18 VAR INTE RÄDD MARIA
Var inte rädd Maria! Det är så ängeln Gabriel hälsar Maria när ängeln berättar att den unga fattiga och ogifta tonårsflickan Maria skall bli gravid med Guds son. Att hon skall bli mor till Gud själv, och att hon skall ge honom namnet Jesus. Vi kan bara ana oss till vad Maria är rädd för, men samtidigt är det inget unikt i ängelns hälsning. Orden ”var inte rädd” eller dess synonym ”frukta inte” förkommer mer än 400 gånger i Bibeln. Om man travesterar det gamla talesättet att ”vad hjärtat är fullt av talar munnen”, så får vi säga att Guds hjärta är fullt av hjälp och tröst till oss människor. När Luther skriver sin stora katekes på 1500 talet och vill beskriva Gud (och avgudar) så är det just detta som kännetecknar Gud. Luther skriver ”Vad betyder detta att ha en Gud eller vad är en Gud? Svar: En Gud kallas det, som man väntar sig allt gott av och som man i all nöd tager sin tillflykt till.”
Vetenskapen och den fria tanken spelar stor roll. Gud blir den man söker genom vetenskap och det man fruktar är okunskap och ”dumhet”. Människan tror att hon kan utforska Guds alla hemligheter. Värnamo kyrka är från den här tiden. Småkyrkorna i Värnamo, Mariakyrkan och S:t Johanneskyrkan är från en annan tid. De är byggda på 1900 talet då rädsla för ensamhet och att sakna gemenskap präglar kyrkobyggnaderna. De är mindre och fokus är mer på gemenskapen än tidigare. Ofta är samlingssalen byggd i anslutning till kyrkorummet. Kyrkkaffet har blivit ett nytt ”sakrament”.
Människor har i alla tider sökt hjälp och tröst från Gud, men det som de har varit rädda för har inte varit detsamma i alla tider. Vi kan se det på kyrkobyggnaderna i vårt eget land. Kyrkobyggnaderna visar på den tidens Gudsbild. De visar därigenom också på vad man var rädd för.
På 2000 talet byggs inte många kyrkor i vårt land. Om man var rädd för att vara ensam i en tidigare generation så är nutidens rädsla närmast att behöva följa andra, att vara bunden och inte fri. Många söker Gud i naturen eller på andra platser, men helst ensam. Rädslan att behöva ändra på sig för att passa in är ibland mycket påtaglig. Min tro är min och bara min.
Om jag får förenkla så kan man säga att de äldsta kyrkorna i vårt land är från medeltiden. Nydala kyrka är en sådan, men också Dannäs och Vittaryd med flera. Våra medeltida kyrkor är ofta små och mörka men med tjocka väggar. Det är som om man i kyrkan söker skydd för krig, sjukdom, svält med mera. De medeltida kyrkobyggnaderna visar på en Gud som man söker skydd hos. Psalm 237 i psalmboken påminner om denna syn. Psalmen skrevs på 1500 talet av Luther och där står ”Vår Gud är oss en väldig borg … på Honom i all nöd och sorg, vårt hopp vi vilje bygga.”
Oftast tänker vi att våra kyrkobyggnader berättar vilken gudsbild som var mest aktuell vid tillfället. Men Luther hjälper oss förstå sambandet just mellan den Gud vi söker och det vi saknar eller är rädda för. Luther själv, som levde på 1500-talet – han var rädd för att Gud som vet allt och ser allt skulle döma honom som han förtjänade. Hans liv och mycket av den efterföljande lutherdomen präglades av frågan: ”Hur hittar jag en nådig Gud?” Kanske hämtade han inspiration ur Marias möte med ängeln. Maria fick höra orden ”Var inte rädd, du har funnit nåd hos Gud.”
1700- och 1800-talen har ett annat ideal när det gäller kyrkobyggnader. Det är ofta högt i tak, stora fönster och vitmålat. Nu har man rensat bort gammal ”vidskepelse”. Det är en tid som präglas av det som brukar kallas för upplysningstiden.
Hälsningen ”var inte rädd”, eller synonymen att ”frukta inte” finns fler än 400 gånger i bibeln. Det är verkligen något som Gud vill att vi människor skall veta. Många olika människor i olika livssituationer får höras samma sak från Gud: Var inte rädd,
