Flera olika rum i Stenarbetarmuseet i Yxhult är fyllda med förlagor som bildhuggarna använde sig av.
Bildhuggarnas förlagor finns att se på museum Man vet att det förekom produktion av kalkbruk i Sverige från slutet av 1000-talet. Från slutet av 1100-talet uppfördes sockenkyrkor av huggen kalksten från Hällabrottet i Närke och från medeltiden finns den organiserade stenhanteringen dokumenterad.
A
llt detta kan man i dag ta del av i ett stenarbetsmuseum i Yxhult öster om Kumla. Några av de mest intressanta föremålen i museet är Sveriges finaste gipsförlagor i fullskalemodell som bildhuggarna vid stenhuggeriet hade som förebilder när de högg skulpturer och ornamenterad fasadsten. Lermodell Här kan man se skulpturerna ofta bättre än på huset där de placerats, eftersom de ibland sitter flera meter upp på husfasaderna eller över höga portar. Ofta gick det till så att arkitekten för ett bygge kom med en skiss på hur han ville att skulpturerna på fasaden skulle se ut. Utifrån skissen gjordes en lermodell som arkitekten kunde gran-
ska och som kunde ändras efter hans önskemål. När lermodellen var godkänd gjorde man en gjutform till den och bytte ut leran mot gips. Även gipsförlagan kunde sedan justeras efter arkitektens önskemål och därefter överfördes förlagans form till stenblocket med hjälp av de skickliga bildhuggarnas klubbor och huggmejslar. Verkstad Museet har också en verkstad från 1879 med olika maskiner för stenbearbetning och flera skalenliga modeller som visar olika miljöer där stenarbete pågår. De är utförda av konstnären Lars Agger. Den största modellen är i skala 1:400 och visar hela Yxhults Stenhuggeri år 1900. Modellen är 4,2 4
Det är inte bara i Stockholm som man återfinner fasadkonst från Hällabrottet. Den här skulpturen beställdes till Kobergs Säteri i Västergötland.
meter lång, vilket motsvarar 1,7 km i verkligheten. En annan modell i skala 1:30 visar ett oxdrivet uppfordringsverk från 1800-talet och ytterligare en modell visar livet på en vikingagård i trakten. x