där man på dess ena sida kan läsa de klassiska orden: Här det jordiska af Kraus, det himmelska lefver i hans toner. Bondsonen från Sörmland Olof Åhlström föddes på gården Åletorp i Vårdinge socken i Södermanland den 15 augusti 1756. Sina första lärospån fick han hos hemförsamlingens organist och i byns dansstuga. Som 16-åring kom han fotvandrande till Stockholm den 19 augusti 1772, dagen för Gustaf III:s revolution, och blev antagen som en av de första eleverna vid den av Gustav III ett år tidigare instiftade Musikaliska akademien. Åhlström stannade kvar i Stockholm fram till sin död, den 11 augusti 1835. Redan som 20-åring sitter Åhlström på orgelpallen i Maria Magdalena kyrka. Han gör nu bekantskap med J. H. Kellgren och därmed kretsen kring den nystartade Stockholms-Posten, som kom att utgöra en kulturell publicistisk spjutspets. Bondsonen från Södermanland blev en nyckelperson för musiklivet i Stockholm, och han blev 1785 ledamot av Musikaliska akademien. Åhlström var en av sin tids främsta orgelspelare, med tjänst i Maria Magdalena kyrka 1776-92 och därefter i Jacobs kyrka, där han tjänstgjorde under alla återstående år av sitt liv. Parallellt var Åhlström en aktiv ämbetsman vid krigskollegium, där han under åren 1805-24 tjänstgjorde som krigsråd. Han fick under dessa år genom sina förbindelser med hovet beställningar på musik från Gustav III. Konungens uppmärksamhet ledde till att han år 1786 utsågs till kronprinsens lärare i musik. Gustav IV Adolf påstås djupt ha aktat sin ”tyste, stille och tillbakadragne musiklärare”. Åhlström kom att utöva ett starkt inflytande på hemmamusicerandet i Sverige och Finland genom det musikförlag som han grundade 1783. Fem år senare fick han kungligt privilegium på ensamrätten att få trycka noter i Sverige. Detta monopol på nottryck varade ända till 1818. Åren 1789-1835 utgav Åhlström en serie
FRIMURAREN
Olof Åhlström
periodiskt utkommande häften under rubriken Musikaliskt tidsfördriv. Han komponerade själv bortåt 200 sällskapsvisor, t.ex. Gode gosse, glaset töm! till text av C M Franzén. Åhlström utgav 1794-1823 också hundratals andra kompositioner, bl. a serieverket Skaldestycken satte i musik. Åhlström komponerade också pianomusik och musikdramatiska verk som den av Gustav III beställda operan Frigga 1787 samt sångspelet Tand-Doctorn 1800. År 1832 publicerade han en egen koralbok i konkurrens med Johann Christian Friedrich Haeffners från 1820. Detta arbete uppskattades livligt på sina håll i Sverige, eftersom Åhlström dessutom hade skrivit följande polemiska mening i sitt förord: ”Choralbok i öfvrensstämmelse med svenska församlingens vanliga sång”. Tillsammans med Arvid August Afzelius, som var medlem i Götiska Förbundet, utgav han den första samlingen av inhemsk instrumental folkmusik under rubriken Traditioner av svenska folkdanser. Det blev av epokgörande betydelse blev när den driftige Åhlström och den djupe och geniale Kraus gick samman mot året 1790 för att hjälpa frimurarbrodern Carl Michael Bellman att ge ut Fredmans Epistlar. Då väntade dem ett omfattande arbete. Det blev 82 epistlar som utkom i september 1790. Fredmans Sånger med 65 visor utkom i augusti 1791
Att uppteckna Bellmans melodier var svårt; skalden sjöng dem aldrig likadant från ena stunden till nästa. Genom sin taktkänsla fick Åhlström ändå Bellman att godkänna melodiförslagen. Det är främst Åhlströms förtjänst att den nydiktade svenska vistraditionen har fått en så lyckosam utveckling. Inom Svenska Frimurare Orden har Olof Åhlström lämnat flera spår efter sig, bl. a. i form av sånger och parentationsmusik. Han var nämligen engagerad som ”Directeur och Föreståndare för Ordens Capell” i dåvarande Stora Landslogen. Han var alltså den som organiserade olika former av musikevenemang och därför överraskar det föga att finna honom som tonsättare till den storslagna kantaten O Helge Ande kom med texter ur Uppenbarelseboken. I stamhusets musikarkiv finns ett praktfullt, inbundet verk med rubriken Musik till Ordens stora Högtidsdag den 22 mars, där man finner de elva kantatsatserna 1756 – ett märkligt år År 1756 blev ett märkligt musikhistoriskt år i den meningen att ett flertal berömda tonsättare föddes detta år. Gemensamt för alla dessa genier är att de blev mycket mångproduktiva. Förutom Mozart, Kraus och Åhlström var även Thomas Linley Jr, Alexander Reinagle och Paul Wranitzky födda detta år. Mozart avled den 5 december 1791. Notisen om dödsfallet stod bl. a. i Stockholms Posten den 29 dec. Man håller för troligt att Bellman, Kraus och Åhlström träffades redan samma dag då de tillsammans skrev sången Över Mozarts död. Texten författades av Bellman och musiken komponerades av Åhlström. Text och bild: STEN SVENSSON
15