ANDRUM Aktuellt från församlingarna i Törnsfall, Hallingeberg-Blackstad, Västervik, Hjorted, Gladhammar-Västrum och Misterhult. NUMMER 3 2022 Tema: KONFIRMATION Allt är som en stor fest! Tre konfirmander minns:
Fastighetsansvarig Annika Deltin, 0490-842 97 Administrativt ansvarig Lena Augustinsson, 0490-842 60
För det är ju faktiskt så att även vi vuxna behöver få höra orden, Du är viktig, genom hela livet.
UR INNEHÅLLET 4 Konfirmationsledare Michelle 6 Många anledningar att bli konfirmand 8 Betraktelse 12 Act Svenska kyrkan 16 Åldrig järnljusstake hittad i Hallingeberg kyrka 18 Tre konfirmander minns 20 Historia 22 FN-dagen Kyrkoherde och ansvarig utgivare Matilda Helg, 0490-842 61 Kontakt Södra Tjusts
Vi avslutar varje konfirmationsgrupp med en konfirmationsgudstjänst. Det är en hejdundrande fest med ballonger, skratt, glädjeskutt, predikan av alla kloka konfirmander och vemod över resan som snart tar slut. Varje gång slås jag av hur många släktingar som efteråt berättar hur fantastiskt de tycker att det var och hur positivt annorlunda det är från när de själva var konfirmander.
sodratjust.andrum@svenskakyrkan.seMailasodra.tjusts.pastorat@svenskakyrkan.se0490-842593Hospitalsgatanpastorat,14,33Västervik00redaktionenförAndrum:
Ordet konfirmation betyder bekräfta. I kyrkans historia har konfirmation handlat om att bekräfta sitt dop. Det gör det än idag, men personligen så är en annan del av konfirmationen än viktigare för mig. Det är att vi bekräftar konfirmanden. Du och jag har ett uppdrag i att berätta för ungdomarna, så ofta vi kan, att de är oändligt värdefulla och älskade. Att de ska få vara helt och fullt sig själva. Det är därför du nu kan se i vårt pastorat, och hela Linköpings stift, tapetserat med orden ”Du är viktig”. Det är en del av den stora konfirmandsatsningen som görs nu i vårt stift. De senaste åren har allt fler valt att konfirmera sig i Södra Tjust trots pandemitider. Inför hösten hoppas vi såklart att få möta ännu fler ungdomar. Kanske känner du någon som blir nyfiken på att vara med i en grupp som följer gudsbilder i Mumintrollens spår ändå till Finland eller vill vara med i Skärgårdskonfan. Läs mer om våra olika satsningar längre fram i tidningen. Gemensamt för alla våra konfirmandalternativ är att du får tid att upptäcka en gemenskap och tid att fundera tillsammans med andra över livet.
Kanske sitter du nu som vuxen och läser det här med en längtan efter konfirmation. Hör av dig! Det är aldrig försent att konfirmeras.
präst Du är viktig. 2 INTRO
Kyrkogårdsförvaltningen 0490-842 sodratjust.kyrkogarden@svenskakyrkan.se06, Redaktör Lasse Ottosson Utgivning 4 nr/år. Upplaga 19.250 ex Omslagsfoto: Fredérick Lindström Produktion/design: Everday.se Tryck: Åtta.45 Tryckeri Kanske har du redan listat ut att temat för Andrum den här gången är konfirmation. Hoppas du tycker det är spännande och intressant att följa konfirmanderna och deras tankar om sin konfirmationstid i ord och bild.
Församlingsherdar Västervik: Anette Franzén, 0490-842 81 Törnsfall: Matilda Helg Gladhammar-Västrum: Eva-Lena Karlsson, 0490-842 98 Misterhult: Susanne Elssjö, 0490-842 74 Hjorted: Ulrika Robertsson, 0490-842 91 Hallingeberg-Blackstad: Anton Hultgren, 0490-842 63
■ Putte Hellberg,
Jag klurar på vad det är som kan ha förändrats. Är det gruppsykologins framsteg, att vi åker på fler läger eller massa nya lekar. Egentligen är det nog den stora nyfikenheten som hjälper oss att skapa minnen för livet. Vi är genuint nyfikna på vilka våra ungdomar är. Vad de oroar sig över, vad som får dem att skratta och vad som får dem att känna sig trygga.
Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu, att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du.
Psalm 890 av Ingemar Olsson
Du vet väl om att du är värdefull
Du passar in i själva skapelsen, det finns en uppgift just för dig. Men du är fri att göra vad du vill med den, säga ja eller nej.
Det finns alltför många som vill tala om att du bör vara si och så. Gud Fader själv han accepterar dig ändå och det kan du lita på.
3MELLAN HIMMEL OCH JORD
TEXT: Lasse Ottosson FOTO: Fredérick Lindström
Att välja att konfirmera sig var för Michelle helt naturligt då hon känt sig bekväm med kyrkan och den ungdomsverksamhet som kyrkan har. Hon beskriver miljön som kravlös och tillåtande. Här i konfirmand gruppen finns det rum för frågor och funderingar som man inte brukar prata om med föräldrar eller kompisarna i skolan. Michelle betonar att man inte behöver vara kristen eller ha varit med i kyrkans ungdomsverksamhet tidigare för att komma med i en konfagrupp. Hon får ofta frågor om konfirmation och varför hon valde att konfirmera sig. Hon kan då berätta om sin egen konfirmationstid och hur hon upplever kyrkan och det som berör den kristna tron. Det hon brukar lyfta fram är att man kan komma precis som man är, med sina frågor och vara med i gänget.
4 TEMA: KONFIRMATION
M
En eftermiddag, då sommaren tittade fram, hade jag stämt möte i prostträdgården, Västervik, med Michelle Werdin. Samtalet kretsade kring hur det var att ta steget från konfirmand till att vara ledare för en grupp konfirmander.
ichelle går i nionde klass och är uppvuxen på landet några mil utanför Västervik. Nyss var hon med på konfirmationsavslutning som ledare och börjar nu planera för att fortsätta sina studier i Kalmar. När Michelle ser tillbaka på tiden som konfirmand och ledare så är det bara positiva bilder som framträder. Restriktioner och pandemi har påverkat ungdomsgrupperna på olika sätt, berättar Michelle, men nu är det toppen att få träffas i stora gäng. Pastoratets palett av konfirmandsatsningar får många lovord av Michelle, och en trygg och bra ledarstab bidrar till detta. Du kan läsa mer om olika alternativ till konfa här i Andrum och på pastoratets hemsida.
Nu har Michelle tagit steget in i ledargänget. Hon trivs med ansvaret i sin grupp, att vara ett stöd och en hjälp för kompisar. Att ta steget från att ha varit konfirmand till att bli ledare för en grupp konfirmander var inte så stort som det kanske verkade, eftersom stödet från andra ledare varit bra.
Ledare på väg
Michelle Werdin
I Södra Tjusts pastorat tror vi på ett vi och ett tillsammansarbete. Därför skriver vi ordet Ledare på allas ledartröjor oavsett om vi är anställda eller ideella ledare. Våra grupper planeras också tillsammans, av både ideella och anställda ledare, för att öka känslan av gemenskap. Det behövs alltid fler ledare i vårt pastorat. Kanske blir du nyfiken och vill testa? Hoppas att du vill vara med och skapa minnen för livet. ”Man behöver inte vara kristen eller ha varit med kyrkans ungdomsverksamhet tidigare för att komma med i en konfagrupp.”
5TEMA: KONFIRMATION
Konfirmationsledare Michelle tillsammans med konfirmanderna Vera och Tilde.
Idag är hennes roll att vara ett stöd för kompisar, hålla andakt, fixa fika och vara en resurs. Allt detta trivs hon med. Konfirmandgrupperna på hemmaplan kommer hon inte att lämna. Vi ses, hälsar Michelle. ■ BLI LEDARE!
Vill du också vara med och sprida gemenskapen, värmen och glädjen från konfirmationen vidare?
Hon är också van att rycka in och ta tag i saker, och gillar att jobba i team. Hon känner sig trygg i rollen och vill gärna vara ett föredöme som respekterar andra människor.
Våra unga ledare gör skillnad, den erfarenheten gör vi hela tiden. Vad är din gåva? Fundera på vad du skulle vilja vara med och bidra med. Oavsett om du vill finnas med i konfirmandgrupper, barngrupper eller läger så får du en rolig och viktig utbildning. Den hjälper dig att vara en bra ledare och en förebild. I utbildningen åker du på läger som arrangeras av Linköpings stift och där träffar du ledare från andra församlingar.
Allt började med att Michelle bjöds in till en ledarträff för att prova på. Det var då hon kände att hon ville vara med som ledare. Sedan har hon gått ett antal ledarkurser och varit på läger som ordnats av Linköpings stift. De satsningar som Södra Tjusts pastorat och stiftet gör för ungdomar som vill bli ledare tycker hon är mycket bra. Det hjälper oss i ledarrollen och även inför framtida yrkesroller, säger Michelle. För Michelle är det viktigt med ledare i grupperna som förstår och kan samtala om aktuella problemställningar. En sådan ledare vill hon vara. Det händer ofta att hon får stötta kamrater som anförtror sig åt henne. Hon tror att det ofta hänger samman med att de är i samma ålder och förstår varandra bra.
Till de ungdomar som funderar på om de ska konfirmera sig eller inte så vill hon hälsa att det är bra att prata med en ledare eller någon som har konfirmerat sig nyligen. Är du beredd att testa så kom och var med!
MÅNGA ANLEDNINGAR att bli konfirmand! 6 TEMA: KONFIRMATION
FÅR JAG VARA MED OM JAG INTE TROR PÅ GUD?
D
Vanligtvis sker konfan under det läsår som du går i 8:an, eller det år då du fyller 14 eller 15. Om du går i 9:an eller är äldre så går det också bra att konfirmeras, antingen i den vanliga konfirmationsgruppen eller enskilt.
Det år du fyller 14 år får du en inbjudan till konfirmation. Du är välkommen vare sig du tror, tvivlar eller bara är nyfiken. Det vore jättekul att få lära känna dig. Allt är kostnadsfritt!
7TEMA: KONFIRMATION
Ja! Du får gärna vara med även om du inte tror på Gud. Vi blir aldrig färdiga med vad vi tror, tänker och tycker. Under konfatiden får du chansen att fundera och diskutera tillsammans med andra – just utifrån vad du tror.
et finns många anledningar att bli konfirmand! Tid att fundera. Kärlek? Vänskap? Svek? Förlåtelse? Gud? Jesus? Tro? Döden? Och vad är egentligen meningen med livet? När du är konfirmand finns möjlighet att prata om och fundera på sådant som vi kanske inte gör varje dag – liv och död, glädje och sorg, kärlek, rädsla och ensamhet. Vi har inga facit utan funderar tillsammans på en plats där alla är lika viktiga och älskade för den de är. Träffa nya kompisar... eller lära känna dem du tror att du redan känner på ett nytt sätt. Konfirmandtiden ger möjlighet att fundera tillsammans med andra. Och mitt i allt allvar så har vi kul. Skrattar, leker, käkar, ser på film, fikar, åker på läger, sjunger och av särskilt stöd är välkomna i våra ordinarie grupper men om behov finns av en egen grupp så vill vi möta det behovet. Välkommen! ■
”Det bästa med konfan var att vi lärde känna många nya personer och att det var roligare än vi trott!”
NÄR KAN JAG KONFIRMERAS?
Ottilia & Marcus, tidigare konfirmander i Södra Tjusts pastorat
TEXT: Putte Hellberg FOTO: Fredérick Lindström ILLUSTRATION: Malin Sjödén
Ungdomarspelar.ibehov
Må Guds goda Ande leda dig på alla dina vägar. ■
ed de orden sänder vi var och en som konfirmeras ut i världen. Det är fint att få vara med om och även om jag själv inte har konfirmandgrupper i min tjänst nuförtiden, så försöker jag alltid vara med på någon eller några konfirmationer varje år, för jag vill vara med och be om Guds goda Andes ledning för våra församlingars ungdomar. Jag tycker om att likna livet vid en resa där vi går på olika vägar. En del vägar väljer vi själva, som vilken utbildning vi vill gå, eller var vi vill bo, eller vem vi vill leva med. Andra vägar tilldelas oss, ibland som glada överraskningar som vi får ta emot med tacksamhet och ibland med motgångar. Men hur livet än blir och vilka vägar vi än ska gå är det en stor gåva att få tro att Guds goda Ande leder oss. Anden kan leda på så många olika sätt. Guds Ande kan väcka en idé hos oss, kanske som en längtan: “jag skulle så gärna vilja bli florist”. Guds Ande kan ge oss styrka att gå de vägar vi inte vill gå, men måste. I de största prövningarna får vi av Guds Ande hjälp att ta oss igenom. Guds Ande kan också skänka oss märkliga sammanträffanden som blir till glädje för oss, som att träffa den där personen som vi upptäcker att vi vill dela livet med.
Må Guds goda Ande leda dig på alla dina vägar M
TEXT: Matilda Helg FOTO: Nathalie Chavez
8 TEMA: KONFIRMATION
Vad som ligger framför oss i livet vet vi inte, oavsett om vi är unga eller äldre, men löftet om att Guds Ande leder och styrker oss gör att vi inte behöver veta så noga. Hur det än blir får vi hjälp på vägen. Det är en fin bön att be för alla som konfirmeras och en bön jag gärna ber för fler.
Start i november 2022 och slut i april 2023. Häng med på ett inre och ett yttre äventyr! Det här är gruppen för dig som vill åka på läger. Vi träffas på tre härliga läger när vi tar tåg till olika platser i Sverige och Berlin. Tillsammans skapar vi minnen för livet. Hoppas vi ses! Viktiga datum:
SKÄRGÅRDSKONFA
• 18-19/11 - Uppstartsläger i S:t Petri kyrka • 16/12 - Julavslutning i Misterhults kyrka
9TEMA: KONFIRMATION
Start september 2022 med slut maj 2023.
Start september 2022 med slut september 2023. Plats: Figeholm. Tillsammans lagar vi mat, upptäcker hur det är att fira gudstjänst, pratar om livet och allt det du funderar på. Vi ses på söndagar, så har du fullt upp i veckorna passar kanske denna grupp dig. På hösten gör vi ett läger tillsammans med söndagskonfan och i juni gör vi en resa till Finland i Mumintrollens spår. Vi väntar på dig. Hoppas vi ses! Viktiga datum: • 4/9, 9/10, 13/11, 16/12, 22/1, 5/2, 19/3, 23/4, 7/5 • 21-23/10 - Gemensamt läger med Söndagskonfa
KONFA I MUMINTROLLENS SPÅR
PÅ SPÅRET
SÖNDAGSKONFA
Plats: Anpassat efter var du bor. Vi träffas en söndag i månaden där vi tillsammans fikar, åker på läger, funderar över livets små och stora frågor och använder oss av olika kreativa uttryck. Vi avslutar vår konfatid med en resa till Göteborg och Liseberg. Tillsammans skapar vi minnen för livet. Hoppas vi ses! Viktiga datum: • 18/9, 16/10, 20/11, 16/12. Fler datum kommer • 21-23/10 - Gemensamt läger med Figeholm • April/maj - Resa till Göteborg och Liseberg • 14/5 2023 – Konfirmation Kontaktperson: Eva-Lena Karlsson Telefon: 0490-842 98 E-post: eva-lena.karlsson@svenskakyrkan.se
Kontaktperson: Anette Franzén Telefon: 0490-842 81 E-post: anette.franzen@svenskakyrkan.se
Vilken konfirmationsgrupp passar dig bäst?
Start i april 2023 och slut i september 2023. En grupp för dig som har fullt upp under året. Häng med oss på äventyr i skärgårdens tecken. Vi träffas på tre läger. Ett där vi åker till västkusten för att besöka Liseberg och Havets Hus. Vårt andra läger går till Karlskrona och marinmuseum. Det stora lägret i augusti gör vi på Hasselö. Där blir det bad, glass, lägerbål och gemenskap. Men vi åker också på härliga utflykter och utforskar vår underbara skärgård. Tillsammans skapar vi härliga äventyr och minnen för livet. Hoppas vi ses! Viktiga datum: • 6/5 - Uppstart på Gläntan • 12-14/5 - Resa till Göteborg • 13-17/8 - Läger i Västerviks skärgård • 2/9 - Konfirmation i S:t Petri kyrka Kontaktperson: Maria Elmerfjord Telefon: 0490-842 92 E-post: maria.elmerfjord@svenskakyrkan.se
• Juni - Resa till Finland i Mumintrollens spår • 24/9 2023 - Konfirmation i Misterhults kyrka Kontaktperson: Camilla Nilsson Telefon: 0490-842 87, 072-506 23 80 E-post: camilla.nilsson@svenskakyrkan.se
• 3-5/2 - Läger • 10-15/4 - Berlinresa • 22/4 - Konfirmation i S:t Petri kyrka
Den 14 maj träffades vi i S:t Petri kyrka för första gången. Vi började med några namnlekar för att lära känna varandra. Alla var jättetrevliga, både tjejer och killar, och jag hittade snabbt några som jag trivdes med. Senare på kvällen dukade vi och lagade tacos tillsammans, alla hjälptes åt. På kvällen kollade vi på Eurovision och körde kurragömma i mörkret. Det var både roligt och lite läskigt eftersom man inte såg så mycket. Efteråt var alla så trötta att vi somnade snabbt i kyrkan.
Därefter gick vi igenom hur man dukar nattvardsbordet. Vi hann även med tre väldigt roliga aktivitetsstationer. Efter lunch blev det lekar ute, eftermiddagsfika, samarbetsövningar och påskäggspyssel. När vi var klara fick vi en timmes fritid. Då gick jag och min kompis runt hela området och tittade på den fina omgivningen innan det var dags för middag och glass.
TEXT & FOTO: Louise Storgård från Västervik/Ankarsrumskonfan
Vi hade haft så mycket roligt på Stiftsgården Vårdnäs. Alla verkade nöjda och glada. Det märktes tydligt genom sång och skratt som hördes i bussen på vägen hem. Så allt som allt, en toppenhelg! ■
Andra dagen vaknade vi vid 07:30 ungefär! Vi gick upp och fixade oss, vi packade ihop våra madrasser och la dem uppe vid stora orgeln. Sedan gick vi in i församlingshemmet för att äta frukost. Det fanns bröd, smör och ost och även yoghurt med lite olika flingor. När vi hade ätit svarade vi på några frågor om konfa, bland annat vad vi förväntade oss uppleva under tiden. Sedan gick ledarna igenom vad en högmässa är och vad det är för något. Vi fick lite tid över så vi körde en lek. Som avslut på denna superroliga helg var vi med på högmässan. ■ läger på Stiftsgården Vårdnäs
Därefter blev det ”Bäst i Test”. Kvällen avslutades senare med mässa och kvällsmacka, en mysig och avkopplande stund efter allt stoj och stim under dagen.
TEXT & FOTO: Emina Kron Kovaceiv & Elin Hemmingsson/Sommarkonfan
10 TEMA: KONFIRMATION
Vi samlades vid S:t Petri kyrka i Västervik runt halv sex på fredagseftermiddagen. Efter en och en halv timme så var vi framme och blev bjudna på en god och smakfull måltid. Sedan gick vi upp till Backgårdens stora samlingssal, fick våra rumsnycklar, och gick sedan till samlingssalen för att leka namnlekar. Nästa morgon vaknade vi upp till strålande sol och minusgrader. Utsikten från fönstret var fantastisk. Efter frukosten var det morgonbön i det lilla kapellet, en mysig och lugn stund.
... ett läger i S:t Petri kyrka
Glimtar från... ... ett
Dagen därefter satt jag, min kompis och vår ledare i loungen och planerade vår konfirmation. Jag och min kompis såg fram emot att få sjunga en låt från Lejonkungen. Därefter serverades vår sista lunch på Vårdnäs, för denna gång. Detta var min roligaste helg på länge.
... en konfadag i Misterhult
TEXT & FOTO: Lava-Li Sinai/På spåret Resan började med tåg till Linköping och vidare mot Stockholm där vi bytte till nattåg. Väl framme käkade vi frulle, därefter bön och pass om HBTQIA+. På kvällen käkade vi middag och gjorde gipsmasker för att symbolisera de masker vi har i olika sammanhang. Andra dagen åkte vi till Skuleberget där vi kollade på fin utsikt och åt sjukt goda mackor. Jag och en till döptes högst upp på berget. Vi hade valt låtar och psalmer som passade vädret och naturen. Tillbaka till Solbacken käkade vi middag, fick dopgåvor, käkade marsipantårta, kollade på skräckfilm och hade andakt. Tredje dagen var vi tre personer som höll i morgonbönen efter frukosten. Kul och lite pirrigt, men det gick rätt bra. Vi pratade om mörker och uppståndelse, ritade och skrev om påsk, spelade bäst i test och käkade tacos, på en torsdag! Efter en promenad hade vi fler samtal i grupperna. Senare blev det open stage med stand up, piano och sång, en kullerbytta, lite mer skämt och en hjulning, gitarr och mer sång. Under fredagen planerade vi för konfirmationen och åkte till Paradisbadet, äventyrsbadet i Örnsköldsvik. Efter badet hann några av oss springa till en godisaffär innan vi åkte tillbaka. Sedan hade vi lite roliga pass med lekar innan dagen avslutades med andakt då vi skrev positiva saker och egenskaper på papper som vi satte på varandras ryggar, vi hann även med att kolla på film. Dagen efter åkte vi med buss och tåg tillbaka hem igen. Vi åt god sallad och käkade donken till middag. Vi kom hem igen till Västervik efter att ha suttit på tåg i många timmar. Kändes tråkigt att lägret var slut, att det var så få träffar kvar, men det var skönt att komma hem igen också.
Lava-Li Sinai döps högst upp på Skuleberget.
Vi träffades vid 08.30 och började med enkel fika. Vi pratade om hur vi haft det sen sist och så gick vi igenom hur dagen kommer se ut. Klockan 09 var vi med på gudstjänst vid Hembygdsberget. När vi kom tillbaka till Tolvan blev det fritid med pingis, prat och chill. Efter det blev det ett jobbpass där vi pratade om gudsbilder. Vi målade våra egna guds bilder, tittade på olika andra gudsbilder och pratade om vilken som vi skulle välja som gudsbild just då.
Lunchen idag blev tacos som vi hjälptes åt att fixa och glass till efterrätt. Efter lunchen planerade vi för nästa gång och hade ett samtal om vardagliga saker innan vi gick hem. När vi pratade om hur dagen varit så hade vi en bra och mysig dag som alltid. Det var kul med gudstjänst på Hembygdsberget och som alltid var det jättekul att ses. ■
... ett läger på Höga kusten
■
TEXT & FOTO: Tim, Allis, Jennifer, Engla, Elvina, Thure & William/Misterhultskonfan
11TEMA: KONFIRMATION
ENFÖRHUNDRADELVÄRLDEN Krig förstör inte bara människors liv i landet självt. Det leder även till svåra konsekvenser för människor långt därifrån. På platser i världen som redan drabbats av torka befaras nu till exempel förvärrad matbrist. När klimatförändringar och coronapandemin fått den positiva utvecklingen i världen på fall behöver vi fortsätta jobba för varaktig förändring för människor som lever i utsatthet. TEXT: ACT Svenska kyrkan FOTO: IKON Svenska kyrkan 12 ACT SVENSKA KYRKAN
Vi arbetar för att barn ska få psykosocialt stöd och följas av trygga vuxna. Vi arbetar för att alla barn (flickor, pojkar, barn med funktionshinder) ska få skolgång. Vi arbetar med att öka föräldrars kunskap om barns rättigheter och behov av omsorg och utveckling.
13ACT SVENSKA KYRKAN
i har alla fått se hur kriget i Ukraina förstör livet för ukrainarna själva. Men det står nu också klart att Mellanöstern och delar av Afrika riskerar brist på mat när vete från Ukraina och Ryssland inte kan exporteras, säger Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan. Både Afghanistan och Afrikas horn hade redan innan kriget i Ukraina bröt ut drabbats av torka i kombination med andra svårigheter. Marginalerna är små där människor redan lever på svältgränsen och miljontals barn riskerar nu undernäring bara på Afrikas horn. Humanitärt och långsiktigt stöd Act Svenska kyrkan jobbar humanitärt på Afrikas horn för att förhindra det allra värsta, men också långsiktigt för att människor ska kunna anpassa sitt jordbruk och hitta nya försörjningsmöjligheter när skördarna slår fel. Gåvor behövs inte bara för att stötta i akuta situationer utan också för att de inte ska uppstå i framtiden. I Afghanistan jobbar Act Svenska kyrkan för att befolkningen ska få tillgång till sjukvård och mer än 500 hushåll stöttas ekonomiskt. I Syrien erbjuds människor bland annat psykosocialt stöd och i Uganda får kvinnor möjlighet att öka makten över sina liv genom tillgång till kooperativ och finansiella tjänster. I Myanmar jobbar Act Svenska kyrkan för alla barns rätt till utbildning. Kort sagt finns Act Svenska kyrkan på plats där det händer – och där behoven finns.
Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan
14 ACT SVENSKA KYRKAN
Act Svenska kyrkan är Svenska kyrkans internationella bistånds- och utvecklingsverksamhet. Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan långsiktigt mot fattigdom, förtryck och orättvisor och agerar snabbt vid katastrofer. Tack vare lokala samarbeten är arbetet effektivt och handlingskraftigt. Tillsammans med modiga människor över hela världen kämpar vi för alla människors rätt till ett värdigt liv.
Nedskärningar i biståndet – en farlig trend Coronapandemin har gjort att den tidigare positiva utvecklingen i världen har stannat av och gått bakåt, och klimatförändringarna leder till oöversiktliga konsekvenser. Men när behoven är större än någosin höjs samtidigt röster för att Sverige ska skära ned på det statliga biståndet, eller att det nödvändiga mottagandet av flyktingar från Ukraina i huvudsak ska betalas av biståndsbudgeten, något som innebär minskat bistånd till övriga världen.
KORT OM ACT SVENSKA KYRKAN
– Det är viktigare än någonsin att Sverige står fast vid ett långsiktigt åtagande om ett generöst och modigt utvecklingssamarbete till stöd för människor i stor utsatthet, säger Erik Lysén. Tillsammans med kyrkor och andra organisationer höjer Act Svenska kyrkan därför rösten för ett starkt bistånd och uppmanar Sverige att ge en hundradel för världen. Det är ett principiellt och långsiktigt åtagande för alla människors rätt till ett värdigt liv. Genom att bibehålla enprocentslöftet kan vi rädda liv. Men enbart offentlig finansiering räcker inte, vi måste alla bidra. För att göra skillnad behövs alla Tillsammansaktörer.kämpar vi för alla människors rätt till ett värdigt liv. ■ ”Det är viktigare än någonsin att Sverige står fast vid ett långsiktigt åtagande om ett generöst och modigt utvecklingssamarbete till stöd för människor i stor utsatthet. ”
V
*Källa: FN (nov 2021) svenskakyrkan.se/act
HISTORIA
elysningsredskapens historia är omväxlande, från primitiva oljelampor i sten och lergods till komplicerade och konstnärligt utarbetade ljusstakar och kandelabrar i brons och silver. Från enkla stickestakar – för kådrika trästickor – i allmogens hem till överklassens gnistrande ljuskronor med slipade glasprismor; ibland till och med bergkristall. Genom studier av äldre tiders ljusredskap ges inte bara en stilhistorisk förståelse utan framförallt en ökad insikt kring tidigare generationers villkor. Våra förfäder levde i en värld av mörker så snart solen hade försvunnit. För de flesta fick det räcka med sådant som torrvedsstickor, talgljus eller tranlampor, ända till 1800-talets stearinljus och lampor med fotogen. I de långa vinternätterna gällde det att kunna utföra vardagens mödor i halvmörker, kanske bara med ljuset från härden. Hur många ljus ett hushåll kunde använda under dygnets mörka timmar visade var man befann sig på den sociala pyramiden. Ljusredskap har även varit förknippade med kult och liturgi och deras utformning kunde variera beroende på profant eller rituellt bruk. Vördnaden av bilder i svenska kyrkor under katolsk tid ledde också till att man tände ljus till deras ära. Senare användes ljusen framförallt under den mörka tiden och det var heller ingen religiös handling att tända dem.
ÅLDRIG JÄRNLJUSSTAKE I HALLINGEBERGS KYRKA - återfunnen på vinden
TEXT: Magnus Green, Antikvarie FOTO: Fredérick Lindström B
17HISTORIA
Inte ens i de kyrkor som hade stora ljuskronor kostade man på sig full belysning annat än till de allra största högtiderna. Ljus var något som krävde tid och möda. Äldre tids ljus var icke fritt från obehag, från rök, veken som måste klippas av och talg eller vax som droppade. Många ljusredskap behövde därför droppskålar eller manschetter och den rykande långa veken behövde klippas av med en ljussax. Ljusen fästes på en ljuspigg –en tagg – eller i en ljuspipa, det senare för att man skulle kunna använda smalare och mer lätthanterliga ljus.
Åtskilliga yrkesgrupper har framställt ljusredskap i skilda material och enligt rådande stilideal – däribland smeder som formade det upphettade järnet med hjälp av bland annat hammare och städ. Järnhantering och smide har en lång tradition, och smederna fanns både på landsbygden och i städerna. De ljusredskap i järn som bevarats från medeltiden har ofta kyrklig anknytning, däribland ringkronor av romansk typ eller ljusstakar. En exakt datering av dessa är svår, eftersom samma former och dekorer finns över lång tid (materialet är sällan daterat och därför är säkra hållpunkter få). Stilen återkommer nämligen i vår allmogekonst under senare tid. Vid den pågående renoveringen av Hallingebergs kyrka återfanns en ålderdomlig ljusstake i järnsmide, delvis skadad. Den hittades på vinden till sakristan av rivaren Johan Johansson. Ljusstaken, som är ca 41 som hög, har en tregrenad fot med tre bågformigt böjda ben. Från en mittståndare, som avslutas med en droppskål med tre "taggar" eller "piggar", utgår tre utskjutande armar med droppskålar och enkla cylindriska ljuspipor. Det förefaller att ett större vaxljus har kunnat placeras i mitten medan piporna har varit avsedda för talgljus (eller saknas en mittdel?). Ljusstaken har senmedeltida drag, men medeltida former levde kvar efter reformationen, inte minst i allmogesmidet. Eftersom ljusstaken är hittad på en kyrkvind skulle den kunna vara så tidig som 1400/1500-tal. Under 1600-talet (och senare) blev många kyrkliga ljusredskap i järn ersatta av modernare ljusredskap, inte minst i mässing, vars guldglänsande metall bättre reflekterar ljuset. De i järn blev kasserade eller undanställda, förpassade till vind eller förråd. I en inventarieförteckning för Hallingebergs kyrka som upprättades i slutet av 1600-talet, omnämns fyra malmljusstakar på altaret/läktaren samt ytterligare en som uppges vara skänkt av en bokhållare. En ny predikstol omtalas också. På den stod en järnljusstake (antalet ljuspipor anges ej) (Landsarkivet i Vadstena, Hallingebergs kyrkoarkiv). I kyrkans inventarium från 1745 upptas två järnljusstakar varav en med tre pipor samt en med två pipor (den senare fäst vid predikstolen, Landsarkivet i Vadstena Hallingebergs kyrkoarkiv). I en inventarieförteckning från 1640 i Linköpings domkapitel (avskrift i Antikvarisk-topografiska arkivet, Stockholm) förtecknas en järnljusstake i kyrkan; antalet pipor anges inte. Vid jämförelse med andra bevarade ljusstakar i Svenska kyrkor bör staken i Hallingebergs kyrka dateras till medeltidens slut. En bra parallell finns i Rimbo kyrka i Uppland. Den dateras till "medeltiden", men foten föreslås vara omgjord. Den staken bör vara identisk med en som omtalas i 1675 års inventarium av Rimbo kyrka (Landsarkivet i Uppsala, Rimbo kyrkoarkiv). Det är svårt för dagens moderna människa att föreställa sig hur mörkt det var i äldre tid. De ljusredskap som bevarats från medeltiden och 1500-talet har ofta kyrklig anknytning. Det är viktigt att vi värnar om den mångfasetterade kulturskatt våra kyrkliga inventarier utgör. Även andra kyrkor i församlingen äger viktiga ljusredskap som bland annat berättar om internationella kontakter och framstående mässingskonst under 1600-talet och senare, men det är en annan historia. ■
18 TEMA: KONFIRMATION
stora konfirmationsgrupper, mycket faktakunskaper och något stela präster.
– Ja, och man träffades ju den stunden då man ”gick och läste” som vi kallade det, men sen träffades man ju aldrig och gjorde något så där roligt där emellan, säger Yvonne och skrattar. Det var ju mycket tragglande med psalmverser, budord, bibeltexter och annat man skulle kunna utantill. Det var läxor och förhör på det sedan nästaLinusgång.ser smått road ut och möjligen något förskräckt när hans morföräldrar minns tillbaka.
i träffas i Prostgårdens trädgård som denna försommarkväll badar i solsken. Yvonne och Bertil går in på innergården strax innan Linus kommer cyklande tillsammans med kompisarna. Denna kväll vankas det nämligen även ungdomskväll med grillning och kubb här vid Prostgården. Vi slår oss ner lite avsides på en bänk i skuggan. Det är knappt att vi hinner sätta oss ner innan Yvonne och Bertil börjar prata minnen från deras egna konfirmationer. Bertil som konfirmerade sig 1951 och Yvonne 10 år senare. De berättar båda om Linus Thomasson är en av de 29 ungdomarna som i våras konfirmerade sig i pastoratets konfirmationsgrupp På spåret. Det var en konfirmationstid som visade sig vara ganska annorlunda från när Linus mormor Yvonne och morfar Bertil konfirmerade sig. konfirmander minns:
V TEXT: Malin Melander FOTO: Fredérick Lindström ALLT ÄR SOM EN STOR FEST! Tre
– Det var nog inte så mycket likheter med Linus konfirmation egentligen. Det var ju mycket stelare. Man fick sitta på en plats och där satt man sen. Vi hade en hel dag varje vecka då vi träffades och sen gick vi i gudstjänst på söndagarna och de höll väl på i en och en halv timme, berättar Bertil.
– Ja, det var skojigt på sitt sätt. Man kommer ihåg det gänget vi var. Alla gick ju inte i samma skola så vi blev vänner där, berättar Bertil. Läger var ingenting som vare sig Bertil eller Yvonne hade under sin konfirmationstid. Däremot skulle Linus konfirmationsgrupp bland annat ha åkt till Berlin i våras men på grund av pandemin fick det planeras om.
Morfar Bertil
Yvonne börjar nynna på psalm 791, Du vet väl om att du är värdefull, och sträcker sig efter sin ryggsäck. Där plockar hon upp två foton. Ett foto från Bertils konfirmation och ett från hennes egen. På bilderna är alla konfirmander uppradade med vita klänningar eller svarta kostymer och med strama miner.
Det landade i stället i en veckas läger på Höga kusten.
– Det låter väldigt ansträngande. Jag skulle aldrig kunna... Och på en söndag, då vill man ju var hemma.
Nej att vara borta så där låter… som ett lidande.
– Det var Kristi lidande vi tog på oss, skrattar Yvonne till svar. Men det var ju väldigt intressant det vi pratade om.
– Ja, ni ser ju inte så lyckliga ut säger Linus medan Yvonne och Bertil skrattar och menar att de trots de stela minerna på bilden var väldigt lyckliga. Det var ju fest!
19TEMA: KONFIRMATION
– Höga kusten var ju väldigt roligt det också såklart. Kanske nästan bättre än Berlin, det vet jag inte. Det känns som att vi hade det väldigt mycket friare än er. Det kändes som man inte bara gjorde det för att lära sig om Gud utan också för lära känna nya kompisar och lära sig att jag själv är viktig. ”Du är viktig.” Som det stod på ledarnas tröjor.
Tre olika konfirmationer under de senaste 71 åren. Alla tre med sina delar och sin prägel. Men en sak är densamma: konfirmationen är en enda stor fest! ■ ”Det var nog inte så mycket likheter med Linus konfirmation egentligen. Det var ju mycket stelare. Man fick sitta på en plats och där satt man sen.”
Foto: Karl Ludvig Berner Bildkälla: Kalmar Läns Museum
akom sällskapet i båten skymtar kyrkan i Hjorted. En idyllisk bild, mer än hundra år gammal. Karl Ludvig Berner, känd bygdefotograf i Hjorted, har tagit den somriga bilden. Människorna i den lilla roddbåten var hans grannar. Mannen i båten är Karl Erik Wallin. Hustrun hette Selma och dottern hade i dopet 1918 fått namnen Britta KristinaFamiljenElisabeth.Wallins hem hette Klippan och hörde till Nynäs. Fotograf Berners hem hette Hvilan och hörde också till Nynäs men låg på andra sidan sundet i sjön Hjorten. Karl Erik Wallin, som oftast kallas Erik, var född i ett annat hus på Nynäs 1881, ett hus som då kallades Hiram och som sedan kom att ingå i sjukhemmet. Eriks far var dövstums
”Många gifta kvinnor med egna barn avbröt sitt yrkesarbete, men uppenbarligen inte Selma. Kanske finns det ännu Hjortedsbor som förlösts av Selma Wallin.”
20 HISTORIA
Familjen Wallin i roddbåten
TEXT: Eva Johansson B
läraren Johan Peter Wallin vid dövstumsskolan i Hjorted och hans mor hette Anna Stina Eriksdotter. Erik växte upp med sju syskon, både äldre och yngre. Hans mor hade dött 1909 och Erik bodde kvar hemma hos sin far. 1917 gifte Erik sig med Selma Johansson. Enda barnet föddes året därpå. Han var först snickare och blev med tiden byggmästare och senare slöjdlärare. I många år var han kyrkvärd och Ledamot av kyrkorådet i Hjorted. Han hade också en lång rad andra uppdrag: ledamot i valnämnden, kommunalnämnden och ytterligare ett par kommunala nämnder, styrelseledamot i Hjorteds Sparbank och Hjorteds föreläsningsförening. Dessutom var han vice ordförande i Röda Korsets avdelning i Hjorted. En på sin tid känd man i bygden. Hustrun Selma var född 1885 i Synnerby i Västergötland. Hon var barnmorska och kom till Hjorted 1914, då hon ersatte den tidigare distriksbarnmorskan. 1911 hade hon tagit sin examen vid Barnmorskeläroanstalten i Göteborg och arbetade först på BB i Göteborg och sedan som barnmorska hemma i Synnerby innan tjänsten i Hjorted blev ledig. Det är en fin sommardag 1919 i roddbåten på sjön Hjorten. Mannen i mitten håller upp den ettåriga dottern så att hon ska fångas av fotografens kamera. En kvinna sitter i fören och en i aktern. En av dem är troligen hustrun. Den andra kan vara en syster eller någon annan släkting eller bekant.
■
På fotografier fr v: Selma Wallin Karl Erik Wallin Ida Sofia Wallin Källa: Svenskt Porträttarkiv
Fotografiet visar Erik Wallins rum i föräldrahemmet i Hjorted 1911, i huset som kallades Hiram. Foto: Karl Ludvig Berner. Bildkälla: Kalmar Läns Museum.
21HISTORIA
Både 1920 och 1930 vidareutbildade hon sig inom sitt yrke och fortsatte länge arbeta som barnmorska. Många gifta kvinnor med egna barn avbröt sitt yrkesarbete, men uppenbarligen inte Selma. Kanske finns det ännu Hjortedsbor som förlösts av Selma Wallin. Liksom sin make Erik var Selma också en person som engagerade sig i samhället, hon var ledamot av både barnavårdsnämnden och fattigvårds styrelsen i Hjorted. Kanske var det Erik Wallins syster Ida Sofia Wallin som var med i båten den där sommardagen 1919. Hon var två år yngre än sin bror, född 1883, och alltså 36 år gammal. Ida Sofia bodde då kvar i föräldrahemmet men var yrkesarbetande. Någon gång i trettio årsåldern hade hon blivit föreståndare på poststationen i Hjorted, ett arbete hon behöll resten av sitt yrkesliv. Statliga tjänster inom posten och på telegrafstationer hade blivit öppna för kvinnor 1863, men de flesta poststationsföreståndare var män. En poststation hörde till ett större postkontor, poststationens verksamhet var mer begränsad. 1873 beslutade riksdagen att varje kommun skulle ha minst en egen poststation och på den tiden var varje församling också kommun. Först 1971 upphörde Hjorted som egen kommun och gick då upp i Västerviks storkommun. I Hjorted fanns det två poststationer. Dels en vid järnvägsstationen en halvmil utanför kyrkbyn, dels en
i kyrkbyn. Det var troligen vid poststationen i kyrkbyn som Ida Sofia arbetade. Syskonens far hade dött 1922 och 1927 lämnade Ida Sofia det tidigare föräldrahemmet för att flytta in i sparbankshuset i Hjorted. Var det i detta hus som poststationen låg? Hennes bror och svägerska Erik och Selma byggde sig ett nytt hus på Nynäs ägor, det nya huset fick namnet Lindås. Där flyttade de in 1937 och samma år flyttade också systern Ida Sofia dit. 1948 dog Erik. Ida Sofia dog 1949 men Selma levde ända till 1984 och blev 99 år. Ida Sofia gifte sig aldrig och hade yrkesarbetat i stort sett hela sitt vuxna liv. En titt i hennes bouppteckning visar att hon hade en sparad slant på banken. Eftersom hon inte hade några bröstarvingar blev det syskon och syskonbarn som ärvde henne. Karl Ludvig Berners fotografier ingår i Kalmar Läns Museums bildsamling. De gamla glasplåtarna ägs av Hjorted hembygdsförening men förvaras på Västerviks Museum, enligt länsmuseets information. Några av Berners bilder finns digitaliserade www.digitaltmuseum.se.på
en 24 oktober är det FN-dagen som firas sedan 1948 för att påminna om vikten av arbete för fred i världen. Vi är nog alla överens om att vi önskar att fred och frihet skulle råda på jorden och att alla krig och konflikter kunde upphöra. Att nationer kan respektera varandra, att människor håller sams och verkar för det goda.
Men det är svårt det där med konflikter. Om vi riktar vår blick och fokus till våra egna liv så inser vi snabbt att konflikter väcker mycket känslor av ilska, hämnd, sorg och en försåtlig uppfattning om vad som är rätt och fel. Överför vi detta till väpnade konflikter mellan nationer, mellan hela folk så förstår vi att det är svårt och komplext.
Jorden kan du inte göra om
I strid kämpar vi för att besegra våra motståndare för vår egen skull. I försoningen måste vi besegra oss själva för vår fiendes skull. Fred kan vi inte överlåta åt andra, för att fred ska vara möjligt så måste vi alla vara med. Ledare för nationer har ett särskilt ansvar men det fråntar inte oss ansvaret att verka för fred. Här och nu, det är här det börjar. Där våra blickar möts, där sker livet och där sker också freden och”Jordenförsoningen.kandu inte göra om. Stilla din häftiga själ. Endast en sak kan du göra: en annan människa väl.”
TEXT: Anette Franzén ■
”I strid kämpar vi för att besegra våra motståndare för vår egen skull. I försoningen måste vi besegra oss själva för vår fiendes skull.”
22 FN-DAGEN
Fred är inte bara avsaknad av konflikt, fred innehåller många andra komponenter och en av dem är försoning. Utan försoning kommer konflikten snabbt att blossa upp igen. Försoning är svårt och kräver mycket av oss, för det är bara med våra fiender vi behöver sluta fred. Det är bara med dem vi är i konflikt med som försoning är aktuell, de andra lever vi ju redan i någon form av fred med. Någon har sagt att för att nå fram till försoning så måste vi gå åt rakt motsatt håll, rakt motsatt stridens väg. I strid kämpar vi för att besegra våra motståndare för vår egen skull. I försoningen måste vi besegra oss själva för vår fiendes skull. När man tänker den tanken så är det något som bjuder motstånd i oss, något som stegrar sig inom oss att behöva besegra sig själv för sin fiendes skull. Och ändå är det precis det som behövs. Som Paulus uttrycker det i Bibeln i Romarbrevet: ”Välsigna dem som förföljer dig och förbanna dem inte. Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda.”
”Jorden kan du inte göra om. Stilla din häftiga själ. Endast en sak kan du göra: en annan människa väl.” Så skriver Stig Dagerman i en av sina dikter. ”Jorden kan du inte göra om. Stilla din häftiga själ. Endast en sak kan du göra: en annan människa väl.”
D
Vad minns du från din konfirmation? Andrums fråga:
kyrkanSvenskaIKONAronsson,MagnusFoto: EVENEMANGSKALENDER 23TIPS
Lena Augustinsson, Västervik: – Konfirmerades vid pingst 1977 i Ukna kyrka det starkaste minnet är att det var snö på
Christoffer Arvidsson, Västervik: – Min väldigtvilketmycketViNils-Henrikkonfaprästvarjättebra.hadevårundervisningidiskussionsform,vitycktevarpositivt.
Konfirmationsprästmorgonen.varLarsLindkvistenäldreprästsomslutadestraxefteråt.Undervisningenvartraditionellfördentidenochinnebaräven
1/10 kl. 18:00 Konsert med Lifvens i Västrums kyrka, samarr med Hembygdsföreningen. 2/10 från kl. 14:00 Barnkördag i Hjorted kyrka. Övning, gemenskap och fika. Avslutas med "minikonsert" kl. 17. 22/10 kl. 20:00 Sovkonsert i Blackstad kyrka. Märtha Blomberg, Västervik: – Min ”minochhälsarfortfarandeHansympatiskenJan-Olofkonfirmationspräst,Widén,varmycketvänligochperson.kommerframochomvimöts,kallarmigkonfirmand”.
TYCKER DU OM ATT SJUNGA? Välkommen till någon av våra ungdomskörer! Vi har grupper i Västervik, Hjorted och Blackstad för ungdomar från årskurs 6 och uppåt. Läs mer om våra ungdomskörer på vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/sodratjust/ungdomskorer
många kyrkobesök (det som hägrade var att de som gått flest gånger fick ett silverhalsband med ett silverkors, vilket fortfarande finns kvar i gömmorna).
Tävla om rättvisemärkta varor! 1:a pris värde 700 kr, 2:a pris värde 500 kr, och 3:e pris värde 300 kr. Ditt namn: KORSORD Adress: SKICKA DIN LÖSNING TILL: Post: Svenska kyrkan, Hospitalsgatan 14, 593 33 Västervik E-post: sodratjust.andrum@svenskakyrkan.se Senast: Vi behöver din lösning senast 6/10 2022 Vinnarna presenteras på www.svenskakyrkan.se/sodratjust och i nästa nummer. VINNARE FÖRRA NUMRET: 1:a pris Tommy Lindersson, Västervik 2:a pris Åke Johansson, Västervik 3:e pris Ingrid Asp, Västervik FULLLIVYTASMÄLTAMEDBERG-ARTER OXUDDE 1716 INFLAMMATION I SÄLLKROPPSSÄCKSYNT TRÄTTUPP OREDIGIMASSA ÄGG-DEL STRECKENTERMOMETERTUNNA SPRIDERINSEKTSOMSJUKALÖFTEHÄNFÖRELSE TÄNKTMISS SKITOURVANNDE07-08ILSKET EGGANUPP-DE SPELPUB- LYCKASFRÅGAISVARMED VÄRNA MÄSTERSKAPVÄLLAFRAM BEMÖDASIGATTVINNATABERNAKEL PÅSÄLJAUTTOPP OPERAVERDI-FISK-OLJA OUFLR ENTJÄDER-HANEFALKMAN DRAR BANDENSMILPÅ SVENSKALANDSFINIDROTT FISKMAT RENMATSOMLÅTAENULV VÅFFLAELLERKORV-RÄTTDIKTNING FRUSETÄRIHOP VERSAKONTION HÄSTGJORDEPÅROMME NEDGÅ PRONOMEN RIKT-NING
