miljö för det finns en manual för det mesta. Man vet vad som är rätt och vad som är fel. De flesta jag umgicks med under min uppväxt hade ungefär samma syn på tillvaron och livet var på det sättet enkelt. Så levde och tänkte jag fram till dess att jag skulle börja på universitet och bo på studentkorridor. Eftersom jag var kristen så berättade jag det och möttes plötsligt av helt andra frågeställningar än jag var beredd på. Naturligtvis handlade det om alkohol och sex, men snart kom man in på frågor om homosexualitet.  Jag skulle förstås gå i svaromål och försvara min tro med alla de argument jag lärt mig – men det var inte så lätt. Manualen fungerade inte. Än värre blev det när jag började läsa medicin och en mer komplex bild av vetenskapen växte fram. Jag fick lära mig hur man skulle kritisk granska forskningen och det

som skulle vara sanningen. När jag gjorde detsamma med tron fick jag kritik av mina kristna vänner eftersom tron enligt dem var motsatsen till naturvetenskap. Tron skulle vara blind – tro var bara att acceptera det som församlingen och Bibeln sa var sant. Manualens bild av Gud började krackelera – den höll inte för verkligheten. Med tiden träffade jag flera människor som identifierade sig som HBTQ-personer. Den fördomsfulla bild jag burit av dem stämde inte alls – de var vanliga människor som kämpade med livet precis som jag. Varför skulle inte deras längtan efter livspartner vara lika viktig och värdefull som min?

"Varför skulle inte deras längtan efter livspartner vara lika viktig och värdefull som min? " Jag ställde den frågan många gånger i den församling jag senare satt i styrelsen för, men det var som om man inte vågade ta det samtalet av rädsla för övriga församlingens reaktion. Det enda jag möttes av var tystnad. Tystnaden

NÄR MANUALEN INTE STÄMMER 11

är hemsk och kränkande. Ändå vet vi att ca 4–7% av befolkningen identifierar sig som hbtq-personer. Det betyder om inte annat att i princip alla har någon HBTQ-person i sin närhet, barn, barnbarn, vänner. Tystnadskulturen gör att man inte vågar tala om dessa människor. Det är fruktansvärt kränkande för alla.

i denna minoritet? De vill ju bara leva sina liv. Varför klarar vi inte av bredden som onekligen finns i hela Guds skapelse? Vi har ju inte fått manualen av Gud- den har vi ju själva hittat på! Guds skapelse, det som vi kallar det naturliga, är inte enfaldigt – det är mångfaldigt och mångfacetterat! Varför skulle Guds församling inte kunna vara naturlig?

Värst tycker jag det är för alla ungdomar som finns i den kyrkliga miljön, ungdomar som kämpar med sin sexuella identitet och med allt vad det innebär. När de av församlingens ledare får veta att de förvisso är älskade av Gud, men att deras sexualitet är en trasighet som de måste avstå från, även om ingen egentligen kan ge en förklaring till varför, leder det bara till ett avståndstagande från kyrkan eller att vi tvingar dem in i att leva i en lögn om vem de är. Bibeln säger ju inte särskilt mycket om HBTQ-personer och samkönad kärlek.

I Värnamo har vi bildat en frö-grupp. En frö-grupp är en gemenskap som är kopplad till Riksförbundet EKHO med dess fyra lokalföreningar, men som inte har någon styrelse. EKHO finns till för de HBTQ-personer som vill ha en trygg gemenskap där vi alla kan vara oss själva. Gruppen är till både för kristna HBTQ-personer, anhöriga och vänner som vill stötta.

Självmordsstatistiken är högre inom HBTQ-gruppen, jämfört med andra grupper, eftersom de ännu inte är fullt ut accepterade i samhället och den är ännu högre för de som växt upp i en konservativ kyrklig miljö. Varför känner sig så många kristna hotade av våra trossyskon

Jag brinner för den här gruppen eftersom jag tänker att Gud har öppnat mina ögon för deras situation. Jag känner någon sorts kall att strida för deras rättigheter att få plats i Guds församling och känna sig omslutna av Guds kärlek. Jag vet att minoriteter alltid kan vara hotande i en miljö där man har en fast manual för livet. Men vi behöver alla inse att manualen inte stämmer. Det är dags att lära oss mer och öppna ögonen för Guds fantastiska skapelses mångfald – där vi alla får plats!

INTERVJU, TEXT OCH FOTO Pär-Magnus Möller

12 EKHO

EKHO

ekumeniska grupperna för kristna hbtq-personer

ADVENTSÖPPET I VAGNEN PÅ KYRKBACKEN

EKHO - ekumeniska grupperna för kristna hbtq-personer har funnits i Sverige sedan 1976 då tre personer startade "kristna gruppen" inom RFSL. Denna bytte snart namn till EKHO - Ekumeniska gruppen för Kristna HOmosexuella. Med tiden har fler människor inkluderats och namnet EKHO har gått från att ha varit en förkortning till att bli ett känt och etablerat namn.

25 november 11.00-13.00 2 december 11.00-13.00 Försäljning av hantverk från Pelarsalen samt glögg och pepparkakor.

Under EKHO:s 40-åriga historia har gruppen kämpat för alla människors rättighet och möjlighet att vara öppna hbtq-personer i kristna kyrkor, samfund och församlingar. Tack vare EKHO har flera samfund ändrat uppfattning kring frågor om sexualitet och könsidentitet, samlevnadsformer och inte minst vad kärlek är. I detta viktiga arbete är ditt stöd viktigt. Riksförbundet EKHO är en paraplyorganisation för EKHOrörelsens fyra lokalföreningar. Riksförbundet stöttar, inspirerar och uppmuntrar lokalföreningarnas viktiga arbete. EKHOs frögrupper är ett nytt koncept för att skapa nätverk och mindre grupper inom EKHO! Vad är en Frögrupp för något? Jo, en Frögrupp är kopplad till Riksförbundet EKHO. Det finns ett antal Frögrupper runt om i landet där det idag inte finns någon lokalförening. En utav dessa frögrupper finns alltså i Värnamo. Du är varmt välkommen till EKHO´s Frögrupp i Värnamo. Hit är du välkommen med alla dina tankar och frågor. Här kan du få förbön och du kan bara komma för att chilla. Du kontaktar oss via Mail: sydost@ekho.se, alt. info@ekho.se

Du hittar mer information och kontaktuppgifter på EKHO:s hemsida www. ekho.se

FÖRSÖRJNING OCH FRAMTIDSHOPP. DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs mer på fairtrade.se

Välj fairtrademärkt choklad! Du vet väl om att du kan välja en choklad som bidrar till ett aktivt arbete mot barnarbete och slaveri? Leta efter fairtrademärket. I Rättvist butik & café finns många olika sorters choklad från Divine att välja på, med mjölkchoklad, vit choklad och mörk choklad. Den mörka är dessutom veganvänlig. Divine stödjer "The Woodland Trust" så en del av försäljningen går till att skydda, bevara och utveckla skogen och de vilda djur som lever där. KÄLLA fairtrade.se

MILJÖGRUPPEN TIPSAR 13

En viktig del i miljöarbetet är att återbruka. Det kan handla om att köpa begagnat, att sortera sopor eller ta vara på goda idéer. Det kom en del riktigt bra idéer under pandemin som vi vill lyfta fram i ljuset nu inför jul. Hjälpa varandra att handla och träffas utomhus för att äta medhavd matsäck är något vi gott kan fortsätta att göra. Kanske vet du någon som skulle bli lättad och glad om du erbjöd dig att handla julmaten i år, eller kanske bara handla inför en helt vanlig helg. Du kanske kan träffa grannarna utomhus och äta pepparkakor och dricka glögg någon kväll eller det kanske finns någon som verkligen skulle uppskatta att bli utbjuden på picknick. Även när det gäller julklappar går det att återbruka. Det finns många fina och hållbara saker att hitta i secondhandbutikerna eller så har du själv något fint stående som du kan tänka dig att ge bort. Det kan ju också vara själva omslaget som är återbrukat. En vacker kökshandduk med ett band runt eller förra årets redan använda omslagspapper kan bli ett fint omslag. Eller varför inte lägga presenten i en fin burk med lock?

Efter jul kan det bli en del saker som ska sorteras rätt. Presentpapper och aluminiumkoppar till värmeljus till exempel. Presentpapper och wellpapp sorteras som pappersförpackningar. Presentsnören, tejp och etiketter lägger du i vanliga soppåsen. När du lämnar aluminiumkopparna som värmeljusen varit i till återvinning är det viktigt att du pillar bort den lilla metallplattan i mitten så att aluminiumet återvinns korrekt. Ett alternativ är att lämna aluminiumkopparna direkt till Skaparverkstaden, Pelarsalen i Värnamo församlingshem så gör de jobbet med sorteringen. Skaparverkstaden får sedan betalt för aluminiumet från återvinningsbolaget och de pengarna går till matkassar som delas ut på Hela Människan. Vill du vara med och bidra till det kan du antingen lämna in dina använda värmeljus i Värnamo församlingshem eller i Rättvist Butik och Café. Vi vill också slå ett slag för miljövänliga ljus och rättvisemärkt godis. Köp gärna bivaxljus från någon av de lokala biodlarna eller kolla efter miljömärkning på ljusen om du ska köpa vanliga. Julgodiset blir ännu godare om du vet att det gör gott för någon annan. Om du köper fairtrademärkt godis bidrar du till att barn får gå i skolan i stället för att arbeta. Med en önskan om en fridfull och miljövänlig juletid!

/Miljögruppen i Värnamo pastorat

I Skaparverkstaden, Pelarsalen i Värnamo församlingshem sorteras bland annat aluminiumkopparna till utbrunna värmeljus. Den lilla metallplattan pillas bort och kopparna trycks ihop innan de går vidare till återvinningscentralen. Lämna gärna in dina värmeljus till Skaparverkstaden, antingen i Värnamo församlingshem eller i Rättvist butik & café.

Julgodis smakar bättre om du vet att det gör gott för någon annan. När du köper fairtrademärkt godis bidrar du till att barn får gå i skolan i stället för att arbeta. I Rättvist butik & café på Storgatan 41, finns det mycket att välja på bland fairtrademärkt godis.

TEXT Miljögruppen i Värnamo pastorat FOTO Jenny Arvidsson

Återbruka mera i jul!

PÅ GÅNG

14 PÅ GÅNG

MORGONBÖN

MÅNDAG-FREDAG Vi firar morgonbön i Värnamo kyrka 09.00. Sänds även digitalt.

MUSIKGUDSTJÄNSTER/ KONSERTER

MÄSSOR

TISDAGAR Mässa i S:t Johannes kyrka 08.15 ONSDAGAR Mässa i Värnamo kyrka 18.00 TORSDAGAR Mässa i S:t Johannes kyrka 18.30 SÖNDAGAR Mässa i S:t Johannes kyrka 10.00 Högmässa i Värnamo kyrka 11.00 Sänds även digitalt. Mässa i Fryele 16.00 Gudstjänst i Värnamo kyrka 18.00

KONSERTER 5 december 18.00 Advents- och julkonsert i Värnamo kyrka med Jönköpings Kammarkör under ledninga av Annika Sjöstrand. 16 december kl 18 och 19.30 Sjung in julen i Väranmo kyrka med Kulturskolans kammarorkester och församlingens körer. Biljetter hämtas i Rättvist butik o café från 1 dec. Fredag 17 december 19.30. Julkonsert i Nydala klosterkyrka med Värnamo Kammarkör under ledning av Marianne Gärdesmed. TRETTONDAGSGUDSTJÄNST 6 januari kl 16.00 Psalmer i juletid i Nydala klosterkyrka. Trettonsdagsgudstjänst där vi sjunger julens härliga psalmer tillsammans.

LUNCHMUSIK i Värnamo kyrka onsdagar kl 12.05 Lunchmusiken startar säsongen den 26 januari och då får vi lyssna till violonkonsert med Emma Amrén. Nästa tillfälle är den 16 februari och sedan jämna veckor i vår. Mer om programmet i nästa paxat.

PÅ GÅNG 15

MÖTESPLATSER MÅNDAGAR Klockan 14.00 möts vi på Prostgårdens parkering för en promenad. Vi går en runda i alla väder. Den som önskar tar med eget fika.

FÖRDJUPNING/ SAMTAL SAMTALSGRUPP I FRYELE Söndagar jämna veckor, efter mässan i Fryele kyrka möts vi till samtal utifrån boken "Finna bönen som redan finns". Se mer info sid. 16

ONSDAGAR Öppet hus i S:t Johannes kyrka kl 14.00 (jämna onsdagar i vår) med start 9/2. Gemenskap och olika programinslag. Det finns möjlighet att köpa fika till självkostnadspris.

98,1 Mhz

FREDAGAR Mötesplats Fryele i Fryele församlingshem kl 10. Vi träffas och trivs tillsammans. Det finns fika till självkostnadspris. Vi rundar av runt kl 12.

Måndag 19.00 Bibeltimman Inspelning av Håkan Sunnliden, bibelförklaring.

NÄRRADION Varje vardag 06.15, 07.15, 08.15 Morgonandakt. Från Värnamo Kristna Samarbetsråd (VKS).

KÖRER JOHANNESKÖREN S:t Johannes kyrka Tisdagar kl 18.00-19.45 Körstart 11/1 NU KÖR VI Värnamo församlingshem Onsdagar jämna v. kl 18.00-19.00 Körstart 12/1

BARN & UNGDOM S:T JOHANNES KYRKA KYRKIS startar 24/1 AFTER SCHOOL startar 25/1 AMASING startar 18/1 TRYGGA RÄKAN anmälan start v. 8 VÄRNAMO FÖRSAMLINGSHEM

VÄRNAMO KYRKOKÖR i Värnamo församlingshem Torsdagarkl 18-19.30 Körstart 20/1

LUX startar 20/1

FRYELE FÖRSAMLINGSHEM AFTER SCHOOL startar 12/1

Onsdag 09.00-10.00 Högmässa från Värnamo kyrka. Repris från söndagen. Fredag 06.30, 07.30, 08.30, 20.15 Berättelsen. L ördag 18.00 Helgen är här. Söndag 17.00-18.00 Högmässa från Värnamo kyrka.

SÅNGGLÄDJE (f.d Torsdagskören) i Värnamo församlingshem Vi träffas varannan torsdag, från och med i vår, kl 14.00-15.30 Körstart 20/1

KONFAGRUPPEN start 20/1 TISDAGSGRUPPEN startar 11/1

Tisdag 07.30 Helgen är här. Repris från lördagen.

På pastoratets hemsida hittar du mer information våra verksmheter

Förändringar kan uppstå i kalendariet! Gilla oss på Facebook, följ oss på Instagram eller håll utkik på svenskakyrkan.se/varnamo för uppdaterad information.

16 16 ÖPPETTIDER ÖPPETTIDER

ÖPPETTIDER EXPEDITIONEN Välkommen att besöka oss. Du når oss även på telefon under dessa tider. Måndag 10-12 Tisdag 10-12 Onsdag Stängt Torsdag 10-12 Fredag 10-12

INNA BÖNEN?

ED AT T F VILL DU VARA M

I gemensamma samtal försöker vi finna ”det som redan finns”!

Telefon: 0370-30 04 00 Kontaktuppgifter till enskilda anställda finns på vår hemsida svenskakyrkan.se/varnamo. Eller ring växeln, så kopplar vi dig. Vi svarar även på kyrkogårdsärenden. Det går också bra att maila till oss: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se

NYA ÖPPETTIDER RÄTTVIST BUTIK, CAFÉ O SECOND HAND

VÄLKOMMEN TILL FRYELE FÖRSAMLINGSHEM! Vi ses efter mässan, söndagar kl 17 ojämna veckor. I samtalet utgår vi från Martin Modéus bok ”Finna bönen som redan finns”. Vi är ett gäng som har träffats några gånger, men det går fint att komma med i gruppen även om man inte varit med tidigare eftersom boken har fristående kapitel. Frågor och intresseanmälan till Ritha Gavelli, präst tel. 0370-30 04 23.

Butik, café o second hand, Storgatan 41

Tisdag-Fredag 11-17 Vi har julstängt 23 dec-10 jan Välkommen att handla fikabröd och julklappar inför julen!

Vi skulle gärna utöka våra öppettider i butiken ytterligare och önskar därför fler ideella medarbetare. Om du tycker att det skulle vara en uppgift för dig, så är du varmt välkommen att höra av dig till Anna Bertilsson 0370–300 422 eller Sara Gyllensten 0370–300 416. Du kan göra skillnad!

Vill du ha någon att prata med? I Svenska kyrkan finns utbildad personal som erbjuder samtalsstöd. Oavsett tro eller livsåskådning är du välkommen till enskilda samtal. Det kan gälla svårigheter som berör; relationer, tro, kris, livsfrågor, förlust av någon som stått dig nära, eller om du bara behöver någon att prata med. Vi för inga journaler, vi har tystnadsplikt och samtalen är kostnadsfria. Välkommen att höra av dig till expeditionen 0370-30 04 00 och boka tid, eller hör av dig till någon av våra diakoner eller präster. Se kontakt www.svenskakyrkan.se/varnamo

PSALM 117 17

Och därför lyser än för oss hans stjärnas underbara bloss När Jesusbarnet låg en gång på krubbans halm, vid änglarssång, då tände Gud i himlens hus den första julens stora ljus Nu tänder vi i granen snart små ljus som skiner varmt och klart. Och alla barnen tänker då på barnet där i stallets vrå Han växte upp och blev en man, så god och vis, så stark och sann som ingenförr på jorden var och ingen sedan varit har. Och därför lyser än för oss hans stjärnas underbara bloss. Var gång vi följer glatt hans ord det lyser bättre för vår jord. Välkommen hit i jul igen du som är barnens bäste vän. Vi vet du hör var bön vi ber. Kom, lär oss likna dig alltmer. Sv.Ps 117 Text: J. Oterdahl (1909) Musik: M. Luther (1539)

18 SOLEN HAR GÅTT UPP

Solen har gått upp "I´m a poor lonesome cowboy, and a long way from home." Så sjunger Lucky Luke i slutet av varje äventyr när han rider mot solnedgången. Trots alla sina bedrifter och att han är snabbare än sin egen skugga, så slutar det alltid med att han ensam rider mot solnedgången. Jag vill berätta om en annan hjälte. En som är raka motsatsen till Lucky Luke. TEXT Anders Hallberg, präst En som istället för att rida ensam mot solnedgången går mot soluppgången för att möta sin familj och förenas med sin släkt. När Bibeln berättar så handlar det om Jakob, men kyrkan har sedan länge förstått att det egentligen är en berättelse om varje människa som längtar efter Guds rike. Bibelberättelsen finns i första Mosebokens 32:a kapitel. Historien är så att Isak (patriarken Abrahams son) har två söner, Esau och Jakob. Enligt traditionen skall den äldste sonen föra släkten vidare och för det skall han få sin faders välsignelse. Men när det blir dags för den gamle och blinde Isak att överföra välsignelsen till Esau så klär Jakob ut sig till Esau och lurar sin far och får så välsignelsen som Esau skulle fått. När Esau får reda på detta så vill han döda sin bror. Jakob flyr bort till främmande land. Där bildar han familj och det går honom väl, men han längtar hem. Han vill försonas med sin bror. Detta är varje människas situation som lever långt i från Gud men som längtar efter att komma ”hem”. Vi skall särskilt titta på det som sker i det 32:a kapitlet och det

som brukar kallas för Jakobs brottningskamp med Gud. På vägen hem kommer Jakob och hela hans följe till gränsfloden Jabbok. Vi läser att Jakob steg upp på natten och tog sina hustrur och sina elva söner och förde dem över floden tillsammans med allt han ägde. Att det är natt är en bild för hur vi har det här i världen. Vi saknar det ljus som kan vägleda oss. Det är det som de erfarna vägledarna brukar kalla för själens dunkla natt. Floden är det som skiljer Guds rike från människans rike. Jakob förde nu allt han ägde över till andra sidan floden. Så måste också var och en av oss göra som vill gå in i Guds rike för att försonas med Gud. Allt skall fram. Inget kan döljas eller hållas undan för Gud. Guds rike kan inte gälla för enbart några områden i livet. Det gäller hela livet. Allt måste fram inför Gud ”Och Jakob blev ensam kvar” – Inför Gud står vi ensamma. Ingen annan människa kan tro åt oss. Ingen annan människas liv kan räknas som merit åt oss. Då brottades en man med honom ända tills ”morgonrodnaden” kom. Det framgår senare att det är just Gud som Jakob brottas med. Det är en bild av vår kamp med Gud när Gud möter oss i sin heliga lag. Vi kämpar tills ”morgonrodnaden” kommer.

Det är en bild för Kristus som kommer med sitt evangelium. Soluppgången som kommer med hopp och framtidstro. I berättelsen förstår vi att Gud inte kan besegra Jakob (människan) med sin heliga lag, och vice versa så kan inte Guds lag besegra människan. Om inte Gud griper in så kommer människan aldrig att ge upp sina försök att ta sig in i Guds rike i egen kraft. Att Gud slår Jakob på höften illustrerar detta hur Gud måste bevisa för oss att vi inte kan stå på egna ben. Vår egen rättfärdighet tar oss inte in i Guds rike. Gud måste bevisa för oss att vi är ”syndare”, för annars slutar vi aldrig försöka förtjäna vårt tillträde till Guds rike. ”Släpp mig”, säger Gud, "ty morgonrodnaden har gått upp" det vill säga Kristus har kommit med förlåtelse och försoning. Men Jakob är ännu inte redo att släppa taget. Då frågar Gud om hans namn, och han svarar ”Jakob”. Namnet Jakob betyder bedragare. Först när Gud har fått människan att inse denna sanning om sig själv, då välsignar Gud honom och ger honom ett annat namn ”Israel”, ”ty du har kämpat med Gud och människor och

vunnit seger”. Vilken seger var det? Var han snabbare än sin egen skugga? Lyckades han ändå besegra Gud? Nej, men han erkände sitt behov av en frälsare, för själv visste han att han var en bedragare. Nu kallade Jakob platsen för Penuel (Guds ansikte) för han tänkte ”jag har sett Gud ansikte mot ansikte” och när han kommit förbi Penuel såg han solen gå upp. Samma soluppgång får vi se när vi likt Jakob tar fram ALLT inför Guds ansikte och i kampen med att hålla Guds lag inser att vi är bedragare och inte kan stå på våra egna ben inför Gud. Då viker själens dunkla natt och vi ser klart det som vi inte kunde se i vårt mörker. Då är vägen öppen för försoning och upprättelse med alla människor. När vi av nåd tar emot Guds seger som vanns på korset av Kristus, när vi i Kristi ansikte ser Guds ansikte, då kan vi gå mot soluppgången för att leva försonade i Guds rike. Släpp mig, säger GUD, morgonrodnaden har kommit – Kristus har kommit med seger till alla som inser sitt behov att nåd.

20 MARIAKYRKAN

Vad händer med Mariakyrkan? Kyrkorådet,församlingens styrelse, har bett Kyrkofullmäktige, pastoratets högsta organ, att ta beslut om att avyttra Mariakyrkan till Katolska kyrkan.

Vi har under många år funderat över vår ekonomi och vilka byggnader som vi behöver framöver för att utföra vårt uppdrag. Vi har länge vetat att vi på sikt måste minska vårt fastighetsinnehav. Ett problem som vi stått inför har varit vad man skall göra med en kyrka som man inte kan ha kvar. Det är ju inte vilken byggnad som helst. När katolska kyrkan visade intresse för att vilja köpa Mariakyrkan tog kyrkorådet beslutet att be Kyrkofullmäktige inleda en försäljning. Kyrkofullmäktige valde att bordlägga beslutet till efter nyår. Det visade sig att det beslutet var felaktigt, eftersom man bara kan bordlägga till nästa möte. Beslutet har därför blivit överklagat. Just nu väntar vi in det nya kyrkofullmäktige som tillträder efter nyår. Därför står allting stilla just nu. I dagsläget har vi valt att inte starta upp verksamheterna i Mariakyrkan efter pandemin eftersom vi inte riktigt vet vilken väg vi skall ta. Det är en känslomässigt jobbig tid för de som brukar vara aktiva i Mariakyrkan och många känner att de inte varit delaktiga i beslutet eftersom man inte kunnat träffas under pandemin. Vi hoppas att vi snart kan få klarhet i hur vi kan gå vidare och att det blir det som är bästa för alla på lång sikt.

Lennart Persson, Kyrkorådets ordförande

Så kan du bidra! I adventstid kommer vi att genomföra en brödförsäljning via facebook. Då har du möjligthet att köpa goda julkakor och annat gott. Alla pengar som kommer in går oavkortat till årets julinsamlng. Har du inte facebook men gärna vill köpa något, så är du välkommen att höra av dig till oss. Du kan också bidra genom att baka kakor till försäljningen. Kontakta Madelén Johansson tel. 0370-300403, så får du mer information. Alla bidrag är välkomna! /Internationella gruppen

10 EN SKJUTS I RÄTT RIKTNING BRYTEN ENTRADITION TRADITION!11 21 BRYT

BRYT EN TRADITION! Act Svenska kyrkans Julinsamling 2021 Vi lever alla under samma himmel och har samma rättigheter. Men beroende på var vi föds, eller vilket kön vi har, ser verkligheten olika ut. Mellan första advent och trettondedag jul pågår Act Svenska kyrkans julinsamling - för allas rätt till ett värdigt liv. Tillsammans kan vi bryta skadliga traditioner som tvångsäktenskap, könsstympning och våld mot flickor.

TRADITIONER OCH VÅLD Könsrelaterat våld är ett strukturellt problem vars orsaker är mångbottnade, men djupt rotade åsikter och normer kring kvinnors och flickors roll i samhället är ett av grundproblemen. Våldet förkommer i alla länder, inom alla religioner och i alla samhällsklasser. Den globala ekonomiska krisen i coronapandemins spår har skapat allt större påfrestningar på samhällen och individer. Ekonomisk stress kopplad till patriarkala strukturer är starkt

bidragande orsaker till att våldet mot kvinnor och flickor ökat lavinartat under de det senaste året. RELIGIÖSA AKTÖRER HAR ETT SÄRSKILT ANSVAR Religiösa aktörer har ett särskilt ansvar I många länder har människor större förtroende för religiösa ledare än för politiker och myndigheter. Därför är det avgörande att religiösa företrädare tar avstånd från orättvisa normer, värderingar och traditioner. Act Svenska kyrkan har en unik möjlighet att samarbeta med andra religiösa aktörer och förändra förtryckande strukturer, oavsett om de finns inom kyrkan eller i övriga delar av samhälle Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och tusentals frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan för mer rättvisa samhällen, där flickor och kvinnor kan göra sina egna val i livet. Tillsammans kan vi göra skillnad. Din gåva gör det möjligt!

VAR M ED I K A MPEN FÖR AL L A FLIC RÄT T T KORS IL LIV. SW L ET T VÄRDI GT ISHA D IN GÅV JULINS A TILL AMLIN GEN 900 12 23!

FOTO JESPER WAHLSTRÖM /IKON

Traditioner är invanda seder och bruk, språk och värderingar som förs vidare från generation till generation. De skapar ofta en trygg ram runt våra liv, vilket blir extra tydligt i samband med advent, jul och lucia. Men det finns också traditioner som är skadliga. Varje dag gifts fler än 30 000 flickor bort och fler än 10 000 flickor könsstympas. Var tredje flicka utsätts för våld under sitt liv – bara för att hon är flicka. Dessa traditioner måste brytas!

22 SJUNG

Kom med och

SJUNG Är du man och har gått och tänkt att du skulle vilja sjunga lite mer? Du kanske har sjungit förut? Eller så har du aldrig fått tillfälle? NU finns tillfället! Kom och testa att sjunga tillsammans med Värnamo kyrkokörs ledare Anette Svensson och körens manliga sångare några lördagar i januari – februari. Får du mersmak är du välkommen att hänga på i Kyrkokören och vara med på konserten med folkmusikgruppen Jaerv – 5 fantastiskt duktiga musiker med ett otroligt sväng.

22 januari 10-12 i församlingshemmet: Testa att sjunga tillsammans med andra intresserade och kyrkokörens ledare Anette Svensson. Fika såklart. 5 februari 10-12 i församlingshemmet: Vi fortsätter att sjunga tillsammans, och nu är också kyrkokörens manliga sångare med. Fika även denna gång. Om du får mersmak: Kyrkokören övar på torsdagar kl. 18 i församlingshemmet. 26 februari: Heldag och konsert med folkmusikgruppen Jaerv.

VI SKAPAR JULSTÄMNING TILLSAMMANS

12 december i S:t Johannes kyrka Skaparverkstad och lussefika kl 14.00-16.00 Det finns juliga skapande aktiviteter för barn och vuxna. Lotteriförsäljning till förmån för ACT:s julinsamling. Eftermiddagen avslutas med Ljusgudstjänst i kyrkan kl 16.00

KNUTSFEST

12 januari i Fryele kyrka kl 16.30 Enkel gudstjänst i kyrkan där After school medverkar. Efteråt blir det risgrynsgröt och dans kring granen i församlingshemmet. En bra avslutning på julen.

ATT SE LJUSET 23

Att se ljuset Ljuset strålade i begynnelsen vid Jesu födelse, i mörkret och mitt i tiden. I vår tid, vår natt, mitt i livet. TEXT KJELL NILSSON, PRÄST

Kan vi se ljuset? Men visst märker vi när det blir ljusare, i sinne, tanke och tillvaro. Solen gör ju att vi över huvud taget har möjlighet att se allt som är skapat och som finns till. Hjärnan fungerar så att vi kan uppfatta det. Ögat gör också att vi kan se på nytt och ta emot, samtidigt som ögat är själens lykta, som visar hur det står till där i det inre. Ljuset lyser ju upp det som är mörkt, fördolt och oklart. Plötsligt kändes dagen och tillvaron mycket ljusare. Det fanns trots allt anledning till tro, hopp och kärlek. Det gäller även om graden och valören av mörker kan se så olika ut för oss, hur vi har det eller fått det i livet. Men så kom från ena stunden till den andra, in i det inre mörka rummet, en liten strimma av ljus genom en glipa. När vi själva inte klarar, förmår eller av olika anledningar inte orkar mer, ska vi veta att det trots allt finns någon där. Någon vi får kalla vid namn Jesus Kristus, som delar vår ensamhet, vanmakt och belägenhet. Hur vi än har det, hur än livet faller och ter sig. Precis lika naturligt och självklart som du kan be en medmänniska om hjälp är det att få be till Jesus Kristus om hjälp. Det behöver vi alla då och då i livet. För det är vid insikten av vår egen otillräcklighet och vår egen ofullkomlighet, som räddningen och befrielsen är oss som närmast.

Under pandemin förmörkades tillvaron för många av oss på olika sätt. Allt blev reglerat, ensammare och livet kändes helt enkelt en smula tråkigare. Nu ser det ljusare ut, eller hur? Lite som att bli pånyttfödd av vardagens enkla ting och sammanhang, nu när livet får mer plats och regleringar är borttagna. Kanske märkte vi under pandemin att det ligger ett värde i att avstå något för egen del och istället göra något för någon annan som vi ser behöver vår hjälp. Därför har fasteoch abstinenstiden sin givna plats i det kristna livet. Vi får avstå för att förbereda oss för något större, det nya livet med Kristus. Nu stundar åter tiden på året för Lilla fastan, adventstiden. Den följs av den högtidliga jultiden, nyår och Epifania, trettondag jul. En intensiv tid av traditioner. En tid då vi på vårt halvklot har all anledning att lysa upp, värma upp, bjuda in och dela med oss. Vi förbereder oss för tiden då Gud kommer till oss. Ljuset strålade vid Jesu födelse. Nu kommer detta ljus till oss i vår tid, i vår natt, och lyser upp vårt mörker Poängen med kristen tro, är att den inte i första hand beror på var och en av oss. För att det åter ska kunna bli ljus i livet är vi inte utlämnade åt oss själva. Vårt ljus i livet beror på Jesus Kristus som säger: "Jag är världens ljus". Det löfte om ljus som vi en gång fick ta emot genom vårt heliga Kristusdop.

24 KORSORD

1. Vad heter dikten av Viktor Rydberg (bilden) som börjar "Gläns över sjö och strand…"? 2. Vem har gjort den mest kända tonsättningen? TEORETISK

PLATSER FÖR VÅRD

SLOTT I KÖPENHAMN

LÖVTRÄD

DALKARL

BEDÖMA

VANFÖRESTÄLLNINGARNA

SLAGIT DANK

FATTIGKVARTER SVALA & ANROPA BAKVERK

REPUBLIK

STÄNGDE

DRYCK

DISTRAHERAD

TUNNA DE BODDE I NORR

RESA FÖR NYVALD KUNG LITEN METALLSTÅNG TAR OSS UT PÅ NÄTET

PRYDNADSVÄXT

FÖRÅNGAD

SLASK

KÄNT GLASBRUK

BÅL

KONSTFORM

IVER OCH BAKSLAG

MYNTEN

RIKTIGT DÅLIG

MAKA

KAN MAN SE TIDEN

GÖR GÖK

FÖRDEL

MEST ILLVILLIGE

I PANNA INTE BÅDA

DOFTERNA MISSTÄNKER

SATT TILL HÄST

MOTORCYKEL

MEST ANGELÄGEN

FÖRRÅDSFÖRMAN

DE LIDER AV CELIAKI

ÅKA OCH HOT

LUGN

FÖRMANAT

RIKTNING

TAR EMOT TURISTER

OND

TRÄNA

IGENKAN KÄNNINGSCROUPIER TECKNET

SNARA

BENÄMNING

STRÖM

DÄGGDJUR

HONA

NEON

BÖRJAT SKYMMA

KOFFERT

MUSIKAL AV LLOYD WEBBER OCH RICE

SÖNDER HUVUDSTAD BENDEL

UTSLAGET TILLFÖRLITLIGA MOT ELD

STICKS

SKREV SNORRE STURLASSON

KRÖP

TRENCHCOATEN

REST

GAMLA MÅTT

LUKTAT ILLA SAMMANDRAGNING I MELLANGÄRDET

TING

GENA

ANARKI

VÅGSPEL

BLEV AV MED

FÖRFÖLJER VÄLVÅRDAT

LILJEVÄXT

KÄNNA IGEN

VARUMÄRKENA

PROFET PÅ KUNG DAVIDS TID

STICKS

STUVNING

DIKT

HANDLAT

VALUTA

FYRA I ROM SLITA

AVSLÖJADE GUILLOU

SAGOVÄSEN

KAN MAN VÄLJA FRÅN

NEDSMORDA

LUKTAR ILLA

LÖVTRÄD

KADAVER GICK I GRUNT VATTEN

DANSFORM

DEN LÄNGRE FÖRFLYTTNINGEN MED TÅG, BIL ELLER FLYG

Korsordskonstruktion: Lars-Göran Ståhl

Skicka in ditt svar och adress senast 11 januari till e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se eller på vykort till Svenska kyrkan, Box 624, 331 26 Värnamo Rätta svaret i förra numrets korsordstävling var: Akacia, Sykomor, Ceder, Fikonträd

Bild: J. Wolf, Leipzig

Tre vinnare har vi dragit: Gun Nilsson, Leif Engquist och Åsa Edenvärn. Stort grattis till er! Presentkort som gäller i Rättvist butik o café kommer på posten.

THUJAHÄCKARNA2525

Tujahäckarna på Norra kyrkogården TEXT & FOTO Tobias Munkholm, kyrkogårdschef Vi får ofta beröm för de fina tujahäckarna det är vi tacksamma för! Det ligger en hel del arbete bakom som man kanske inte tänker på och då är det extra roligt att få beröm. På Norra kyrkogården finns det en hel del häckar och just av thuja har vi cirka 1,4 kilometer.

För att få en fin häck gäller det att man för det första har en bra sort, det är stor skillnad på växtsätt mellan olika sorter. Vi använder oss av Thuja occidentalis ’Brabant’, den är lämplig till en klippt häck. Det gäller även att häcken får näring och vatten. Eftersom häckarna går emellan gravraderna hämtar det mycket näring från jorden som vi lägger i gravrabatterna. Det är på gott och ont, visserligen mår häcken bra av det men blommorna som planteras på gravplatserna får det lite tufft med konkurrensen från rötterna. När vi gräver upp blommorna på hösten är det en ordentlig ”rotmatta” i planteringarna

och det är ett hårt arbete att hugga sig ned i jorden med spaden. Att hålla ogräsfritt i häckbäddarna är också en förutsättning för att lyckas. Häckarna på kyrkogården har alltid god vattentillgång eftersom vi har automatisk bevattning.

gör även att häcken klarar större snömängder bättre. Man får aldrig klippa in en tujahäck för hårt. Den kan nämligen inte bryta på nytt från bruna grenar, man måste alltid ha gröna skott innanför snittet.

För några år sedan, en tidig vår, fick vi stora problem med våra tujahäckar. Det var fortfarande tjäle i marken och den starka vårsolen sken för fullt. Det som hände var att tujorna inte kunde suga upp det vatten som behövdes och Hur man klipper häcken är också massor av plantor torkade och blev viktigt. Det bästa är att klippa den två helt bruna. Vi ersatte 1200 plantor gånger om året. En sak som man bör hösten efter. Det skulle gå att skydda tänka på är att sidorna på häcken lutar mot den starka vårsolen genom att svagt inåt så att häcken är bredare i täcka över häckarna med duk men det nederkanten och smalare i överkanten. ser inte så trevligt ut på en kyrkogård. Det gör att solljuset kommer åt bättre och på så vis blir häcken tät hela vägen Välkommen till kyrkogården och njut ned mot marken. Pyramidformen av den gröna oasen!

26 KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR

KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN INFORMERAR TEXT OCH FOTO Jenny Arvidsson

I Värnamo pastorat finns fyra kyrkogårdar – Nydala i klostermiljö, Fryele mitt i en levande by, Värnamo Södra intill Apladalen och Värnamo Norra vid Prostsjön. Ta dig gärna tid att besöka någon av kyrkogårdarna som du inte brukar åka till.

Tack för alla fina kommenta rer vi får! Vi jobba r hela tiden på att bli ännu bättre!

TEXTIFYLLNING Om färgen i texten har bleknat på gravstenen kan kyrkogårdsförvaltningen hjälpa till i med ifyllnig under vinterhalvåret. Ifyllning med bladguld kostar strax under 50 kronor per tecken och ifyllning med annan färg kostar under 30 kronor per tecken. I kostnaden ingår självklart både färg och arbete. Hör gärna av dig för offert! GRAVSTENSTVÄTT I gravskötselavtalet ingår bland annat tvätt av gravstenen. Nu erbjuder vi alla som inte har något skötselavtal denna tjänst under en begränsad period. Om stenen är normalsmutsad rengör vi den med högtryckstvätt mot en kostnad av 150 kronor. Men om stenen är hårdare smutsad med till exempel påväxt av lavar, kan den behöva mer omfattande rengöring. Vi lämnar då en offert på arbetet innan vi utför det. Anmäl senast 31 mars om du vill att vi ska tvätta din sten. GRAVLYKTOR Sätt gärna namn på gravlyktan så att vi vet var den hör hemma. Under sommaren brukar vi flytta bort kvarlämnade lyktor från askgravplatsen för att alla blommor ska få plats och ibland hittar vi lyktor på oväntade ställen. Då är det bra om den gravsattes namn och årtal står någonstans på lyktan. BIL PÅ KYRKOGÅRDEN? Eftersom allt fler väljer att köra in med bil på Värnamo Norra kyrkogård har vi satt upp en förbudsskylt. Detta beror på att vi upplever situationer som är farliga både för oss i personalen och för besökare på kyrkogården. Vi ser att en del ändå kör in där förbudsskylten sitter och ibland är hastigheten farligt hög. Om du måste ta dig fram med bil ber vi dig att följa skyltningen, det finns alternativa vägar, samt att du håller en mycket låg hastighet.

Vid infarten till Värnamo Norra kyrkogård har vi satt upp en förbudsskylt som gäller för alla utom kyrkogårdens arbetsfordon. Om du måste ha bil med dig in på kyrkogården ber vi dig att följa skyltningen om alternativ väg samt hålla en mycket låg hastighet. För allas säkerhet.

EXPEDITIONEN HAR ÖPPET Måndag 10-12 Tisdag 10-12 Onsdag Stängt Torsdag 10-12 Fredag 10-12 Kyrkogatan 17, Församlingshemmet Telefon: 0370-30 04 00 e-post: varnamo.pastorat@svenskakyrkan.se

Var tog korsordet vägen? I detta nummer har det flyttat till sidan 24

9 Sjung en sång för någon som du tycker om.

13 Skicka ett brev eller kort till någon som är ensam.

8 Fråga någon hur den mår.

14 Låt någon gå före i kön på affären.

12 Tänd tredje ljuset och be en bön

10 Hitta en positiv nyhet.

7 Le mot en främling.

6 Hjälp någon med att skotta snö eller kratta löv.

4 Sortera ut någon som du kan ge vidare.

3 Laga mat till någon.

5 Tänd andra ljuset och sjung en sång.

2 Säg tack till någon.

1 Testa brandvarnaren.

11 Lukta på dina favoritkryddor.

Tillsammans gör vi december till en nära och varm upplevelse

Välkommen till en annorlunda adventskalender

20 Tänd fjärde ljuset och läs en dikt.

23 Skänk pengar till en julinsamling, exempelvis Act Svenska kyrkan. Swish: 900 12 23

24 JULAFTON: Välkomna julens mirakel som ett barn.

22 Tipsa en vän om en bra jullåt.

21 Skriv en uppmuntrande, vänskaplig, eller kärleksfull kommentar på nätet.

19 Fråga vad någon annan är tacksam över.

18 Överraska någon med en godsak.

16 Ta en promenad med någon som du inte brukar gå ut med.

17 Lämna en bok någonstans med lappen ”Varsågod”.

15 Plocka upp och släng något skräp du ser